N YHE TE R F RÅ N P E T R U S FÖ R SA M L I N G 1•2015 Fortsätt det goda arbetet! sid 6 Den Lassuska eran tar slut, Daniel Björk ny herde Petrus får eget café Kom in och säg hej! sid 3 Vi inbjuder dig till kvinnobrunch lördag 21 februari kl. 10.30 i Hagasalen, Vespervägen 12 A Vår gäst Majvor Nyholm talar över ämnet I kamp mot blindhet i Afrika. Anmäl dig senast torsadag 19 februari till majvor.sjovall@evl.fi eller kansliet (09) 2340 7100 Varmt välkommen! 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Evangeliets kraft E fter snart 42 år som präst och de senaste åren som kyrkoherde i Petrus församling går jag i pension den 1 mars. Med facit i hand konstaterar jag att jag inte behöver ångra mitt yrkesval. Eller rättare sagt att jag en gång för länge sedan sade ja till att Gud valde mig. Jag har trivts med mitt arbete och med de människor som jag mött. Vad är det som har gett mig inspiration och kraft i arbetet? Det är det glada budskapet, evangeliet om Jesus Kristus som har varit den bärande kraften. Som nybliven präst kom jag till Hangö. Jag frågade mig vad det skall bli av mitt ar- Ledaren bete bland barn och ungdomar i en helt främmande miljö. Det var både förvånande och uppmuntrande att se hur barn och ungdomar drogs in i församlingens gemenskap. Det blev en positiv upplevelse för mig som ung präst. Men ännu mera inspiration gav arbetet som missionär i Senegal. Jag och min hustru Britta skulle arbeta för att sprida evangeliet i ett land med en främmande kultur och en främmande religion, i ett hett klimat och på ett främmande språk. Det var verkligen en stor utmaning. Men det otroliga var att vi fick vara med och se hur en ung luthersk kyrka växte fram med egna senegalesiska präster och med en egen Bibel. Evangeliet bevisade sin kraft genom att gå igenom alla barriärer. Vi fick också se hur vänliga och öppna muslimerna var i motsats till vad de är i en del andra länder. Vad har de senaste åren gett mig? Medlemsflykten från kyrkan har på grund av den teologiska polariseringen ökat. De sexuella övergreppen till och med i församlingar, skapar negativa rubriker. Samtidigt ser jag att evangeliet fortsätter att skapa tro och förvandla människors liv i vår församling. Just nu har vi en växande skara av unga människor och unga vuxna som är med i församlingens gemenskap. Evangeliet har gett dem en tro som bär dem. Evangeliet är en kraft till frälsning, till ett nytt och förändrat liv. Till ett liv med mening och mål – till ett evigt liv! Jesus Kristus är densamma igår och idag och i evighet. Han kommer också i framtiden att vara en kraft till frälsning i Petrus församling. Varmt tack för givande år av gemenskap i Markus, i Lukas och i Petrus församlingar! BENGT LASSUS AVGÅENDE KYRKOHERDE Vilken kroppsdel är du? Ett fönster mot världen K yrkan står inför enorma utmaningar. Det är svårt att inte vara en olyckskorp när man ser den tydliga trenden. Allt fler skriver ut sig. Allt fler väljer att inte döpa sina barn. De generationer för vilka medlemskap i kyrkan var en självklarhet dör småningom bort. Kyrkan har allt färre medlemmar och färre medlemmar betyder mindre pengar. Mindre pengar betyder färre anställda och mindre verksamhet. Inte minst som församlingsrådsmedlem blir den krassa realiteten uppenbar. Det här är ingen nyhet. Redan länge har församlingarna vetat. Redan länge har beslutsfattare tvingats till tråkiga beslut. Redan länge har kyrkans ekonomi varit ett sjunkande skepp. Men det är inte ett skepp som sjunker helt så länge Gud finns med oss. Och det finns faktiskt fördelar och det finns styrkor i att ekonomin svajar. Där vi medlemmar förr har räknat Kolumnen med att anställda fixar och gör så måste vi träda in för att det ska vara möjligt. När allt färre anställda ska sköta verksamheten behövs alla vi vanliga medlemmar om vi inte vill skära ner på verksamheten. Det finns en plats för vila i kyrkan men det finns också en plats för arbete. Det finns en uppgift någonstans i vår församling som är designad för att passa just dig. Dina gåvor, din tid, dina intressen och dina möjligheter går att matcha med någon uppgift någonstans. Jag tror att vi som kyrka gick miste om något när vi kunde ha så väldigt många anställda. Jag tror att vi som kyrka är svagare när några få gör och de flesta andra tittar på. Det finns något gott i när alla är med och skapar och formar och bygger. När alla är medvetna om att de är just så viktiga som de faktiskt är. Kyrkhelg Syd 24–26 april i Södra Haga kyrka I bibeln talar Paulus om att kroppen är en men att vi alla är lemmar i den kroppen. En del av oss är händer, andra fötter, någon en panna och någon annan en näsa. Vi behövs alla för att kroppen ska fungera optimalt. Präster, diakoner och kantorer är viktiga kroppsdelar men de kan aldrig ensamma vara en hel kropp. Hur många anställda vi än kunde ha så kommer de anställda aldrig att räcka till. För att den här kroppen ska fungera så bra som möjligt så behöver vi bli medvetna om att också vi behövs. Att också vi har en uppgift att fylla. Att Gud har användning också för oss. Ingen kroppsdel är meningslös. Ingen uppgift så liten att den förlorar sitt värde. Vilken kroppsdel är du? Vilken uppgift är din? AMANDA AUDAS-KASS I detta nummer av Petrusbladet introducerar vi en ny ruta tillägnad vår kristna familj runt om i världen. Syftet är att informera och uppmuntra till bön. Vi kommer att kunna berätta om situationen för kristna i andra delar av världen där livet som kristen kan se väldigt annorlunda ut jämfört med här i Finland. Den information och de böneämnen vi förmedlar kommer från organisationen Martyrkyrkans vänner r.f. (MKV) som i över 30 år har arbetat för att på olika sätt stöda förföljda kristna. Vi inbjuder dig som läser Petrusbladet att vara med och be för våra bröder och systrar ute i världen. Bhutanesisk pastor fri från fängelset Vi tackar Gud för frigivningen av två bhutanesiska pastorer. Tandin Wangyal och Mon Thapa fängslades i mars 2014 för att de ordnat en ”religiös sammankomst” utan tillstånd. Thapa frigavs redan i september efter att han betalat böter. Wangyal dömdes till över fyra års fängelse, en dom som mildrades till två år och fyra månader och motsvarade böter på 100 000 ngul-trum, cirka 1 400 euro. Han kunde betala bötessumman den 19 januari och är nu fri. De båda pastorerna arresterades i en by dit de hade kommit som svar på en inbjudan från lokala kristna att komma och hålla ett tredagars seminarium för 30 kristna från städer runt omkring. Pastorerna anklagades för att ha ordnat en ”samling med religiösa avsikter” utan att på förhand ha skaffat det tillstånd som behövs. Dessutom anklagades de för att ha visat en film utan certifikat från mediemyndigheterna och för att ha samlat in ”olagliga penningmedel”. I det buddistiska Bhutan inleddes för sex år sedan en demokratiseringsprocess som gör det möjligt för bhutanesiska kristna pastorer att tala offentligt, men situationen är inte lätt. Martyrkyrkans vänners representant som i många år har rest i Bhutan och har goda kontakter med lokala kristna säger så här: ”Många säger att situationen i Bhutan är bättre för de kristna idag, andra säger att myndigheterna ger lösare tyglar så att ledarna skall avslöja sig. Fortfarande är väldigt många fängslade för sin tro. Demokratiseringsprocessen är i hög grad ett skådespel för väst. Landet är en tvåpartidemokrati där kungen och hans folk har valt alla som är med i partierna, så det är ingen skillnad vem man röstar på, det blir ändå som kungen vill. Bhutan är fortfarande ett mycket slutet land som omvärlden inte vet så mycket om.” Vi får fortsätta att be för de bhutanesiska församlingarna som är mycket små och unga i tron. Be också för de ledarskapskurser som MKV är med och ordnar i regionen. Enskilda kristna kan vandra i flera dagar för att komma och delta i dessa kurser. Efter genomgången kurs går de tillbaka till sin egen eller någon annan by där det inte finns några andra kristna, för att föra ut budskapet om frälsning och frihet i Jesus Kristus. (Källa: MKV) NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Torpet blir Petrus nya mötesplats Petrus utrymmen på Köpingsvägen 48 i Södra Haga renoveras och förvandlas till ett café i församlingens regi. En ny träffpunkt för alla åldrar tar form. – Hela projektet är egentligen ett stort bönesvar, berättar projektledaren Cecilia Wester. Många i församlingen har länge burit på visionen om en mötesplats utanför kyrkans traditionella byggnader. Cecilia är deltidsanställd sedan höstas för att analysera visionen och undersöka om det över huvud taget kunde vara möjligt att förverkliga drömmen om ett café. Hon gjorde bland annat en enkät för att se vilka behov och önskemål folk i Södra Haga och i övriga Helsingfors har med tanke på ett församlingscafé. Redan I ett tidigt skede kom idén om ett barnvänligt café in i bilden. – Det verkar finnas ett behov av ett café dit småbarnsföräldrar kan komma och sitta ner vid en kopp kaffe medan barnen leker. Eftersom Torpet öppnas i eftiset Tallkottens gamla lokal fanns där redan en lekhörna för barn. Det kommer också att fin- SeniorNord ordnar: nas bland annat skötbord och mikrovågsugn för att göra kafébesöken lättare för föräldrar med små barn. Cecilia har en förväntning att läget invid Hoplax station ska locka pendlare att sticka sig in efter en take-away. – Och ungdomar kan slå sig ner i caféet och kanske läsa en bok om de har ledig tid under dagen. Prata med diakonissan – Den diakonala funktionen är en annan viktig as- pekt vi haft i tankarna då vi tillsammans processat caféplanerna, säger Cecilia. Diakoniarbetarna ska finnas på plats i Torpet en dag i veckan för dem som vill samtala med dem. Vi hoppas dessutom att med frivilligas hjälp kunna erbjuda barnpassning. Tanken är också att en del av vinsten ska gå till välgörande mål. Caféets bakverk kommer att beställas från Haagan Leipä och kaffet från Johan & Nyström, vars produktvärderingar ligger nära planeringsteamets egna tankar. BOKLYCKA Onsdag 11.3 kl. 14 i Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1 Litterärt café och seniorinfo på svenska. Vi träffas för att tala och höra om olika människors favoritböcker, bl.a. deltar Anna Lena Bengelsdorff och Mikael Nyström. Vi får också ta del av utbudet av svenska evenemang och service i norra Helsingfors med omnejd. Pausgymnastik, seniorinfo, kaffeservering. Fritt inträde, ingen anmälan. SeniorNord erbjuder skjuts med inva-taxi t/r inom norra Helsingfors med medel från Folkhälsans Luciainsamling från tidigare år. Bokning av skjuts senast 6.3 till Tamara Bergkvist tfn 045 881 9743. Arr. SeniorNord-nätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral. Rufus Hedengren och Cecilia Wester hoppas få välkomna de första cafégästerna i slutet av mars. För de yngsta gästerna finns redan en lekhörna. Plats för frivilliga Från årsskiftet blev Rufus Hedengren anställd på deltid som caféarbetare och nu jobbar han och Cecilia tillsammans med allt det praktiska som ska fixas innan Torpet kan öppna. – Dessutom har vi många frivilliga som hjälper till. Vi har skilda team för inredning, webbdesign och byggnadskonstruktion, berättar Cecilia. Vi har också ett team som ber för projektet. Vi är verkligen beroende av bön och har fått bevittna flera bönesvar under processens gång! På frågan hur de hittat så många frivilliga som vill hjälpa till svarar Rufus att ett café är ett roligt projekt som lockar folk att ställa upp med den förmåga de har. Så får de känna sig uppskattade och behövda. Då caféet väl öppnar kommer det att utöver Cecilia och Rufus skötas av timanställda och av församlingens civiltjänstgörare. – Genom Torpet vill vi också skapa jobb, speciellt för unga vuxna som behöver snuttjobb, säger Cecilia. Vi tror att Torpet kommer vara en trygg arbetsmiljö där de anställda känner sig värdesatta. Frivilliga kommer att fortsätta att figurera i caféet främst då det ordnas speciella program som kvällsöppet, Alpha-kurser och sådant som går utöver det vanliga programmet. Kom och säg hej! Vad har varit svårast hittills? Cecilia nämner praktiska saker som att göra upp en budget och att skapa en hållbar ekonomi för projektet. Rufus talar om balansen mellan att ha ambitiösa planer samtidigt som man vill skapa arbetsmetoder som håller också i det långa loppet. – Ta gärna kontakt med oss om ni har frågor, uppmanar Rufus Petrusbladets läsare. Går du förbi Torpet och ser att vi är där så kom in och säg hej! Vi vill att det här ska vara en öppen process som alla intresserade får ta del av. Jag hoppas att caféet kommer bli en naturlig del av livet här i området, en samlingsplats man kan vandra förbi, eller vandra in och ta en kopp kaffe och sedan fortsätta vidare. LINA ABBOR 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Bengt Lassus inför pensioneringen: Petrus – en utåtriktad försam Bengt Lassus sitter avslappnad i kyrkoherdens arbetsrum i Petruscentret och försöker summera arbetsåren som drar mot sitt slut. Ett är säkert: likt sina föregångare i ämbetet sällar han sig omedelbart efter pensioneringen till den stora skaran frivilliga medhjälpare i församlingen. – Absolut! säger han och tittar glatt upp mot porträttraden med tidigare herdar ovanför bokhyllorna. Vägen till Petrus församling tog sin början för Jeppobon Bengt då han efter prästvigningen 1973 placerades i Hangö. Där jobbade han i tre år och blev, enligt vederhäftiga källor känd som ”en glad fyr”, vilket ju passade bra in i landskapet. 1977 begav sig Bengt med Britta och äldsta sonen Johan till Finska Missionssällskapets nya arbetsfält i Senegal. Där föddes också deras andra son Mikael. Den resan tog sammanlagt tio år. – Senegaltiden gav inspirerande perspektiv på vad en kyrka och församling är och vikten av att nå ut till nya människor med budskapet. – Fantastiskt! är Bengts sammanfattande kommentar till åren i västafrika. Finlandssvenska vyer Efter Senegal blev Bengt kallad till Församlingsförbundet där han som förbundssekreterare fick en utmärkt inblick i stiftet och församlingarna. I minoritetsförsamlingarna gällde de att nå ut till de svenskspråkiga på orten och finna vägar till kontakt. Där kom Senegalerfarenheterna också till nytta, konstaterar Bengt. 1995 dök han upp i Markus församling som tf kaplan och ett år senare i Lukas, först som kaplan, sedan som tf kyrkoherde och från och med 2009 som ordinarie kyrkoherde. Att Bengt spanade in Lukas var inte så konstigt. – Lukas profilerade sig som en utåtriktad försam- ling som ville pröva nya vägar att nå ut till folk. Till saken hör att församlingen var missionsinriktad bland annat genom tidigare kyrkoherdars och andra i personalen med ett missionärsförflutet. Lukas + Markus = Petrus Bengts tid i ledningen har präglats av de två grannförsamlingarnas, Markus och Lukas, sammanslagning till nuvarande Petrus. Samgången var ingalunda lätt trots många tidigare kontakter. – Båda församlingarna hade en egen teologisk profil. Gudstjänst- och verksamhetskulturerna var olika och hade formats under en lång tidsperiod. Därför ville jag skynda långsamt med förändringar. Till en början jobbade vi med Markus och Lukas distrikt. Med facit i hand visade det sig vara bra. Efter en tid var vi Petrus församling och idag är läget mycket gott. Alla anställda är nu under samma tak här på Vespervägen och det underlättar kontakten. Ungdomsavdelningen har sitt tillhåll i en separat byggnad på gården intill klockstapeln, det är Klippan som stället nu heter. Förbönen bär unga och äldre Bengt säger att en av bakgrundsfaktorerna till att samgångsprocessen gått bra är förbönen. Förbönsgudstjänsterna med lektor Ulla-Christina Sjöman i Munkshöjdens kyrka har haft en oanad betydelse för församlingens liv. – Jag har också personligen fått stor välsignelse genom förbönen. Också efter pensioneringen kommer jag och det ”gamla teamet” att ställa upp i Munkshöjden. Förbönen gäller i första hand den enskilda människans nöd men är också Guds gåva till församlingsarbetets olika verksamhetsgrenar. Speciellt glad och tacksam är Bengt över de senaste årens konfirmandoch ungdomsarbete. – Det är många konfirmander som kommit till tro på Jesus. De har vuxit i sin tro genom en medveten lärjungaträning och är nu förebilder för nya grupper av konfirmander. De tar nu ansvar i konfirmand- och ungdomsarbetet där bland annat gudstjänsten har sökt sig nya vägar i Puls gemenskapen. Lasse Victorzon, Kenneth Renlund, Paavo Norkko och Stig-Olof Fernström får snart sällskap av Bengt Lassus i raden av kyrkoherdar i Lukas och nuvarande Petrus församling. Rik mångfald – Lutherdomen är inte bunden vid en bestämd gudstjänstform. Ser vi internationellt på de lutherska kyrkorna är variationerna stora. Det gäller att upptäcka evangeliet på nytt. Undervisningen och predikan ska vara god. Och i hemgrupperna fortsätter gemenskapen och samtalet kring den tro som bär. Grupperna är ett starkt stöd för de unga liksom grupperna för de äldre. Det behövs rejält med tid i vårt lärjungaskap. – Vi har ju tre eller egentligen fyra gudstjänstvarianter i Petrus: en traditionell i Munksnäs, en högkyrklig i i Åg- Alltid full fart på! Här drar Bengt fram i bushen i Senegal under Afrikaåren. gelby, förbönsgudstjänsten i Munkshöjden samt ungdomarnas och de unga vuxnas Pulsgudstjänst i Haga. Vid de stora gemensamma gudstjänsterna i församlingen samlas sedan unga och äldre från olika håll. Vi har ju sett hur gärna man är med! Sången ljuder mäktig i kyrkan och gemenskapen vid kyrkkaffet är glad och god. Erfarna medarbetare Bengt lyser upp när han får chansen att berömma medarbetarna i församlingen. – De är duktiga och erfarna och kan sitt jobb! Och en skara frivilliga medhjälpare ställer upp i olika sammanhang, säger han glad. På frågan om utskrivningsvågen drabbat Petrus hårt svarar Bengt ett lättat ”inte så illa som en del andra församlingar”. – Men visst har antalet församlingsmed- NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING mling med gott budskap Kyrkoherdevalet i Petrus Den 8 oktober 2014 hölls kyrkoherdeval i Petrus församling. Valet stod mellan församlingspastorn i Petrus församling Daniel Björk och tf kaplanen i Kyrkslätts svenska församling Monika Heikel-Nyberg. Församlingsrådet valde Daniel Björk till kyrkoherde med rösterna 8-3. Monika Heikel-Nyberg gjorde via sin advokat en rättelseyrkan till församlingsrådet som den 14 novem- lemmar sjunkit hela tiden. Den största orsaken är emellertid att antalet döda överstiger antalet döpta. Befolkningsstrukturen i Petrus är på sina håll mera på den äldre sidan. Som det är i dag hör 71 procent av den svenska befolkningen på vårt område till kyrkan. På sina håll i till exempel innerstans finska församlingar rör sig procenten kring 50. Bengt är glad över att församlingens ekonomi nu är i skick efter en del tuffa sparåtgärder. Samtidigt påpekar han att samfällighetens roll i församlingarnas arbete är stor och borde skiftas om så att de enskilda församlingarna har mera att säga till om. Glada nyheter: En av storsatsningarna framöver blir en ungdomsledartjänst vikt för arbetet bland juniorer. Samarbetet med traktens skolor är gott. – En annan helt ny grej är ett Petruskafé i Haga. Tanken är att kaféet blir en träffpunkt för gemenskap med låg tröskel där både yngre och äldre kan träffas. Projektet som är fem före klart presenteras i en separat artikel i denna tidning. Kallelsen har hållits levande Genom alla år och olika uppgifter och sammanhang har prästkallelsen hållits levande, säger Bengt tacksamt. – Jag har upplevt att Herren har förnyat min kallelse och lett mig under mina snart 42 år som präst. Ett stort stöd och uppmuntran i arbetet har jag haft i min hustru Britta. Trots sitt krävande lärararbete har hon alltid ställt upp i olika uppgifter i församlingen. Men den kyrka han tjänat har förändrats på ett sorgligt sätt: – Kyrkan har gått i en riktning där man viker av från Bibel och bekännelse. Men ännu har den enskilda församlingen möjlighet att skapa sin egen andliga profil. Har Bengt en hälsning till sin efterträdare Daniel Björk? Bengt ser trygg och glad ut när han enkelt säger: – Fortsätt med det goda arbetet! KRISTINA FERNSTRÖM Varmt välkomna på Bengt Lassus avskedshögmässa som hålls söndagen den 15 mars kl. 13 i Södra Haga kyrka, Vespervägen 12. Lassus predikan, Björk liturg, Thylin, Kass, Hilli, Ahlberg m.fl. Sång- och musikprogram. Kaffeservering. ber förkastade rättelseyrkan med rösterna 8-3. Den 18 december inlämnade hon via sin advokat ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol där besväret nu väntar på behandling. Domkapitlet har på sitt möte den 5 februari utsatt Daniel Björk till tf kyrkoherde från och med den 1 mars så länge som besvärsprocessen pågår. 5 6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING U n g d o m s k o l u m n e n Civiltjänstgöring är för mesar! Att jag blev civiltjänstgörare har inte alltid varit en självklarhet. När jag var yngre hade jag drömmen om att en dag få åka in i armén. Det kändes liksom som en självklarhet att man skulle gå militären, ”det är bara mesar som går civiltjänstgöringen!” tänkte jag. Min uppfattning ändrades nog en aning när Petrus församling fick en civiltjänstgörare vid namn Erik Abbor. Då märkte jag att han var ju ingen mes, han var hur cool som helst! Men jag tänkte nog ändå att det inte är något för mig. Självklart skulle jag gå militären! Det var först på sommaren 2013 när jag höll en kvällsandakt på ett skriftskoleläger som jag kände att Gud kallade på mig. Jag kände hur han sade ”du ska inte gå militären, jag har större planer”. Till en början blev jag sur och sa bara att det är ju klart jag ska gå militären! Men under skriftskolelägret ändrade han mitt hjärta så att jag mer och mer började fundera på saken. En månad senare var jag i Pieksämäki på förbundet kyrkans ungdoms sommarläger och på samma läger var också Bengt Lassus. En morgon under morgonbönen som Bengt hade hand om gick jag fram till honom och berättade om Guds kall och frågade om om detta skulle vara möjligt, han svarade: ”Fantastiskt! När börjar du?” Detta var en stor bekräftelse, så då när jag två månader senare kallades till uppbåd lämnade jag in pappren till Civiltjänstgöringen. Idag, 165 dagar senare, inser jag mer och mer vad Gud menade när han sade att han hade större planer. Jag har vuxit mycket på ett personligt plan, och civiltjänstgöringen har väckt många drömmar. Det jag får arbeta med är verkligen något jag brinner för, d.v.s. ungdomar. Det är så fantastist att få se hur ungdomarna i Petrus församling bara sprudlar av liv. Det är en verklig välsignelse, det är nästan så att man borde betala för ett sådant jobb snarare än få betalt för det! Att få se församlingens ungdomar, ja församlingens framtid blomstra och bära frukt, som sedan sprider budskapet ut i skolor och hobbyer. Det är en sann välsingelse att få vara en del av detta fantastiska ungdomsgäng. Och jag är så otroligt stolt över varenda en ungdom som har sagt ja till Jesus, deras liv kommer aldrig att vara som förut efter det beslutet, men jag tror inte en enda av dem ångrar det beslutet en sekund, för de har hittat livets vatten. När jag ser in i framtiden, ser jag ett så starkt sken! Jag längtar efter att få lära känna alla konfirmander, och ser så mycket fram emot årens skriftskoleläger! Vi har ett så fantastiskt hjälpledar-team som vi ofta kallar för en familj snarare än grupp. Det är bara så härligt att se hur dessa ungdomar verkligen älskar varandra som syskon och hur otroligt nära vi alla har blivit under åren. Till slut vill jag bara tacka er i Petrus församling för att ni tagit emot mig som civiltjäntgörare, och jag vill tacka det fantastiska ungdomsteamet för deras otroliga arbete. Dessutom vill jag tacka alla ungdomar som är med i församlingen för allt de offrar för att vara med i församlingen! Ni är alla guldvärda och betyder otroligt mycket för mig! ALEXANDER (NYGE) NYKVIST CIVILTJÄNSTGÖRARE I PETRUS FÖRSAMLING Project LOVE En mörk och dyster fredag, då man är både trött och uttråkad efter veckans sista vardag, så finns det knappast något bättre än att få tillbringa kvällen i Hagasalen tillsammans med ett gäng härliga ungdomar. Att dessutom få ta del av medryckande lovsång och bra undervisning är endast ett stort plus. Project LOVE är namnet på de ungdomssamlingar som för endast några månader sedan efterträdde Jesus Power Night. Med de välplanerade och roliga tillställningarna är det allt annat än svårt att fylla Hagasalen med unga personer under veckans sista vardagskväll. Enligt en stor del av deltagarna är gemenskapen och känslan av samhörighet en bidragande faktor till att de regelbundet väljer att spendera sin fredag kväll tillsammans med ett gäng andra församlingsmedlemmar. Att samlingarna dessutom helt och hållet ordnas av frivilliga ungdomar visar också att det här verkligen är någonting som vi vill lägga ner tid på. Lovsång, teknik och matlagning är exempel på om- bra, men trots det så tror jag inte att Gud vill att vi ska förbli på ett ställe och fortsätta med något hur länge som helst bara för att det fungerar och vi har det mysigt där vi är. Gud drömmer om jättestora saker för vårt ungdomsarbete, och han vill att vi ständigt ska växa och hungra efter mera. Project LOVE är inte egentligen mina idéer, jag bara lyssnade till den Helige Ande och här är vi nu. Vad är den största skillnaden i jämförelse med Jesus Power Night? råden som helt och hållet sköts av tonåringar med intresse och kunskap på dessa plan. Idéen till ett nytt ungdomssamlingskoncept kom från en av de aktiva deltagarna; Janica Eklund. Under sommaren kände hon att Gud tilltalade henne och hon bestämde sig efter det för att dela med sig av sina tankar och planer. Varifrån fick du dina idéer till Project LOVE? – Under sommaren började Gud tala till mig om våra ungdomssamlingar. Jag började längta efter mera för våra samlingar och kände att det var dags för något nytt. Vi körde med Jesus Power Nights i ungefär fem år och det fungerade jätte- – Vi har ändrat på en hel del konkreta saker för att skapa en ledigare och bekvämare känsla under samlingarna och förnyat upplägget på ett sätt som vi känner att fungerar bättre i praktiken. Dock tror jag inte att de praktiska sakerna är så viktiga för Gud, fastän de kan vara bra. Drömmen som Gud har lagt på mitt hjärta är att se dom här ca 14–18 åringarna i vår församling frimodigt stiga fram som Jesu efterföljare som vet deras identitet i honom, och vet att Gud fak-tiskt vill använda dem för att göra världen till en bättre plats. Det kommer inte att ske genom att ändra upplägget eller att sjunga fem lovsånger istället för tre. Hur då, vet jag inte. Men jag vet att det enda Gud behöver är överlåtna hjärtan som längtar efter mera av Jesus och som är villiga att gå dit han kal�lar dem. Det är då saker börjar hända. Han sköter resten. Hur uppkom namnet Project LOVE? – Det kom en av våra lovsångsledare Lucas Forth på. Observera att L.O.V.E. står för Let Our Visions Expand. Ganska bra namn, eller hur? Vad är enligt dig det bästa med ungdomssamlingarna? – Det jag har älskat mest med våra Project LOVEsamlingar under hösten har definitivt varit det att så många har bjudit med sina kompisar från skolan för att låta dem kolla hurdana samlingar vi har. Säkert varje gång har vi haft åtminstone en som inte har varit där tidigare och dessutom kommer största delen på nytt! Det här är precis det jag drömmer om och vill se mera av; ungdomar som får möta Jesus, vill berätta om det för sina kompisar och säger: ”kom och se, jag vill att du också möter honom”. EMELIE BJÖRKELL Hjälpledarutbildning 2015 Församlingens hjälpledarutbildning kör igång igen. Vi samlar nya och äldre hjälpledare som vill med på sommarens läger. Det blir mycket gemenskap, härlig undervisning, en helt superb ledarskapsutbildning helt enkelt. Första träffen blir onsdag 25 februari och torsdag 26 februari. Det blir samma program båda dagarna, välj den som passar bäst. Vi samlas kl. 16.30 i Hagasalen. Anmälan sker på plats vid första träffen. Vi ses! NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Profilen Namn: Sofia Lindholm Ålder: 23 Familj: Mamma, pappa och lillasyster. Arbetsuppgift i Petrus: Kanslist med ansvar för ekonomi och folkbokföring. Mitt jobb känns viktigt för att: jag får vara i direkt kontakt med församlingsmedlemmar och så får jag hålla ordning på våra pengar :) Jag tycker det är lätt att: ge komplimanger Men svårare att: ta emot dem En favoritsyssla utanför jobbet är: att spela handboll. Få vet att jag är riktigt bra på: att fuskstäda. En bra bok jag läst: Stieg Larssons Millenium trilogin. Dit reser jag gärna: Tyskland är favoritresemålet. Att tro på Jesus är för mig: centralt i livet. Jag önskar att vi i Petrus kunde: vara en församling som följer Gud och hans ord. Ett Bibelord som bär mig: Jes. 41:10. Frukta inte, ty jag är med dig; se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand. Jag ber ofta för: Vänner, familj och allt mellan himmel och jord. Det är värt att kämpa för: det man tror på. En framtidsdröm jag har: Att få resa till Australien för en längre tid och bara vara. Fastetiden kan bli en upptäcktsresa Mer än fastlagsbullar Påskfastan har en svag tradition i vår lutherska kyrka. Några mindre försök att återuppliva fastan har inte precis lett till ett genombrott. Har vi gått miste om något värdefullt? Kyrkoåret ger klar information: fastetiden inleds 40 dagar före påsk på Askonsdagen efter Fastlagssöndagen. Så säger kyrkan. Det vi har kvar sedan gammalt är att man dagen före fastan tar vid, på fastlagstisdagen, efter ett åk i kälkbacken firar med ärtsoppa och fastlagsbullar. Förlåtelse och bikt Ortodoxa kyrkan är känd för sin starka påsktradition med fasta och uppståndelsejubel då påsk- dagsmorgonen randas. För att höra litet mer om deras syn på saken ringer jag upp en ortodox vän, Pirkko Lundqvist. Hon berättar att fastan inleds vid gudstjänsten på fastlagssöndagen. – Hela församlingen samlas framför altaret i en stor ring. Sedan går vi i tur och ordning runt och ber om förlåtelse av varandra. Man räcker varann handen och svaret är: ”Gud förlåter, förlåt du också mig!” Till slut faller vi ner på knä och ber. –Det blir många kra- mar! Det är en berörande och meningsfull sed, säger Pirkko. Till fastetiden hör också önskemålet att man under de första fasteveckorna skulle gå och bikta sig. Tanken är att rannsaka sitt förhållande till medmänniskor och till Gud. Kastrullerna vilar Hur noga är det med maten? – Vi brukar säga att kastruller och plånböcker får vila. Alltså går man in för enklare och följaktligen billigare mat. Varje år samlar vi pengar till något projekt. Förra året gällde insamlingsmålet kvinnoarbete i Moldavien. Fastan har dock undantag: söndagar, fester och gäster. Infaller exempelvis en födelsedag under fastetiden så firar vi som vanligt! – Vår pastor brukar dessutom säga att det viktigaste inte är det som går in i munnen utan det som kommer ut. Det handlar mera om en attityd än detaljerade matregler. Inte om att försaka utan om att välja bort oväsentligheter för att nå kärnan. Kolla med Jesaja! Tillbaka i lutherdomen kan vi konstatera att en sann fasta verkligen har långt flera skiftningar än mat. Det handlar om stillhet och avhållsamhet, ja men enligt profeten Jesaja i en av fastetidens bärande texter, är visionen större än så: ”... detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok, ja, dela ditt bröd åt den hungrige skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod. Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast ...” (Jes 58:6-8) KRISTINA FERNSTRÖM Faddrarna förde mig till kyrkan Min mamma bar mig till dopet på sin 25-årsdag i farföräldrarnas gård och jag fick farfars namn i repris. I samma veva blev jag namne med Jesu lärjunge som med något bristfällig bibelläsning har fått tilläggsnamnet Tvivlaren. Men jag tvivlar inte på mitt dop, jag har bland annat faddrar som kan övertyga mig om att jag har blivit döpt i den Treeniges namn med rent vatten som Jesus själv i Skriften och den allmänneliga kyrkans tradition föreskriver. Som ett slags dopuppgift tog båda mina faddrar mig nån gång till kyrkan när jag var under skol- Därför tror jag åldern. En familjehistoria som berättats åt mig gör gällande att en gång när jag sov över hos min moster som var också min gudmor, hade jag bara gummistövlar med mig så det blev en kyrkfärd med gummistövlar. Vid nattvardsbordet fick jag ta emot Jesu välsignelse trots stövlarna. Från skolåldern har jag redan egna minnesbilder. Jag minns prostinnan, kyrkoherdens trygga hustru, som var min lågstadielärare i två år på mellanklasserna. Hon lärde mig att be. Jag började be aftonbön. Jag fantiserade i min aftonbön hur äng- larna lade sina beskyddande vingar ovanför min säng. Senare har jag lärt mig att änglarna inte alls har vingar men att Jesus har vingar och vill samla till sig Guds barn (Matt. 23:37) Redan tidigare hade jag fått en skolpsalmbok med mjuka grå pärmar så att den aldrig i världen skulle ha ett lockande utseende! Men under skriftskolan lärde jag mig älska psalmbokens andliga skatt och musikaliska pärlor. Jag fascinerades av kyrkans musik och liturgi. I samband med konfirmationshögmässan glömde jag ändå min redan slitna skolpsalmbok i kyrkan. Följande söndag for jag till kyrkan för att hämta den och sedan satt jag fast där söndag efter söndag, en Jesu lärjunge. I stor tacksamhet vill jag ge något av det jag fått vidare till mina egna barn. Jag har burit dem alla till dopet, jag ber tillsammans med dem och vi sjunger. Och jag måste till kyrkan så gott som varje söndag även 17 år efter konfirmationen. Jag måste eftersom tron på Jesus är färskvara och den andas i psalmerna, gemensamma böner, predikan och framför allt i nattvarden: ”Kom du med mig, min Herre Jesus - - kom och följ varje steg på vä- gen, att jag vandrar trygg i frid. Utan dig kan jag inte leva, stanna hos mig i all min tid.” Psalm 511 TUOMAS ANTTILA HÖGSTADIELÄRARE NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Vårens program 13.2.2015–16.4.2015 Gudstjänster Högmässa i Munksnäs kyrka varje sö kl. 10, förutom 1.3 och 15.3. Högmässa i Åggelby gamla kyrka varje sö kl. 10, förutom 1.3 och 15.3. Puls-gudstjänst i Petruscentret varje sö kl. 15.30, förutom 15.3. GA-gudstjänst i Månsas kyrka sö 1.3 kl. 10. Barnkyrka varje vecka. Högmässa i Malms kyrka 22.2 och 5.4 kl. 12. Månadslunch med andakt i Petruscentret följande ons kl. 13: 18.2, 18.3 och 15.4. Litteraturkväll i Månsas kyrka följande ons kl. 19: 25.2 och 8.4. Samtalsgrupp för män i Hagasalen följande må kl. 19: 2.3 och 13.4. Kvinnobrunch i Hagasalen lö 21.2 och 11.4 kl. 10.30. Petrus koralkör i Hagasalen ons kl. 18.30. Ledare Peter Hilli. Högmässa i Kårböle kapell 15.2 och 22.3 kl. 12 Petrus vokalensemble i Åggelby gamla kyrka to kl. 18.30 med start 19.2. Ledare Peter Hilli. Högmässa med kyrkoherdens avskedspredikan i Södra Haga kyrka 15.3 kl. 13. Predikogudstjänst 6.4 kl. 18. Påskens program Världsböndagen 2015 firas med en ekumenisk gudstjänst i Andreaskyrkan (Högbergsgatan 22) fre 6.3 kl. 19. Medverkande: Världsböndagskommittén. Vesper i Åggelby gamla kyrka to kl. 19: 19.2, 19.3 och 16.4, samt sö 1.3 kl. 18 (N). Övrigt Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka kl. 19 följande ti: 24.2, 10.3, 24.3 och 7.4. Bibelstudium i Malms kyrka kl. 18 följande sö: 22.2, 8.3, 22.3 och 12.4 Bibelträff i Månsas kyrka kl. 18 följande må: 16.2, 2.3, 16.3 och 13.4. Bibeleftermiddag i Hagasalen kl. 13.30 följande ons: 11.3 och 8.4. Dagscafé ordnas i Månsas kyrka kl. 13 följande ti: 24.2, 10.3, 24.3 och 7.4. Öppet Hus i Hagasalen kl. 13 följande to: 19.2, 5.3, 19.3 och 16.4. OBS, när café Torpet på Köpingsvägen 48 öppnar flyttar vi dit. Måndag 30.3 • kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla kyrka • kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka Tisdag 31.3 • kl. 9, 9.30, 10 och 10.30 Påskvandring för daghem i Malms kyrka • kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla kyrka • kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka Onsdag 1.4 • kl. 19 Aktläsning i Åggelby gamla kyrka • kl. 20 Aktläsning i Munksnäs kyrka Torsdag 2.4 • kl. 17 Kvällsmässa i Norra Haga kyrka • kl. 18.30 Aktläsning med nattvard i Munksnäs kyrka • kl. 19 Skärtorsdagens mässa i Åggelby gamla kyrka Fredag 3.4 • kl. 10 Långfredagens gudstjänst i Munksnäs kyrka • kl. 10 Långfredagens gudstjänst i Åggelby gamla kyrka • kl. 15 Passionsmusik i Kottby kyrka Lördag 4.4 • kl. 23.30 Påskvigilia i Åggelby gamla kyrka Söndag 5.4 • kl. 10 Påskdagens högmässa i Munksnäs kyrka • kl. 12 Påskdagens högmässa i Malms kyrka Måndag 6.4 • kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka • kl. 18 Predikogudstjänst i Södra Haga kyrka Medarbetare i Petrus församling Präster Daniel Björk, församlingspastor, tf kyrkoherde fr.o.m. 1.3 Fredrik Kass, församlingspastor Bengt Lassus, kyrkoherde t.o.m. 28.2 Halvar Sandell, kaplan Ronny Thylin, kaplan 2340 7128 050 432 3305 2340 7110 2340 7221 2340 7121 050 551 4807 050 380 3920 050 380 3548 Liisa Ahlberg, kantor2340 7123 Rebecka Björk, musikledare Peter Hilli, kantor 2340 7224 050 522 96 90 040 961 2913 040 831 4876 Musiker Diakoniarbetare Nina Nybergh, diakonissa Gunilla Riska, diakonissa Bodil Sandell, diakonissa Barnledare Susanna Leskinen, ledare för barnarbetet Alice Sinko, barnledare Sekreterare Lina Abbor, församlingssekreterare och informatör Sofia Lindholm, församlingssekreterare 2340 7126 2340 7125 2340 7227 040 821 5983 050 576 8643 050 380 3925 2340 7230 2340 7232 050 560 9157 050 5296 464 2340 7114 2340 7113 Ungdomsledare Erik Abbor, musikansvarig Alexander Nykvist, civiltjänstgörare2340 7231 Ida-Marie Skogvik 2340 7245 040 145 6662 050 414 7338 050 522 8684 Övriga Salme Elzohary, kyrkvaktmästare2340 7117 Hedengren Rufus, caféarbetare Majvor Sjövall, värdinna 2340 7131 Cecilia Wester, projektansvarig 044 365 9720 050 343 5990 050 346 7529 Petrus församling Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101 E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida www.petrusforsamling.net E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må–fre kl. 10–14 Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 10–12 förbönskvällar 18–18.45 tfn 2340 7171 Pro Markus församling rf 134730-412282. Referens: frivillig gåva till diakonin på gamla Markus området: 1481 Björkebo sommarhem rf 209220-110115 Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399 Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Björkebo sommarhem, Nummela Kottby kyrka, Metsolavägen 14 Kånala kapell, Plöjarvägen 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6 Malms kyrka, Kommunalvägen 1 Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15 Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1 Petruscentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomgatan 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12 KAFFEVÄRDAR SÖKES Nu har du en fantastisk möjlighet att hjälpa till att bygga gemenskapen i Petrus församling! Vi letar som bäst efter nya kaffevärdar till söndagsgudstjänsterna i Munksnäs och Kårböle kyrka. Gammal som ung, om du har möjlighet att koka kaffe och hjälpa till med serveringen några gånger under våren är du hjärtligt välkommen med! För intresseanmälningar och mera information, kontakta Majvor: majvor.sjovall@evl.fi eller tfn 050 343 5990 Nyheter från Petrus, årgång 7, nr 1/2015 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Lina Abbor, Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Paradigm/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen. 8
© Copyright 2024