Sveriges nöjdaste kunder – igen Roller Derby är tufft och jämlikt
ENERGIBRANSCHEN FÖRÄNDRAS. Jag är övertygad om att framtiden bland annat kommer att innebära mer inflytande Anneli Sjömark, för kunderna. SIDAN 2 vd, Luleå Energi EN TIDNING Nr 1 | 2015 FRÅN LULEÅ ENERGI OVÄDRET DRABBADE NÄTET Växlande temperaturer, hård vind och mängder av snö har präglat vintern 2015. Detta har ställt till stora problem för elnätet. Lotta Sundling, som driver Jopikgården på Hindersön, har aldrig upplevt något liknande. SIDAN 2-3 Östen producerar sin egen elström Roller Derby är tufft och jämlikt Sveriges nöjdaste kunder – igen SIDAN 8-9 SIDAN 11 SIDAN 12 Foto: Sofia Fjällström Trygga företagets värme! EN TJÄNST FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH BÄTTRE EKONOMI TryggVärme Företag erbjuder service för er fjärrvärmecentral som ger effektiv funktion och god driftsekonomi. Låt oss hjälpa er! Vid frågor, ring oss på 0920-26 44 00. Foto: Bengt Wernesjö. 2 LEDNINGEN ENERGINYHETERNA KONTAKT: Luleå Energi AB Växel: 0920-26 44 00. Fax: 0920-887 39. E-post: info@luleaenergi.se. www.luleaenergi.se ANSVARIG UTGIVARE: Anneli Sjömark. REDAKTÖR: Ronny Olovsson. PRODUKTION: Luleå Energi och Vinter. TRYCK: Tryck i Norr AB. VD: ANNELI SJÖMARK Vi finns även på: 18 000 NR 1 2015 kronor kan den som är mikroproducent av förnybar el få i skattereduktion. Se sidan 8. NR 1 2015 10 NYHETER ENERGINYHETERNA kilo. Ungefär så mycket vägde den första bärbara datorn. Den hade en liten skärm, ungefär lika stor som en smartphone och behövde vara kopplad till ett eluttag. Idag finns det bärbara datorer som väger lika mycket som ett mjölkpaket och kan leva sladdlöst i över 12 timmar. Källa: Wikipedia 40 För ungefär så många år sedan släpptes världens första mobiltelefon. Den fick smeknamnet ”Klossen” eftersom den var så klumpig. Efter tio timmars laddning hade den en samtalstid på 35 minuter. Med de senaste modellerna kan du prata oavbrutet under ett helt dygn. Källa: svt.se ”Vädret har varit extremt under vintern” Foto: Anders Alm Investeringar och förändringar att vänta 2015 startade med ovanligt mycket snö här i regionen. Vi fick vackra tomteskogar och fina vinterbilder. Men, stora temperatursvängningar och det faktum att havet fortfarande låg öppet, skapade tyvärr också problem. Den fuktiga luften band is och snö på ledningar och träd som till slut orsakade knäckta träd, skadade och tyngda ledningar med stora störningar som följd. Den ovanligt långa perioden av problematiskt väder gav fortsatta störningar under en ovanligt lång tidsperiod på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Det var främst skärgården och kustbandet som drabbades. Vi mobiliserade självklart alla resurser vi hade för att lösa detta, och faktiskt mer än så. Vi har anlitat ett stort antal skogarbetare för röjning, extra bandvagnar, helikoptrar, svävare och andra fordon - allt för att åtgärda skadorna och säkra elnätet. Vårt arbete att långsiktigt vädersäkra nätet fortsätter givetvis, men att bygga bort alla möjliga felkällor är tyvärr orimligt. Vi satsar stora resurser och mycket pengar på att förstärka och förbättra el- och fjärrvärmeinfrastrukturen, allt från rör och kabel, till ställverk och pannor. Förutom att byta ut sådant som blir slitet, för att förstärka och bevara, är det minst lika viktigt att följa med i den enormt snabba förändring som nu sker på energimarknaden. Energibranschen i världen, Sverige och Luleå är under stark förändring. Inget kommer att förbli som det är just nu. Jag är övertygad om att framtiden bland annat kommer att innebära mer inflytande för kunderna. Traditionell energiproduktion kompletteras med privatpersoners egen energiproduktion, sk mikroproduktion, som gör att konsumenter också blir producenter, även kallade prosumenter. Nuvarande affärmodeller/marknader integreras och kopplas ihop till en bransch med helt nya förutsättningar. Värme-, el-, transport-, IT- och industriaktörer binds samman och bildar en ”ny” energibransch med helt andra spelregler och utmaningar. Vi förbereder oss för den nya tiden. Att upprätthålla ett befintligt ”traditionellt” system samtidigt som vi förbereder oss för nya spelregler kräver inte bara kapital utan även nya kunskaper med ett fokus på att hushålla med jordens resurser. En lite mer konkret framtidsspaning, som kan vara trevlig att ta del av, är att de historiskt låga elpriserna väntas bestå. Alla prognoser inom elhandeln tyder på detta. a nneli sj ö ma rk, v d, lu leå ener gi V intern har varit extrem ur vädersynpunkt. Växlande temperaturer och luftfuktighet, hård vind och snömängden har ställt till stora problem för elnätet. Inte minst i skärgården, där strömavbrotten varit många. – Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Lotta Sundling, som driver Jopikgården på Hindersön. Lotta Sundling har drivit konferens- och turistanläggningen Jopikgården på Hindersön sedan 1998. Tillsammans med sin man Bror-Einar Johansson tar hon emot besökare året runt och är beroende av el för uppvärmning och matlagning. Det har hänt mycket sedan 1998, inte minst vad gäller elleveransen. – Förr var det ofta problem med sjökabeln till ön, men det har varit väldigt bra de senaste åren. Förutom i vinter, för nu har det varit extremt. HON KAN INTE minnas att hon någonsin sett så mycket snö på träden i skogen. – Vi har haft väldig otur med vädret. Det är inlandet som brukar ha sådant väder, inte vi vid kusten, säger Lotta Sundling. När vädret varit som värst har gården haft två till tre strömavbrott per dag. – Det är egentligen bara jobbigt när man lagar något i ugnen, eller har flera konferensgäster. Jag har en braskamin i konferensrummet och en kakelugn i stora salen. Sedan har jag både en järnspis och en gasol- spis. Jag har använt min pannlampa så mycket att jag skojar om att jag fått skavsår i pannan. Lotta Sundling har stor förståelse för att det blir Lotta Sundling. strömavbrott och tycker att Luleå Energi gör ett bra jobb. – Jag är jätteglad över Luleå Energi. De har en hög servicenivå och det uppskattar vi. Det är inte lätt att arbeta under dessa förhållanden, men de är alltid glada och trevliga. LULEÅ ENERGI ELNÄT har jobbat hårt med förebyggande underhåll och felavhjälpning hela vintern. Förutom förstärkt beredskap för den egna personalen har man tagit in extrahjälp i form av skogsarbetare, bandvagnar och helikopter. – Det har varit ett speciellt läge eftersom våra skotrar inte tog sig fram, snön kom så plötsligt och i så stor mängd. I vanliga fall brukar vi ha problem med snölast ovanför Niemisel. Det är ovanligt att problemen är så stora vid kusten, säger driftledaren Stefan Fors. Som mest har ett 15-tal externa skogsarbetare och ett 30-tal elnätsmedarbetare varit ute och jobbat med nedtagning av träd, borttagning av snö- och islast från ledningarna samt felavhjälpning. – Våra medarbetare har jobbat på jättebra och kunderna har varit fantastiska. De har haft stor förståelse för problemen, säger Stefan Fors. SOFIA FJÄLLSTRÖM Vinterns tuffa väder har skapat mycket jobb för Luleå Energi Elnät. De har bland annat fått använda bandvagn eftersom skotrarna inte tagit sig fram i den djupa snön. Foto: Sofia Fjällström Nu finns energianvändningen i Mediehuset på kartan M ediehusets energianvändning ska bli mer effektiv. Luleå Energi har gjort en energiutredning och gett förslag på hur användningen kan sänkas, något som ger ekonomiska besparingar. – Det är jätteroligt att följa upp det här nu, säger Michael Ahl, fastighetsansvarig på Mediehuset i Luleå. Michael Ahl är nöjd med energiutredningen och ser fram emot de nya siffrorna. Foto: Linda Sundström Mediehuset, som inhyser Norrbottens Media, har kartlagt sin energianvändning för att se vilka besparingar som kan göras. I tre veckor har mätare kopplats till ett webbaserat system för övervakning, mätning, styrning och reglering. – Vi har mätt ventilationssystemet, tryckpressarna och kompressorerna, säger Andreas Andersson, energiingenjör på Luleå Energi. Resultatet visade att Mediehusets största elförbrukare var just ventilationssystemet, kompressorer och tryckpressar. KOMPRESSORN GICK igång var femte minut, trots att tryckpressarna stod stilla, vilket tyder på ett läckage. Ventilationens luft- växling gick på samma nivå, oavsett antalet personer i lokalerna. Michael Ahl, fastighetsansvarig på Mediehuset, blev förvånad över det gamla ventilationssystemets höga elanvändning. – År 2008 utredde vi om vi skulle byta det, men vi gjorde en del modifikationer och trodde att det skulle fungera. Tryckpressarna använder mycket el, men är moderna och användningen går inte att sänka. Det finns en besparingspotential för Mediehuset och de stora åtgärderna är en ny kompressor och planer på ett nytt ventilationssystem. Bravida har garanterat 55 procents minskning av elenergi med nya fläktar och behovsstyrning. – Är det mycket folk här, så ska det gå hårdare, är det lite folk här, då ska systemet känna av det, säger Michael Ahl. MINDRE ÅTGÄRDER är byte av cirkulationspumpen för värme, en närvarostyrd belysning, byte av lampor i tryckeriet samt hårdare styrning av motorvärmare. De enda bilar som hålls varma är redaktionsbilarna. – Det som också är gjort, en ganska stor åtgärd faktiskt, är att vi har bytt alla fönster i hela huset. Det märks redan nu att det har blivit mycket bättre. Michael Ahl ser fram emot uppföljningen. – Vi kommer att se effekten framåt hösten. Ventilationen är inte billig, men vi tror att vi ska ha tjänat in det på tre år. INVESTERINGEN i ett nytt ventilationsaggregat, med en livslängd på cirka 25 år, beräknas kunna sänka elanvändningen med 150 000 kWh. Totalt ligger besparingspotentialen för el på 250 000–300 000 kWh per år, vilket ger en minskning på 20 procent. En undersökning pågår om byggnaden uppfyller kriterierna för ”green building”. – Det vore ju jättekul om man skulle lyckas, säger Ahl. Mediehuset är en av många kunder som valt att göra en energiutredning genom Luleå Energi. – Det blir mer och mer vanligt. Vi har som mål att besöka över 100 företag det här året, säger Andreas Andersson. LINDA SUNDSTRÖM FAKTA: En energiutredning kan omfatta allt från att man utreder enstaka delar, till en komplett energikartläggning. En nulägesanalys jämförs med tidigare siffror. Vid tolkning av resultatet tas hänsyn till utomhustemperatur och uppvärmningsbehov. De vanligaste åtgärderna för en effektivare energianvändning gäller ventilation, belysning, motorvärmare och att värmesystem och kylsystem är injusterade. 3 4 NYHETER ENERGINYHETERNA NR 1 2015 NR 1 2015 NYHETER ENERGINYHETERNA 5 HALLÅ DÄR Funderar du på vad olika ord och beteckningar i elsammanhang egentligen innebär eller betyder? Då kan du förhoppningsvis hitta svaren på dina frågor här. 1 kWh (kilowattimme, 1 000 Wh) Kostar ungefär 1,50 kr och räcker för att driva en tv i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. Björn Söderlund... 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh. 1 GWh (gigawattimme) Motsvarar ungefär elanvändningen för 40 elvärmda normalvillor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kWh. 1 TWh (terawattimme) Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn 1 TWh = 1 000 000 000 kWh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. I vårt elsystem är vattnet i våra vattenkraftmagasin exempel på lagrad energi. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783-1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som används då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. … en av de studenter som gjort sitt exjobb hos Luleå Energi Daniel Engman kontrollerar pannan där pelletsen eldas. De heta gaserna från förbränningen värmer vatten som i sin tur ger värme åt hela biltestanläggningen och det tillhörande hotellet. Foto: Sofia Fjällström Färdigt koncept värmer hela biltestanläggningen O m man inte kan skaffa fjärrvärme, men ändå vill ha en trygg och bekymmersfri uppvärmning, kan man köpa en färdigvärmelösning. Det har biltestanläggningen Tjintokk gjort. Anläggningen är helt biobränslebaserad och drivs med pellets från Bioenergi. På biltestanläggningen Tjintokks mark står en ny panncentral. Den drivs med pellets och värmer både det stora hotellet och testanläggningen med sina 20-tal verkstäder och uppvärmda testbanor. Bakom konceptet, som kallas färdigvärme, står Luleåföretaget Bioptima, som startades 2010 av Daniel Engman och Jens Strömbäck. – Vi säljer energi till Tjintokk, men är också en anläggningsleverantör som bygger upp anläggningar och säljer till både industrier, statlig förvaltning och energibolag. Den här panncentralen har vi byggt helt själva, säger Daniel Engman. BIOPTIMA BÅDE SÄLJER och leasar ut sina anläggningar. Anläggningen på Tjintokk är företagets första färdigvärmelösning. När kunden väljer denna lösning kan man säga att de köper ett paket - Bioptima står för hela ansvaret; uppbyggnad, drift och underhåll. – Vi levererar också anläggningar som kunden själv äger, driftar och köper bränsle till. Men det finns fall där de inte vill stå som ägare till anläggningen, utan vill fokusera på sin kärnverksamhet och då är det här en bra lösning. I grund och botten handlar det om att förenkla för kunden och minimera riskerna, säger Daniel Engman. PANNCENTRALEN ÄR byggd med hög- sta möjliga tekniska höjd och är helt automatiserad. Exempel på detta är transport av bränsle och aska, sotning, tändning och släckning av pannan. Allt går att logga och styra från kontoret i Luleå och eventuella avvikelser meddelas jourpersonalen via mejl eller sms. Effekten på panncentralen är 3,5 Megawatt, ungefär lika mycket som krävs för att värma 500 moderna villor. Vid full effekt förbrukar pannan nära 768 kilo pellets per timme, som Bioptima köper av Bioenergi. – För oss är det en förutsättning att samarbeta med en leverantör som kan stödja hela logistikkedjan ut till kunden. Den bästa pelletsen med den bästa logistiklösningen gjorde att vi valde Bioenergi, säger Daniel Engman. Robert Lindbäck, marknadschef på Bioenergi, är stolt över samarbetet. – Det är fantastiskt roligt att få leve- På skärmen som sitter inne i panncentralen kan Daniel Engman se exakt hur anläggningen fungerar. Daniel Engman, Bioptima och Robert Lindbäck, marknadschef på Bioenergi är båda nöjda med samarbetet. rera pellets till Bioptima. Genom vårt samarbete har vi nu möjlighet att erbjuda färdigvärmelösningar med pellets som bränsle. Målsättningen för Bioptima är att växa i Norrbotten och Västerbotten. – Vi siktar på att ha ett antal anläggningar igång inom ett par år. Det handlar om att hitta affärslösningar. SOFIA FJÄLLSTRÖM Beställningar kan göras via vår webshop eller på telefon 0920-26 44 44. Luleå Energi arbetar aktivt för att kunna erbjuda studenter examensarbete. En av dem är 26-årige Björn Söderlund från Lund som läser Bilsystemteknik på LTU och har gjort sitt exjobb på affärsområdena Elnät och Tjänster. VAD HANDLAR EXJOBBET OM? – Projektet syftar till att utreda hur Luleå Energi kan underlätta för elbilsanvändningen i kommunen. Jag har bland annat undersökt tillvägagångssätt från tidigare etableringar av laddinfrastruktur, framtidprognoser inom elektromobilitet och möjligheter till samverkan med andra aktörer. VARFÖR VALDE DU ATT GÖRA EXJOBBET PÅ LULEÅ ENERGI? – Ämnet hade funnits i tankarna ett tag och när det var dags att påbörja arbetet, tyckte min handledare att jag borde kontakta energibolaget. Samtidigt hade Luleå Energi börjat fundera kring laddinfrastruktur, så det passade bra att jag dök upp. HUR HAR DET GÅTT? – Ibland lättare och ibland tyngre, men mina handledare har hjälpt till att driva arbetet framåt. VAD SKA DU GÖRA NÄR DU HAR TAGIT EXAMEN? – Jag vet inte riktigt. Just nu håller jag på med en liten fotokurs på universitetet och sedan ska jag passa på att vara lite ledig. Vi får se vad som händer. SOFIA FJÄLLSTRÖM Tesla Model S har vänt upp och ner på den traditionella bilbranschen. Tuffa Tesla S har gett bilbranschen ny profil V supermiljöbil vars driftkostnad är noll, så länge du laddar bilen på någon av Teslas laddningsstationer. Laddar du i hemmet följer kostnaden elpriset. ar tionde ny bil som säljs i Norge är en elbil. I USA passerade försäljningen av elbilar under 2014 hundratusenstrecket. Och Tesla skakar om hela bilvärlden. Det pratas mycket om elbilar just nu. Det händer också en hel del. Marknaden runt om i världen växer och supermiljöbilen Tesla har vänt upp och ner och ut och in på den traditionella bilbranschen. Elon Musk, Vd och företagets grundare, har tagit upp kampen mot de amerikanska biljättarna, vilket ansågs vara helt förkastligt inledningsvis. Men i dag säljer Tesla Motors 10 000tals bilar, har konkurrerat ut de stora märkena och 2013 utsågs Tesla Model S till årets bil av tidningen Motor Trend, USA:s ledande motormagasin. Tesla Motors vd och grundare Elon Musk. Tesla Model S har en räckvidd på imponerande 420 kilometer men är en bil uteslutande för de som har gott om pengar – den kostar 650 000 kronor i grundutförande. Men du får vad du betalar för. En högklassig, lyxig TESLA MODEL S har prestanda som en Ferrari och attityd och utseende som gör Audi och Mercedes svaga i knäna, vilket också var Elon Musks mål. Bilen skulle vara lika snabb, snygg, stor och lyxig som, exempelvis, en Porsche. Efter USA är Norge den största marknaden för Teslas bilar och under 2014 såldes 1 983 Tesla Model S i grannlandet och siffrorna fortsätter att öka. Tesla var den mest sålda bilen i Norge under april 2014. I Sverige går det långsammare. I slutet av 2014 hade drygt 180 bilar sålts. Målet är att det ska finnas 15 laddningsstationer i Sverige i slutet av 2015. Högsta kvalitet! www.bioenergilulea.se ANDRA STORA biltillverkare hänger också på elbilstrenden. Toyota är igång, Mercedes likaså, precis som Volkswagen och Nissan. I november 2014 redovisade Sverige 7 144 laddningsbara fordon, vilket är en ökning med 3 922 fordon jämfört med 2013. Vanligaste elbilarna i Sverige var då Nissan Leaf (774 st) och Renault Kangoo (644 st) och bland laddhybriderna dominerade Mitsubishi Outlander (1 958 st) marknaden. Skänk din fjärrvärmecentral en tanke Ett riktigt bra sErvicEavtal - för din trygghEt Vi levererar nu 6 och 8 mm pellets i ditt område, direkt från vår fabrik. Det som förväntas vända trenden och även ge en rejäl boom världen över, är när Tesla släpper sin Model 3 under 2017. En modell som kommer att kosta runt 350 000 kronor, vilket därför gör den synnerligen konkurrenskraftig jämförelsevis. Som TryggVärmekund får du snabbt hjälp om olyckan är framme. Ett prisvärt avtal som ger dig trygghet - året runt. Läs mer på www.luleaenergi.se eller kontakta oss på tel 0920-26 44 00. LUDDE WÄSTFELT 6 NYHETER ENERGINYHETERNA NR 1 2015 NR 1 2015 NYHETER ENERGINYHETERNA 7 Ett energisystem för det hållbara samhället uleås energisystem ger inte bara landets billigaste fjärrvärme, det har även en mycket speciell uppbyggnad, där SSAB är nyckelspelaren. – Vi tar tillvara energiresurser som annars skulle gå förlorade vilket är fjärrvärmens grundidé, säger Magnus Johansson, chef Värme och Kyla på Luleå Energi. Samarbetet mellan SSAB och Luleå Energi är grunden i Luleås miljövänliga och effektiva energisystem. Överskottsgaserna från SSAB:s tillverkningsprocesser i stålverket och masugnarna tas tillvara i kraftvärmeverket Lulekraft AB där det produceras el, fjärrvärme, ånga och torkgaser. Det är ett i många avseenden unikt energisystem med återvunnet FAKTA OM LULEÅS ENERGISYSTEM: bränsle vilket är ett effektivt och smart sätt att utnyttja resurserna. – DET FINNS JU INTE ett SSAB i varje stad i Sverige, men på många platser väljer man att fackla bort gaserna ut i luften istället för att ta tillvara densamma. SSAB facklar nästan aldrig, förutom vid driftstörningar av något slag, berättar Magnus Johansson och beskriver fackling som en öppen eld i toppen på en hög skorsten. Och det är gaserna som brinner. Kraftvärmeverket tar istället hand om de brännbara gaserna från SSAB där koksgasen är den bästa att elda; den har det högsta värmevärdet. Gaserna från masugnarna har lägre värmevärde men kommer, i sin tur, ut i mycket större mängder. Gaserna från stålverket och masugnen blandas ihop till den blandgas som sedan eldas. – Gasen från koksverket ger sedan den där extra boosten, konstaterar Johansson. ATT LULEÅ HAR landets billigaste fjärrvärme är ingen hemlighet och detta är, självklart, det absolut bästa argumentet vid försäljning. Men att utbyggnadstakten har varit så hög kanske inte alla känner till på samma sätt. I tätorten når Luleå Energi upp till närmare 100 procent. – LULEÅ ENERGI HAR alltid haft en kraftig utbyggnadstanke för att så många som möjligt ska ha glädje av det vi producerar. Vi har maxat resurserna, vilket har gynnat kunderna, miljön och parterna i samarbete. Vi är, mest troligt, störst i Sverige på fjärrvärme. I det slutna system som binder ihop Luleå Energis kretslopp finns också Bio- relsevis mycket låg miljöpåverkan som ger råvara för att bygga, exempelvis, vindkraftverk för förnybar energi. energi, där torkgaserna som levereras in används för torkning av det sågspån som sedan blir till pellet. En del av pelleten går ut på marknaden, men delar köps av Luleå Energi för att användas i panncentralerna under vintrarna när sträng kyla gör att det behövs extra spetsvärme. – DET HANDLAR OM det hållbara samhället där vi på detta sätt bidrar och där SSAB är ett effektivt stålverk med jämfö- Magnus Johansson. Hur ser framtiden ut? – SSAB har stor framtidstro. Inte minst efter samgåendet med finska Rautaruukki. 10 000 nya Luleåbor ska ha bostäder och vi kommer, naturligtvis, att hänga med i den utvecklingen, säger Magnus Johansson. LUDDE WÄSTFELT Kraftvärmeverket Lulekraft AB samägs av Luleå Energi och SSAB. Här produceras el, fjärrvärme, ånga och torkgaser med hjälp av överskottsgaser från SSAB:s tillverkningsprocesser som bränsle. Fjärrvärmen levereras ut till kunderna via Luleå Energis nät. Elen och ångan levereras till SSAB för användning i ståltillverkningen medan torkgaserna levereras till pelletfabriken Bioenergi för torkning av sågspån vid tillverkning av pellet. Bränslet till Lulekraft, det vill säga överskottsgaserna, kommer från SSAB:s koksverk, masugn och stålverk. Det är brännbara gaser som måste facklas bort om de inte används. ENERGIMÄNGDERNA PER ÅR SER UT SÅ HÄR: Överskottsgaser: 2 000 GWh = 2 000 000 000 kWh. Fjärrvärme: 800 GWh = 800 000 000 kWh. El: 500 GWh = 500 000 000 kWh. Torkgaser: 100 GWh = 100 000 000 kWh. Ånga: 10 GWh = 10 000 000 kWh. 8 NYHETER Egen ström kan ge 18 000 tillbaka Den som är mikroproducent av förnybar el kan få upp till 18 000 kronor i skattereduktion, om överskottet av den producerade elen matas ut på elnätet. De nya reglerna trädde i kraft 1 januari i år. Om man producerar egen förnybar el i liten skala kallas man mikroproducent. Med förnybar el menas främst den som framställs från sol, vind och vatten. Producerar man mindre el än man själv använder, uppstår inget överskott och någon skattereduktion blir inte aktuell. Om man däremot producerar så mycket att det blir ett överskott matas det automatiskt ut på elnätet. ENERGINYHETERNA NR 1 2015 NR 1 2015 NYHETER ENERGINYHETERNA Östen producerar sin egen elström Luleå Energis elhandelschef Patrik Andersson, till vänster, och Folke Enevi, avdelningschef, Elnät, Luleå Energi. Foto: Sofia Fjällström ”Alla kan bli sin egen mikroproducent” A ntalet mikroproducenter som anmält sin produktion till Luleå Energi är ännu få, men beräknas växa stort de kommande åren. – Vi får frågor varje dag, så det finns ett tryck, säger Patrik Andersson, elhandelschef. FÖR ATT KOMMA ifråga för skattereduktion måste producenten uppfylla vissa krav. Mikroproduktionsanläggningens in- och utmatning på elnätet måste ske från samma anslutningspunkt, huvudsäkring och elmätare. Säkringen i anslutningspunkten får heller inte överstiga 100 ampere. Man måste anmäla till sitt elnätsföretag att man producerar förnybar el och matar ut på elnätet. Elnätsföretagets skyldighet är att lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på hur mycket el man matat in och tagit ut från elnätet under kalenderåret. SKATTEREDUKTIONEN mikroproducenten har möjlighet att få är 60 öre/kilowattimme (kWh). Underlaget är antalet kilowatttimmar man matat in i anslutningspunkten under ett kalenderår, dock högst så många kilowattimmar som man tagit ut i anslutningspunkten under samma kalenderår. Underlaget kan högst uppgå till 30 000 kWh, eller 18 000 kronor per år. MAN KAN ÄVEN sälja överskottsproduktionen av sin förnybara el, men måste då vara momsregistrerad eftersom ersättningen från elhandels- och elnätsföretaget räknas som ekonomisk verksamhet och är momspliktig. Däremot behöver man inte ha F-skattsedel. SOFIA FJÄLLSTRÖM ”Jag är uppvuxen med skiftnyckeln i hand”, säger Östen, som byggt sin solpanelanläggning helt på egen hand. Ö sten Larsson var tidig med att satsa på förnybar energi. Han har satt upp solpaneler hemma och nu funderar han på att sätta upp ett vindkraftverk på tomten. – Jag är väldigt intresserad av teknik. Smarta lösningar är min grej, säger Östen Larsson. in i det lilla röda huset i Selet, då han satte upp solpaneler för att värma sitt vatten. Panelerna köptes ihop med ett gäng vänner och kom från en försöksanläggning i södra Sverige. – Jag satte upp dem mest på skoj, säger Östen. Östen Larsson tillhör den växande skaran mikroproducenter, det vill säga de som producerar sin egen el och kan sälja överskottet till sitt energibolag. Allt började några år efter att Östen och hans fru flyttade na till husets södra gavel och kopplat in dem på en ackumulatortank upptäckte han att hans dieselförbrukning för uppvärmning minskade med 500 liter per år. Några år senare investerade han i vacuumrör Foto: Sofia Fjällström som han seriekopplade med den gamla panelen och satte på vardera sidan fönstret som vetter mot söder. – Sedan skulle jag inte göra något mer, men då dök det här med solenergi upp, att man kunde producera sin egen el. Man kan köpa färdiga lösningar, men jag ville göra allt själv. EFTER ATT HA flyttat paneler- Solpanelerna hjälper till att minska Östen Larssons elanvändning och överskottsenergin går tillbaka ut på elnätet. SAGT OCH GJORT. Han köpte solpaneler via en auktion på nätet, svetsade ihop ett stativ, byggde en mast, gjöt betongfundament och satte upp konstruktionen på gården. Efter- PRISADE som han har en växellåda kan han styra panelerna som han vill. Nu flyttar de sig en grad var fjärde minut per automatik och kan därför följa solen från morgon till kväll. DEN EL SOM solpanelerna pro- ducerar går till husets användning och överskottet säljer han till Luleå Energi. – På en årsbasis kanske jag ”får” el för två månader. Det handlar inte om så mycket pengar, men det var inte därför jag satte upp panelerna, jag gjorde det för att jag är intresse- rad. Sedan kanske man måste tänka på jordklotet också – vi har ju bara ett. Att jag bidrar till att minska elanvändningen i mitt hus kanske hjälper. TEKNIKEN GÅR FORT och det går att köpa paneler som är betydligt effektivare än de Östen nu äger. – Hade jag råd skulle jag vilja satsa ännu mer, göra mig fri och kunna köra helt på egen el. Sedan funderar jag på att bygga en vindsnurra, men det kan hända att det blåser för lite. Vindmätning pågår och resulta- tet får utvisa om det är möjligt. Östens tips till de som funderar på att bli mikroproducenter är att börja prata med elleverantören så att man får veta vad man får sätta upp och vilken utrustning som de godkänner för att koppla upp sig mot elnätet. – Sedan kan man börja producera. Det är bara att montera upp anläggningen så sköter den sig själv. Det tar cirka 20 år att få tillbaka investeringen jag gjort, men jag ångrar aldrig att jag satsat på detta. SOFIA FJÄLLSTRÖM Genom att bli mikroproducent får man både minskad elanvändning, lägre energikostnad och bidrar till att skapa ett mer hållbart energisystem, något som Luleå Energi uppmuntrar. Funderar man på att sätta upp solpaneler eller kanske ett litet vindkraftverk på tomten finns det dock saker som Luleå Energi tipsar att man ska tänka på. – Läs på om mikroproduktion och ta reda på förutsättningarna där du bor, kanske behövs det bygglov? Överväg också val av teknik, undersök tillståndskrav och möjlighet till ersättning och bidrag, säger Folke Enevi, avdelningschef på Luleå Energi Elnät. NÄR DET ÄR dags att göra slag i saken måste en behörig elinstallatör kontaktas, som gör en föranmälan om elproduktion hos Luleå Energi. Elinstallatören skickar sedan en färdiganmälan när arbetet är klart. Elmätaren måste bytas, till en som mäter både elen som produceras och konsumeras. Det kostar inget, upp till 63 A. – Vi är med vid driftsättningen för att se så att allt fungerar som det ska. Om det blir strömavbrott i Luleå Ener- gis nät är det viktigt att kundens anläggning inte fortsätter att mata ut el på elnätet, för att vår personal som arbetar med felavhjälpning inte ska få ström i sig, säger Folke Enevi. VILL MAN SÄLJA den el man producerar, kan man teckna ett tilläggsavtal om överskottsproduktion med valfritt elhandelsbolag. – Vi köper elen till spotpris, vilket är timme för timme. Det gynnar kunden eftersom spotpriset ofta är högre under dagen när solen lyser. Allt hamnar på samma faktura och syns som en minuspost för den el som matas in i elnätet. Det är enkelt för kunden, säger Patrik Andersson. LULEÅ ENERGI köper el av en handfull mikroproducenter, en del privatkunder men mest bostadsrättsföreningar. Vissa kunder har minskat sin årsanvändning av el med i snitt 5 000-10 000 kilowattimmar (kWh) per år. En villakund med solceller på ungefär 20 kvadratmeter producerar cirka 3 000 kWh. – Man blir inte rik på att sälja överskottsel, utan den största nyttan är att kunden minskar sin elanvändning. Det betyder att de inte behöver köpa lika mycket el och slipper då även betala energiskatt, elcertifikat och moms på den. Man betalar till sig själv helt enkelt, säger Patrik Andersson. SOFIA FJÄLLSTRÖM ELNÄT Farzana och Stefan blev 10 000:e fjärrvärmekunden Farzana Aspari och Stefan Lundstig, blev den 10 000:e fjärrvärmekunden hos Luleå Energi. 9 Luleå Energi har uppnått en efterlängtad milstolpe – 10 000 fjärrvärmekunder. Den 10 000:e kunden uppmärksammades med tårta, blommor och presenter. – Vi är nyblivna Luleåbor så det känns jätteroligt, säger Farzana Aspari som tillsammans med Stefan Lundstig bygger hus på Kronanområdet. – Det var självklart att vi skulle dra in fjärrvärme i huset, vi har hört så mycket gott om Luleå Energi. Det kändes tryggt helt enkelt, säger Stefan Lundstig. Parets husbyggande har blivit försenat på grund av olika orsaker och firandet som den 10 000:e kunden kom som ett positivt avbrott i vardagen. Firandet var stort även för Luleå Energi. – För oss var det jättestort att nå 10 000 kunder, det trodde jag aldrig för några år sedan. Det var i mitten av 90-talet som vi beslutade att vi skulle växa på villasidan och nu har vi nästan konverterat alla bostäder med direktverkande el, säger Hans Engström, avdelningschef på Värme och Kyla. Luleå Energi har även det lägsta fjärrvärmepriset i landet. Nej, det är inget skämt – här smäller det på riktigt Mycket tack vare det unika samarbetet med industrin. – Vi har alltid haft fin respons från våra kunder, vilket vi är mycket glada för. Det fina energisamarbetet med SSAB där överskottsenergin från industrin kan nyttiggöras till fjärrvärme har gjort alla till vinnare, säger Magnus Johansson, chef Värme och Kyla. SOFIA FJÄLLSTRÖM Axel Nordmark och Ulf Johansson monterar utrustningen som ska skarva ihop linan till högspänningsledningen i Altersund. Foto: Tommy Haapala Det låter som ett aprilskämt, men för att skarva ihop linor till högspänningsledningar använder man sig av sprängmedel. Tillvägagångssättet kallas sprängskarvning och har bland annat utförts i Altersund. Luleå Energi Elnät bytte våren 2014 ut den gamla högspänningsledning- en mellan Sundom och Altersund, en sträcka på 6,5 kilometer. Eftersom linorna ”bara” mäter ca två kilometer behöver de skarvas ihop. – Ledningen var byggd i slutet på 40-talet så vi har både bytt ut linorna och stolparna. Det är mycket högre belastningar i nätet nuförtiden och vi byter ledningarna för att skapa säkra elleveranser, säger Axel Nordmark, montör på Luleå Energi Elnät. ”Bom”! En smäll och sedan är den grova linan skarvad. Hade det rört sig om tunnare linor skulle de ha pressats ihop, men eftersom linan är grövre är sprängskarvning det effektivaste sättet. Under tre dagar smällde det ungefär nio gånger i trakterna kring Altersund. Den gamla linan som tas ned kastas inte bort. – Det är återvinningsbar lina, så den samlar vi in och återanvänder i andra delar av verksamheten, vilket känns bra, säger Axel Nordmark. SOFIA FJÄLLSTRÖM 10 NYHETER ENERGINYHETERNA NR 1 2015 NR 1 2015 ENERGIBERIKAT ENERGINYHETERNA Snöfria trottoarer ett stort plus ELKOSTNAD Hur mycket el får man för en semla? BJÖRNFROSSA Bättre fly än illa fäkta D Köper du en semla på ett café får du betala ungefär 30 kronor. Om man lägger samma pengar på el räcker de till: att ladda mobiltelefonen varje natt i ett helt år, duscha varmt i 10 minuter, spela Xbox eller PS3 i 10 timmar samt titta på tv i 12 timmar. ELANVÄNDNING Rekordlåg elanvändning under 2014 2014 blev året med den lägsta elanvändningen i Sverige sedan 1986, visar statistik från Energimyndigheten. Den totala användningen av el var 135 TWh (terawattimmar), vilket är tre procent lägre än under 2013. Vindkraften slog nytt produktionsrekord med 11,5 TWh. Det är en ökning med 16 procent från året innan och står för åtta procent av den totala elproduktionen. elar av Luleå centrum är fria från snö under vintern. Kommunens markvärmeanläggningar drivs med överskottsenergi från Luleå Energi. Därmed används energi som annars skulle gå förlorad och centrum blir en mer lättillgänglig plats. När medarbetarna från Luleå Energi Elnät skulle laga en luftledning i skogen blev de överrumplade av vad de tror var en björn – och lade benen på ryggen. – Fast jag tror inte det var en björn, säger rovdjursforskaren Ole-Gunnar Stöen. Det är nio markvärmeanläggningar som avtinar gator i centrum. Kommunen köper överskottsenergi av Luleå Energi till ett specialpris. – Istället för att kyla bort vatten i havet, så värmer vi upp gatorna i centrum, säger Hans Engström, avdelningschef på Luleå Energis affärsområde Värme och Kyla. BÅDA PARTERNA avser att hålla nere energianvändningen. Kommunens behov av markvärme är störst vid snöfall, och då är det ofta milt väder. De försöker effektivisera användningen av markvärmen med en prognosstyrning. Ett projekt i samarbete med energioptimeringsföretaget Noda och Luleå Energi avser att buffra värme i marken för att få en snabbare smältning. Värmen kan stängas av när behovet inte finns. – Om det inte är snö på marken så behöver vi inte köra ut värme, säger Torbjörn Åhléns entré ligger på Storgatan och butikschef Lena Lundström tycker det är skönt att slippa få in snö i butiken. Foto: Linda Sundström Körlof, energisamordnare på Luleå kommun. Sedan 90-talet har kommunen successivt byggt ut markvärmesystemet. Idag tinas Storgatan, delar av Rådstugatan och ett antal andra platser upp. Under trottoarerna finns plaströr kopplade till fjärrvärmenätet. Alternativet hade varit mekanisk snöröjning, men markvär- men ger en bättre upptining. – Det är skönt att ha en snöfri yta närmast fastigheterna, säger Patrik Ruumensaari, produktionsledare på Stadsbyggnadsförvaltningen. BARA TROTTOARER är också en fördel för butikerna. – Det är inte så mycket snö som drar in i entrén, säger Lena Lundström, butikschef på Åhléns. Avtal för upptining hos privatpersoner är inte aktuellt, men villaägare kan själva koppla det till husets värmesystem. – Har man stora problem med is framför garageporten så är det möjligt, säger Hans Engström. LINDA SUNDSTRÖM Roller derby är en kontaktsport och visst förekommer skador, främst på fotleder, men Luleåklubben poängterar att det inte sker så ofta. Foto: Anders Alm VÄLJ MILJÖMÄRKT EL FÖR MINSKADE UTSLÄPP! Till det blygsamma priset av en Magnum-glass* kan vi garantera dig el som är producerad hållbart utifrån förnyelsebara lösningar. Ett val som bidrar till minskade utsläpp av skadliga växthusgaser. Gör en god gärning för klimatet och minskad miljöpåverkan - välj Miljömärkt El! 11 Så här enkelt är det Gå in på www.luleaenergi.se och välj ”Miljömärkt El” under ”Teckna elavtal”. Eller kontakta Kundtjänst på 0920-26 44 44. *) Avser VattenEl för villa med fjärrvärme, 25 kr/år. Roller derby – tuff sport där alla är välkomna D et började som en underhållningssport i USA på 30-talet. Nu är roller derby – den tuffa kontaktsporten på rullskridskor – på frammarsch i Sverige. – Det är världens roligaste sport, säger Terése Taaveniku, sponsringsansvarig för Luleå Roller Derby. Daughters” som är med i elitserien, där sex lag ingår. – Även om det inte är så stort i Sverige än så är vi en riktig sport - det är budskapet vi vill nå ut med. Alla är välkomna och man kan komma som man är. Man behöver inte ha någon erfarenhet, konstaterar Terése Taaveniku. Det är ett gäng glada tjejer och killar som möter EnergiNyheterna i Hertsö sporthall. Det första som slår en är utstyrseln med alla skydd och rullskridskorna som kallas quads, samt de coola smeknamnen på träningslinnena. – Smeknamnen kommer från USA. Där hade man artistnamn och det har följt med, säger Terése Taaveniku, eller Wicked Rosie som hon också kallas. HON BÖRJADE själv åka 2011 och tycker att roller derby är världens roligaste sport. – Allt är så roligt, gemenskapen och den härliga stämningen. Det är tufft, men man utvecklas hela tiden. Folk är lite rädda för att prova, men det finns något för alla nivåer, man behöver aldrig skämmas. Sponsring är viktigt i föreningen, där det mesta sker på ideell basis. Eftersom Luleå spelar i elitserien innebär det långa resor och tack vare sponsringen, där Luleå Energi bidrar, kan föreningen ge ett litet resebidrag till varje medlem. – Det hjälper jättemycket, säger Terése Taaveniku. NÄR FÖRENINGEN startade 2010 fanns det bara två i Sverige, Luleå och Stockholm. Nu finns det närmare 30 registrerade föreningar i landet. Luleå Roller Derby har cirka 50 medlemmar. 16 av dem spelar i tävlingslaget ”Slaughters SOFIA FJÄLLSTRÖM Höga knän i korridoren. Innan varje träning är det viktigt med uppvärmning. I mars firar Luleå Roller Derby fem år och Terése Taaveniku (mitten) är glad över att sporten växer i Sverige. ”I USA är den megastor”, säger hon. Luleå Roller Derby är noga med att alla är välkomna och att man får komma som man är. Någon särskild erfarenhet behövs inte heller. På bilden syns Ingrid Fridesjö (Hellsparx) och Åsa Larsson (Luci SlayHer). FAKTA: SÅ FUNKAR DET Roller derby utförs på en oval inomhusbana. Varje lag har fem spelare på banan, en jammer (med stjärna på hjälmen) och fyra blockers. De två lagen som möts ska ta poäng genom att deras jammer ska passera motståndarlagets blockers, som i sin tur ska förhindra motståndarna att ta sig förbi, samtidigt som man hjälper sin egen jammer. Detta görs med hjälp av olika strategier. Laget med flest poäng vid matchens slut, har vunnit. Händelsen utspelade sig för några år sedan utanför Bensbyn där de tre kollegorna skulle byta en trasig brytare till en luftledning. Platsen gick inte att ta sig till med bil så de parkerade, gick genom en hästhage med elstängsel och vidare genom skogen. När de närmade sig ledningen hörde de plötsligt två höga vrål från den täta växtligheten. – Alla hårstrån på kroppen ställde sig rakt upp. Man blev helt paralyserad, berättar en av elnätsmedarbetarna. ”En björn”, utbrast kollegorna och tittade på varandra. Någon konstaterade att man inte ska springa från björn och alla började backa. – Vi hann bara gå två steg så sprang alla. Jag hörde någon säga att björnen inte följde efter oss men sprang vidare. Jag minns inte hur jag tog mig över elstängslet, jag måste ha hoppat, säger medarbetaren. Efter att ha väntat en tid återkom man till platsen för att reparera felet, denna gång med traktor. Då var djuret borta. Enligt den norske rovdjursforskaren Ole-Gunnar Stöen, som arbetar i det Skandinaviska Björnprojektet, var det mest troligt ett annat djur som skrämde elnätsmedarbetarna. – Björnen vrålar inte för att skrämma folk, det händer bara i filmer, konstaterar han. I projektet har man gjort över 300 försök att gå mot björn och i inget av fallen har björnen vrålat. Den kan däremot fnysa och göra utfall. Om du möter en björn i skogen, som inte lagt märke till dig, råder forskaren att man ska backa försiktigt från platsen och gärna gå så att björnen får vittring. Har björnen däremot sett dig, kan man agera annorlunda. – Prata med lugn stämma och gå försiktigt därifrån, spring inte. I de allra flesta fall springer björnen därifrån. Björnskräck är ett välkänt begrepp, men i de flesta fall helt obefogad. – Det är nästan bara jägare och vandrare som hamnat i speciella situationer som blivit angripna, till exempel om de överraskat honor med ungar. De allra flesta attackerar inte, men det är klart att man inte ska provocera dem, säger Ole-Gunnar Stöen. Vilket djur som kan ha skrämt de tre elnätsmedarbetarna förblir ett mysterium. SOFIA FJÄLLSTRÖM 12 KUNDSERVICE Tävla & vinn en ryggsäck! Fyra snabba frågor – fyra rätta svar – och du tar hem priset. Lycka till! 1 Hur många Tesla Model S såldes i Norge under år 2014? 1. 1 983 st X. 1 839 st 2. 3 898 st ENERGINYHETERNA Sveriges nöjdaste kunder – igen F 2 Vad har en jammer i roller derby för en symbol på sin hjälm? 1. En stjärna X. Ett hjärta 2. Ett J 3 Vilket energibolag i Sverige har billigast fjärrvärme? 1.Luleå X.Boden 2.Piteå 4 Hur många gånger i rad har Luleå Energi prisats av SKI? 1.Åtta X.Fem 2.Sju Mejla in din svarsrad till: kundservice@luleaenergi.se ör åttonde året i rad har Luleå Energi Sveriges nöjdaste och mest lojala kunder. – Det är vi stolta, glada och tacksamma för. Vi hoppas att kunderna vill hjälpa oss att bli ett bättre energibolag, säger Susanne Eriksson, tf chef Marknad och Utveckling på Luleå Energi. Resultatet kommer från Svenskt Kvalitetsindex som intervjuat 15 000 personer om energibranschen. Svaren från undersökningen ger Luleå Energi högsta betyg i fyra av de sex kriterierna, både på privatoch företagsmarknaden. – Anledningen till att vi är med i SKI är att vi vill mäta oss med andra i branschen, samt få veta kundernas synpunkter om oss, så att vi kan bli bättre. Vi jobbar med ökad kundnöjdhet och då vill vi också ge kunderna möjlighet att tycka till, säger Susanne Eriksson, som varit chef för Kundservice i närmare 15 år. Vad är det då som gör Luleå Energi så framgångsrika bland kunderna? – De har en lokal förankring som är mycket mer än bara namnet, som kunderna verkligen värdesätter. Många är kund inom flera områden och ELKOSTNAD Susanne Eriksson, tf chef för Marknad och Utveckling, Luleå Energi, gläds över kundernas positiva omdömen. Foto: Sofia Fjällström Luleå Energi upplevs hålla en riktigt hög och jämn kvalitet över dessa verksamhetsområden. Man kan säga att Luleå Energi är bra på att hålla vad de lovar, säger Maria Söder, projektledare för Svenskt Kvalitetsindex. LULEÅ ENERGI har varit med i SKI sedan 2006. För tre år sedan började man också mäta företagskundernas nöjdhet. Efter att resultatet av undersökningen presenteras vid jul varje år, börjar det stora arbetet. – Under 2015 ska vi titta på de punkter där vi har förbättringspotential. Under 2014 bytte vi bland annat vårt kundinformationssystem. Krav från våra kunder och branschen gjorde att det gamla systemet inte höll måttet. Förhoppningen för 2015 är att vi ska bidra med fler kanaler där vi kan nå våra kunder, som sms-aviseringar och en app, säger Susanne Eriksson. HON TYCKER DET är roligt att kunderna är nöjda, men också att de har höga förväntningar på Luleå Energi. – Tittar vi på resultatet är åtta av tio kunder väldigt nöjda med oss. Vi arbetar med att behålla vår kundnöjdhet, men naturligtvis är målet att alla våra kunder ska vara nöjda med oss. Jag hoppas att kunderna känner att de är med och påverkar kundnöjdheten. SOFIA FJÄLLSTRÖM ELBILSREKORD 163 mil på en laddning Rekordet för hur långt en elbil kan köra på en enda laddning, lär vara hela 163 mil och innehas av den batteridrivna bilen Schluckspecht. Det är sex mil längre än om man skulle köra genom Sverige, från den nordligaste till den sydligaste spetsen. Rekordet slogs 2011 på en testbana och fyra förare turades om att köra under den 36 timmar och 12 minuter långa färden. STRÖMAVBROTT Rätt till ersättning vid avbrott Latte på stan eller el i villan hela dan? 30 kronor, för det får du en latte på ett café på stan eller hushållsel hemma i villan hela dagen. I genomsnitt betalar en villa 9 300 kronor för sin hushållsel per år (beräknat på 1,50 kr/kWh) vilket innebär en daglig kostnad på knappt 26 kronor. Detta kan jämföras med snittkostnaden för en latte på stan som är drygt 30 kronor. Om du drabbas av ett elavbrott som varar under en sammanhängande period på minst tolv timmar, kan du ha rätt till ersättning. Lägsta ersättningsnivå är 900 kr, förutsatt att ersättningen inte jämkas. Har du haft avbrott kan du ha rätt till ersättning för skadestånd, oavsett hur länge avbrottet varat. Skadeståndet omfattar ersättning för utgifter, inkomstbortfall och annan förlust. För vägledning om jämkning av skadestånd eller undantag kan du vända dig till Konsumenternas Energimarknadsbyrå eller din kommunala konsumentvägledare. Vill du få beslutet prövat: Allmänna reklamationsnämnden eller allmän domstol. NR 1 2015 Frågor svar om energi Här kan du hitta svaren på de vanligaste frågorna rörande din energi. Du är naturligtvis välkommen att kontakta oss om du har några andra frågor eller funderingar. Kundservice når du på telefon 0920-26 44 44 eller via epost kundservice@ luleaenergi.se VARFÖR SKA JAG TECKNA MILJÖEL? – Med Miljömärkt El väljer du hur din el produceras. Förnybar el har liten miljöpåverkan och bidrar till att minska utsläppen av skadliga växthusgaser. Väljer du Miljömärkt El gör du en god gärning för klimatet. Som kund till Luleå Energi erbjuder vi dig tre typer av miljötillägg; VattenEl EPD, VindEl och Bra Miljöval. Att välja Miljömärkt El är inte heller en kostsam historia. Väljer du exempelvis EPD-el från Luleälven, s.k. VattenEl, betalar du ett tillägg på 0,5 öre/kWh. Om du har en årsanvändning på 15 000 kWh innebär det alltså 7,80 kr extra per månad. VARFÖR SKA JAG VÄLJA E-FAKTURA? – Med e-faktura skickas fakturan till din internetbank. Du kan kontrollera innehållet i fakturan och betala den när som helst och var som helst. Du behöver inte fylla i fakturans uppgifter eller OCR-nummer. Om du vill ha e-faktura så väljer du det i din internetbank. BEHÖVER JAG INFORMERA ER NÄR JAG FLYTTAR? – Du som är nätkund hos Luleå Energi har 30 dagars uppsägningstid av ditt elnätsabonnemang. Anmäl därför gärna flyttning till oss 30 dagar i förväg. VARFÖR SKA JAG VÄLJA TRYGGVÄRME? – TryggVärme är en trygghetstjänst och serviceavtal för dig som har fjärrvärme. Med TryggVärme får du en vältrimmad och energioptimerad fjärrvärmecentral, jourhavande tekniker och kostnadseffektivt underhåll. Mer information hittar du på: www.luleaenergi.se HÄR ÄR NÅGRA PERSONER DU KAN MÖTA NÄR DU RINGER ELLER BESÖKER OSS Du når oss alltid på telefon 0920-26 44 44 eller via e-post kundservice@luleaenergi.se. Varmt välkommen att ta kontakt med oss. Vi finns här för att hjälpa dig! Viktor Marie Ann-Sofie Pernilla Anna Annika Hemsida: www.luleaenergi.se | E-post: info@luleaenergi.se | Telefon: 0920-26 44 00 | Fax: 0920-887 39 | Besöksadress: Energigränden 1, Luleå | Postadress: Luleå Energi AB, Box 50100. 973 23 Luleå
© Copyright 2024