1. No category

11
TIDNINGEN FÖR ALLA SOM BOR I MALMÖ
december
2014
årgång 47  
Matigt möte
foto Ewa Levau
Mat från alla världens hörn blir det varje torsdag i allaktivitetshuset Hermodsdal. Men multikultimatlagningen handlar om mer än så: ”För mig är det viktigt
att träffa folk och att få prata svenska”, säger Ilham Aitgouraine.
mitten
Ska
du ut?
Läs först
Här tycker Rosengård till 6–7 Mål ger bättre skola
20–21
Lär dig dansa på nyår
24–25
2 • december 2014
december
Lys upp himlen
– på nyårsafton
december 2014 • 3
j
Malmöinitiativet
10
Ett nytt år nalkas, något
vi traditionsenligt fi­
rar med dunder och
brak. Under några tim­
mar får fantastiska fär­
ger lysa upp himlen
ackomanjerat av
smattrande höga ljud. Det är
vackert, stämningsfullt och
färgstarkt – och jag älskar
det.
Så många stöd har varje Malmö­initiativ
fått.
j malmo.se/initiativet
2 605
Akut övernattni­ngslokal åt
fattiga EUmedborgare.
2 407
Förbjud rasistiska
organisationer och dess ideologi
i Malmö stad!
679
Arbetskläder för all förskolepersonal.
Men sedan jag blev hundägare
är det inte lika roligt. Min fyr­
benta vän blir helt blockerad
mentalt, skakar och rusar
blint när hon hör smällarna.
På nyårsafton, mellan 18 och
02 då fyrverkerier är tillåtna
på allmän plats här i Malmö,
brukar vi fly ut på landet där
ljudet blir mer hanterbart.
Värre är det dagarna före
och efter nyår. Då har vi ing­
en aning om hur eller när det
ska smälla. En gång kastade
några barn ut smällare på oss
från en balkong.
j www.malmo.se/vartmalmo
Redaktör
Åsa Lempert
Giv Akt Skåne
tel 0761-87 61 56
info.malmo@givakt.se
Ansvarig utgivare
Anders Mellberg
kommunikationsdirektör
tel 040-34 10 00, anders.mellberg@malmo.se
Annonser
Ardeo Media:
Lotta Ekwall
040-16 54 87, lotta.ekwall@ardeo.se
Vi är samhället!
172
166
Thimar Innabs Malmöinitiativ om att ordna en akut övernattningslokal för EU-medborgare har fått rekordmånga personers stöd på kort tid.
foto Ewa Levau
”Öppna en akut lokal”
Thimar Innab vill att Malmö stad upplåter resurser
och lokaler för att ge fattiga
EU-medborgare möjlighet
att sova inomhus.
Hennes Malmöinitiativ
har samlat 2 000 underskrifter på ett par dagar.
– Jag känner starkt för det
här och gör det jag kan. Men
ansvaret för de här männi­
skorna kan inte bara ligga på
privatpersoner, säger hon.
Korrektur
Annelis Dahlqvist
tel 070-526 23 24, a_dahlqvist@telia.com
Utebliven tidning
Kontakta
Tidningsbärarna
tel 010-498 20 00
Tryck V-TAB Västerås 2014
Upplaga 159 000 ex
ISSN: 1404-7330
”Inte människovärdigt”
Idag bor fattiga EU-medborgare i
tältläger. Utan tillgång till vär­
me, rinnande vatten, toaletter,
duschmöjligheter, sophantering
Malmökalendern
Marie Åkesson och Jessica Lindberg
tel 040-34 12 00, evenemang@malmo.se
423
256
– Befinner man sig i stan ser
man dessa utsatta personer
överallt. Det berör oss alla och
alla har en åsikt om vad som bör
göras och inte. Jag menar att
Malmö stad har en skyldighet
att skydda inte bara de egna
medborgarna utan alla som vis­
tas i staden.
Henrik Olsson
tel 040-16 54 80, henrik.olsson@ardeo.se
Skydda Lunda-­
vägens koloni-
område.
klättertorn.
skor som är rädda för ljuden
och för vissa triggar de hems­
ka minnen.
Så snälla, ta hänsyn. Vänta
till nyårsafton med att fyra av
dina raketer, även om det kli­
ar i fingrarna.
Gott nytt år!
Åsa Lempert
redaktör, Vårt Malmö
0761-87 61 56
j info.malmo@givakt.se
554
270 Utomhus sport-
klättervägg eller Det finns också många männi­
PS. Glöm inte att vi finns
på Facebook. Gilla oss
och håll koll på vad som
händer! j facebook.com/vartmalmo
populäraste
initiativen
eller en säker plats att befinna
sig på.
– Det är inte människo­
värdigt, säger Thimar Innab.
Hennes initiativ har fått
många underskrifter – men ock­
så blivit väldigt omdiskuterat.
Något Thimar Innab har förstå­
else för.
Engagerad i Soppkök Malmö
– Det är självklart att våra skat­
tepengar ska förbättra vårt eget
system. Samtidigt är det så att
detta nu har blivit ett problem
för oss alla och något måste gö­
ras. Jag ger pengar när jag har
och mat när jag har, jag är enga­
gerad i Soppkök Malmö. Men
jag känner att det har nått en
punkt där det har blivit en be­
lastning. De är så många och det
blir för mycket. Ansvaret för
dessa människor är för stort för
privatpersoner och frivilligorga­
nisationer att bära. Jag förväntar
mig mer av kommunen.
Malmö stad gav nyligen Skå­
ne Stadsmission fördubblat bi­
drag, vilket då är uppe i en mil­
jon kronor per år. Med det följde
ett uppdrag att starta en sorts
dagverksamhet just för utsatta
EU-medborgare. Thimar Innab
menar att detta är långt ifrån
tillräckligt.
Göteborg har Crossroads
– I Göteborg har man löst det
bra, bland annat genom Cross­
roads. Men det kostar mycket
mer än en miljon om året.
Crossroads är ett informa­
tionscenter som Göteborgs
stadsmission byggt upp för att
få ut samhällsinformation ge­
nom personlig service på den
hjälpsökandes hemspråk och
hjälp med kontakter till offentli­
ga myndigheter och ideella or­
ganisationer. Dessutom driver
stiftelsen Bräcke diakoni ett här­
bärge, Frälsningsarmén har ett
dagcenter där man kan vila och
tvätta eller byta kläder. Göte­
borgs räddningsmission driver
en öppen förskola för romska
barn upp till sex års ålder. Detta
kostar Göteborgs stad omkring
sex miljoner kronor om året.
– Jag vill inte vara dramatisk
men det är kallt ute nu. De här
människorna bor utomhus, utan
tillgång till vatten. De kan inte
duscha och har inga rena kläder.
De värmer sig genom att tända
brasor, vilket är förbjudet. De är
utmattade och i många fall sju­
ka. Det finns risk att människor
dör nu. ANNA BJÄRNMARK
j Akut övernattningslokal
… åt fattiga EU-medborgare heter
Malmöinitiativet som Thimar Innab har
registrerat på malmo.se/initiativet, där
alla Malmöbor har rätt att komma med
förslag och synpunkter som gäller Malmö. Man kan registrera ett eget initiativ
eller diskutera och stödja andras. Får
ett initiativ hundra personers stöd eller
fler, går frågan vidare till berörd nämnd
där politikerna tar ställning till det.
I Vårt Malmö tar vi upp intressanta initiativ. Ta chansen att påverka du också!
j www.malmo.se/paverka
149
Skärp regler för fisket i Malmö kanal.
Farthinder vid Maria förskola.
Konstgräsplan till
Klagshamn
Utomhusgym
i Tygelsjö.
Crossroads Malmö
öppnar i januari
I januari öppnar Skåne
Stadsmission Crossroads –
en träffpunkt för utsatta
EU-medborgare – i Malmö.
det spridits dels genom polis
som delat ut flygblad och genom
nätverken Solidaritet med EUmigranter och Soppkök Malmö.
– Det blir i en lokal på Amirals­
gatan 81 som just nu håller på
att renoveras, säger Ann Söll­
gård, avdelningschef på sociala
resursförvaltningen.
Träffpunkten kommer att va­
ra öppen dagtid och kommer –
förutom råd, stöd och informa­
tion – att erbjuda frukost, dusch­
möjligheter och klädbyten.
Även om lokalen inte är klar
hölls verksamheten öppen un­
der natten till 13 december, då
det stormade ordentligt och
SMHI hade klass 2-varnat tidigt.
Omkring 80 personer kom, efter
att information om öppethållan­
En person har anställts
Socialtjänsten har det yttersta
ansvaret för alla som vistas i
kommunen, oavsett medborgar­
skap. Sociala resursförvaltning­
en har anställt en person för att
samordna arbetet med EU-med­
borgarna.
Malmö stad ingår i ett natio­
nellt nätverk som leds av Sveri­
ges kommuner och landsting,
SKL, med fokus på fattiga EUmedborgare. SKL har ställt krav
på att frågan lyfts till nationell
nivå och regeringen har lovat att
tillsätta en nationell samordnare.
ANNA BJÄRNMARK
Tomten i korsningen Industrigatan/Nobelvägen. Här har många av de utsatta EU-medborgarna slagit läger. I januari öppnar Crossroads – en träffpunkt för dem.
foto Ewa Levau
”Hemlandet har
största ansvaret”
Ex-ambassadör nätverkar för EU-medborgarna
– Inte är det något man
drömmer om – att åka 250
mil från sina barn för att sitta och förnedra sig och frysa
halvt ihjäl för 80 kronor om
dagen.
Mats Åberg är före detta
ambassadör i bland annat
Rumänien och en av de drivande i Nätverket för
romska EU-migranter.
Nätverket är ett nav. Någonstans
att vända sig för de privatperso­
ner, organisationer, kommuner
och landsting som behöver in­
formation om hela den kom­
plexa frågan kring de utsatta
EU-medborgarna från Rumänien.
”Sämre läge än papperslösa”
– Tanken är att ha ett löst nät­
verk där vi kan bistå varandra –
så att alla inte behöver uppfinna
hjulet varje gång. Vi har ett an­
svar i Sverige att stödja de perso­
ner som kommer hit och har det
svårt. Det är moraliskt, juridiskt
och humanitärt riktigt. Som lä­
get är idag har dessa människor
ett sämre läge än papperslösa
flyktingar, de kan inte ens få
sjukvård, säger Mats Åberg.
Han är samtidigt tydlig med
att problemet ligger på flera ni­
våer.
– Hemlandet har det största
ansvaret. Dessa människor läm­
nar ju landet av en anledning.
Men även EU har ett ansvar. Det
ligger mycket pengar avsatta
i europeiska socialfonden som
rumänerna inte kan använda,
till exempel. Anledningarna är
flera men den främsta är nog att
dessa pengar alltid betalas ut
i efterhand och kommunerna i
Rumänien är så fattiga att de in­
te ens kan lägga ut de pengar
som behövs för att genomföra
förbättringar för de här männi­
skorna.
Måste betala för EU-kort
Vad gäller sjukvården har EUmedborgare rätt till sjukvård
i alla medlemsländer men då
krävs ett EU-kort. I Sverige får
vi det enkelt från Försäkrings­
kassan. I Rumänien är det upp­
byggt som ett försäkringssys­
tem, som alltså kräver premiein­
betalningar. Inga inbetalningar
– inget kort. Och människorna
som kommer hit har sällan råd
att betala sjukvårdspremier.
De flesta romer i Rumänien
lever i total fattigdom, ofta helt
utanför systemet men det finns
också romer som lyckats ta sig
fram och lever vanliga, anstän­
diga liv. Och det finns goda kraf­
ter och projekt. Ett exempel är
att välutbildade romer, som är
etablerade i samhället, hjälper
till genom att vara ledare för fot­
bollsträningar för unga romer
som står utanför, till exempel.
Nätverket för romska EUmigranter arbetar för att svens­
ka och rumänska kommuner
ska samarbeta och ha ett utbyte
av varandra. För att romerna
i Sverige ska återvända till Ru­
mänien krävs att de har något
att återvända till.
Ett bättre liv hägrar
– Ute i byarna på landsbygden,
långt från Bukarest, som många
av dessa människor kommer
ifrån, finns ingenting. Man kör
på uttorkade flodbäddar för att
komma dit, det finns inte ens
vägar. De bor i kojor och skjul
och skuldsätter sig för att kunna
ta sig därifrån. De flesta är för­
äldrar som längtar efter sina
barn när de är borta. Men de ser
ingen annan utväg, utan bedö­
mer det som absolut nödvändigt
att försöka tjäna pengar utom­
lands. De vill arbeta för att få ett
drägligare liv i Rumänien men
de får inga jobb här och så ham­
nar de på gatan. ANNA BJÄRNMARK
f Ideellt nätverk
Dirvande i Nätverket för romska EUmigranter är, förutom Mats Åberg, också Thomas Hammarberg, bland annat
före detta Europarådskommissarie för
Mänskliga Rättigheter och nu ordförande i regeringskommissionen mot antiziganism samt Hans Caldaras, artist och
samhällsdebattör.
4 • december 2014
december 2014 • 5
Minska matsvinnet
– be om doggybag
text Jasna Brkic
foto Ewa Levau
Många tycker det är pinsamt att be om att få ta med
sig matresterna hem när de
är på restaurang.
Den attityden vill VA Syd
och miljöförvaltningen ändra på. Därför delade de nyligen ut nästan 1 500 doggybags på Malmö C.
– Jag förstod inte vilket stort re­
sursslöseri det är att slänga fär­
diglagad mat förrän jag började
jobba med detta, säger Savita
Upadhyaya, utvecklingsingenjör
på VA Syd.
Tillsammans med ett femton­
tal personer, kollegor och perso­
nal från miljöförvaltningen, har
hon pratat matsvinn och delat
ut nästan 1 500 doggybagsboxar
på Centralen samtidigt som EUinitiativet ”Europa minskar av­
fallet” pågick i hela Europa.
Den svenska matproduktio­
nen svarar för 50 procent av över­
gödningen och nästan en fjärde­
del av den totala klimatbelast­
ningen. Varje år slängs cirka en
miljon ton mat i Sverige. Cirka
tolv procent eller 127 000 ton
kommer från restauranger. ”Ät
upp maten” är VA Syds och Mal­
mö stads kampanjbidrag för att
minska matsvinnet.
Savita Upadhyaya berättar att
Barbro Holmberg tycker att
VA Syds och
Malmö stads
doggybagskampanj är
bra. ”Framför­
allt tror jag att
ungdomar behöver ta till sig
budskapet om
att inte slänga
mat. Det är
fruktansvärt
att vi slänger
mat. Det kostar enormt
mycket och är
omoraliskt.
Det borde vara
förbjudet”, säger hon. Till
höger VA Syds
Christina Rydholm och Savita Upadhyaya.
Idag är
det är en
självklar­
het att
sortera
matavfall
men inte
att be om
en doggybag.
resursmässigt motsvarar en
slängd hamburgare sexton bad­
kar vatten.
– Slänger man ett äpple mot­
svarar det sju toalettspolningar.
Om man inte orkar äta upp all
mat till lunch är det bra om
man kan äta den på kvällen eller
som lunch nästa dag, säger hon.
”Planera bättre”
– Vi lever i överflöd och alltför
mycket mat slängs. Jag tror vi
måste börja tänka som man gjor­
de förr, planera våra måltider
bättre och inte slänga mat så fort
bäst-före-datum närmar sig, sä­
ger kollegan Christina Rydholm.
– Näsan är ett ofantligt bra
redskap – och det är omöjligt att
få i sig sur mjölk, fyller Savita
Upadhyaya i.
VA Syds mål med doggybags­
kampanjen är att ändra attity­
den till doggybagen hos både
matgäster och restaurangperso­
nal. De flesta restaurangerna på
Centralen har doggybags efter­
som de erbjuder hämtmat.
– Vi har även delat ut knap­
par till restaurangpersonalen
med texten ”Släng inte maten –
vi erbjuder doggybags” för att
uppmuntra restauranggästerna
att fråga efter doggybags, säger
Savita Upadhyaya.
– Ungefär hälften vi pratat
med säger att de inte vågar be
om doggy­bags och de tycker att
kampanjen är jättebra, säger
Christina Rydholm och Savita
Upadhyaya fortsätter:
– Idag är det är en självklarhet
att sortera matavfall men inte
att be om en doggybag. Har man
betalt för maten så ska man ta
med den hem om man inte or­
kar äta upp.
f Pinsamt att be om doggybag, tycker svenskarna
I USA är det en självklarhet att erbjuda restauranggäster att ta med sig
matrester hem i en
doggybag. Det är inte lika självklart i Sverige. Enligt en undersökning
som Konsumentfören-
ingen i Stockholm gjort
ber åtta av tio svenskar
aldrig att få ta med sig
maten från sin tallrik
hem. Nästan hälften av
svenskarna tycker det är
pinsamt att fråga efter
doggybag medan tre av
fyra restauranger är positiva till att gäster ber
om doggybag och över
hälften kan tänka sig att
vara mer aktiva och fråga gästerna om de vill
ha med den överblivna
maten.
? Ber du om doggybag?
Tahir Demiraca
högskolestudent, Hässleholm
– Jag brukar äta upp det mesta när
jag går ut och äter och tycker inte
att man får så mycket mat, men
om jag inte skulle orka äta upp
skulle jag inte tycka det var pin­
samt att fråga efter en doggybag.
Rebecca Löfstrand
Yoga- och qigong-instruktör, Malmö
– Ja, undermedvetet är det nog rätt
pinsamt. När jag får för mycket mat
på restaurang försöker jag äta upp
så mycket jag orkar, man har det i
sig. På vissa ställen som jag går till
ofta har jag inga problem att be om
en doggybag, men på andra ställen
skulle jag aldrig få för mig att göra
det.
Håkan Rosqvist
Malmö, miljöforskare och -konsult.
– Ska jag vara ärlig? Jag tror att jag
brukar äta upp det mesta, men nog
tycker jag att det skulle vara lite
pinsamt att be om en doggybag,
jag borde ändra inställning. Jag har
bott i Sydafrika och där är det mer
naturligt att be om en doggybag.
Benny Nilsson med dottern Lova
lokförare, Staffanstorp
– Jag tycker inte det är pinsamt att
be om doggybag, men brukar äta
upp det mesta eftersom jag tävlar i
styrkelyft.
En nationell satsning mot extremistiskt våld pågår just nu, ett arbete som samordnas av Mona Sahlin. Under en paneldebatt i Malmö kretsade samtalet kring ökad lyhördhet
inför ungas åsikter och ökad kunskap om demokrati och extremism. Från vänster Johannes Dontsios, dialogpolis, Malin Martelius, Malmö stad, Yassin Ekdahl, Röda Korset,
Magnus Andersson, länskriminalen och Ibrahim Gicvan, Muslimska församlingen/Coexist Malmö.
foto Ewa Levau
Samlade mot extremistiskt våld
Hur skyddar man demokratin mot våldsbejakande extremism?
Den nationella satsningen
mot extremistiskt våld har
nått Malmö. Under en heldag i december hölls samtal
och diskussioner på Scandic
Hotel Triangeln.
Den nationella samordnaren Mo­
na Sahlin, tidigare socialdemokra­
tisk partiledare, inledde mötet.
Under en timslång paneldebatt
diskuterades hur man på ett lo­
kalt plan kan motverka extremis­
tiskt våld med religiösa, vänstereller högerextrema förtecken.
Många ville lyssna
Publiken bestod av drygt hund­
ra inbjudna personer från skolor
och andra kommunala verksam­
heter, föreningar och religiösa
samfund.
Moderator Heidi Avellan, po­
litisk chefredaktör på Syd­
svenskan, undrade hur man hit­
tar unga som är anhängare av
extremistiskt våld.
– Inom skola, socialtjänst och
polis jobbar vi redan ihop med
att fånga upp ungdomar på väg
in i kriminalitet. Det kan inte
skilja sig så mycket från när
man märker beteendeföränd­
ringar som hänger ihop med ex­
tremism. Man skulle kunna gö­
ra likadant och samla skola, so­
cialtjänst och föräldrar och till­
sammans med den unge hitta
en bra plan, sa Johannes Dontsi­
os, dialogpolis i Malmö.
Samtalet kom in på åsiktsfri­
het och var gränsen går för den.
– Ansvaret på kommunen vi­
lar tungt både på samhälls-,
grupp- och individnivå. Vi har
en långtgående åsiktsfrihet i
Sverige, men det behövs ett
ständigt samtal och ett förhåll­
ningssätt kring vad som är okej
att yttra, sa Malin Martelius,
trygghets- och säkerhetssamord­
nare, Malmö stad.
Svårt sätta en gräns
Det är svårt att sätta upp en kon­
kret gräns för åsikter, tyckte Mag­
nus Andersson, chef för länskri­
minalens analysgrupp. Istället
ska vuxenvärlden vara lyhörd.
– Det kan vara en idrottsleda­
re eller lärare som får en känsla
av att någon är på väg att hamna
snett och agerar.
Att föräldrarna får utbildning
och stöd är viktigt, menade Yassin
f Bakgrund
Mona Sahlin.
foto Ewa Levau
Ekdahl, psykolog hos Röda Korset:
– De kan se tidiga förändringar.
Kunskap en nyckel
När det gäller religiös extremism
tyckte Ibrahim Gicvan från Mus­
limska församlingen och nätver­
ket Coexist Malmö att kunskap
är lösningen för att reda ut felak­
tiga föreställningar om islam.
– Vissa använder bara en del
av texten. Det krävs att man i
församlingen verkligen kan be­
möta dem med gedigen kun­
skap om religionen.
I sammanfattningen av dagen
pratade Mona Sahlin bland annat
om att utbilda sig tillsammans.
– Många av er har redan utbild­
ning inom området men polis, so­
cialförvaltning och skola behöver
skaffa sig samma kunskapsbild,
samtidigt. Då blir det lättare att
bygga upp arbetet. NINA EGGERTH
Oron för att våldsamma
extremistgrupper ska få
fotfäste i Sverige är stor
bland myndigheter och
politiker. 2013 föreslog
en utredning att tillsätta
en samordnare mot
våldsbejakande extremism. Mona Sahlin har
fått det tvååriga uppdraget som nationell samordnare, för att förebygga våldsbejakande extremism och värna demo-
kratin. Hon ska förbättra
samarbetet mellan myndigheter, kommuner och
organisationer på nationell, regional och lokal
nivå i arbetet mot extremistiskt våld.
t Hallå där …
… Malin Martelius, trygghets- och säkerhetssamordnare, Malmö stad.
Vad ska ni göra härnäst?
– Ett steg som vi planerat är att
samla ett antal nyckelpersoner
inom polisen, föreningar, tros­
samfund och kommunala repre­
sentanter och verkligen tänka
tillsammans om hur Malmö ska
arbeta med demokratifrämjande
åtgärder på en övergripande ni­
vå, på riskgruppsnivå samt stöd­
ja på individnivå där det behövs.
Men framför allt forma ett ge­
mensamt förhållningssätt.
– Utmaningen blir att anpassa
den nationella planen till det
som redan görs lokalt, till annat
som görs för att hantera andra
utmaningar här i Malmö, och
koppla det till ett demokratistär­
kande arbete.
j Är extrema grupper ett växande problem i Malmö?
– Jag kan inte riktigt svara på
om problemet är växande i sig
eller om vi börjar se ungdomars
radikalitet som ett växande pro­
blem. Att tänka radikalt som
tonåring behöver inte betyda att
man skulle försvara sina åsikter
med våld eller hot om våld.
6 • december 2014
december 2014 • 7
Rätt om smällare
och fyrverkerier
j Nyårsafton 18–02 är det tillå­
tet att skjuta raketer på allmän
plats i Malmö. Vid alla övriga
tidpunkter krävs polistillstånd.
Med allmän plats menas gator,
torg, parker och stränder, det
vill säga platser som är till­
gängliga för alla Malmöbor.
På stadens kyrkogårdar, be­
gravningsplatser eller inom
sjukhusområdet är det helt för­
bjudet att skjuta fyrverkerier.
Smällare, alltså fyrverkeri­
effekter vars främsta syfte är att
låta, är förbjudet i Sverige. Så
kallade ryska smällare med
mindre effekt är fortfarande
tillåtna.
För att köpa, inneha eller an­
vända fyrverkerier måsta man
ha fyllt 18 år. Föräldrar kan allt­
så inte köpa fyrverkerier till si­
na barn. j malmo.se/fyrverkeri
• ARBETSRÄTT
• BROTTMÅL
• SKATTERÄTT
• EKOBROTT
• AFFÄRSJURIDIK
• FAMILJERÄTT
Södra Förstadsgatan 1
211 43 Malmö
”Det ger mer gemenskap och blir en bra mötesplats”, säger Taher Hassan om tornet i projektet
Culture Casbah.
+46(0)40-796 09
www.collinfoyen.se
info@collinfoyen.se
En ekologisk höjdare
GREENHOUSE
I EKOSTADEN
AUGUSTENBORG
Lev modernt och
klimatsmart mitt
i stan! 46 ekosmarta
lägenheter med fantastiska möjligheter
till odling på balkong
och tak. Även förskola
och kulturhus med
ekoprofil.
Varför inte se nyårsfyrverkerierna vid Malmö opera? Läs
mer på sidan 24. foto Werner Nystrand
Queer mötesplats
får fortsatt stöd
Att få in medborgarnas åsikter är viktigt. Här guidar och informerar projektledaren och planarkitekten Marie Rosdahl nyfikna Malmöbor
om byggplanerna kring Örtagården och Törnrosen, ombord på Malmö stads dialogtåg.
Tur med tåg skapar dialog
”Vi vill veta vad människor vill ha i tornet”
text Nina Eggerth
foto Peter Kroon
300 nya bostäder
i Limhamn
j I slutet av november slöt
MKB Fastighets AB och NCC
ett avtal om att bygga ytterliga­
re 300 nya hyresbostäder i Lim­
hamn. Det är det enskilt största
byggprojektet sedan 1960- och
70-talens miljonprogram. I år har MKB Fastighets AB i
Malmö färdigställt 385 hyres­
bostäder. Inte sedan 1974 har
bolaget producerat lika många
lägenheter med undantag för
år 2002 då det byggdes 405 lä­
genheter. MKB:s mål är att byg­
ga 500 nya bostäder i Malmö
varje år.
Att ha bostäder och ett
center tillsammans
i tornet är en
bra idé.
Under en regntung himmel
kör det lilla tåget ut från Örtagårdstorget. I de två vagnarna sitter vuxna och barn.
Området ska utvecklas,
bland annat med ett 22 våningar högt torn och cirka
200 bostäder, och de guidade
tågturerna är ett sätt att låta
Rosengårdsborna tycka till.
De guidade tågturerna i Örtagår­
den och Törnrosen är ett nytt
grepp från Malmö stad för att
bjuda in till diskussion om om­
rådets framtid.
– Inför projektstarter brukar
vi bjuda in människor till sam­
rådsmöten, men ibland kommer
bara några få. En kollega kom på
idén att köra med det här dialog­
tåget och dra till oss fler männi­
skor, säger Marie Rosdahl, pro­
jektledare hos stadsbyggnads­
kontoret, under tågets fjärde
runda för dagen.
MKB:s satsning Culture Cas­
Dialogtåget.
bah ska också ge runt 30 nya bu­
tikslokaler. Tornet med 60 lä­
genheter och flera lokaler i bot­
tenplan är huvudpunkten i sats­
ningen.
– Vi vill veta vad människor
vill ha i tornet. Det pratas om
bibliotek, biograf och service. Vi
undrar också var folk tycker att
man ska kunna köra bil, cykla
och gå i området, säger Marie
Rosdahl.
Fler vill åka med
Tåget korsar Västra Kattarpsvä­
gen och stannar till ett par mi­
nuter vid gång- och cykelbanan
i slutet av Bennets väg, nära Zla­
tan court. På vägen tillbaka till
Örtagårdstorget vill några kvin­
nor följa med. Dialogtåget stan­
nar och de kliver ombord.
Framme på torget står flera
personer på tur för att hänga
med på nästa runda. Några har
kommit fram till Malmö stads
informationsbord och pratar om
utvecklingen av området.
– Att ha bostäder och ett cen­
ter tillsammans i tornet är en
bra idé. Det ger gemenskap, sä­
ger Taher Hassan.
Leif Andersson, som har bott
här sen 1980, är också positiv.
– Malmö behöver fler bostä­
der. Det är ingen nackdel med
ett högt hus, utan en bra idé att
satsa på en annan bebyggelse.
Jag undrar hur de ska lösa det
med parkeringar.
Efterlyser restauranger
I en av butikerna vid Örtagårds­
torget jobbar Fadumo Alasow.
Hon saknar bland annat restau­
ranger.
– Det finns pizzerior och kafé­
er, men inte riktiga restauranger.
Många familjer är trångbodda så
det behövs fler lägenheter. Ett
bibliotek vore också bra.
Dialogtåget ger sig av med ett
nytt gäng uppspelta barn och
nyfikna vuxna.
INFLYTTNING:
2015–2016
”Ett lyft för området, men det är också viktigt att
husen sköts om”, tycker Leif Andersson.
Mer information finns på
www.mkbfastighet.se/
greenhouse.
MKB Kundtjänst:
040-31 33 00
f Tyck till om Rosengårds utveckling
illustration Lundgaard & Tranberg arkitekter
j RFSL Rådgivningen Skåne
får 800 000 kronor av folkhäl­
so- och jämställdhetsbered­
ningen för att fortsätta driva
mötesplatsen HaBiTaT-Q som
funnits sedan 2011 och vänder
sig till HBTQ-personer i åldern
13–19 år. Utredningar visar att
det heteronormativa samhället
påverkar HBTQ-personer nega­
tivt och att unga HBTQ-perso­
ner upplever osynliggörande,
öppen diskriminering, kränk­
ningar och att de har sämre
hälsa än den övriga befolk­
ningen.
HaBiTaT-Q är en mötesplats
där unga kan träffa andra med
liknande erfarenheter och få
stöd av fritidsledare och kura­
torer.
Culture Casbah.
Just nu är planerna på hur
Törnrosen och Örtagården
ska utvecklas på samråd:
man samlar in medborgarnas idéer och tankar. I planerna ingår MKB:s satsning
Culture Casbah, som bland
annat består av ett 22 våningar högt torn som ska
byggas nära Örtagårdstorget och kommer att rymma
butikslokaler och lägenhe-
ter. Malmö stads planer
innebär också en utbyggnad
av infrastruktur och stråken
till och från Rosengård – en
förutsättning för Culture
Casbah. De första bostäderna ska vara klara 2017/18.
Vad tycker du? På
j malmo.se/dialogrosengard
kan du läsa mer samt tycka
till, fram till 30 januari 2015.
Ladd ner och upplev
”MKB Greenhouse” i 3D.
Mer information finns i
appen.
116x168 VårtMalmö_December_14.indd 1
enklare än
aTT SnOOZa
Snart återvinner hela Malmö sitt matavfall.
Har du inte börjat än blir det din tur i år.
www.vasyd.se/matavfall
Se filmen om
”MKB Greenhouse”
2014-12-02 14:3
december 2014 • 9
8 • december 2014
? Hur är det att bo kollektivt?
Sofielunds kollektivhus byggdes i samråd mellan MKB och föreningen Kollektivhus i
Malmö. Huset har breda loftgångar – ett medvetet val istället för balkonger.
Åsa Hansson
Bor i MKB:s semikollektiva hus
– Jag blev sam­
bo för ett år se­
dan och det
blev för trångt i
den gamla lä­
genheten. Det
är lite halvdyrt
att bo här, men
allt är nytt och
vi har två löner.
Vi kommer att
använda oss av
den gemensam­
ma bilpoolen
som finns i hu­
set.
Taher Rashid
Bor i MKB:s semikollektiva hus
– Det är bra här,
bättre än det vi
hade innan. Vi
får vara med
och bestämma
mer här. De
som bor här
har fått ge för­
slag och skriva
vad de vill ha.
Jag vill ha en
fotbollsplan på
gården. Min
mamma vill ha
ett gymrum där
hon kan träna.
Malmös första kommunala kollektivhus i kvarteret Trevnaden är klara. Ett av dem hyrs av föreningen Kollektivhus i Malmö. ”De flesta känner redan varandra eftersom vi har
planerat tillsammans hur vi vill ha huset. Det är bra att vi kan dela på flera saker”, säger Fredrik Herrmann. Grannen Iren Bengtsson är på besök.
De nyinflyttade hyresgästerna i kvarteret Trevnaden träffas på glöggmingel i det stora
gemensamma rummet med kök i ena delen.
Redo för kollektiv livsstil
text Nina Eggerth
foto Ewa Levau
En brinnande marschall visar var man går
in till glöggminglet. Det har gått cirka en
vecka sedan hyresgästerna flyttade in i Malmös första kommunala hus med kollektiva
förtecken i Sofielund.
Ikväll bekantar de sig med sina nya grannar.
Inne i det stora umgängesrummet är belysningen
dämpad till mysnivå. Lussebullar, pepparkakor
och julgodis är framdukat. De vuxna dricker glögg
och pratar med varandra. De mindre barnen går
runt och ser sig storögt omkring.
Vi befinner oss i ett av de två semikollektiva hu­
sen, där man själv kan välja att engagera sig i ge­
menskapen eller helt låta bli. En som vill engagera
sig är Fredrik Eriksson.
– Jag tror det kan bli en bra synergieffekt om
man delar på mycket. Det är kul att vara med från
början när alla flyttar in med tanken att det ska bli
något bra. Man kan också få en del av sitt sociala
behov tillfredsställt, säger han.
I ett angränsande tomt rum står några personer
och diskuterar vad det skulle kunna användas till.
Kan det bli ett bra lekrum till barnen, ett filmrum
eller mindre gym?
– På ett annat ställe i huset ska vi ha ett bytes­
Vi har vårt eget liv i lägenheten, men har
också allt det sociala runt om i huset.
rum, där man byter begagnade prylar genom att
lämna en sak och ta med sig något man behöver.
De boendes engagemang är det viktigaste för att
de gemensamma utrymmena ska fungera, berät­
tar Robert Rosenqvist, som är bosocial koncept­
utvecklare hos det kommunala bostadsbolaget
MKB och har fullt upp med att värma glögg i det
gemensamma köket samtidigt som han pratar
med de boende.
En gemensam verkstad med verktyg är planerad
och det stora umgängesrummet med kök är tänkt
att kunna användas till olika aktiviteter som större
kalas eller bara social vardagssamvaro.
Ännu mer kollektivt intill
Precis intill de nybyggda semikollektiva husen
finns det lika nybyggda Sofielunds kollektivhus.
Här går den kollektiva tanken längre och de boen­
de är genom sin boförening engagerade i skötsel
och annan verksamhet som rör huset.
Fredrik Herrmann är särskilt förtjust i den ge­
”Gemensamhetstanken är bra. När man har småbarn är det inte så lätt att planera för socialt umgänge”, säger Fredrik Eriksson med dottern Ines.
mensamma matlagningen i storköket, som alla i
huset deltar i. Äta kan man göra i den stora ge­
mensamma matsalen eller inne hos sig själv.
– Att slippa matlagning varje dag ger tid över till
annat, säger han medan han hjälper dottern Leia.
Fredrik Herrmann var tillsammans med Leias
mamma Linnea bland de första som flyttade in.
– Det känns bra att ha kommit hit! Fortfarande
är en del ofärdigt i huset. Vi väntar på att flera lo­
kaler ska bli klara.
Yogarum och gästlägenhet
Bland annat bastu, tv-rum, yogarum, gästlägenhet
och takterass är på gång. Allt är gemensamt bestämt
genom föreningen Kollektivhus i Malmö i samarbe­
te med MKB. Föreningen har under flera år arbetat
för att ett kommunalt kollektivhus ska byggas. Idag
bor flera av föreningens medlemmar i huset.
Den kollektiva livsstilen har funnits i Fredrik
Herrmanns liv tidigare. Han har bott i flera lägen­
hetskollektiv. Genom att han har varit med och
planerat utformningen av Sofielunds kollektivhus
är han redan bekant med många av sina grannar.
– Jag känner verkligen potentialen i det här huset.
Vi har vårt eget liv i lägenheten, men har också allt
det sociala runt om i huset och vi kan dela på mycket.
f Första kommunala kollektivhusen
I början av december gick
flyttlassen till kvarteret Trevnaden och Malmös första
kommunala kollektivhus på
Sofielundsvägen.
I ett av de tre husen finns
den kooperativa hyresgästföreningen Sofielunds kollektivhus, som hyr av MKB.
I husen finns 45 fullt utrustade lägenheter, från ettor till
sexor. Det finns flera gemensamma utrymmen som
verkstäder, bastu, musikrum, yogarum och en gästlägenhet. De boende hyr av
föreningen och deltar i det
gemensamma arbetet med
huset.
De boende i de två andra
husen hyr direkt av MKB.
Här finns 125 lägenheter,
från ettor till femmor. Hyresgästerna kan välja hur pass
mycket de vill engagera sig i
den gemensamma verksamheten.
Förutom fullt utrustade
lägenheter har de boende
tillgång till en stor umgängeslokal med kök. Bland annat finns tankar om en verkstad, och en bytesmarknad
är planerad. Det finns också
bil- och lådcykelpool.
I april 2015 ska nio radhus
som också ingår i kvarteret
vara klara. Bostäderna i kvarteret Trevnaden är miljöcertifierade som miljöbyggnad
på silvernivå, vilket framför­
allt innebär höga krav på effektiv energianvändning och
bra materialval.
Alexandra Nina
Orback
Bor i MKB:s semikollektiva hus
– Det var en
slump att jag
flyttade just hit.
Jag har bott ut­
omlands länge
och ville flytta
hem. Tidigare
har jag bott i
mer slitna lä­
genheter och
gillar att det är
nytt här. Den
gemensamma
idén är mysig,
så länge man
kan ha sin egen
frihet.
Iren Bengtsson
Bor i Sofielunds
kollektivhus
– Jag hittade det
här kollektiv­
huset på nätet.
Vi har arbetat
med planering
i olika grupper,
som inred­
nings- och triv­
selgrupp. Det är
bra att känna
grannarna och
att dela på saker
som matlag­
ning och städ­
ning av gemensamma utrym­
men.
10 • december 2014
Funky rooms jury i färd med att diskutera smarta badrumslösningar. Från vänster: Andrea Johansson, Anne Rosell, Johanna Hesselman, Sven Gustafsson, Marléne Engström,
Stefan Allanson, Christer Larsson, Hannah Wadman och Tommy Hedlund. foto Ewa Levau
Smarta idéer för liten yta
AV JOHN CLEESE
OCH CONNIE
BOOTH.
Julius Production & Eva Rydberg Nöjesproduktion presenterar
I ÖVERSÄTTNING
OCH REGI
AV ANDERS ALBIEN.
Funky rooms lockar fram nya lösningar för kök och badrum
Ett minibadrum på en kvadratmeter är en
av många idéer som gillas av juryn till Funky rooms-tävlingen.
– Det är ett roligt förslag på ett tillgängligt
badrum som även fungerar för en rullstolsburen person, säger projektledaren Hannah
Wadman.
Tävlingens fokus ligger på de dyraste rummen att
bygga i bostaden: kök och badrum, och målet är
att hitta yt- och kostnadseffektiva lösningar. Vårt
Malmö är med när Funky rooms-juryn träffas för
att diskutera tävlingsbidragen för badrum – den
första av tre deltävlingar.
– De som vågar tänka utanför det vanliga är in­
tressantast och det finns ett par badrum som har
kul lösningar, säger stadsbyggnadsdirektören
Christer Larsson, en av jurymedlemmarna.
Tävlingsbidraget ”Kombinerad toalettstol och
handfat” är en lösning som Christer Larsson och
flera andra gillar.
Finns redan i Asien
– Det är en smart och snygg lösning som används
i Kina och Japan, säger han.
– Den är bra eftersom den sparar både plats och
vatten, säger Andrea Johansson från HSB.
Handfatsvattnet i förslaget används som spol­
vatten i toaletten.
– Vi gillar de förslag där det finns flera funktio­
ner i en och samma sak, säger Malmö stads bolots
Marléne Engström.
Vi hoppas
på många
innovativa idéer
för vår
framtida
produktion av
lägen­
heter.
Det kom in sammanlagt 14 badrumsförslag till
badrumstävlingen.
– Sex av förslagen löser ett problem, de är något
på spåren, säger Hannah Wadman.
Tre förslag är flexibla utrymmesmässigt. Här
kan badrummets storlek expanderas och krympas
efter behov. I två av förslagen med hjälp av vikväg­
gar och i det tredje med hjälp av förvaringslådor
som kan skjutas ut i hallen när man behöver stör­
re utrymme i badrummet.
– ”Hommage till Mondrian” är ett estetisk intres­
sant och roligt förslag, men dyrt att realisera efter­
som det innehåller exklusiva material och special­
lösningar. Vi måste ta hänsyn till det också i den
här tävlingen, inte minst när det gäller förvalt­
ningsperspektivet. De två förslag där dubbeldörrar
till badrummet bildar väggar när dörrarna öppnas
är betydligt enklare och mer kostnadseffektiva att
förverkliga, säger Anne Rosell, ariktekt på MKB
som är Malmös kommunala bostadsbolag.
– Vi hoppas på många innovativa idéer för vår
framtida produktion av lägenheter som kan spara
plats och pengar när vi bygger, så att vi kan hålla
nere hyrorna, berättar hon.
Tillgängligheten är viktig
I juryn sitter fyra personer från Malmö stad. Till­
gänglighetsrådgivaren Johanna Hesselman ser till
att inget förslag innehåller komponenter som för­
svårar för personer med funktionsnedsättning.
– Det är viktigt att alla kan använda badrum­
met. Målet med tävlingen är att minska ytan utan
Vill du också ge Funky rooms-juryn något att fundera över? 12 januari är sista tävlingsdag för deltävlingarna kök samt kök och badrum. foto Ewa Levau
att begränsa tillgängligheten och användbarheten,
säger hon.
12 januari är sista inlämningsdag för deltävling
två och tre, alltså kök samt kök och badrum.
– Vi hoppas på många smarta köksmöbler, för­
slag med flyttbara väggar och gärna helt mobila
köksöar. Allt går, säger Christer Larsson. JASNA BRKIC
f För billigare bostäder
Funky rooms är en fortsättning på UngBos tävling 2012
där smarta bostadslösningar
efterlystes för att få ner bostadspriserna för unga. I var-
je deltävling får juryns vinnare 40 000 kronor och folkets vinnare 10 000 kronor
(röstas fram på Facebook). j funkyrooms.nu
Adde Malmberg Eva Rydberg
Kalle Rydberg Birgitta Rydberg
TUR &
RETUR MED
TILL JOJO-PRIS
20% RABATT
Endast print@home-biljett
via juliusbiljettservice.se
& 0775 700 400
EWA ROOS, HÅKAN MOHEDE, FREDRIK DOLK, ROBERT RYDBERG, SIW ERIXON, LOTTA THORELL, MIKAEL AHLBERG M FL.
Nypremiär 15 januari 2015 på Nöjesteatern
Biljetter: www.juliusbiljettservice.se 0775-700 400, Nöjesteaterns kassa 040-791 80
12 • december 2014
december 2014 • 13
Nytt mediehus för
unga i Seved
j Avenyn är ett nytt mediehus
där unga, på 170 kvadratmeter,
kan genomföra sina projekt in­
om dans, musik, film, radio och
tv. Avenyn ligger på Västanfors­
gatan, mellan Norra Gränges­
bergsgatan och Gullängen.
Flera föreningar kommer att
vara verksamma i huset, bland
andra dansgruppen De La
Kings, filmklubben Gatans bio
och Sveriges uppfinnarfören­
ing. Verksamheten riktar sig
till ungdomar från tolv år.
– Allt vi gör inom media
ställer höga krav på språket.
Skolan kommer alltid först. Vi
har en regel att innan ungdo­
marna kan börja skapa måste
läxor vara gjorda, säger Graco
Fuentes, projektledare från Me­
dia Avenue Öresund.
Stadsområdesförvaltningen
Innerstadens förebyggarsektion
har grundat huset tillsammans
med den ideella föreningen Me­
dia Avenue Öresund.
Mirjam Katzin och Showan
Shattak.
foto Patrik Odhelius
Starka vinnare
av mångfaldspris
j Malmö stads mångfalds- och
jämställdhetspris går i år till
Showan Shattak och Mirjam
Katzin. Båda pristagarna belö­
nas med 30 000 kronor. Show­
an Shattak som efter att ha
knivhuggits av nazister den 8
mars blivit en symbol för anti­
fascism, feminism och tolerans
får priset för sitt starka engage­
mang för ett inkluderande sam­
hälle och initiativ till antirasis­
tiska satsningar i Malmö.
Mirjam Katzin belönas för
sitt ideella arbete med Feminis­
tisk festival och sitt engage­
mang för ett jämställt
samhälle.
Ny tävling – designa
framtidens skolgård
j Har du tankar om hur skol­
gårdar kan bli bättre? Nu utly­
ser miljöförvaltningen innova­
tionstävlingen Framtidens håll­
bara skolgårdar för att få in idé­
er på hur Malmö skulle kunna
arbeta med hälsosamma och
inspirerande skolgårdar i fram­
tiden.
Tävlingen som är en del av
regeringens miljöteknikstrate­
gi riktar sig till skolor, yrkes­
verksamma och studentlag och
utgår från tre fiktiva tomter.
Sista datum för inlämning
av bidrag är den 29 januari. Läs
mer om tävlingen på
j malmo.se/skolgardstavlingen
Storstadspaket tar
sig an utmaningar
j Kommunstyrelsen har gett
klartecken för projektet Stor­
stadspaket för Malmö med om­
kringliggande kommuner för
att möta Malmös befolknings­
tillväxt och de ökade kraven på
bostadsbyggande, samhällsser­
vice och kommunikationer.
Projektet är en sammanslag­
ning av uppdraget Bygg Malmö
helt och stadens roll i Sverige­
förhandlingen.
Storstadspaketet kommer att
hantera frågor som rör nya stam­
banor för höghastighetståg,
spår- och cykelvägar, kommuni­
kationerna till Köpen­hamn
men även satsningar som stär­
ker näringslivet, arbetsmarkna­
den och integrationen.
Projektet kommer att pågå ett
och ett halvt år.
Margit Gredevall som har bott på Tygelsjögården i två år uppskattar framförallt omvårdnaden. Idag ska hon till Vellingeblomman och får håret fixat av Päivi Rosberg.
Den lilla affären som påminner om en gammal handelsbod har öppet en halvtimme varje dag. ”Men vi öppnar vid
behov, även nattetid, och man kan handla på krita här”, säger Karin Andersson, föreståndare på Tygelsjögården.
Valmöjligheterna är viktiga enligt undersköterskan Britt Andreasson. Ann Mari Andersson gillar att ta en tupplur efter maten. ”När jag vilat en timme är jag pigg igen.”
”Man får rå sig själv här”
Det första man möts av på äldreboendet Tygelsjögården är tre stora pokaler. Boendet
har utsetts till Malmös bästa de senaste tre
åren.
– Utmaningen nu är att behålla vår position och vidareutveckla verksamheten,
säger föreståndaren Karin Andersson som
i november även fick Malmö stads utmärkelse Årets ledare.
Det andra man möts av är en stor tavla där veck­
ans aktiviteter annonseras. Den här veckan är det
bingo, sång i kyrkan, musik med Bosse, kör och
utflykt till Vellingeblomman.
– Vi försöker fånga samtliga brukares behov
och önskemål så att alla får en meningsfull dag,
säger Karin Andersson.
Hon är övertygad om att det viktigaste för att
skapa trivsel är att fånga upp vad de som bor där
har för önskemål. Minst fyra gånger om året ge­
nomförs intervjuer med dem.
– Vi följer årstiderna och intervjuar de boende
om vad de vill göra. Vi har 29 boende med 29 olika
behov.
Att ta vara på alla goda initiativ, både anhörig­
föreningens och personalens, är också en viktig
framgångsfaktor enligt Karin Andersson.
Hon berättar att anhörigföreningen är väldigt
aktiv och söker fondpengar som oavkortat går till
brukarna.
På Tygelsjögården finns tre avdelningar, två
vårdboenden med 10 respektive 11 lägenheter och
ett demensboende för åtta personer.
Gunnel
Persson.
Får håret fixat
Margit Gredevall har bott på Tygelsjögården i två år.
– Jag uppskattar framförallt omvårdnaden här.
Maten är också bra, säger hon.
Idag ska hon åka till Vellingeblomman för att
handla, och får håret fixat av Päivi Rosberg innan
bussen kommer och hämtar upp henne och de
andra som ska iväg.
På andra våningen träffar vi Gunnel Persson
som har bott på Tygelsjögården i tre år.
– Det bästa här är att det finns tid för samtal
och att vi har mycket att säga till om, säger hon.
– Hade vi inte haft er hade vi inte haft nåt jobb,
säger Britt Andreasson som arbetat på Tygelsjögår­
den i elva år.
Gunnel Persson har bott i Tygelsjö sedan 1950.
Hon har jobbat i köket på Kriminalvården i byn
och varit aktiv i kyrkan ett stenkast från Tygelsjö­
gården i många år. Hon uppskattar andakterna
som ordnas på Tygelsjögården en gång i månaden
och frågesport är hennes favoritaktivitet. Hon gil­
lar också att läsa, och läser gärna Tygelsjögårdens
egen tidning som kommer ut fyra gånger om året,
Carpe diem. I den publiceras reportage om de bo­
ende och det som händer på Tygelsjögården –
sport, tävlingar och dikter.
– Tyvärr har min syn försämrats och jag kan säl­
lan läsa själv numera, säger Gunnel Persson.
man kan handla på krita här, säger Karin Andersson.
Idén till affären fick Karin Andersson via en vä­
ninna som besökt ett äldreboende i Danmark.
– Det är väldigt populärt och har inte kostat
mycket att fixa. Den största investeringen är kyl­
skåpet.
Får hjälp med att dammsuga
Grannen Ann Mari Andersson bjuder in oss till sin
lägenhet där det är julpyntat och fint. Hon håller
ordning i lägenheten själv och behöver bara hjälp
med dammsugningen. Ann Mari Andersson har
bott på Tygelsjögården i två år.
– Man får rå sig själv här, det är väldigt bra. När
jag vill ha sällskap går jag ut, jag har blivit bekant
med många nu, säger hon.
Det var Ann Maris dotter som berättade för
henne om Tygelsjögården.
– Det var så jag fick reda på hur bra det är här.
Jag trivs, bara de inte kommer in och väcker mig
för tidigt, säger hon och skrattar.
Ibland går hon ner till äldreboendets egen lilla
affär och handlar.
– Det är gott att ha lite choklad på kvällen, sä­
ger hon.
Affären, som påminner om en gammal handels­
bod, har öppet varje dag mellan 11 och 11.30.
– Men vi öppnar vid behov, även nattetid, och
Snickeri och spa
Karin Andersson skulle även vilja ha ett snickeri
för de boende.
– Det finns redan en verkstad som vaktmästaren
använder. Där kanske vi kan göra något, säger hon.
Drömmen är att bygga ett spa.
– Med levande ljus! Här ska man kunna få mas­
sage och ett glas vin till. Det hade varit toppen, sä­
ger Karin Andersson.
På frågan vad hon tror att hennes generation
kommer att vilja ha när de flyttar till äldreboende
säger hon:
– Två spa, champagne och jordgubbar!
När champagnen kommer på tal berättar Karin
Andersson att nyår firas med snittar, vin och
champagne.
– Vi har en balkong med fin utsikt, härifrån kan
vi titta på fyrverkerier och skåla in det nya året.
Många är uppe länge och firar. Vi gillar att ha fest
här. Vi firar något nästan varje månad och nästa år
när Tygelsjögården fyller 65 år blir det stor fest.
foto Rob Love
Malmös första bio
med egen bistro
j Malmö har fått sin första bio
med bar och bistro. Det är Bio­
graf Spegeln serverar hungriga
biogäster mat och dryck före,
efter eller mellan filmerna. Sär­
skilda menyer erbjuds vid pre­
miärer och operasändningarna
från Metropolitan. Bistron är
KRAV-märkt och fokus ligger
på lokalt producerade råvaror
med recept inspirerade från
världen över.
Äldreboendet Tygelsjögården har Malmös nöjdaste brukare – i år igen
text Jasna Brkic
foto Ewa Levau
Spegelns nya bistro.
Tygelsjögården har utsetts till
Malmös bästa äldreboende tre år
i rad.
f Boende med hjälp
Det finns två olika typer av särskilt boende för äldre i Malmö, vårdboende
som består av lägenheter eller rum
med gemensamma utrymmen och
gruppboende med särskild inriktning
för personer med demenssjukdom.
Sammanlagt finns det nästan 60 äldreboenden i Malmö, 38 med demensinriktning och två trygghetsboenden.
Trygghetsboende riktar sig till personer
över sjuttio år som har en känsla av
otrygghet och är i behov av service­
insatser, från hemtjänsten till exempel.
j malmo.se/alderboenden
4 400
nya förskoleplatser kommer att skapas i Malmö de närmaste fem åren,
enligt den nya lokalförsörjningsplanen. Det handlar om allt från nybyggda förskolor till fler förskolebussar och lösningar med förskole­
paviljonger. Under perioden väntas
antalet förskolebarn öka med
2 000. ”Genom att planera för ett
överskott av platser får vi bättre
möjligheter att hantera eventuella
förseningar och oförutsedda händelser”, säger förskoledirektör And­
reas Norbrant. Ytterligare en anledning är att kunna täcka upp de platser som försvinner i samband med
att lokaler återlämnas till grundskolan och att lokaler med brister avvecklas.
Grytgemenskap
text Jasna Brkic
foto Ewa Levau
Efter intensiva diskussioner om ingredienserna till kvällens
middag går Gisèle Ngonda och handlar ”lök med fem fingrar”.
Det är multikultimatlagning på allaktivitetshuset i Hermodsdal.
G
kämpa, säger hon.
En arbetsbänk bort steker och delar Hawa Abdi
och Fadima Hassan Omar sambusa-degen. Den
blir nästan lika tunn som filodeg. Köttfärsen med
lök, spiskummin och gurkmeja är klar. När knyte­
na fylls viks de på ett speciellt sätt för att röran in­
te ska sippra ut. Ilham Aitgouraine försöker också
fylla ett knyte. Klistret består av vatten blandat
med mjöl.
– Du är duktig, säger Fadima Hassan Omar från
Somalia.
Efter en stund är maten klar. Bordet är dukat
och det är dags att äta.
– Vi borde sälja de här på Malmöfestivalen, sä­
ger Gisèle Ngonda om sambusaknytena.
På frågan vad det konstigaste gruppen lagat till­
sammans är, svarar Ilham Aitgouraine:
– Gisèles spenat med makrill och kyckling.
– Vi blandar väldigt mycket olika saker i Västaf­
rika, säger Gisèle Ngonda.
isèle Ngonda kommer tillbaks med gul
lök och gräslök. Plötsligt är alla i full
gång med maten. Degar knådas, smör
fräses, grönsaker sköljs och hackas.
– Vet någon var det finns en degkavel, undrar
Hawa Abdi från Somalia.
Det är hon som bestämt kvällens meny – sam­
busa (köttfärsfyllda friterade knyten), det friterade
brödet malasi, ris med grönsaker, räksallad och
halva – en mannagrynsefterrätt med mandel.
– Halva betyder egentligen sötsak på arabiska,
förklarar Ilham Aitgouraine från Marocko.
Hon anmälde sig till aktiviteten för att hon all­
tid tyckt om att prova nya maträtter.
– Det är jättefint att kunna umgås med männi­
skor från hela världen på det här sättet. Vi är väl­
digt olika och lär oss mycket av varandra, inte ba­
ra matlagning, säger hon.
Hennes dotter går i en barngrupp medan hon
lagar mat.
– Det är väldigt bra att hon kan umgås med
and­ra barn eftersom hon inte har några syskon,
säger Ilham Aitgouraine.
Viktigt att få prata svenska
Ilham Aitgouraine har bott i Sverige i fem år, läser
in svenska på gymnasienivå, är egenföretagare
och jobbar med översättning från franska till ara­
biska.
– För mig är det viktigt att träffa folk och att få
prata svenska.
– Det är språkpraktik, säger Tafal Iqbal från Pa­
kistan som står och lagar efterrätten.
Hon har precis lagt 50 gram smör i en kastrull
som hon bryner tillsammans med en kopp socker
och en kopp mannagryn. Det bubblar och fräser.
– Man måste röra hela tiden, säger hon.
När gröten är klar efter 20 minuter lägger hon i
hackad mandel och låter den vila i en skål. Sedan
börjar hon med riset.
– Är det halal? skojar Gisèle Ngonda från Kongo
Kinshasa när hon går förbi risgrytan.
Skratt, tystnad och full koncentration, språkdis­
Vi är väldigt olika och
lär oss mycket av
varandra, inte bara
matlagning.
”Mina barn tycker om att jag börjat laga nya rätter
hemma. De uppmuntrar mig att komma hit”, säger Gisèle Ngonda, initiativtagaren till multikultimatlagningen på allaktivitetshuset i Hermodsdal.
kussioner och ståuppkomiska berättelser varvas
när matlagningsgruppen multikulti träffas. Histori­
erna handlar bland annat om första tiden i Sverige.
– Det har funkat från första gången vi träffades.
Vi har väldigt roligt här när vi lagar mat tillsam­
mans, säger Gisèle Ngonda.
Chans att lära känna samhället
Det var hon som tog initiativet till matlagnings­
träffarna för ett halvår sedan. Gisèle Ngonda tyck­
er det är viktigt att invandrarkvinnor kommer ut,
inte minst för att få en chans att lära känna det
svenska samhället.
– Jag har träffat kvinnor som tror att socialen
kan ta barnen om de åker iväg på sommarkollo.
Många är helt blockerade, säger hon och tar sig för
pannan.
Gisèle Ngonda är socionom och har arbetat som
volontär. Hon har träffat många kvinnor som varit
med om svåra saker.
– De tror att livet är slut och det är inte bra för
dem själva eller deras barn. De behöver någon att
prata med. Livet har mycket att ge. Man måste
Fem kvinnor från hela världen – Somalia, Pakistan, Marocko och Kongo Kinshasa – träffas varje torsdag på allaktivitetshuset i Hermodsdal för att lära varandra hur man lagar
mat i det egna hemlandet. Från vänster Gisèle Ngonda, Hawa Abdi, Ilham Aitgouraine, Fadima Hassan Omar och Tafal Iqbal.
Vill ha fler medlemmar
Den konstigaste svenska maträtten är sill enligt
Hawa Abdi.
– Vi vill gärna ha hit svenskar och lära oss laga
svensk mat och baka, säger Tafal Iqbal.
Medlemmar från Kina, Thailand, Afghanistan
och Indien finns också på önskelistan.
– Och från fler afrikanska länder, Tanzania och
Kenya till exempel. Afrika är stort, säger Gisèle
Ngonda.
När alla står uppradade längs den långa köks­
bänken för att ta hand om disken säger Hawa Abdi:
– Vi drömmer om att starta en restaurang.
Och en ny diskussion med många skratt, om
restaurangens koncept, tar fart.
”Vi vill gärna ha hit svenskar och lära oss laga svensk mat och baka”, säger Tafal Iqbal,
från Pakistan, här tillsammans med Ilham Aitgouraine, från Marocko.
f Aktiviteter för alla
I Malmö finns två allaktivitetshus, ett i Hermodsdal
och ett i Lindängen. De är
båda inhysta i skolorna där –
Hermodsdalsskolan och
Lindängeskolan. Aktiviteterna riktar sig till både barn
och vuxna och utbudet av
aktiviteter baseras på de boendes önskemål.
Allaktivitetshuset i Hermodsdal har förutom mat-
lagnings- och sykurser även
albansk folkmusik, zumba
och yoga för vuxna och aktiviteter för barn i alla åldrar.
Aktiviteterna är öppna för
alla Malmöbor men huvudsyftet är att erbjuda kostnadsfria aktiviteter för de boende i närområdet.
Program och öppettider
finns på
j malmo.se/
allaktivitetshusethermodsdal
Hawa lägger köttfärsblandningen i degknyten som därefter friteras.
Kvällens middag, komponerad av Hawa Abdi, Somalia.
TEATERNS DAG!
Det händer på
ABF varje dag!
UPPTÄCK MALMÖ
ARKITEKTURSPANING
Lär dig känna igen arkitekturens formspråk
från olika epoker. Vi startar i det förindustriella Malmös bebyggelse, går via sekelskiftets arkitektur, 20-talets klassicism, funkis,
modernism och postmodernism, till dagens
arkitektur i Västra hamnen. Studiecirkeln
består till stor del av vandringar i staden.
Välkommen att lära känna staden och se
Malmö med nya ögon!
MALMÖS BEGRAVNINGSPLATSER
Begravningsplatserna berättar historia; om
sociala strukturer, arkitektur, gravstensmode och olika religioners begravningssedvänjor. Vi läser titlar, namn, årtal och funderar
över vilka de begravda varit och hur deras
liv har gestaltat sig.
BARNVAGNSPROMENADER
Passa på att lära känna staden medan
du är ute och promenerar. Under våren
erbjuder vi rundvandringar kring olika
teman som medeltiden, i kvinnors spår och
i arbetets ära.
Här presenteras ett urval av de studiecirklar som ABF erbjuder
på dag- och kvällstid. Vill du veta mer, besök vår hemsida. Där
finns även vårt kalendarium som innehåller en mängd olika
föreläsningar, filmvisningar, seminarier med mera.
E-post: info.malmo@abf.se
Hemsida: www.malmo.abf.se
Anmälan och information
Anmäl dig gärna till önskad studiecirkel
på nätet – www.malmo.abf.se
Naturligtvis är du även välkommen att
ringa oss på telefon 040-35 24 00.
Starta
egen cirkel!
Vill du lära dig något nytt eller utvecklas inom ett område som intresserar
dig? Är ni en grupp som träffas och gör
något tillsammans? Kan detta göras
som en studiecirkel? Kontakta oss så
berättar vi mer!
Alla deltagare i ABFs verksamheter är försäkrade. Kostnad för studie- och arbetsmaterial tillkommer. Vi följer avtal med Konsumentverket angående
anmälan och avanmälan till studiecirkel.
Följ oss på Facebook och Instagram.
VÄRLDENS SPRÅK
DATORKUNSKAP
Längtar du efter att lära dig ett nytt
språk i höst eller kanske damma
av dina gamla kunskaper? Vi erbjuder studiecirklar på olika nivåer
inom många språk.
Inom datorkunskap kan vi erbjuda ett urval av cirklar
både till dig som är nybörjare och inte har några
kunskaper alls och till dig som redan kan lite. Vi
erbjuder även cirklar för dig som vill lära dig använda
surfplatta eller mobiltelefon.
HÅLLBAR MÄNNISKA I HÅLLBAR MILJÖ
Vi
Vi erbjuder
erbjuder bland
bland annat:
annat:
ASHTANGAYOGA
ASHTANGAYOGA
HATHAYOGA
HATHAYOGA
MINDFULNESS/MEDITATION
MINDFULNESS/MEDITATION
THAI
THAI CHI
CHI
QI
QI GONG
GONG
AYURVEDA
AYURVEDA
Nyfiken?
Nyfiken? Öppen
Öppen föreläsning
föreläsning den
den
28
28 januari
januari kl.
kl. 18
18 på
på GemenskaGemenskapen,
pen, Spånehusvägen
Spånehusvägen 83.
83.
Ayurveda
Ayurveda är
är en
en gammal
gammal beprövad
beprövad
läkekonst
läkekonst baserad
baserad på
på enkel
enkel prakpraktisk
tisk visdom.
visdom. Dess
Dess hälsosystem
hälsosystem
och
och filosofi
filosofi handlar
handlar om
om vad
vad man
man
kan
kan göra
göra för
för att
att hitta
hitta sin
sin balans,
balans,
förhindra
förhindra obalans
obalans samt
samt öka
öka sin
sin
självkännedom.
självkännedom.
HÄLSOSKOLAN
HÄLSOSKOLAN
–– LIVET
LIVET ÄR
ÄR DITT
DITT
Här
Här tar
tar vivi upp
upp kost,
kost, rörelseglädje
rörelseglädje
och
och stresshantering.
stresshantering. Vi
Vi sitter
sitter mer
mer
och
och mer
mer stilla,
stilla, arbetar
arbetar mycket
mycket
och
och hinner
hinner inte
inte riktigt
riktigt med
med oss
oss
själva
själva och
och vår
vår hälsa.
hälsa. Här
Här kommer
kommer
vivi att
att prata
prata om
om bra
bra mat,
mat, roliga
roliga
aktiviteter
aktiviteter som
som gör
gör att
att vivi mår
mår
bättre
bättre och
och hittar
hittar en
en bra
bra
livsstil.
livsstil.
STRESS – HUR HANTERAR
VI DEN OCH LEVER ETT
HÄLSOSAMMARE LIV?
Vad är stress och hur påverkar
den kropp och själ? Här får du
hjälp att hitta en struktur för att
hantera vardagsstressen och för
att återhämta dig från perioder
av mycket stress. Vi hjälps åt
att identifiera våra individuella
problem och får praktiska råd och
tips utifrån det.
HEMELEKTRONIK
– LÄR DIG LAGA DEN SJÄLV
I denna studiecirkel får du lära dig
grunderna för att själv kunna laga
och förlänga livet på din hemelektronik. Vi vill stimulera människor
att återanvända istället för att
återvinna. Bra både för plånboken
och miljön.
BLI AMBASSADÖR
FÖR FAIRTRADE
Vill du göra skillnad för odlare och
anställda i utvecklingsländer? Då
ska du bli Fairtrade-ambassadör.
Ambassadörsutbildningen är en
populär och uppskattad cirkel
som erbjuder deltagarna kunskap,
inspiration och engagemang kring
möjligheterna att göra skillnad
som konsument. Efter utbildningen avgör du själv om du vill
engagera dig för Fairtrade.
KLIMATSMART
– FÖR DIG SOM VILL
GÖRA SKILLNAD
KLÄDBYTE
Du byter kläder,
fikar och lyssnar
på bra musik
eller en intressant
föreläsning.
Sluta prata väder börja
bli klimat-smart. Från
ord till handling om att
ta ett personligt ansvar
för jordens framtid.
FOTO & FILM
FOTO FÖR FÖRÄLDRALEDIGA
FOTOGRAFERING FÖR
NYBÖRJARE
DIGITAL BILDBEHANDLING
INTERSEKTIONALITET OCH
ANTIRASISM
Vad är intersektionalitet och
varför behövs en intersektionell
analys för att på bästa möjliga
sätt arbeta antirasistiskt? Detta
samt FN-konventionen och diskrimineringslagen kommer att
diskuteras i cirkeln som görs i
samarbete med MmD (Malmö
mot Diskriminering).
ÄR DETTA EN MÄNNISKA?
Här får du chansen att lära
dig mer om situationen i det
belägrade området i Palestina. Vi
diskuterar Palestinakonfliktens
historia och samtid, Ship to Gaza
och andra aktioner mot den
israeliska blockaden och ockupationen. Cirkeln är kostnadsfri
och görs i samarbete med Ship
to Gaza.
SVENSKA FÖR
DANSKAR
THAILÄNDSKA
TURKISKA
TYSKA
VÅGA TALA
Öva upp din
förmåga att tala
inför andra.
SPRÅKET ÄR
NYCKELN TILL NYA
KULTURER
– TA CHANSEN OCH
GÖR DIN VÄRLD
STÖRRE!
DATORKUNSKAP
– INTRODUKTION OCH
FORTSÄTTNING
MOBILÄR – LÄR DIG
ANVÄNDA DIN MOBILTELEFON
FACEBOOK & ANDRA
SOCIALA MEDIER
SLÄKTFORSKNING MED
DATORSTÖD
LÄR DIG SURFPLATTAN
Vad är en surfplatta, hur
använder man den och vad
är appar?
Kultur i dess olika former har ett egenvärde, den samlar och
förenar människor och är en stor del i vårt samhälle. I vår
kulturverksamhet vill vi ge möjlighet till delaktighet och eget
skapande. Kom och bli din egen aktör!
Kom och prova på konst och
konsthantverk!
20 & 21 januari kl. 18–20.30 på
Mosaiken, Porslinsgatan 3.
ODLINGSCIRKEL
FÖR NYBÖRJARE
Att odla grönsaker till husbehov
ger en tillfredsställelse som borde
vara alla förunnat. Du kan börja
odla på din balkong, din terrass,
odlingslott eller trädgård. Det
är endast fantasin som sätter
gränser!
FRITT BRODERI
GLAS – ÅTERBRUK ELLER
EXPERIMENT
GLASFUSING
KALLIGRAFI RELIEF MED
EMBOSSING
KERAMIK
KLÄDSÖMNAD
LAPPTEKNIK
MODETECKNING
MÖNSTERKONSTRUKTION
RESIN
SILVERSMIDE
SKULPTUR
STICKNING
TIFFANY
VIRKNING
VÄVNING
XEROTYPI
AFGHANSKT
BRODERI
Du får prova på silkebroderi med
geometriska mönster i plattsöm,
glittrande spegelbroderi och
färgstarka yttäckande broderier i
silke eller ylle.
BILDVÄVNING
Figurativt eller abstrakt, helt fri
vävning eller från foto, eller
eget måleri?
KROKI
Snabba skisser tecknas
med blyerts eller kol efter
levande modell.
KLÄDSÖMNAD
Lär dig sömnadens grundläggande regler och förändra och
modifiera utifrån egen personlig
stil. Du får också lära dig detaljsömnad.
MÅLNING
– OLJA ELLER AKRYL
För dig som är nybörjare eller vill
lära mer.
LÅT PENNAN VANDRA
– SKRIVCIRKEL FÖR ALLA
Alla kan skriva! Med små,
enkla övningar provar vi på olika
genrer. I denna cirkel finns inga
pekpinnar och inriktningen är att
du ska stärkas i ditt skrivande i
en trygg miljö.
KÖRKORTSTEORI
Vi går igenom och diskuterar
körkortsbestämmelser, trafikregler, vägmärken med mera.
Detta med samma innehåll
som körskolorna lär ut. Varje
cirkeltillfälle avslutas med att
vi gemensamt går igenom ett
antal körkortsfrågor av samma
slag som Transportstyrelsens
teoriprov.
MALMÖ DELAD STAD
– EN SOCIOLOGI FÖR ALLA
Malmö – delad stad är en studiecirkel som ger oss möjlighet att
förstå Malmö som ett samhälle
både idag och förr. Eftersom
Malmö är Sveriges mest etniskt
blandade stad, kommer cirkeln
att ta upp hur denna mångfald
ser ut och hur olika grupper
relaterar till varandra när det
gäller samarbete, konflikter och
skilda världar. Kan sociologi som
vetenskap bidra till en djupare
insikt om hur vi bäst kan leva
tillsammans och handla som
demokratiska medborgare i
framtiden för att bidra till ett
socialt hållbart samhälle?
Vi erbjuder:
ARABISKA
DANSKA
ENGELSKA
FRANSKA
ITALIENSKA
KINESISKA
PERSISKA
SERBISKA/
BOSNISKA/
KROATISKA
SPANSKA
SVENSKA FÖR
NYBÖRJARE
KREATIVT SKAPANDE
ÖPPET HUS!
SAMHÄLLE
Vill du veta mer om dagar, tider, lokaler, priser och ledare är
du välkommen att besöka vår hemsida. .
Missa inte Teaterns dag
den 28 mars! Köp en
entréknapp för 50 kr och
du får tillgång till hela
dagens program! Se mer
på www.teaternsdag.se
STICKCAFÉ
Start onsdagen den
28 januari kl. 13–15.30
på Gemenskapen,
Spånehusvägen 83.
Vi erbjuder bland annat:
EKOLOGISK OCH VEGETARISK
MATLAGNING
INDISK MATLAGNING
MATLAGNING FÖR DIABETIKER
MATLAGNING MED FOKUS PÅ
HÄLSA OCH EKOLOGI
MATLAGNING FÖR SINGLAR
NYBÖRJARCIRKEL I MATLAGNING
VEGANSK KOST
BLI KLIMATSMART
En cirkel om hur man skaffar
sig hållbara matvanor. Både
matlagning och diskussioner.
ANMÄL DIG ENKELT TILL VÅRA CIRKLAR! SURFA IN PÅ HEMSIDAN OCH ANMÄL DIG DIREKT: malmo.abf.se ELLER RING OSS PÅ VARDAGAR 040-35 24 00
En introduktion till dekorationsmålning med traditionella och
moderna material. Vi provar att
måla två olika träslag och två olika
marmorsorter.
DANS, MUSIK, TEATER
OCH SCENKONST
DANCEHALL FUSION
Du får lära dig karibiska klubbdanser blandat med influenser
från afrikansk dans, house, salsa
och streetdance. Både för dig
som är nybörjare och för dig som
dansat tidigare.
AKUSTISK GITARR
MATLAGNING
ÅDRINGSMÅLERI
OCH MARMORERING
Här får du lära dig låtar inom pop,
rock, blues samt enklare och svårare visor på svenska. Instrument
medtages. Både för dig som är
nybörjare och för dig som spelat
tidigare.
BARNKÖREN DoReMi
I kören DoReMi är varje sångare
med och skapar den musikaliska
helheten. Tillsammans sjunger,
spelar, skriver och leker vi fram
vår kör och utforskar musik inte
bara med rösten utan med hela
kroppen. Ålder 6-8 år samt 9-12
år.
OPERACIRKEL
En cirkel i operakunskap under
ledning av Lennart Stenkvist.
Cirkeln ger med musikexempel
en introduktion till operan som
konstart; operatermer, lyssningsmetodik, iscensättning samt en
kort översikt av operahistorien.
STANDUP NYBÖRJARE
Här får du chansen att utforska
grunderna i hur man får en publik
att skratta. Vi kommer att jobba
med att skriva skämt, men också
ägna tid åt själva framträdandet.
18 • december 2014
december 2014 • 19
j Partierna
i kommunfullmäktige
Byggstart för ny
ridskoleanläggning
j Nu har det första spadtaget
för den nya ridskoleanlägg­
ningen på Klagshamnsudde ta­
gits. Kommunen investerar 50
miljoner i anläggningen. Förut­
om byggnader på närmare
5 000 kvadratmeter ingår rid­
bana och drygt två hektar grus­
hagar.
– Klagshamns Ryttarfören­
ing är i stort behov av en ny
ridskoleanläggning och vi är
många som har längtat efter
den här byggstarten. Detta är
en satsning som betyder myck­
et, särskilt för alla de tjejer och
kvinnor som idag utövar olika
typer av ridsport, säger Klas Jo­
hansson, fastighetsdirektör
Malmö stad.
FEMINISTISKT INITIATIV
Föreningsgatan 67,
211 52 Malmö
Telefon: 0761-71 30 39
malmo@feministisktinitiativ.se
www.fimalmo.com
FOLKPARTIET
Östergatan 3,
211 25 Malmö
Telefon: 040-33 08 70
Fax: 040-33 08 79
malmo@folkpartiet.se
www.folkpartiet.se/malmo
MILJÖPARTIET
Drottningtorget 2a
211 25 Malmö
Telefon: 040-23 46 00
malmo@mp.se
www.mp.se/malmo
MODERATERNA
Hjulhamnsgatan 3
211 34 Malmö
Telefon: 040-10 40 60
malmo@skanemoderaterna.se
www.malmomoderaterna.se
Efter sommarlovet 2015 öppnar det nya Hylliebadet. Bygget som pågår för fullt just nu
blir klart i slutet av april och i
sommar kommer badet att
testas av olika grupper badare.
foto Ewa Levau
Hyllie centrum får
klimatsmart skola
j Stadsbyggnadsnämnden har
beviljat bygglov för en ny skola
och idrottshall i Hylle, vid
Ymers gata. Skolan med försko­
la och grundskola, för 72 res­
pektive 630 barn, kommer att
utformas som ett passivhus och
värmas upp med fjärrvärme. På
det gröna sedumtaket läggs
1 450 kvadratmeter solceller.
Skolgården kommer att få
en aktiv utformning med mul­
tisportarena, skatepark, löpar­
bana, lekredskap och kullar.
Byggstarten av skolan är pla­
nerad till 1 juni 2015, och hös­
ten 2017 tas den i bruk.
Hyllievångsskolan.
illustration Liljevall arkitekter
Maria Dahlqvist är en av alla Malmöbor som deltar i studien SCAPIS. Syftet är att ta reda på mer om hur hjärt- och kärlsjukdomar – den vanligaste
dödsorsaken i Sverige – kan förebyggas. Totalt tre besök på SUS innebär hennes deltagande.
5 000 Malmöbor i unik hjärtstudie
”Att bidra till forskningen på det här området känns väldigt bra”
text Anna Bjärnmark
foto Ewa Levau
Hjärt- och kärlsjukdom är
den vanligaste dödsorsaken
i Sverige.
Just nu pågår ett världs­
unikt projekt i Malmö för
att ta reda på hur detta kan
förebyggas. Under tre år
kommer 5 000 Malmöbor att
undersökas och testresultaten blir en kunskapsbank
för forskning.
Dödligheten i hjärt- och kärl­
sjukdomar har sjunkit mycket
sedan 1950-talet. Anledningarna
är bättre levnadsvanor, med läg­
re blodtryck och kolesterol och
mindre rökning. Ändå dör fort­
farande väldigt många männi­
skor i dessa sjukdomar. SCAPIS
syfte är att ta reda på varför – att
hitta tidiga tecken som visar
vem som riskerar att drabbas.
Är du 50–64 år och bor i Mal­
mö kan du vara en av dem som
bjuds in att delta i studien. Du
blir grundligt undersökt och bi­
drar samtidigt till forskningen.
Under tre besök testas deltagar­
nas lungfunktion, hjärta och
lungor röntgas, EKG görs för att
kontrollera hjärtats aktivitet
och eventuella åderförkalkning­
ar kontrolleras genom ultraljud
och blodtryckstagning i armar
och ben. Blodprover tas och fry­
ses ner för att även kunna analy­
seras i framtiden. Personerna
som deltar i studien får också gå
med en avancerad stegräknare
en vecka samt svara på en enkät
om matvanor.
1 000 Malmöbor undersökta
Arbetet rullar på fem dagar i
veckan under tre år. Varje var­
dag undersöks nio nya deltagare
av ett arbetslag på SUS Malmö.
Sedan starten i mars har 1 000
personer undersökts.
Gunnar Engström är profes­
sor i epidemiologi vid Lunds
universitet och forskningsledare
för SCAPIS i Malmö:
– Vi har en tradition i Malmö
av att forska på sjukdomar i be­
folkningen. Saker som vi idag
vet är nyttiga eller onyttiga har
vi lärt oss på detta sätt.
Samlas i kunskapsbank
SUS Malmö är ett av sex svenska
universitetssjukhus som deltar i
studien. Sammanlagt kommer
alltså 30 000 personer att under­
sökas och till sist hamna som
siffror i en omfattande kun­
skapsbank.
– Att det är en så stor studie
gör att vi också kan studera
ovanliga typer av hjärt-, kärloch lungsjukdom och dessutom
ta med ovanliga riskfaktorer i
beräkningen, säger Gunnar Eng­
ström.
f SCAPIS
… står för Swedish CardioPulmonary bioImage
Study. Den vetenskapliga studien
leds av en nationell forskargrupp
och drivs av HjärtLungfonden i
samarbete med
universitetssjukhusen i Sverige.
Syftet är att hitta
tidiga tecken som
visar vem som
kan drabbas av
hjärt- eller lungsjukdom.
jwww.hjart-lungfonden.se/scapis
När Maria Dahlqvist fick
hem inbjudan om att delta i
SCAPIS var svaret självklart:
– Ja! Det är en vinn-vinnsituation. Jag blir grundligt
undersökt och bidrar samtidigt till forskning som gynnar kommande generationer, säger hon.
Det är Maria Dahlqvists andra
besök på kliniska forskningsav­
delningen på SUS Malmö. I
väntrummet doftar det jul från
pepparkakshuset på bordet mel­
lan väntrumsstolarna.
– Jag har precis lämnat in
stegräknaren som jag använt
den senaste veckan. Jag var på
utbildning en av dagarna så ty­
värr har jag gått mycket mindre
än vanligt, säger Maria Dahl­
qvist och skrattar.
Hon är van vid att befinna sig
på sjukhus – men inte som pa­
tient utan som anställd. För nio
år sedan bytte hon undersköter­
skejobbet och ständiga nattpass
mot ett receptionistjobb på en
tandläkarmottagning.
– Jag är alltid ledig på freda­
gar så då har jag passat på att bo­
ka in det här, säger hon innan
hon lägger sig ner på britsen in­
vid ultraljudsmaskinen.
Ultraljudsbilder på skärm
Rummet är skumt, så att ultra­
ljudsbilderna ska synas bra.
Gerd Östling är biomedicinsk
analytiker och har arbetat på av­
delningen sedan 1991:
– Det säger något om hur bra
jag trivs här. Jag får träffa myck­
et människor och har dessutom
forskningsbiten. De som lägger
upp studierna diskuterar alltid
planeringen med oss som job­
bar, så jag känner mig delaktig i
hela kedjan.
Inbjudan till SCAPIS.
Sedan undersöker hon Maria
Dahlqvist. På skärmen syns blod­
flödet genom kärlen och tjockle­
ken på kärlets väggar. Skulle
hon ha åderförkalkningsföränd­
ringar, så kallade plack, så syns
de också. Men det har hon inte.
– Nästan alla som vi undersö­
ker är friska. Skulle vi hitta nå­
got så skickar vi personen vida­
re. Åderförkalkningar i dessa
kärl ökar risken för stroke, säger
Gerd Östling.
Insamlandet av data ska pågå
i sammanlagt tre år. Inte förrän
då sammanställs alltihop. Och
konkreta forskningsresultat
kommer att dröja ännu längre.
Personerna som medverkat i
studien kommer ju att följas och
slutsatser om ökade risker kan
inte dras förrän sjukdomsfall
faktiskt inträffat.
Viktigt att delta
Att så många som möjligt som får
inbjudan tackar ja till att delta i
studien är viktigt. Då blir urvalet
så representativt som möjligt.
Under sensommaren drabba­
des Maria Dahlqvists far av en
allvarlig hjärtinfarkt.
– Han klarade sig. Läkarna sa
att det till stor del berodde på att
han hade en bra grundfysik och
inte rökte. Plus en portion tur. Så
att bidra till forskningen på det
här området känns väldigt bra.
– Väldigt många tackar ja till
att delta och de är fantastiska
allihop, säger Gerd Östling.
SOCIALDEMOKRATERNA
Olof Palmes plats 1
214 44 Malmö
Telefon: 040-631 22 30
Fax: 040-660 73 39
socialdemokraterna
@malmo.sap.se
www.socialdemokraterna.se/malmo
SVERIGEDEMOKRATERNA
Telefon: 040-19 09 85
Fax: 040-32 05 33
malmo@sverigedemokraterna.se
www.sverigedemokraterna.se/
malmo
VÄNSTERPARTIET
Nobelvägen 51
214 33 Malmö
Telefon: 040-96 64 67
Fax: 040-19 27 50
www.vmalmo.se
malmo@vansterpartiet.se
j Nätsändningar
Du vet väl att du kan
följa kommun­fullmäktige
direkt – via internet?
5 februarie hålls nästa
sammanträde.
j malmo.se/kf
20 • december 2014
december 2014 • 21
t Hallå där …
arkivfoto Ewa Levau
Malmös sociala
arbete blir modell
j Malmökommissionens rap­
port ”Malmös väg mot en håll­
bar framtid” har vunnit Sveri­
ges Arkitekters pris Svenska
Planpriset 2014. Motiveringen
lyder bland annat: ”De sociala
konsekvenserna av ökande
skillnader i levnadsförhållan­
den i våra städer är en angelä­
gen samhällsfråga som de flesta
kommuner arbetar med. Årets
Planprisvinnare har närmat sig
frågan på ett nytt sätt. Kommu­
nens arbetssätt har möjliggjort
en bred samverkan med både
forskning, ideella krafter och
näringsliv.”
Nu ska Stockholms stad star­
ta en social hållbarhetskommis­
sion med Malmökommissionen
som modell.
Malmö stads fortsatta arbete
med social hållbarhet presente­
ras i en utställning den 12–28
januari, i stadshusets foajé.
… Anna Krook, landskapsarkitekt, Malmö stad.
Ska Malmö få
fler utegym?
Rektor Carina Sohl pratar gärna med eleverna. ”Det roligaste med mitt jobb är att fun­
gera som pedagogisk ledare och synas. Det är det dagliga samtalet som ger resultat.”
j Varför satsar ni på det?
– Målsättningen är att alla
Malmöbor ska ha god till­
gång till platser för fysisk ak­
tivitet av en mängd olika slag.
Vi vet att utegym har varit ef­
terfrågade av många Malmö­
bor, och vi vill tillhandahålla
fler med en bra spridning
över hela staden. För att man
ska må bra behöver man fy­
sisk aktivitet varje dag.
Här kan du åka skridskor.
foto Maria Nyman-Moritz
Gratis skridskoskola
på Emporias tak
j Den 13 december var det pre­
miär för isbanan på Emporias
takpark. Den 220 kvadratmeter
stora isbanan är tillgänglig för
allmänheten under köpcen­
trets ordinarie öppettider hela
vintersäsongen, så länge vädret
tillåter. Det är fri entré till isba­
nan och på helgerna bistår Mal­
mö Konståkningsklubb och
Friluftsfrämjandet med en kost­
nadsfri skridskoskola. För åkare
som inte har egen utrustning
finns möjlighet att hyra skrid­
skor och hjälm på plats.
Takparken och isbanan nås
via snedbanehiss och trappa di­
rekt från Hyllie stationsgata,
från Emporia eller via rampen
från parkeringshuset.
150
kronor i
månaden
blir den
nya avdragsrätten för privat pensionssparande 2015. Den kraftiga sänkningen av avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar och individuellt
pensionssparande, IPS, från 1000
till 150 kronor i månaden innebär
att man bör se över sitt privata pensionssparande. ”Det viktigaste är att
avsluta eventuella autogiron till privata pensionssparanden men fortsätta spara långsiktigt till pensionen. Välj sparalternativ med låga
avgifter”, tipsar Monica Petersson,
pensionsexpert på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.
– Ja, tre stycken, som öppnar
efter nyår. Ett i Rörsjöparken,
ett i Djupadalsparken och ett
i Sundsbroparken i Bunkeflo­
strand.
Ulrika Wirgin och Maria Andersson (bakgrunden) håller lektion i samhällskunskap med klass 8B i Rörsjöskolan-Zenith. Det är alltid två lärare per lektion.
För varje lektion finns såväl startuppgift som mål beskrivet.
Tydliga mål styr skolan i rätt riktning
”Det var stökigare förr, särskilt i början av lektionerna”
text Jasna Brkic
foto Ewa Levau
Fler elever på RörsjöskolanZenith kan idag söka till
gymnasiet än för ett år sedan.
– Utifrån våra förutsättningar är vårt resultat det
senaste året fantastiskt, säger Ulrika Wirgin, lärare i
svenska och SO.
Struktur, arbetsro och en bra
rektor är de viktigaste fram­
gångsfaktorerna enligt de två
förstelärarna Ulrika Wirgin och
Maria Anderson. Ulrika Wirgin
som jobbat här i en termin tyck­
er att skolan skiljer sig mycket
från de arbetsplatser hon varit
på tidigare.
– Vi har rutiner för allt och en
plan för vad vi vill uppnå – och
jobbar väldigt mycket, men
samarbetet mellan kollegerna är
fantastiskt, säger hon.
Lyhörd ledning
– Rektorn kommer med nya idé­
er hela tiden, är lyhörd för vad
Utan förståelse når man
inte kunskapskraven.
vi har att säga och är beredd att
både backa och ta en paus när
det behövs, säger kollegan Maria
Anderson som varit lärare på
skolan sedan 2008.
Börjar lektionen på led
Idag ska Ulrika Wirgin och Ma­
ria Anderson hålla en lektion i
samhällskunskap med klass 8B.
Hälften av alla lektioner hålls
med två lärare – en huvudlärare
och en resurslärare. Idag är Ulri­
ka Wirgin huvudlärare. Innan
lektionen börjar ställer eleverna
upp sig i ett led utanför klass­
rummet. Det är en del av struk­
turen för att skapa en bra arbets­
miljö.
– Eleverna ska ha allt materi­
al med sig. När eleverna går in i
klassrummet ska det vara tyst
och de ska direkt börja arbeta
med startuppgiften på tavlan,
säger Ulrika Wirgin.
Eleverna tycker att den nya
ordningen på skolan som inför­
des 2011 är bra.
På min förra skola var det myck­
et stökigare, säger hon.
– Startuppgiften gör att vi in­
te går in i klassrummet och bör­
jar prata, säger Katja Toresson.
– Jag tycker att strukturen har
gjort att lektionerna blivit bätt­
re. Det var stökigare förr, särskilt
i början av lektionerna, säger Jo­
vana Jovanovic.
Dorotea Petrovic som började
på skolan för drygt ett år sedan
tycker att ordningen på Rörsjö­
skolan-Zenith är mycket bättre
här än på hennes förra skola.
– Vi är mer koncentrerade
och lyssnar mer på lärarna här.
Alla står på led
innan lektionen kan börja.
Fokus på förståelse
Det är stort fokus på att eleverna
ska visa att de har förstått. Den
nya läroplanen ställer helt andra
krav på eleverna och undervis­
ningen.
– Vi har lämnat ”fylleri­
övningar” och ”rabbelkunskap”
och jobbar istället mer med för­
ståelse. Utan förståelse når man
inte kunskapskraven, säger Ulri­
ka Wirgin.
På whiteboarden lägger lärar­
na upp information om när lek­
tionen börjar och slutar, vad syf­
tet med lektionen är och hur
kunskapskraven är kopplade till
lektionen.
– Vi tjatar kunskapskraven.
Eleverna lär sig ta ansvar och de
äldsta eleverna är oerhört med­
vetna om vilka kunskapskrav de
ska nå, säger Maria Anderson.
Katja Toresson i klass 8 B
tycker det är bra att kunskaps­
kraven är tydliga och att de även
finns i skolans it-system Info­
Mentor som föräldrarna också
har tillgång till.
– Jag vill ha koll på kunskaps­
kraven, säger hon.
Här kan föräldrarna även hål­
la koll på sina barns läxor.
– Min mamma går in och kol­
lar vad jag har i läxa när jag sä­
ger att jag inte har några läxor
men inte annars, säger Jovana
Jovanovic.
Förändring tar tid
Den största utmaningen i lärar­
nas arbete, enligt Maria Ander­
son och Ulrika Wirgin, är att
förändringar tar tid.
– Det ligger oerhört mycket
jobb bakom alla förbättringar,
men det är väldigt roligt att alla
tar sitt arbete på fullaste allvar
och att se att detta är något som
fungerar i praktiken. Det här är
inget pappersarbete som inte ger
resultat, säger Ulrika Wirgin.
Mer tid för eleverna
När rektorn Carina Sohl började
på Rörsjöskolan-Zenith 2011 ge­
nomförde hon en stor omorga­
nisation, ändrade arbetslag och
strukturer för det mesta på sko­
lan. Carina Sohl försöker hela ti­
den hitta sätt att frigöra resurser
så att lärarna får mer tid för
eleverna och undervisningen,
och har bland annat anställt två
läraradministratörer, en rast­
stödjare och en lärare som är
studiecoach på heltid. Lärarna
undervisar numera bara klasser
i två årskurser, istället för tre el­
ler fyra.
– Det har gett lärarna mer tid
och energi, säger Carina Sohl.
I våras var Carina Sohl en
vecka i New York och besökte
skolor.
– Där fick jag bekräftelse på
att det är viktigt att arbeta med
hjärta. Det fanns någon som såg
och trodde på eleverna i skolan,
varje dag.
f Positiv trend
Under de senaste åren har andelen
elever i Malmö som kan söka vidare till
gymnasiet ökat, även om Malmö fortfarande ligger nästan tio procentenheter
efter riksgenomsnittet.
– Trenden för Malmö de senaste tio
åren har varit positiv, med resultat på
samma nivå eller en stadig ökning,
samtidigt som trenden för riket i stort
varit nedåtgående när det gäller grundläggande gymnasiebehörighet, säger
Eric Grundström, ansvarig för grundskoleförvaltningens sammanställning
”Kunskapsresultaten i Malmös skolor
2014” som presenteras i början av 2015.
j Blir de likadana som de
i Pildammsparken?
– Om du har tränat i Pil­
dammsparkens utegym kom­
mer du absolut att känna
igen dig i de tre nya gymmen.
Viss utrustning har vidare­
utvecklats, bland annat efter
synpunkter från kloka an­
vändare och utvärdering av
vad som har fungerat. I an­
slutning till gymmen kom­
mer också tre motionsslingor
med olika distanser att mar­
keras upp, för att styrketrä­
ningen lättare ska kunna
kombineras med promenad
eller löpning.
j Vem kommer att kunna
träna här?
– Alla Malmöbor är välkom­
na! Utrustningen i de tre nya
gymmen är till för funktio­
nell träning med egen
kroppsvikt, vilket betyder att
alla övningar går att anpassa
efter styrka och erfarenhet.
j Blir det någon typ av
handledning för att visa
nya användare hur man
kan använda gymmen?
– Ja, i någon form. Det är inte
spikat helt, men klart är att
någon form av introduktion
och inspiration till träning
på de nya gymmen kommer
att ske. Dessutom har befint­
liga lokala nätverk engagerat
sig och kommer förhopp­
ningsvis även under 2015 bi­
dra till att aktivera gymmen.
22 • december 2014
december 2014 • 23
VM-kryss 11/14
Klarar du
Malmökrysset?
ETT
PARTI
FÖLJE
...............................................
ADRESS
...............................................
POSTNUMMER & ORT
Rätt lösning hittar du i nästa
nummer av Vårt Malmö som
kommer ut 29–30 januari.
Fem vinnare får var sin t-shirt
från Malmö stad:
Gunni Siljing
Inger Stringne
Olle Zoné
Lennart Jeppsson
Walter Svensson
KAN SKÅDAS VID
MÅKLÄPPEN
GASKLOCKA I HÖRNAN DROTTNINGGATAN EXERCISGATAN. TECKNING AV ÅKE WALDEMAR
LARSSON 1963. FOTO: MALMÖ MUSÉER
LÅNG- TRABUS- FIKSEN KNUT
STYCKE
KRAFTUTTRYCK
ADELSMÄRKE
HÄNG- FÅR EJ SING- FÖR- VÄDJAN
SMYCK- KÄLLAN ELTAL
TÄRDE EKONOMIEN
KONSULT
KRYDDA
I JULBRÖD
ORD I
FÖRBUD
PLATTA
TRÄDSLAG
KÅREN
TAS
TILL
KAFFET
BLIR
DU &
JAG
STATYMUSA PÅ
OPERAN
bild
FÖRTÖJS
VID
FÖRDEL
TYMINPÅ BILDEN SOM FOTOGRAFEN TORBJÖRN MOHLIN TOG 1966
TECKSES EN ÅLDRANDE TANT OLGA I LEKTAGEN MED BARN I
EN
RÖRSJÖPARKEN, SOM MÅNGA KÄNNER SOM BADHUSPARKEN. KRAMA
UR
ANLÄGGNINGEN AV PARKEN PÅBÖRJADES 1887 OCH
TEATERN
VAR SLUTFÖRD 1903.
NUMERA
UNGSÄL
JOHNS
YOKO
VID TID
STRUTSFÅGEL
HAR
ORDEN
ÄR LÖFTET SOM
EJ HÅLLS
MINDRE
SCEN
FÖRBUND
SÄGS
I TILLTAL
ÖVERSKRIFT
GRUNKA
GRUNDA
KOLIK
TILL
SNAPS
KRONOMETER
H
K A
A
A R F
N E
B
D
T E
K R I
K O J
N
M E
R U B R
DRAR
I
LOPP
FÖR
AMPERE
SPELBOLAG
INGENJÖRER MED
VARSIN
PARK
SERIERÅ
VIRVELVIND
DRICKS
VARMT
EFTER
BB
LYSRÄKOR
ENKEL
BONING
KORTNUMMER
LITE
TILL
H
E
D
N
I
N
G
ICKE
TROENDE
I N D
L
L Ä N
E
N
R
H A L
A
J
Ä
O S
Å
Y L
P R E S S
O P E R A N
L
G I
G E R L A C
A M B I
K
I
F A R
L L
T
A
A
H A V
S T R O F
I K
E N A
NORDNORDOST
SKÅNE
ÄR ETT
STAD
VID VÄTTERN
ALLTJÄMT
GAS I
LUFT
GILLEFÅGEL
DYN
VARGLÄTE
MUSIKSVAGT
PRIMA
KVALITET
HÖJD
EN ÄR SPIKA
DEN OM OCH
SNÖVIT SÅGA
BANTARFORS- MUSIK- METOD
BERG FORM ÅKER PÅ
I MFF
TUMMEN
RYSKT
BIFALL
FALLER
I MÅL
VÄTE
BÅTPLATS
&
MJÖLKDJUR
SORTEN
EN TON
DEL AV
SKOLÅRET
OCEAN
BLIR Ä
ADLIGT
GÖR
MOR
SOM
RESER
SÅ KALLAD
VERSRAD
GÖR GEMENSAM
HOBBY
EN
VIDEKULL
L
SKRIVS
RUNT
O
BRANDREST
A
S
K
A
RIK
KLURESS
P
VARNINGARNA
H
O
T
E
N
KAN
SKORRA
I MALMÖ
R
RIK
KLURESS
P
FÖRE T
MARGARINMAN
ANSIKTE
j Bakvända Malmö
JUST BLAD
MED
INTILL GALA
EXTRA
HELGPYSSEL
LÄGGS
PÅ RYGG
KORTNUMMER
STORM
VI
MINNS
L
E
K
T
K A
N
T
GRANNSTAD
RODIUMTECKEN
JULTRÄDET
GENAST
KAN
ROBIN
VISSA I MFFJUNTOR MÅLET
HEMLIG
AGENT
METYLTECKEN
KOKAS VÄGI DESSA BOKTIDER STAV
TYSK
FLOD
HUS
RYSK
PLÄTT- PÅ RORÄTT STORP
TOIVONEN
LUTHERRIVAL
MISTER
MISÄR
ELLER
SLADDSTUMP
SEGT
VIRKE
INTE
IN
KÖPENHAMNSLED
ROSTKLASS
PÅ
KAFFE
600
BILDAS
VINTER- KVADRAT KAN
TID PÅ PÅ MALMÖ VARA
FIL
DAMM OPERA
MALÖTÖS
ÄR I
CENTRUM
FLAM- AKTIEMOR BOLAG
KYRKOHERDE
SOM HAR
EGEN VÄG
MITTAG
I FC
ROSENGÅRD
KAN STÅ
FÖR
JOULE
FANNS
FÖRE
KK
1908
VAR
NILS
POPPES
VINDPUST
TUNN
HALSDUK
VARJE
GÅNG
MILDEL
SÅDANT
SÅS
LEJS
jVM-kryss
Lösning
nr 10 2014
10/14
BRASSESTAD &
MALMÖBIO
NOMAD
I NORR
TRIVAS
SKA
BLI
PLAZA
P
B A L T I S
R I O
S C
A N J A
E
O N O
L U N
D
K L
Y
B R U T E T
I N T I M A
L O
D U
BLIR
IGÅR
I MORGON
VARA
I EN
FORM
M
BETESPLATS
MANDELKNÄCK
KORT FÖR
TIMME
...............................................
NAMN
PÅHITT
Med 2014 i backspegeln
PARKMAN
BÖNESTUND
bild
TEXTA GÄRNA!
LEKFOREN
DON FÖRR ANNAN
I RÖRSJÖ- TAUBE
PARKEN
KONST- NAMNGETT
NÄR MALMÖGATA
FÖRE S
Du har en typisk Malmömiljö
till din hjälp när du löser krys­
set. Klipp ut korsordet och
skicka in lösningen senast den
15 januari 2015 till:
Malmökrysset
Vårt Malmö
205 80 Malmö
Glöm inte att fylla i namn
och adress.
DEN UTSTÄLLNINGEN
ÄGDE
RUM
1914
j Mitt Malmö
GUD SOM
ÖPPEN MÅNAD
PLATS
10
PÅ
KORT
SÖDER
Hemma i stan? Vet du var bilden
ovan är tagen? Skicka rätt svar till
j info.malmo@givakt.se eller
posta ett brev till:
Vårt Malmö, Malmö stad, 205 80
Malmö senast den 15januari 2015.
Vinnaren får en t-shirt!
Hampus Örnmarker kände igen
förra numrets bild från Falkenbergsgatan. Grattis!
FÅGELBOET
KRING
BRORSON
RAS I
YNGRE
DAR
almö är en stad som stän­
digt strävar framåt, vill
och vågar. Jag blir påmind
om det när jag blickar till­
baka på 2014. För 100 år sedan tog Malmö
språnget in i det moderna med Baltiska
utställningen. För Malmöborna innebar
Baltiskan att Europa och världen blev en
del av vardagen. Men slutet, där utbrottet
av första världskriget förändrade alla pla­
ner, påminner om att förändringar i vår
omvärld också ger förändrade förutsätt­
ningar i Malmö.
Stora frågor ger avtryck
I år har Malmö varit värdstad för Nor­
diskt Forum, Skandinaviens viktigaste
mötesplats för diskussioner kring jäm­
ställdhet och feminism och om hur vi
formar en politik för att skapa framti­
dens jämställda samhälle. De frågor som
diskuterades då kommer att prägla fram­
tiden, långt utanför våra gränser.
Tre jubilarer
För 30 år sen, 1984, startade Malmöfestiva
len, World Maritime University och Fon­
tänhuset i Malmö. Tre vitt skilda verk­
samheter som alla firade 30-års-jubileum
i år. För Malmöfestivalen, Sveriges äldsta,
största och bästa stadsfestival, var det 30
år sedan många av oss för första gången
kunde njuta av kräftor på Stortorget på
festivalfredagens traditionella start. Och
årets besökssiffror visar att festivalens att­
raktionskraft är större än dåligt väder!
Det är också 30 år sedan IMO, FN:s orga­
nisation för havsfrågor, startade World Ma­
ritime University i Malmö. Sedan dess har
över 3 600 studenter från 165 olika länder
läst olika sjöfartsfrågor och tagit en ansedd
examen här. Tillbaka i sina hemländer är
de ministrar, arbetar med havsmiljöfrågor
i departement och företag, några är hamn­
kaptener i världens största hamnar. Det de
har gemensamt är att de talar så positivt
om Malmö och med värme ser tillbaka på
sin tid här. Nästa år flyttar WMU in i nya
lokaler, den gamla administrationsbyggna­
den för hamnen från förra sekelskiftet,
Tornhuset, som moderniserats. En bygg­
nad som en gång var viktig för Malmös
sjöfartsverksamhet blir nu samlingspunkt
för världens framtida sjöfartsrepresentan­
ter, och visar att utvecklingen idag är både
global och lokal: glokal.
Engagemang för psykisk ohälsa
Fontänhuset har också funnits 30 år i
Malmö. Outtröttligt har de byggt en
verksamhet för många med psykiska
funktionshinder. Istället för att fira
30-årsjubileum bjöd de in till en fram­
tidsdebatt i Malmö Rådhus där politiker,
profession, forskning och inte minst
medlemmarna fick komma till tals.
Minnet av modet som – bland andra –
Maria och Jan-Inge visade med berättel­
serna om sig själva kommer jag att behål­
la länge. De bidrog starkt till att nyansera
bilden av psykisk ohälsa och visade både
på den oändliga utsattheten men också
den styrka många besitter, om de får möj­
ligheten att utvecklas.
Fontänhuset är inte ensamt om att va­
ra en viktig arena för möten i Malmö. Jag
ser många föreningar, mycket engage­
mang över hela staden. Vi har en stor och
aktiv civil sektor, där Malmöbors engage­
mang och initiativ gör skillnad. Min för­
hoppning inför 2015 är att vi från stadens
sida ska finna ännu bättre former för
samarbete och samverkan med förening­
ar och organisationer i arbetet med att
skapa ett helt Malmö.
Ponny-EM 2015 i Malmö
Många av 2014:s arrangemang följs upp
med nya. Juniorhockey-VM för herrar
följs nästa år upp med ett världsmäster­
skap, då Damkronorna ställs mot de bäs­
ta i världen här i Malmö i vår.
Sommarens framgångsrika fälttävlan
på Ribersborg följs upp med en ny täv­
ling i augusti. 2015 blir det dessutom yt­
terligare en tävling: ponny-EM, som rik­
tar sig till unga inom ridsporten.
Avslutningsvis vill jag gratulera FC Ro­
sengård och Malmö FF till den unika be­
driften att upprepa 2013 års framgång, att
bärga det allsvenska guldet för både da­
mer och herrar till Malmö. När vi nu
visat för andra året i rad att vi är Sveri­
ges fotbollshuvudstad vill jag uppre­
pa förslaget att fotbollsgalan på tv
borde flytta till Malmö. Inte minst för
miljöns skull, tänk så många resor
som skulle sparas, nästan alla prista­
gare finns ju redan här! Dessutom finns
här mycket kunskap om jämställdhet och
jämställda arrangemang.
Hopp om EN stad
En av mina förhoppningar är att 2015
blir året då Malmö blir EN stad för oss al­
la som bor och är aktiva här. Och att det
är ett resultat av att alla känner sig in­
bjudna, delaktiga och ansvariga i det vi
skapar tillsammans.
Jag önskar alla er Malmöbor ett myck­
et gott nytt år!
KENT ANDERSSON
Kommunfullmäktiges ordförande, som ser fram emot ponny-EM
Volontärjobba på damhockey-VM 2015
j Ett år efter juniorhockey-VM är det
åter dags för ishockey i världsklass i Mal­
mö, på Malmö isstadion och Rosengårds
ishall. 28 mars–4 april 2015 går ishockeyVM för damer av stapeln och volontärer
sökes. Volontärerna får fritt inträde till al­
la matcher och övriga aktiviteter, gratis
resor med kollektivtrafiken samt kläder
och mat under arbetspassen.
Läs mer på j malmo.se/hockeyvolontar
önskar Sveriges största och
Bli medlem du också!
Ring 040 - 775 40
eller besök vår hemsida: www.pro.se/malmo
Folktandvården Skåne
– Tandvård för hela familjen!
Glöm
intefrågaoss
omFrisktandvård,
tandvårdtillfast
månadskostnad.
Från45:-i
månaden!
•Modernabehandlingsmetoder
•Hälsofrämjandeochförebyggandetandvårdförallaåldrar.
•Alltfrånenenkelundersökningtillavancerad
implantatbehandling.
Våra kliniker i Malmö:
Bunkeflo040-6230230
Caroli040-6230240
Dockan040-6230545
Fosie040-6230260
Heleneholm040-6230220
Hyllie040-6230200
Kirseberg040-6230510
www.folktandvardenskane.se
Limhamn - Linné040-6230540
Lorensborg040-6230280
Oxie040-6230560
Rosengård040-6230580
Rönneholm 040-6230600
Södervärn040-6230530
Videdal040-6230620
FÖRSTÅ SVAREN PÅ,
TIO FRÅGOR DU MÅS TE KUNNA OCH
OM DU TÄNKER FYR A AV…
✔ Handen
du fyllt 18 år?
på hjärtat, har du åldern inne? Har
rkerier till minderåriga?
✔ Kan du straffas för langning av fyrve
?
ier är både godkända och oskadade
✔ Har du kollat så att dina fyrverker
sätt och i god tid innan?
✔ Har du riggat upp på ett säkert
och fyrverkerier går inte ihop)
✔ Är du berusad? (Nej, för alkohol
j Är du en av de som minns hur Sverige stannade under
1970- och 1980-talen när Ingemar Stenmark tävlade i slalom?
Regeringen Fälldin flyttade möten och skolor avbröt under­
visningen för att kunna följa hans slalomåk i tv. Till och
med den 1 mars kan du träffa Stenmark och de andra beröm­
da 56:orna Björn Borg, Thomas Wassberg, Linda Haglund
och Frank Andersson, i utställningen När Sverige stod still –
sport och annat under 1980-talet på Idrottsmuseéet. Idrotts­
hjältarna är på plats som klippdockor i naturlig storlek.
Stjärnor i papp.
> En timme med Sara Stridsberg
> Grönland år 1900
j Den 29 januari kommer författaren Sara
Stridsberg till Stadsbiblioteket för att delta i
intervjuserien En timme med, där den danska
litteraturkritikern Lilian Munk Rösing ställer
frågorna. Sara Stridsberg utforskar ofta utan­
förskap och normalitet i sina böcker, och fick
sitt stora genombrott med romanen Drömfa­
kulteten. I höstas kom hennes senaste roman Författaren Sara Stridsberg.foto Caroline Andersson
Beckomberga – ode till min familj.
j Den norska konstnären Tonje Bøe Bir­
kelands fjärde del i projektet ”Karakte­
rerne” på fotogalleriet Format handlar
om Anna Aurora Astrup och hennes ex­
pedition till Grönland år 1900. I installa­
tionen med fotografi, texter och objekt
skapar konstnären en resa i såväl nutid
som dåtid. Utställningen pågår 16 janua­
ri–22 februari.
29 december
– 31 januari
Allt du behöver veta om
Malmös nöjen och kultur
www.malmo.se/evenemang
VAD| Nyår/Barnens nyår & Malmö stads nyårs­firande
VAD| Operapiazzan
NÄR| 31 december
a Barn & Familj
Husiebiblioteket I huvudet på ungar
erar?
✔ Vad gör du om inte raketen fung
kor orsakade av vilsekomna raketer?
✔ Hur undviker du skador och olyc
larma om olyckan ändå är framme?
✔ Vet du hur du ska släcka och/eller
r för fyrverkerier i din kommun?
✔ Känner du till vilka regler som gälle
fyrverkeriarrangemang?
✔ Har du skaffat tillstånd för större
– bio för barn 2–5 år 12 jan kl 10.15.
Lindängenbiblioteket Sagor och
Alla svar finns på vår webbplats www.rsyd.se
GOTT OCH SÄKERT NYTT ÅR ÖNSKAR VI PÅ
RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD!
Vid tolvslaget på nyårsafton blir det fyrverkerier utanför Malmö opera – och dans till Roger Berg
Big Band. foto Werner Nystrand
Maria Carlsson, lärare på Dansstudion No.1, och dansaren Wilma Blanking och deras kollegor kommer att hålla i dansskolan på Malmö
operas piazza klockan 15 på nyårsafton. ”Kom och dansa med oss”, hälsar de.
> ”Nyårsdansa på operapiazzan med oss”b b
text Jasna Brkic
foto Peter Kroon
– Det blir inget juligt, det
har varit jul nu i nästan två
månader – och det blir fler
aktiviteter, inte bara på
scen, säger Erik Löfvander,
projektledare på arrangemangsenheten, om Malmö
stads nyårsfirande.
Dansskolan är ett nytt inslag. Målet är det ska bli en
nyårsafton med fullt ös.
Enligt Erik Löfvander ska det
finnas något att göra för hela fa­
miljen, liten som stor – och allt
är gratis.
Nytt för i år är även att delar
av barnens nyårsfirande äger
rum i Magistratsparken, där skå­
despelare utklädda för maske­
radbal underhåller med sket­
cher. Det blir också nyårspyssel
och olika former av fysiska akti­
viteter, bland annat en hinder­
bana.
Vädret får avgöra
– Hur vi utnyttjar platsen på
bästa sätt är väderberoende. Vi
kommer att pyssla utomhus om
det inte regnar. Då sätter vi upp
tält. Bäst känsla blir det om vi
Det blir lekfull dans som är kul
för både barn och vuxna.
får snö, säger Erik Löfvander.
På piazzan framför Malmö
opera blir det bland annat dans­
skola som Dansstudion No.1
håller i.
– Det blir lekfull dans som är
kul för både barn och vuxna
med något inslag av streetdance.
Streetdancen kommer ju från
gatan så det passar bra eftersom
vi är utomhus, säger Eva Jans­
son Hamberg som driver Dans­
studion No.1.
Nybörjare välkomna
Hon berättar att fyra instruktö­
rer kommer att hålla i danssko­
lan och att de utgår från att alla
är nybörjare.
– Det blir enkla steg som alla
kan lära sig. Instruktörerna
kommer att lära ut en koreogra­
fi som publiken kommer att
kunna dansa i slutet av danslek­
tionen. Instruktörerna kommer
också att framföra en egen dans.
På frågan vad man kan lära
sig under en timme säger hon:
– Några grundsteg, det vill sä­
ga några snabba steg åt sidan
och några fasta rörelser, det vi
kallar isolation inom streetdan­
ce, som man kan göra en dans
av. Det viktiga är att det blir en
positiv upplevelse. Våra instruk­
törer är jätteduktiga på att lära
ut och få med sig folk.
Efter dansskolan blir det
barnvänlig underhållning på
operapiazzans scen, först med
den slagfärdiga trumorkestern
Trumhinnorna och därefter
sjunger och spelar trubaduren
Dan Bornemark. Barnaktivite­
terna avslutas med ett fyrverkeri
klockan 17.
Dans till storband
För de vuxna startar festen med
levande storbandsmusik klock­
an 22.45. Det är Roger Berg Big
Band som med tjugo musiker
spelar originalarrangemang från
Glenn Miller, Count Basie och
många andra orkestrar – hits
från 1930-, 1940- och 1950-talen.
Vid tolvslaget levererars ett
hejdundrande nyårsfyrverkeri,
och därefter fortsätter dansen
fram till klockan 01.
f Malmös nyårsfest
På nyårsafton bjuder Malmö stad på
traditionsenligt nyårsfirande. Först ut är
barnens nyår som börjar i Magistratsparken med skådespel, pyssel och and­
ra aktiviteter klockan 13–17.
Barnens firande på piazzan vid Malmö
opera har följande schema:
15–16 Dansskola med Dansstudion No.1
16–16.30 Trumhinnorna
16.30–17 Dan Bornemark
17 Fyrverkeri för barnen
Därefter tar Malmö stads officiella nyårsfirande vid:
22.45 Roger Berg Big Band börjar spela
23.55 Nedräkning till tolvslaget
00.00 Fyrverkerier
00.10–01 Dans till Roger Berg Big Band
sånger för barn 3–5 år 22 & 29 jan
kl 9.30.
Malmö Konsthall Öppen verkstad –
gör egen konst, fr 5 år 24 & 31 jan
kl 13.30–16.30.
Malmö Museer Sagor på slottet, för
barn 5–8 år 3–4 jan kl 13 & 14.
Moderna Museet Familjevisning 18
jan kl 13. Familjeverkstad med ska­
pande och experiment 25 jan kl 11.15–
15. Actionpaintingbabysplash!
Experimenterande blandning av
utställning och skapande verkstad
31 jan kl 11–18.
Rosengårdsbiblioteket Vanten –
saga för barn 1–3 år 13 & 23 jan kl 10.
Sagor för barn 3–6 år 14, 20–21, 27–28
jan kl 10. Boktipset, fr 9 år 28 jan kl 15.
Baba Yaga – teater för barn 4–6 år 29
jan kl 10. Funnen och vunnen – bio
för barn 2–3 år 30 jan kl 10.
Stadsbiblioteket Julmys med film­
tajm för dig 9–12 år 29 dec kl 14. Ska­
parlördag för 3–8 år 10, 17, 24 & 31 jan
kl 13–16. Barnens verkstad 3–8 år 13 &
27 jan kl 15–17. Sagostund för alla 3–6
år 15, 22 & 29 jan kl 9.30. Sagostund
på somali, för 0–8 år 17 jan kl 12. Sago­
stund på romani – lovara/kaldarash­
dialekt, för 0–8 år 17 jan kl 15. Sago­stund på persiska, för 0–8 år 18 jan
kl 14.30. Skapa med Sea-U – vad bor
under ytan, för 3–8 år 20 jan kl 15.
Skapa och förstöra – experiment med
ord, bild och färg för 9–12 år 22 jan
kl 16. Allsång – barnvisor för 0–8 år
25 jan kl 13. Webbverkstad för 9–12 år
25 jan kl 14. Sagostund på spanska för
0–8 år 25 jan kl 14. Lästipset för unga
9–12 år 27 jan kl 16. Hörtipset för
unga 9–12 år 29 jan kl 16.
Isbana i Folkets Park alla dagar
kl 10–21, skridskoutlåning vissa tider.
De sista trollen Familjeföreställning,
fr 7 år. Malmö Stadsteater/Hipp t o m
12 feb.
Hans och Greta Sagoopera för hela
familjen. Malmö Opera t o m 22 feb.
Djungelboken Familjefö­
reställning, fr 3 år. Palla­
dium 29–30 dec, 2–5 jan
kl 15.
foto Disney on ice
Fyrverkerisäsongen
är här
> Träffa Stenmark – som klippdocka
VAD Barn/Disney on ice magical ice festival
VAR Malmö Arena
NÄR 15–18 januari
VAD Musik/Glada Änkan
VAR Biograf Spegeln
NÄR 17 jan
foto Linnea Rheborg
VAD| Barn/De sista trollen
VAD| Malmö stadsteater/
Hipp
NÄR| T o m 12 febuari
VAD Musik/Miriam Bryant
VAR KB
NÄR 30 januari
foto Per Jahnke
VAD Show/Rheborg
VAR Konserthuset
NÄR 17 januari
VAD| Teater/Pang i bygget
VAD| Nöjesteatern
NÄR| 15 januari–22 febuari
Malmö stads nyårsfirande för barn
Gycklare och pyssel i Magistratspar­
ken kl 13–14.30. Dansskola, konsert
och barnfyrverkeri på piazzan utan­
för Malmö Opera kl 14.30–17.30.
Disney On Ice Magical Ice Festival
VAD Musik/Pugh Rogefeldt
VAR Victoriateatern
NÄR 31 januari
Isshow med äventyr, action och
magi. Malmö Arena 15–18 jan.
Vinterns Hemlighet Mimäventyr för
hela familjen, 6–11 år. Expressteatern
17 & 24 jan kl 14.
Här bor jag i min mammas mage Tea­
ter om hur livet börjar, för barn 3–8 år.
Barnens scen 23 jan kl 10, 24 jan kl 14.
SjörövarMange och Katta Pirat All­
sång för barn och vuxna. Palladium
24 jan kl 14.
En stackars liten Haj! Barnteater om
hur man övervinner rädslor. Barnens
scen 29 jan kl 9.15 & 10.30.
Kaninkraschen Teater för barn 5–7 år.
Teater 23; 30 jan kl 19.
aKlubb & sällskapsdans
Wonk! Mixad gayklubb med dans och
karaoke. Wonk lördagar kl 23.30–05.
Milonga Racing Club Argentinsk
VAD Faust & Helena
VAR Malmö Opera
NÄR T o m 10 januari
tango, dans och musik. Tangokompa­
niet söndagar kl 19:30.
Praktika La urbana Tangodans.
Tango PuntoCom 29 dec kl 19.30.
Kissmas Nattklubb med Kiss-tribute­
show med Dressed To Thrill. KB 2 jan
21–04.
Who put the Bomp? Vindlande dans­
klubb med rockabilly, funk och
garage. Grand Öl&Mat 3 jan kl 23–03.
Hiphop- & RnB-kalas #14 Konserter,
DJs och fest. Babel 3 jan kl 23.30–04.
Trettondagen DJs fokuserar på pop
och rock. KB 5 jan kl 23–05.
Cats’ Corner Swingdans. Tangopalat­
set 8, 15, 22 & 29 jan kl 19.30.
Klubb Vitamin C Dans, livemusik och
DJ’s. Grand Öl&Mat 16 jan kl 23–03.
Move On Up Dansklubb. Grand
Öl&Mat 10 jan kl 23–03.
Style Of Eye Konsert och DJs, dans­
musik, support: Joey Massa. Babel 17
jan kl 23.30–04.
Camarin praktika Argentinsk tango­
dans. Ungdomens hus 16, 23 & 30 jan
kl 20.30.
The Blind Tiger Club Funk, soul, blues
och swing. Calum Evans och gäster.
Grand Öl&Mat 23–24 jan kl 23–03.
Hypna Gogo Kosmisk discoklubb.
Grand Öl&Mat 24 jan kl 23–03.
aFöredrag & litteratur
Lindängenbiblioteket Boktips med
frukost 23 jan kl 10.
Stadsbiblioteket En akademisk kvart
– lär dig något nytt på 15 min 21 & 28
jan kl 12.30. EU-föredrag: Integrations­
fondsprojektet RådRum 22 jan
kl 12.30. Upp i vikt kvickt med Sven
Melander 28 jan kl 18. En timme med
författaren Sara Stridsberg 29 jan kl 19.
Joachim Hamou ”UIP 27” Debatt och
filminspelning om territorier.
Inkonst 23–25 jan kl 14–16 & 18–20.
Tidningen Arbetet – glimtar från förr
Föredrag. Stadsarkivet 20 jan kl 18.30.
Första världskriget – vår ”urkatastrof” Föredrag. Bergaskolans aula
22 jan kl 19.
a Musik
Greve Ory Komisk opera av Rossini.
Malmö Opera t o m 4 jan.
Faust och Helena Kammaropera där
senromantiken möter impressionis­
men. Malmö Opera t o m 10 jan.
Doktor Zjivago Musikal med Sanna
Nielsen, Christopher Wollter m fl.
Malmö Opera t o m 31 jan.
Världens Snabbaste Allsång® – Julshow 40 låtar på 60 minuter. Babel
3 jan kl 19.
Gunhild Carling & Carling Big Band
Jazzvarité Musikalisk varietéföre­
ställning. Slagthuset 5 jan kl 18.
Panflöjt i vintertid Magisk konsert
med Dana Dragomir. S:t Johannes
kyrka 4 jan kl 16.
Wienermatiné Malmö Symfoniorkes­
ter – valser av Strauss.Konserthuset
5 jan kl 15.
Wienergala Fira Trettondagsafton i
tretakt med Malmö Symfoniorkester.
Konserthuset 5 jan kl 18.
Nyårskonserten 2015 Schönbrunn
Slottsfilharmoniker. Malmö Opera
5 jan kl 19.
Malmö Sinfonietta Symfonisk musik
och cellokonsert. Husie kyrka 6 jan
kl 16.
J. S. Bach: juloratorium del 4–6
Klassisk konsert med Petri Sångare
och Barockorkester. S:t Petri kyrka
6–9 jan kl 18.
Sopplunch med underhållning.
Malmö Opera 7 jan kl 12.
Kammarkonsert Sång och musik,
favoriter i det lilla formatet. Malmö
Operas foajé 10 jan kl 14.
Alison Moyet New Wave, Pop, Synth­
pop. KB 12 jan kl 20.
Glada Änkan Opera, direkt från Met­
ropolitan. Biograf Spegeln 17 jan kl 19.
Joystick 7.0 Den bästa musiken från
spelvärlden, Malmö symfoniorkester.
Konserthuset 22 jan kl 19.
En kväll med Django Reinhardt Hyll­
ningskonsert med Gustav Lundgren
Trio. Victoriateatern 23 jan kl 19.
Justin Townes Earle Americana,
Blues, Country, Alternative Country,
Folk, Soul. KB 25 jan kl 20.
Gazelle Twin Noise, sångmelodier,
elektroniska experiment och per­
mancekonst. Inkonst 29 jan kl 20.
jj Elektronisk pop, r’n’b, hiphop och
mystik. Support: Raindear. Babel
30 jan kl 19.30.
Saxell Jalle Band Skånskt bluesgung
och sköna visor med Michael Saxell
och munspelslegenden Jalle Lorens­
son. Victoriateatern 30 jan kl 19.
Miriam Bryant Pop. KB 30 jan kl 20.
Edda Magnason med band. Jazz, pop,
R&B, soul och klassiskt musik. Palla­
dium 31 jan kl 19.
Pugh Rogefeldt Victoriateatern
31 jan kl 19.
Hoffmans äventyr Opera, direktsänd
från Metropolitan. Biograf Spegeln 31
jan kl 19.
Lisa Miskovsky och Magnus Tingsek
i en festkväll med Malmö Symfoni­
orkester. Konserthuset 31 jan kl 20.
Midaircondo Elektroakustriskt, elek­
tronika, jazz och pop. Inkonst 31 jan
kl 20.
a Nyår
Nyårsinblåsning med tal och Lim­
hamns Brassband. Limhamns torg
31 dec kl 12.
Malmö stads nyårsfirande för barn
Gycklare och pyssel i Magistratspar­
ken kl 13–14.30. Dansskola, konsert
och barnfyrverkeri på piazzan utan­
för Malmö Opera kl 14.30–17.30.
Nyårsmatiné med Malmö Symfoni­
orkester. Konserthuset 31 dec kl 14.
Nyårskonsert med kör och orkester
samt solister, presentatör Sissela
Kyle. Malmö Opera 31 dec kl 14.
Nyårskonsert med Malmö Symfoni­
orkester, glitter och glamour. Kon­
serthuset 31 dec kl 17.
Nyårskonsert med Berlinfilharmoni­
kerna, live på bioduk. Biograf Spe­
geln 31 dec kl 17.30.
Sylvesterbal Casino Cosmopol
31 dec kl 19–04.
Nyårsgala med kör- och orkester
samt solister. Malmö Opera 31 dec
kl 21.
Nyårsfest DJ’s, bubbel, dekor och
fest. Moriska Paviljongen 31 dec
kl 22–04.
Malmö stads officiella nyårsfirande
Uppträdanden, Roger Bergs Big Band,
nedräkning till tolvslaget, fyrverkeri
och dans. Piazzan framför Malmö
Opera 31 dec kl 22.45–01.
Nyårsfest Centiliter & Gram 31 dec
kl 23.30–03.
Nyårsfirande DJ Stora, DJ Scania m
fl. KB 31 dec 23.55–05.
a Sport
V 75 – Arvid Stjernswärds Minne Trav­
tävling. Jägersro trav & galopp 3 jan.
> Info & biljetter
Mer information och senaste nytt om alla arrangemang hittar
du på /evenemang. Har du inte tillgång till internet går det bra
att ringa Malmö Turism på 040-34 12 00.
Malmö Redhawks Ishockey, hemma­
matcher. Malmö Arena 3 & 6 jan kl
16, 20 & 27 jan kl 19.
Handbollslandskamp Sverige – Dan­
mark. Malmö Arena 5 jan kl 19.15.
Futsal Landskamp Sverige–Turkiet.
Baltiska Hallen 7–8 jan kl 19.
a Teater, show & dans
Fest & val Nyårsrevy med Pyramid­
teatern, amatörteater. MAF 31 dec–
10 jan.
Martyrer Skarp betraktelse över
rädslan för avvikande beteenden,
andras kulturer och religioner.
Malmö Stadsteater/Intiman 13 jan–
4 feb.
Pang i Bygget Succéföreställningen
med Adde Malmberg, Eva Rydberg
m fl. Nöjesteatern 15 jan–22 feb.
Rheborg Personlig standup-föreställ­
ning. Konserthuset 17 jan kl 19.30.
The Blues Brothers...Approved
Show. Baltiska Hallen 21 jan kl 19.30.
Svansjön Balett från Bolsjoj i ny upp­
sättning, live på bioduk. Biograf Spe­
geln 25 jan kl 16.
Öppen repetition av Sånger från en
inställd skilsmässa. Skånes Danstea­
ter 27 jan kl 19.
a Utställning
MALMÖ KONSTHALL Mån–tis, tor–
sön 11–17, ons 11–21.
The Alien Within – A living laboratory of Western society Hur kan
konsten reflektera över och bemöta
aktuella obekväma frågor rakt på
sak? Institutet gästar i C-salen.
MALMÖ KONSTMUSEUM Alla dagar
10–17.
Baltiska speglingar De omtalade
ryska konstverken från den Baltiska
utställningen i dialog med nordisk
sekelskifteskonst ur museets sam­
ling.
MALMÖ MUSEER Alla dagar 10–17.
Flykt Fotografen Anders Hanssons
bilder, t o m 6 jan. Sommarsol och
mörka moln – Malmö 1914 Om för­
ändringarna i Malmö 1914 med Bal­
tiska utställningen i centrum.
Amphibia – att leva på hoppet Foto­
utställning om grodornas liv och
leverne. Himmel och jord Möt renäs­
sansmannen Tycho Brahe. Idéplaneten 800 m2 fyllda av spännande
aktiviteter. Kustland Möt några av de
1,2 miljoner människor som lever
längs Skånes kust. Women making
history 100 år av immigrantkvinnors
liv och arbete i Malmö. Vår natur Om
naturen och djuren närmast oss.
Framtidens fordon – nu och då Från
början av 1900-talet till nutidens
framtid. Livet är en lek Lek- och lek­
saksutställning.
MODERNA MUSEET Tis–sön 11–18.
Modernautställningen 2014 –
Society Acts Samtidskonst från Sve­
rige och Östersjöområdet, t o m 25
jan. En sårad dröm – Ett konstnärligt
projekt som lyfter erfarenheter av
migration, t o m 11 jan.
Breadfield Tor–fre 15–18, lör 12–15.
Allegra Martin t o m 21 feb.
Galleri 21 Tis–fre 14–18, lör–sön
12–17. Textil Manifest – Textiltryck
Malmö 30 år t o m 31 dec.
Galleri Olson Ons–fre 13–17. Stig Espe
Olson 14–30 jan.
Galleri Ping-Pong Tis–fre 12–17, lör–
sön 12–16. Ann Blom 10–31 jan.
Galleri Rostrum Tor–sön 12–16.
Behind the scene – Rostrum 30 år 10
jan–1 feb.
Malmö Idrottsmuseum Mån–sön
8–15. När Stenmark åkte stod Sverige
stilla – sport och annat under
80-talet.
Form/Design Center Tis–lör 11–17,
sön 12–16. Staden studerad Urban­
forskarnas Malmö, om hur staden
kan undersökas, ifrågasättas och
utmanas t o m 18 jan.
Fotogalleriet Format Ons–fre 14–18,
lör–sön 13–16. Character # IV Anna
Aurora Astrup – Tonje Bøe Birkeland
16 jan–22 feb.
Mitt Möllan Tor–fre 12–17, lör–sön
12–16. A House of Several Stories,
samlingsutställning 8 jan–22 feb.
Skånes Konstförening Ons–fre
14–18, lör–sön 13–16. Nanna Nord­
ström och Henning Lundkvist 23
jan–15 feb.
Teatermuseet Tis, fre–sön 13–16.
Malmö Stadste ater 70 år, del 2: de
senaste 20 åren 17 jan–29 mar.
foto Roza Czulowska
foto Peter Westrup
VAD Musik/Gunhild Carling & Carling Big Band Jazzvarieté
VAR Slagthuset
NÄR 5 januari
VAD Utställning/Ann Blom
VAR Galleri Ping-Pong
NÄR 10–31 januari
a Övrigt
Lindängenbiblioteket Lös melodikrys­
set tillsammans 3, 10, 17 & 31 jan kl 10.
Fredagsfilm 30 jan kl 13.
Rosengårdsbiblioteket Språkcafé och
läxhjälp 19, 21, 26 & 28 jan kl 15.
Stadsbiblioteket Språkhörnan – träna
svenska 7, 14, 21 & 28 jan kl 17. Träna
svenska genom persiska 13, 20 & 27 jan
kl 15. Läxhjälp och stöd i svenska för
gymnasiet, Komvux och SFI 15, 22 & 29
jan kl 16. Läxhjälp för alla 7–16 år 24 &
31 jan kl 13–15. Förintelsens minnes­
dag: Låna en levande bok 27 jan kl 11.
Allmänbildningsquiz Allt mellan sport
och historia. Golden Shiva torsdagar
kl 18.
Den vidunderliga jul Mekaniskt vinter­
landskap. Davidshallstorg t o m 1 jan.
Fotoplanket med en ovanlig orkester,
ta bild och skicka en hälsning. Stortor­
get t o m 7 jan.
Ljusparken med glittrande pingviner,
björnar m m. Gustav Adolfs torg t o m
7 jan.
Guidad visning bakom kulisserna.
Malmö Opera 18 jan kl 12.30.
Öppet hus Prova på konst och konst­
hantverk. Mosaiken 20–21 jan kl 18–
20.30.
VAD Musik/Gazelle Twin
VAR Inkonst
NÄR 29 jan
VAD Utställning/
Allegra Martin
VAR Breadfield
NÄR T o m 21 februari
Ännu mer ... Det händer mycket i Malmö – mer än vad som får plats här. Du hittar ännu mer på malmo.se/evenemang.