tioNeR AvestA piNgst deLAR Ut MAtkAssAR vARJe veckA
Pingst.se n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK NR 1 JAN 2013 MAT FÖRE KÖREN I Botkyrka pingst serveras middag till barn och föräldrar AVESTA PINGST DELAR UT MATKASSAR VARJE VECKA NU FINNS PINGST PÅ NYA KONTORET tv INTER SPELAR IN REPORTAGESERIE LEDARE Pingst.se medlemstidning för pingströrelsen redaktion Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Kerstin Klason Peter Stolpestad Noomi Lind Lars Klingsbo Arne Hyckenberg Birger Thureson Ulrica Stenstrand Jeanette Ingemarson Anders Hällzon Lennart Nolvall Jakob Freiman Omslagsbild Arne Hyckenberg Redaktionsråd Ulrika Ramstrand Ulrika Wadskog Birger Thureson Noomi Lind Mattias Celinder Roger Svanell kontakta oss Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion 08-608 96 00 08-619 25 39 ulrika.ramstrand@ pingst.se 08-608 96 50 www.pingst.se Pingst – fria församlingar i samverkan Pingst.se Box 15144 167 15 Bromma 141 99 Stockholm Gustavslundsvägen 18 167 51 Bromma V-TAB, Västerås Pingst – fria församlingar i samverkan annonser För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand ulrika.ramstrand@pingst.se 08-619 25 39 eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se 08-619 25 46 ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Pernilla Halzius Telefax E-post 08-608 96 05 08-608 96 50 registret@pingst.se Pingst.se ges ut av Sveriges pingst församlingar genom riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 2 Var med i laget Pingst FF J ag har två spännande och utmanande företeelser framför mig detta år. Det ena är vår stora satsning på ideella ledare, Pingst Ledarutveckling, det andra är ett fallskärmshopp som jag fick i födelsedagspresent (de letar efter en tillräckligt stor skärm …) . Bägge företeelserna fyller mig med en hisnande känsla. En av dem är ganska oviktig, den andra är enormt viktig. Pingst Ledarutveckling är den största gemensamma satsning som Pingst gjort för att skapa bättre förutsättningar för lokala levande församlingar någonsin. Anmälningstiden är inte ute när jag skriver detta, men vi har goda förhoppningar att närmare 160 församlingar är med och drygt 2 000 ledare. Församlingarna som är med representerar drygt 55 000 medlemmar. Imponerande. Jag tror att denna satsning kommer att bygga laget Pingst. Ett lag som kan hjälpa varandra att vinna. Inte bara en match utan människors eviga välgång. Drömmen är att vi genom att mötas, utvecklas, samtala och utmana varandra skall lyckas ännu bättre att använda alla våra resurser för att göra Jesus känd, trodd och älskad. En församlings erfarenhet kan hjälpa en annan. En ledares egen kris kan hjälpa någon annan genom en svårighet. En församlings erfarenhet av att jobba med Alpha kan förädla arbetet hos oss andra. En öppen förskolas pedagogik kan hjälpa en annan förskola att växa vidare. En styrelses brottning med förändringsprocesser kan hjälpa en annan att undvika ett och annat misstag. Någon har lärt sig hur man berättar om frälsningen och dopet på ett enkelt sätt till inspiration för någon annan. I laget Pingst finns massor av erfarenhet av segrar, men också förluster. Min övertygelse är också att det finns en mängd dolda skatter i åkern (Matt 13:44– 45) som kallas Pingströrelsen, och inte bara kända erfarenheter. Pärlor som behöver grävas fram och synliggöras. I våra församlingar finns det många oupptäckta gåvor, förmågor, resurser, drömmar och visioner. Pingst ledarutveckling kan bli ett redskap att upptäcka, använda och förädla många människors gåva och förmåga. ”Det bästa du kan ge en vän är en bra passning” lär en känd fotbollsspelare ha sagt. Det viktigaste för en andlig ledare är att skickliggöra andra har Paulus sagt (Ef 4:11–13). Till sist, var med i laget Pingst FF, För- samlings Förnyelse. Anders Carlberg, initiativtagare till Fryshuset och nyss avliden, sa för ganska många år sedan så här: ”Kyrkan har öppet mål, frågan är om de ens vet om att de är med i matchen”. Även om du inte är med i Pingst Ledarutveckling så är du med 100 procent i laget. Dina gåvor och förmågor är viktiga för oss alla. Vi är med i matchen. Och vi ska vinna. Inte prestige och ära. Men människor. pelle hörnmark Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan Pingst.se nr 1 2013 INNEHÅLL 14 PMU-insats ger skydd mot regn i DR Kongo En PMU-insamling har gjort det möjligt att förmedla 4 175 presenningar till familjer, som är internflyktingar i sitt eget land och bor i ett flyktingläger utanför Goma i DR Kongo. 8 Socialt arbete i fokus Hur kan församlingen bli en större aktör i att möta samhällets behov av social omsorg? Det var utgångspunkten för den regionala samlingen i Jönköping tidigare i år, där bland andra Hans Wikström medverkade. 10 Till för familjer och relationer Lillemor Ivansson ansvarar för pingstförsamlingen Brukskyrkans familjeomsorg i Ursviken. Målet är att ge verktyg till familjer och i relationer, både i och utanför kyrkan. Minskad vardagsstress N är jag träffade Lillemor Ivansson, som är ansvarig för Brukskyrkans familjeomsorgsarbete i Ursviken, (läs mer om henne och det arbetet på sidorna 10–11) tog hon bland annat upp vikten av att församlingars verksamhet inte tynger ner familjerna. Det är stressigt i dag att få vardagen att fungera med lämningar och hämtningar på dagis och skolor, krävande jobb, och ovanpå det ett församlingsengagemang. ”Om vi ska bygga en trovärdig församling måste vi lyssna in den här gruppen”, menar hon. Jag tänker på detta när jag läser reportaget från Botkyrka pingstförsamling, där både föräldrar och barn för bara 20 kronor styck kan få äta middag i kyrkan innan barnkörövningarna sätter igång på tisdagskvällarna. Och på köpet får de lite trevlig vardagsgemenskap och minskning av stress. Bra idé, som kanske flera kan ta efter. Tidigare i år var det barnledarkonferens i Jönköping, dit mer än 1 000 barnledare kom för att inspireras och lära sig mer. På sidan 19 kan du läsa om vad några av dem fick med sig hem. Och nu har Pingsts nya ledarutvecklingsutbildning också dragit igång. Pelle Hörnmark skriver om det arbetet i sin ledare på sidan här till vänster. Det här numrets undervisningsartikel handlar om hur tillväxt sker i Guds rike. Läs det Ulrik Josefsson skrivit och låt dig inspireras, för visst vill vi bli fler. Det jobbar också Phil och Katja för. De är Pingst.se nr 1 2013 12 Matkassar till behövande I Avesta samarbetar pingstförsamlingen med ICA Kvantum och tar hand om matsvinnet från affären och ser till att det hamnar hos behövande. Minst 15 matkassar delas ut varje vecka. 20 De vill nå svenska studenter Katja och Phil Zarns är pastorer i den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God, men verksamma i Sverige, där de samarbetar med Pingst ung för att nå unga vuxna. pastorer i amerikanska pingströrelsen Assemblies of God men verksamma bland unga vuxna här i Sverige och samarbetar bland annat med Pingst ung. Du kan läsa om dem på sidan 21. När du får den här tidningen har vi läm- nat Pingsthuset I Flemingsberg och installerat oss i vårt nya huvudkontor vid Alviks torg i västra Stockholm. Lite glimtar från flytten får du på sidorna 6–7. Ja, det här var bara några axplock från det här numrets innehåll. Jag skulle faktiskt vilja rekommendera dig att läsa ALLT vi har att bjuda på; om flyktinghjälp som når fram, den kommande skaparfesten, TV Inters nya programserie, sociala regionkonferensen, matutdelning i Avesta, Sport for Life, församlingsplantering i Norge, hur Serdar kom till tro och pensionärsgänget som i 20 år hjälpt Pingst att packa församlingsutskicket. Och du, det finns ännu mer … Ulrika Ramstrand 3 SVERIGE En dag på jobbet. Erik Thunberg och Johannes Sköldeberg filmar Dagens opionionsredaktör Elisabeth Sandlund. foto: roger svanell En vanlig dag framför TV-Inter följer kristna profiler i ny reportageserie I dagarna har TV Inter dragit igång inspelningarna av en ny reportageserie, där tittarna kommer att få följa en person under en dag. – Förhoppningen är att man ska känna att man lär känna den här personen genom programmet, säger Johanna Litsgård, som blir programmens reporter. De nya programmen produceras för webben och är tänkta att vara cirka en halvtimme långa, men kortare klipp ur dem kommer också att läggas ut. Programmen utspelar sig under en 4 ganska vanlig dag i de medverkandes liv. Det kan, men behöver inte, handla om kända personer. Det viktiga är att det är personer som har något att berätta, om sina erfarenheter och/eller det man ägnar sig åt. Kräver mycket research Programmen kommer att läggas ut på www.tvinterplay.se, på You Tube och på tidningen Dagens hemsida. – Den här programformen kräver mycket research och förberedelser kring vad det är vi vill ha ut, konstaterar Johanna Lits- gruppbild. På besök hos scoutgruppen där Elisabeth är en av ledarna. gård, men lägger till att charmen med inspelningarna också kommer att vara att allt inte går att planera. Johanna Litsgård arbetar foto: roger svanell sedan förra året en dag i veckan med programutveckling på TV Inter och den här serien blir det första resultatet av det arbetet. Resten av sin tid finns hon på Pingst.se nr 1 2013 Hallå där ... … Andréas Andersson, direktor för Sport for Life, som numera är en del av Pingst ung. Vad betyder det för Sport for Life att vara en del av Pingst ung? – För det första att vi kommit tillbaks till våra rötter, Sport for Life bildades ju från början av två pingstförsamlingar, men också att vi nu får tillgång till ett nationellt nätverk av församlingar, som i sin tur kan använda sig av vår verktygslåda för idrottsmission. sportig. Andréas Andersson. FOTO: TOMMY HVITFELDT intervju. Johanna Litsgård är programmets reporter och följer huvudpersonen under en dag. foto: roger svanell kameran Kaggeholms folkhögskola, där hon är ansvarig för medieutbildningen. Målgruppen, som hon, och TV Inter-teamet ser framför sig, är personer som inte är purunga, typ 35 år, lite plus, lite minus. – Vi hoppas på att de ska kunna identifiera sig med det vi tar upp, det kommer handla en hel ’ FAKTA En dag med c Halvtimmes långa tv- program för webben, plus kortare klipp. c Publiceras på tvinterplay,se, You tube och Dagen. c Spelas in under en dag med Johanna Litsgård som reporter och ett teknikteam på tre personer. Pingst.se nr 1 2013 del om relationer och familj och sånt, säger hon. TV-produktionsmässigt är det inte så stor skillnad på om man gör programmen för vanlig TV eller webb, menar Johanna. Men webb-tv har fullkomligt exploderat och innebär att programmen får en betydligt längre livslängd och att man inte måste arbeta inom en exakt tidstablå. Sandlund och Helgesson Under våren kommer ett antal program att spelas in och sedan läggas ut allt eftersom. Vid den här tidningens pressläggning hade inspelning gjorts med tidningen Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund och författaren, krönikören och föreläsaren Jonas Helgesson var inplanderad. ULRIKA RAMSTRAND Hur påverkar det arbetet? – I praktiken påverkas det inte jättemycket. Men Pingst ung kan hjälpa oss att göra det vi redan gör ännu bättre. Och vi får möjligheten att bilda lokala avdelningar av Sport for Life. – Vår ambition är precis som tidigare att hjälpa och utrusta församlingar att nå sina samhällen genom att använda sig av idrott. Pingst ung har ett viktigt kontaktnät, som vi kan använda för att dela med oss av vårt kunnande. Kommer er lägerverksamhet att fortsätta? – Ja, absolut och vi hoppas på att den ska expandera. Hittills har vi erbjudit läger med ishockey, golf, innebandy och multisport. Till sommaren räknar vi ’ med att också kunna erbjuda fotbolls- och cykelläger. I år anordnar vi också lärjunga- och ledarskapsträning kombinerat med sportutövande. Innebär samgåendet att det bara är pingstförsamlingar som ni kan jobba tillsammans med? – Nej, vi kommer att vara en resurs för hela kristenheten också i fortsättningen, men ser förstås att vi har en potential för tillväxt inom Pingströrelsen. Hur blir det med de anställda? – De fem deltidsanställda, som jobbar på kontoren i Örebro och Jönköping, blir kvar. ULRIKA RAMSTRAND FAKTA Sport for life c Bildades 1995 av pingstförsamlingarna i Jönköping och Skillingaryd. c Har som vision att stötta idrottspersoner så att de utvecklas inom sin idrott och som människor. c Vill vara en resurs inom idrottsmission för hela kristenheten. c Leds av en styrgrupp som ansvarar för budget och verksamhetsplan. c De stora verksamhetsområdena är läger, konsultation, kaplanskap och nätverkande. c Den 24 november togs beslutet om att gå samman med Pingst ung. c Sammanslagningen trädde i kraft 1 januari 2013. c Kan ta emot statsbidrag, men är fortfarande beroende av gåvogivare för att gå runt. 5 SVERIGE Rådslag på Clarion Sign Under årets Rådslag, som hålls på hotell Clarion Sign i Stockholm, hålls under den första dagenbolagsstämma för Pingst förvaltning AB med viktiga beslut. Därefter klubbas rådslagsförhandlingarna för Pingst – fria församlingar i samverkan igång av styrelsens ordförande Sören Eskilsson. Årets Rådslag kommer att hållas den 3–4 maj på hotell Clarion Sign vid Norra bantorget i centrala Stockholm. Här hölls tidigare i år också den nya pastorskonferensen för pastorer inom nätverket Pingst Pastor. (Se artikel sidan 26.) Lunch och bolagsstämma Registrering inför årets Rådslag går att göra från 10 på fredagsförmiddagen. Efter lunch inleds Rådslaget med lovsång och bön och sedan följer bolagsstämma för Pingst förvaltning AB. Därefter klubbas årets förhandlingar igång. Vid halvåttatiden på kvällen är det dags för festmiddag och visionstal av Pelle Hörnmark. Samtal kring inriktning Rådslaget fortsätter på lördagen med samtal kring inriktningen för framtiden inom de olika verksamhetsområdena i Pingst och presentationer av och beslut om verksamhetsplaner för det kommande året. Om allt går som planerat så ska förhandlingarna vara avklarade lagom till klockan 15, då det blir avslutning. Senast 15 mars Den som vill ha en motion behandlad under årets Rådslag måste enligt stadgarna ha inkommit med den senast åtta veckor före Rådslaget, det vill säga i år alltså den 15 mars efter denna tidnings pressläggning. ’ mötesplats. Årets Rådslag hålls på hotell Clarion Sign i centrala Stockholm. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Materialet till församlingarna inför Rådslaget ska enligt stadgarna skickas ut minst sex veckor före Rådslaget. I de handlingarna finns valberedningens förslag, verksamhetsberättelser, verksamhetsplaner, dagordning etcetera. Val till ny ordförande Endast en ordförandepost är aktuell för nyval under årets Rådslag. Det handlar om ordförande för Pingst Utbildning. Gunnar Crona, ordförande på June folkhögskola, är valberedningens förslag till denna post. Pingst förvaltning AB har valt att flytta sin bolagsstämma från den traditionella tidiga lördagstiden till fredagseftermiddagen för att fler församlingsombud ska finnas på plats. ULRIKA RAMSTRAND FAKTA Så många ombud har varje församling 6 c Församlingar med upp till och med 499 medlemmar får ha 2 ombud. c Församlingar med mellan 500 och 999 medlemmar får ha 3 ombud. c Församlingar med mellan 1000 och 1999 medlemmar får ha 4 ombud. c Församlingar med fler än 2 000 medlemmar får ha 5 ombud. På plats I början av mars gick flyttlasset från Flemingsberg i Huddinge kommun till det nya kontoret vid Alviks torg i västra Stockholm. Här samsas nu alla pingstorganisationerna i ett nyrenoverat storkontor ett stenkast från Mälarens strand och granne med Ekumeniska centret. Försäljningen av Pingsthuset i Flemingsberg till Real Option som i sin tur hyr ut och förvaltar fastigheter till Engelska skolan stötte på patrull i slutet av förra året på grund av en kraftledning nära fastigheten, vilket hindrade ansökan om bygglov. Problematiken kring strålning från kraftledningen löstes i slutet av februari, men vid denna tidnings pressläggning var de formella byggloven ännu inte klara och därmed hade inte köpet gått igenom. Men fungerar allt som det ska har det gamla Pingsthuset nya ägare från och med 1 april. Och om köpet ändå av någon anledning skulle gå i stöpet så finns andra intressenter redan i kulisserna. Påverkar inte flytt Osäkerheten kring försäljningen har dock inte påverkat planeringen och genomförandet av flytten av kontoret. Den skedde som planerat och tillträde till de nya lokalerna gavs den 1 mars. Pingst.se nr 1 2013 Fullt lass. Många lass med möbler och kartonger blir det när 60-talet arbetsplatser ska flyttas. snart invigning. Till invigningsfestligheterna den 25 mars klockan 15 är förhoppningsvis de flesta kartongerna uppackade. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND i nya lokaler Den första avdelningen som flyttade var ekonomiavdelningen och veckan efter följde de andra avdelningarna efter. Innan flytten bjöds på avskedsfika i Flemingsberg med tårta dekore- ’ rad med bild av Pingsthuset och tacksägelseår för de år som gått. Den 11 mars var första riktiga arbetsdagen på kontoret i Alvik. – Det känns spännande att flytta. Jag tror också det är ett Evangelisera Sverige FAKTA Kontoret i Alvik c Huvudkontor för Pingst – fria församlingar i samverkan och de olika verksamhetsområdena PMU, Pingst Media, Pingst Socialt, Pingst Utbildning, Pingst församling, Pingst tillväxt, Pingst ung och Pingst Förvaltning AB. c Lokalerna är hyrda på fem år. c Besöksadressen är Gus- Pingst.se nr 1 2013 viktigt uttryck för viljan att förändra. Trots att Pingsthuset byggdes med stor entusiasm och enhet så sitter vi inte fast i byggnader utan är beredda att dra vidare, säger pingstföreståndare Pelle Hörnmark. tavslundsvägen 18, 167 51 Bromma. c Postadressen är Box 15144, 167 15 Bromma. c Leveransadressen är Gustavslundsvägen 16, 167 51 Bromma. c Ligger vid Alviks torg i västra Stockholm alldeles nära tunnelbanan och tvärbanans station Alvik. – Den vision som formade Pingsthuset tar vi med in de nya lokalerna, nämligen att med större enhet och gemensamhet får vi större slagkraft i viktiga satsningar för att evangelisera vårt land och världen. Nu sitter förhoppningsvis ett gemensamt Pingst inte i en byggnad utan i våra hjärtan och tankar. Nu är samtliga pingstorganisationer samlade i ett stort luf- tigt storkontor med gemensam matsal, lobby, reception och sammanträdesrum. Centrala lokaler Lokalerna ligger vid Alviks torg, ett stenkast från tunneloch tvärbana och med närhet till Bromma flygplats. På våningsplanen ovanför Pingst ligger Ekumeniska centret, vilket innebär att en stor del av administrationen för Sveriges kristenhet nu finns samlad på samma adress. Den 25 mars blir det invigning av Pingsts nya lokaler mellan klockan 15 och 17. Besökarna får möjlighet att titta runt i lokalerna och äta tårta och dricka kaffe. ULRIKA RAMSTRAND 7 SVERIGE Matkö. Träffen i Jönköpings pingstkyrka var den första av flera. Närmast följer Karlskrona 6 april. PHV. AnnChristin Liljeroos Grönås arbetar foto: anders hällzon samhet. Församlingars sociala Församlingen som en större aktör i att möta samhällets behov. Med den utgångspunkten bjöds det på många olika infallsvinklar hos föreläsare och samtalsgrupper i en regional samling, som Pingst Social inbjöd till i Pingstkyrkan Jönköping tidigare i år. Pingst Social stod tillsamman med församlingen som inbju- dare och dagen hölls ihop av Ulrika Wadskog och Hans Wikström. – Öppenheten för fler aktörer inom den sociala sektorn som framförallt regeringen under flera år förespråkat börjar nu landa i landets kommuner. För att möta det ökande intresset har församlingar hört av sig för att få tips och även veta vad det är som gäller i fråga om lagar och regler, berättar Ulrika Wadskog. Träffen i Jönköping var den första av flera och följs närmast av en träff i Karlskrona den 6 april, då fokus kommer att ligga på socialt företagande. ”Hjärta för barn” På förmiddagen fick de närmare 100-talet tillresta lyssna till redovisning av arbetet med ”de glömda barnen” i Värnamo, där de ansvariga Camilla Liljeqvist och AnnSofie Björhag mer och mer börjar använda begreppet ”hjärta för barn”. Mia Hultström berättade om värdförsamlingens engagemang i det som går under namnet Singoalla. Det handlar om att på olika sätt stödja ensamstående, både under graviditet och senare i föräldraskapet. Rickard Sollenby berättade Vad tog du med dig hem från regiondagen? Jenny Lilja, Habo: – Ann-Sofie och Camilla från Värnamo som berättade om arbetet med barn som har krångel hemma gav ett starkt intryck. Vi kommer att ta kontakt med kommunen och se hur det ser ut här. Kanske är det inte just barnen som kommunen lyfter fram, men vi vill ända ställa frågan. – Vi vill också genom det initiativet känna oss för, vi hoppas att kommunen kommer att se oss som en resurs och ett komplement. Men allra först lyssnar vi naturligtvis in vår egen styrelse. 8 Birgitta Molin, Höör: – Pingst i Höör är en relativt sett liten församling och därför känner vi vår begränsning i det här avseendet. Eftersom vi hört talas om behov av fler gruppboenden hade vi det i tankarna när vi kom. Därför var vi två som lyssnade lite extra på hur en företagsform kan se ut. – I de samtal vi haft med kommunens representanter så flaggar de för att de behöver hjälp i integrationsarbetet. Också intressant och spännande. Vi får se vad vi mäktar med. Peter Stenmark, Gränna: – Det var en mycket inspirerande dag och roligt att träffa så många med fokus på socialt arbete i Pingst. Läget i Gränna Pingstförsamling är den att fler och fler personer med ett före detta och pågående drogmissbruk har hittat in till oss, vilket vi är mycket glada över. – Nu ligger utmaningen i att fylla vardagen med meningsfull sysselsättning för dessa. Vi behöver ytterligare nya initiativ och infallsvinklar för att föra arbetet vidare. Pingst.se nr 1 2013 med Pingstförsamlingarnas handikappverk- möten. Ulrika Wadskog var en av dem som höll ihop regiondagen och också passade på att nätverka. foto: anders hällzon foto: anders hällzon arbete i fokus inlevelsefullt och jordnära om hur de resonerade hemma vid köksbordet inför tanken att öppna upp det egna hemmet till att bli ett ”familjehem”. Utgångspunkten var en spontan relation med en mamma som visade sig behöva stöd med sina pojkar. Ulrika Wadskog kompletterade och berättade om deras vägval att bli en kontaktfamilj på helger och lovdagar. Olika exempel på att vara stöd, som enskild eller familj, presenterades och det framkom att behoven är otroligt stora. Behov av goda relationer För att ytterligare belysa behovet av goda relationer fanns Cilla Stjärnberg på plats och informerade om ”Tillsammans projektet”, som bland annat innehåller äktenskapskurser, konflikthanteringshjälp och en ambassadörsutbildning med olika fokus för personer knutna till ett uppdrag i församlingen. AnnChristin Liljeroos Grönås berättade om arbetet med personer med olika former av funktionshinder genom PHV, Pingstförsamlingarnas handiPingst.se nr 1 2013 intresse. Deltagarna fick ta del av en rad exempel på församlingars sociala arbete. foto: anders hällzon kappverksamhet. På riksnivå bjuds in till läger och gemenskapshelger, framförallt under sommartid, men det finns också möjlighet att som enskild person göra insatser som ”umgåsare”. Fokus på nysvenskar Eftermiddagen inleddes med fokus på nysvenskar och personer som har svårigheter att komma in på den reguljära arbets- marknaden. Birgitta Olsson och Lasse Wäcklén från Huskvarna berättade om deras församlings samarbete med Origo resurs som jobbar med arbetsinriktad rehabilitering för hela människan. Pia Henriksson berättade hur hennes familj finns till hands för nysvenskar och flyktingar. Hon konstaterade att kulturkrockar sker och att hon använt Face- book för att snabbt få fram praktiska attiraljer och annan hjälp till någon som behöver det. Vidare gavs det utrymme för den utmaning och möjlighet som församlingar har att engagera sig som entreprenör inom olika områden. Hans Wikström visade på exempel på vad som är på gång och även lärdomar kring detta som redan kan dras. Organisationen Famna har tagit fram ett skräddarsytt kurs erbjudande som går under namnet ”entreprenörsskolan”. Det första kurstillfället är väldigt snart inpå, se mera på www. famna.se. Samtal i smågrupper Regionsamlingen hann även med ett samtal i smågrupper. Med en rätt så jämn fördelning av deltagare var de samlande rubrikerna: Socialt företagande inklusive LP-arbetet, Barnstöd i olika former, Hem och familj, jour- och kontaktfamilj, Inkludering – integrationsfrågor och funderingar kring olika funktionshinder. ANDERS HÄLLZON 9 SVERIGE För familjer och relationer Lillemor ansvarar för Brukskyrkans familjeomsorg – Vår församling vill fungera som en helandestation och vårt familjearbete är en del av den profilen. Vi vill vara en del av samhället som gör gott och som ger verktyg till familjer och i relationer, både i och utanför kyrkan. Det säger Lillemor Ivansson, som arbetar med Brukskyrkans familjeomsorgsarbete, i Ursviken någon mil utanför Skellefteå. Lillemor Ivansson har bott i Ursviken i 30 år, är utbildad musiklärare i botten, har fyra barn och en lång tid som medlem och äldste i Brukskyrkan i Ursviken bakom sig. I början av 90-talet tog hon en fil kand i socialt arbete och jobbade efter det bland annat med ungdomar i personlig utveckling. När hon sedan i liten skala, som ideell, började att erbjuda parsamtal var steget inte långt till att börja fundera på om den typen av arbete var något som församlingen också skulle kunna bedriva. – Det handlar om ett pionjärarbete, säger hon. Jag gillar att kombinera kunskap om människor med tro och bön. Pusselbitar har lagts på plats allt eftersom. Gör hembesök Sedan drygt sju år tillbaka är hon deltidsanställd i sin hemförsamling Brukskyrkan, som är en pingstförsamling med ungefär 200 medlemmar, där det finns ca 35 barnfamiljer. I Lillemors arbetsuppgifter ingår bland annat att vara en del av närverket kring den kommunala Öppna förskolan Ekan i Skellefteham, göra hembesök, ansvara för församlingens 10 Delaktiga. ”Tanken med det vi gör i familjeomsorgen är att vi ska vara en del av samhället och göra bra och goda saker för vårt närområde och sänka trösklarna till kyrkan”, säger Lillemor Ivansson. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND öppna förskola i Brukskyrkan, ta emot människor för samtal på sin trevligt inredda expedition, arrangera föräldrakurser, erbjuda äktenskapsbesiktningar och olika relationskurser, temadagar och temahelger, föreläsa och predika. – Vår kyrka är också en av arrangörerna till den årliga familjefestivalen, Joy Peak, i Ursviken, tillsammans med Svenska kyrkan, EFS och Frälsningsarmen. En både rolig och väldigt känd dag, som hålls i samband med skolavslutningen i juni och samlar mellan åtta och tiotusen besökare på en dag. – Vi vill med vår familjeomsorg vara en del av samhället, som stärker familjer och ger verktyg i relationer, fortsätter Lillemor. ’’ Ett kvitto på detta kan till exempel vara att hon fått förfrågningar från en skolsköterska om att erbjuda föräldracoachning. Ber om öppna dörrar Lillemor har också kontaktat kommunens familjerådgivning och har fått presentera sig och det man gör i Bruks Familjeomsorg. – Jag har bett Gud att öppna dörrar genom det här arbetet, säger Lillemor, för jag har inte velat armbåga mig fram. – Det är viktigt att vi som församling syns och visar kärlek till människor, lever i samhället, finns där och visar att vi bryr oss på många olika sätt. Det är lite unikt att en Pingstkyrka kan erbjuda familjestöd på det här viset som i lilla Ursviken, Det är viktigt att vi som församling syns och visar kärlek till människor. i täten. Lillemor Ivansson arbetar sedan församlingens hyreslägenheter. och Lillemor är självklart glad för att få jobba med detta. Hon säger att det känns utmanande och roligt och att det har landat bra. Men också att man måste låta ett sådant här arbete få ta sin tid. Tröskeln till en Pingstkyrka är fortfarande ganska hög, för människor i samhället, tyvärr. – Det handlar om att bygga förtroende och då får man helt enkelt inte ha för bråttom, konstaterar Lillemor. När vi träffas har Lillemor nyss läst en rapport från Umeå kommun, där kommunen bestämt sig för att satsa nio miljoner på att stärka förhållanden eftersom skilsmässor och uppbrott medför så stora kostnader, inte minst för att 50 procent av barnen i splittrade hem mår dåligt. Pingst.se nr 1 2013 drygt sju år deltid som ansvarig för Brukskyrkans familjeomsorg. Till hennes expedition/mottagning kan man komma genom den port som också leder in till FOTO: ULRIKA RAMSTRAND – Vilken grej, utbrister Lillemor. Och vilken utmaning för vår kommun! Det borde alla kommuner göra. På rätt plats Lillemor känner sig trygg i att hon finns på rätt plats. – Ja, jag tror det är något som Gud vill och att det inte är jag som ska åstadkomma resultaten. Hon berättar att när hon tar ’ emot par för samtal får hon oftast möjlighet att avsluta samtalen med en bön, även om paren inte har någon kyrklig anknytning. – Det är en förmån att kunna använda bönen som ett redskap i mötet med människor och att veta att det finns en församling som står bakom och ber för arbetet, säger hon. Att leva i en relation är inte lättare nu än förr, konstaterar hon. En relation kräver tid och det är svårare att få till tiden i den press och det tryck som råder i dag. kristen grundskola tillsammans med pingstförsamlingen i Skellefteå och mycket, mycket mer.) c Familjeomsorgen erbjuder samtal och rådgivning, föräldrakurser, relationskurser, öppen förskola, föreläsningar och temadagar/kvällar. c Har en deltidsanställd person; Lillemor Ivansson. c Har en egen hemsida; www. familjeoms.org ”Inte tynger ner” – Även familjerna i kyrkan lever i den verkligheten. Därför får vi inte bygga upp en verksamhet i kyrkan som tynger ner familjerna. FAKTA Bruks Familjeomsorg c Är en del av Brukskyrkans verksamhet (Brukskyrkan är en pingstförsamling med omkring 200 medlemmar i Ursviken utanför Skellefteå, som också driver Alpha-kurser, anordnar helandehelger, driver en Pingst.se nr 1 2013 – Som familjestödjare och äldste vill jag vara med och ge verktyg till familjer att kunna leva ut sin tro i vardagen och verksamheten får anpassas efter det. Vi måste ha barnfamiljerna i fokus, så att vi inte knäcker dem, säger hon. Om vi ska bygga en trovärdig församling måste vi lyssna in den här gruppen. Men även visa på vikten av den goda vanan, att som familj följas till gudstjänst på söndagarna. Utmaningen i det arbete hon står i handlar om att hitta både vägar att nå inåt och utåt, säger hon. Stöd och material från arbetet får hon både från Tillsammans och från Levande familjer. ULRIKA RAMSTRAND 11 SVERIGE Skaparfest för kreativa kristna Bilder kan tala där andra språk inte fungerar. Det menar bildkonstnären Jan eric Johansson från Malmö, som är en av dem som medverkar under Skaparfesten, som anordnas av Filadelfia på södra Öland i maj. Janeric Johansson kommer att hålla i ett särskilt konstseminarium under Skaparfesten, liksom Anna Mellergård. Seminarier anordnas också kring att skriva med Urban Thoms, om dans och drama med Ulrika Ekström och musik med Frank Ådahl. Emmanuel Hyllerud håller seminarium på temat ”Att leva på sin gåva” för alla närvarande. Janeric Johansson hoppas också på att få möjlighet att tala inför hela gruppen. – Det vill jag därför att det är viktigt att bidra till ökade förståelse för bild och bildskapande, även om syftet inte är att få alla att börja måla. Förståelsen för bilder är inte precis utmärkande för frikyrkan, konstaterar han. – Om man jämför med hur musik tas till vara så blir det väldigt tydligt. Att bilden har ett värde i sig har inte precis funnits med. Hoppas på förändring Det hoppas han förstås att det ska bli ändring på och välkomnar också initiativet att starta en mötesplats för konstnärligt utövande kristna. – Under Skaparfesten kommer jag att dela med mig av exempel på hur Gud kan använda konsten. ’ FAKTA Skaparfesten c Premiärhålls 24–26 maj i Mörbylånga. c Arrangeras av Filadelfia på södra Öland. c Riktar sig till kristna kulturarbetet för att inspirera, styrka och stärka dem. c För program och ytterligare information se www. skaparfesten.se 12 bildrikt. Janeric Johansson vid ett av sina konstverk. Det har han många personliga erfarenheter av, bland annat när han arbetat tillsammans med konststudenter i Kina. – Jag vill berätta om mina erfarenheter och uppmuntra människor med detta och få folk att förstå att Gud kan använda sig av konsten. Öppna andliga sinnen Han konstaterar att många som är konstintresserade också har öppna andliga sinnen och går och ser konst för att uppleva något. – Jag använder min konst för att uttrycka min tro. Även om jag inte målar uppenbara religiösa motiv, jag vill inte pracka på människor budskapet. Janeric Johansson påpekar att när Bibeln för första gången berättar om hur en människa fylls av Guds Ande så handlar det om Besalel, som fick uppdraget att utsmycka förbundsarken. Janeric Johansson har i 44 år levt på sin konst och aldrig haft en fast månadslön. Hans specialitet är att göra tredimensionella målningar på plåt, som kräver att iakttagaren rör sig runt verket och betraktar det ur olika vinklar. Han har en ateljé hemma i Malmö och arbetar också i Kunming i Kina ett par månader varje år. Han har också många andra internationella kontakter och var bland annat med på Lausannekonferensen 2004 och tog fram ett dokument om att befria konsten. ULRIKA RAMSTRAND matbil. Personal från Pingstkyrkan lastar bilen full med mat från ICA Kvantum, Kyrkan delar ut I Avesta tar Pingstkyrkan varje vecka hand om matsvinnet från ICA Kvantum och delar ut till behövande. Det handlar om varor som har trasiga förpackningar och är datumpackade och annars skulle slängas. Pastor Thomas Hallström har gjort en överenskommelse med ICA Kvantum-chefen om att medlemmar i församlingen varje onsdag hämtar mat vars bästföre-datum går ut samma dag. – Det här är ett vinn-vinnprojekt, säger Erik Geijer till tidningen Dala-Demokraten. Det här är mitt sätt att förbättra miljön och bidra till människor som har det svårt. Det är dessutom ekonomiskt för det kostar att kasta mat. Rätt nätverk Pingstkyrkan har i sin tur det nätverk som krävs för att maten ska komma till de som verkligen behöver den. – Vi har delat ut cirka 15 matkassar i veckan sedan vi startade den här verksamheten. Vi ser ju att det finns en massa människor som behöver det här. Missbrukare, fattiga, arbetslösa, stora familjer som inte har så mycket pengar Pingst.se nr 1 2013 i fokus. Under PMU:s vårkampanj samlas pengar in till mödravård i DR Kongo och Tanzania. FOTO: LARS KLINGSBO Vårkampanj om mödravård Miljontals kvinnor och barn dör eller får svåra skador varje år i samband med graviditet och förlossning. PMU lyfter därför för tredje året i rad rätten till mödrahälsovård i Vårkampanjen. som sedan delas ut. FOTO: JAKOB FREIMAN skänkt mat eller personer som bara hamnat utanför systemet. På det här viset kan vi göra något för dem, säger pastor Thomas Hallström. En onsdag i februari blev det hela 40 matkassar, som gick till behövande personer. Hjälp till förändring Förhoppningen är också att fånga upp personer som vill lämna sitt missbrukarliv och få hjälp till en förändring på kristen grund. Maten, som ICA annars skulle tvingas slänga kan bestå av kött, mjölk, korv, kaffe, tillbucklade konserver, sockerpaket som fått Pingst.se nr 1 2013 tejpats för att de gått sönder, samt diverse ost och smörgåspålägg. Varorna packas i Pingstkyrkans kök och hanteringen kontrolleras regelbundet av kommunens livsmedelsinspektör. Blir det någon mat över efter utdelningen, som äger rum på onsdagsförmiddagar, så skänks den i sin tur till RIA. ulrika ramstrand Fotnot: Matutdelningen har uppmärksammats av flera medier, bland annat TV4, som sände reportage kring detta i programmet Veckans Svensk den 8 mars, där Erik också vann den titeln. Bristerna i mödrahälsovården leder till att närmare 300 000 kvinnor och sex miljoner barn dör varje år. Och 99 procent av dödsfallen sker i låginkomstländer. Miljontals mödrar och barn får också svåra sjukdomar eller skador. Kollekt till hälsovård PMU lyfter under mars till maj rätten till mödrahälsovård, och pengar samlas in till arbete i DR Kongo och Tanzania. Församlingar i Sverige uppmuntras bland annat att skänka en morsdagskollekt till mödrahälsovård. – I många länder finns alldeles för få barnmorskor utbildade med tillräcklig kompetens, som kan följa kvinnors graviditeter och förlossningar och vidta de åtgärder som behövs för att undvika komplikationer och skador. Det berättar Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap med inriktning på reproduktiv och perinatal hälsa vid Göteborgs univer- sitet, som själv arbetat länge i Afrika. Stort lidande I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars, lanserade Panzisjukhuset och PMU Panzirapporten, som har fokus på fistlar. För Bertha Bbile i DR Kongo ledde det till stort lidande, innan hon fick vård vid Panzisjukhuset. – Det kändes som att mitt liv var över och att jag inte längre värd något, berättar hon. Männen styr ekonomin I samhället Manonga, Tanzania, föder bara 47 procent av kvinnorna barn med stöd av utbildad barnmorska. Det är männen som styr över ekonomin och bestämmer om kvinnan ska söka vård eller inte och många kvinnor känner själva inte till de risker de står inför som gravida. NOOMI LIND Fotnot: PMU:s samarbetspartner Cepac i DR Kongo och FPCT i Tanzania arbetar med att informera om familjeplanering och mödrahälsovård, motverka destruktiva normer, samt höja kapaciteten hos vårdpersonal. Hälsoinrättningar och förlossningsrum restaureras och utrustas också av Cepac. 13 VÄRLDEN Barnen har det svårast i lägret PMU-insats förmedlar presenningar till internflyktingar i DR Kongo PMU:s humanitära insats i Goma ger skydd från kyla och regn för utblottade familjer som flytt striderna i östra Kongo. I lägret Mgunga III kämpar 17 000 flyktingar för att överleva och det högsta priset får barnen betala. flyktinglägret. Levnadsförhållandena är urusla med brist på mat, vatten, latriner, hushållsredskap, madrasser och sjukvård. Att få fortsätta sin skolgång är en utopi för flyktingbarnen. Blev skottskadad Oregelbundna rader av små gräshyddor med klarblå presenningar har rests upp i ett ogästvänligt område där marken är täckt av lavastenar. Vi har kommit fram till flyktinglägret Mugunga III i provinshuvudstaden Goma, Nordkivu, efter att ha färdats i en sliten båt under natten från Bukavu i Sydkivu. Tecken på undernäring Här lever knappt 4 000 familjer, cirka 17 000 människor, vilket motsvarar en mindre svensk kommun. En del familjer har gett sig av för att leta efter en bättre plats att bo på. I en av alla enkla hyddor sitter Ishara, två år, och hans familj. Pojken äter på ett tjockt grässtrå som ser ut som ett litet sockerrör. Detta är allt som hans föräldrar just nu kan ge sin lille son. Hans mage är lätt uppsvälld, ett tydligt tecken på undernäring. Hundratusentals på flykt Goma intogs den 20 november förra året av rebellgruppen M23. Efter förhandlingar drog sig rebellerna tillbaka, men ytterligare 140 000 männi skor tvingades på flykt i denna konfliktdrabbade del av landet. PMU startade en insamling och 4 175 presenningar har förmedlats genom den kongolesiska 14 utsatt. Ishara tuggar på ett grässtrå, någon mat finns inte att äta. Foto: LENNART NOLVALL pingströrelsen CEPAC, för att ge familjer skydd från de kraftiga skyfallen under regnperioden. Ishara är ett av tiotusentals barn som tvingas leva under svåra omständigheter i enkla flyktingläger. Barnen är de som får betala det högsta priset för hänsynslösa rebelledare, och egenmäktiga politiska ledare i regionen visar både ovilja och oförmåga att skapa nödvändig stabilitet i området. Stora naturrikedomar I östra Kongo finns ofantliga naturrikedomar som den globala ekonomin hungrar efter, och som skapat en krigsekonomi som blir allt svårare att ta sig ur. Stora delar av området är laglöst land och de humanitära behoven är enorma. Totalt har över fem miljoner människor sedan 1996 fått sätta livet till i det som kallas Afrikas världskrig. Flydde med tre barn Isharas pappa och mamma flydde hals över huvud med sina tre barn från Masisi, ett par mil väster om Goma, när odisciplinerade soldater lämnade området, rädda för den betydligt mindre rebellgruppen M23 som var bättre utrustad och motiverad än landets egen armé. Familjen bor i utkanten av Vi möter också Kahinda Sifa, 75 år, vars tillvaro skiljer sig väsentligt från en svensk pensionärs. Hennes make dog för 16 år sedan i ett flyktingläger och hon berättar om ett liv fyllt av trauman och svårigheter. Av Kahindas åtta barn är tre redan döda. Dottern Sifa, 40 år, bor med sin familj i samma läger. – Jag blev skottskadad i striderna, berättar Sifa. Eftersom jag inte fått möjlighet att bli opererad sitter kulan fortfarande kvar i överkroppen och jag har ständig smärta. Lägrets ledare Vianey Ntibarikure berättar att man inte alls fått den hjälp som utlovats av andra organisationer. Människorna är frustrerade och vädjar om mer hjälp. Samtidigt visar han och alla andra som slutit upp stor tacksamhet för presenningarna. – Under de första dagarna när vi kom hit och byggde upp våra enkla hyddor regnade det som tur var väldigt lite, säger Vianey. Så kom CEPAC och distribuerade presenningar och på kvällen samma dag, precis när familjerna hunnit täcka sina gräshyddor med dem, kom det ett skyfall. Er hjälp kom i precis rätt tid! Utan den hade familjerna och de små barnen fått genomlida många fuktiga och kyliga nätter i lägret. LENNART NOLVALL Pingst.se nr 1 2013 tak över huvudet. Pappa Kadafi Rajabu, 28 år, mamma Zawadi Maombi, 26 år, samt barnen Germaine, 4 år, Ishara, 2 år, och Josline, 7 månader, i sin enkla gräshydda täckt med en presenning från PMU. Pingst.se nr 1 2013 Foto: LENNART NOLVALL 15 REPORTAGE MIDDAG FÖRE KÖRÖVNINGEN Mat i kyrkan till både barn och föräldrar före barnkörsövningen. Ett sätt att underlätta vardagen och minska stressen och också en möjlighet till gemenskap. Det är ett koncept, som Botkyrka pingstförsamling med framgång använt sig av i flera år. Det är tisdagskväll. Klockan närmar sig fem på eftermiddagen och om någon timma eller så börjar församlingens olika barnkörer ta ton på olika håll i kyrkan. Men redan nu börjar barn och föräldrar glida in genom dörren och alla drar sig mot rummet med långborden. En doft av köttbullar röjer vad som är på gång, liksom aktiviteteten i det lilla köket där det jobbas ivrigt med grytor och uppläggningsfat. Jovisst! Det är matdags. Att servera mat före köraktiviteterna är något som Botkyrka pingstförsamling har hållit på med några år nu. Det intressanta är att det inte verkar vara någon slugt uttänkt metod att nå nya människor, utan bara en praktisk lösning som underlättar för alla inblandade. – Vi märkte hur stressade föräldrar och barn verkade när de kom till körövningarna. Många kom med andan i halsen och McDonalds-kassarna i handen berättar Camilla Wiström, som leder en av körerna och dessutom är en av initiativtagarna till matkonceptet. ’’ grönsaker. Morötter i stora lass till köttbullarna. Foto: arne hyckenberg – Då kom vi på att vi kanske helt enkelt skulle ordna med mat här i kyrkan, fortsätter hon. Någon mer uttänkt strategi än så finns alltså inte. Man såg ett behov och hittade en bra lösning. Lika enkel och avslappnad är stämningen i lokalen. Inget märkvärdigt alls. Barn och föräldrar köar villigt framför serveringsluckan där dagens rätt är framställd; den här dagen alltså köttbullar, pasta och rikligt med grönsaker. Vi märkte hur stressade föräldrar och barn verkade när de kom till körövningarna. Många kom med andan i halsen och McDonalds-kassarna i handen. 16 Pingst.se nr 1 2013 avslappnad stämning. Barn och föräldrar äter middag för tjugo kronor per person före barnkörövningen. – Församlingens husmor planerar allt, med inköp och sådant, och frivilliga serveringsgrupper ställer upp på matkvällarna. Dessutom har man hjälp av servicegrupper från kommunen, det vill säga personer med olika former av funktionshinder, som omfattas av kommunens dagliga verksamhet. – De kommer på dagtid och förbereder det som går att förberda, hackar grönsaker och annat, förklarar Camilla och tillägger att det underlättar väldigt mycket. Alla, barn som vuxna, betalar 20 kronor per portion, vilket är ett självkostnadspris. Barnen gillar maten och annat är ju inte att vänta då det inte kan kallas annat än barnvänligt: Vad sägs om pannkakor, köttbullar, tacos... Pingst.se nr 1 2013 De vuxna gillar nog också maten, men kanske ändå mer den tidsvinst de gör och förmånen att få komma till ”dukat” bord. Både mammor och pappor finns bland matgästerna och det händer inte så sällan att hela familjen dyker upp för att äta tillsammans i pingstkyrkan. Men kanske är det ändå gemenskapen vid borden som är den mest påtagliga – och positiva – effekten av det här initiativet. Den både syns och känns i rummet, där ett jämnt, vuxet sorl bildar ljudmatta till barnens lite mer högljudda stoj. Efter en stund när grytor och karotter är länsade på sitt innehåll och ”köksorna” för dagen börjar slamra med disken blir det tystare. I ett hörn av lokalen samlar sig de yngsta Foto: arne hyckenberg barnen i en ring. Ur en musikanläggning kommer musik och kvällens huvudaktivitet med sång- och danslekar tar sin början. De äldre barnen har gått till sina körsamlingar på andra håll i kyrkan. En del föräldrar, som ändå ska vänta på sina barn, har möjlighet att delta i en föräldrasamling som leds av församlingens Tillsammansambassadörer där samtalet fortsätter i lite mer ordnade former. Andra sätter sig bara ner i lugn och ro. Kanske tar de tillfället i akt att bara njuta av en stunds paus i en annars ganska hektisk vardag. När jag lämnar kyrkan bär jag med mig den härliga, sköna gemenskapskänslan: Tänk så enkelt det kan vara att få till en fungerande mötesplats. KERSTIN KLASON 17 REPORTAGE barnvänlig mat. Köttbullar, pasta och ketchup står på dagens meny. foto: arne hyckenberg Fady El Murr, Tullinge: – Jag är här med mina barn och kompisar till dem. Vi kommer gärna hit för vi trivs i kyrkan. Gemenskapen omkring matborden är fin. Jag och min fru vill gärna vänja våra barn vid att vistas i kyrkan, så att de kan gå vidare där när de blir äldre. Mikael Ovebring, Tullinge: – Det är första gången jag är här, men barnen har varit här tidigare med sin mamma. – Jag tycker det här är riktigt bra. Det blir en samlingspunkt och att äta tillsammans är ju en klassiker när det gäller att skapa gemenskap. – Det är också fint att vi kan ta med alla barnen och starta här tillsammans, innan de går till sina olika körer. – Jag ser också fram emot att vara med i föräldrasamlingen. 18 Helene Pettersson, Rönninge: – Vi har varit här några gånger nu, tror det är fjärde gången, och tycker det fungerar jättebra. Vi är inte med i denna eller någon annan kyrka, men döttrarnas kompisar berättade om det här och det blev anledningen till att vi gick hit. – Det är jättetrevligt här. Matserveringen gör att man lär känna folk och får möta ledarna. Dessutom bidrar det till en avstressande och avslappnad miljö, vilket är skönt. Barnaktiviteter och allt som hör ihop med det kan annars lätt bli ett stressmoment. Celine Metni, Tullinge: – Jag går hit för att sjunga. Det är bra att det finns mat här för då kan man äta om man inte hinner göra det hemma. – Jag tycker maten är god. Pingst.se nr 1 2013 Premiären för ”Jesus till barnen”, den ekumeniska konferensen för barnledare från hela landet, blev lyckad. Mer än 1 000 personer kom till Jönköping för att inspireras, utbyta erfarenheter och lära sig mer. Bland mycket annat fick de lyssna både till barn- och äldreminister Maria Larsson och Carola. Konferensen vände sig både till barnledare och till föräldrar som längtar efter stöttning i uppdraget att föra tron på Jesus vidare till sina barn. Även präster, pastorer och andra ledare med inflytande över frågor som har med barn och Guds rike att göra var inbjudna. Under konferensen låg fokus på arbetet med barn mellan 0 och 13 år. Konferensen hölls i Pingstkyrkan i Jönköping. Under välbesökt. Mer än 1 000 barnledare från hela landet kom till barnledarkonferensen i Pingstkyrkan i Jönköping. inledningskvällen bjöds till exempel på en talkshow med Magnus Sternergård och CarlHenrik Jaktlund som programledare. Barn- och äldreminister Maria Larsson (kd) var en av gästerna där och hon fick sällskap av teologerna Martina Prosén och Skander Kurstin FOTO: JEANETTE INGEMARSON samt SALT:s generalsekreterare Olof Edsinger. Kvällens gästartist var Carola Häggkvist, som sjöng och bad tillsammans med ett gäng barn. Nattvard som avslutning Panelsamtal, föreläsningar och arbete i olika workshops fyllde lördagen, som avslutades med en nattvardsgudstjänst. Konferensen avslutades med en familjematiné som Oasrörelsen höll i. Pingstföreståndare Pelle Hörnmark predikade i söndagens förmiddagsgudstjänst. Ämnen som behandlades i workshops var till exempel Barnets andliga utveckling, Hemmet som kyrka, kyrkan som hem, Hur leda barn i bön och lovsång?, Kan barn höra Guds röst?, Världens bästa budskap – hur berättar vi det?, I trygga händer och Barn i kris: ögonblick som förändrar livet. Under konferensen fördes också diskussioner om att bilda ett nationellt söndagsskolnätverk, som bland annat skulle få till uppgift att framöver arrangera nationella barnledarkonferenser. ULRIKA RAMSTRAND Vad är ditt intryck av konferensen? Anna-Maria Newman, familjepastor Aspnäskyrkan i Järfälla: – Fantastiskt! Det stärker oss som jobbar med barn och jag tycker det är bra att det är en nationell satsning för barnledare över samfundsgränserna. Jag hoppas att detta är något som kan växa och att det blir fler gånger där vi kan vända oss till församlingsledare och pastorer. Ingabritt Johanssson EFS, Norrbotten – Jag blev jätteglad när jag såg att det här skulle bli av! En konferens där vi får ta tillvara på varandras styrkor. Ett tillfälle när vi får ser bortom våra olika traditioner och se hur vi kan arbeta mot samma mål. En stor inspiration för oss som ledare att få bekräftelse på det vi gör. Gunilla Sehlin, Pingstkyrkan, Borlänge – Det som gjorde störst intryck på mig var att vi var från alla samfund i Sverige. Jag kände att det var väldigt starkt, en manifestation i andevärlden. Vi visade vårt land att vi inte gett upp kampen om Jesus till barnen, utan att vi går framåt starkt och enat! enkät: jEANETTE INGEMARSON Populär ambasssadörsutbildning återkommer i höst Till hösten blir det återstart för Tillsammans tre terminer långa ambassadörsutbildning. Dessutom anordnas ännu en fortbildning för dem som redan gått utbildningen. Ambassadörsutbildningen har gjort paus, men återkommer nu alltså. Intresset för och tryckPingst.se nr 1 2013 et på utbildningsplatserna är redan stort, trots att ännu ingen annonsering gjorts. I de tidigare utbildningsomgångarna har 120 personer deltagit, personer som nu, runtom på olika platser och församlingar i Sverige driver relationsfrågor. Ambassadörsutbildningen pågår under tre terminer, med en storsamling under två dygn per termin och litteraturstudier och hemuppgifter dessemellan. Den första samlingen har temat ”Att bygga och stärka relationer”, den andra ”När livet gör oss illa” och den tredje ”Hållbara relationer”. Fortbildningen pågår under ett par dygn och tar upp frågor kring handikapp, integration, konflikthantering, föräldraskap och LP-barnstöd. UR Fotnot: Intresseanmälan om deltagande mejlas tillsammans med en rekommendation från församlingen till info@tillsammans.pingst.se 19 SVERIGE Mer än 1 000 barnledare kom till Jönköping SVERIGE krönika Verksamhetsansvarig har ordet Uthållighet skapar förändring V i var drygt 100 människor samlade i Pingstkyrkan Jönköping. Vi i Pingst Socialt hade bjudit in till vår första regiondag på temat kristet socialt och diakonalt arbete. Innehållet i programmet handlade bland annat om hur vi kan ta hand om barn och ungdomar som kommer från utsatta miljöer och hur församlingarna kan möta ensamstående föräldrar med barn. Vi fick också ta del av exempel på hur det är att vara familjehem, och också hur det är att jobba som övervakare. Dagen handlade även om hur vi ska kunna möta behovet kring inkludering av personer med funktionsnedsättning samt de som kommer från andra kulturer. Alla bär vi på en längtan efter gemenskap oavsett bakgrund och omständigheter. Vi fick också information om hur det är att driva sociala företag och hur lokala församlingar kan bli aktörer inom den offentliga sektorn genom att till exempel starta hemtjänst inom lagen för valfrihetssystem, LOV. Vilka var det som var där och gav oss alla dessa goda exempel på kristet socialt arbete? Det var framför allt representanter från lokala församlingar som har en kallelse och vilja att praktisera Jesu egna ord att hjälpa sin nästa. Många med mig upplevde dagen som mycket inspirerande och flera har hört av sig och vill komma igång med ett aktivt socialt och diakonalt arbete i sin församling. Många av de nu framgångsrika och blomstrande exemplen vi fick ta del av hade startat som små och blygsamma verksamheter. Det som genomgående lyftes fram var ordet uthållighet. Att starta och driva socialt arbete kräver ofta just uthållighet. Att hjälpa människor till en varaktig förändring gör man inte på en kafferast utan det sker genom djupa relationer och trygga mötesplatser. Så låt dig inspireras av alla goda exempel på kristet socialt arbete men glöm inte att börja i det lilla och bygga långsiktigt. Be om den andliga frukten; tålamod så kommer verket att mogna och bära rik frukt. Många församlingar har likt dem som var med på regiondagen visat stort intresse för sociala frågor och därför planerar vi i Pingst Socialt för fler regiondagar under året. Håll utkik på www.pingst.se för mer information. Hans Wikström Verksamhetsansvarig Pingst Socialt 20 i sverige. Katja och Phil Zarns är utbildade pastorer inom Assemblies of God i i arbete bland unga vuxna och studerande i Sverige och har kopplat ihop sig med Pingst.se nr 1 2013 Phil och Katja från USA vill nå svenska studenter Phil och Kajta Zarns är pastorer i den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God, men verksamma här i Sverige där de samarbetar med Pingst ung. Deras längtan och mål är att nå unga vuxna, och framför allt studenter, med evangelium. I höstas kom Phil och Katja tillbaks till Sverige för en andra arbetsperiod här. Hur länge de ska stanna den här gången är inte bestämt. Förra gången blev det tre år. De bor i södra Stockholm med sina tre barn. De två stora går på en engelskspråkig skola inne i stan och den yngste har ännu inte börjat på dagis. – Jag trodde alltid att jag skulle jobba utomlands i framtiden, berättar Katja, som växte upp i en finsktalande familj i Tyresö söder om Stockholm. Känner till landet USA, men är för närvarande verksamma Pingst ung. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Pingst.se nr 1 2013 Att det skulle bli i Sverige, efter många år i USA, hade hon kanske inte trott, men det är klart att det underlättar för henne nu att känna till landet hon bor i och ha grunderna i svenskan, även om finskan och engelskan ibland poppar upp först. För Phil är det svårare med språket, men han kämpar på, och inledde den första missionärsperioden, som startade på nyåret 2008, med att plugga svenska här. Kajta kom till USA som student till North Central University och det var där hon mötte Phil och de insåg att de hade en gemensam kallelse att arbeta med ungdomar. År 2000 fick de sin första tjänst som ungdomspastorer i en kyrka i Minneapolis utkanter. Så småningom insåg de att det var till Sverige de ville och att det skulle handla om kristet studentarbete. De har antagits som missionärer av amerikanska Assemblies of God. Bygga relationer När de först kom hit handlade det mest om att vid sidan om språkstudier bygga relationer och försöka lära sig hur saker och ting fungerade. – Vi gick bönevandringar på universitet varje vecka, kopplade ihop oss med Filadelfiakyrkan, ledde en engelsk språkgrupp där och var med och arrangerade en 18+-konferens i Uppsala. När de nu är tillbaks i Sverige igen så har de etablerat en viktig kontakt med Pingst ung, och Mosaik, som är namnet på ett nätverk för universitetsstudenter och unga vuxna. Stötta studenter Nu har de framför allt siktet inställt på att på olika sätt fånga upp och stödja kristna studenter att nå sina vänner med det kristna budskapet. – Vi kan inte komma in på universitetet, men studenterna kan. ’ FAKTA Mosaik c Vill ge studenter verktyg för att få kontakt med och nå sina kamrater. c Kan hjälpa studenter som vill starta en MOSAIK-grupp. c De fem ledorden är; tillbedjan, bön, gemenskap, lärjungaskap och vittnesbörd. c Är en del av Pingst, Pingst Ung och Students for Christ – Europe! c Läs mer på www.pingstung.se och www.sfceurope.org Katja berättar om att hennes föräldrar gjorde en väldigt radikal frälsningsupplevelse när hon var i femårsåldern och att hennes barndom präglats mycket av väckelseatmosfär i gudstjänster, och ständiga utmaningar till att ta ställning för Gud. Phil växte upp i en luthersk familj och var alltid nyfiken på Gud, men det var först som 17-åring på ett läger som hans tro blev ett personligt beslut hos honom. – Då fattade jag att Gud älskade mig och att jag kunde älska honom tillbaka, säger han. Inte stressa fram beslut Nu talar både hon och Phil mycket om vikten av att inte stressa fram beslut. – Vi måste jobba långsiktigt säger de. Och ha tålamod med att människor rör sig mot Gud i sin egen takt. De ser som sin uppgift att ge kristna studenter stöd och nätverk för att kunna stå för sin tro och att få tips om hur man kan gå tillväga. Gemenskap är en grundpelare och en bra början. Internationella matkvällar, samlingar med inbjudna talare kan till exempel vara två ingångsvägar. Annat kan vara bönepromenader och erbjudanden om att anonymt mejla in böneämnen till kristna grupper. – Jättemycket är på gång nu, säger de. Och når vi studenterna når vi sikt också arbetsplatserna. ulrika ramstrand Fotnot: I samband med årets Nyhemsvecka kommer Phil och Katja finnas med på en stor samling kring studentarbete. Phil och Katja går att nå på mosaik@ pingstung.se 21 UNDERVISNING Hur sker växten i Guds rike? Ulrik Josefsson skriver: Bibeln utmanar oss att inte stirra på våra för utsättningar eller förmågor utan se att Guds verklighet alltid har en dimension till. I I vårt samhälle talas mycket om tillväxt. Det gäller att få hjulen att snurra och få verksamheten att växa. Utveckling är något av samtidens måste. Vi vill gärna att det ska växa och utvecklas, men hur går det till i Guds rike? När vi som Guds folk närmar oss dessa frågor måste vi gå till Bibeln för vägledning. Jesus undervisar i Matteus 13 i en rad olika liknelser om hur gudsriket tas emot och växer till. Här finns något av ett grundmönster som t.ex. i liknelsen om senapskornet. Det finns något litet och fördolt som bär en hemlighet (frö, jäst, pärla). Denna hemlighet upptäcks och börjar gro (växten, jäsandet, köpet). Då visar det sig att det fanns en större härlighet än man kunde ana (skörden, trädet, brödet, rikedomen). Låt oss stanna upp i detta mönster ett ögonblick. Senapskornet är mycket litet men det är startpunkt för något stort. (Matt 13:31– 32) Bibeln varnar återkommande för att underskatta den blygsamma början (Sak 4:6–10). Gud verkar inte vara beroende av vår storlek eller styrka och därför ska vi aldrig förakta det lilla. Det avgörande är i stället inställningen och det av Guds rike vi är bärare av. Gång på gång genom både Bibelns och kyrkans historia har det verkat var slut och att bärarna av Guds rike var för små och för svaga. Men Gud visar att det inte handlar om oss utan om Honom. Evangelium innebär just detta att där vår kraft, storlek eller 22 Ulrik Josefsson är verksamhetsan svarig för Pingst Utbildning och utbildningsföreståndare för ALT, Akademi för Ledarskap och Teologi. förmåga tryter där kommer Gud att visa vems kraften är. Det lilla senapsfröet har en innebo- ende kraft som när det får verka kommer att visa sin storhet. Evangeliet i oss har förmågan att växa till något större än vi själva kunnat prestera. Den som är bärare av evangeliets senapsfrö är som ett träd planterat vid vatten och som därför kan bära sin frukt (Ps 1:3). Den har som en källa inom sig med ett aldrig sinande flöde (Joh 4:14). Här finns en upptäckt som i sig bär en inneboende kraft. Johannes talar om detta som den stora gåvan vi redan fått och upptäckt i det att vi är Guds barn, men att det ’’ Gud verkar inte vara beroende av vår storlek eller styrka och därför ska vi aldrig förakta det lilla. ännu inte visat sig fullt ut vad detta kommer att innebära (1 Joh 3:1–3). Evangeliet är som ett frö som visar sig ha större inneboende kraft än vi först hade väntat oss. När det lilla senapskornet väl grott blir det större än alla andra örter, säger Jesus i liknelsen. Det blir till ett träd med tillflykt för himlens alla fåglar. Poängen är att det är större än man väntat sig. Liknelsen säger att Guds rike alltid har mer. Bibelns berättelser ställer oss gång på gång inför att Guds verklighet är större än vår. Inte utifrån en flykt från verkligheten, men en utvidgning av den. Bibeln utmanar oss att inte stirra på våra förutsättningar eller förmågor utan se att Guds verklighet alltid har en dimension till. Inte nödvändigtvis till framgång och berömmelse, men Guds perspektiv är alltid större. En viktig aspekt av att trädet blir stort är att det blir en tillflykt för andra, för himlens alla fåglar. När Guds rike växer är det inte för att vinna egen storhet men för att vara till hjälp för andra och skapa en tillflykt där nya människor kan finna sin hemort. Ett litet frö blir till ett stort träd, det kan låta som en orealistisk skönmålning. Finns det några beskrivningar på hur detta skulle kunna gå till? Låt oss gå till några av de andra liknelserna för att söka redskap. Jesus talar om hur Guds rike är som en surdeg som bakas in i mjölet (Matt 13:33). När gudsriket ska växa i våra liv och vår verksamhet handlar det mycket om att evangeliet bakas samman med det vanliga i Pingst.se nr 1 2013 FOTO: ulrika ramstrand våra liv. Poängen är inte att allt i livet är surdeg. Den stora delen är i stället helt vanligt mjöl, kanske den vanligaste av ingredienser. I sig själv kan det vara ganska torrt med en skopa mjöl i munnen, men när detta vanliga bakats samman med gudsrikets surdeg är det fortfarande mjöl men nu i form av välsmakande och mättande bröd. Guds rike är inte att söka en annan plats eller en annan ingrediens men att se det vanliga med nya ögon, att möta vardagen med en annan attityd. växer av sig själv (Mark 4:26–29). I Guds rike är Gud alltid den yttersta aktören. Vi kan vattna eller plantera men det är Gud som ger växten, (1 Kor 3:6) Det betyder inte att vi ska vara inaktiva. Bonden i liknelsen får säden i jorden och skördar när det är dags för det, men den visar att Gud som den yttersta aktören har en dimension bortom våra planer. Ps 127 talar om byggare och väktare som bygger och vaktar men bortom deras verk är det ytterst Gud som bygger huset och vaktar staden. Detta sker inte utan arbete i våra liv. När gudsrikets surdeg ska bakas samman med allt det vanliga i våra liv krävs målmedvetet knådande. Alla som bakat bröd vet att gott resultat bygger på ordentlig knådning. Allt det vardagliga och vanliga läggs på bakbordet och steg för steg arbetas Guds rike in i helheten så att allt blir genomsyrat av en större verklighet. Surdegen förändrar inte mjölet i sig, gudsriket förändrar inte det vardagligt vanliga i sig. Ändå har en ny dimension knådats in så att allt det vanliga blir något annat, något större, något godare. Gudsriket har fått genomsyra hela min tillvaro. Bilden av detta goda bak visar att det är någon annan som knådar och arbetar med oss. Vi är viktiga och vi är delaktiga. Men det är Gud som arbetar med oss, det är han som knådar och bakar in sitt eget rike i våra liv. Degen knådar inte sig själv, det gör någon annan. I en annan liknelse talas om hur sådden Pingst.se nr 1 2013 Låt oss till slut dra några konsekven- ser av detta: c Evangeliet börjar i det lilla för att steg för steg växa. Det kommer underifrån och är därför snarare erbjudande än maktanspråk. Därför får vi aldrig underskatta det lilla vare sig i människor vi möter eller i verksamhet vi leder eller betraktar. Man ska inte underskatta kraften i ett aldrig så litet frö, när Gud är färdig kan just detta får vara trädet som ger både skugga och vila c Det är Gud som är den yttersta aktören och vi behöver förstå vem det är som egentligen handlar. Om Gud är aktör får det konsekvenser för hur jag förstår mitt eget handlande. Mina insatser blir inte mindre viktiga, snarare tvärtom. Men det sätts in i ett större sammanhang där det är Guds ord snarare än mina som har växtkraften. c Min attityd är viktigare än min förmåga. Det är när jag förstår mitt vanliga liv i ljuset av Guds rike som genomsyrandet kan börja förverkligas. Det handlar alltså inte i första hand om att göra nya sakar men att göra samma saker på ett nytt sätt och med nytt motiv. På samma sätt som mjölet blev till bröd kan våra liv mitt i vanligheten bära Guds rike. c Ställ inte kvantitet mot kvalitet. Det är när brödet är helt genomsyrat (kvalitativ) som jäsningen fungerar och brödet växer (kvantitativ). Det är i den goda jorden som den goda skörden växer. Gå inte på förenklingen att om man bara koncentrerar sig på kvalitet kan man bortse från kvantitet. Förstå samtidigt att kvantitet inte kan vara ett automatiskt mått på kvalitet. Dessa är relaterade till varandra men vare sig som varandras motsatser eller förutsättningar. c Leva med både och snarare än antingen eller. Är Guds rike stort eller litet? Är det Gud eller vi som gör jobbet? Har vi det nu eller kommer det sen? Svaret är ja, både och. Guds rike tänjer på våra gränser och vill få oss att se flera dimensioner samtidigt. Mjölet är detsamma och ändå helt nytt när det blivit genomsyrat. Gud är den som ger växten men bonden får sådden i jorden. Vi har redan fröet med den inneboende kraften men ännu väntar vi att trädet ska växa sig stort. Guds rike handlar mycket om att se flera dimensioner samtidigt. I liknelserna Jesus ger finns en trygghet i att Gud vill att vi och Guds rike ska växa. Denna tillväxt bygger på att Gud är aktören och att hans rike har en inneboende kraft. Vår del i detta är att vara aktiva mottagare. ULRIK JOSEFSSON 23 SVERIGE RUTINERAT ARBETSLAG. I cirka 20 år har pensionärerna packat trycksaker åt Pingst cirka en gång i månaden. Runa Hägglund sitter vid bordsänden och stoppar pappersbuntarna i adresserade kuvert. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Nu har ”pensionärerna” Det packas och plockas i alla vrår i Pingsthuset den här dagen. Det är snart dags för flytt från Flemingsberg till Alvik. Men det glada gäng arbetare som samlats i matsalen packar inte för flytt, de packar trots flytt och för dem är packningen en väl inövad syssla sedan ett par decennier tillbaka. Det är ”pensionärerna” det handlar om. Det är så de kallas, de trogna kamrater som kommer när helst de behövs och med villiga och flinka händer packar trycksaker för utskick bland annat till landets pingstförsamlingar. Jo, de är glada, men samtidigt finns det just den här dagen ett litet stänk av vemod mitt i samarbetet. För det är, som det ser ut nu, sista gången de gör just detta tillsammans. De bor alla i grannskapet och hör hemma i 24 Huddinge och Botkyrka pingstförsamlingar. När Pingst nu flyttat till Alvik så förändras förutsättningarna. I 20 år har de hållit på, många av dem är i 80-årsåldern och har varit med hela tiden. Walter Grönroos har varit något av arbetsledare under hela tiden. – När PMU flyttade in i sina lokaler här för cirka 20 år sedan, så hörde jag av mig till dem och frågade om det fanns något jag kunde hjälpa till med. Och det fanns det ju. Bland annat kunde han, tillsammans med en god vän, hjälpa till och bygga ett förråd. Tolv gånger om året Sedan dess har Walter haft öppen ledning till Pingsthuset och när telefonsamtalet därifrån kommit så har han snabbt mobiliserat sina ”styrkor”. Och oftast har det handlat om att packa trycksaker för utskick. VEMOD OCH TÅRTA. En stilig tårta fick markera ett avslut på många år av ideell tjänst för Pingst. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND – Ungefär tolv gånger om året har vi väl kallats in, berättar Walter. Inte regelbundet varje månad, men utslaget på ett år så tror jag det blivit så. Ibland har det varit större, ibland mindre utskick. Församlingsutskicken handlar om knappt 500 kuvert som ska förses med innehåll, men ibland, som när det drar ihop sig till rådslag, har det blivit lite fler och lite tyngre kuvert. Det märks att det är ett rutinerat manskap som är igång. Någon väger noga sin bunt Pingst.se nr 1 2013 Stipendium till LP-ung och SPIK LP-ung och organisationen SPIK nykter blev en av Evangelistfondens stipendiater i år. Priset är på 15 000 kronor och delades ut den 16 mars i Pingstkyrkan i Jönköping. ENGAGEMANG. Runa Hägglund ser till att det blir lagom många kuvert i postens lådor. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND packat klart trycksaker och placerar dem i föradresserade kuvert som hon fördelar i postens packlådor och kontrollerar med en blick att det blir lagom många i varje låda. Hon slänger ett öga på adressen och det verkar som hon därmed känner sig delaktig i ett större sammanhang, i en rörelse med förgreningar över hela landet. Socialt umgänge ARBETSLEDARE. Walter Gröönros har ringt ihop styrkorna när Pingsthuset hört av sig och behövt packhjälp. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND i handen och konstaterar att något fattas och kompletterar snabbt med det som felades, men för det mesta löper det hela smidigt och snabbt. Vid bordsändan står Runa Häggblad som en sista utpost. Hon tar emot buntarna med Pingst.se nr 1 2013 Alla vid bordet är koncentrerade på sin uppgift, men vid kaffepausen – idag förhöjd med tårta – finns möjlighet att avhandla både vad som händer i ”rörelsen” och i samhället. Alla verkar rörande överens om att detta är till lika delar en ideell insats för pingströrelsen och en mötesplats för socialt umgänge. Någon drar sig undan en stund och läser lite i dagens utskick. Andra bryr sig inte så mycket om vad det är, utan mera om att det blir gjort. Även om detta är sista gången de packar i Pingsthuset, så finns det mycket som talar för att de här personerna kommer att hålla kontakten. – Ja, vi träffas ju i församlingen, säger Runa. Fler engagemang Walter avslöjar dessutom att den ideella själ de gett uttryck för här också bevisar sig på andra håll. De flesta av dem är till exempel på olika sätt engagerade i second hand-butiker som församlingarna driver. Men här är det alltså över. Så kära församlingsanställda: Hoppas ni behandlade det senaste utskicket med varsamhet, respekt och tacksamhet. Nedpackat där, bland alla papper, låg nämligen ett långvarigt engagemang och hängiven lojalitet som vuxit i och ur den djupa församlingsmyllan. Kerstin Klason Evangelistfonden är grundad av och leds också av Roger Larsson. Syftet med den är att hjälpa unga människor med en kallelse till tjänst för Guds rike att bli bättre utrustade för tjänst. Sedan 2008 har fonden varje år delat ut ett antal stipendier, till enskilda evangelister eller organisationer som arbetar med fokus på klassisk evangelisk tro och mission. Och i år var alltså en av stipendiaterna LP-ung och SPIK Nykter. Organisationen möter varje år omkring 20 000 ungdomar i olika sammanhang för att undervisa om vinsterna med en helnykter livsstil. Årets övriga stipendiater var frälsningsofficer Marina Bratterud, Jonas Andersson, internationell direktor för organisationen Gå ut mission, och Lennart Henricsson, inspiratör i Oasrörelsen. Ett hederspris delades också ut till riksevangelist Arne Höglund. UR Fotnot: För mer information om LP-ung och SPIK se: www.lp-verksamheten.se/ forebyggande.html Pentekostal barn- och familjeteologi Nu har en ny aktuell rapport presenterats av IPS. På 180 sidor behandlar flera författare bland annat frågor kring barnens roll i församlingen. www.shop.pingst.se 25 SVERIGE Inte lätt att starta ny kyrka Församlingsplanterare träffades i Värnamo Pingstkyrkan Arken i Värnamo var i början av året värd för den tredje modulen i detta läsårs församlingsplanteringsutbildning. Temat var ”Ledarskap och teambuildning – hur man formar ett team”. Pingstföreståndare Pelle Hörnmark satte tonen och kursen för dagarna när han inledde med ämnet ”Var rädd om din kallelse”. Samtliga ledare inom ledningsgruppen för församlingsplantering talade under helgen utifrån erfarenheter och svårigheter de mött inom detta område. ”Rätt att starta ny kyrka” – Att starta en ny kyrka är ofta rätt, men ingen av oss säger att det är lätt. Därför vill vi inom Pingst Församlingsplantering ställa de nya församlingsplanterarna på våra axlar och berätta om våra erfarenheter så vi kan hjälpa, inte stjälpa, säger Ulrica Stenstrand, som tillsammans med sin man Per-Johan ingår i ledningsgruppen. Hon konstaterar att det är härligt att få samlas, och be och välsigna varandra. Lära känna sig själv bättre Utbildningen avslutades med ett så kallat ”DISC-test”, ett verktyg för att lära känna sig själv bättre och se styrkorna och inspirerade. Modul tre av andra omgången av församlingsplanteringsutbildningen hölls i Värnamo och handlade om ledarskap och teambuildning. utmaningarna i det team som många församlingsplanterare håller på att bygga upp. Deltagare i utbildningen har kommit olika långt i sina planteringar av nya kyrkor, en del har startat och hållit på några år, andra är fortfarande i planteringsstadiet. – Men oavsett hur långt man kommit behövs den här gemenskapen för att uppmuntra och komma vidare, menar Ulrica, som tycker att dagarna i Värnamo blev en av de bästa modulerna hittills, med en mix av erfarenhetsutbyte, utmaningar och uppmuntran i en härlig miljö i Arken. – Ta gärna kontakt med någon av oss om du har frågor och funderingar. Att starta en ny kyrka är inget du behöver vara rädd för, utan rädd om, fortsät- FOTO: ULRICA STENSTRAND ter hon. Det bubblar i Sverige – nya pingstförsamlingar är på gång. Från Kiruna till Kristianstad och från Strömstad till Stockholm. UR Fotnot: Mer information om vilka nätverksledarna är och när nästa utbildning är inom Pingst församlingsplantering finns här: www.nyakyrkor.se 450 pastorer diskuterade karismatik och evangeliet Pingstpastorskonferensen, som hölls i inledningen av året, samlade 450 förkunnare under tre dagar, som hade var sitt tema; Karismatiken, evangeliet och kyrkan, Ledarskap och Kärlek till ordet. Konferensen, som var den första i sitt slag efter Pastorsakademin och bildandet av det nya nätverket Pingst Pastor hölls på hotell Clarion Sign mitt i Stockholm. 26 Dagarna upptogs av bibelstudier, seminarier och processgruppsträffar. Under en av kvällarna hölls en offentlig gudstjänst i Filadelfiakyrkan. Hörnmark delade vision Pingsts föreståndare Pelle Hörnmark delade sin vision för den här nya gemenskapen. Utifrån den grupp av församlingsledare som nämns i Nya Testamentet lyfte Hörnmark fram viktiga drag som uppmuntran, respekt och trohet mot Skriften. Under dagarna hölls också en förbönsstund för de åtta personer som utsetts till regionansvariga inom Pingst pastor. Dr Amos Young från Regent University, som bland annat forskat om skandinavisk pingstmission, fanns med som en av talarna under konferensen, som avslutades med en nattvardsgudstjänst. Ledningsgrupp för årets pastorskonferens var Daniel Alm, Andreas Ardenfors, Ulrik Josefsson,Tatta Lennartsson och Niklas Piensoho. UR Fotnot: Under dagarna rapporterade www.pingst.se om konferensen och dessutom kunde man följa den via Pingsts officiella Facebook-sida http://www. facebook.com/pingstffs Pingst.se nr 1 2013 nyheter från två världar DaGEn GEr DiG DaGSaktuElla nyhEtEr om kyrka och 1 SamhällE, hEta DEbattEr Som EnGaGErar – mED Ett kriStEt pErSpEktiv. undersökare. På Pingst Pastor-konferensen var Öivind Augland, som gjort undersökningen i Norge, en av årets talare. FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM Nya församlingar ger tillväxt Fler omvändelser, dop och gudstjänstbesökare än tidigare. Det är resultatet av nyplanteringar av pingstförsamlingar vid sidan av redan existerande sådana i fem norska städer, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av den norska pingstledningen. Undersökningen, som Öivind Augland står bakom, har gjorts genom närstudier av planteringar och redan befintliga pingstförsamlingar i de norska städerna Bodö, Bergen, Sandnes, Porsgrunnen och Drammen. Målet med undersökningen, som nu har ett par år på nacken, var att få fram lärdomar som kan ge hjälp när nya pingstförsamlingar planteras i framtiden. Frågor som undersökningen ställer är hur tillväxten sett ut, om nya människor kommer till tro, om gudstjänsterna och medlemsantalet blir fler. Utredaren slår fast, med hjälp av noggrann statistik, att nyplanteringar vid sidan av etablerade församlingar har lett till att ännu fler människor kommit till tro och döpts, liksom att gudstjänstbesökarnas antal ökat och att fler ledare kommer ut i tjänst. De nyplanteringar som undersökts har alla en speciell målPingst.se nr 1 2013 grupp som de önskar nå, ofta unga människor mellan 20 och 30 år. Viktigt med bra relationer Undersökningen beskriver några lärdomar som kan dras utifrån resultaten: Vikten av att bevara god kommunikation och goda relationer, att Guds rike är generöst, att det är viktigt hur man bemöter det som händer, att inte låta besvikelser och eventuella sammandrabbningar styra, liksom vikten av ett ordentligt fokus just när församlingen planteras. Dessutom konstateras att en nyplantering på en ort ofta leder till en omprövning och finslipning av arbetsmetoderna i den redan etablerade församlingen. Det viktigaste resultatet av undersökningen är nog ändå att den visar på att norsk pingstväckelse som helhet har växt på grund av de församlingsplanteringar man tittat närmare på. Om detta gäller för alla nyplanteringar i landet vågar undersökningen dock inte slå fast. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Undersökningen i sin helhet går att få tag på via den här länken: http://dawnnorge.no/ wp-content/uploads/2012/02/ Undersoekelse-i-nyplantede-ogetablerte-v07-PQ2.pdf månad gratis I en tid då religion och andlighet blir allt vanligare behövs en medieröst som tar sin utgångspunkt hos Jesus. En röst för ett frimodigt evangelium, om Guds kärlek till alla människor, om allas lika värde och omsorg för de svagaste. Tidningen Dagen ger dig argument för din tro, perspektiv på livet och hopp för framtiden. Tveka inte, bli en läsare du också! Daniel Grahn publisher, vd och ansvarig utgivare Mejla oss så skickar vi tidningen! prova Dagen! info@dagen.se Erbjudandet gäller för hushåll som inte prenumererat på Dagen det senaste halvåret. Efter provperioden avslutas prenumerationen automatiskt. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20 27 BÖCKER Följ det senaste inom kristna litteraturen Text: KERSTIN KLASON Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se EN VÄN FRÅN HIMLEN Ylva Eggehorn/ Tord Nygren Libris Vackert nog! H andlar du till dina barnbarn? Frågan ställdes till mig i julträngseln. Inte så märkvärdigt, bara lite kundrelaterat intresse från en försäljare framför en hylla med leksaker i varuhuset. Jag blev lite överraskad av frågan och tror att jag svarade ja av bara farten trots att jag varken har barn eller barnbarn. När jag lämnade varuhuset med julklap- par till några andra, högt älskade små släktingar, reflekterade jag lite över hur jag reagerat på frågan och sträckte lite på mig. Jovisst – nog kändes det lite hedersamt att se ut som en mormor eller farmor. I en tid och kultur där ungdom är idealet och att man därför förväntas klamra sig fast vid den också långt efter att man fyllt 50, kändes det faktiskt riktigt bra att för en gångs skull bli bekräftad på precis den plats man är i livet. Varför tar jag då upp denna – något triviala – händelse här? Jo, för att den dök upp i minnet när jag läste Brita Hermanssons bok Mogna vackert (Libris). Nu ska ingen tro att den boken enbart är tänkt som en uppmuntran till mormödrar som sörjer sin ungdoms släta hy. Den går betydligt längre och djupare än så, rör sig egentligen inte alls om ålder, utan om att följa med i livet under hela livet. Eller som författaren själv skriver som en slags programförklaring: ”Jag har ingen lust att bromsa livet”, en handfast och rak formulering som, åtminstone i min värld, slår flummiga ”följ dina drömmer” eller hurtiga ”det är aldrig försent”. Det handlar om att vilja och våga gå vidare när drömmarna sprack, när livet inte blev som man tänkte. Att resa vidare med alla sina erfarenheter och insikter, med alla genomlevda åldrar, med glädje och sorg, med kriser och framgångar, med besvikelser och infriade löften – att leva här och nu. Mogna vackert i Hermanssons tappning är något helt annat än ansiktslyft eller andra knep för att trolla bort rynkor och andra åldersmarkörer. Jag tycker mig förstå att det handlar om att våga bekräfta sig själv, precis där man är. Och det är vackert nog. Kerstin Klason 28 Den här boken är ett resultat av ett exklusivt uppdrag från ärkebiskop Anders Weiryd att förmedla bibelordet till framför allt barn och unga. Uppdraget gick till Ylva Eggehorn och Tord Nygren som tillsammans, i ord och illustration, förmedlar de välkända bibelberättelserna på ett enkelt men spännande sätt. Boken presenterades i samband med ärkebiskopens möte ”Barn och unga” i november förra året. Mötet hade sin utgångspunkt i FN:s deklaration om barns rättigheter där också barns rätt till andlig utveckling stipuleras. Boken förmedar Bibelns budskap, där Jesus själv – vännen från himlen – är navet omkring händelser både före, under och efter hans liv på jorden och allt i berättelseform. Detta är en bok som väcker upptäckarlust och säkerligen lockar till samtal och frågor. Därför är den inte bara barnens bok, den är hela familjens bok. FÖRVANDLINGAR – FRÅN DÖD TILL LIV Göran Skytte Libris Skytte är en produktiv författare, men att ta del av den här boken och veta att manuset låg klart bara några månader efter hans trefaldiga stroke är nästan svårt att greppa. Boken var tänkt att förmedla andra människors berättelser om livsförvandling. Sådana berättelser finns också med, men efter sjukhusvistelsen så fick den också ett annat fokus, författarens egna upplevelser mitt i krisen. Skytte skriver i en alldeles egen stil, där filosofiska resonemang blandas med realism. Liksom i hans tidigare böcker är det intressant att följa hans uppriktiga skildring från sitt livs resa, hans nyfikenhet och ”nappatag” med såväl ”storord” som egna och andras frågor. TÅLAMOD OCH LÄNGTAN Joel Halldorf Argument Detta är en vägledning för kristna som försöker orientera sig i ett liv där ungdomlig hängivenhet och svart-vita ställningstaganden möter vuxenlivets annorlunda villkor. Halldorf sällar sig därmed till författare som Carl-Henric Jaktlund (Vägen är smal men livet är brett) och Robert Eriksson (I stället för balans – sök Gud) som uppmärksammats här tidigare. Halldorf analyserar dock lite mindre och undervisar lite mer i korta texter som rör vid vardagslivet men också vid relationen till församling och gudstjänst. Han skriver för sin egen generation i en ton som både är personlig och allmängiltig och därmed, tänker jag mig, lätt att identifiera sig med. THE MESSAGE på svenska Nya testamentet Eugen Peterson Libris Tiden då hela svenska folket använde en och samma – ”av konungen stadfäst och gillad” – bibelöversättning är förbi. Numera finns många översättningar att välja mellan och kanske, framför allt, att komplettera med och därmed öka förståelsen för bibelordet. Nu lanseras The Message på svenska, en amerikansk bibelöversättning som, genom sitt språk, framför allt syftar till att nå fram till läsaren och där avsaknaden av versindelning ger en ”skönlitterär” känsla. Detta är mindre av parafras än Levande Bibeln, och håller sig för det mesta tätt intill andra översättningar, men det finns ställen man som van bibelläsare kan reagera på. Självklart är detta en översättning för den som för första gången vill bekanta sig med Bibeln men också en god upptäckt för den som känner bibeltexterna så väl att de nästan förlorat sin innebörd. Här finns en chans till återupptäckande, men personligen skulle jag nog i alla fall rekommendera att följa upp med läsning ur mer vedertagna översättningar. TYSTAD Tomas Dixon Gospel Media Författaren tar ett djärvt grepp om den känsliga frågan om kvinnosynen i Nya testamentet och gör i sammanhanget upp med såväl traditionell bibeltolkning som modern feminism på vägen mot en biblisk förståelse. HÄR FÖR ATT STANNA John Ortberg Libris Författaren har skaffat sig en trogen läsekrets i Sverige. Här en ny bok om snickaren som förändrade världen – Jesus. BÖNER I MÖRKRET Daniel Jansson Argument En minst sagt annorlunda bönbok från en annorlunda subkultur i vår samtid – gotharna – eller ”svartrockarna” som, enligt gatupastorn Marcus Olsons förord, delar musiksmak och intresse för estetik, mörker och det övernaturliga. Pingst.se nr 1 2013 MUSIK Ronny Johansson Steadfast Ronny Johansson Funk och sväng med spår av James Brown. Ronny Johansson är basisten med ett unikt driv. Steadfast är en skiva som bitvis lockar instrumentalister. Gitarristen Emmanuel Sandström är den stora behållningen på den här svängiga produktionen. Ronny Johansson, låtskrivare, basist och sångare är mannen som dokumenterat sin dröm på skiva. Ronny, numera boende i Linköping och musiker i Ryttargårdskyrkan lyckas verkligen imponera tillsammans med de rutinerade vännerna i bandet. Tio egengjorda låtar framförs delikat och med mycket teknik. Steadfast är en orubblig produktion som vittnar om tro och liv och den härliga mixen av jazz, funk, pop och västkust kommer sannerligen gillas av många. S:t Jacobs KammarkörRebaroque Bach, Johannespassion Proprius Mäktigt. Stort. Härligt. Bachs musik är alltid i tiden. Trots flera hundra år på nacken så känns hans musik alltid närvarande och äkta. Konstigt? Ja, på ett sätt, att gammal musik alltid kan kännas ny. På ett annat sätt inte så konstigt, eftersom viss musik är tidlös. Bach, musikens farfar har ofta fått stå som svar på musikens alla frågor. Johannespassionen tillhör Bachs absolut mäktigaste verk, trots sin ibland ganska Pingst.se nr 1 2013 ringa uttrycksform och enkelhet. Som exempelvis i den inledande Chorus. För mig dramatisk, men ändå enkel. Stjärnor som Jeanette Köhn, Mikael Bellini och Mikael Stenbaek glänser tillsammans med den just nu hippaste kör vi har, S:t Jacobs kammarkör under Gary Gradens ledning. Verket uruppfördes 1724 i Lepzig och hörs flitigt i påsktid i Sverige. Jacob Karlzon 3 More/ CT Jacob Karlzon Trio är en mycket homogen ensemble. Tillsammans med batteristen Jonas Holgersson och basisten Hans Andersson frambringar ensemblen välljud som är mycket medryckande. Trion står för en imponerande energi. I det inledande spåret Running känns verkligen att vi är på väg. Holgerssons fräcka och lätta trumspel tillsammans med Karlzons uppfinningsrikedom känns äkta. I vissa låtar finns inslag av folkmusik och andra har en viss symfonisk prägel. Pianisten och kapellmästaren Karlzon har ett brett kunnande och hoppar mellan klassiskt och improvisationsrikt pianospel som om det vore det mest naturliga. Beat Funktion Moon Town DO Music Records 2013 Det svänger så det bitvis svartnar när kapellmästare Daniel Lantz tillsammans med sina välslipade musikanter tar med oss på en fin resa bland funk, lättjazz och disco. Fjäderlätt, sparsmakat, stilrent och genomtänkt! Tänk att 13 år in på 2000-talet få en sådan Följ det senaste inom det kristna musiklivet Text: PETER STOLPESTAD Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se skön tillbakablick till 70-80tal då Crusaders och Larry Carlton ägde. Herrarna i Beat Funktion med rötter från Uppsala har ett fint samspel. Debutskivan The Plunge fick finfin kritik långt utanför den svenska jazzrockens väggar och den här efterföljaren är ett stabilt komplement. Favoritlåten är Kareem med ett stilmässigt trumspel av Jon Eriksson, skönt puttrande av basisten Pal Johnson och så tenorsaxofonisten Olle Thunström. Arvo Pärt Adam´s Lament Kreativitet – ja tack! I skrivande stund är det melodifestivaltid. Hela vår stad har under några veckor varit höljd i ett rosa skimmer och allt har kretsat kring detta omtalade, älskade och hatade event. Efter veckor av lokal urladdning så var dags för artisterna att göra entré i Karlskronas hockey arena. Ballonger, klang och jubel! Men i ett huj så var allt över och som vanligt följde sedan eftersnacket om vem, vad och hur. Bättre eller sämre än i fjol? Bra fråga. Säga vad man vill, men Melodifestivalen är ett jippo som de flesta verkar prata om. Bra marknadsföring alltså, att lyckas få alla berörda och delaktiga, även de som aldrig skulle erkänna att de bryr sig. ECM Vi brukar säga att Sverige är ett musikland, En av vår tids flitigaste och mest omtyckta tonsättare för kör och orkester är estländaren Arvo Pärt. Den djupt troende Pärts musik är alltid dramatisk och med mycket inbyggd spänning men trots det ganska lättlyssnad. Meditativt och minimalistiskt. Adam´s Lament är en skiva innehållande verk som Alleluia-tropus, Estonian Lullaby samt också Adam´s Lament, komponerat 2009 och som ska ses som en 24 minuter lång meditation, Adams klagan. Dirigenten och tolkaren av Pärts musik Tõnu Kaljuste leder de sammanslagna körerna och orkestrarna från Baltikum. Arvo Pärt har tidigare experimenterat sig fram bland tolvtonsteknik, men har under senare år återkommit till de gamla gregorianska sångerna som sitt rättesnöre. I verk som Beatus Petronius och Salve Regina känns de gamla enstämmiga tonerna igen, allt ackompanjerat av en mycket välspelad sinfonietta från Riga. Skivan är mestadels inspelad i Tallinn och skivkonvolutet vittnar om att vacker musik och vackra byggnader hör samman. Hög konstnärlighetsgrad. det vill säga ett land som får fram många musiker. Med tanke på att vi inte är så många i jämförelse med länder som USA eller England så är det bra jobbat av oss. Kanske beror det på körtraditionen, våra musikskolor och de stora stjärnorna som är bra föredömen. Måhända så har kyrkorna också sin del i framgången. En rad etablerade yrkesmusiker och artister har i tidiga år spelat och sjungit i våra kyrkor. Kyrkan har varit ett gemensam musikalisk mötesplats där alla fått vara med. Ibland har det spelats hellre än bra, men det har å andra sidan lett till att vi inte har satt gränser för musiken och dess olika färger och former. Personligen ser jag Melodifestivalen som ett event där dans, musik, scenografi och tv blandas under några minuter. Det jag saknar är känslan av levande musik. För mig skapas alltid musik i den stund den framförs. Notbladet är en rekommendation och en slags karta för att hitta rätt men i skapandet ingår också att känna och leverera ett uttryck som aldrig blir detsamma från ett tillfälle till ett annat. Leverera i stunden, det är det som skapar spänningen, utmaningen och drivkraften. I Melodifestivalen fegas det ur lite grann, för att inget ska gå fel. Sånginsatsen ska funka när det gäller, men i övrigt så är det mycket som ska till för att något ska gå snett. Det säkra före det osäkra visst, men tråkigt. Jag saknar orkestern, dirigenten och det unika framförandet som blir när musiker spelar live. Parallellt med detta så konstaterar jag vilken hög klass på musiker vi har i våra kyrkor där många har levererat till festivalen. I kyrkorummet slipper vi dessutom tävlingsmomentet. Rätt så skönt. Peter Stolpestad Musikkonsulent Pingst Musiker Marinens Musikkår 29 FOLK Följ folk i rörelse Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se Mattias Engström börjar den 14 april en heltidstjänst som ungdomspastor i Finspångs pingstförsamling. Staffan Tranell avslutar sin tjänst som föreståndare i pingstförsamlingen i Borgholm och kommer att ägna sig åt missionstjänst. lingsenhet i Smyrnaförsamlingen i Göteborg. Cornelia Leander är sedan i höstas ungdomsledare i Smyrnaförsamlingen i Göteborg. David Johansson tillträdde på nyåret som pastor i Vallhovskyrkan i Sandviken. Albert Berg började i höstas en tjänst som ungdomsledare i pingstförsamlingen i Storuman. Jesica Szlachota Eriksson är ungdomspastor i Bankeryd. Tjänsten tillträddes 2012. Adam Borén och Gabriella Karlsson är verksamma som ungdomsledare i Pingstkyrkan, Norrtälje, sedan höstterminens start. Simon Ekstedt är sedan i maj förra året ungdomsledare i Habo pingstförsamling. Sandra Persson välkomnades i februari som pastor i Karlshamns pingstförsamling med barn och ungdom som ansvarsområden. Under många år har Bengt Fiske varit pastor och missionär i och genom Pingst Örnsköldsvik. Vi är mycket glada för Bengt och vårt gemensamma arbete. Just nu står vi inför en ny offensiv satsning i Hamburg. Vi siktar på att möta och hjälpa människor som är i och blir berörda av sexindustrins verksamhet. Samtidigt som detta sker känner vi att Bengt har något viktigt att förmedla till Sverige och våra församlingar. Anneli Lennartsson har sagt upp sin tjänst som ungdomspastor i Pingstkyrkan i Sollentuna. Tjänsten avslutas till sommaren. Stina Vingren är sedan ett år tillbaka ungdomsledare i pingstförsamlingen i Norrköping. Amadeus Ringbäck verkar sedan i december 2012 som pastor i Mölnlycke, en försam- Helg för pastorspar n I januari anordnade Pingst en helgträff för pastorspar. Sammanlagt deltog nio par i träffen som hölls på Kaggeholms slott utanför Stockholm. Idén till en sådan här träff kom upp under påverkanstorget på förra 2012 års Rådslag. Erfarenheterna från den första träf30 Rekommendationer fen blev så goda att de kommer att följas av fler. Under helgen fördes samtal i olika frågor; till exempel vad det innebär att vara hel i tjänsten både i förhållande till församling och till familj, tidshanteringsfrågor och hur offentlig man som pastor kan vara i frågor som rör ens egen familj. Under helgen fanns också gott om tid avsatt för promenader, bön, och god mat. Pelle och Därför vill jag å det varmaste rekommendera Bengt för predikobesök, lärjungaskolor och inspirationsträffar för ett förnyat engagemang för Guds rike. Ring Bengt på 070-346 64 65. Stefan Beimark föreståndare Pingst Örnsköldsvik Bo Lundin arbetar sedan 15 år som regionledare för IBRA Media i Sydasien med Betaniaförsamlingen Odensbacken som arbetsgivare. Bo har hela tiden haft en god förankring i det lokala församlingslivet i Sverige och varit aktiv med både förkunnelse, undervisning och olika administrativa uppgifter. Tjänsten som regionledare för IBRA Media har även gett vidgade perspektiv och många erfarenheter genom besök i olika missionsländer Bo söker från och med sommaren 2013 församlingstjänst på deltid, (25–30 procent), då tjänsten för IBRA Media kan komma att minskas till 70–75 procent. Omfattningen av tjänsten kan dock diskuteras i samråd med IBRA Media och Tina Hörnmark och Roger och Ingrid Svanell medverkade. Niklas Piensoho ny kaplan n Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, är sedan ett några månader tillbaka ny kaplan för riksdagens kristna grupp efter Carl-Erik Sahlberg. Betaniaförsamlingen Odensbacken. Bo fyller 65 år nu i sommar 2013, men både IBRA Media och Betaniaförsamlingen Odensbacken har beslutat att han skall kvarstå i sin nuvarande tjänst ytterligare två år. Mobil: 070-526 05 17, e-post: bo.lundin@ibra.se Referenser: Sören Edin ordförande i Betania församlingen Odensbacken 073-982 08 67 fam.edin@hotmail.com Pontus Fridolfsson t.f. verksamhetsledare för IBRA Media 076-536 96 10 pontus.fridolsson@pingst.se Stig Haglund församlingsledare i Pingstförsamlingen Arboga, 0589-163 14 stig.haglund@gmail.com Sune Elofson tidigare verksamhetsledare för IBRA Media 070-550 33 50 sune.elofson@pingst.se Per-Olov Skoog tidigare föreståndare i Betaniaförsamlingen Odensbacken 070-692 84 37 per-olov.skoog@pingst.se Piensoho är kaplan tillsammans med tidigare domprosten Hakon Långström, och den förste frikyrkopastor som fått den här uppgiften. Kaplanerna håller i de andakter som riksdagsgruppens 35 medlemmar håller varje vecka och finns också till som stöd och samtalspartner för medlemmarna i gruppen. Niklas Piensoho ser utnämningen som ett privilegium. Pingst.se nr 1 2013 Anmäl dig redan nu! Dags nominera stipendiater Nu är det återigen dags att lämna in förslag på vilka som ska bli årets Pingst ungstipendiater. Priser till årets hjälte, mentor och pionjär kommer att delas ut till personer från södra och norra Sverige vid årets galor i Nyhem och på Lappis. Årets Nyhet är att det också blir ett Pingst Ung/ IBRA Missionär-stipendium. Pingst ung vill uppmuntra både individer och lokalavdelningar som gör insatser för unga människor. Personer kan nomineras antingen som hjälte eller som mentor och lokala barn- eller ungdomsverksamheter som pionjär. Nytt för i år är också ett sam- arbete med IBRA, som innebär att det också finns ett Pingst ung/IBRA Missionär-stipendium, som ska ges till någon med ett brinnande hjärta för mission. Tanken bakom det nya priset är att det behövs en våg av unga missionärer. Regionkonferens med fokus på församlingens roll inom socialt företagande Senast 31 april Pingstkyrkan Karlskrona 6 april På Pingst ungs hemsida, http://www.pingstung.se/galan/ stipendier, finns formulär att fylla i med förslag på lämpliga personer/lokalavdelningar. Senast den 31 april behöver förslagen komma in. En jury bestående av Pingst ungs regionledare utser sedan årets pristagare. Fyra priser delas ut vid galan på Nyhem och fyra priser på Lappisgalan. UR Inbjudningar och anmälningsinfo kommer skickas till församlingarna i närområdet. Info & anm. på www.pingst.se Socialt engagemang, omsorg och diakoni har sin naturliga plats i varje församling! 90x130 Pingst Socialt.indd 1 2013-02-27 19: Rätt till mödravård h barn dör varje år 6 miljoner mammor oc mödrahälsovård. på grund av bristande på kunskap. En viktig orsak är brist r ska få den PMU arbetar för att fle hjälp de behöver. . Din gåva kan rädda liv 72 980 SMS:a MA MM A100 till arbetet. till kr 100 du r nke så skä 50 – 6 00 90 PG a: gåv Eller ge en ma” am ”M n nge märk inbetalni Pingst.se nr 1 2013 31 POSTTIDNING B Serdar har bestämt sig – han ska följa Jesus Serdar Bozer i Istanbul har muslimsk bakgrund. Det har bara gått ett par månader sedan han blev kristen när vi möts. Men han är beredd att låta döpa sig i den pingstförsamling dit han länkades genom ett telefonsamtal med folk på IBRA-stödda Kanal Hayat. Hans väg till den oansenliga kyrka där vi träffas efter en glädjefylld gudstjänst har varit lång och krokig. – Jag växte upp i en muslimsk familj och gick själv i moskén och bad som man förväntades göra. Men i tonåren fick jag andra intressen. Jag gick ut med kompisar, träffade flickor, och började dricka. Då kunde jag inte gå till moskén längre, tyckte jag. Serdar lämnade sin familj och flyttade hemifrån för att söka jobb i en annan del av Turkiet. Det blev mycket uteliv. Hans förhållande till alkohol blev problematiskt. Till sist miste han jobbet. Den ekonomiska situationen blev svår. Så svår att han miste sin bostad. Träffades på bar På en bar hade Serdar blivit bekant med en man som gav honom sitt visitkort och sa: Hör gärna av dig om du behöver hjälp med något. Att ringa hem och berätta om sitt misslyckande var inget alternativ för Serdar. Utan jobb och utan någonstans att bo tog han kontakt med mannen som gett honom sitt kort och lovat honom hjälp om det behövdes. – På hans kontor stod spritflaskorna uppradade på ett bord, men han tog emot mig med stor värme och ställde upp för mig. Så levde Serdar i fem år. Vännen fanns alltid där när han behövde hjälp. Inte underligt att Serdar talar med värme om sin välgörare. Men han har svårare att berätta om det fruktansvärda som hände. – En morgon när jag kom till hans kontor låg han där död. Mördad. Någon hade tagit livet av honom. Serdar går inte närmare in på bakgrun- tvekar inte. Serdar Bozer har bestämt sig. Han ska låta döpa sig och visa världen att han följer Jesus. den. Kanske vet han inte. Kanske vill han inte veta. Men det var svårt att mista den vän, som mer och mindre räddat hans liv, det förstår jag. – Han levde ett liv som inte var så fint på ytan, men inuti var han en mycket god människa, säger Serdar med ett vemodigt blänk i blicken. Hittade jobb i Istanbul I det här läget reste Serdar till Istanbul i hopp om att hitta arbete. Det gjorde han också. I denna brusande, växande storstad finns gott om tillfälliga jobb, bland annat på byggen. Utan kontakter och utan vänner sökte sig Serdar till en kyrka. – Där mötte jag kärleksfulla och goda kristna. De bad för mig. Jag tog emot Jesus Kristus utan att veta så mycket om kristen tro. Serdar fick tips om Kanal Hayat och började följa programmen där. De gav vägled- FOTO: BIRGER THURESON ning till en fördjupad tro, hjälpte honom att hitta en kristen identitet och fyllde honom med framtidshopp. Den kristna satellitkalens utbud blev en bro från det gamla trasiga livet till ett nytt och helt liv. Ringde tv-kanalen En kväll ringde han det telefonnummer som stod i rutan och fick tala med en av dem som arbetar med uppföljning. Den kontakten blev viktig för Serdar. Och eftersom Kanal Hayat inte bara är tv utan också ett nätverk som sträcker sig ut till församlingarna så kom han den vägen till den kyrka där vi möts och där han fått sin andliga familj. – Snart ska jag döpas till Kristus, säger Serdar och ler. Det är ett stort steg. Men han är beredd. Det förstår jag också av hans omgivning, av de nya vänner han fått: Serdar Bozer är beredd att följa Jesus hela vägen. BIRGER THURESON
© Copyright 2024