1. No category

2015
SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2015
TILLDELAS
Stewe Claeson
» ... för ett författarskap som undan för undan, med stilistiskt mästerskap och vidsträckta kunskapsfält,
har lyssnat in romanens hemspråk i det ovissa, pågående, mot livet öppna.«
Stewe Claeson
I
Stewe Claesons romaner kommer verkligheten
oss till mötes – i en människa, en plats, en epok, i
själva ögonblicket. Det är inte det storslagna ögonblicket som skildras, det där något avgörande händer,
det är det rörliga ögonblicket som står öppet i alla riktningar och som fortsätter att leva också utanför texten.
Som i Rönndruvan glöder (2002) när biskop Tegnér
halvklädd stiger ut på sin gårdsplan en vårdag i Växjö
och hör tupparna gala och känner den sjuka magen
ömma och tänker att denna morgon är ljuset starkare
än lusten att känna värk. Eller som i Än jublar fågelsången (2009) när hotelldirektören Hallgren sitter på
sitt kontor i Motala i början av förra seklet och försöker få grepp om världen medan pigorna slamrar i korridoren, arbetarrörelsen växer fram och den kvinnan
han älskar säger att hon tänker lämna honom. Han
tänker på henne, på sin ensamhet, på menyförslag, på
en leverans av byggnadsmaterial som blivit försenad.
Han tänker att allt sker samtidigt.
Och så är det, allt sker samtidigt, i tanken, i livet,
i texten. Stewe Claesons romaner är sällan prydliga
paket av lagom betydelsefulla händelser; de är utsnitt ur något pågående och de varken värderar eller
Foto: Ingela Claeson
sorterar, för allt sker samtidigt, tankarna far genom
personernas huvuden och de bryr sig inte ens själva
om att göra skillnad mellan högt och lågt. I en tid
när böcker allt oftare är produkter avsedda att fylla
ett ledigt marknadssegment påminner Claesons
romaner om vad litteratur är och kan vara: något
oförutsägbart som kommer ur intet och långsamt söker sig fram mot ett varande. Där en annan författare
kanske skulle renodla klangen låter han alla toner
ljuda samtidigt, det triviala och det betydelsefulla,
skrattet och evighetstanken, den skavande själen och
gallan som bråkar och förvandlar avätandet av ett
smörgåsbords alla ljuvligheter till en pinostund. Det
är en polyfon och klangrik romankonst som rör sig
inte bara mellan det höga och det låga utan också
över tidsmässiga och geografiska gränser.
Stewe Claeson är född 1942 i Göteborg och har
vid sidan av det egna författarskapet varit oavlåtligt
verksam som lärare och som översättare och introduktör av framför allt amerikansk poesi. Han debuterade 1969 med diktsamlingen Semantica, op. 18
och 1993 kom hans första roman, Pigan i Arras som
berättar om den heliga Birgittas och hennes make
forts.
Ulf Gudmarssons färd genom 1300-talets krigshärjade Europa.
Romandebuten vittnar om författarens intresse för
och kunskap om äldre epoker, men samtiden är också
mycket närvarande i författarskapet, som i Stämma
i havet (1999) som skildrar en kvinnas utbrytning
ur ett förljuget äktenskap eller som i Claesons allra
senaste roman, Komma nära (2014), som tar avstamp
i kommunala intriger kring bygget av en spa-anläggning. Den lilla romanen Halm (2000) med Thomas
av Aquino som sitt stilla centrum förenar nutid och
dåtid och väver samman några medeltida brev med
en åldrande litteraturforskares tankar om hur han
ska förvalta det liv som återstår honom. Två år senare
kom den mer voluminösa Rönndruvan glöder, en virtuost berättad roman där den åldrande Esaias Tegnér
i några närmast självlysande ögonblicksbilder stiger
fram på sidorna med sin kropp och dess krämpor,
sin dömda kärlek till den unga borgarfrun Emili och
sin berömda mjältsjuka som för honom till ett tyskt
hospital där doktorerna funderar över hans depression
och slutligen konstaterar att biskopen gör det vi alla
borde göra, han undersöker vad som är sanning:
»Biskop Tegnér han sitter däruppe och undersöker
det där levandet vi håller på med och sitter där och ser
att bitarna inte går ihop, det finns inget läggspel som
blir en redig bild. Det finns bara den biten och den
biten. Och den gode biskopen är klok nog att veta att
han inte får det att gå ihop.«
Vad är sanning, vad är mening, vem är jag, vem är
det som styr mitt liv, varför tänker jag dessa tankar,
varför finns jag? Frågorna återkommer mer eller
mindre uttalade i alla Stewe Claesons romaner men
får sin kanske tydligaste och vackraste gestaltning
i Tiro (2007), om Ciceros vän och levnadstecknare
Marcus Tullius Tiro som dog vid närmare hundra
års ålder strax före vår tideräknings början. Här har
Stewe Claeson skapat en helt tidlös berättelse där Tiro
genom de årtusenden som skiljer oss från honom med
sin gamla levande röst ställer samma gamla frågor:
varför finns vi? Och var finns vi när vi inte längre
finns?
Under den dag romanen omfattar hinner mycket
hända, en vattenledning ska anläggas, ett mord
upptäcks och måste hanteras, tjänstepojken Ummius
hittas i biblioteket där han olovandes lärt sig läsa i
sin husbondes ovärderliga bokrullar, det är konkret,
tydligt fixerat till gården vid Neapelbukten där Tiro
lever med sitt husfolk. Och samtidigt rymmer denna
enda dag hela Tiros liv och genom hans liv också
andras liv, dem han minns, framför allt den älskade
Cicero vars minne han gjort till sin uppgift att bevara
åt eftervärlden.
Behovet att berätta och att via berättandet nagla
fast minnet är romankonstens ursprung. Rörligheten
i tid och rum är den magiska komponent som gör
allting möjligt och när den rätta texten möter den
rätta läsaren vidgas verkligheten. Stewe Claesons romanvärld är tätt befolkad av röster som berättar sina
historier, insisterande, uppfordrande, tjatiga, självupptagna, mångskiftande, levande. Det är romaner
som står mitt i nuet, oavsett i vilket århundrade detta
nu är placerat. Och även om det inte finns några svar
finns alltid den väg som själva texten utgör.
I Den tjugotredje dikten (2012) sitter två medelålders män på en nedlagd såg i avfolkningssverige
och läser dikter för varandra – på så sätt vidgas deras
verkligheter. När man läser flyttar sig väggarna, de blir
liksom osynliga, säger Ummius tvåtusen år tidigare
när han försöker förklara varför han inte kan låta bli
sin husbondes bibliotek.
Hos Tiro väcker det minnet av det första ord han
som pojke lärde sig läsa, för Tiro är själv en gammal
bok full av minnen som ögonblicket bläddrar i. Nu
känner han sin kropp göra sig redo att lämna världen,
han är den äldsta människan av alla och den som vet
mest. Och ändå vet han ingenting. Det är den insikt
hans långa liv har fört honom fram till.
»Just nu, tänkte Tiro, just nu är jag, och allt jag
varit är i mig, och ingenting av det jag varit finns, och
likafullt är allt med mig. Och ingenstans leder det.«
Och ändå börjar han just denna morgon att lära
Ummius det grekiska alfabetet. För böcker flyttar
väggar.
Ellen Mattson
Norstedts, Tryckerigatan 4, Box 2052, 103 12 Stockholm • Tel: 010-744 22 00 • www.norstedts.se
SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS
Tidigare pristagare
2014 Lotta Lotass
1998 Göran Palm
2013 Kjell Johansson
1997 Per Olov Enquist
2012 Klas Östergren
1996 Rolf Edberg
2011 Ellen Mattson
1995 Ulla Isaksson
2010 Jan Lööf
1994 Stig Claesson
2009 Lars Gustafsson
1993 Georg Henrik von Wright
2008 John Ajvide Lindqvist
1992 Tove Jansson
2007 Barbro Lindgren
1991 Lars Gyllensten
2006 Lars Jakobson
1990 Lars Andersson
2005 Birgitta Stenberg
1989 Kerstin Ekman
2004 Sigrid Combüchen
1988 Lars Ahlin
2003 P C Jersild
1987 Göran Tunström
2002 Peter Englund
1986 Astrid Lindgren
2001 Agneta Pleijel
1985 Sara Lidman
2000 Torgny Lindgren
1984 Birgitta Trotzig
1999 Kristina Lugn
STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS
En presentation
S
elma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut av en
stiftelse med samma namn. Den har sitt säte
i Sunne och bildades 1983 av Sunne kommun,
dåvarande Hotell Selma Lagerlöf och Fryksdalens
Sparbank. Huvudsponsor är Rottneros AB. Övriga
sponsorer är Länsförsäkringar Värmland och företag
i Sunne kommun. Region Värmland lämnar bidrag
till marknadsföring och programverksamhet.
Stiftelsen kom till för att vidga informationen om
Fryksdalen och lyfta fram de kulturella traditioner
och miljöer i sunnebygden, som spelat så stor roll
bland annat i Selma Lagerlöfs och sedermera Göran
Tunströms författarskap. Stiftelsen leds av en styrelse. Ordförande är Ulla Norrman, Gettjärn, Sunne.
Om uppdraget står det så här i stiftelsens stadgar:
Stiftelsen avser att främja författarskap i Selma Lagerlöfs anda genom att dela ut ett litteraturpris till
författare för ett eller flera verk på svenska språket;
rikssvenska och finlandssvenska författare är således
jämställda. I anslutning till prisutdelningen genomförs Kulturveckan i Sunne som anordnas av stiftelsen. En prisnämnd, som utses av stiftelsens styrelse,
beslutar om pristagare.
Om regler för utdelande av priset sägs följande:
Selma Lagerlöfs Litteraturpris är avsett som belöning för framstående författare i Selma Lagerlöfs
anda. Detta kriterium får ges vidsträckt innebörd.
Visserligen bör priset i första hand tillfalla en prosa-
författare och epiker vars verk är förankrat i svensk
eller annan nordisk miljö och litterär tradition,
men uppmärksamhet bör också ägnas åt författare
av barn- och ungdomslitteratur. Facklitterära författare med verk av betydande litterär kvalitet
bör därjämte komma i fråga. Priset kan ges för
ett särskilt verk, men bör främst vara en belöning
för ett samlat författarskap. Den av styrelsen fastställda prissumman får inte delas.
Prisnämnden består av ledamöter utsedda dels av
stiftelsen, dels av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöfsällskapet och Kungliga biblioteket.
Prisnämnden består av följande personer:
Lars Andersson, författare, ordförande
Ellen Mattson, författare
Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning
Lina Samuelsson, fil.dr i litteraturvetenskap
Lena Carlsson, litteraturvetare
Martin Kylhammar, professor i Tema Kultur och
Samhälle
Birgitta Trotzig mottog det första priset 1984. Lotta
Lotass fick det 2014.
Lördagen den 8 augusti 2015 delas Selma Lagerlöfs
Litteraturpris ut – för trettioandra gången – under
Kulturveckan i Sunne. Prissumman är 100 000 kronor.
Mer information om årets Pristagare och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris
finns på www.kulturveckanisunne.se
2 – 9 augusti 2015
SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2015
– några hålltider
Fredag 7 augusti
19.00 Litterär afton med årets pristagare
Broby Gästgivaregård
Lördag 8 augusti
15.00 Prisceremoni
Frykensalen, Sunne bibliotek
Selma Lagerlöfs Litteraturpris 2015
– det trettioandra i ordningen
Högtidstal och musikalisk underhållning
Landshövding Kenneth Johansson överlämnar priset.
Söndag 9 augusti
11.00 Högtidsgudstjänst i folkton
Östra Ämterviks kyrka
Biskop Esbjörn Hagberg
Folkmusikgruppen Sunnlåt
Kransnedläggning vid Selma Lagerlöfs grav
Kyrkkaffe.
18.00 Bannlyst
Stallet, Mårbacka
Musikaliskt spektakel fritt, mycket fritt, efter Selma
Lagerlöfs roman.
Kulturveckan avslutas i Gräsmark.
www.kulturveckanisunne.se
STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS
Box 301 • 686 26 Sunne
Ordförande Ulla Norrman +46 (0)703 65 30 78
ulla.norrman@kulturveckanisunne.se
www.kulturveckanisunne.se
S T I F TA R E OCH S PON S OR ER
Företag i Sunne kommun
Med stöd från
Producerat av KM IDÉ • Gunnerudstorp 26 • 686 96 Östra Ämtervik • 0565-303 20 • kjell@km-ide.se