1. No category

8
LÖRDAG 4 APRIL 2015 VÄSTERBOTTENS-KURIREN
NYHETER
■■Tipsa oss på VK:s redaktion
Har du ett nyhetstips eller förslag på något vi bör skriva om?
Ring oss på 090-17 60 10 eller mejla till redaktion@vk.se.
Du kan också skicka ett sms eller mms till nummer 72 090.
Stefan
Åberg
Patrick
Krainer
VÄSTERBOTTENS-KURIREN
9
LÖRDAG 4 APRIL 2015
Att spankulera i stora kängor
och badrock i snöfall kändes
sisådär! Anna Holgersson i sin blogg på vk.se
Händer det något där du är? Tipsa
oss på VK! Mejla redaktion@vk.se,
mms:a 72090 eller ring 090–17 60 10.
Nyhetsledning: Stefan Åberg, Patrick Krainer, 090–17 60 10 Nyhetsredaktionen: 090–17 60 10 E-post: redaktion@vk.se
”Folk ryggar tillbaka när de ser ärren”
ETT STIGMA. Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste årtiondena och självskador
■■Hit
kan du
vända
dig för
hjälp
är relativt vanligt förekommande. Att leva med skadorna innebär ett stigma för många.
– Många vill inte dölja eller ta bort ärren, men gör det ändå, säger forskaren Anna
Johansson vid Umeå universitet, som skrivit en avhandling om självskadebeteenden.
UMEÅ. Under 2011 var det sammanlagt omkring 41 500 pojkar
och 26 500 flickor i åldern 17 år
eller yngre som i någon form
hade kontakt med vården för
psykisk ohälsa eller hämtade ut
recept på psykofarmaka. Detta
enligt en underlagsrapport om
psykisk ohälsa bland unga från
Socialstyrelsen.
En studie som gjorts av forskare
vid Lunds universitet visade att
fyra av tio ungdomar som deltog i studien någon gång hade
skadat sig avsiktligt genom att
till exempel rispa eller skära
sig.
– Det är tabu med självskadebeteende i dagens samhälle. Men vi måste prata mer om
det för faktum är att i dag mår
unga så dåligt att de skär i sin
egen kropp, säger Annesofie
Blixt, grundare av föreningen
Det är
tabu
med
självska­
debete­
ende
i dagens
sam­
hälle.
Annesofie Blixt,
grundare av
föreningen Tilia.
Tilia som öppnade upp i Umeå
förra år.
Föreningen jobbar med att
stötta unga med psykisk ohälsa genom sociala medier, chatt
på internet och stödgrupper då
unga som mår, eller har mått,
dåligt kan träffas.
– Självskadebeteendet grundar sig ofta i att de unga känner sig otillräckliga på grund av
samhällets press och stress. De
tvivlar på sig själv och många
hatar sig själv, säger Annesofie
Blixt.
Ett av samtalsämnena som kommit upp under gruppsamtalen är ärren som finns kvar på
kroppen trots att självskadebeteendet är brutet.
– Många tycker att det är väldigt jobbigt med ärren, att folk
ryggar tillbaks när de ser dem.
De vill ta bort dem, men det blir
en kostnadsfråga. Alla har inte
råd att bekosta sådant själv, säger Annesofie Blixt.
Men att ta bort ärren är inte något som alla vill. I avhandlingen
Självskada har etnologen Anna
Johansson, verksam vid Umeå
universitet, intervjuat personer
som skär sig själv.
Hon tycker det var påtagligt
att många slits mellan att vilja
vara sig själv och att passa in i
samhället.
– Flera av dem jag pratade
med ville inte behöva skämmas
för sina kroppar och ärr. De ville accepteras precis som de är
och inte behöva dölja ärren eller ta bort dem, men gjorde det
ändå i slutändan. De ville slippa
kommentarerna och blickarna
från resten av samhället, säger
Anna Johansson.
Annesofie Blixt som jobbar
med unga med psykisk ohälsa
menar att det finns en stor osäkerhet i samhället om hur man
bemöter människor som skadar
sig själv eller har gjort det.
Barn och unga
upp till 18 år kan
vända sig till
skolans elevhälsa, kontakta
hälsocentralen
eller uppsöka
sjukstuga om de
mår dåligt. Det
gäller även dig
som förälder om
du är orolig för
ditt barn.
Det har blivit en stigmatisering
som gör att unga med problem
inte söker hjälp på grund av
skamkänslor och vetskapen om
att de måste dölja sina problem
för att passa in.
– Vi måste börja prata om det.
Problemen minskar inte genom
att viska om dem och dränka beteendet i skam. Ingen ska behöva känna att de inte kan gå runt
i T-shirt på sommaren för att de
inte vill visa sina ärr på grund
av att samhället inte vågar prata om problemen som finns, säger Blixt.
I Umeå och Skellefteå kan den
som är 16 år eller äldre kontakta ungdomshälsan.
De kan göra en
bedömning och
om det behövs
skickas en remiss till barnoch ungdomspsykiatrin, Bup.
SOFIA JOHANSSON
090-17 60 00 sofia.johansson@vk.se
Kajsa tar bort ärren med laser
UMEÅ. Självskadebeteende som
att bränna eller skära sig kan
lämna ärr som finns kvar trots att
beteendet brutits. Laserbehandling kan dock få ärren att försvinna. En av dem som tar bort sina är
22-åriga Kajsa.
Var fjärde vecka besöker 22-åriga Kajsa, som egentligen heter
någonting annat, salongen för
att göra en laserbehandling.
Hon har varit skadefri i tre år
och har bestämt sig för att ta
bort det djupaste av sina skärsår på armarna.
– Jag blev intresserad och ville testa. Det blir lite varmt och
sticker lite i huden, men det gör
inte ont, säger hon när VK träffar henne under sin femte behandling.
Lasern värmer upp vävnaden på
små, mikroskopiska punkter så
att det orsakas en värmeskada
och på så vis kan bildas ny hud.
Behandlingstiden varierar beroende på ärrets storlek, men ärrets synlighet ska gå att minska
med hjälp av lasern inom ett år.
Var fjärde vecka kan en ny behandling göras, då huden fått
återhämta sig.
– Det har blivit allt fler som
vänder sig till mig och jag behandlar personer som har ärr
efter att de skurit sig. Men det
kan också vara acneärr eller
andra synliga ärr som sänker
självkänslan, säger Lisa Emanuelsson, ägare av Nefertiti.
Det började med skärsår på
ställen som inte var synliga, be-
Akut hjälp kan
fås på telefonnummer 112.
rättar Kajsa om sitt självskadebeteende. Hon skar sig som mest
mellan 14- och 18-års åldern och
till sist brydde hon sig inte om
skärsåren gjordes på ställen där
andra kunde se dem.
– För mig spelar det inte så
stor roll om ärren syns. Folk
vågar inte fråga så mycket när
de ser ärr. Det är på arbetsintervjuer som det har blivit lite konstig stämning och de har frågat
mig rakt ut om ärren på armarna, säger Kajsa och får medhåll
av Lisa Emanuelsson.
– Många känner sig dömda
speciellt när de till söker jobb
och vill därför ta bort ärren, säger hon.
Genom försäkringsbolag går det
att ansöka om ersättning för ärr,
för att bland annat kunna bekosta behandling av ärren. Men
Kajsa visste inte att det var möjligt förrän hon hörde talas om
lasern.
– Under min sjukdomsprocess pratades det aldrig om hur
ärren kunde tas bort. Sjukvården gav mig rådet att använda
en salva på mina ärr, men det
kändes ju inte som att det skulle hjälpa, säger Kajsa.
– Självskadebeteende är något som finns i samhället i dag
och jag tycker det borde finnas
subventioner på behandling för
att minska ärren. Då skulle fler
bli medvetna om vilken hjälp det
faktiskt finns att få, säger Lisa
Emanuelsson.
SOFIA JOHANSSON
I går eftermiddag sökte Missing People 22-åringbland annat i höjd med Strömpilen. Mannen såg
senast på Carlshem i måndags. FOTO: ELIN TURBORN
Missing peoples vädjan:
”Hjälp oss i sökandet”
CARLSHEM. Sökandet efter försvunne Marcus Johansson, 22, fortsatte under gårdagen. När han anmäldes försvunnen under
torsdagen mobiliserade sökorganisationen snabbt en ”akut skallgång” där 80–85
frivilliga deltog till sent på kvällen. Under
långfredagen fortsatte sökandet på Carlshem med omnejd, men med betydligt färre
deltagare och nu vädjar organisationen att
fler ska komma och hjälpa till i sökandet.
– Vi är tacksamma för varenda en som
kan avvara en stund och kan komma hit
och hjälpa till. Man behöver inte vara med
hela kvällen, det går bra att bara vara med
en liten stund, säger Lena Nordmark, operativ chef för Missing People och fortsätter:
– Det känns skönt att hjälpa till och göra
något bra. Situationen är en mardröm för
de anhöriga, en pina utan dess like.
Missing People kommer att fortsätta
söka efter Marcus Johansson hela helgen
om så behövs, även under kvällarna.
Uno Nilsson, vakthavande befäl vid polisen, säger att ett antal patruller arbetar
med sökandet, men att det främst handlar om inre spaning eftersom polisen än så
länge inte har någon mer specifik information att gå efter.
JOSEFIN ISAKSSON
Källa:
Vårdguiden
1177
Alicia Jonsson och Artem Pavlenko tog det
första spadtaget. Skolchef Hans
Jansson
höll tal.
Starten för nya Minerva
CAMPUS. Under torsdagen togs det första
spadtaget för Minervaskolans nya gymnasium. Om ett år ska skolan stå färdig.
– Det känns fantastiskt bra att vi äntligen
är i gång, säger Thomas Berglund, rektor.
Den ska vara utformad från ett pedagogiskt perspektiv för att passa undervisningen. Elever och lärare har fått vara med och
påverka hur skolan ska se ut. Skolan ska
även ha den senaste tekniken.
ELIN STORMARE
Lasern värmer upp vävnaden på små, mikroskopiska punkter så att det orsakas en värmeskada och på så vis kan bildas ny hud.
– Det har blivit allt fler som vänder sig till mig och jag behandlar personer som har ärr efter
att de skurit sig, säger Lisa Emanuelsson, ägare av Nefertiti.
■■Värmeskadan tillåter ny hud att växa
Fraktionerad laser pulserar på mikroskopiska
behandlingspunkter.
Laserljuset värmer upp
vävnaden så att det orsakar en värmeskada. Det
tillåter ny hud att växa.
Laserbehandlingen kan
användas för att ta bort
ärr, göra hudföryngring
eller för att göra huden
slätare inför en tatuering.
Liten minskning av tjälen
cm Nov Dec
Föreningen Tilia, som öppnade i Umeå i fjol, jobbar
med att stötta unga med psykisk ohälsa. Ett av samtalsämnena som kommit upp är ärren som finns kvar
trots att självskadebeteendet är brutet.
– Många tycker att det är väldigt jobbigt med ärren,
att folk ryggar tillbaks när de ser dem, säger Tilias
grundare Annsofie Blixt. FOTO: COLOURBOX
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
Jan
Feb
Mars
snödjup
tjäldjup
April
dag 6 14 18 2 9 15 22 30 5 12 20 27 6 13 19 27 2
Mätningarna görs på åker vid Forslundagymnasiet, Umeå.