1. No category

2015-02-11
SKOLA
PÅ VETENSKAPLIG GRUND
Om forskningsresultat med relevans för
förskola och skola – möjligheter och utmaningar
Cristina Robertson
Uppdraget till Vetenskapsrådet
(Regeringsbeslut 2013-11-21)
Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra
underlag för de systematiska sammanställningar av
forskningsresultat med relevans för verksamhet inom
skola och förskola som en planerad ny myndighet som
regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att
genomföra.
Ett sådant uppdrag kommer enligt regeringens bedömning
att underlätta den nya myndighetens initiala arbete.
1
2015-02-11
Forskning och skola i samverkan
Kartläggningar av forskningsresultat med relevans
för praktiskt arbete i skolväsendet
Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete
Inventering av
koncept och
modeller,
nationella,
nordiska och
internationella
Probleminventering
transformation
teori/praktik/
policy
Relevanta
frågeställningar
praktik/policy
Metoder för
att utarbeta
systematiska
kunskapsöversikter
Forskningsbasering av
lärarutbildning
Praktiknära
skolforskning
Kartläggning av forskningsresultat – specifika forskningsfrågor
Internationella
komparativa
studier
Inkludering/
specialpedagogik
Läs och
skriv
Tidig
intervention
förskola
Matematik
Bedömning
&
Betyg
Ansvariga forskare
Magnus Levinsson, Göteborgs universitet
Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold
Glenn Hultman, Linköpings universitet
Karin Rönnerman, Göteborgs universitet
Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet
Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet
Sverker Lindblad, Göteborgs universitet
Claes Nilholm, Malmö högskola
Karin Taube, Umeå universitet
Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola
Andreas Ryve, Mälardalens högskola
Viveca Lindberg, Stockholms universitet
Christian Lundahl, Örebro universitet
Mina O’Dowd, Lunds universitet
2
2015-02-11
”Nytt institut ska sprida forskning till klassrummen”
SVT
Längre samtal om hur lärare nås av forskning
SR Vetenskapsradion
En betygsstrid för mycket
DN ledare
”Forskare sågar tidiga skolbetyg”
TV4
”Forskare: ’Betyg gör inte elever bättre’”
Aftonbladet
Lägg ner striden om tidiga betyg
GP ledare
”Forskare: Betyg inte viktiga för elevernas
kunskaper”
”Sverige varnas för snabb betygsreform”
SR Ekot
SvD
Institutet ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida
forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl
underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.
(Prop. 2014/15:1)
FOTO: Tekniska museet
4 000 telefontrådar gick från Telefontornet i centrala
Stockholm ut över hustaken i alla riktningar!
2015-02-11
6
3
2015-02-11
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska
främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande
behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet.
Skollag (2010:800, 1 kap.)
Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet
Skolan ska använda metoder och
färdigheter som har stöd i beprövad
erfarenhet.
Det betyder att lärare stödjer sig på
erfarenheter som prövats under en
längre tid, är systematiskt utvärderade
och dokumenterade. (www.skolverket.se)
4
2015-02-11
Beprövad erfarenhet
Utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Akademi
5
2015-02-11
Teori
Praktik
Akademi
SKOLFORSKNING – komplexitet
Processen från teori till praktik beskrivs ofta som ett
linjärt förlopp, där relevant och tillförlitlig forskning
förutsätts bli producerad och sammanställd, spridd till
och rationellt utnyttjad av lärare i skolan i syfte att
förbättra elevresultaten i skolan.
God förståelse för komplexiteten i samspelet mellan
teori och praktik, och dess olika aktörer inom
utbildningssektorn, är en grundförutsättning för att
förändringsarbetet leder till förbättrade resultat i
svensk skola.
6
2015-02-11
Teori
Praktik
?
Akademi
Hur tycker du det är att få tag i
relevant forskningsbaserad kunskap?
 Lätt
 Relativt  Relativt
lätt
svårt
 Svårt
7
2015-02-11
Hur tycker du det är att få tag i
relevant forskningsbaserad kunskap?
Lätt
Relativt lätt
Svårt
4%
Relativt svårt
4%
Svårt
Ej svar
Lätt
7%
Relativt svårt
36%
Relativt lätt
49%
2015-02-11
15
Forskningsresultat kan bli herrelösa
Akademi
8
2015-02-11
KUNSKAPEN
Tillgänglig
Tydlig
Trovärdig
Timad
Utmanande och
inspirerande!
Öppen
Trivial
Oigenkännbar
Motstridig
Hotande
Kränkande
Normativ
Tid
Intresse
Dialog
FORSKNINGSANVÄNDNING
Behov och sug
efter ny kunskap
Lärande förhållningssätt
Motstånd
Stress
Få beröringspunkter
Ointresse
Svag kompetens
Isolering
Har hört det förut!
Har inte tid!
Detta rör inte mig!
9
2015-02-11
Skickliga lärare har en innehållsrik
verktygslåda!
Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst
är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst
– hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal.
Källa: Peter Gärdenfors, 2010
2015-02-11
20
10
2015-02-11
Skickliga lärares har sin verktygslåda
i huvudet
Långvarig stress och tidspress kan drastiskt minska
denna verktygslådas kapacitet!
Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen
och eftersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika
personer, kan det visa sig på flera sätt.
Till exempel kan man
• få sömnproblem
• känna stor trötthet som inte går att vila bort
• känna sig rastlös, ha svårt att koppla av och varva ner
• känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest
• få sämre minne och svårt att koncentrera sig
Källa: http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
Schleicher: "Sverige har ett svagt
utbildningssystem"
och antagligen lite obalanserat…
2015-02-11
22
11
2015-02-11
Balans mellan inre och yttre styrning
Inre styrning
Yttre styrning
Komplex och obestämd
Mätbar och ”genomskinlig”
Professionellt ansvarstagande
Uppdragsreglering
Undervisningskvalitet
Undervisningskvantitet
Lärarexcellens
Nöjda avnämare
Förtroende
Kontroll
Kollegial dialog
Öppna jämförelser
Inre motivation
Yttre motivation
Sammanhang
Fakta
Djuplärande
”Rätt” kunskap i ”rätt” tid
Mål
Resultat
Cristina Robertson
Hargreaves & Fullan (2012) Professional Capital:
Den enda vägen att gå framåt, när utbildningsreformer
går snett, är att ära och förbättra lärarprofessionen!
Att ha ett professionellt lärarkapital är nödvändigt för effektiv
undervisning och det är oumbärligt i de mest utmanande
utbildningssammanhangen.
Om barn och elever ska få god undervisning krävs det
lärare som är hängivna, väl förberedda och som
kontinuerligt förbättrar sin verksamhet.
12
2015-02-11
Forskningsanvändning kan fylla en mängd
olika funktioner
• Legitimerande funktion – påvisa att man har rätt
• Rituell funktion – signal för att framstå som intresserad
• Symbolisk funktion – skapa rådrum, undvika förändring
• Politisk och administrativ funktion – demonstrera makt
• Rationell och instrumentell funktion – för beslutsfattande
• Pedagogisk funktion – påvisa vad som är angeläget
• Upplysande funktion – breddar vetandet, belyser ngt nytt
• Teoretisk funktion – lär sig mer i begreppslig mening
• Teoretisk praktisk funktion – får en djupare tanke om sin praktik
Forskningsanvändning
(forskningsbaserad kunskap)
Transformerar
Förändrar
Medvetandegör
Utmanar
Problematiserar
Motiverar till reflektion
Verbaliserar
Inspirerar
Ger svar
Bekräftar
Legitimerar
13
2015-02-11
Att ifrågasätta det
som tas för givet!
Seven big myths about
top-performing school systems
By Andreas Schleicher OECD director
of education and skills
1. Disadvantaged pupils are doomed to do badly in school
Children from similar social backgrounds can show very different performance levels
2. Immigrants lower results
Results from Pisa tests show no relationship between the share of students with an
immigrant background in a country and the overall performance of students in that
country.
3. It's all about money
Success in education systems is no longer about how much money is spent, but
about how money is spent.
4. Smaller class sizes raise standards
And yet, Pisa results show no relationship between class size and learning outcomes,
neither within nor across countries.
Källa: http://www.bbc.com/news/ 4 feb 2015
14
2015-02-11
Seven big myths about
top-performing school systems
By Andreas Schleicher OECD director
of education and skills
5. Comprehensive systems for fairness, academic selection for higher results
International comparisons show there is no incompatibility between the quality of
learning and equity, the highest performing education systems combine both.
6. The digital world needs new subjects and a wider curriculum
In top performing education systems the curriculum is not mile-wide and inch-deep,
but tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth.
7. Success is about being born talented
In Finland, Japan, Singapore, Shanghai and Hong Kong, students, parents, teachers
and the public at large tend to share the belief that all students are capable of
achieving high standards.
Källa: http://www.bbc.com/news/ 4 feb 2015
OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas
Schleicher, sa i sin presentation 17/2 2014
att elever i högpresterande PISA-länder ser
den egna insatsen som viktig.
I Sverige däremot säger många elever att bra resultat
är en fråga om talang, tur, lärare och
utbildningsmaterial. Många svenska elever ser alltså
inte den egna insatsen som avgörande för goda
resultat i skolan.
15
2015-02-11
Hjärnan är plastisk!
Hjärnan är som en muskel som blir starkare och
arbetar bättre ju mer man övar med den.
Alltför ofta tror studenter att hjärnan är statisk,
vilket får dem att tro, att talang och begåvning är
oföränderliga personliga attribut som automatiskt
leder till framgång senare i livet.
Carol Dweck,
professor of
Psychology at
Stanford
University
Varje gång du arbetar hårt och anstänger dig med
att lära dig något nytt, formar din hjärna nya
nervkopplingar. Över tid blir du då faktiskt
smartare.
Med andra ord… det är inte vad du är född med
som betyder något - utan hur du tänker…
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Dynamisk syn:
Intelligensen
är oföränderlig
Intelligensen
kan utvecklas
och växa
(hjärnan är
plastisk)
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Källa: Carol Dweck, 2013
16
2015-02-11
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen
är oföränderlig
Min
framgång
beror främst
på talang och
intelligens!
Dynamisk
syn:
Intelligensen
kan utvecklas
och växa
Vill verka smart
Vill lära mer och mer
Min
framgång
beror främst
på
anstängning
och hårt
arbete!
Källa: Carol Dweck, 2013
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen
är oföränderlig
Jag känner ett
stort behov av
att bevisa för
andra att jag
är smart!
Därför vill jag
helst göra
sådant som
jag kan och vet
att jag är bra
på.
Dynamisk
syn:
Intelligensen
kan utvecklas
och växa
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Källa: Carol Dweck, 2013
Jag känner
ett stort
behov av att
lära mig nya
saker!
Jag känner
mig smart när
jag jobbar
med sådant
som är svårt!
17
2015-02-11
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas
Plugghästar är
dumhuvuden!
Det är
meningsöst att
anstränga sig!
Bättre att
lyckas på ett
prov som man
inte läst på än
att misslyckas
på ett prov
som man har
läst på!
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Källa: Carol Dweck, 2013
Jag gillar
utmaningar,
och hinder –
och att sätta
mig själv på
prov.
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Jag hatar att
misslyckas!
Jag vill inte ha
negativ kritik!
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Om jag
misslyckas får
jag lära mig av
detta och ta
nya tag!
Källa: Carol Dweck, 2013
18
2015-02-11
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Eftersom jag
hatar att
misslyckas
använder jag
alla till buds
stående medel
för att undvika
detta…
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Eftersom jag vill
lära mig så
mycket som
möjligt, försöker
jag använda
sådana
strategier som
leder till
framgång i mitt
lärande…
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Om andra
lyckas bättre
än jag, känner
jag mig som
en sämre
människa!
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Om andra
lyckas bättre
än jag, blir jag
intresserad av
vad/hur de
har gjort för
att lyckas!
19
2015-02-11
Statisk syn
Dynamisk syn
Utmaningar
Undviker utmaningar
Uppskattar utmaningar
Hinder
Ger lätt upp, flyr
Försöker att lösa uppgiften trots
att det tar tid och kräver stor
ansträngning
Ansträngning
Ser ansträngning som
Ser ansträngning som en väg till
meningslös och löjeväckande framgång
Misslyckanden
Ignorerar konstruktiv
feedback, bortförklarar
Lär av sina misstag
Kamraters
framgång
Känner sig hotad av andras
framgång
Lär sig och inspireras av andras
framgång
Resultat
Stannar tidigt upp i sitt
lärande och når inte upp till
sin fulla potential
Når till allt högre
prestationsnivåer
Tankevärld
Begränsad - bekräftar en
Öppen - ger en stor känsla av att
deterministisk syn på världen ha en fri vilja och möjlighet att nå
– upplever få möjligheter i att sina mål
förändra sin situation
Källa: Carol Dweck, 2013
Synen på förmågan är inlärd!
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas och
växa (hjärnan är
plastisk)
Varför elever har en statisk syn på sin förmåga:
• Barn som tidigt och ofta får beröm för sin stora talang eller
intelligens löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga.
• Barn som tidigt och ofta får höra att de saknar talang eller är
”svaga” löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga.
Källa: Carol Dweck, 2013
20
2015-02-11
Återkoppling kan ges
individuellt och kollektivt!
Beröm ansträngning!
Beröm strategi!
Beröm fokusering!
Beröm förbättring!
Beröm framsteg!
Källa: Carol Dweck
Vilken typ forskningsbaserad kunskap
känner du störst behov av?
 Kunskap i specifika skolämnen
 Kunskap om hur man undervisar i specifika skolämnen
 Kunskap om hur man motiverar och skapar ett bra arbetsklimat för
barn/elever
 Kunskap om hur man undervisar barn/elever i behov av särskilt stöd
 Kunskap om hur man bedömer barn/elever
 Kunskap om barns/elevers situation och villkor
 Kunskap om barns/elevers lärande, tänkande och utveckling
 Kunskap om mål för undervisning och lärande
 Kunskap om hur man utvecklar skolan tillsammans med andra
 Annan kunskap:
21
2015-02-11
Vilken typ av forskningsbaserad kunskap
känner du störst behov av?
60
50
40
30
20
10
0
181 lärare F-9 i kommun med ca 30 000 inv.
Skolforskningsinstitutets uppdrag
Akademi
22
2015-02-11
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som ska
bidra till att de verksamma inom förskola, skola och
vuxenutbildning ges goda förutsättningar att planera,
genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av
vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.
Detta gör vi bland annat genom att systematiskt
sammanställa forskningsresultat och göra dem tillgängliga
för lärare, rektorer och andra verksamma inom
skolväsendet.
Källa: http://skolfi.se/
Evidens kräver metodologisk kompetens
och professionellt omdöme
Joanna Giota
Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och
forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens
hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och
mått.
Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de
presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss
frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas
lärande och prestationer.
Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant
”översättningsarbete” från översikter till praktik där detaljerna blir
avgörande.
2015-02-11
http://bloggar.tidningencurie.se/joannagiota/evidens-kraver-metodologisk47
kompetens-och-professionellt-omdome/Hämtad14-04-23
23
2015-02-11
Användbara teoretiska verktyg
- språk för att verbalisera tyst kunskap
- teorier för att tänka om sin praktik
- redskap för
systematiskt erfarenhetslärande
reflektion och erfarenhetsutbyte
att följa upp och utvärdera sin praktik
mål- och resultatanalys
dokumentation
delaktighet i kunskapsbildningsprocesser
att genomföra praktiknära forskning
- mod att
medvetet förändra sin praktik
skolutvecklings- och kvalitets-arbete
på vetenskaplig grund
Vad vill du förbättra med hjälp av
forskningsbaserad kunskap?
 Jag vill utvecklas i min egen yrkesroll
 Jag vill utveckla verksamheten tillsammans med mina
kolleger
 Jag vill att barnen/eleverna ska nå bättre
skolresultat/betyg
 Jag vill att barnen/eleverna ska fördjupa sitt lärande
 Jag vill att barnen/eleverna ska trivas bättre i
skolan/verksamheten
 Jag vill öka barnens/elevernas chanser att skapa sig ett
bra framtida liv
 Jag vill bidra till samhällets kunskapsförsörjning och
positiva utveckling
 Annat:
24
2015-02-11
Vad vill du förbättra med hjälp av
forskningsbaserad kunskap?
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Vad säger forskningen?
Läraryrket är en profession med gemensamma
intentioner, kollektivt ansvarstagande och
ömsesidigt lärande.
(Källa: Hargreaves & Fullan, 2012 s 144)
25
2015-02-11
2015-02-11
52
Hargreaves & Fullan menar
att ett professionellt kapital
består av tre delar:
1. Humankapitalet
2. Det sociala kapitalet
3. Det beslutsmässiga
kapitalet
(Källa: Hargreaves & Fullan, 2012)
26
2015-02-11
Humankapital i relation till lärarprofessionen handlar
om att inneha och utveckla lärares utrustning av diverse
kunskaper och färdigheter.
It is about knowing your subject and knowing how to teach it,
knowing children and understanding how they learn, understanding
the diverse cultural and family circumstances that your students
come from, being familiar with and able to sift and sort the science
of successful and innovative practice, and having the emotional
capabilities to empathize with diverse groups of children and also
adults in and around a school.(a a s 89)
Högt humankapital har lärare som känner en passion
och en moralisk förpliktelse att hjälpa och stödja alla
elever i deras lärande samt att de har viljan att hela
tiden förbättra sitt eget arbete med eleverna.
Humankapitalet hör således ihop med individers
förmågor, talanger och ambitioner.
(Källa: Hargreaves & Fullan, 2012)
Wiliam (2013):
Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, sid 35)
Ett annat sätt att beakta effekterna av lärarkvalitet är att se till
inlärningstakten.
Ta en grupp på femtio lärare. De elever som får förmånen att
undervisas av den mest effektiva läraren i gruppen lär sig på sex
månader lika mycket som eleverna i den genomsnittliga lärarens
klass skulle lära sig på ett år.
Eleverna med den minst effektiva läraren i gruppen på femtio skulle
troligen behöva två år för att lära sig samma stoff. Med andra ord
genererar de mest effektiva lärarna elevlärande fyra gånger så
snabbt som de minst effektiva lärarna.
27
2015-02-11
Det sociala kapitalet har enligt Hargreaves & Fullan (2012) att
göra med en skolas kultur och kan sägas vara det bränsle, som
håller yrkespassionen hos lärarna vid liv.
I en skola med stort socialt kapital finns det alltid lärare som
prövar nya idéer, ger varandra kollegialt stöd, ger kollegial
återkoppling, stöttar kolleger när misstag begås, gärna delar
med sig av sina egna erfarenheter och tillsammans tar ansvar
för att genomföra planerade förändringar.
Om det sociala kapitalet är svagt på en skola,
misslyckas alla övriga ansträngningar att
förbättra skolan!
Arbetsgruppens sociala kapital
Drar åt olika håll
Energiförlust
Gemensamt syfte
Gemensamma visioner
”Har flyt”
28
2015-02-11
Det beslutsmässiga kapitalet fokuserar på
människors förmåga att fatta omdömesgilla
beslut
If a teacher always has to consult a teacher’s manual,
or follow the lesson line by line in a script, you know that
that teacher is not a professional, because he or she
doesn’t know how to judge or isn’t allowed to. (a.a. s 93)
Det beslutsmässiga kapitalet på en skola ökar inte enbart på grund
av att de enskilda lärarnas erfarenheter av olika elevsituationer blir
fler och fler. Dessa lärares olika lärdomar behöver även synliggöras,
systematiseras och diskuteras lärare emellan för att kunna
ackumuleras och faktiskt tas till vara på skolan.
Det beslutsmässiga kapitalet skärps, när dess innehåll diskuteras
kollegialt. Detta medför att beslutsfattandet förfinas, vilket i sin tur
leder till mer precisa resultat.
(Hargreaves & Fullan, 2012)
Begränsad professionalism Utvidgad
professionalism
Yrkeskultur
Kåranda
1 Vuxnas behov i centrum
Barnets/elevens behov i centrum
2 Sluten kultur (Isolering)
Öppen kultur (Integrering)
3 Enskilt arbete
Samverkan
4 Någon annans ansvar
Vårt gemensamma ansvar
5 Privata ambitioner
1 Förgivettagen värdegrund
Kollektiva och
professionella ambitioner
Genomarbetad, tydliggjord värdegrund
2 Nuorientering
Framförhållning
3 Egennytta
Gemensammas bästa
4 Exkludering av olikhet
Inkludering av olikhet
5 Status qvo
Flexibilitet och förändring
Kunskaps-bas 1 Ämnessegregering
Ämnesöverskridande
2 Traditionen/läroböckerna styr
Måldokumenten styr
3 Personlig förståelse (huvudsakligen
Teoretisk förståelse (baseras på många
individers olika erfarenheter och olika
skriftliga källor)
egna personliga och konkreta
erfarenheter)
Robertson, 2005. Se även Berg (1995). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling
29
2015-02-11
Förändring av tillstånd:
Man lär sig något nytt,
men fortsätter att arbeta
inom välbekanta mönster och
sammanhang.
Förändring av inställning:
Sammanhanget (bakgrund och fond
mot vilken man lär sig) förändras,
vilket innebär att det man redan kan
får en ny innebörd.
Källa: Oskar Öquist (2010)
Integrerad
förståelse
Strukturerad
kunskap
Vetenskap
TEORI
komplexiteten i det
pedagogiska
resonemanget
Beprövad erfarenhet
PEDAGOGISK PRAKTIK
reflektion kring undervisning
och lärande
Fragmenterad
kunskap
Oreflekterad
och intuitiv
praktik
Informerad och
delvis reflekterad
praktik – men
huvudsakligen utan
kunskaps- och
erfarenhetsutbyte
Avancerat reflekterad
praktik – med
(delvis publikt)
kunskaps- och
erfarenhetsutbyte
med andra
Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red).
30
2015-02-11
Vad säger forskningen?
Skolans fokus är på
det dagliga arbetet!
Kärnan i skolutveckling bygger på
förbättringar av de dagliga metoderna
för undervisning och lärande!
Alla är ansvariga för att de lyckas!
Källa: Levins (2008): How to change 5000 schools
Vad samtalar ni om?
?
?
31
2015-02-11
LÄRARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT PÅVERKAR
ELEVERNAS STUDIERESULTAT
Lärares förhållningssätt
vad gäller:
Sämre studieresultat
Bättre studieresultat
Eleven som medaktör
Resurskrävande
Resurser i gemensamt lärande
Målen för undervisningen
Prestationsmål
Lärandemål
Eleven som person
Elevens arbete
Kontrollerande
Produktinriktad
Stödjande/utvecklande
Processinriktad
Jämför med andra elever
Jämför med elevens tidigare
arbete
Yttre belöningar
Elevens inre belöningssystem
Lärarens tankar om elevernas
förmåga att lära
Tror att bara vissa elever har
förmåga att lära
Tror att alla elever har
förmåga att lära
Lärararens tankar om sin egen
undervisning
Tror inte att undervisningen
har betydelse för resultaten
Tror att undervisningen har
stor betydelse för resultaten
Fokus för lärarens
uppmärksamhet
Övervakning av elevens
lärande
Elevresultat
Belöningssystem
Systematiskt
kvalitetsarbete
Formativ
undervisning
Syfte: Att förbättra och
fördjupa lärandet
EFFEKTER
PLANERING
GENOMFÖRANDE
?
32
2015-02-11
Vision: Framgångsrikt förändringsarbete på
vetenskaplig grund
genomförs lokalt på varje skola och i varje klassrum
Akademi
Vad forskning kan bidra till
•
professionella yrkesroll - motiv för och mod att förändra
•
yrkesspråk - professionellt samtalsutbyte
•
professionellt förhållningssätt till barn, elever och föräldrar,
•
repertoar att möta barns och ungas olikheter och individuella
•
kunskapsintressen, undervisningsmetoder och arbetssätt,
•
kollektiva lärandet tillsammans med andra,
•
enskilt och kollektivt följa upp och förbättra undervisningen,
•
interaktiva kunskapsbildningsprocesser (aktionsforskning, learning
studies etc.),
•
vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt
•
genomföra långsiktigt kvalitetsarbete i förskola och skola.
33
2015-02-11
Ska forskning vara normativ?
Att främja system där människor kan undvika att ta ansvar
genom att endast göra som de blivit tillsagda att göra är
kontraproduktivt om vi vill stärka undervisningskvaliteten i
svenskt skolväsende.
Istället behöver yrkesverksamma i skolan kvalificerat och
långsiktigt stöd att utvecklas mot en allt högre grad av
professionalisering.
Vågar erkänna misstag
Ansvarsförskjutning
respekt, kompetens, etik
och professionell integritet
Skolhuvudman
Politiskt ansvar
Kontroll
Kontroll
Byråkrati
Rektor
Kontroll
Byråkrati
Professionellt ledaransvar
Lärare
Förtroende
Kontroll
Elever
eftergivenhet, passivitet och
anpassning till förbestämda
standardsystem.
Förtroende
Professionellt läraransvar
Ansvarstagande
Rädda för att göra fel
34
2015-02-11
I have a dream
I have a dream
A song to sing
To help us cope with anything
If you see the wonder of a
teacher’s role
You can take the future
whatever the learning curve
We believe in teachers
Something good in everything
we see
We believe in teachers
And we’ll bring humanity with us
We’ll cross the stream – we have
a dream
I have a dream
A hope to see
To help us through reality
And our destination makes it
worth the while
Children of our future
Youth that rise to serve
We believe in teachers
Something good in everything
we see
We believe in teachers
And we’ll bring humanity with us
We’ll cross the stream – we have
a dream
Text: Oon-Seng Tan, Professor & Director, National Institute of Education, Singapore
2015-02-11
70
Drömmen:
Arena för forskning & skola i samverkan
Akademi
35
2015-02-11
VARMT TACK TILL ER ALLA!
Cristina Robertson
cristina.robertson@vr.se
cristina.robertson@comhem.se
36