Närmar sig de Nils Nilsson levde mellan 1891 och 1932. Han byggde upp ett åkeri som finns kvar än idag. Åkeriets traktorekipage lastad med Bröderna Lindstrands utställningsbåtar. Traktorn var av fabrikat ATO och tillverkades på Hisingen. 2 Klassiska Lastbilar nr 3 2015 100 Gamla åkerier med anor finns det ju ett och annat. Göteborgsbaserade Nils Nilsson Åkeri AB fyller snart 100 år och alla generationer göteborgare känner igen bilarna. Men hur många håller fast vid sina färger och sin logotyp efter så många år? Av Bo Norvinge (text), Nils Nilsson Åkeris samlingar (foto) Klassiska Lastbilar nr 3 2015 3 Fastigheten på Marieholm uppfördes 1947 gemensamt med Harry Anderson Åkeri AB. Nilssons del låg utmed Stadsskrivaregatan. Volvo Rundnos med den åkargröna lackeringen och den långlivade Nils Nilsson-texten på dörrarna som fortfarande används. 1958 köpte åkeriet en ny Scania-Vabis L51 och bröt Volvomonopolet som rått på åkeriet under stora delar av 50-talet. På Kruthusgatan utanför ilgodset fanns åkeristationen och Gulf-macken. Den uppfördes 1932 när åkeriet bolagiserades. Den nya Gulfstationen på Bergslagsgatan där Nils Gunnar var föreståndare invigdes 1961 men den blev inte så långlivad då Nils Ericsonsplatsen byggdes om kring 1972. N ils Nilsson föddes 1891 i Stora Mellby i Alingsås Kommun. Föräldrarna timmerman Anders Petter Nilsson och Kristina Olofsdotter tillsammans med systern Magnhild flyttade 1899 till Göteborg och Soldatvägen på Gårda. 1917 då Nils var 26 år köpte han ett åkeri av Paul Larsson och Lambert Karlsson vilka hade drivit företaget sedan 1901. Samtidigt gifte han sig med Magnhild Andersson några månader innan dottern 4 Klassiska Lastbilar nr 3 2015 Maj-Britt Kristina föddes och de flyttade till Gårdavägen där även stallarna till åkeriets hästar fanns. Nu var det ju egentligen så att på den tiden köpte man rättigheterna eller åkarnummer som det hette. Om det sedan i affärerna ingick hästar och vagnar kan ha skiftat mellan tillfällena. Det åkeri Nils köpte hade anor ännu längre tillbaka än 1901. Dessförinnan drevs företaget av åkare Löfkvist som i sin tur från 1898 köpt I mitten av 1920-talet moderniserades verksamheten genom att mer och mer övergå till lastbilar. rörelsen av husmäklare Andrén. Innan det stod en åkare Wahlström som ägare. Han hade år 1890 övertagit den av ett par bröder Johansson. Ägaren då lär ha varit en annan Johansson kallad ”Krokarmen” men när detta var är oklart. Nils Nilsson använde förstås hästar men i mitten av 1920-talet moderniserades verksamheten genom att mer och mer övergå till lastbilar. Närmare bestämt den 9 april 1924 då Nils Nilsson köpte en begagnad Ford med ett tons maxlast av arrendator A. Abrahamsson i Utbynäs Partille. I augusti 1924 investerade Nils i sin andra lastbil, en ny Ford med två tons totalvikt som även den lastade ett ton. Ganska snart började han utföra transporter för Göteborgs Stads Elektricitetsverk, en kund som under lång tid blev åkeriets viktigaste och som faktiskt fortfarande finns med i kundregistret. 1926 köpte Nils Nilsson Axel Magnussons åkeriverksamhet som utgick från området Gullbergsvass alldeles vid Trekanten och Nils Ericsonsgatan. Ilgodset låg lägligt några meter därifrån men 1928, då Nilssons företag flyttade från Gårda till Gullbergsvass, påbörjades i hela järnvägsområdet stora förändringar. Ilgodset revs och byggdes upp vid Kruthusgatan men bara några hundra meter bort, så verksamheten blev kvar tillsammans med den Nynäs-station åkeriet inrymdes i vid den gamla lokverkstaden. Axel Magnusson arbetade kvar hos Nilsson och blev där förman när Nils Nilsson 1932 blott 41 år gammal gick bort. Nils fru Magnhild Nilsson drev åkeriet vidare som aktiebolag tillsammans med styrelsen. Magnhild med barnen Kristina och Nils Gunnar flyttade 1937 från Gårda till Folkungagatan ett stycke närmare Gullbergsvass. Detta år trädde även sonen Nils Gunnar som 17-åring in i firman och övertog så småningom driften. Vid krigsutbrottet 1939 hade åkeriet tolv anställda och lika många lastbilar, alla av fabrikat Chevrolet med 1,5 till 3 tons lastförmåga. Men Nynäs-stationen, den gamla lokverkstaden och lokstallarna som ASG använde som terminal började rivas under hösten 1939. Detta för att ge plats åt en andra uppfart till den nybyggda Göta Älvbron. Det är inte riktigt klargjort i Klassiska Lastbilar nr 3 2015 5 Åkeriets Volvo F85 från 1968 lastar Broströms M/S Tenos med en Foco 303 försedd med det nya hydraulutskjutet Dubbel X-et. En pyjamas för två med Doris Day och Rock Hudson gick på biografen Palladium 1961. Utanför lastar Nils Nilssons BM H10 baklastare snö. En av åkeriets många F85. Att denna tjänstgjorde för Elverket vittnar de speciella konsolerna att lägga elstolparna i. Foto: Janne Johansson Åkeriets vänsterstyrda minibuss, den tysktillverkade Ford FK1000/1250 eller kanske den nyare Ford Taunus Transit. Pelle Andersson byter spridare och pump på åkeriets Volvo F84 med D50-motor. Foto: Bill Klarström En till synes helt ny Bedford av modell J2 eller J3. Notera det formanpassade takräcket lite som kronan på verket. Nils Nilssons lastbilar fick hänga med länge. Volvo N86:an förevigades så sent som 1990 på Ringön. Foto: Janne Johansson Bill Klarström justerar med pensel en helrenovering av hytten på en F84. Den uppdaterades dessutom från plåt- till plastgrill. Foto: Bill Klarström Några Scania hade åkeriet även i modernare tid. Scania L111:an är fångad på Marieholm under slutet av 80-talet. Foto: Janne Johansson vilken utsträckning Magnhild Nilsson drev Nynäs-stationen vid Nils Ericsonsgatan. Någorlunda klart är ändå att hon till 1940 vid korsningen Bergslagsgatan-Kruthusgatan lät uppföra en liten åkeristation med bensinstation. Den nya anläggningen under namnet Gulf låg strategiskt alldeles vid den nyare ilgodsexpeditionen. Efter andra världskriget med allt vad det innebar och åkeriets dessutom deltagit i Petsamotrafiken ljusnade det på framtidshorisonten. Samtidigt skedde en stor förändring i företagets historia. I kvarteret Oxsimpan på Marieholm invid slakthuset lät Nils Nilsson Åkeri AB tillsammans med 6 Klassiska Lastbilar nr 3 2015 Harry Anderson Åkeri AB uppföra en stor fastighet med kontor, verkstad och garage. I maj 1946 påbörjades schaktningsarbetena och till våren 1947 stod den klar, en storslagen fastighet på totalt 4.000 kvadratmeter för sammanlagt ett 75-tal bilar. Harry Andersons del var utmed Walckesgatan och Nils Nilssons del utmed Stadsskrivaregatan. De hade 1.500 kvadratmeter garageyta vardera. Vid denna tid bestod vagnparken av 18 lastbilar där drygt hälften var Chevrolet och resterande del Volvo. Centraliseringen och tvångsanslutningen innebar att Nils Nilsson Åkeri som så många andra stora åkeriföretag startade lastbilcentral Under slutet av 60-talet och in på 70-talet var åkeriet som störst med drygt 40 anställda och lika många lastbilar. och i den sysselsatte 11 åkare med totalt 42 lastbilar. Till 1955 fanns fortfarande 18 lastbilar men då enbart Volvo så när som på en Volkswagen pickup, skåp eller buss. Genomsnittsåldern på fordonsparken var åtta år och närmare hälften var 50-talare. Man gick från att vara ett rent Chevroletåkeri till ett Volvoåkeri under 1940-talet, men under slutet av 50-talet kom det in nya fabrikat i fordonsfloran. En ny Scania-Vabis L51 inköptes 1958 och ett antal Bedfordlastbilar hamnade så småningom på åkeriet. Under slutet av 60-talet och in på 70-talet var åkeriet som störst med drygt 40 anställda och lika många lastbilar plus en grävmaskin och en lastmaskin, men när Energiverket, en sammanslagning av Göteborgs Elverk och Göteborgs Gasverk, med tiden bytte ut sina chefer valde de att skaffa egna bilar varpå åkeriet anlitades i mindre utsträckning. – På 50- till 70-talet satte de varenda gatlampa i Göteborg. Jag började september 1959 och har varit hela tiden på verkstaden men den sista tiden hjälpte jag till på kontoret, berättar Pelle Andersson som arbetat på åkeriet fram till pensionen. 1961 uppförde Gulf en modern station inte långt från den gamla. Nils Gunnar blev föreståndare men några rastande chaufförer blev inte sittande på anläggningen. De hänvisades till Marieholm. Arrendet lämnades över till en annan intressent in på 70-talet men stationen revs i samband med att Nils Ericson-terminalen byggdes 1972. 1970-talet blev en kännbar tid för Nils Nilsson Åkeri AB på samma sätt som för många andra åkerier med bränslekriser och varvsnedläggningar men när det närmade sig 80-talet blev det bättre fart. Nils Gunnars son Magnus började på allvar i verksamheten 1983 efter att under några år hjälpt sin far. Vid den tiden fanns 30 lastbilar i verksamheten. – Det var egentligen inte me ningen att jag skulle hålla på med detta men så blev det, berättar Magnus Nilsson som idag driver Nils Nilsson Åkeri AB. Pelle Andersson kan berätta att man under en period var tre man på verkstaden. – Hugo jobbade där på 80-talet och han höll på med bromsar och fjädrar och jag höll på med motorer, växellådor och kopplingar, förklarar han. Men vi var bägge på flak och lämmar och Bill Klarström svetsade hytter och allt annat i metall. Många tippbilar körde för olika mark- och anläggningsfirmor och skåpbilarna körde matvaror för Ica. 1993 gick Nils Gunnar hastigt bort i en hjärtinfarkt vid en ålder av 73 år och Magnus fick axla verksamheten själv. 2005 flyttade man från Stadsskrivaregatan efter nästan 60 år då Partihallsförbindelsen, Marieholmsmotet och den ännu inte påbörjade Marieholmstunneln tvingade fram en rivning av stora delar av området 2006. Den nya adressen blev Lärjeågatan och Alelyckan. Nu är det mest transporter för anläggnings-, platt- och kakelfirmor. En av åkeriets största kunder är Gårda Johan som vi behandlade för inte så länge sedan. Och för Energiverket går i alla fall en bil fast. Idag finns i verksamheten 15 lastbilar, alla Volvo varav en av dessa är en ytterst fin PV445 pickup från 1960 som de haft sedan den var ny. Den hoppas vi kunna komma tillbaka till vid ett senare tillfälle, om inte tidigare så åtminstone då åkeriet fyller 100 år 2017. l Klassiska Lastbilar nr 3 2015 7
© Copyright 2024