Nr 2 2015 Information till nytta och nöje från Folktandvården Region Örebro län. Så här jobbar vi på kliniken Sid 6–7 Äldres munhälsa i centrum Sid 4-5 Tidning e är grati n s. Ta gärna m ed hem och den läs! enist i g y h Tand r a s p i t e i r a M Viktigt att ta hand om muntorrhet – Muntorrhet är ett ganska vanligt problem hos äldre och oftast är det mediciners biverkningar som är orsaken. Särskilt vanligt är det när man – som många äldre – äter flera olika läkemedel. Ju fler mediciner, desto större risk för muntorrhet. Läkemedlen är nödvändiga, men man kan alltid prata med sin läkare om man får biverkningar; fråga om det går att byta till annan medicin. – Andra orsaker till muntorrhet kan vara stress, nervositet eller sjukdom. Att andas genom munnen kan också leda till torr mun. – Det finns olika sätt att försöka lindra besvären; att dricka vatten eller att skölja munnen med vatten är enklast. Men undvik söta och sura drycker. Man kan också prova fuktspray, fuktgel och andra saliversättande preparat. Det finns olika sådana på till exempel Folktandvårdens Munapotek. – Försök gärna få igång den egna salivavsöndringen. Att tugga på råa morötter, hårt bröd, sockerfria tuggummin och liknande brukar hjälpa. – En del kanske tycker att muntorrhet inte är så allvarligt, men det är faktiskt viktigt att åtgärda. Saliven har en viktig funktion för munhälsan och brist på saliv gör att man får sämre skydd mot till exempel karies, inflammationer och svampinfektioner i munnen. Man kan även få svårare att svälja, tugga och prata. Det kan vara riktigt besvärligt och något man behöver åtgärda. Marie Törebrand är tandhygienist hos Folktandvården Region Örebro län. I den här spalten ger hon tips om hur du sköter tänderna på bästa sätt. Acceptera sms och få en behandlingstid snabbt Snart kan du få en tid till tandläkaren snabbt – via sms. Folktandvården är i startgroparna för ett försök där man vill fylla sina återbudstider på ett effektivare sätt. Folktandvården vill ha så effektiv verksamhet som möjligt och ett sätt är att fylla de behandlingstider som finns. I dag har de olika klinikerna och Folktandvårdens Kundcenter ett tidsödande arbete för att fylla sena återbud. – Återbud som kommit samma dag försöker klinikerna själva fylla. Om det är över en dag kvar till aktuell tid hjälper Kundcenter till med att ringa. Men det blir ofta väldigt många samtal innan man får tag i någon och det är inte alltid det lyckas, berättar Susanne Englund, verksamhetschef för Folktandvårdens Kundcenter. – Att erbjuda återbudstider via sms är smidigare och vi tror att det även kan bli effektivare. De flesta har en mobiltelefon idag och många reagerar snabbt på sms. Nu handlar det om att samla in patienternas tillstånd att få skicka tidserbjudande via sms. – Det jobbet görs både på klinikerna och av Kundcenter via telefonkontakt. Vi hoppas att patienterna kommer att gilla det här sättet att snabbt få en tid, säger Susanne Englund. – Den lediga tiden kommer att erbjudas till ett antal personer. Den som accepterar tiden först får den, säger Susanne Englund. Sms används redan idag, men bara som påminnelse om bokad tid. Patienter i fokus! Vad tycker du om att gå till tandläkaren? Ellionore Lööw, 19 år, Degerfors: Sofia Bergström, 19 år, Degerfors: – Jag har inget emot tandläkarbesök nu för tiden. Det var lite värre förr och jag fick ladda mentalt innan jag skulle hit. – Jag har inte varit här på ett tag nu, men vid en undersökning hittade man ett hål som blev lagat idag. Jag fick bedövning och det var inga problem alls. – Nu ska jag fundera på det här med Frisktandvård. Från och med nästa år är det inte gratis längre för mig. Det vore nog bra att betala en liten summa varje månad för fortsatt tandvård. – Det är helt okej; har inga problem med det. Jag har aldrig gått och gruvat mig eller känt mig rädd inför tandläkarbesök. Idag har tandläkaren precis lagat mitt första hål. Det gick bra även utan bedövning. – Jag jobbar inom vården och vet hur viktigt det är med bra munhygien och att man blir undersökt med jämna mellanrum. Alla andra i min familj har Frisktandvårdsavtal och det ska jag också skaffa, för att slippa oväntade tandläkarräkningar. OM TIDNINGEN FOLKTANDVÅRD Folktandvårdens tidning ges ut två gånger per år. Tidningen finns i våra klinikers väntrum och du får naturligtvis ta med den hem om du vill. ANSVARIG UTGIVARE: Tandvårdsdirektör Göran Stegersjö. REDAKTÖR: Kommunikationsstrateg Cecilia Pierre Tallroth. PRODUKTION: SOUL NPP, Örebro. FOTO: ICON Photography. OMSLAGSBILD: Gunilla Fernberg, verksamhetschef på Folktandvården i Karlskoga-Degerfors. VAD SKULLE DU VILJA LÄSA OM I TIDNINGEN? Välkommen med dina förslag till: cecilia.tallroth-pierre@regionorebrolan.se Du kan även läsa tidningen på www.regionorebrolan.se/ftv/tidning. Tidningen trycks på miljövänligt papper. 2 Emmelie Enblom, 28 år, är inne på sin andra avtalsperiod med Frisktandvård. – Jag skaffade avtalet för fyra–fem år sedan för att slippa dyra kostnader hos tandläkare. Nu får jag undersökningar och annan nödvändig tandvård för bara 45 kr i månaden. Och med autogiro märker jag knappt kostnaden. Hon rekommenderar gärna andra att skaffa Frisktandvårdsavtal, inte bara för den ekonomiska tryggheten. – Det är väldigt bra och bekvämt att bli kallad regelbundet och bli undersökt. Man får helt enkelt koll på sina tänder och sin mun, säger Emmelie som fått en visdomstand utdragen under avtalstiden. – Sådana behandlingar ingår i Frisktandvård. Känns väldigt tryggt och bra att inte behöva betala extra för det. Därför har vi skaffat avtal Vibeke Svärd, 24 år, har ett ganska färskt Frisktandvårdsavtal: tecknat i våras. – En kompis som har avtal tipsade mig. Visdomständerna var på gång och jag tänkte att det skulle kunna bli dyrt om det blev problem med dem. Vid en undersökning tog jag reda på mer, fick prisförslag på ett avtal och skrev på någon dag senare. – Jag tycker att 45 kr i månaden, som mitt avtal kostar, är billigt. Att med jämna mellanrum bli kallad till sin klinik och få koll på sin munhälsa är en annan stor fördel, tycker Vibeke: – Undersökningarna är viktiga. Men så länge man inte har problem med tänderna tänker man inte på sånt. Och utan avtal kanske det hinner gå långt mellan tandläkarbesöken. Nu blir jag kallad automatiskt, det är perfekt. De kan allt om Frisktandvård Intresset för Frisktandvård ökar och många vill veta mer. Här, hos Frisktandvårdssupporten, hamnar dina frågor. – Det känns som att många ungdomar upptäckt möjligheten att kontakta oss, säger Gunilla Alila, ansvarig för Frisktandvårdssupporten. Gruppen består av sex personer som hanterar både e-tjänster för Frisktandvård och frågor på telefon. Ibland efter att patienten kopplats vidare från sin klinik. – Det är många telefonsamtal. Men mycket går också via e-tjänsten, många tycker det är bekvämast så, säger Gunilla Alila. Via Folktandvårdens e-tjänst kan man sköta mycket när det gäller Frisktandvård: Stort lyft för Frisktandvård Frisktandvård har fått ett rejält uppsving i Örebro län. I oktober hade 21 737 patienter avtal. En ökning med över tretton procent från årsskiftet. Det är framförallt ungdomar som upptäckt tryggheten med Frisktandvård. Från det år man fyller 20 år är tandvård inte gratis längre. Istället för att råka ut för plötsliga, höga tandvårdsräkningar vill många gardera sig genom Frisktandvårdsavtal och en fast summa varje månad (från 45 kr/mån). Då ingår regelbundna undersökningar och nödvändiga behandlingar. Om du funderar på Frisktandvård och vill veta mer, gå in på tandavtal.se •teckna avtal •boka tid för undersökning för att teckna Frisktandvårdsavtal •flytta avtal till annan Folktandvårdsklinik i Sverige •ställa frågor om Frisktandvård. VILKA ÄR DE VANLIGASTE FRÅGORNA? – Ofta handlar de om kostnader och fakturor; varför man placerats i en viss premiegrupp och liknande. En del undrar om det allmänna tandvårdsbidraget är inräknat, andra hur länge avtalet gäller och hur den automatiska förlängningen av avtalet går till. – En del har frågor om avtalstexten. Och så får vi hjälpa till att förklara om man fått en påminnelse om att betala. Autogirobetalning är vanligt och väldigt bekvämt, men när man glömmer meddela att man bytt bank blir det fel, säger Gunilla Alila. Alla i supportgruppen har lång erfarenhet som tandsköterskor eller tandhygienister och Frisktandvårdssupporten, från vänster: Agnetha Collin, Gunilla Alila, Agneta Nylander, Lena Persson och Eva Strignert. dessutom speciell utbildning om Frisktandvård. – Vi fungerar även som support för Folktandvårdens alla stödsystem. Men jag måste säga att Frisktandvårdsbiten är särskilt rolig och stimulerande. 3 Hovsta-seniorer på tandvårdsträff. Tandhygienist Cecilia Mattsson bjöd på nyttig information om äldres munhälsa och prov på tandvårdsprodukter. Här är allt fokus på seniorers munhälsa Ett tiotal seniorer är på plats i Hovsta, Örebro, när Kunskapscentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) informerar om vikten av tandvård. – Uppsökande verksamhet har vi sedan tidigare på äldreboenden. Men att bjuda in seniorer på det här viset är ännu ganska nytt, säger tandhygienist Cecilia Mattsson. Hon är en av flera tandhygienister knutna till KCÄM i Örebro län för att sprida kunskap om äldres munhälsa. – Frågorna har blivit allt aktuellare i takt med att vi får fler äldre människor. Vi behöver få ett ökat fokus på äldres munhälsa i hela samhället, säger Cecilia Mattsson, som sedan i våras tillsammans med kollegor föreläst i allt från pensionärsföreningar till sjukhusavdelningar. SVÅRT ATT TUGGA Den här gången är hon på Hovsta träffpunkt – en av 19 mötesplatser som erbjuder social samvaro för seniorer i Örebro. Många nickar Det här är KCÄM Allt fler och allt äldre människor har allt fler egna tänder kvar. Men kroppens åldrande gör det ibland svårt att klara munvården på bästa sätt. För att uppmärksamma de här frågorna finns idag KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM). KCÄM ska vara en samlande enhet för alla typer av frågor kring äldres munhälsa och tandvård. Forskning visar tydligt att munhälsan har koppling till kroppens allmäntillstånd. Bland annat finns samband mellan infektioner i munnen och exempelvis hjärtkärlsjukdomar och lunginflammationer. Det finns med andra ord skäl att belysa äldres munhälsa starkare. 4 instämmande när hon berättar och visar bilder på de problem som kan uppstå på ålderns höst. – Inflammationer i munnen kan ge sämre kosthållning; man undviker kött, råa grönsaker och annat som är svårt eller tar lång tid att tugga. Det kan i sin tur innebära att man undviker att äta med andra, man drar sig undan socialt. Det är en tråkig följd, tycker Cecilia. Muntorrhet är ett annat, vanligt problem hos äldre som hon tar upp: – Vid 70 års ålder har man av naturen 50 procent mindre saliv än normalt. Med mediciner minskar ofta salivmängden ytterligare, så det här drabbas många av. Men det finns salivstimulerande medel som kan underlätta, KCÄM finns inte på någon fast fysisk plats utan fungerar som en enhet som samlar, sprider och utvecklar kunskap och erfarenhet om äldres munhälsa. Sex tandhygienister och två tandläkare är knutna till kunskapscentret och en av de synliga uppgifterna är föreläsningar. – I länet finns 26 pensionärsföreningar som vi kan föreläsa hos när de hör av sig. Hittills har vi varit hos 17 av dem, säger Katri Ståhlnacke, verksamhetschef för Folkhälsoenheten som ansvarar för KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa. – Vi har även föreläst på sjukhusavdelningar och vill ut i länet så mycket som möjligt för att sprida kunskap. Men verksamheten är ganska ny än så länge och vi håller på att bygga upp och forma berättar Cecilia och pekar mot ett bord där hon ställt upp allt från tandborstar till tandstickor och munskölj som man får prova. NYTTIG INFORMATION Britt-Inger Olofsson, en av besökarna på mötet, känner igen mycket av det som tas upp: – Jag går hos tandläkaren regelbundet. Men det börjar ta emot med tandborstningen. Man gör så gott man kan. Grannen Sven Hofgren, som går på kontroll hos Folktandvården i Lillån en gång om året, instämmer: – Det är bra att man uppmärksammar det här. Jag försöker hålla standarden och borsta två gånger om dagen, men ibland kan det bli lite jobbigt. Cecilia Mattsson konstaterar att tandvårdsbesök är en av utmaningarna man har. – Många gamla som bor kvar i egna bostäder orkar inte hålla kontakt med sin tandvårdsklinik, trots att det är viktigt ur munhälsosynpunkt. Det är en av uppgifterna vi har att lösa. den. Exempelvis ska vi samla ihop och utbilda de äldresamordnare som finns på alla kliniker, berättar hon. KCÄM har tre huvudmålgrupper: • den professionella tandvården (både offent lig och privat): målet är bland annat att utveckla den kliniskt ur perspektivet de äldres munhälsa. • personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg: exempelvis föra ut kunskap och bidra till ökad samverkan med tandvården kring äldres munhälsa. • länsinvånarna: höja kunskapsnivån genom information och föreläsningar bland pensio- närer, anhöriggrupper med flera. Extra bidrag och stöd för dig med särskilda behov Vuxna som har särskilda tandvårdsbehov – eller ett stort och långvarigt behov av vård och omsorg – kan få speciellt ekonomiskt stöd. Antingen genom tandvårdsstöd från Region Örebro län – eller genom ett statligt Särskilt tandvårdsbidrag. Så här sköter du tänderna livet igenom Visst kan du åldras med tänder och mun i bra skick – livet ut. Din insats: några minuters omsorg varje dag … Här är lite fakta om de båda stöden. Region Örebro läns tandvårdsstöd Munhälsobedömning och nödvändig tandvård Detta tandvårdsstöd kan du få om du har stort behov av omvårdnad i det dagliga livet – eller har en funktionsnedsättning och får hjälp och service enligt LSS. Tandvårdsstödet består av två delar: munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Bedömningen som är kostnadsfri och frivillig, görs i patientens boende och innebär vanligen en årlig, enkel undersökning samt rådgivning av tandvårdspersonal. Nödvändig tandvård innebär att du får regelbundna undersökningar och behandlingar till samma pris som hälso- och sjukvårdens patientavgift (120 kr eller 80 kr). Region Örebro län ansvarar för stödet och ser tillsammans med kommunerna till att det når berörda. Du behöver normalt inte själv söka stödet. Tandvård som led i en sjukdomsbehandling När du behöver tandvård som en del i en sjukdomsbehandling kan du i vissa fall få denna tandvård inom ramen för tandvårdsstödet. Tandvård vid långvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning När du har stora svårigheter att sköta din munhygien eller att gå igenom tandvårdsbehandling på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan du ha rätt att få tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Särskilt tandvårdsbidrag (statligt) Bidraget är 600 kr per halvår och främst till för dig som riskerar försämrad tandhälsa på grund av sjukdom och funktionsnedsättning. Det här bidraget ingår i det statliga tandvårdsstödet och är i huvudsak riktat till förebyggande tandvård. Det kan vara tuffa påfrestningar som tänderna utsätts för. Här är en snabbguide om vad du bör tänka på när det gäller munhälsa i livets olika skeden – och vad du kan göra för att ta hand om din mun och dina tänder på bästa sätt. 21–40 ÅR Förutom tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm är extrainsatser med tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste nödvändiga. Och regelbundna besök hos tandvården. Om dina visdomständer har kommit fram och du har besvär så tas de vanligen bort innan du fyllt 25 år, för att inte orsaka inflammationer eller andra problem i tandköttet. Om de inte trängt igenom och du inte har några besvär så brukar man låta dem vara. 41–60 ÅR Var vaksam på om du känner dig torr i munnen. Då kan du behöva extra fluor förutom tandkräm. Extra fluor finns som skölj, tug�gummi och tabletter. Din tandhygienist eller tandläkare kan ge tips och råd om vad som passar just dig. 61–80 ÅR Kronor, broar och implantat är ganska vanliga i de här åldrarna. Försök att vara extra noggrann i skarvarna mellan kronor och tandkött, där det lätt samlas bakterier. Eltandborste är ofta ett bra hjälpmedel om styrkan i armarna inte är som förr. Om du äter flera mediciner kan du få muntorrhet som en bieffekt och då är det extra viktigt att stärka med extra fluor. (se även tips om muntorrhet på sidan 2). 81 ÅR– I denna ålder kan orken avta och det kanske inte är lika lätt att ta sig till tandvården. Det är ändå viktigt att du försöker göra dina tandvårdsbesök för att få regelbunden kontroll av munhälsan. Kanske kan anhörig eller annan assistans hjälpa till? Muntorrhet är vanligt och det ökar risken för karies i tänderna och inflammationer i tandköttet. Om munnen är väldigt torr finns det speciella fukthjälpmedel i form av sugtabletter, spray och gel att använda. ENKLA RÅD FÖR EN FRISK MUN • Borsta tänderna två gånger om dagen. Använd fluortandkräm och en mjuk tandborste. • Avstå småätande. Ät frukost, lunch, middag och två mellanmål. Låt tänderna vila mellan måltiderna. Är du törstig – släck törsten med vatten. • Undvik tobak. Både rökning och snus- ning innebär stora hälsorisker och de skadar din munhälsa. Du kan få mer information via vår webbplats regionorebrolan.se eller på 1177.se/Tema/ Tander/Tandvardshjalpen. Du kan också prata med din behandlare. 5 Tandläkare Susan Andersson (till vänster) går mellan flera olika behandlingsrum under ett så kallat samarbetspass på Folktandvården i Degerfors. Här assisteras hon av tandsköterska Susanne Dominique. Sam-pass är modellen som gör att vi kan hjälpa fler patienter Du är långt ifrån ensam att besöka Folktandvården. Bara i Örebro län ger vi tandvård till närmare 118 000 patienter under ett år. För att effektivt hjälpa så många som möjligt krävs ett smidigt organiserat arbete. Samarbetspass är modellen. I vårt län har samarbetspass – eller sam-pass – använts i drygt 15 år. I Degerfors har man arbetat så i många år och i den nyrenoverade, fräscha kliniken passar modellen bra. Förutsättningarna för ett bra sam-passflöde är dock betydligt bättre nu eftersom man utgått från det arbetssättet vid planeringen av ombyggnationen. – Genom det här tar vi tillvara alla medarbetares kompetens maximalt. Framförallt innebär den effektivt nyttjande av tandläkaren, så att hen kan behandla fler patienter, berättar Gunilla Fernberg, verksamhetschef för Folktandvården i Karlskoga-Degerfors. – I slutänden innebär det att vi får ett bättre arbetsflöde och kan hjälpa fler patienter snabbare. BESÖK PÅ RUMMET Kort beskrivet samarbetar fyra (ibland tre) tandhygienister, en tandläkare och en sampassköterska under ett sådant pass. Tandhygienisterna undersöker och behandlar patienter i varsitt rum – därefter kommer 6 tandläkaren till respektive behandlingsrum och gör de bedömningar och åtgärder som hör till tandläkarrollen. – Tandhygienisten har rätt att göra vissa behandlingar; till exempel lägga bedövning och göra fyllning vid en tandlagning. Men det är tandläkaren som borrar. – Genom det arbetssättet frigörs tid för tandläkaren att göra mer komplicerade behandlingar, berättar Gunilla Fernberg. Gunilla Fernberg, verksamhetschef på Folktandvården i KarlskogaDegerfors, ser många fördelar med sam-pass. SKÖTERSKAN HAR TOTALKOLL Hon påpekar att arbetsmodellen kräver noggrann planering: – Tandsköterskan har koll på logistiken och tidboken och är något av spindeln i nätet. Dessutom scannar sköterskan in röntgenbilder, tar ut smutsiga instrument och fyller på med nya inför nästa patient. Varje klinik planerar in ett visst antal sampassdagar varje år. Och varje pass ”öronmärks” oftast till en speciell typ behandling; exempelvis tandlagningar. – Att koncentrerat genomföra en viss typ av behandling under sam-passet bidrar också till effektivitet, konstaterar Gunilla Fernberg. Som alla Folktandvårdskliniker har man ett nära samarbete med specialisttandvården. – En del bedömningar och behandlingar kräver specialkunskap och då kan klinikerna få hjälp av specialisttandvården i Örebro. Ibland remitteras patienterna dit, men det händer också att specialisterna gör besök ute i länet. I Degerfors kan vi även rådgöra med dem via videokonferenser. Den tekniken byggs ut alltmer på de mindre klinikerna. TANDLÄKARE SUSAN ANDERSSON – Jag blev legitimerad tandläkare 1990 efter utbildning i Göteborg. Yrket är väldigt stimulerande eftersom det är varierande och ger möjlighet att hjälpa människor. Särskilt roligt är det att träffa så många barn och ungdomar. – Som tandläkare har jag det övergripande ansvaret för patientens vård och tar bland annat TANDHYGIENIST PERNILLA MOLIN – Efter att ha jobbat som tandsköterska gick jag en treårig utbildning till tandhygienist. Nu har jag jobbat totalt tio år i Folktandvården. – Som legitimerad tandhygienist har jag ett större ansvar och får ta mer självständiga beslut. Jag undersöker patienten och kan ställa diagnos fram en individuell behandlingsplan. I det ingår att göra undersökningar och kontroller, att ställa diagnoser och göra olika bedömningar, exempelvis på hur ett barns bett utvecklas. – Dessutom gör jag förstås sånt som många ser och känner till; exempelvis tandutdragningar, tandreglering och att rotfylla och laga tänder. Jag får även ge lustgas vid behov, då jag gått en separat utbildning i det. på karies och tandlossning. Sedan utför jag många behandlingar på egen hand, framförallt sådana som förebygger karies och tandlossning. – Den nära kontakten med patienten är extra rolig; att få ge råd och kunna följa upp och se resultatet. Att få en rädd patient lugn och trygg är en av utmaningarna man möter. Det känns väldigt bra att lyckas med sådant. Vem gör vad hos Folktandvården? Du vet förmodligen vilka yrkesgrupper som tar hand om dina tänder på Folktandvården. Men vem gör vad på kliniken? Vi har kikat in hos Folktandvården i Degerfors. TANDSKÖTERSKA SUSANNE DOMINIQUE – Jag blev tandsköterska 1982. Både utbildningen och jobbet har förändrats en hel del genom åren. – Det har kommit in ganska mycket administrativt arbete, till exempel i receptionen; jag ansvarar för tidboken, ser till att logistiken fungerar, tar betalt och så vidare. Dessutom kollar jag TANDVÅRDSBITRÄDE STINA LJUNGBERG – Jag är utbildad undersköterska, men fick chansen att prova på tandvård på klinikerna i Karlskoga och Degerfors. Efter en grundkurs i Örebro har jag fått vidareutbildning här. förråden, gör beställningar av saker som fattas, granskar datum på produkter, med mera. – Sedan assisterar jag tandläkaren vid behandlingar; jag tar röntgenbilder och kan lägga bedövningar när patienten vill ha det. – Huvuduppgiften är att göra rent instrumenten och sterilisera dem efter användning. Annars hjälper jag till med lite av varje på kliniken, som en allt-i-allo. Ibland assisterar jag också i behandlingsrummen, med sugen och diverse handräckning. 7 Knep & Knåp Vi har förvanskat en av våra takaffischer. Originalbilden är den vänstra – kan du se vilka fem saker som fattas på den högra, ”falska” bilden? Svaret hittar du till höger om den. Svar: 1) tand på röda tandborstar saknas i mitten till vänster, 2) röd ballong saknas uppe till höger, 3) tand som åker skridskor saknas i mitten, 4) röd hylsa till cerat saknas nere i mitten, 5) lila tandborsthuv saknas nere till höger. Här är sidan för dig som gillar att utmana dig själv – eller någon annan – på lite knep och knåp. Finn 5 fel Av Lauren Child Lola har en tand lös men vill inte tappa den – eller någon annan av sina mjölktänder. Men hon ångrar sig när storebror Charlie berättar om tandfén… Boktips! VI FINNS NÄRA DIG – VILL DU BLI PATIENT HOS OSS? På vår webbplats www.regionorebrolan.se/folktandvarden kan du lämna en intresseanmälan att du vill bli patient hos oss. Vill du hellre ringa, kontakta oss på telefon 019-602 67 60. Välkommen! ”BUSIGA BEBBEN” Av Thomas Svensson Busiga Bebben har ätit lördagsgodis. Men vill inte borsta tänderna. Då berättar storebror att tandtrollen kan komma och borra i tänderna efter godis. Det blir hål i tänderna och gör ont. Nu vill Bebben borsta tänderna. Bonnier Carlsen. ”MIN LÖSA TAND…” Rabén Sjögren. Flodhästen, kaninen och piraten sitter hos tandläkaren och väntar på att få hjälp. Krokodilen är lite otäck med sitt gap. Vänd boken upp och ned så bildar vartannat uppslag en stor mun. Bonnier Carlsen. ”GAPA STORT!” Av Jens Peter De Pedro
© Copyright 2024