TEMA: RESPEKTFULLA MÖTEN sid. 3–15
Nummer 1 · feb 2015 TEMA: RESPEKTFULLA MÖTEN sid. 3–15 intryck 1 • 2015 1 Nummer 1 · feb 2015 I DETTA NUMMER tema: respektfulla möteN sid. 3–15 intryck 1 • 2015 1 Det handlar om respektfulla möten 3 Bygg gemenskap med ett ”hej” 4 Den hospitaliserade journalisten 6 Skippa fikonsspråket och förstå användarens situation 8 Använd 1177.se i mötet med patienten 9 Information i dialog 9 HHR pratar värderingar 10 Patientforum öppnar i maj 11 ”Normalt funtade människor söker ett trevligt läge” 12 Det ska vara lätt att göra rätt 14 Ann-Sofi trivs på ögon 16 Sjukgymnastik byter namn till fysioterapi 17 Landstingsservice skapar mer tid till patienterna 18 En utvecklingsplan för hälso- och sjukvården 19 Asylsökande ska introduceras i landstinget 20 Hallå! Jill Carnelid 21 Nya Intryck väntar 22 PS. Levnadshistoriens betydelse 24 Varje möte är lika viktigt ETT AV LANDSTINGETS mål handlar om respektfulla möten. Vad är ett möte i landstinget? Det beror säkert på vem man frågar men jag tänker att det kan vara möten mellan kollegor, mellan chef och medarbetare, mellan olika professioner, mellan och i grupper och sist, men absolut inte minst, möten med dem som vi är till för – patienterna. I landstinget jobbar vi under speciella förutsättningar. Vi möter en ökande efterfrågan på vård och vi sliter ofta med en känsla av otillräcklighet. I landstingsledningen pratar vi om de knappa resurserna och om otillräckligheten. Vi pratar också om vad som händer med kulturen – de normer, värderingar och beteendemönster som finns på våra arbetsplatser – när vi så länge fokuserat mycket på budget och mindre på kvalitet. JAG HOPPAS OCH TROR att vi i landstinget kan ha en kultur där alla känner stolthet och vikänsla. För att skapa eller behålla en sån kultur behöver vi många möten – respektfulla möten. Möten med patientens fokus oavsett om vi möter patienter, anhöriga, samarbetspartner eller kollegor. Varje möte är en möjlighet att skapa förståelse och tillit. En möjlighet att beskriva vardagen för varandra så att vi tillsammans kan göra mesta möjliga nytta för dem vi är till för. är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad E-post: elisabeth.petersson@liv.se Redaktion: Elisabet Petersson 054-61 41 53 Kristina Borgsten 054-61 43 18 Annika Olsson 054-61 43 56 Petter Niljung 054-61 40 83 Júlia Megyeri 054-61 41 23 Jens Magnusson 054-61 40 48 Ansvarig utgivare: Tomas Philipp Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Annika Olsson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6)1 42 91. Nästa nummer: I slutet av april kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 25 mars 2015. Omslagsbilden: När det är tuffa tider är det viktigt hur vi beter oss mot varandra, säger sjuksköterskan Marita Hallquist. 2 intryck 1 • 2015 HUR SKA VI DÅ KUNNA VETA om ett möte är respektfullt eller inte? Jag minns väldigt många möten. De som stannar kvar inom mig är de som är allra mest respektfulla, men också de som är respektlösa. Därför känns det viktigt att jag påminner mig om att varje möte är lika viktigt eftersom vi är minst två om upplevelsen. Jag vill bidra till att du och jag möts respektfullt – vill du? Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef Tema: Respektfulla möten Elisabeth Artan, distriktssköterska på Vårdcentralen Gripen, i ett av arbetsdagens många möten. Det handlar om respektfulla möten VÅRDENS MÖTEN är fulla av allvar. För patienten är det alltid ett betydelsefullt möte. Det handlar om den egna hälsan, eller sjukdomen. Det kan vara ett av de viktigaste mötena i livet. Vårdens medarbetare är besjälade av att bota, lindra, stödja. Att med medkänsla använda sin kunskap och energi åt att hjälpa andra. Den kunskapen och medkänslan når också, nästan alltid, fram. Men ibland blir det fel, och gränsen är hårfin. Det här numret av Intryck handlar om möten. Mötet mellan personal och patient är själva kärnan i vården. Ett sanningens ögonblick. Vi vet att välinformerade, trygga och delaktiga patienter bidrar till högre patientsäkerhet och tillfrisknande. Respektfulla möten ger kvalitet. Därför är möten ett sanningens ögonblick i vården. Och vi kan alla lära oss att bli bättre. Trevlig läsning! Tomas Philipp Kommunikationschef och ansvarig utgivare intryck 1 • 2015 3 Tema: Respektfulla möten Med tre bokstäver kan man bygga en värdegrund, eller åtminstone fundamentet för den. – Vi försöker hela tiden att se varandra i vardagen och en sådan enkel sak som att hälsa är en bra början, säger Lena Larsson, undersköterska. Arbetet på onkologikliniken innebär en stundtals tung vardag för personalen och ställer stora krav på arbetsmiljö och stämning. – Ibland är det jobbigt att arbeta och då är det viktigt att man trivs tillsammans, säger Lena Larsson. Enkelt men inte självklart För att skapa god stämning har man format sin värdegrund kring orden omtanke, information och bemötande. Att uppträda schyst mot sina medarbetare är grunden för att resten ska fungera. Och man har börjat med det enkla, att möta varandra med ett ”hej”. – Vi är noga med att hälsa på kolleger, patienter och andra. Det är ett väldigt enkelt sätt att visa att man ser sina medmänniskor, enkelt men inte alltid självklart. Tänker man efter är det nästan mer jobbigt att dra sig för att säga ”hej” till människor än att bara göra det. Bygg gemenskap med ett Högt i tak Förhållningssättet hålls levande genom att personalen regelbundet väver in det i det dagliga arbetet. Dessutom är det en naturlig del av programmet på utbildningsdagar. – Och det är viktigt att det är högt i tak på arbetsplatsen och att man låter folk vara som de är. Vi är olika och det gäller att se våra skillnader som en tillgång, inte en nackdel, säger Lena Larsson. Viktigt med förståelse i tuffa tider På cytostatikamottagningen där sjuksköterskan Marita Hallquist arbetar är man noga med att nya medarbetare får med sig värdegrunden från början. – Det är viktigt att personalen är med och jobbar med detta och att förhållningssättet grundar sig i gruppen som jobbar tillsammans. I pressade arbetssituationer kan det uppstå konflikter i arbetsgruppen, även om det inte är några problem för medarbetarna att ha en professionell hållning mot patienterna. – När det är tuffa tider är det viktigt hur vi i personalgruppen beter oss mot varandra, säger Marita Hallquist. TEXT OCH FOTO: ANNIKA OLSSON, JENS MAGNUSSON 4 intryck 1 • 2015 Ingela Öhrstedt och Lena Larsson betonar vikten av att se andra människor. Något som inte alltid är enkelt, men som gör stor nytta i mötet med andra. ”hej” intryck 1 • 2015 5 Tema: Respektfulla möten Tema: Respektfulla möten Den hospitaliserade journalisten Under många år har Sven L-O Johansson som journalist bevakat och skrivit om landstinget och sjukvården i Värmland. I somras blev han patient. – Jag såg saker som jag inte tänkt på förut och nu har jag större förtroende för sjukvården än jag hade tidigare, säger Sven. I somras fick han som hjärtpatient stifta närmare bekantskap med både Centralsjukhuset i Karlstad, Universitetssjukhuset i Örebro och sin närmaste vårdcentral. Gjorde mer än hon måste Sven tycker att han blev väl omhändertagen under tiden då han var sjuk. – Alla gör sitt jobb så vitt jag kan bedöma. Och de är så himla snälla. Speciellt minns han kvinnan som körde kioskvagnen på Universitetssjukhuset i Örebro, där Sven gick igenom en kranskärlsoperation. Han berättar att han inte hade nån laddare med till sin mobiltelefon, modell äldre. Kvinnan gick till ett köpcenter och frågade om det fanns nån bland upphittade saker. Det gjorde det. – Hon blev en symbol för dem som gör mer än de måste. Han minns också orden en kväll på patienthotellet i Karlstad: – Ta med en smörgås in på rummet. Och lördagskvällen då han satt på patienthotellets terrass: – Det var varmt och skönt, jag åt gott käk och lyssnade på musiken från Putte i parken. Inte nöjd med maten Men han var inte nöjd med maten som han fick när han låg på avdelning. – Den vanliga sjukhusmaten var osmaklig. De säger att man måste äta för att få näring. Maten är säkert bra näringsmässigt men om man inte kan äta den blir man ju inte friskare. På två veckor slängde jag mer mat än jag brukar göra på ett helt år. 6 intryck 1 • 2015 Till sist fick han prova e-kost på en avdelning i Karlstad. Det är mer fett i den och det är mindre portioner. Man får också både förrätt och efterrätt. – Det var gott, den maten kunde jag äta. Väntan på operation Sven tycker att personalen har behandlat honom med värdighet och han är nöjd med själva vården. – Det är makalöst vad de kan göra. Men organisationen fungerar inte alltid så bra. Efter kranskärlsröntgen i Karlstad fick Sven besked om att han skulle bli opererad i Örebro om 5–6 veckor. – Det borde ha skett i början av maj. När tiden gick ringde jag till Örebro och fick besked om att min operation flyttats fram fyra veckor. Varför hade ingen berättat det för mig? Jag vill ju kunna planera mitt liv även om jag är sjuk. Sen dröjde det ytterligare en tid innan han hörde något. – Veckan efter midsommar ringde de och frågade om jag kunde komma till Örebro nästa dag. Sen förvandlades han, som han själv uttrycker det, från en tänkande och självbestämmande människa till patient. – Andra personer talade om för mig vad jag skulle göra, när jag skulle vägas, röntgas och ta tempen. Jag anpassade mig. Det är väl så det går till när man blir hospitaliserad. När jag kom hem väntade jag mig att en sjuksköterska skulle öppna dörren och fråga om jag tagit min medicin. Öppnades igen Sjukdomstiden var inte helt problemfri. Två dagar efter operationen fick han för lite syre och det konstaterades att han hade blod i lungorna. Men eftersom blodet levrat sig gick det inte att suga upp blodet. – Så de fick öppna mig igen. Det var när han sen kom till en avdelning i Karlstad som han själv föreslog att han skulle få ligga på patienthotellet. Där var han två nätter och tycker att det fungerade mycket bra. Borde åkt till akuten När han varit hemma tre veckor vätskade dränsåret. Eftersom det var en lördag kunde han inte ringa det telefonnummer som han fått när han lämnat sjukhuset. Så han väntade till måndan. Men då talade en telefonsvarare om att det inte fanns nån personal på plats den dan så han väntade till tisdan. Då fick han besked att han skulle vända sig till vårdcentralen. På vårdcentralen sa en sköterska att han borde ha åkt till akuten och ”de ska inte tala om vad vi ska göra”. – En läkare tittade på mig i två sekunder och sen fick jag åka taxi till Örebro. I Örebro stannade han en vecka och fick sen ligga i Karlstad ett tag igen – både på hjärtavdelning och på infektion. – När jag kom hem fick jag lägga om såret på vårdcentralen, först varje dag, sen glesare. Skriver krönikor Sven minns också hur ont det gjorde när antibiotikan som han skulle få i blodet kom in under huden istället för i blodådern. Och hur det var när han måste ha hjälp till toaletten för att sladden till droppet var för kort. Han minns också de alldeles för små patientkläderna som han fick i Örebro, och t-tröjorna som han gillade i Karlstad. Nu är Sven i full gång på jobbet igen. Han jobbar sen i november och har sedan dess skrivit några krönikor om tiden som patient. – Jag har en krönika kvar att skriva – den om maten. TEXT: ELISABET PETERSSON FOTO: JENS MAGNUSSON Tema: Respektfulla möten Sven L-O Johansson var patient några månader. Han minns hur han fick vänta på operation och att han slängde mycket mat. Men han minns också hur väl omhändertagen han blev och hur snälla alla var. Efter intervjun med Intryck skrev Sven krönikan om sjukhusmaten. intryck 1 • 2015 7 Tema: Respektfulla möten Ett bra bemötande kommer inte alltid naturligt men det går att lära sig, säger Jonny Brandt till höger i bilden tillsammans med Elias Wall och Emilia Jansson. Skippa fikonspråket och förstå användarens situation När datorn strular och pres�sen är hög kan det vara lätt att tappa tålamodet. Kanske tar man till och med ut frustrationen på personen som försöker lösa problemet i andra änden av linjen. Som IT-tekniker vet man att det förekommer. – I ett sådant läge är det viktigt att vara lugn och fokusera på vad som är problemet, säger Elias Wall som arbetar som IT-tekniker. I landstinget finns drygt 8 000 datoranvändare, IT-tekniker bemöter användarna både på plats och över telefon när utrustningen krånglar. Bland användarna är självfallet kunskapen och intresset varierande. Därför är ordval centralt i hur IT-teknikerna bemöter användarna på ett respektfullt sätt. 8 intryck 1 • 2015 – Vi har ett språk som vi använder sinsemellan som innehåller termer och begrepp som inte är vedertagna utanför IT. Det är viktigt att vi skippar fikonspråket och lägger oss på rätt nivå när vi pratar med användarna för att det inte ska upplevas som fördummande eller förolämpande, säger Jonny Brandt som är chef för IT servicedesk. På enheten arbetar de inte bara aktivt med hur de bemöter användarna utan även varandra. Trygghet i arbetsgruppen och ett tillåtande klimat är centralt. – Om det är något jag inte vet kan jag alltid fråga mina kollegor, säger Emilia Jansson. Nya IT-tekniker får alltid gå bredvid någon mer erfaren kollega när de börjar för att inskolningen ska bli så bra som möjligt. Förstå användarens situation En viktig del i ett bra bemötande som alla tre framhåller är att förstå användarna i deras vardag. Därför får nya IT-tekniker börja med att vara ute i verksamheterna och det är även en naturlig del när de är varma i kläderna. – Har jag någon på tråden som låter irriterad har jag mer förståelse för det eftersom jag vet hur stressigt det kan vara. Om personen ifråga har svårt att beskriva vad problemet är kan jag lättare lista ut det om jag vet hur miljön de befinner sig i ser ut, säger Elias Wall. Lättare att reda ut saker på plats För att veta om de bemöter användarna på rätt vis brukar de skicka ut enkäter men de ser även till att besöka verksamheterna. – Om vi får klagomål från någon enhet brukar vi alltid försöka bjuda in oss för att träffas och prata. Det är alltid lättare att reda ut saker ansikte mot ansikte, säger Jonny Brandt. TEXT OCH FOTO: EMILIA HENRIKSEN Tema: Respektfulla möten Använd 1177.se i mötet med patienten DEN NYA PATIENTLAGEN innebär bland annat att du som vårdpersonal har utökad och förtydligad informationsplikt. Att använda 1177.se i mötet med patienten kan underlätta för dig att leva upp till informationsplikten och göra patienten delaktig i sin egen vård. Innehållet på 1177.se ger lättbegriplig information om sjukdomar, undersökningar, behandlingar, regler och rättigheter. Här finns temasidor med fakta, artiklar och filmer, till exempel senior, barn och föräldrar, cancer, gravid, psykisk hälsa, stroke, tänder, sex och relationer. Allt innehåll produceras och kvalitetssäkras av experter på områden inom hälso- och sjukvård och tandvård. – Tipsa gärna patienter och närstående om att de kan läsa mer på 1177.se och ta del av andras erfarenheter. Du kan också skriva ut artiklar om sjukdomar, undersökningar och behandlingar och dela ut i mötet med patienten, säger Christina Ledin, specialist inom allmänmedicin och allmänläkarkonsult, Landstinget i Värmland. På temasidan 1177.se/vardpersonal finns information, verktyg och tips om hur du som arbetar inom vården kan använda dig av 1177.se i mötet med dina patienter. Mer om patientlagen Ny temasida för dig som arbetar i vården Den nya temasidan 1177.se/vardpersonal stöder dig som vårdpersonal i användningen av 1177.se i mötet med patienten. På sidan finns guider till temaområdena cancervård, barn- och mödrahälsovård, hjälpmedel, läkemedel och tandvård. På temasidan finns också en länk till patientinformation om nya patientlagen och länkar till innehåll på 1177.se som är översatt till andra språk. På intranätet Livlinan under Vårdstöd/Projekt/Patientlagen finns bland annat informationsblad till patienter och personal, frågor och svar, kontaktuppgifter till personer i vårt landsting som kan svara på frågor om patientlagen. Information i dialog Genom att samarbeta med patienten kan man hjälpa en människa att hjälpa sig själv. Det är kärnan i förhållningssättet motiverande samtal, ett av landstingets verktyg för bemötande. Ibland leder viljan att hjälpa till att dialogen i vårdmötet glöms bort. – Omsorgsreflexen slår till och då glömmer man kanske bort att ta reda på vad patienten vet. Motiverande samtal handlar om att informera i dialog. Det är ett förhållningssätt som grundar sig på respekt, lyssnande och empati, säger Annika Sundelin, utvecklingsledare. Lyfta patientens kunskap Att undvika pekpinnar och låta patienten finna skäl för att må bättre är en central del i förhållningssättet. – Om man tar rökning som exempel så vet folk redan att det är farligt och därför är det patientens motivation att sluta röka som man ska fokusera på. Det handlar om att lyfta patientens egen kunskap. – Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor, inte på mina villkor som vårdgivare. När man kommer till vården är man en person som råkar ha en sjukdom, och en kompetent människa som kan samverka. I linje med nya patientlagen Motiverande samtal är en del i det som kallas personcentrerad vård och rimmar väl med landstingets fokus på respektfulla möten. Med patientens upplevelse i fokus utgår man från den enskildes resurser och behov. – Det ligger också i linje med nya patientlagen, säger Annika Sundelin. Inom Landstinget i Värmland har arbetet med motiverande samtal pågått sedan 2004 och över 1 200 medarbetare har utbildats i ämnet. Till en början användes metoden mestadels inom arbetet med riskbruk, men nu omfattar den alla verksamheter. Motiverande samtal Motiverande samtal är grunden till flera av de samtalstyper som används inom landstinget. Närståendeutbildning, svåra samtal eller systemiska samtal är andra exempel på metoder. TEXT: JENS MAGNUSSON intryck 1 • 2015 9 Tema: Respektfulla möten HHR pratar värderingar Gemensam inspirationsdag för alla medarbetare, värderingsstyrt ledarskap, och värderingsarbete på olika sätt ute i verksamheterna. Så jobbar HHR för att skapa fler respektfulla möten. Divisionen hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR, har regelbundet en HHR-dag för divisionens 380 medarbetare. Senast var det hösten 2013. – Temat var värderingar och förändrat tankesätt, säger biträdande divisionschef Maritha Sundberg och berättar om föreläsningen av författaren Jonas Hassen Khemiri. – Han fick oss att tänka annorlunda. Responsen från medarbetarna var oerhört positiv. Vi fick höra att ”äntligen pratar vi värderingar”. Nästa HHR-dag blir nu i vår och dagen ska handla om patienten. Ett av inslagen är att skådespelare ska spela några patienter, på scen eller i en film. Spelet bygger på verkliga patientberättelser. – Vi vill ge medarbetarna en upplevelse och inspirera till vad de kan fråga patienterna i mötet. Vad berättar patienten om vi frågar? Alla chefer har fått utbildning i självledarskap, self management leadership där var och en tar reda på vilka värderingar som styr dem. Man vill också att medarbetarna allt mer ska styra sitt eget arbete – på ett nytt sätt. – Vi kan ha rutiner och riktlinjer men allt kan inte skrivas ner. Vi måste också använda våra värderingar. Att HHR jobbar aktivt med värderingar syns även i divisionsplanen där värderingar lyfts upp på flera olika sätt och även vävs in i leantänket. Och efter divisionens ledningsgruppsmöte har man varje gång tid för reflektion. – Vi ställer oss frågan: syntes våra värderingar i dag? Vi får inget att hända om vi inte tränar. TEXT: ELISABET PETERSSON FOTO: KRISTINA BORGSTEN 10 intryck 1 • 2015 Maritha Sundberg berättar att HHR arbetar aktivt med värderingar – på olika sätt. Hur har ni på er enhet jobbat med värderingar? Louise Norberg, sjukgymnast och verksamhetsutvecklare, rehabiliteringsenheten, Centralsjukhuset Karlstad: – 2013 samlades alla på vår enhet för att skapa vår värdegrund. Vi röstade fram ord som vi ansåg symboliserade det vi känner är värdegrund för oss. Efteråt tyckte vi att det var svårt att rösta fram ord och att vi borde gått djupare än vi gjort. HHR-dagen samma år handlade också om värderingar. Där arbetade vi med hur våra patienter märker att vi lever våra värderingar. Det satte igång våra tankar, så på våren 2014 tog vi omtag genom att våra avdelningschefer använde ett par arbetsplatsträffar till värdegrundsarbete. De visade filmer och bilder om bemötande, pratade värderingar och gav oss möjlighet att reflektera över våra egna värderingar. Arbetet resulterade i att vi enades om att lämna orden och istället ta till oss landstingets värdegrund* och fortsätta arbeta med våra värderingar utifrån den. Det är ett arbete som kommer att fortsätta under 2015. Lotta Lund, sjukgymnast, rehabiliteringsenheten Sjukhuset Arvika: – För två år sedan var organisationskonsult Hans Österman hos oss på sjukgymnastmottagningen i Arvika. Vi pratade värderingar och diskuterade hur vi upplever olika händelser. Vi pratade om att vi är olika som personer, bland annat att vissa pratar mycket när vi träffas i grupp medan andra behöver tid för att tänka innan de yttrar sig. Det här gjorde att vi i personalen fick större respekt för varandra. Vi bestämde hur vi på vår mottagning ska ha det och kom fram till värdeorden öppenhet, glädje, tolerans, samarbetsvilja och kunskap. Det är ord som är viktiga att tänka på även i vårt patientarbete. Men jag tycker att vi borde prata mer om värderingarna för att alltid hålla det levande. * Landstingets värdegrund: Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt. Tema: Respektfulla möten Att samla hela personalstyrkan från televäxeln är ingen enkel uppgift då växeln är bemannad dygnet runt. Här är dock större delen av styrkan samlad för en gruppbild. Från vänster: Solveig Blom, Daniel Bengtsson, Maria Larsson, Anette Lundgren, Eva Ottosson, Cristina Varg, Lena Hinas, Inga-Lill Myreback, Monika Kappe, Mikael Johansson och Pia Fontaine. Saknas på bilden: Susanne Berg, Linda Karlsson, Yvonne Larsson, Lena Norder, Louise Persson, Emelie Säwe, Lina Berggren och Anita Sundström. Landstingets televäxel tog en hedrande andraplats i telefoni-SM Under 2014 har landstingets televäxel deltagit i SM i telefoni och kundservice, en årlig tävling där televäxlar runt om i landet mäter sig med varandra. Undersökare från ett företag har ringt hundratals samtal till televäxlar för att bedöma om telefonisterna svarar korrekt, om de har ett professionellt bemötande, om de är serviceinriktade och vad som händer när de kopplat samtalet. Utefter resultaten från alla påringningar nominerades landstinget som en av de tre bästa i klassen ”5 000–8 000 anknytningar”. Televäxeln fick dock se sig besegrad av Uppsala universitet som tog hem förstapriset. Daniel Bengtsson, enhetschef vid televäxeln: – Vi är stolta över att vi blev nominerade och ser placeringen som ett kvitto på att det föbättringsarbete som vi jobbat med ger resultat. Vår ambition är att fortsätta att utveckla vår service till alla som ringer till landstingets växel. Under ett år tar personalen vid televäxeln emot sammanlagt cirka 1,1 miljoner samtal. TEXT: PER GRUNDSTRÖM FOTO: ANN-BRITT LUND Patientforum öppnar i maj En plats dit patienter och närstående kan gå för att ställa frågor, lämna synpunkter och få information som rör hälsooch sjukvården. Det skapas i vår på Centralsjukhuset i Karlstad. Patientforum ska finnas i närheten av receptionen vid stora entrén på Centralsjukhuset. Här ska finnas personal som tar emot besökarna, dagtid varje vardag. Även landstingets medarbetare ska kunna komma hit, själva eller tillsammans med patienter, för att få information som rör vården. – I början kommer vi säkert att prata mycket om nya patientlagen. Vi ska också kunna ta emot synpunkter och lösa problem tillsammans med berörda verksamheter, säger projektledaren Gun-Britt Hagenö som jobbar på patient- och medborgarstödsenheten. Så småningom ska Patientforum finnas på alla tre sjukhusen, i väl anpassade lokaler, samordnat med sjukhusbiblioteken och receptionen. Patientforum ska också kunna arrangera föreläsningar och patient- och närståendeutbildning och ge information om intresseorganisationer. – Vi vill göra vården mer känd och tillgänglig. Vi tror att Patientforum ska underlätta för information och kommunikation mellan vården och patienterna och också leda till mer respektfulla möten i vården. Flera andra sjukhus i landet, bland annat Örebro, Karlskoga och Malmö har liknande kommunikationsplatser. I Karlstad öppnar Patientforum 4 maj och bemannas av personal från landstingets kundtjänst och patient- och medborgarstöd. TEXT: ELISABET PETERSSON intryck 1 • 2015 11 Tema: Respektfulla möten ”Normalt funtade människor söker ett trevligt läge” – Sen är vi olika bra på det. Kristoffer Appelquist ger sin syn på vad som krävs för ett bra möte. – Man måste komma med välvilja och bestämma sig för att lyssna. Alla vill bli lyssnade på. Kristoffer Appelquist, längre än de flesta och med snickarbyxorna på, välkomnar oss in i missionshuset i Sunne som han gjort till sitt hem. Han driver en stand-up-club i huset och turnerar ofta med egen stand-up eller föreläsningar om möten mellan människor. – Man kan ju ha faktorerna emot sig. Ont om tid eller att patienten har fått vänta länge, men jag tror att det går att skapa trevligt läge ändå. Att de negativa synpunkter som ibland framförs till Landstinget i Värmland ofta handlar om bemötande tror Kristoffer Appelquist beror på att man missat värdet av relationer. – Ju mer värde man kan skapa när man ändå har kontakt, desto bättre. – Om man får ett nytt hjärta, men alla var otrevliga, så har värde ändå uppstått, men om samma hjärta byts och alla är trevliga så uppstår ett jättestort värde. Sina bästa kundupplevelser i livet har han fått på Sjukhuset i Torsby där han blivit av med både gallsten och ljumskbråck. – Narkosen bjöd på knark. Det var ju toppen för mig som inte knarkar. Då spelade det ingen roll att stolarna hade orangea galonsitsar, tv-n var tjock med 26 tum eller att våtrumstapeten var ful. 12 intryck 1 • 2015 Kristoffer hade 100 procent förtroende för de som jobbade på sjukhuset – Och jag var trygg i att om något går fel, så knäpper de bara med fingrarna, så får jag åka vidare med ambulans eller helikopter. – De frågade till och med om jag ville ha leverpastejsmörgåsen med eller utan gurka. Att han fick besöka vårdcentralen och sen sjukhuset flera gånger innan själva operationen gjorde däremot att han upplevde en obegriplig väntan och fick vara sjukskriven. – Det är inte bra när man driver företag och behöver jobba. Sin sämsta kundupplevelse hade Kristoffer Appelquist när han köpte en ny bil mitt under en turnéperiod. – Den gamla brann upp och jag köpte en helt ny bil med massa utrustning. Till och med dragkrok. – Efter bara några dagar blev jag stoppad av polisen i Värmlandsbro och fick inte köra vidare. – Bilen var inte påställd! Det tog flera timmar för bilhandlaren att fixa allt så att han kunde köra vidare. – Då var blombuketten jag fått och alla sms med frågor om hur nöjd jag var helt värdelösa. Internet tycker han är bra för patienter och alla andra. – Det är helt fantastiskt eftersom det allmänna medvetandet ökar och att alla patienter kan lära sig svåra ord också. – Att som min pappa vara sur på Spotify för att hans LP-samling blivit värdelös duger inte. TEXT: PETTER NILJUNG FOTO: JENS MAGNUSSON intryck 1 • 2015 13 Tema: Respektfulla möten Tema: Respektfulla möten Det ska vara lätt att göra rätt De har gått från ”fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet”. Därför fick Skatteverket utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet. Bra bemötande och service är numera en självklarhet för Skatteverkets anställda. Anders Stridh jobbar på Skatteverket, som strateg med fokus på bemötandefrågor. – Vi har gått från 1970-talets strikta kontrollorganisation till en organisation med vilja att hjälpa människor att göra rätt redan från början. Anders berättar att under förändringsarbetet tyckte en del anställda att arbetet var givande och meningsfullt. – Andra tyckte att det var det värsta elände som någonsin hänt. Vi förklarade att vi inte bara ska följa lagen utan att vi måste följa den på ett sätt som kännetecknar gott bemötande. Och att de vi möter måste förstå vår kommunikation för att kunna göra rätt. – Alla ska få hjälp oavsett om personen är påstridig eller ser vilsen ut. Därför måste vi förstå människors olikheter. Tre attityder När förändringsarbetet startade ville man först veta fakta. Vilka attityder upplevde medborgarna att Skatteverket hade och hur påverkade de människors förtroende för Skatteverket? I en undersökning som gjordes 2003 fick man fram tre olika attityder: A. Skatteverkets attityd är att individen vill fuska. Personalen uppfattas som okänslig, överlägsen, anklagande och utövar makt. B. För skatteverket är varje ärende bara ett ärende i högen. Personalen uppfattas som strikt, opersonlig, regelstyrd och likgiltig. C. Skatteverkets attityd är att individen vill göra rätt. Personalen uppfattas som hjälpsam, empatisk, lyhörd och samarbetande. Sveriges modernaste myndighet – Bemötandet är en viktig del i vårt arbete. Vi måste ha fokus på upplevelsen av mötet och aktivt lyssna efter hur människor uppfattar oss, säger Anders Strid som är strateg hos Skatteverket. Bemötandearbete på olika sätt Skatteverket konstaterade att A och B minskar människors vilja att göra rätt för sig medan C ökar viljan. Man började arbeta för att ge alla ett gott bemötande och för att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. – Vi tog inte in någon konsult utan drev förändringsarbetet själva. Det gjorde att man kunde jobba med det på olika sätt på olika arbetsplatser. Det skapade ett engagemang och utrymme att ta egna initiativ. Det var också viktigt att arbetet med bra bemötande var en del i det vardagliga arbetet och närmaste chef hade en viktig roll. Bland de aktiviteter som förekom fanns språkdagar, diskussioner, bemötandeutbildning, föreläsningar, film, rollspel. Skatteverkets förändringsarbete har varit och är ett långsiktigt sådant. De jobbar fortfarande aktivt med bemötande, just nu med jämställt bemötande. TEXT: ELISABET PETERSSON FOTO: JEANETTE ANDERSSON 14 intryck 1 • 2015 År 2011 utsåg Svenska Kvalitetsmässan Skatteverket till Sveriges modernaste myndighet. Juryns motivering var: Skatteverket har en lång historia som går från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet. Det är ett uthålligt och målmedvetet arbete som banat väg för det nya populära Skatteverket. Bemötande och service har förbättrats. Kulturen har blivit en annan. Modern IT har utnyttjats till fullo. Legitimitet är ett viktigt ord idag, när vi ser hur nationer skakas av folkliga protester och svåra ekonomiska problem. Skatteverket är ett framgångsexempel inte bara genom kvalitetsarbete och innovationsförmåga utan också genom att vara en av de viktigaste byggstenarna i den höga legitimitet som svensk offentlig sektor åtnjuter. Skatteverket Skatteverket är förvaltningsmyndighet för beskattning, fastighetstaxering, folkbokföring och registrering av bouppteckningar. Verket utfärdar id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige och bevakar statens fordringar. Verksamheten bedrivs till största delen på kontoren, som finns på ett hundratal orter över hela landet. Där tar tjänstemännen emot och granskar deklarationer och hanterar andra skatteärenden åt medborgare och företag. En del kontor sköter även folkbokföringsärenden, som flyttningar och personbevis, och bouppteckningsärenden. Antalet anställda vid Skatteverket är cirka 10 370. Av dem finns 2 050 på huvudkontoret i Solna. Vårdmöten: kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården Av Ingrid Fioretos m.fl. Vårdmötet är inte bara ett möte mellan vårdpersonal och patient, det är en komplex process där kulturella aspekter, individuella erfarenheter, strukturella förutsättningar och historiska förlopp möts. Den som arbetar inom vården möter tusentals patienter under sitt yrkesliv och ibland fungerar inte kommunikationen. I den här boken placeras vårdmötet i en kulturanalytisk förklaringsmodell för att ge svar och verktyg till hur problem kan lösas. 2013. Mänskliga möten över gränser: vård och social omsorg i det mångkulturella samhället Red. Carl Martin Allwood och Per Johnsson Boken skildrar svåra frågor som kan uppstå när människor från andra kulturer möter det svenska samhället i allmänhet och vård och omsorg i synnerhet. Den fördjupar sig i barn och vuxna i asylprocessen, posttraumatiska tillstånd hos flyktingar, smärtans psykologi och fysiologi, hedersrelaterat våld, synen på sjukdomars orsaker i olika kulturer m.m. 2009. Hälsofrämjande möten: från barnhälsovård till palliativ vård Red. Anna Hertting m.fl. Det goda, hälsofrämjande mötet stärker människors tilltro till sin egen förmåga och kan också stärka individens läkeförmåga. Om vi på ett klokt sätt kombinerar dessa kunskaper med andra medicinska landvinningar öppnas nya möjligheter för framtidens hälso- och sjukvård. 2012. Hjälpande möten i vård och omvärld: brukare, praktiker och forskare reflekterar Red. Ingemar Ljungqvist, Håkan Jenner Boken handlar om möten som gör att människor kan lyckas i sin återhämtning från bland annat missbruk och psykisk ohälsa. Här ges exempel från flera olika verksamheter inom vård och omsorg liksom från människors möten utanför vården. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som fungerar som underlag för dialog och reflektion i utbildningssammanhang och på arbetsplatser. 2013. Det goda mötet Av Emmanuel Ezra Författaren är kirurg och överläkare. Här skriver han om möten mellan människor. Han hävdar att vi formar och påverkar andra genom vårt sätt att bemöta dem samtidigt som vårt bemötande också formar oss själva. Genom kunskap, medvetenhet och humor ska alla kunna bidra till det goda mötet. 2010. Respekten för människan: innan framgång med lean kommer förändring av synen på människan Av Robert Kusén och Arne Ljung Många använder lean men inte alla lyckas. En av de vanligaste orsakerna är att man inte lyckas involvera alla medarbetarna i förbättringsarbetet vilket har sin grund i att ledarna inte förstår eller klarar av att leva upp till betydelsen av värderingen ”respekten för människan”. 2013. Trygg äldreomsorg: om respektfulla möten i det dagliga arbetet, med studiehandledning Av Staffan Bengtsson. 2. uppl Att arbeta inom äldreomsorgen kräver största möjliga tålamod, en stor portion förnuft och klokhet samt erfarenhet och intuition. I den här boken har Staffan Bengtsson samlat sina tankar och erfarenheter vad avser bemötande, etik, moral och kommunikation för en tryggare äldreomsorg. Boken riktar sig i första hand till vårdpersonal inom äldreomsorgen men kan läsas med stor behållning av andra. 2005. Tema: Respektfulla möten Boktips på temat Intryck frågar medarbetare Vad tycker du är viktigt i mötet med patienten? Martin Kaner, klinikchef och tandläkare, Folktandvården Grums: – Att skapa en lugn och harmonisk miljö är viktigt, särskilt eftersom en hel del patienter känner rädsla och oro inför tandvårdsbesök. Jag brukar ibland ta humorn till hjälp för att få patienter att slappna av och för en liten stund tänka på något annat. Eva Stenbom, överläkare, njurmedicin, Centralsjukhuset i Karlstad: – Det jag tycker är viktigt i mötet med patienten är att man som läkare har ett öppet sinne så att patienten vågar ta plats och hinner få sagt det han eller hon vill på den korta tid som vi ofta har till vårt möte. Helena Gewert, biomedicinsk analytiker, primärvårdslaboratoriet Vårdcentralen Skoghall: – Patienten för oss i primärvården är prio ett, vi försöker i möjligaste mån hålla efter i väntrummet så inte patienterna får vänta för länge när de är på språng vidare till jobb med mera. Bemöta patienten vänligt och lugnt och förklara vad som ska komma att ske och vad jag ska göra. Framförallt med barn behövs det extra tid att förklara och gå lugnt och metodiskt tillväga. Det kan vara svårt ibland när väntrummet är fullt, ibland för barns bästa ber vi dem komma tillbaka senare och till exempel skicka med dem bedövningssalva för att göra upplevelsen bättre. Ibland möter vi patienter som inte är så nöjda och då får vi försöka förklara så lugnt det går varför man gör saker och ting. Fredrik Lindström, vikarierande skötare, psykiatriavdelning 43, Centralsjukhuset: – Jag tycker det är viktigt att respektera patienterna för dem de är, att man ser hela människan, och inte bara det de är här för. Viktigt att se alla behov de har. intryck 1 • 2015 15 Yrke i LiV: Ögonsjuksköterska Variation och utveckling hör till vardagen för en ögonsjuksköterska. I en vanlig undersökning ingår det att med hjälp av mikroskopet undersöka både yttre och inre delarna av ögat. Ann-Sofi trivs på ögon – Det här är första gången jag längtar till jobbet, säger Ann-Sofi Calais som jobbar som ögonsjuksköterska på Centralsjukhuset i Karlstad. Hon älskar variationen på arbetsplatsen och trivs mycket bra med sina kollegor. För några år sedan jobbade Ann-Sofi inom hemtjänsten. Tillsammans med en sjuk dotter fick hon också se en del av sjukvården. – Jag ville jobba med vård men inte inom hemtjänsten så jag läste till sjuksköterska och fick sen jobb på infektionskliniken i Karlstad. Ann-Sofi berättar att en kompis började jobba på ögonkliniken och tipsade om att arbeta här. 16 intryck 1 • 2015 – Ögonsjukvård hade varit ointressant tidigare, men jag blev nyfiken, sökte och fick jobb här. tiden nya läkemedel, nya undersökningsmetoder och nya operationstekniker. Brist på ögonsjuksköterskor Kliniken på Centralsjukhuset är stor. Mottagningen och operation tar emot upp till 200 patienter per dag. Gråstarrsoperationer är den vanligaste operationen. Att gula fläcken är svullen är också ett vanligt problem men numera kan man få injektioner i ögat som kan avhjälpa det. Tryck- och synfältsundersökning vid grön starr hör till sånt som Ann-Sofi jobbar mycket med, liksom ögonscreening vid diabetes. Och på jourmottagningen kan det handla om olämpliga ämnen som kommit in i ögat, neurologiska problem, plötslig synnedsättning eller inflammationer i ögat av olika slag. Eftersom det är ont om ögonsjuksköterskor var hon inte tvungen att ha specialiteten när hon började. Men hon måste vara ögonsjuksköterska för att få vara kvar. Under två år läste hon halvtid på distans samtidigt som hon jobbade. I juni förra året var hon klar. Och hon stortrivs. – Ingen dag är den andra lik. Jag assisterar på operation, har telefonrådgivning och egen mottagning. Och jag jobbar i team med läkare och förbereder patienter inför undersökningar. – Det är mycket teknik och utvecklingen inom ögonsjukvård är stor. Det kommer hela Stor klinik Sjukgymnastik byter namn till fysioterapi Namn: Ann-Sofi Calais Yrke: Ögonsjuksköterska Utbildning: Treårig sjuksköterskeutbildning plus specialistutbildning inom ögonsjukvård. Finns i nuläget olika varianter på specialistutbildningen. Fritid: Familjen har båt och åker gärna på turer på Vänern. En av döttrarna spelar innebandy så på helgerna blir det mycket innebandymatcher. Läser just nu boken Livet efter dig, av Jojo Moyes. Ögonsjukvården i Värmland Totalt arbetar cirka 70 personer inom ögonsjukvården i Värmland. På ögonmottagningen i Karlstad arbetar 21 läkare, 26 sjuksköterskor, 10 vårdadministratörer och 6 undersköterskor. På Hagakliniken i Karlstad finns syncentral, ortoptist och mottagning för barn. Till ögonsjukvården i Värmland hör också ögonmottagningarna i Säffle, Kristinehamn, Arvika och Hagfors (i nuläget obemannat). Den 2 mars byter alla sjukgymnastmottagningar inom landstinget namn till fysioterapimottagning. Legitimerade sjukgymnaster kan om de vill byta titel till legitimerad fysioterapeut. Regeringen beslutade 1 januari 2014 att fysioterapeut blir ny yrkestitel för sjukgymnaster. – Namnbyten speglar nog yrket och utbildningen på ett bättre sätt än vad sjukgymnast gör. Fysioterapeut är också den titeln som används internationellt och gemensamma benämningar underlättar och gör det tydligare för patienter och invånare, säger divisionschef Jan Hultbäck, division hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR. – Båda titlarna sjukgymnast och fysioterapeut kommer att finnas kvar under lång tid, men ingen kan använda sig av båda titlarna, du har bara möjlighet att använda den titeln som står på din legitimation. Byta titel Den som har legitimation som sjukgymnast kan fortsätta vara yrkesverksam med den titeln. Den som inte vill byta titel behöver inte göra någonting. Varje sjukgymnast som vill byta titel till fysioterapeut ansöker om det hos Socialstyrelsen. Nyutbildade som ansöker om legitimation efter 1 januari 2014 får titeln legitimerad fysioterapeut. De som tidigare kallar sig fysioterapeuter men som inte är utbildade sjukgymnaster får efter 2014 inte längre kalla sig fysioterapeuter. Inte bara ögon Arbetsterapimottagning Ann-Sofi berättar att hon tidigare inte hade en aning om hur intressant det var med ögonsjukvård. – Men det handlar ju inte bara om ögonen. Hela hjärnan är involverad i möjligheten att kunna se och det finns flera systemiska sjukdomar som kan påverka ögonen. – Det är lång inskolning när man ska jobba här för i sjuksköterskeutbildningen får man inte lära sig mycket om ögon. Men det är inte bara själva arbetet och möjligheten till utveckling som gör att AnnSofi trivs. – Jag har jättebra kollegor. Vi har högt i tak, ser varandra och har roligt tillsammans. Den 2 mars byter också landstingets arbetsterapeutmottagningar namn till arbetsterapimottagning. TEXT: ERICA KARLSSON Korsordsvinnare Vinnarna i Intrycks julkorsord blev: Görel Erlandsson, Kristinehamn, Kristina Stenberg, Arvika och Isabel Lindgren, Skoghall. Fina priserna kommer med posten. TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON intryck 1 • 2015 17 Kliniskt träningscentrum – en plats för utveckling Medarbetarna inom landstingets nya kliniska träningscentrum, KTC, har samlats för en första rundtur i de nyrenoverade lokalerna på Centralsjukhuset i Karlstad. Från vänster på bilden ovan: Anna Marklew, Maria Hansbo, Gunilla Mattson, Ellen Hellgren, Jeanette Stenersen, Gunilla Sköld och Annbrith Persson. På bild saknas Inger Marmon, Kristina Järpestam och Rune Solhaug som också kommer att arbeta inom KTC. – Det är ett lyft för våra kliniska utbildningar att få specialanpassade lokaler, säger enhetschef Anna Marklew. Enheten har ett stort jobb framför sig att dels som arbetsgrupp arbeta fram nya arbetsätt för en ny verksamhet i landstinget, dels utvecklas individuellt som instruktörer på kliniskt träningscentrum, KTC. – Till en början lägger vi fokus på att jobba fram nya rutiner, arbetssätt och utbilda oss som arbetar här. Vi har avancerad utrustning att hantera. – Vi får in allt fler efterfrågningar på utbildningar från olika verksamheter och det känns verkligen roligt. Det är viktigt att vi inte skyndar på för snabbt utan får en bra grund för vår verksamhet så vi bygger en hållbar verksamhet. Kliniskt träningscentrum, KTC, ska möjliggöra utveckling och fördjupning av kunskaper hos enskilda medarbetare och team inom vården i en verklighetstrogen miljö utan patienter. Verksamheten är tillgänglig för hela landstinget. TEXT OCH FOTO: ANNIKA OLSSON Landstingsservice skapar mer tid till patienterna Genom att ta över hela ansvaret för förbrukningsvaror i förråd på Centralsjukhusets vårdavdelningar har landstingsservice frigjort tid för sjuksköterskor och undersköterskor att möta patienter. Förändringen bidrar till landstingets mål om bäst vårdkvalitet. Dessutom har kostnaderna för förråden minskat i landstinget. Sedan landstingsservice tog över förrådsansvaret på medicinavdelning 8 har kostnaden för förbrukningsmaterial från huvud- 18 intryck 1 • 2015 grossisten minskat från över 800 000 kronor per år till under 500 000 kronor per år. – Vi har kommit långt på vissa avdelningar och precis börjat på andra, men det vi kan se är att när vi som kan logistik tar över ansvaret för förråden, uppstår vinster, berättar Andreas Anderberg, utvecklingsledare. – Kostnaderna minskar, antalet produkter minskar, färre artiklar blir för gamla, förråden kräver mindre utrymme och risken för misstag minskar. – Att medarbetare från landstingsservice stödjer kärnverksamheten genom att sköta hela kedjan på vårdavdelningar, från beställning till upplockning på hyllorna, leder till att hälso- och sjukvådspersonal på avdelningarna kan ägna sig åt vård, säger Andreas Anderberg. Genom att standardisera utformningen av förråden och delar av sortimentet blir det också enklare för medarbetare som jobbar på flera avdelningar att känna igen sig, vilket minskar risken att man tar fel. Vilka artiklar som ska finnas i förråden på avdelningarna tas fram genom samarbete mellan medarbetare i kärnverksamheten och en materialstrateg från landstingsservice. – När var och en gör det den är bäst på leder det i förlängningen till högre kvalitet i vården, säger Andreas Anderberg. TEXT: PETTER NILJUNG Framtida hälso- och sjukvård GOD FOLKHÄLSA Inga vårdskador Närhet TRYGG BEFOLKNING Bäst vårdkvalitet för de patienter som mest behöver det NÖJDA PATIENTER Vård utan köer Kontinuitet för patienter med stort vårdbehov Respektfulla möten Kontakt när patienterna behöver det och direkt till rätt vård Framtidens hälso- och sjukvård ska bygga på de fyra målen; inga vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. En utvecklingsplan för hälso- och sjukvården Att jobba med en så stor fråga som framtida primärvård – eller ännu större, en utvecklingsplan för hela hälso- och sjukvården – kräver mångas involvering, stort engagemang och tid. Efter beslut* i landstingsstyrelsen i december 2014 är vi igång. Vad är då en hälso- och sjukvårdsplan? Att ta fram en utvecklingsplan innebär att planera för hur den värmländska sjukvården ska se ut på sikt (10–15 år). Hur ser befolkningens behov ut, hur många invånare kommer det att finnas i Värmland, hur kommer den medicinska och den tekniska utvecklingen att påverka vården? Varför gör vi detta hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson? – Vi har våra fyra mål i sikte (se illustration) för att bli bäst i Sverige på kvalitet och patientsäkerhet. Utvecklingsplanen är vägen för att nå målen. – Sjukvården utvecklas hela tiden och ger oss stora möjligheter men kräver förstås också att vi lyckas skapa utrymme både inom verksamheterna och ekonomiskt. Medborgarna och patienterna blir allt kunnigare och medvetna om möjligheterna och sina rättigheter. Vi ska ha patienternas fokus och anpassa oss till deras behov. – Nationellt pågår viktiga diskussioner om så kallad nivåstrukturering, som handlar om vilken vård som ska göras var med syfte att den ska vara god och jämlik. Det kommer att påverka vår verksamhet och vi måste vara med i planeringen. Hur kommer hälso- och sjukvårdsledningen att jobba med planen? – Vi ska ha regelbundna strategimöten och mötesplatser för att involvera många och skapa engagemang. – Målet är att planen, som presenteras efter sommaren, ska vara så pass konkret att den kan ge oss riktningen dels för det som ska ske de närmaste åren, dels på längre sikt. *Mer om uppdraget Det första uppdraget från landstingsstyrelsen till landstingsdirektören var att ta fram en plan för framtida primärvård. När denna presenterades för styrelsen i december utökades uppdraget till att handla om hela hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsledningen äger uppdraget, Helena Olsson, staben för lednings- och verksamhetsstöd, är processtöd. TEXT: GUNILLA PETERSON intryck 1 • 2015 19 Notiser Första linjen i Karlstad öppnar snart På bilden ses de tio landstingsråden. Stående från vänster; Monica Gundahl (S), Ulric Andersson (S), Fredrik Larsson (M) landstingsstyrelsen ordförande, Elisabeth Kihlström (KD), Anders Ahl (SD), Anders Nilsson (V). Sittande från vänster; Jesper Johansson (MP), Marianne Utterdahl (SiV), Jane Larsson (C), Gert Ohlson (FP). Värmlandssamverkan styr landstinget Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet fortsätter styra Landstinget i Värmland. De sex partierna har samarbetat sedan valet 2010. Då fick de en majoritet i landstinget. Efter valet hösten 2014 styr de i minoritet med 38 av fullmäktiges 81 mandat. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har tillsammans 36 mandat och resterande 7 mandat har Sverigedemokraterna. Fullmäktige utser landstingsstyrelen. Tillsammans har styrelsens ledamöter gemensamt myndighetsansvar för allt som händer i landstinget. De ska styra, följa upp, kontrollera och vidta åtgärder. Landstingets verksamhet styrs av kommunallagen och patientlagen. TEXT OCH FOTO: PETTER NILJUNG Asylsökande ska introduceras i landstinget Medicinskt utbildade personer som befinner sig i Värmland och söker asyl ska tas emot inom våra divisioner. Landstinget behöver deras kompetens och den enskilde individen får en introduktion till svensk hälso- och sjukvård. Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsledningen rekommenderas varje division erbjuda möjlighet till praktikplats. – Det finns en stor medvetenhet i landstinget om att vi har både behov och ansvar. När det finns personer på flyktingförläggningar runt om i länet som har medicinsk kompetens och vi har rekryteringsbehov, så är det självklart att vi ska bidra med praktikplatser, säger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef. 20 intryck 1 • 2015 Denna praktik sker parallellt med undervisning i svenska för invandare, SFI, samtidigt som svensk legitimation utreds av Socialstyrelsen. Praktiken innebär för respektive yrkesgrupp en bredvidgång för att få en insyn i svensk hälso- och sjukvård, och praktisera sina kunskaper i svenska språket. Praktikanten ska ses som en icke legitimerad medarbetare och får utföra arbetsuppgifter som undersköterska eller tandsköterska. – Det är viktigt att poängtera att praktikantens reella kompetens kan vara högre än vad de får utföra under praktiken, säger Tobias Kjellberg. HR-staben är vägen in för de som vill göra praktik. Allt praktiskt och administrativt stöd till verksamheterna sköts av HR-staben. Utsedda kontaktpersoner inom HR-staben har kontakten med de asylsökande och kontaktar i sin tur verksamhetsföreträdare. TEXT: PETTER NILJUNG Första linjen unga Karlstadområdet – det är namnet på den verksamhet som öppnar i Karlstads centrum i april. Hit kan barn och unga i åldern 6–20 år komma om de har psykisk ohälsa och behöver stöd och hjälp. Tanken är att de som behöver hjälp ska få det tidigt och svårare psykiatriska problem ska förebyggas. Därför ska det vara lätt att komma i kontakt med mottagningen. Första linjen i Karlstad är ett samarbete mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil, Grums och Forshaga. Fördubblad utbildning av vårdadministratörer startar i höst Fyrtio utbildningsplatser för vårdadministratörer har beviljats till Värmland av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen ska ges både i Karlstad och Kristinehamn och startar hösten 2015. Sedan många år har utbildning till vårdadministratör skett i Kristinehamn. Många som utbildats där har bott i östra Värmland och angränsande län och inte alltid sökt sig till arbete i Värmland. Till de tjugo utbildningsplatser som finns i Kristinehamn, tillkommer nu tjugo platser i Karlstad. – Att det blir utbildningsplatser i Karlstad dit boende i västra och norra Värmland kanske lättare söker sig tror jag blir positivt för många verksamheter inom landstinget, säger Marielle Jalal, verksamhetschef för vårdadministration inom division medicinska specialiteter. Att dubbelt så många studenter ska praktisera under utbildningen blir en intressant, men välkommen utmaning för alla, menar Marielle Jalal. Utbildningen består av fyra terminer, varav sammanlagt en utgörs av praktik. – Vi ska ta emot dem med öppna armar, så att de känner sig välkomna och förhoppningsvis blir våra nya kollegor. Notiser På 1177 Vårdguiden finns nu ”Våga berätta” – ett nytt tema direkt riktat till barn med interaktivt innehåll, bildspel, fakta, råd och stöd kring psykisk hälsa. Det nya temaområdet ska stärka barn att våga berätta om det som är jobbigt så att de kan få hjälp. Utgångspunkten är att alla har hemligheter och att en bra hemlighet gör en pirrig och glad. Men om en hemlighet gör en ledsen och orolig ska man inte behöva vara ensam med den, utan våga berätta för en vuxen. Målgruppen är barn mellan 8 och 12 år. Innehållet är utvecklat i samverkan med målgruppen och med vuxna som arbetar med barn kopplat till psykisk hälsa. Det finns också information riktad till barn om deras rättigheter, och vad vuxna får och inte får göra. Kvalitet, patientsäkerhet, förbättringsarbeten står i fokus när hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp*, går ut och möter vårdens verksamheter. Ledningen kommer att vara i verksamheterna minst en onsdag i månaden. – Vi delar på oss och besöker flera verksamheter varje gång, några deltar i en patientsäkerhetsrond, några har fokus på resultat, en tredje grupp är ute för lära sig om verksamheten. Vi vill också ha en dialog om de fyra målen; inga vårdskador, bästa vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten, säger hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson. De första besöken gjordes i slutet av januari på ögonkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vid vårdcentalen i Kil. *Hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp (HCL) bereder och tar beslut i hälso- och sjukvårdsfrågor. Här ingår hälso- och sjukvårdscheferna, divisionschefer, sjukhuschef i Torsby, tandvårdschef, chefläkare, fastighetschef, ITchef, servicechef och kommunikationsstrateg. Hallå! Jill Carnelid. Du har nyligen tillträtt en ny tjänst som konsulent för inkontinensvård och inkontinenshjälpmedel vid landstingets Hjälpmedelsservice. Redan våren 2014 fick du uppdraget att bygga upp verksamheten i den nya tjänsten. Varför har tjänsten inrättats? – Syftet är dels att patienter med inkontinensproblem ska få så bra behandling som möjligt, dels att minska kostnaderna för inkontinenshjälpmedel. Vad innebär ditt nya jobb? – Jag ska vara ett stöd för dem som förskriver inkontinenshjälpmedel både i länets kommuner och i landstinget. Jag ska också delta i upphandling av inkontinensprodukter, följa kostnaderna för hjälpmedel och ha hand om dispenser för produkter som inte finns med i avtalet för inkontinenshjälpmedel. Hur ska du jobba? – Det ska vara enkelt att kontakta mig om man har frågor om inkontinensvård och hjälpmedel och jag kommer gärna till arbetsplatser för diskussion och information och eventuellt riktad fortbildning. Fortbildningen kan handla om vårdprogram, katetervård, bäckenbottenbehandling, inkontinens hos äldre, kvinna, man. – Ett nätverk för ansvariga förskrivare inom både landstinget och kommunerna finns också med i min planering. Jag ingår också i styrgruppen för inkontinensfrågor i Värmland. – På Hjälpmedelsservice håller jag på att ta fram en utställning av de inkontinensprodukter som är upphandlade i Värmland, för att förskrivare eller annan vårdpersonal ska kunna se hela sortimentet. Det är bara att ringa och boka tid för den som önskar. Webbsidan om inkontinenshjälpmedel på liv.se kommer jag också att jobba med. Vilken erfarenhet har du av inkontinensvård? – Jag har arbetat som uroterapeut på kvinnoklinikens uroterapimottagning sedan den startade för över 20 år sedan. Tillsammans med en kollega ansvarade jag under denna tid för ett 20-tal inkontinensvårdskurser med förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel i Värmland. Senaste åren har jag även jobbat med projekt jämställdhet och inkontinens. – För ett antal år sedan följde jag och en kollega upp hur man arbetade med inkontinenspatienter på vårdcentraler. Detta resulterade i ett vårdprogram om urininkontinens och blåstömningsproblematik, utredning och konservativ behandling. Då fanns det önskemål om mer utbildning, fortbildning och ett inkontinenscentrum. Nu känns det som vi är på väg åt det hållet. TEXT: KRISTINA BORGSTEN FOTO: JÚLIA MEGYERI Kontakt Mejl: jill.carnelid@liv.se. Telefon: 054-61 71 99. Besöksadress: Hjälpmedelsservice, Östanvindsgatan 14, Karlstad. Inkontinenshjälpmedel Ett årligt statsbidrag på cirka 23 miljoner för inkontinenshjälpmedel fördelas mellan landstinget och kommunerna i Värmland. Kostnaderna ökar framför allt på grund av utvecklingen av behandlingen av urinretention (svårighet att tömma urinblåsan). Bättre men dyrare inkontinenshjälpmedel gör också att kostnaderna stiger. Mer information om inkontinenshjälpmedel finns på 1177.se. intryck 1 • 2015 21 Nya Intryck väntar Detta är det sista numret av Intryck, i den här formen vill säga. Vi håller nämligen på att stöpa om personaltidningen. När årets andra nummer kommer ut i april är det med ny form och ett förändrat innehåll. När du läser detta står vi på Intrycks redaktion förmodligen och våndas över typsnitt, textlängder och innehåll. Vi är i slutet av arbetet med att klä personaltidningen i en ny skrud. Med annan form och ett förändrat innehåll hoppas vi kunna komma närmare det 22 intryck 1 • 2015 arbete som görs inom hela Landstinget i Värmland. Att göra om en tidning kräver eftertanke och för att få veta vad ni tycker om Intryck genomförde vi nyligen en läsvärdesundersökning. Att bli granskad är inte det enklaste, det kan göra ont att få på pälsen, men det är nödvändigt för att kunna bli bättre. Glädjande nog har det visat sig att ni är övervägande många som tycker att Intryck är en bra tidning. Självfallet fick vi en del kritik och lite skäll. Många tog också tillfället i akt att komma med konstruktiva förslag på förbättringar. Detta har blivit ett viktigt verktyg i förändringsarbetet och vi på redaktionen är tacksamma för alla kloka synpunkter. Att det finns att berätta om råder det inga tvivel om. Vi är över 7 000 personer som varje dag fyller en mycket viktig funktion i andra människors liv. Vi hjälper barn till världen, vi ser till att de som vuxit upp och fått några år på nacken mår bra och vi tar hand om dem som befinner sig i livets slutskede. Varje enskild insats är betydelsefull. Ni som medarbetare viktiga för oss på redaktionen, utan er kan vi inte göra en levande personaltidning. Tveka därför inte att höra av er till redaktionen. Har ni gjort en förbättring i er verksamhet som andra skulle kunna ha nytta av? Finns det personer på din avdelning som du tycker att vi borde uppmärksamma? Förtjänar vi ris eller ros? Skicka ett mejl eller slå en signal. Hjälp oss att berätta. TEXT: JENS MAGNUSSON Boktips Hjälp vi har fått en trädgård Av Erik Sidenblad Den här boken är skriven för dig som är nybörjare i trädgården och verkligen inte vet hur man gör. Eller för dig som redan har en trädgård men känner dig stressad när våren kommer och trädgården börjar ställa krav. En avspänd handbok av vad som måste göras – och som inte behövs göras. Boken är illustrerad med instruktiva och inspirerande bilder av Eva S Andersson. Lewismannen Av Peter May Boken handlar om poliskommissarien Fin Macleod som återvänder till sitt barndomshem på Iles of Lewis på Yttre Hebriderna, för att för att restaurera sina föräldrars torp. Han träffar sin stora ungdomskärlek vars pappa har blivit indragen i svårigheter. Han ser det som sin plikt att hjälpa den kvinna han aldrig slutat älska och börjar med en privat utredning. Peter May skriver spännande och intressanta intriger i en speciell miljö. Klarälvsentrén blir en ny angöringspunkt för besökare till Centralsjukhuset som kommer från norr. Hitta din egen stil Av Hedvig Andér Alla kan klä sig vackert, oavsett ålder och storlek och här får du hjälp av en stylist att se på dig själv på ett nytt sätt. Hedvig bjuder på sina allra bästa tips om hur du bygger upp den perfekta garderoben med lättkombinerade kläder för alla tillfällen och hur du undviker felköp och i stället köper plagg som verkligen klär dig. Och sist men inte minst en möjlighet att hitta din egen stil. Obruten Av Laura Hillenbrand Boken ligger till grund för en amerikansk film som nyligen har haft premiär och handlar om en ung amerikansk löjtnant under andra världskriget. Hans namn var Louis Zamperini och hans bombplan störtade i Stilla havet men han lyckades kämpa sig ombord på en livflotte. Framför honom låg hundratals mil av öppet hav, attackerande hajar, en läckande flotte, törst och svält och fiendeflyg. Boken är mycket spännande, ett gripande människoöde. Hjärtklappning, en pinnbok till Av Maria ”Vildhjärta Westerberg Här får man se vad som blivit resultatet av hennes dagliga vistelser i skogen som hon betraktar som sitt hem. Maria samlar pinnar och skapar skulpturer som med stor humor och kärlek visar på livets väsentligheter och Marias stora kärlek till skogen, naturen i stort. Marias första bok ”Vildhjärta, en kär lek mellan människa och skog” kom ut 2009 och blev en stor succé, både i Värmland och i övriga Sverige. Sydafrika. Red. Michael Brett m.fl. Sydafrika har blivit ett populärt resmål och nu finns en bra resehandbok i den omtyckta serien ”Första klass reseguider”. Här presenteras Sydafrika med utförliga texter, översiktskartor och perspektivteckningar av viktiga platser och byggnader. Den omfattande texten innehåller allt från historia och kultur till shopping, bad och nöjesliv och här finns också förslag till både stadsvandringar och tematiska utflykter. Medicinteknisk utrustning testas i en av de nya operationssalarna. Här byggs Klarälvsentrén Vägg i vägg med nya operationshuset håller Centralsjukhusets nya entré från norr på att ta form. Entrén kommer att heta Klarälvsentrén och ska avlasta huvudentrén samt göra det enklare för patienter att besöka operationshuset. Men även övriga verksamheter vid sjukhuset kommer att kunna nås via nya entrén. Inne i entréhallen kommer besökarna att mötas av såväl självbetjäningsterminaler som en reception. Där blir det även en cafeteria och ett apotek. Utanför anläggs en hållplats för kollektivtrafik och under jord blir det ett parkeringsgarage med plats för 150 fordon. Febril verksamhet Vad gäller själva operationshuset så ser byggnaden i stort sett färdig ut från utsidan. Men invändigt pågår en febril verksamhet. Det målas och fejas, golvmattor läggs och i flera rum håller medicinteknisk utrustning på att installeras. Teknikerna är i färd med att testa styrsystem och luftflöden och för närvarande arbetar över 30 elmontörer med centraler, armatur och kablage. I april/maj nästa år anländer de första patienterna. På www.liv.se/centralsjukhuset kan du följa arbetet med operationshuset och kika på bilder från såväl entréhallen som operationssalar. TEXT OCH FOTO: PER GRUNDSTRÖM intryck 1 • 2015 23 Levnadshistoriens betydelse VI TVINGAS OFTA via media smälta obehagligheter. Många förfäras, när individer som vi uppfattar som redan utsatta och sårbara, utsätts för svåra kränkningar. Det kan handla om att socialtjänsten i Karlskrona misslyckas med att skydda en flicka som blir mördad; när en pedofil härjar på en förskola i Högsby utanför Oskarshamn eller när ungdomar utnyttjas sexuellt i idrottsvärlden som beskrivits av Patrik Sjöberg. Samtidigt görs i det tysta storartade insatser av personer i skolor, socialtjänster, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar och idrottsklubbar för att stödja barn som har det besvärligt, heder till dem alla. Att förändra ovanstående kräver mod och beslutsamhet hos politiker så att det inte bara blir en tom retorik om att ”barnen är vår framtid”. Konsekvenserna av mental ohälsa och missbruk är sådant som vi ofta hanterar inom barn- och vuxenpsykiatri och även inom andra verksamheter i landstinget. När man mer systematiskt har fokuserat på patientens livshistoria har detta lett till positivt gensvar. På så sätt har vi heller inte deltagit i den tabu- och skambelagda tystnad som inte sällan omger denna typ av livserfarenheter. Detta kan leda till att patienten tydligare kan förstå sambanden mellan nuvarande mental ohälsa och tidigare upplevelser. TYVÄRR ÄR DET samtidigt så att många barn far illa i sina hem där de egentligen borde få vara trygga och säkra. Svenska studier har visat att barn i ekonomiskt utsatta familjer har högre nivåer av psykisk och somatisk ohälsa samt förhöjd mortalitet. Internationella studier visar att negativa barndomserfarenheter i familjer med omsorgssvikt, missbruk, misshandel och mental ohälsa samt utsatthet för våld och sexuella övergrepp, i många fall är huvudorsaken till stora hälsoproblem i vuxen ålder. Exempel på detta är mental ohälsa, självmordsförsök, alkohol- och drogmissbruk samt fysisk ohälsa, till exempel i form av hjärt-kärlsjukdom, oförklarade symtom och i värsta fall för tidig död. OM DET NU ÄR SÅ att negativa barndomserfarenheter, utöver att leda till mental ohälsa, även kan ligga till grund för allvarlig fysisk ohälsa, borde vi inte då också fokusera våra övriga hälso- och sjukvårdsinsatser på att identifiera ovan exemplifierade bakgrundsfaktorer? När det således förekommer någon form av indikation som kan kopplas till ovanstående hos våra patienter borde vi då inte mer systematiskt, tillsammans med patienten, undersöka vad denne varit med om under sitt liv! Per-Olof Michel Leg. läkare och docent Forsknings- och utvecklingsenheten intryck 1 • 2015 24 Division psykiatri Anders Eliasson Leg, psykolog Forsknings- och utvecklingsenheten Division psykiatri
© Copyright 2024