1. No category

Rönneådalen är fåglarnas och fjärilarnas
rike. Klippans kommunfågel kungsfiskaren
är synlig i trakten, och den violettkantade
guldvingen är bara ett exempel på vilken
fjärilsprakt som finns att beskåda.
Söderåsen är intressant ur ett geologiskt
perspektiv. Skäralid, Odensjön och Djupadal är alla internationellt kända i geologiska kretsar, och lockar ständigt nya turister. Vulkanerna Jällabjär, Juskushall och Rallaté vittnar om det explosiva och spännande
förlopp som utspelades här under juraperioden för runt 100 miljoner år sedan.
En av Rönneådalens mest kända platser är
Herrevadskloster, som byggdes redan 1144
av cisterciénsermunkarna. 1572 upptäckte
den kände astronomen Tycho Brahe Stella
Nova vid Herrevadkloster, och cementerade därmed dess plats i historieböckerna.
Herrevadskloster har haft militär närvaro
sedan 1677, vilket resulterat i en rad minnesmärken. Detta och mycket annat kan du
läsa om på www.skanes-nordvastpassage.se
och på de informativa skyltar du finner i
landskapet.
2
Rönneå tar avstamp vid Ringsjön,
och rinner sedan förbi de sköna
dalgångarna vid Stockamöllan och
Billinge innan den via Djupadal
når Klippans kommun, där byarna
Anderstorp, Färingtofta, Forestad,
och Risebergas skiftande landskap
har ett stort natur- och kulturvärde.
I Rönneådalen har du alltid nära
till någon form av aktivitet. Är du
en vän av fågelarter som forsärla,
mindre hackspett och kungsfiskare
har du mycket att hämta i dessa
trakter.
Vill du upptäcka naturen genom
någon fritidsaktivitet kan dressincykling, kajakpaddling eller en
vandringstur på någon av de många
lederna vara lämpliga sysselsättningar. I Rönneådalen kan du också
ägna dig åt till exempel golf, minigolf, bowling, go-kart och mountainbike. Den kulturintresserade
får sitt lystmäte genom att besöka
utställningar, konsthallar eller konserter i de närliggande orterna.
Är du långväga besökare och behöver övernattning? I Rönneådalen
fi nns såväl campingplatser som
vandrarhem, B&B och till och med
ett antal trevliga hotell.
3
Området kring Söderåsen är något
alldeles extra ur ett kulinariskt perspektiv. Här finns nämligen ett
stort antal lokala mat- och dryckesproducenter som alla tillverkar
och säljer sina egna produkter. Under samlingsnamnet Smaker från
Söderåsen arbetar man kontinuerligt med olika gemensamma aktiviteter, där Söderåsens Matmarknad är
det allra mest populära inslaget. Matmarknaden hålls varje år i början av
oktober och lockar besökare från
både när och fjärran.
Besök gärna någon av de duktiga
näringsidkarna inom Smaker från
Söderåsen om du har vägarna förbi.
Och det bästa av allt: Det spelar nästan ingen roll vilken mat eller dryck
det är som frestar dina smaklökar
– du hittar mest troligt något av det
du söker. Här finns nämligen lokalproducerat av alla de sorter: alltifrån
charkuterier, viltkött och skaldjur till
marmelad, öl och grönsaker. Du kan
till och med beställa matpaket från
Smaker från Söderåsen till dina utflykter i Rönneådalen. För mer info, se
www.smakerfransoderasen.se
4
Vi på Skånes Nordvästpassage har plockat fram olika färdvägar som passar utmärkt för cykelturen. För att få information om respektive färdväg samt var du kan hyra cyklar, se www.skanes-nordvastpassage.se.
Du kan även hämta broschyrer för cykelturerna hos någon av
Rönneådalens turistbyråer.
Genom att cykla från Herrevadskloster via Ruveröd, Riseberga, Kättabro
till Spången och sedan tillbaka till
Herrevadskloster igen kan du göra
en riktig tidsresa. Här finns många
fornminnen med åtskilliga århundraden på nacken. Precis innan Östra
Sorrödssjön hittar du till exempel
något som tros vara ett gravfält från
järnåldern, där jätten Juskus sägs
vila.
På vägen mellan Perstorp och Riseberga kan du göra en avstickare till
ett igenväxt grustag där du finner
många sorters fjärilar men också
en del örter. Cyklar du sedan vidare
når du snart Bandsjön, där du förslagsvis kan svalka dig med ett dopp
en varm sommardag. Skulle du befinna dig här under våren så passa
på att lyssna lite extra – då kan du
nämligen ibland höra trädlärkans
vemodiga sång.
När du passerat betesmarkerna och
den prunkande naturen i Spången
är du framme vid anrika Spångens
Gästis, där du kan avsluta dagen
med att både äta och dricka gott.
5
trakterna kring Söderåsen innehåller
mycket mer än bara vacker natur.
Här finns också mycket kulturhistoria. Spångens Gästis är rikskänt och
vida omtalat ända sedan Edvard
Perssons film ”Kalle på Spången”
spelades in där och blev en stor succé 1939. Själva gästgivaregården har
anor 150 år tillbaka i tiden.
Den berömde konstnären Nils Forsberg föddes i Riseberga 1842 och
nådde stor berömmelse. Hans mest
berömda tavla ”Gustaf Adolf före slaget vid Lützen” hänger sedan många
år på Göteborgs Museum. Den ställdes även ut vid världsutställningen i
Paris 1900. Nils Forsberg står staty i
närheten av Riseberga kyrka.
Från Nils Forsberg-statyn kan du cykla vidare via Kättabro till Anderstorps
by. Här har skiftesreformen 1822-27
passerat obemärkt förbi, och gårdar-
Med turen ”Klippanbygdens historia”
kan du kombinera två mils cykelmotion med att uppleva många av de
historiska platser som format Klippan med omnejd till vad det är idag.
Starta vid järnvägsstationen, som anlades redan 1875 av Edvard Bock. Under resans gång kan du med fördel
stanna till redan vid Stackarpsdammen. Har du lite tur kan du förhoppningsvis se kungsfiskaren, som sedan
1992 är Klippans kommunfågel, någonstans vid bron nere vid kraftverket.
Detta område är verkligen en riktig
glädjekälla för fågelvänner, då man
ofta kan sikta bland annat gäss, smådopping, havsörn, vigg, knipa och
storskarv här.
6
Genom att cykla längs den gamla
järnvägen Klippan-Röstånga-Eslöv,
där det idag finns dressinspår mellan Klippan och Ljungbyhed, tar
du dig vidare mot Ljungbyhed. Här
finns naturligtvis massor av intressanta historiska besöksmål. Varför
inte börja med att stanna till vid
Ljungbyheds Militärhistoriska Museum på det gamla F5-området?
Här kan du besöka såväl ett militärbibliotek som olika utställningar där
du lär dig mer om områdets historia.
När du är klar i Ljungbyhed rekommenderar vi en tidsresa till
Bonnarps by, som med trelängade
gårdar är opåverkat av skiftesreformerna. Bonnarp är både spännande
och vackert!
nas täta och oregelbundna placering
längs bygatan gör att det känns som
att åka tillbaka i tiden. Cykelturens
mat- och vätskepåfyllning tas med
fördel vid minnesstenen över Slaget
i Anderstorp, som inträffade den 17
oktober 1677.
Fjärilsrundan är något alldeles extra!
Forestad, med sina ler- och grustäkter norr om Ljungsgård och öster om Dammsgården är ett riktigt
fjärilscentrum. Klimatet där skapar
goda förutsättningar för en rad olika
fjärilsarter. Den initierade kan med
lite tur identifiera såväl skogsvisslare
som den rödlistade silversmygaren
här i närheten. Även violettkantad
guldvinge, vitfläckig guldvinge,
mindre blåvinge, skogsnätfjäril och
skogspärlemorfjäril finns också.
Den här rundan handlar, namnet
till trots, inte bara om fjärilar. För
dig som är lika intresserad av flora
som fauna finns en rad höjdpunkter. I blomstertid kan du skåda såväl
hårginst som hedblomster, backvicker och blåmunkar. Skäralids fritidsområde, som du passerar under den
senare delen av turen, hyser bland
annat en damm av det större slaget.
På en anslutande stig finns goda
möjligheter till att se både trollsländor och vattenväxter som till exempel nickskäran.
tar du cykeln bortom nationalparken
finns mycket annat att uppleva. Turen från Skäralid via Röstånga, Blinkarp och Gillastig fram till Lierna
går genom ålderdomliga betesmarker, där den vackra bokskogen är en
stor del av behållningen.
När du passerat Konga via Röstånga,
och även cyklat förbi campingplatsen och det gamla sjukhemmet
är du framme vid Blinkarps fälad.
Blinkarps fälad är en underbar plats
för den växtintresserade. Här kan
du skåda alltifrån ängssvampar till
nattviol, granspira och slåttergubbe.
Åker du sedan vidare till Gillastigs
fälad befinner du dig helt plötsligt
i naturbetesmark med intressant
flora och fauna.
Passa även på att ta en liten fikapaus
på rastplatsen vid Liatorpet, innan
det är dags att susa ner för serpentinvägen som utgör rundans sista
sträcka.
7
HistORia
Ruveröds kvarn med tillhörande boningshus anlades 1837 av kvartersmästare Carl Rönström. Den beboddes av olika möllare och deras
familjer ända fram till 1930. I drygt
20 år stod Ruveröds kvarn orörd,
innan hembygdsföreningen tog över
den 1951. 1975 gjordes en ordentlig
upprustning där bland annat kvarnhjulet byttes. 1987 gick huvudaxeln
sönder och en ny tillverkades med
material från en trädfällning i Modaröd. 1991 byttes de 126 kuggarna
i det stora kvarnhjulet. Dessa tillverkades i avenbok av Sune Friberg.
NatuREN
intill Ruveröds kvarn flyter Ybbarpsån förbi i sakta mak. Sommartid
gästas ån av forsärlan och under
vinterhalvåret kommer strömstaren
på besök. Inne i skogen kan den ornitologiskt medvetne sikta en rad
olika arter: Skogsduva, spillkråka,
stjärtmes, mindre korsnäbb och gulsparv, för att nämna några. Ruveröd
är också känt för sina trollsländor.
Den gul- och svartrandiga kungstrollssländan, som har kroppslängd
på 8 cm och är Europas längsta, flyger här. Vid sidan av denna finns
även en rad andra sländarter, som
med sina sprakande färger kan erbjuda ett stort skådespel, främst från
slutet av maj till slutet av juli.
8
Historia
Natur
Juskushall är en basaltkupp med omgivande isälvsavlagringar som är en
rest av de vulkaner som var aktiva
under jura- och kritaperioderna. I
en tänkt triangel mellan Bonnarpssjön, Finjasjön och Ringsjöarna
finns omkring 50 synliga spår och
150 indikationer av vulkanisk verksamhet. Vulkanen är uppskattningsvis mellan 140 och 190 miljoner år
gammal, och omges av ett mäktigt
landskap av rullstensåsar, sandslätter och dödisgropar. Enligt myten
bor jätten Juskus och hans familj i
vulkanberget, och har så gjort sedan före brons- och järnåldern.
Från Juskushalls topp kan du njuta
av vacker utsikt över en stor våtmark,
ackompanjerad av skogssnäppans
och enkelbeckasinens spelande och
tranornas dans. Ett rikt småfågelliv
med häckande stenknäck i spetsen
samsas om utrymmet med både vildsvin och älg.
Historia
Natur
Namnet Räfshalen betyder från början
rävsvansen, och har antagligen sitt
ursprung i att ängen för länge sedan
liknats vid en rävsvans. Stavningen
med F istället för V har hängt kvar
sedan 1800-talet och inte ändrats,
även om det korrekta vore att skriva
Rävshalen.
På Räfshalen finns en rad växter
som är relativt ovanliga på ogödslade ängar och betesmarker. Bland
dessa hittar vi hårginst, jungfrulin,
svinrot, ängsvädd, slåttergubbe och
ängsskallra. Få sommarupplevelser
kan vara så betagande som att ta
med sig picknickkorgen till Räfshalen en dag i juni och njuta av alla
fantasiska blomdofter som blandas.
Räfshalen är en rest av en stor ljunghed av ogödslad betesmark där bönderna redan från mitten av 1800talet och framåt släppte ut sina djur.
I slutet av 1800-talet uppfördes Per
Jacobs torp, och två åkerlyckor bröts.
Både torp och odlingar övergavs på
1930-talet. Ungefär 20 år senare försvann betesdjuren från marken.
1985 påbörjade Klippanbygdens
Natur en restaurering av Räfshalen.
Träd togs bort, man röjde sly och
så småningom upptogs beteshävden igen, och en stor del av floran
återvände. Klippanbygdens Natur är
fortfarande ansvariga för skötseln av
Räfshalen. Höjdpunkten på året är
slåttergillet kring månadsskiftet juliaugusti, då man slår de gamla åkerlyckorna med lie.
Floran i Juskushall är rik. Några örter
värda att nämna är liljekonvalj, grönvit nattviol, gulplister, skogsviol och
blåsuga. Svampentusiaster har genom åren funnit alltifrån blek taggsvamp till praktkremla, brokkremla
och aprikoskremla på basalten.
I Skåne finns totalt omkring 65 olika arter av dagfjärilar. 45 av dessa
kan man hitta i fjärilsparadiset Räfshalen. Sällsynta arter som skogsvitvinge, skogsvisslare och violettkantad guldvinge tar sin tillflykt till
Räfshalen under sommarhalvåret.
Utöver många fjärilsarter kan man
också finna gräshoppor, trollsländor
och gott om kräl- och groddjur här.
Fågelfaunan är naturligtvis också
mångfacetterad, med maj månad
som juvelen i kronan. Då blandas
trädlärkans ljuva melodier med
sång från dubbeltrast, taltrast, trädpiplärka, gärdsmyg, svartvit flugsnappare och rödstjärt. En upplevelse som ingen fågelälskare bör missa!
9
Historia
Natur
Fornlämningar som skålgropar och
olika stensättningar vittnar om
mänsklig verksamhet i landskapet
kring Herrevadskloster ända sedan
stenåldern. Herrevadskloster grundades av ärkebiskop Eskil 1144.
Han donerade jordegendom till
cisterciénserorden, som beslutade
sig för att bygga ett rikt gårdskomplex. Munkarna ägnade sig huvudsakligen åt uppodling av markerna
även åt boskaps- och trädgårdsskötsel.
Naturen kring Herrevadskloster har
formats mycket av betande djur,
slåtter, husbehovshuggning, sjösänkningar och militära övningar.
Området blev naturreservat 2012,
och har med sina många ekhagar,
naturbetesmarker och ängar en gedigen historia och även ett utpräglat fågelliv. De gamla träden i ekhagarna bebos av hackspettar, starar,
rödstjärtar och flugsnappare, och
de öppna markerna hyser bland
annat enkelbeckasin, buskskvätta
samt häckande tranor och rovfåglar. Floran är skiftande. Smörbollar,
gullviva, krussilja, hartmanstarr och
ängsnycklar är några exempel på
vad som finns här.
När Danmark reformerades 1536
upphörde klostret, och nye godsägaren Sten Bille tog över. Efter
de blodiga dansksvenska krigen på
1600-talet blev Herrevadskloster
svenskt 1658, och blev då istället
boställe för officerare.
Under många år var Herrevadskloster en berömd och välbesökt
övningsplats för husarer, dragoner och infanterister. I början av
1800-talet cementerades den militära närvaron än mer, i och med
rivandet av det sista som fanns kvar
av de gamla klosterbyggnaderna.
10
Ljungbyheds Militärhistoriska Museum
berättar mycket av det som är värt
att veta om såväl arméförbanden
som om flygets verksamhet, från
1800-talet och framåt. I en av de
gamla
expeditionsbyggnaderna
ryms numera också ett gediget bibliotek och bildarkiv, där du kan lära
dig ännu mer. Under andra halvan
av 1800-talet var Ljungby och Bonnarps hedar två av de största exercisplatserna i Europa – så det är många
infanterister, dragoner och husarer
som har passerat här genom åren.
Flygets vagga
Ljungbyhed är ju som bekant även
det svenska flygets vagga. 1910 blev
Hjalmar Nyrop den förste svenske
pilot att flyga ett svenskbyggt plan
över svenskt luftrum – och detta
skedde i Ljungbyhed. Thulins Flygskola utbildade mellan 1915 och
1920 101 civila och militära elever,
och den sista piloten gick till historien. Hon hette Elsa Andersson,
var bördig från Strövelstorp och
var den första kvinnan som genomgick utbildningen. Mellan 1926 och
1997 utbildades över 5 000 blivande
stridspiloter på Krigsflyskolan. 1998
avvecklades denna, och därmed sattes punkten för 300 år av militär
verksamhet.
Det finns många versioner av skrönan om Lunna Stenar i Färingtofta
socken. Här får du ett smakprov på
en av dessa:
Människorna kom och byggde sina
små hus och sina kyrkor, och jättarna fick så ont i öronen av kyrkklockornas ständiga ringande att
de tröttnade. Visserligen så försökte
den starka Bröta med sitt strumpeband svinga en jättesten mot Färingtofta kyrka. Men den var för stor och
nådde inte fram. Där den föll ner,
gick den mitt itu. Kyrkklockorna
från Lunds domkyrka hördes långt,
så en dag fick en jätte, som bodde
längre upp mot Perstorp, för sig att
tysta det förfärliga oväsendet. Han
kastade en jättesten mot det hållet,
som ringande hördes. Men stenen
var så stor och tung, så den föll ner
strax norr om Färingtofta by, där
den klövs mitt itu. Så får den ligga i
evinnerliga tider.
11
Redan 1377 återfinns namnet Fiaerthingetoftae i skriven form. Under
århundradena som gått sedan dess
har stavningen ändrats åtskilliga
gånger. 1624 hette byn Ferrentofte.
Åkermarken kring Färingtofta har
alltid varit av hög kvalitet, och vid
skiftesreformen 1836-46 koncentrerades denna till större lotter. I övrigt
passerade skiftesreformen ganska
obemärkt förbi Färingtofta. Samtliga
gårdar utom två blev kvar i byn.
Eftersom Färingtofta låg intill vägen
mellan Norra Rörum och Herrevadskloster gjorde uppkomsten av
det nya transportmedlet häst och
vagn att Färingtofta blev en knutpunkt på vägen till Röstånga by.
Som en följd av detta utvecklades
samhället. Möjligheten till lokal
service och efterfrågan på industri- och hantverksprodukter gjorde
att Färingtofta kyrkby fick ett antal
affärer under den senare delen av
1800-talet. Förutom lanthandel och
en Konsumbutik tillkom så småningom även café, bank samt en textil- och sybehörsaffär.
I takt med socknens utbyggnad med
gatuhus fick kyrkan och församlingshemmet en allt viktigare roll som
samlingspunkt. När bilismen växte
sig allt starkare på 1950- och 60talen började Färingtoftaborna söka
sig utsocknes allt mer, vilket fick
effekter på servicen på orten. Idag är
Färingtofta en pittoresk by där du i
lugn och ro kan gå en stilla vandring
längs bygatorna, njuta av den vackra
kyrkan eller någon av de geologiska
formationerna Borgen (en platåbildning norr om kyrkbyn) och Fanjunkarens backe (en ås söder om
kyrkbyn).
I de norra delarna av Klippans kommun, alldeles intill E4:an ligger Östra Ljungby och Stidsvig, två ”tvillingorter” som är kända för fin natur
och många fornminnen. Här rinner
Pinnån ner i Kopparmölledammen,
och vidare till Skvattemölla, Klockarebacken, Gångvad, Nedre Mölla
och Stora mölla, innan den rinner
ut i Rönneå. Kring Pinnån hittar du
bland annat fåglar som strömstarar
och stjärtmesar, och du kan även
sikta utter här.
I Stidsvig finns också Kopparmöllan,
en känd järnhytta med anor ända
tillbaka till 1500-talet. Kopparmöllan, som var danskt ända fram till
1600-talet, tillverkade krigsmateriel,
stångjärn och gjutgods, och har
en gedigen plats i bygdens historia.
12
1945 förvärvades Kopparmöllan av
Stidsvigs limfabriker, som sedermera
tillsammans med Helsingborgs limfabrik utvecklades till Gelita Sweden.
Idag tillhör Gelita en tysk koncern,
är Europas modernaste gelatinfabrik
och ger sysselsättning för många boende i Östra Ljungby och Stidsvig.
Överlag finns det många stora företag här. Även Ellco Food och Gyllsjö
Träindustri är stora arbetsplatser.
Bygdens mest kända person är utan
tvekan sångerskan Marie Fredriksson, som sedan länge är ”utvandrad” till Stockholm, men som växte
upp i Östra Ljungby. Marie är sedan
80-talet ett stort namn som soloartist, men har också nått stora internationella framgångar tillsammans
med Per Gessle i Roxette.
st Petri kyrka liknar ingen annan.
Den ritades av Sigurd Lewerentz och
har sedan invigningen 1966 varit
vida berömd och omtalad i arkitektkretsar. Varje år reser arkitektstuderande från hela världen till Klippan
för att inspireras av och visa sin beundran för den unika skapelsen.
Även många turister, såväl svenska
som utländska, som har vägarna förbi Klippan passar på att göra ett besök i St Petri. Har man en gång varit
där så glömmer man det aldrig!
St Petri är byggt av tegel från ett
skrotlager. Syftet med detta var att
visa att även de människor som av
andra betraktas som ”skrot” är välkomna till kyrkan.
Under byggnationen av St Petri
kyrka var Sigurd Lewerentz ständigt
närvarande för att ge instruktioner
om hur arbetet skulle fortlöpa. Han
la verkligen ner hela sin själ i St Petri
kyrka – något som märks på slutresultatet.
När Sigurd Lewerentz påbörjade
arbetet med att utforma St Petri
gjorde han det med en övertygelse
om att skapa något speciellt. Det
mörka teglet, de små fönsterglasen
som är monterade på utsidan av
byggnaden, och avsaknaden av traditionella fönsterbågar skapar en
förtätad atmosfär som stänger ute
det naturliga ljuset. Sigurd Lewerentz vision var att skapa ett kyrkorum präglat av stillhet och andakt.
Han arbetade också med symbolik.
Gråmanstorps kyrka stod klar kring år
1160. Den är byggd av cisterciénsermunkarna på Herrevadskloster som
en helgedom till jungfru Marias ära.
Speciellt iögonfallande är dopfunten, som med sina många skulpterade figurer (varav en är väldigt lik
jätten Finn) är något man minns efter ett besök.
Anledningen till att munkarna på
Herrevadskloster byggde Gråmanstorps kyrka var att man ville fortsätta att bygga kyrkor som skulle bidra
till att sprida den romersk-katolska
tron. Gråmanstorps kyrka är mycket
populär för såväl dop som vigslar
och begravningar, och var fram till
St Petris invigning 1966 så kallad
huvudkyrka i Klippan.
13
Klippans Pappersbruk är Nordens äldsta, och omnämns redan 1573, i en
skrift av den berömde astronomen
Tycho Brahe. Det var hans morbror,
Sten Bille, som startade papperstillverkningen vid möllan i Herrevadskloster. 1637 gav Kung Christian IV
av Danmark privilegier till den tyske
affärsmannen Mattias Smith att anlägga en papperskvarn vid Stackarpsfallets ”klippa” vid Rönneå.
Där ligger bruket kvar än idag. 1658
blev bruket svenskt genom freden i
Roskilde. Produktion och samhälle
har utvecklats i gemensam takt genom århundradena. 1832 installerades Sveriges första pappersmaskin
(PM1), 1898 byttes vattenhjul och
ångmaskin mot elturbiner, och tre
år senare, 1902, lades handpappersbruket ner. Under 1900-talet expanderades verksamheten genom externa samarbeten och köp av andra
pappersbruk.
2006 gick Klippan AB i konkurs.
Klippans Bruk köptes av lokala investerare som sedan dess driver Svenska
Pappersbruket AB i lokalerna. Huvudinriktningen för produktionen
är tissue (mjukpapper för färgade
servetter). På området finns också
Brukets Industripark, som hyr ut
kontors-, lager- och produktionslokaler till företag, samt Bruksmuséet.
14
Klippan Yllefabrik är ett av bygdens
mest kända företag. För gemene
man är deras filtar och plädar kanske de mest kända produkterna,
men man tillverkar också garner och
ulltyger. Företaget är familjedrivet i
fjärde generationen, med den femte
arbetandes i organisationen. Man
kan bara föreställa sig vad Jöns Petter Magnusson skulle säga idag om
han hade fått uppleva utvecklingen
för det lilla ullspinneriet han köpte
1879. Idag säljs Klippan Yllefabriks
produkter till mer än 200 svenska
återförsäljare och till ett 30-tal länder över hela världen. I lokalerna
mitt i Klippan finns en fabriksbutik
där du kan göra riktiga fynd!
HistORia
Järnvägen mellan Klippan och Röstånga invigdes redan 1892. 1898
förlängdes sträckan till Eslöv. Det
var militären som var i störst behov
av tågräls, och man var därför den
drivande kraften i sammanhanget.
Sträckan hade persontrafik fram till
1961, och när den upphört fraktades
flygbensin till Ljungbyhed en bit in
på 70-talet. På 80-talet öppnades under några år museijärnväg. Numera
finns enbart dressiner kvar.
NatuR
Området kring den gamla järnvägen ingår
till största del i Herrevadsklosters naturreservat. Landskapet präglas av stor biologisk
mångfald, och kan skryta med Ljungbyhedstraktens allra största bestånd av blåklocka.
Håll utkik efter den vid blomstertid i juni.
Lite mer sällsynta blommor som hittas här
är orkidén Jungfru Maries Nycklar, och även
midsommarblomster. Fågel- och insektslivet
är mycket artrikt och även utter, mink, rådjur och ekorre rör sig i området.
15
Helsingborg
Klippan
Kristianstad
Helsingör
Stidsvig
Köpenhamn
Malmö
Östra Ljungby
Klippan
Ljungbyhed
Riseberga
Färingtofta
Rönneådalen Skånes Nordvästpassage
info@skanes-nordvastpassage.se
www.skanes-nordvastpassage.se
Följ oss på
FOTO: Bertil Hagberg, Lars Bergendorf, Lars Nilsson, Patrik Axelsson, Bengt Hertzman, Eva Kristiansson, Ulla Ebelin, Inger Persson,
Adapt Media, Camilla H Peurell, Klara Leo/Destination Söderåsen, Smaker från Söderåsen, Mickael Tannus, Wikipedia/Ulf Klingström,
Skånehill, Veteranjärnvägen Klippan-Ljungbyhed, Klippan Yllefabrik, Spångens Gästgivaregård.
Illustration skrönor: Solveig Andreasson
Text, layout, tryck: Adapt Media 2013