läsa på webben - Nätverket mot cancer
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS I SAMARBETE MED LÄS MER PÅ WEBBEN! WWW.CANCERINFORMATION.NU Nr 13 | FEBRUARI 2014 KAMPEN MOT CANCER Missa inte REHABILITERING Vägen tillbaka till god livskvalitet efter en lyckad behandling FORSKNING Räddar liv och förlänger livet för dem med obotlig cancer FOTO: MAGNUS GOTANDER GLÄDJEVERKSTAN Gladare vardag för barnen på sjukhuset med clowner Viktigt att vi vågar tala om cancer Ralf Edström: Många män väljer att inte prata om prostatacancer. Vissa stunder var jag helt borta. Ändå försökte jag vara positiv hela tiden. ? Alla samtal till oss är po är t? d tiv Va ga ne kostnadsfria är u d vt n a V siti le ul a? sk n d vin Vadu Ring! vi är gärna ditt stöd om du vill sluta röka eller snusa le ul ? sk kna d a Va u s d 2 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Idag är det internationella Världscancerdagen och Nätverket mot cancer arrangerar för sjätte året i rad ett seminarium i Stockholm. Säg JA till jämlik cancervård! ålet med att uppmärksamma Världscancerdagen är att öka kunskapen om cancerpatienternas och närståendes situation hos allmänhet, profession och beslutsfattare, samt att påverka beslutsfattare att ge mer resurser till cancervården. M berör patienter och närstående, välkomnar vi sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) samt tidigare socialministern Göran Hägglund (KD) och många av våra ledande riksdags- och landstingspolitiker och representanter för den svenska cancervården. Vi ser fram emot en givande debatt som lyfter cancerfrågorna och för utvecklingen framåt inom vård och forskning. Ett av kraven vi idag ställer till sjukvårdsministern är: Riv upp den nya Patientlagen. Ge oss istället en lag som ger patienten utkrävbara juridiska rättigheter. I dag har sjukvården skyldigheter mot patienten,men det finns inget system för att följa upp detta och inga möjligheter till sanktioner mot dålig och orättvis cancervård. REDAKTIONEN Magnus Lind Projektledare, Kampen mot cancer 13. FOTO: MEDIAPLANET Jag hoppas med denna tidning beröra, inspirera och aktivera dig som läsare så att vi tillsammans kan bekämpa cancer. ■ Denna tidningsbilaga är utgiven i samarbete med Nätverket mot cancer. innehållet och slutsatserna i artiklar och annonser ansvarar respektive annonsör och författare för, inte Nätverket mot cancer. LÄS MER PÅ WEBBEN! NÄTVERKET MOT CANCER Katarina Johansson Ordförande Nätverket mot cancer. FOTO: EMELIE NYGREN – BONNIER Alla cancersjuka har rätt till en modern högspecialiserad cancervård. I dag överlever cancerpatienter olika länge beroende på hur och var de behandlas. Vi behöver Din hjälp för att bota fler patienter med lungcancer! Svenska Lungcancerstudiegruppens insamlingsstiftelse arbetar på att förbättra behandlingen av lungcancer genom kliniska studier och utbildning och samverkan mellan läkare inom området. Arbetar för jämlikhet Cancervården i Sverige är inte jämlik och Nätverket mot cancer fortsätter därför år efter år att uppvakta politiker, arrangera seminarier, delta i debatter och rundabordsdiskussioner, debattera i media, twittra och diskutera på Facebook för att envist belysa och kämpa mot de orättvisor och ojämlikheter vi fortfarande ser. Alla cancersjuka har rätt till en modern högspecialiserad cancervård. I dag överlever cancerpatienter olika länge beroende på hur och var de behandlas. Ojämlikheterna och orättvisorna inom cancervården handlar också om olika långa väntetider, bristfälliga utredningar, brist på specialister, skillnader i överlevnad. Varje år dör ungefär 4 500 svenska cancerpatienter i onödan på grund av ”felaktig” cancerbehandling, eller för att de bor på ”fel” ort eller för att de har ”fel” socioekonomisk status. Så kan vi självklart inte ha det! I dag på Världscancerdagen, när vi åter lyfter frågor som ■ Vi är en intressepolitisk organisation som består av cancerprofilerade patientorganisationer i Sverige. Vi företräder genom våra medlemsförbund 25 000 cancerdrabbade i alla åldrar, och ett brett antal cancerdiagnoser. Även om en del frågor är diagnosspecifika så är många, ungefär 70 procent, frågor som rör cancer gemensamma. Därför har vi bildat Nätverket mot cancer! För att lyfta gemensamma frågor och stå eniga och starka tillsammans mot beslutsfattare! I Nätverket mot cancer har vi ett särskilt Advisory Board för medicinsk expertis bestående av erkända cancerexperter. Samverkan med cancersjukvården är viktig, vi har samma mål, alla ska få en god cancersjukvård. Vi för även dialog med och samverkar med ett flertal intresseföreningar för förbättrad cancervård och rehabilitering samt andra ideella föreningar med samma intention. ■ Vill ni vara med? Samtliga cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer är välkomna till samarbetet inom Nätverket mot cancer. ■ Säg JA till jämlik cancervård nu! Stöd Nätverket mot cancer i kampen för alla cancerberörda. Bli stödmedlem: www.natverketmotcancer.se ■ Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, ILCO tarm- uro- och stomiförbundet, Cancerföreningen PALEMA, Lungcancerförbundet Stödet, Mag- och tarmförbundet, Nätverket mot gynekologisk cancer, Svenska hjärntumör föreningen och Svenska Ödemförbundet. Dessutom ingår flera lokala cancerföreningar. KAMPEN MOT CANCER 13 FEBRUARI 2015 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Magnus Lind Tel: 08-510 053 00 E-post: magnus.lind@mediaplanet.com Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Alexandra Ekström Madrid Affärsutvecklare: Mårten Nyberg Formgivning: Carolina Martinson Distribution: Svenska Dagbladet, Februari 2015 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Mårten Nyberg Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Stödet startades 2004 av patienter, anhöriga och vårdpersonal. Lungcancer, som tar flest liv av alla cancerformer i Sverige, saknade en patientorganisation. Sedan dess har Stödet varit med i arbetet för de nationella riktlinjerna för lungcancervård , och vårdprogrammet för lungcancer. Det har börjat ljusna litet för oss lungcancersjuka men det finns mycket kvar att göra. De regionala olikheterna i vården måste bort! Framtidens cancervård blir mer individuell och specialicerad och kräver mer av oss patienter. «lU«WLOO«I|U«GLJ««© VRP«lU«RSHUHUDG«HOOHU«KDU«IXQNWLRQVI|UlQGULQJDU««« L««WDUPV\VWHP«XULQYlJDU«HOOHU«KDU«VWRPL« 9L©DUEHWDU©EO©D©I|U©DWW©EHYDUD©RFK©I|UElWWUD©YnUW©©©© QDWLRQHOOD©I|UPnQVV\VWHP©I|U©VWRPLKMlOSPHGHO©© VDPW©DWW©LQQRYDWLYD©FDQFHUOlNHPHGHO©VND©YDUD© WLOOJlQJOLJD©I|U©DOOD©PHG©EHKRY©RFK©Sn©OLND©©©©©© YLOONRU©L©KHOD©ODQGHW© Stöd oss genom att bli medlem. Sätt in 150 på plusgiro 24 69 63-5 och ange namn och adress eller använd vår hemsida och betala direkt. 'UDEEDGH«VND«LQWH«EDUD«|YHUOHYD«GH«VND«RFNVn«««««««««« IRUWVlWWD«DWW«OHYD«PHG«HQ«EUD«OLYVNYDOLWHW«« www.stodet.se info@stodet.se Pg: 9012 20-4 www.slusg.org CANCERINFORMATION.NU 9LGDUH©LQIRUPDWLRQ©NDQ©GX©In©JHQRP©YnUW©NDQVOL© 3RVWDGUHVV©%R[©©©©©6XQGE\EHUJ© 7HO©õ©©©©©©(õSRVW©LQIR#LOFRQX©©©©©©©+HPVLGD©ZZZLOFRQX© Stödetlinjen 020–88 55 33 Gratis telefon för stödsamtal © Elekta leder utvecklingen av framtidens cancerbehandlingsteknik som är snabb, och som är effektiv. Mina kollegor och jag strävar efter att göra det möjligt för läkare att erbjuda sina patienter just det, säger Niklas Savander, vd och koncernchef för Elekta. Niklas Savander, VD för Elekta Vad är bäst för patienten? Denna fråga motiverade Dr Lars Leksell att uppfinna världens bästa system för behandling av cancer och sjukdomar i hjärnan i sitt laboratorium på Karolinska sjukhuset. Det var grunden till dagens guldstandard inom strålkirurgi, Leksell Gamma Knife. Frågan vi ställer nu är: Vad behöver läkarna för att kunna förbättra, förlänga och rädda livet på Sveriges 450 000 cancerpatienter? – När man ser det lidande som cancer orsakar vill man verkligen hjälpa de som drabbats. Man vill att de ska få en behandling som är skonsam, Elekta är ett globalt företag med svenska rötter vars onkologi-, neurovetenskap, mjukvara och brachyterapilösningar säljs på alla kontinenter. Dessa har utvecklats tillsammans med ledande forskare, kliniker och vårdgivare, vilket säkerställer att de har vad de behöver för att behandla patienter mer effektivt, noggrant och snabbt. Elektas uppgift är att uppfylla de kliniska krav som finns och att använda teknik för att dölja komplexiteten i sina avancerade produkter. Maximerar tillgänglighet och effektivitet Genom att samarbeta med sina användare har Elekta bidragit till alla stora tekniska genombrott inom strålterapi under de senaste 40 åren. De håller på att revolutionera cancerbehandlingen ännu en gång genom utvecklin- gen av ett MR-styrt strålterapisystem, med bl.a. Akademiska sjukhuset som forskningspartner, ett system som inom 10 år kan bli standard i vården. Elektas avancerade tekniska produkter är förankrade i den ekonomiska verkligheten. Deras produktportfölj har skapats och utvecklats för att maximera tillgängligheten och effektiviteten i lösningarna redan från designstadiet, samt att övervaka dessa aspek- ter under produktens livscykel i jakt på förbättringar. Idag erbjuder företaget effektiva behandlingar med hjälp av produkter och tjänster som bidrar till att förbättra ekonomin i vården. –Vi som arberar på Elekta delar en passion för att ständigt flytta fram gränserna för cancervården. Vi gör detta för våra vänner, våra familjer och för alla cancerpatienter i Sverige och runt om i världen, säger Niklas Savander. Från broms till bot – innovationer för livet Som ett forskningsintensivt företag inom cancerområdet måste vi kunna bedriva kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Det är bara på det sättet som medicinsk spetsforskning kan leda fram till nya behandlingar. Vi som arbetar inom Novartis Onkologi i Sverige är angelägna om att delar av vår innovativa läkemedelsforskning bedrivs här i vårt land. Var tredje svensk kommer någon gång i sitt liv att drabbas av cancer, och vårt land har världsledande forskare på flera viktiga områden. Därför vill vi att Sverige ska vara med i forskningens framkant, och vi vill agera snabbt. För oss handlar det mer om tid än om resurser – tid som kan rädda liv. Vi vill att den svenska hälso- och sjuk-vården tidigt får använda och utvärdera nya behandlingar. Vi vill att svenska cancerpatienter får möjlighet att delta i forskningsstudier som kan leda till bättre livskvalitet, ett längre liv och att allt fler kan botas från cancer. SE1405214048 Det viktigaste för Novartis som ett forskande läkemedelsföretag är att utveckla nya läkemedel som förbättrar patienternas hälsa och livskvalitet – och förlänger liv. I skrivande stund har vi omkring 140 innovativa projekt i vår forskningsportfölj, projekt som har potential att utvecklas till just sådana cancerläkemedel. Men intressanta substanser och lovande laboratorieresultat är bara början. Våra innovationer har bidragit till att förvandla kronisk myeloisk leukemi, KML, från att vara en dödlig sjukdom till en sjukdom som patienterna kan leva med år efter år. Tidigare avled majoriteten av patienterna inom fem år efter diagnos. Tack vare forskningen och den medicinska framgången med ett första bromsläkemedel kan patienterna nu leva i stort sett normala liv. Nu står vi inför nästa steg i utvecklingen där vi undersöker om det går att bota sjukdomen helt med hjälp av en ny generation läkemedel. Vi genomför omfattande prövningsprogram för att utvärdera möjligheten att avsluta behandlingen när det inte längre går att hitta några spår av leukemiceller i blodet. Flera svenska sjukhus deltar i detta angelägna forskningsprojekt. Att kunna bota en tidigare obotlig form av blodcancer – för oss är det ett exempel på innovativ forskning i livets tjänst. Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 Täby Telefon 08-732 32 00. www.novartis.se 4 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Efter en lång cancerbehandling och vård på sjukhus börjar för de flesta en minst lika lång kamp för att komma tillbaka till ett värdigt liv, att bearbeta en traumatisk upplevelse som en del vill likna vid att ha levt i en krigszon. Därför är rehabilitering efter cancer oerhört viktigt. Rehabilitering viktigt för en god livskvalitet LIVSKVALITET REHABILITERING – Man måste lära sig leva med cancer, berättar Katarina Hultling, ambassadör för ambassadör för CancerRehabFonden. Katarinas bröstcancer konstaterades i oktober 2011. Vid midsommar 2012 var hon färdigbehandlad och i augusti kom ett samtal från försäkringskassan som meddelade att om de inte hörde något från henne så skulle de skriva av hennes ärende inom två veckor. – Jag minns att jag tänkte – hur ska jag klara mig? Vem ska nu sörja för mig,fråga hur jag mår och hålla koll på att jag mår bra, berättar Katarina. Känslan var - att lämnas ensam utan professionell hjälp. Möjlighet till eftertanke På världscancerdagen träffade Katarina, Eva Hansen, generalsekreterare för CancerRehabFonden och blev engagerad i fondens arbete. Och på den vägen är det. Katarina fick möjlighet till en veckas rehabilitering på Mösseberg, en av de fem aktörer som CancerRehabFonden arbetar med och det betydde mycket för henne personligen. – Det var en fantastisk vecka. Efter en cancerbehandling är man en annan människa, och här fanns legitimerad personal och möjlighet att dela sina erfarenheter med andra patienter. Att få möjlighet att träffa andra i samma situation samtidigt som veckan gav möjlighet till eftertanke – det var väldigt värdefullt, berättar Katarina. Rehabiliteringsvistelse Människor är olika och har olika behov. En stor fördel är att det finns många inriktningar för patienter att välja mellan. Yoga, samtalsgrupper, träning, mindfulness, möten med dietister, för att nämna några. En rehabiliteringsvistelse kan ofta fungera som ett startskott till att våga tala med anhöriga och vänner om sin cancer. Ofta ger det vinster i form av bättre självkänsla och självkännedom,ett större mod att våga stå upp för att man har varit drabbad av cancer. – Det är därför det är så oerhört viktigt med rehabilitering, betonar Katarina. Det är en hämsko för många att bli ifrågasatta, att behöva be om en specialremiss. Genom en rehabiliteringsvecka ges människor hjälp att komma vidare, snabbare tillbaka till jobbet eller starta om på nytt. Det innebär stor samhällsnytta. Framförallt att få möjlighet att träffa andra i samma situation, att se att man inte är ensam om sina tankar. Att få kraft och hopp om framtiden. Att få verktyg för att kunna leva i vardagen. – Cancerdrabbade ges möjlighet att få hjälp med hur man kan tänka, äta, leva, träna, berättar Katarina.Legitimerad personal ger professionell hjälp till patienterna under veckan kring många olika områden. Själv har jag exempelvis alltid tränat mycket tidigare och behövde en puff i rätt riktning. Stelhet i kroppen efter sjukdomen gjorde att lusten till att träna försvann, avslutar Katarina. LEVA MED CANCER. Cancerdrabbade ges möjlighet att få hjälp med hur man kan tänka, äta, leva, träna. Att få verktyg för att kunna leva i vardagen, berättar Katarina Hultling, ambassadör för CancerRehabFonden. FOTO: MALCOM HANES / THINKSTOCK SOFIE AF EKENSTAM redaktionen@mediaplanet.com Rehab för livet sŝ ǀĞƚ ĂƩ ĞŶ ĐĂŶĐĞƌƐũƵŬĚŽŵ ŽŌĂ ƉĊǀĞƌŬĂƌƉĊŇĞƌĂƉůĂŶʹĨLJƐŝƐŬƚ͕ƉƐLJŬŝƐŬƚ͕ ƐŽĐŝĂůƚ ŽĐŚ ĞdžŝƐƚĞŶƐŝĞůůƚ͘ dŝůů ŽƐƐ ƉĊ ZĞŚĂďĐĞŶƚĞƌ ^ĨćƌĞŶ ŝ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ŽĐŚ ZĞŚĂďĐĞŶƚĞƌ DƂƐƐĞďĞƌŐ ŝ &ĂůŬƂƉŝŶŐ ŬŽŵŵĞƌ ĚƵ Ŷćƌ ĚƵ ŐĞŶŽŵŐĊƩ ĚŝŶ ďĞŚĂŶĚůŝŶŐʹŽĐŚćƌƌĞĚŽĨƂƌŶĊŐŽƚŶLJƩ͘ Var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut CancerRehabFonden erbjuder cancerdrabbade en chans att komma tillbaka till livet genom olika typer av rehabilitering. Vi är den enda ideella organisationen som enbart arbetar med cancerrehabilitering. Men vi kan bara ta hand om en bråkdel av alla som skulle behöva hjälp. Därför behöver vi ditt stöd. Läs mer på cancerrehabfonden.se och stöd oss genom att skänka en gåva på plusgiro 90 02 06-4. ŝƩ ƐŬƌćĚĚĂƌƐLJĚĚĂ ƉƌŽŐƌĂŵ ŬĂŶ ƚ Ğdž ŝŶŶĞŚĊůůĂ ǀĂƩĞŶŐLJŵŶĂƐƟŬ͕ ƐƚĂǀŐĊŶŐ͕ ƐĂŵƚĂů͕ ŵŝŶĚĨƵůŶĞƐƐ ŽĐŚ ĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌ ŽŵƚƌƂƩŚĞƚ͕ŬŽƐƚŽĐŚƐƚƌĞƐƐ͘ƵƚƌćīĂƌ ŽĐŬƐĊĂŶĚƌĂŝůŝŬŶĂŶĚĞƐŝƚƵĂƟŽŶŽĐŚĨĊƌ ƟĚĨƂƌĊƚĞƌŚćŵƚŶŝŶŐŽĐŚƌĞŇĞŬƟŽŶ͘ Rehabcenter Mösseberg Rehabcenter Sfären HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FRÅN VÄNSTER: docent Fredrik Hjern, biträdande överläkare Richard Marsk, överläkare Ulf O Gustafsson. CANCERINFORMATION.NU · 5 BIVERKNINGAR ORAL MUKOSIT FOTO: ANNIKA WIHLBORG / JOHAN ALDEGREN En smärtsam biverkning De biverkningar som kan uppstå i munhåla och svalg vid behandling av cancer kan vara besvärliga och smärtsamma. Titthålskirurgi – snabbare återhämtning och utskrivning för tjocktarmscancerpatienter Kolorektal cancer, tjocktarmscancer, är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. TJOCKTARMSCANCER öppna buken med stora snitt för att operera bort cancertumörer och metastaser. Detta innebär ett stort fysiskt trauma för patienten, stark smärta och långa vårdtider efter kirurgi. DANDERYDS SJUKHUS Sverige släpar efter På Danderyds sjukhus behandlas denna patientkategori i huvudsak med minimal-invasiv kirurgi, vilket möjliggör effektiva och skonsamma behandlingsformer även för patienter med metastaser i exempelvis levern. Ungefär 20 procent av de kirurgiska ingrepp som genomförs på patienter med kolorektal cancer genomförs i dagsläget med minimal-invasiva tekniker i Sverige. Med hjälp av titthålskirurgi och robotkirurgi kan det kirurgiska ingreppet minimeras. I många andra länder behandlas en betydligt större andel tjocktarmscancerpatienter med minimal-invasiva tekniker, men i Sverige har utvecklingen släpat efter. Metoden anses vara tekniskt krävande och genomförs i dagsläget i tillräcklig omfattning endast på ett fåtal svenska sjukhus, säger Ulf Gustafsson, överläkare på Danderyds sjukhus. Danderyds sjukhus ambition är att befinna sig i frontlinjen vad det Med hjälp av titthålskirurgi och robotkirurgi kan det kirurgiska ingreppet minimeras. Hittills har tjocktarmscancerpatienter i stor utsträckning behandlats med öppen kirurgi, vilket innebär att man måste VIDARKLINIKEN Rehabilitering för patienter med cancer För dig, som ingen annan. Vi har avtal med flera landsting och tar emot patienter från hela Sverige. gäller forskning och utveckling vilket bland annat omfattar tilllämpning av titthålskirurgi och robotkirurgi. Skapar nya möjligheter För de tumörer som är mer avancerade finns det en risk för metastaser till bland annat levern. Detta innebar tidigare att det inte gick att bota patienterna. Vid sidan av stor levermetastaskirurgi har leverablation gjort att överlevnadsfaktorn har ökat till 30-50 procent. – Leverablation är en kirurgisk metod som avlägsnar metastaser i levern genom att förstöra tumörvävnaden med värme och elektricitet. Leverablation fungerar ofta som ett komplement till cellgiftsbehandling och tekniken för att rätt hitta och träffa metastaserna i levern utvecklas genom pågående forskningsprojekt. pisk Submukosal Dissektion (ESD) avlägsnas säkert med endoskopi, det vill säga från tarmens insida. Metoden utförs endast på ett fåtal centra i Sverige, men ambitionen är att sprida både den här och andra minimal-invasiva kirurgiska metoder till andra sjukhus i landet. Det innebär i förlängningen att fler tjocktarmscancerpatienter får tillgång till den här effektiva och skonsamma typen av ingrepp. – Minimal-invasivt avlägsnande av ytliga tumörer genomförs som dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan gå hem samma dag. Operationen medför inte heller något ingrepp på själva tarmen. Ingreppet medför mindre smärta, snabbare återhämtning och snabbare återgång till vardagen säger Richard Marsk, kirurg med inriktning på endoskopisk behandling av tumörer i tjocktarmen. Större ytliga tumörer Minskar biverkningarna Eftersom mukosit är en utbredd, och ofta oerhört smärtsam biverkning, är ett sätt att minska detta genom att ge reducerad cytostatikabehandling. Skadan etableras vid cellgiftsbehandlingen, som sätter igång en kaskad av inflammationsmediatorer. För att minska biverkningarna vid cytostatikainducerad mukosit får patienterna ofta suga på is under själva behandlingen. Vävnaderna kyls ned, så att kaskaden av inflammationsmediatorer hämmas.Den symptomlindring man kan använda när skadan redan är skedd, kan innebära att man sprayar insidan av munhålan med gel som bildar en barriär. SOFIE AF EKENSTAM Förstadier till cancer och ytlig cancer kan med en ny metod,Endosko- ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com redaktionen@mediaplanet.com Är du orolig för din hälsa? På vår kirurgiska och urologiska mottagning utreder vi patienter med misstänkt cancer i magtarmkanalen, lever och urinvägar. Vi har stor erfarenhet av kirurgisk behandling av cancer. Med skonsam endoskopisk teknik tar vi bort ytlig cancer i tarmen. Med titthålskirurgi utför vi avancerad cancerkirurgi vilket underlättar återhämtande efter operation jämfört med traditionell öppen kirurgi. Vi utför robotassisterad kirurgi på prostata, njurar eller tarm. På kliniken har vi leverkirurger som i samarbete med läkare på röntgenkliniken bränner bort dottersvulster i levern med en unik teknik. Vård som berör och som präglas av respekt för varje människa, dess unika behov och förmåga. Hjärtligt välkommen! Inskrivning tel 08-551 509 07 inskrivning@vidarkliniken.se Växel tel 08-551 509 00 Studiebesök tel 08-551 509 77 studiebesok@vidarkliniken.se www.vidarkliniken.se/sjukhus Det finns dock möjligheter att minska biverkningarna för strålnings- och oral mukosit. – Oral mukosit är en biverkning av cytostatika- och lokal strålning. berättar Karin Garming Legert, Med. Dr. och biträdande övertandläkare på Käkkirurgiska Kliniken på Karolinska. Muntorrhet, smakförändringar samt svampinfektioner, är andra vanliga biverkningar. Strålningsmukosit behöver inte vara lika kraftig som cytostatikainducerad oral mukosit, men håller i gengäld i sig mycket längre över tid. Vissa genetiska faktorer spelar också in,för hur och på vilket sätt patienterna drabbas av oral mukosit. Fråga din husläkare eller specialistläkare För att komma till Kirurg och urologkliniken på Danderyds sjukhus behöver du en remiss, antingen från din husläkare eller en specialistläkare. Ledande på underkläder och bröstproteser för dig som är bröstopererad www.amoena.se 6 · HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET CANCERINFORMATION.NU NYHETER Jämlik cancervård i hela Sverige ANDERS ULLÉN är docent, överläkare och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset, forskar främst kring urinblåsecancer och prostatacancer. Anders Ullén är också vetenskaplig sekreterare för FOTO: PRIVAT / THINKSTOCK Radiumhemmets Forskningsfonder. Det finns i dagsläget stora regionala skillnader i den vård bröstcancerpatienter erbjuds runtom i landet. De behandlingsalternativ och metoder patienterna har tillgång till avgörs i hög utsträckning av vilket landsting man bor i, vilket bidrar till en ojämlik vård. Forskning i framkant Forskningen räddar liv. Och förlänger överlevnaden för den cancer som inte är möjlig att bota. De frågor man genom forskningen söker svaret på, är bland annat varför överlevnaden patienter emellan skiljer sig så kraftigt åt. FORSKNING SVERIGE Genom att undersöka tumörerna försöker man förstå vilka molekylära förändringar som sker och varför patienterna svarar sämre eller bättre på samma behandling. Att träffa och kunna hjälpa patienterna är otroligt inspirerande. Anders Ullén är docent, överläkare och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset,han forskar främst kring urinblåsecancer och prostatacancer. De fall av urinblåsecancer som har ett aggressivt sätt att växa – har en tendens att sprida sig, främst via lymfkörtlarna, men även till lungor, lever och skelett. Sverige har en lång tradition av innovationsrik och högkvalitativ forskning. Den har på olika sätt bidragit till de behandlingar som ges inom de flesta cancerområden. Patienterna inspirerar Framtidsvision – För återfallspatienterna med metastaser är visionen att man kroniserar sjukdomen. Möjligheten till bot är i dagsläget väldigt liten. Vi önskar att dessa patienter ska få en långtidsöverlevnad med en så god livskvalitet som möjligt,berättar Anders Ullén. En viktig uppgift är att individanpassa behandlingen. Det kan man göra på flera sätt. Bland annat genom att analysera särdragen hos den enskilda patientens tumör och baserat på den informationen ge den mest effektiva behandlingen. – Vi driver flera internationella kliniska studier av helt nya behandlingar och behandlingskombinationer. Detta i syfte att utveckla effektivare terapier som både kan förlänga liv och förbättra patienternas livskvalité. Visionen för forskningen är att patienterna som inte kan botas ändå kan leva ett långt och symptomfritt liv trots sin cancersjukdom. – Att träffa och kunna hjälpa patienterna är otroligt inspirerande, berättar Anders Ullén med entusiasm. Särskilt när vi hittar egna lösningar som fungerar. Tid och resurser krävs –Alla bröstcancerpatienter i Sverige ska få tillgång till den absolut bästa tillgängliga behandlingen, anpassad utifrån varje patients behov. Det är i slutänden landstingspolitikerna som beslutar om vilka läkemedel och behandlingsalternativ som läkarna ska kunna ordinera sina patienter, säger Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation. Tillgång till kliniska studier – Sjukvården bör möjliggöra klinisk forskning genom att låta läkare avsätta tillräckligt med tid för att bedriva studier som kan bidra till nya behandlingsmetoder. Bröstcancerpatienter bör dessutom ges tillgång och möjlighet till att delta i kliniska prövningar. En sådan möjlighet att prova nya läkemedel kan öka överlevnadsgraden eller livslängden, säger Elizabeth Bergsten Nordström. Alla landsting borde se till att information lämnas till alla bröstcancerpatienter före Elizabeth Bergsten Nordström Ordförande, Bröstcancerföreningarnas FOTO: PRIVAT riksförbund. operation om vilka alternativ som finns utifrån patientens förutsättningar med hänsyn till diagnos. Om inte bröstbevarande kirurgi är möjlig och hela bröstet måste tas bort borde bröstrekonstruktion kunna erbjudas i samband med canceroperationen. Förutom att patienten då behöver en operation och sparar personligt lidande och frånvaro från arbete och livssammanhang är det förstås också billigare för samhället i längden. Eftersom alla patienter inte erbjuds detta har de inte möjlighet att välja. Likvärdig vård för alla – Sverige behöver en systematiserad vård som inte styrs av landstingspolitiska beslut eller är beroende av eldsjälar till läkare. Vår gemensamt finansierade sjukvård ska erbjudas på ett likvärdigt sätt till alla patienter,avslutar Elizabeth Bergsten Nordström. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com – Kliniska prövningar av nya behandlingar är oerhört resurskrävande. Det behövs fortsatt stöd för att Sverige ska kunna fortsätta vara en forskningsnation i framkant.Då har vi möjlighet att närma oss visionen om nolltolerans mot död i cancer! Betonar Anders Ullén avslutningsvis. SOFIE AF EKENSTAM redaktionen@mediaplanet.com GE DITT STÖD PÅ RAHFO.SE FOTO: THINKSTOCK Min dröm är att förhindra uppkomst av cancer. 0mWQIVSQTVSJIWWSV 7XIR2MPWWSRSGLLERW JSVWOEVXIEQToVELJSWI TILLSAMMANS KAN VI ÖVERLISTA CANCER Cancerföreningen i Stockholm – Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Älska livet – Bekämpa bröstcancer PlusGiro: 90 05 91-9 | Bankgiro: 900 5919 Det är inte cancer. Det är Lennarts Cancer. Skräddarsydd behandling innebär att vi kan förutsäga vilken behandling som kommer att ha bäst effekt för individen. Patienten får säkrare och effektivare vård med lägre risk för biverkningar. Inom Roche vet vi att skräddarsydd behandling ger resultat. Och vi fortsätter satsa: Just nu utvecklar Roche inte mindre än 250 nya läkemedel med tillhörande diagnostiska test. Med både läkemedel och diagnostik under ett tak har Roche en unik position att utveckla behandlingar anpassade efter den enskilde patienten – skräddarsydd behandling. SE.ROC.1409.01 Roche är ledande inom skräddarsydd behandling. Roche AB 08-726 12 00 www.roche.se MUNHÅLEVÄTSKA 4V[ZTpY[H PT\UULU Bli medlem och hjälp oss i kampen mot cancer Smärta i munnen som ger svårigheter att äta, svälja, tala och sova är vanligt i samband med cancerbehandling. episil® munhålevätska förebygger och behandlar smärtor och sår i munnen genom att bygga en tunn film som snabbt och effektivt skyddar munslemhinnan i upp till 8 timmar. episil® är en registrerad medicinteknisk produkt och finns tillgänglig receptfritt. Mer information om produkten och hur du beställer hittar du på episil.se Camurus AB, Ideon Science Park, 223 70 Lund episil@camurus.com | 046-286 57 30 | www.episil.se Mun- & Halscancerförbundet Barks väg 14, 170 73 Solna Telefon: 08-655 83 10 E-post: kansli@mhcforbundet.se Hemsida: www.mhcforbundet.se MHCF 8 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Ralf Edström och cancer. Det är väl kanske inte det som Ralf är mest känd för. Men efter sitt cancerbesked och behandling och som ambassadör för Cancerfonden ändrade livet riktning. VÅGA TALA OM CANCER PROSTATACANCER GÖTEBORG – Jag gick till vårdcentralen i Askim för att jag hade kissat blod, inleder Ralf Edström. Han fick en remiss till Sahlgrenska. Ett år förflöt och han gick till samma doktor igen och de tog alla prover. PSA- värdena var kraftigt förhöjda. Ingen hörde av sig.I januari 2013 konstaterades att Ralf hade cancer – prostatacancer. Läkarna sade att det bästa för Ralf var att operera och därefter stråla. Det blev snabb operation genom ett återbud, i början av februari. – Det blev tio dagar med kateter och allt som kunde gå fel – gick fel, berättar Ralf med ett skratt i dag. Ralf drabbades av en infektion så läkarna fick gå in igen och de skakade på huvudet och sade att av flera tusen personer var han den enda med dessa problem. – Jag hade mycket dåliga blodvärden och fick blodtransfusioner. Då slog min dödsångest till. Jag ringde min fru och bad henne komma, för jag visste inte om jag skulle klara mig. Efter det fick jag gå med kateter i sju veckor, och den fick dessutom bytas ut antal gånger. Ralf hade vänner som var på besök, han minns att de var där - men inte vad de pratade om. – Vissa stunder var jag helt borta. Ändå försökte jag vara jag positiv hela tiden. Regelbundna kontroller Många har krävt att man inför årliga, eller åtminstone regelbundna rutinkontroller på män generellt eftersom cancerformen är så vanlig – Många läkare menar att förhöjda PSA-värden kan ha fler orsaker än prostatacancer och tänk om man opererar i onödan med inkontinens och eventuella erektionsproblem som följd, menar Ralf.Därför vill man avstyra det. Slår mot manligheten När Ralf som ambassadör för cancerfonden öppet berättade om sin prostatacancer visade det sig att cirka fem till sex av hans vänner hade genomgått samma operation som han och drabbats av samma cancer. – Men utan att våga prata om det.Det beror väl ofta på att det slår mot manligheten. Män i allmänhet kan vara väldigt fega. Särskilt när det kommer till att diskutera våra underliv. För vissa fungerar det väldigt bra, medan andra dras med inkontinensproblem, och det är inte så lätt. Berättar om erfarenheterna Ralf är ute och håller föredrag om cancer och om hur det har drabbat honom. – Ingen orkar höra om cancer i timmar, men jag brukar inleda med det. Därefter berättar jag mycket om mitt liv med fotbollen, det vill människor gärna höra om, avslutar Ralf. CANCERINFORMATION.NU Läs mer intressanta artiklar på vår sajt! SOFIE AF EKENSTAM redaktionen@mediaplanet.com Välkomna till Onkologidagarna i Umeå 16-20 mars 2015! Den tredje multiproffesionella konferensen för att slå vakt om en rättvis, god och effektiv väl sammanhållen patientfokuserad cancervård. Det är självklart att vi stödjer kampen mot prostatacancer STÖD OSS DU MED Sms:a Blått100 till 72929 så skänker du 100 kr, eller ge din gåva på prostatacancerforbundet.se. Ring oss på 08-655 44 13 Information om Onkologidagarna ƂPPGTPKRÁ PPGTPKRÁ www.onkologidagarna.se Vissa stunder var jag helt borta. Ändå försökte jag vara jag positiv hela tiden. FOTO: MAGNUS GOTANDER Din gåv a är värdefu ll! Hjälp oss att stödja forskningen! Blodcancerfonden Pg: 90 04 21-9 www.blodcancerforbundet.se HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET CANCERINFORMATION.NU · 9 FOTO: GLÄDJEVERKSTAN FAKTA ■ Varje år insjuknar drygt 300 barn i cancer i Sverige ■ De vanligaste diagnoserna är hjärntumörer och leukemier ■ I dag överlever 80 procent av de barn som drabbas, på 1970-talet var siffran den KÄLLA: BARNCANCERFONDEN omvända. FOTO: GLÄDJEVERKSTAN FOTO: MODELHOUSE SJUKHUSCLOWNER förgyller sjukhusvistelsen för svårt sjuka barn Att bejaka livet, även då döden sitter på sängkanten. Att ingjuta hopp hos föräldrar och berika barnens vardag på sjukhuset – det är några av sjukhusclownernas främsta arbetsuppgifter. SJUKHUSCLOWNER GLÄDJEVERKSTAN 1997 fick Eva Riepe frågan om att starta en clownverksamhet på Astrid Lindgrens Sjukhus på barncanceravdelningen. Anne-Marie Möller och Eva höll föreställningar på sjukhuset, men insåg att de behövde arbeta på ett annat sätt. Det visade sig vara svårt att sätta upp en ny föreställning varje vecka, och genom ett studiebesök i Frankrike kom tanken att arbeta mer med improvisation. – Vi arbetar alltid i par om två clowner. Från sjukhuspersonalen får vi information om vilka barn som är där, hur gamla de är och varför är de där. De besöker alla barnen på sina rum - om barnen vill. I början var det många tonåringar som avböjde besök, men dessa möten visade sig leda till något gott. Att individanpassa varje besök till varje barn där de befinner sig just nu. Lyhördhet och empati är clownernas främsta redskap. Att lyssna in – vad vill just det här barnet ha av den här stunden? ur clowndräkten får vi ta hand om våra egna känslor och behov. Ibland är det väldigt tufft. Det finns barn som inledningsvis är rädda för clownerna, och barn som tjuter av förtjusning då clownerna sprutar vatten på sjukhuspersonalen. Bejakar livet ända in i döden Barnen behöver clownerna Många barn vill inte åka till sjukhuset,så Eva och Anne-Marie försöker vända det till något positivt genom sin existens som clowner. – Vi avleder, bryter normer och skojar, är med under lättare behandlingsmoment och ger barnen tillåtelse att göra det man egentligen inte får göra, som att äta godis före maten eller efter tandborstningen och försöker vända allt till något positivt, förklarar Eva. – Jag vet ju att jag har givit allt jag kan till barnen, och barn och föräldrar har fina minnen av våra VARMT VÄLKOMNANDE. Glädjeverkstaden sprider glädje genom att göra FOTO: GLÄDJEVERKSTAN vanliga situationer till något annorlunda, roligt och speciellt. besök, även för de barn som inte överlever. Det finns perioder då jag blir väldigt berörd. När ett barn dör är det en vän till oss som dör. Man måste klara av att sätta sig själv åt sidan. Först när vi kliver Livskvalité genom friskvård! Studier visar att välmående och läkning hör ihop! På vår klinik arbetar läkare och olika terapeuter med mångårig erfarenhet inom Holistisk terapi. Hos oss får du ökad kunskap om sambandet mellan immunförsvar, kost, livsstil, mental hälsa och livskvalité. Freja, 11 år Alla barn som kämpar mot cancer är riktiga hjältar. Stöd barncancerforskningen med 100 kr i månaden så bidrar du till att fler barn överlever sin sjukdom. Bli Barnsupporter på barncancerfonden.se/barnsupporter Du får stärkande behandlingar, stresshantering, coaching, rehabiliteringsträning utan belastning, infrarödbastu, bad, massage, Ayur Veda, Qi Gong mm. Santa Monica Rehabiliteringscenter AB Hemsida: www.santamonica.se E-post: info@santamonica.se Tfn 0515-868 90 Freja har leukemi. Hon och hennes familj har själva valt att vara med och bidra till kampen mot barncancer. Lyhördhet och empati är clownernas främsta redskap. Att lyssna in – vad vill just det här barnet ha av den här stunden? – Det händer att vi besöker barn bara några timmar innan de går bort. Då är det viktigt att vara ytterst lyhörd för barnet och föräldrarnas behov. Föräldrarna är förstås alldeles förkrossade. Men de sätter ju barnets upplevelse och behov i främsta rummet. Man kan säga att vi bejakar livet ända in i döden, avslutar Eva. SOFIE AF EKENSTAM redaktionen@mediaplanet.com 10 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER GEMENSAM PLATTFORM med ett register där personnummer, blodbank och preklinisk forskning möts skulle kunna möjliggöra morgondagens FOTO: THINKSTOCK hightechforskning i Sverige. Carsten Rose Läkare och professor inom onokologi, Lunds FOTO: PRIVAT Universitet. En gemensam plattform för forskning är vad som behövs för att säkerställa den svenska vårdens framtid. Och det är bråttom. Lösningen för svensk vård i framkant–nationell forskningssamverkan SVERIGE –För 20 år sedan låg den innovativa medicinska forskningen i Sverige i den absoluta världstoppen. Det gjorde i sin tur att även den kliniska forskningen låg i framkant och att de svenska läkemedelsföretagens ansökningar duggade tätt till läkemedelsverket. Den tiden är dock förbi, berättar Carsten Rose, läkare och professor inom onkologi, Lunds Universitet. För fortsatt utveckling – Innovativ forskning är avgörande för ett lands tillgång till kunskap hos behandlande profession samt möjlighet att kunna utveckla behandlingsformer och läkemedel,fortsätter Carsten Rose. –Det är dessutom inte etiskt försvarbart att inte studera nya preparat och molekyler. En patient som lider av en immunologisk sjukdom är beredd på att ta Tillgång till avancerad vård på hemmaplan ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, är ett alternativ för cancerpatienter som föredrar att vårdas i tryggheten av sitt eget hem som ett alternativ till att bli inlagd eller besöka sjukhus. Bengt Gustavsson Medicinsk chef på ett stötte läkemedelsFOTO: PRIVAT företag. FORSKNING ASIH biverkningar mot en god effekt. Då krävs Fas I-, II- och, III- studier som säkerställer detta,medhåller Bengt Gustavsson, medicinsk chef på ett större läkemedelsföretag. kunna leda till en mer individanpassad behandling som också blir billigare, med färre verkningslösa försök innan man träffar rätt. Lösningar finns Samarbete är nödvändigt Carsten Rose har sedan länge verkat för ett transnationellt samarbete mellan sjukhus, forskning och läkemedelsföretag för att skapa möjligheter för en individanpassad cancervård, dels genom projektet SWELife. – Grundforskningen genererar varje timme ny kunskap. En gemensam plattform med ett register där personnummer, blodbank och preklinisk forskning möts skulle kunna möjliggöra morgondagens hightechforskning i Sverige. Allt inom den etiska ramen, med patienters medgivande såklart. – Genom att utgå från genetiska mönster ur ett nationellt perspektiv skulle forskningen Bengt Gustavsson menar att den enda lösningen är en nationell samverkan över de 21 landstingsgränserna. Kapaciteten ser olika ut på de olika sjukhusen runt om i Sverige, och nedskärningar inom vården har slagit hårt. – Sverige är ett litet land. Det går inte att inte samverka kunskapsmässigt eller ekonomiskt. Danmark gör det, Finland likaså, säger Bengt Gustavsson och Carsten Rose håller med. – Något måste göras och det inom fem år. Annars kommer vi aldrig att uppnå den standard svensk vård en gång hade. CATHARINA HOLM Arne Hallquist Onokolog i ASIH-team. Anna Norlén Specialistläkare i ASIH-team. FOTO: ERIK GROUNDSTROEM FOTO: ERIK GROUNDSTROEM ASIH bedrivs i form av multiprofessionella team som kan erbjuda vård på patientens egna villkor och dessutom ofta kan erbjuda ett gediget anhörigstöd. – När en patient efterfrågar ASIH genomförs en analys av individens vårdbehov och önskemål. Om ASIH är befogat görs en individuell vårdplan som innefattar de insatser som skräddarsys för patienten.Vården bedrivs av multiprofessionella team med en hög kompetensnivå. Teamen består ofta av läkare, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator och kring varje patient samlas de kompetenser som behövs för tillfället, säger Arne Hallquist, onkolog i ett av Praktikertjänst ASIH-team i södra Storstockholm. Slipper sjukhusresor ASIH-teamen tar ett helhetsgrepp om patientens vård och kan erbjuda samma höga vårdkvalitet och tekniskt avancerade vård i hemmet som på ett sjukhus. Somliga cancerpatienter som tidigare varit frekventa sjukhusbesökare upplever det som en lättnad att slippa energikrävande resor mellan hemmet och sjukhuset, medan andra, som bor långt ifrån sjukhuset, trivs med att slippa långväga resor och väntetid i samband med exempelvis provtagning. – ASIH-team inkluderar även anhöriga i sin vård. De kan exempelvis erbjuda anhörigsamtal med en kurator och sjuksköterskor som specialutbildats i att ge stöd till barn med svårt sjuka föräldrar,säger Arne Hallquist. Trygghet i hemmiljön – Den som är svårt sjuk uppskattar ofta att få slippa byta miljö och istället stanna kvar i sin hemmiljö För många cancerpatienter är de viktigt att få stanna kvar i det egna hemmet så länge som möjligt, då kan ASIH vara en verklig tillgång och en värdefull resurs, säger Anna Norlén, specialistläkare i ett av Praktikertjänsts ASIH-team. – Patienter som väljer ASIH slipper åka till Apoteket och hämta ut mediciner och har dessutom en trygghet i att ASIHteamet är tillgängligt dygnet runt. Ytterligare en fördel är att slippa hamna i långa köer på akuten, vilket kan vara krävande för en patient med en svår sjukdom. Många patienter uppskattar den kontinuerliga kontakten med ASIH-teamet, som har god kännedom om sjukdomsbilden, avslutar Anna Norlén. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com redaktionen@mediaplanet.com NS-CELG140061 10/2014 Committed to improving the lives of patients worldwide Celgene strävar efter att förbättra livet för patienter med multipelt myelom, MDS, pankreascancer, psoriasis och psoriasisartrit. Vi arbetar IRUWVDWWPHGDWWÀ\WWDIUDPIRUVNQLQJVJUlQVHUQDLYnUVWUlYDQDWWHUEMXGD patienter och samhälle det verkliga värdet av medicinska innovationer. %HV|NYnUKHPVLGDI|UOlVDPHURPYnUIRUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJ Celgene AB · Kista Science Tower · Färögatan 33 · 164 51 Kista · +46 8 703 16 00 · Fax: +46 8 703 16 01 · medinfo.se@celgene.com · www.celgene.se EEKE^ EEKE^ ĞŶƉĂƟĞŶƚŶćƌĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐĞŶćƌŚĞůƚǀćƐĞŶƚůŝŐĨƂƌĂƩĐĂŶĐĞƌƉĂƟĞŶƚĞƌƐŬĂĨĊƟůůŐĊŶŐƟůůŶLJĂŝŶŶŽǀĂƟǀĂůćŬĞŵĞĚĞů͘ D^ŚĂƌĞƩƐƚĂƌŬƚĨŽŬƵƐƉĊĚĞŶŽŶŬŽůŽŐŝƐŬĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐĞŶŽĐŚŵĊŶŐĂĂǀĚĞŬůŝŶŝƐŬĂƐƚƵĚŝĞƌŶĂƐŬĞƌŝ^ǀĞƌŝŐĞ͘ D^ćƌĞƩĂǀǀćƌůĚĞŶƐůĞĚĂŶĚĞŚćůƐŽͲŽĐŚƐũƵŬǀĊƌĚƐĨƂƌĞƚĂŐ ŽĐŚŵLJĐŬĞƚĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐŝŶƚĞŶƐŝǀƚ͘dĂĐŬǀĂƌĞĞƩŶćƌĂƐĂŵĂƌďĞƚĞ ŵĞĚĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂƐũƵŬǀĊƌĚĞŶćƌĨƂƌĞƚĂŐĞƚĞŶĂǀĚĞƐƚƂƌƐƚĂ ĂŬƚƂƌĞƌŶĂŝŶŽŵĚĞŶƉĂƟĞŶƚŶćƌĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐĞŶŝ^ǀĞƌŝŐĞŽĐŚ ƐƚŽĚϮϬϭϯĨƂƌŬŶĂƉƉƚĞŶłćƌĚĞĚĞůĂǀĂůůĂƉĂƟĞŶƚĞƌƐŽŵ ŝŶŐŝĐŬŝŬůŝŶŝƐŬĂƐƚƵĚŝĞƌƵƞƂƌĚĂĂǀůćŬĞŵĞĚĞůƐĨƂƌĞƚĂŐ͘ /ŵŵƵŶŽŶŬŽůŽŐŝćƌĞƩ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐŽŵƌĊĚĞƐŽŵŝĚĂŐǀćdžĞƌƐŶĂďďƚ͘ ʹĞƚƐĂƚƐĂƐŵLJĐŬĞƚƉĊŽŶŬŽůŽŐŝŽĐŚD^ŚĂƌŝĚĂŐĞƩƐƚŽƌƚ ĂŶƚĂůĨĂƐ//ͲŽĐŚĨĂƐ///ͲƐƚƵĚŝĞƌŝŶŽŵŵĊŶŐĂŽůŝŬĂĐĂŶĐĞƌĨŽƌŵĞƌ͘DĊŶŐĂĂǀĚĞƐƐĂĐĂŶĐĞƌĨŽƌŵĞƌŚĂƌŚƂŐĚƂĚůŝŐŚĞƚ ŽĐŚĚĞƚĮŶŶƐĞƩƐƚŽƌƚďĞŚŽǀĂǀŇĞƌďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐĂůƚĞƌŶĂƟǀ ŵĞĚĂŶĚƌĂǀĞƌŬŶŝŶŐƐŵĞŬĂŶŝƐŵĞƌ͕ďĞƌćƩĂƌŚƌŝƐƟŶĂůŵ͕ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐůĞĚĂƌĞŝŶŽŵŽŶŬŽůŽŐŝƉĊD^͘ ʹDĞĚŝŵŵƵŶŽŶŬŽůŽŐŝĨƂƌƐƂŬĞƌŵĂŶĂƩƉĊŽůŝŬĂƐćƩ ŚũćůƉĂŬƌŽƉƉĞŶƐŝŵŵƵŶƐLJƐƚĞŵĂƩƉĊĞŐĞŶŚĂŶĚƵƉƉƚćĐŬĂ͕ ĂƩĂĐŬĞƌĂŽĐŚƐůĊƵƚĐĂŶĐĞƌĐĞůůĞƌŶĂ͕ŝƐƚćůůĞƚĂƩĨƂƌƐŽŵŵĞĚ ƚƌĂĚŝƟŽŶĞůůĐĂŶĐĞƌďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐůĊƵƚĐĂŶĐĞƌĐĞůůĞƌŶĂŵĞĚ ƟůůĞdžĞŵƉĞůĐĞůůŐŝŌĞƌŽĐŚƐƚƌĊůŶŝŶŐ͕ƐćŐĞƌŶŶĂůĞƐŬŽŐ͕ ŵĞĚŝĐŝŶƐŬƌĊĚŐŝǀĂƌĞŝŶŽŵŽŶŬŽůŽŐŝƉĊD^ WĂƟĞŶƚŶćƌĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐ &ƂƌD^ćƌĚĞŶƉĂƟĞŶƚŶćƌĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐĞŶĞŶŐƌƵŶĚƉĞůĂƌĞ ĞŌĞƌƐŽŵĚĞŶćƌĂǀŐƂƌĂŶĚĞĨƂƌĂƩǀŝŬƟŐĂůćŬĞŵĞĚĞůƐŬĂ ŶĊƵƚŽĐŚŬŽŵŵĂƟůůŶLJƩĂ͘^ǀĞƌŝŐĞƐƚĊƌĨƂƌĞŶďĞƚLJĚĂŶĚĞ ĚĞůĂǀĨƂƌĞƚĂŐĞƚƐŬůŝŶŝƐŬĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐ͘ĞƚĮŶŶƐŝĚĂŐĐŝƌŬĂϱϬ ƉĊŐĊĞŶĚĞƐƚƵĚŝĞƌŝ^ǀĞƌŝŐĞŝŶŽŵŽůŝŬĂƐũƵŬĚŽŵĂƌŽĐŚĚĞƐƐĂ ŽŵĨĂƩĂƌƚŽƚĂůƚŽŵŬƌŝŶŐϱϬϬϬƉĂƟĞŶƚĞƌ͘ ĞƚŐŽĚĂƐĂŵĂƌďĞƚĞƚŵĞůůĂŶD^ŽĐŚƐũƵŬǀĊƌĚĞŶ͕ŐŽĚ ĨƂůũƐĂŵŚĞƚŽĐŚĨĊĂǀŚŽƉƉďůĂŶĚƉĂƟĞŶƚĞƌƐĂŵƚĞīĞŬƟǀĂ ŬŽŶƚƌŽůůĞƌŽĐŚƵƉƉĨƂůũŶŝŶŐĂƌćƌŶĊŐƌĂĂǀĂŶůĞĚŶŝŶŐĂƌŶĂƟůů ĂƩ^ǀĞƌŝŐĞćƌĞƩǀŝŬƟŐƚůĂŶĚĨƂƌŬůŝŶŝƐŬĨŽƌƐŬŶŝŶŐƉĊD^͕ ĨƂƌŬůĂƌĂƌŚƌŝƐƟŶĂůŵ och <ĂƚƌŝŶDŽĞƐĐŚůŝŶ͕ĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐĚŝƌĞŬƚƂƌƉĊD^͘ ʹsŝŚĂƌĞƩĨĂŶƚĂƐƟƐŬƚƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚƐͲ ƐũƵŬŚƵƐĞŶŽĐŚƌĞŵŝƩĞƌĂŶĚĞŬůŝŶŝŬĞƌ͘ĞƚďLJŐŐĞƌƉĊ ĞƩƂŵƐĞƐŝĚŝŐƚĨƂƌƚƌŽĞŶĚĞƐŽŵǀŝćƌŵLJĐŬĞƚŐůĂĚĂŽĐŚ ƐƚŽůƚĂƂǀĞƌ͘:ƵŇĞƌƉĂƟĞŶƚĞƌƐŽŵĨĊƌŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩĚĞůƚĂŝ ƐƚƵĚŝĞƌŶĂ͕ĚĞƐƚŽďćƩƌĞďůŝƌĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌŶĂĨƂƌĂƩŚũćůƉĂ ƐǀĊƌƚƐũƵŬĂƉĂƟĞŶƚĞƌ͕ďĊĚĞŝĚĂŐŽĐŚŝĨƌĂŵƟĚĞŶ͘ ǁǁǁ͘ŵƐĚ͘ƐĞ D^ćƌĞƩŐůŽďĂůƚůĞĚĂŶĚĞŚćůƐŽͲŽĐŚƐũƵŬǀĊƌĚƐĨƂƌĞƚĂŐ͕ ŬćŶƚƵŶĚĞƌŶĂŵŶĞƚDĞƌĐŬŝh^ŽĐŚ<ĂŶĂĚĂ͘&ƂƌĞƚĂŐĞƚŚĂƌ ĞŶďƌĞĚƉƌŽĚƵŬƚƉŽƌƞƂůũƐŽŵŽŵĨĂƩĂƌďůĂŶĚĂŶŶĂƚŽŶŬŽůŽŐŝ͕ ŝŵŵƵŶŽůŽŐŝ͕ĚŝĂďĞƚĞƐ͕ŚũćƌƚͲŬćƌůƐũƵŬĚŽŵĂƌ͕ŬǀŝŶŶŽŚćůƐĂŽĐŚ ŝŶĨĞŬƟŽŶ͘D^ŝŶǀĞƐƚĞƌĂĚĞϮϬϭϯĐŝƌŬĂϰϲŵŝůũĂƌĚĞƌŬƌŽŶŽƌ ŝĨŽƌƐŬŶŝŶŐŽĐŚƵƚǀĞĐŬůŝŶŐĨƂƌĂƩƚĂĨƌĂŵŶLJĂ͕ŝŶŶŽǀĂƟǀĂ ďĞŚĂŶĚůŝŶŐĂƌƐŽŵĨƂƌďćƩƌĂƌŵćŶŶŝƐŬŽƌƐŚćůƐĂ͘/^ǀĞƌŝŐĞ ŚĂƌD^ĐŝƌŬĂϭϳϬŵĞĚĂƌďĞƚĂƌĞŽĐŚĞƩƐƚŽƌƚĨŽŬƵƐƉĊĚĞŶ ƉĂƟĞŶƚŶćƌĂ͕ŬůŝŶŝƐŬĂĨŽƌƐŬŶŝŶŐĞŶ͘ ƌŝŬĂƌĚĞůů͕ŶŶĂůĞƐŬŽŐ͕ŚƌŝƐƟŶĂůŵŽĐŚ dŚŽŵĂƐtĂůnjćƌƐƚŽůƚĂƂǀĞƌĚĞƚŶćƌĂƐĂŵĂƌďĞƚĞƚ ŵĞůůĂŶD^ŽĐŚĚĞŶƐǀĞŶƐŬĂƐũƵŬǀĊƌĚĞŶ͘ Samma goda kvalité Ny läcker design Se den nya designen Kleenex är skonsam till vardagens små händelser, smuts, skräp, feta glasögon och kladdiga fingrar. Kleenex kan mycket mera än att snyta näsan vid förkylning och allergi. Prova själv. KEKͲϭϭϭϵϵϴϰͲϬϬϬϭ KŶŬŽůŽŐŝƐŬĨŽƌƐŬŶŝŶŐŵĞĚƉĂƟĞŶƚĞƌŝĨŽŬƵƐ 12 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Grundforskning förbättrar framtidens cancervård även mot friska celler kan man här rikta behandlingen mot endast cancercellerna. – I en cancercell har komponenter i de signalsystem som reglerar cellens livscykel blivit störda,vilket leder till att vissa signaler blivit alltför starka och cellen beter sig onormalt, säger Carl-Henrik Heldin, professor i molekylär cellbiologi vid Ludwiginstitutet, Uppsala Universitet. Goda resultat Carl-Henric Heldin Professor i molekylär cellbiologi, Ludwiginstitutet, Uppsala Universitet. FOTO: LUDWIGINSTITUTET De nya metoderna är specifikt riktade mot cancerceller och medför därför mindre biverkningar. Immunterapi och signaltransduktionshämmare är två behandlingsmetoder under utveckling som rönt särskilt stora framgångar just på grund av att de riktar sig mot de specifika störningarna. Till skillnad mot traditionell cancerbehandling som kirurgi, cellgifter och strålning som slår – Genom att kartlägga vilka signaler som berörs har man kunnat utveckla så kallade signaltransduktionshämmare som försvagar dessa signaler. Bäst resultat har man sett för kronisk myeloisk leukemi där man erhållit god behandlingseffekt genom att hämma kinasaktiviteten hos proteinet Abl,vilket orsakar blodcancer. I nuläget fungerar signaltransduktionshämmare främst som komplement till andra behandlingsformer och det är många gånger ett sätt att förlänga livet på, inte bota sjukdomen helt. 2$ "$ ) !#$!$$ $ %) %&$*$$%%+1 2$ "$ ) %&,$ $ % %!%) ! $ "$ $ %!&!&$#1 2$ "$ ) *&$%$ $ ! ) %&,$ $+%%% % '+&&1 ' %# $%& !$&1 "$$ !$'! %"!%%$ 0! ! Även immunterapi är en behandlingsform som än så länge används främst som komplement vid andra behandlingsformer, men som spås kunna bli första behandling inom snar framtid. – Immunförsvaret har svårt att effektivt oskadliggöra cancerceller eftersom dessa lär sig att hämma immunsystemet. Genom att neutralisera denna hämning med hjälp av antikroppar kan man få immunsystemet att angripa cancercellerna som skiljer sig från friska celler. Fortsatt forskning – Tack vare att grundforskningen kartlagt de mest grundläggande mekanismerna hos cancer kan man förfina motståndet mot dem. Med fortsatt forskning kommer man att kunna utveckla metoderna ytterligare. Resultatet kommer förhoppningsvis att bli en både bättre och mindre smärtsam cancerbehandling, avslutar Carl-Henric Heldin. CATHARINA HOLM redaktionen@mediaplanet.com FOTO: THINKSTOCK Grundforskningen inom onkologi har gjort stora landvinningar under de senaste åren och resultaten har redan kunnat appliceras kliniskt i behandlingen av cancer. STRÅLNING Mobiltelefonens strålning kan bidra till ökad cancerrisk Lennart Hardell, överläkare och cancerforskare vid universitetssjukhuset i Örebro, anser att strålningsriskerna från mobiltelefoner har sopats under mattan. Hans och medarbetares forskning visar att långvarig användning av mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner (DECT) ökar risken för hjärntumörer. Lennart Hardells studie visar att risken för gliom, som är den vanligaste elakartade hjärntumören bland vuxna, är dubbelt så stor bland de som använt trådlös telefon i mer än tjugo år. Mobilstrålningen kan bidra till att öka andelen fria radikaler i kroppens vävnader, vilket kan öka cancerrisken. Bland cancerpatienter som frekvent använt mobiltelefon eller trådlös bordstelefon i många år förkortas den genomsnittliga livslängden och patienter med en aggressiv form av hjärntumör har en sämre prognos om de använt dessa telefontyper. Trådlösa datornätverk, WiFi-nät, utsöndrar också strålning, vilket kan ha negativa effekter på vår hälsa. Strålning när du inte ringer WHO:s cancerforskningsorgan IARC har klassificerat radiofrekventa fält från mobiltelefoner som möjligen cancerframkallande. Strålsäkerhetsmyndig hetens rekommendation är därför att använda handsfree och hålla ut mobiltelefonen från kroppen under samtal. IARC bedömer att forskningsläget är osäkert. Använd handsfree Lennart Hardell rekommenderar mobiltelefonanvändare att använda handsfree i så stor utsträckning som möjligt och påminner om att moderna mobiltelefoner strålar även när datatrafik överförs,exempelvis när appar uppdateras automatiskt. Ett gott råd är därför att inte gå runt med mobiltelefonen påkopplad i bröst- eller byxfickan. Mobiltelefonanvändare kan också minska strålningsriskerna genom att skicka sms eller mms istället för att ringa, det ger nämligen lägre strålning än telefonsamtal. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com Immunonkologi innebär ett paradigmskifte inom cancervården Stora satsningar på grundforskning har ökat kunskapen om hur immunsystemet försvarar oss från sjukdomar, vilket resulterat i vad som är på väg att bli ett paradigmskifte inom cancervård. Immunonkologi är ett begrepp som är här för att stanna. Immunonkologi fokuserar på kroppens egen ĨƂƌŵĊŐĂĂƩŬƵŶŶĂďĞŬćŵƉĂĐĂŶĐĞƌĐĞůůĞƌŽĐŚĨƂƌ ŶćƌǀĂƌĂŶĚĞŐƂƌƐƐƚƵĚŝĞƌƉĊĞƩϮϬͲƚĂůŽŶŬŽůŽŐŝƐŬĂ ĚŝĂŐŶŽƐĞƌǀćƌůĚĞŶƂǀĞƌ͘ ŶĚƌĂĞīĞŬƚĞƌ ʹരdĞƌĂƉŝŶƌŝŬƚĂƌƐŝŐŵŽƚĂƩƐƟŵƵůĞƌĂŝŵŵƵŶͲ ĨƂƌƐǀĂƌĞƚƐŽŵƐƚćƌŬƐŝƐŝŶŬĂŵƉŵŽƚĐĂŶĐĞƌƚƵŵƂƌĞƌ͘ /ĨƌĂŵƟĚĞŶŬŽŵŵĞƌŵĂŶƚƌŽůŝŐĞŶĂƩŬŽŵďŝŶĞƌĂ ŽůŝŬĂŝŵŵƵŶƚĞƌĂƉŝĞƌĨƂƌĂƩďĞŚĂŶĚůĂĐĂŶĐĞƌ͕ƐćŐĞƌ ŶŶĞƩĞůĂĞƵƐ͕ŵĞĚŝĐŝŶƐŬĚŝƌĞŬƚƂƌ͕ƟůůƐĂŵŵĂŶƐ med sin kollega hůƌŝŬĂƌƵŶĞůůďƌĂŚĂŵƐƐŽŶ, medicinsk rådgivare inom onkologi, som arbetar ŵĞĚĂƩĨĊǀŝŬƟŐĂƐƚƵĚŝĞƌŝŶŽŵŽŵƌĊĚĞƚƟůů^ǀĞƌŝŐĞ͘ īĞŬƚĞƌŶĂŬĂŶƐĞĂŶŶŽƌůƵŶĚĂćŶǀĂĚŵĂŶǀĂŶůŝŐƚǀŝƐ ĨƂƌǀćŶƚĂƌƐŝŐ͘sŝĚŵĞƌƚƌĂĚŝƟŽŶĞůůĂďĞŚĂŶĚůŝŶŐĂƌ ƐŽŵƟůůĞdžĞŵƉĞůĐĞůůŐŝŌĞƌƐĞƌƚƵŵƂƌĞƌŶĂƵƚĂƩ ŬƌLJŵƉĂŽŵďĞŚĂŶĚůŝŶŐĞŶĨƵŶŐĞƌĂƌ͕ŵĞŶĚćƌ ƐŶĂďďƟůůǀćdžƚŽĐŬƐĊŬĂŶƐŬĞŽŵďĞŚĂŶĚůŝŶŐĞŶŝŶƚĞ ĨƵŶŐĞƌĂƌĞůůĞƌƐǀŝŬƚĂƌ͘sŝĚŝŵŵƵŶŽůŽŐŝƐŬďĞŚĂŶĚůŝŶŐ ŬĂŶĚĞƚƟůůĞŶďƂƌũĂŶŝďůĂŶĚǀĂƌĂƚǀćƌƚŽŵŽĐŚ ƚƵŵƂƌĞƌŶĂƐĞƌƵƚĂƩǀćdžĂƟůůĨƂůũĚĂǀĞƩĞīĞŬƟǀƚ ŝŵŵƵŶƐǀĂƌ͕ĨƂƌĂƩƐĞŶĂƌĞŬƌLJŵƉĂƐŽŵĞƩƐǀĂƌƉĊ behandlingen. WĂƟĞŶƞŽŬƵƐ ʹരĞƚŚćƌƐƚćůůĞƌƐƚŽƌĂŬƌĂǀƉĊŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽĐŚ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͘^ŽŵůćŬĂƌĞŽĐŚƐũƵŬƐŬƂƚĞƌƐŬĂƐŬĂŵĂŶ ŬƵŶŶĂŬćŶŶĂƐŝŐƚƌLJŐŐŵĞĚĂƩŝŶŇĂŵŵĂƚŽƌŝƐŬĂ ƌĞĂŬƟŽŶĞƌćƌŶŽƌŵĂůƚŽĐŚŶĊŐŽƚƐŽŵŬĂŶůŝŶĚƌĂƐ ŵĞĚƟůůĞdžĞŵƉĞůŬŽƌƟƐŽŶ͘ĞƚćƌĚĞƐŽŵďĞĚƌŝǀĞƌ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐŽĐŚƚĞƐƚĂƌŶLJĂůćŬĞŵĞĚĞůŝŶŽŵŽŵƌĊĚĞƚ ƐŽŵŚĂƌďĊĚĞĂŶƐǀĂƌŽĐŚŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩŵƂƚĂƵƉƉĚĞ ĨƌĊŐŽƌƐŽŵƵƉƉƐƚĊƌ͕ĨŽƌƚƐćƩĞƌhůƌŝŬĂ͘ ʹĞƚĂůůƌĂǀŝŬƟŐĂƐƚĞćƌƉĂƟĞŶƞŽŬƵƐ͘WĂƟĞŶƚĞƌŶĂŵĊƐƚĞǀĂƌĂǀćůŝŶĨŽƌŵĞƌĂĚĞŽŵǀŝůŬĂďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐĂůƚĞƌŶĂƟǀƐŽŵĮŶŶƐŽĐŚǀŝůŬĂŵƂũůŝŐĂ ƐǀĂƌŽĐŚĞīĞŬƚĞƌƐŽŵŬĂŶďůŝĨƂůũĚĞŶ͘WĂƟĞŶƚĞƌ ŽĐŚĂŶŚƂƌŝŐĂƐŬĂďĊĚĞŬƵŶŶĂƐƂŬĂŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽĐŚƐƚćůůĂĨƌĊŐŽƌĚŝƌĞŬƚƟůůĞdžƉĞƌƚĞƌƉĊ͕Ăǀ >ćŬĞŵĞĚĞůƐŝŶĚƵƐƚƌŝĨƂƌĞŶŝŶŐĞŶ͕ŐŽĚŬćŶĚĂǁĞďďͲ ƐŝĚŽƌ͕ŵĞŶĂƌŶŶĞƩĞ͘ dǀ͘hůƌŝŬĂƌƵŶĞůůͲďƌĂŚĂŵƐƐŽŶ͕ƚŚ͘ŶŶĞƩĞůĂĞƵƐ͘ FOTO: Jessica Nyström, Nordic HR Generalist, Bristol-Myers Squibb. Vår service: Fråga doktorn om cancer och Fråga psykologen om ĐĂŶĐĞƌʹŐĞƌƉĞƌƐŽŶůŝŐĂƐǀĂƌƉĊĨƌĊŐŽƌĨƌĊŶƉĂƟĞŶƚĞƌŽĐŚĂŶŚƂƌŝŐĂ͘ ƵŚŝƩĂƌĚĞŵŚćƌ͗ www.bms.se/cancer 2*!. ƫ/&1'2Q. ƫ%ƫ$!))!0ƫ+$ƫ,((%0%2ƫ/(10!*2Q. ASIH Praktikertjänst ligger NÄRA! Vi har lång vana och hög kompetens att vårda kroniskt och svårt sjuka personer med besvärande problem och symtom, både i hemmet och på våra avdelningar. Målet är att möta behov, skapa trygghet och bidra till bästa möjliga välbefinnande. I hemmet kan du exempelvis få hjälp med: đƫ*0.2!*®/ƫ%*&!'0%+*!.ĥ%*"1/%+*!.Čƫ .+,, đƫ.+20#*%*#. đƫ5)0+)'+*0.+(( đƫ&A(,)! !(/10,.+2*%*# đƫ0® ƫ0%((ƫ %#ƫ+$ƫ %*ƫ*A./0Q!* ! đƫA'!)! !( Vi samordnar vården runt dig genom: đƫA'.(! ƫ2Q. ƫ2ƫ/,!%(%/0 đƫ!).!0! đƫ!./+*!*0.!. ƫ2Q. đƫ%((#A*#(%#$!0ƫ 5#*!0ƫ.1*0 đƫ)2Q. * /*/2.%#ƫ/&1'/'®0!./' đƫ.5##ƫ®2!."®.%*#ƫ0%((ƫ***ƫ2Q. #%2.! Våra ASIH-enheter är belägna i Tullinge, Södertälje, Nynäshamn, Handen, Västerort, Sollentuna, Täby och i Upplands Väsby! Vi är stolta över våra nya och fina palliativa avdelningar som är belägna invid Löwenströmska sjukhuset och på Handens Närsjukhus. Hos oss arbetar specialistläkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, dietister, undersköterskor och koordinatorer runt patienten. Många med lång erfarenhet och specialistutbildning. Hit kan man få komma på remiss från sin läkare om symtom, problem och de omvårdnadsmässiga insatserna blir så besvärande att vården hemma är svår. Vi är HBTQ-certifierade och våra värderingar bygger på respekt, tillgänglighet, kompetens, ansvar och omtanke. ĀĉġćĀćƫąĀƫĀĀƫđƫ333ċ,.'0%'!.0&*/0*.ċ/! Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB är ett helägt dotterbolag i Praktikertjänst AB, som är Sveriges äldsta vårdföretag inom privat entreprenörsdriven hälsooch sjukvård. Praktikertjänst N.Ä.R.A. bedriver geriatrisk vård och ASIH-verksamhet i södra, västra och norra delen av Stockholms län. Även basal hemsjukvård, öppenvårdsrehab, vårdcentral samt två minnesmottagningar ingår i bolaget. VILL DU VARA MED I EN VÄXANDE VERKSAMHET DÄR DU KOMMER KÄNNA DIG VIKTIG? Ansökan skickas till Katarina Ramqvist, biträdande verksamhetschef, för vidarebefordran till respektive enhetschef. E-post: '0.%*ċ.)-2%/0Į,0&ċ/! Tel: 08-606 40 09 www.praktikertjanstasih.se 14 · CANCERINFORMATION.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT DIGITALT Ta vara på exklusiva intervjuver och videos på Torsten Tullberg LÄS ME PÅ VÅR R SAJT! cancerinformation.nu Förbundsdirektör Prostatacancerförbundet TÄVLINGAR Regeringen har beslutat att tillföra två miljarder för att korta väntetiderna inom cancervården, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter. Klas Ingesson En krigare in i det sista. Julia Mörnstedt Grundare Ung Cancer, en resa med cancer. Aron Andersson Väntetiderna i prostatacancervården måste minskas rostatacancer som är Sveriges vanligaste cancersjukdom har den längsta väntetiden av alla cancersjukdomar. Inom flertalet diagnoser är medianväntetiden mellan remiss och behandlingsstart 20-60 dagar medan medianväntetiden för prostatacancerpatienter är oacceptabelt lång och ligger på 172 dagar. Dessutom är det för prostatacancerbehandling orimligt stora skillnader i väntetider mellan de olika länen. Män som bor i Blekinge får vänta 110 dagar medan män som bor i Dalarna får vänta 237 dagar. Det är inte rimligt att män i Dalarna ska behöva vänta fyra månader längre än män i Blekinge. Förutom den uppenbara risken att sjukdomen förvärras medför väntetiderna en stark psykisk påfrestning på den som är drabbad P och hans närstående. Regeringens nya projekt kan innebära stora förbättringar för cancersjuka i allmänhet och de med prostatacancer i synnerhet. Men då måste också åtgärder vidtas som verkligen påverkar väntetiderna. Det handlar om nya resurser, bättre organisation och ett skarpare krav på vårdhuvudmännen att genomföra nödvändiga förbättringar. Vår vision Prostatacancerförbundet har formulerat en vision för en effektiv prostatacancervård.Vi föreslår att: 1. Det upprättas lokala och tillgängliga prostatamottagningar för diagnostik,vårdplanering samt uppföljning och rehabilitering. 2. Den avancerade diagnostiken och radikala behandlingen koncentreras till ett fåtal kvalitetssäkrade multiprofessionella enheter med stor genomströmning. 3. De standardiserade vårdförlopp som regeringen nu tagit initiativ till införs för samtliga cancerpatienter. Standardiserade vårdförlopp innebär att av varje steg i vårdförloppet från remiss fram till behandling anges med angivande av maxtider för varje förlopp vilket kommer bidra till att minska ojämlikheten mellan länen. Prostatacancer hör till en de fem första diagnoserna som det nu utvecklas standardiserade vårdförlopp för. Han tänder gnistan i oss. FAKTA Inspiration. ”Jag har brutit ihop men aldrig gett upp och jag fortsätter möta nya utmaningar varje dag.” Aron Andersson, canceröverlevare. FOTO: JINI SOFIA 4. Satsning görs för att öka antalet urologer, onkologer, patologer och kontaktsköterskor. 5. Sanktionssystem införs som ökar landstingens motivation att följa gällande riktlinjer och vårdprogram. Sjuksköterskestudenter får möta unga cancerdrabbade på Röda Korsets Högskola Röda Korsets Högskola, som utbildar sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, samarbetar sedan 2012 med organisationen Ung Cancer. Varje termin föreläser representanter från Ung Cancer för högskolans studenter. För studenterna, som möter cancerpatienter i sitt framtida yrkesliv, är föreläsningen en värdefull möjlighet att få möta unga cancerdrabbade människor. – Medelåldern bland våra sjuksköterskestudenter är cirka 26 år, vilket är samma ålder som Ung Cancers medlemmar. Cancerdrabbade i den här åldern är ofta en ”bortglömd” grupp i vården, det är vanligt att de känner sig ensamma med sin diagnos. Det kan vi förebygga genom att öka förståelsen för dessa patienter bland våra studenter, säger Tommy Löfgren, rektor på Röda Korsets Högskola. Under hösten genomförs också tre examensarbete med fokus på cancer, i samverkan med Ung Cancer. – För våra studenter innebär Ung Cancers föreläsningar en värdefull möjlighet att möta och ställa frågor till en ung människa som drabbats av cancer. Det breddar studenternas perspektiv och gör dem tryggare när de i sitt yrkesliv möter andra cancerdrabbade, säger Tommy Löfgren. Miljoner till kampen mot bröst-och prostatacancer Vinn 1 miljon i Sveriges mest personliga lotteri! Nu får du första månaden för 60 kr och tre skraplotter på köpet! Gör din beställning på: www.datumlotteriet.se/kampanj Eller ring kundtjänst på 08 711 65 11 ter på köpet! Nu får du tre skraplot 60 kr f örs månad ta en (ord pri s 150 kr) Miljoner till kampen mot bröst-och prostatacancer När du är med i DatumLotteriet är du dessutom med och bidrar till lotteriets förmånstagare Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation och Prostatacancerförbundet. Vinn 1 miljon på ditt favoritdatum! 1 miljon vinnare ! Gå med i DatumLotteriet så får du prova på första månaden för bara 60 kronor, du får dessutom tre skraplotter på köpet! Vill du vara med och ha chansen att vinna i 1557 dragningar varje månad, då ska du gå med i DatumLotteriet. Varje månad är du med och spelar om vinster upp till en miljon. Hos Datumlotteriet väljer du själv vilket lottnummer du vill ha. Allt du behöver är ett år, månad och dag. Välj ett lottnummer som ligger dig varmt om hjärtat - bara fantasin sätter gränser! Vilket är ditt favoritdatum? SÄKRARE PROSTATACANCERBEHANDLING RayPilot® kan liknas vid ett GPS-system där man kontinuerligt kan lokalisera prostatan under strålbehandling med hög precision. Vid dagens strålbehandling måste man ta hänsyn till att prostata rör sig under behandlingen. Det innebär att man strålar ett större område än nödvändigt. Vetenskapliga studier visar att om behandlingen anpassas efter tumörens rörelse kan behandlingsområdet minskas och biverkningarna reduceras markant. Vår målsättning är att RayPilot® skall ge minskade biverkningar, ökad patientsäkerhet och snabbare behandlingar till gagn för patient och vårdgivare. Micropos Medical AB (publ) är listat på AktieTorget under symbolen MPOS. Jennie har vunnit tio gånger på sina lotter. Sist vann hon en miljon kronor. Läs mer på www.micropos.se DigniCap® Systemet | Det går att undvika håravfall i samband med cytostatikabehandling En del cytostatikapreparat orsakar håravfall. Denna förändring av utseendet är för många ytterligare en påfrestning och påminnelse om sjukdom och behandling. Håravfall (alopeci) kan förhindras genom att hårbotten kyls ner under cytostatikabehandlingen. Kylan gör att de små blodkärlen kring hårsäckarna dras ihop och mindre mängd cytostatika når hårcellerna. ett helt nytt och förbättrat system utvecklats. Den nya generationen DigniCap® är mer kostnadseffektiv, tekniskt mer stabil och har en mer ergonomisk design än sin föregångare. Onkologisjuksköterskan Yvonne Olofsson har utvecklat DigniCap® Systemet, ett högteknologiskt och patenterat skalpkylningssystem som består av en tättsittande silikonmössa kopplad till en kyl- och kontrollenhet. I mössan löper kanaler där kylvätska cirkulerar. En elastisk neoprenmössa sätts utanpå silikonmössan för att säkerställa bästa passform och behandlingstemperatur. DigniCap® Systemet erbjuder skalpkylning med jämn kyla, hög effektivitet och acceptabel komfort. Mer än 6 500 patienter i Skandinavien, Europa, Asien, Oceanien och USA har använt DigniCap® sedan 2001. Cirka 8 av 10 av dessa patienter har fått behålla sitt hår och har inte känt något behov av att använda peruk. Utan skalpkylning hade samtliga patienter tappat sitt hår. Sedan lanseringen av DigniCap™ Systemet i början av 2000-talet har Kontakta oss om du vill ha mer information eller demonstration: Ring 046 - 16 30 90 eller maila oss på info@dignitana.se Netter Illustration from www.netterimages.com © Elsevier Inc. All rights reserved. ”Jag ger mig inte förrän jag förstår varför immunförsvaret inte gör sitt jobb och så många får lever-/tarmcancer.” Det r s trngt i den korridor p Huddinge Sjukhus dr Niklas Bjrkstrm arbetar att man brjar tnka p den gamla leken Hela havet stormar. Om alla skulle uppmanas stta sig ned samtidigt skulle stolarna inte rcka till alla. ÓS r det,Ó sger Niklas Bjrkstrm. ÓFr en nytillkommen kan det ta ngra veckor innan man hittar en plats att sitta.Ó Hans eget skrivbord kan inte kallas skrivbord, snarare en yta bredvid ngra andras datorer. Hgar med papper tornar upp sig. ÓMen det finns ocks ngot bra med att sitta s trngt,Ó fortstter Niklas. ÓDet blir en vldigt kreativ milj. P andra stllen kan det bokstavligen vara en motorvg mellan olika enheter. Hr sitter vi mitt inne i ett sjukhus, det pgr en stndig dialog mellan lkare och forskare. Som specialist p X kan du hamna i samtal med en specialist p Y. Du fr stndigt ta del av andras rn och tankar.Ó Att vara ppen fr nya tankar r avgrande i forskning. Niklas Bjrkstrm och hans kollegor r intensivt sysselsatta med att frska lsa gtan bakom lever- och tarmcancer, den cancerform som ligger bakom en tredjedel av alla ddsfall i cancer i Sverige. Varfr kan immunfrsvaret motverka cancer i levern och tarmen hos vissa mnniskor men inte hos andra? ÓVi tar prover och studerar hur immuncellerna ser ut hos friska personer jmfrt med sjuka.Ó Fr att studera celler gr Niklas till ett rum med tv maskiner som ser ut som frvuxna kopieringsapparater. Fr att skilja dem t har man p den ena tejpat en bild p Prinsessan Victoria och p den andra Prins Daniel. Victoria och Daniel tillhr de dyraste apparater som gr att kpa fr pengar, runt 3,5 miljoner kronor styck. De kallas fr FACS, en frkortning av fldescytometri, en teknik fr att underska celler i vtska med hjlp av laser. I maskinerna stoppar Niklas in vad han kallar fr Ókliniskt materialÓ: blod, bitar frn lever, tarm. Forskningen om immunfrsvarets roll fr cancer har gjort stora framsteg de senaste fem ren. Niklas har inget emot att arbetsdagarna ibland blir s lnga att de snarare liknar arbetsdygn. ÓNr man knner elden fr det man hller p med, s tnker man inte p det. Jag jobbar inte fr att leva, jag lever fr att jobba.Ó I fjol fick Niklas ett nyinstiftat anslag frn Svenska Sllskapet fr Medicinsk Forskning (SSMF), som gr att han kan frdjupa sig i forskningen i fyra r till. Den frsta Niklas ringde fr att bertta om SSMF:s Stora Anslag var hans farmor. ÓS lnge farfar levde var han mnadsgivare till SSMF. Varje gng jag hlsade p dem visade han stolt upp papper p hur mycket pengar som han sknkt.Ó Vill du ocks stdja medicinsk forskning? Ge ett bidrag till Svenska Sllskapet fr Medicinsk Forskning (SSMF) via vrt bankeller plusgiro eller gr en strre donation och starta en egen forskningsfond i ditt namn eller namnet p ngon som du vill hedra. Ls mer p www.ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.
© Copyright 2024