Frågor och svar gällande Djuromsorgsprogrammet
2015-01-30 Frågor och svar gällande Djuromsorgsprogrammet Kommunikationsunderlag gällande förslag till djuromsorgsprogram för svensk grisuppfödning. Vad är Djuromsorgsprogrammet? Med djuromsorgsprogrammet ska omsorgen om varje gris förstärkas samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna tillvaratas. Djurvälfärdsprogrammet ska även stärka konkurrenssituationen för svenska grisföretagare. Programmet ska ge ökad djurvälfärd, bättre djurhälsa, ökad investeringsvilja samt stimulera innovativ ny teknikutveckling. Programmet kommer att vara öppet för alla grisföretagare i Sverige när det blir klart, men nu ska det först testas i en pilotstudie ute i fält och därefter utvärderas av bland annat Jordbruksverket och andra experter. Djuromsorgen och konkurrenskraften ska stärkas genom nytt djuromsorgsprogram för svensk grisuppfödning Varför Djuromsorgsprogrammet? Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar och många duktiga djuruppfödare. Det har bäddat för en djuromsorg som det finns all anledning att vara mycket stolt över. Ett uttryck för att svenska grisar mår bra är att de har knorren kvar, en högre tillväxt per dag och bättre foderutnyttjande jämfört med grisar i många andra länder. Användningen av antibiotika (som endast ges till sjuka djur) är den lägsta i EU. Svensk grisuppfödning är dock inte världsbäst på alla områden. Antalet överlevande smågrisar per sugga är exempelvis lägre än i flera andra länder och påfrestningen på suggorna är hög. Djuromsorgsprogrammet är en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika. Programmet öppnar för en individuell anpassning på den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg i syfte att uppnå en ökad djurvälfärd. Dessutom ska programmet samtidigt öka konkurrenskraften i svensk grisproduktion. Vem utför programmet? Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Svenska Pig och Sveriges Grisföretagare samt veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård har gemensamt utvecklat programmet. Arbetet har skett i nära samråd med Jordbruksverket och LRF. Initiativtagare och huvudman för djuromsorgsprogrammet är Sveriges Grisföretagare. 1 Vad händer nu? Djuromsorgsprogrammet har testats under praktiska förhållanden. En pilotstudie kommer genomförs i 12 besättningar under 1 år. Studien följs kontinuerligt av Jordbruksverket och håller nu på att avslutas. Då kommer den att utvärderas av en expertgrupp tillsatt av Jordbruksverket Om man inför detta i full skala – innebär det att svenskt djurskydd är i samma nivå med resten av Europa? Nej. Djuromsorgsprogrammet är en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika. Programmet öppnar för en individuell anpassning på den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg i syfte att uppnå en ökad djurvälfärd. Dessutom ska programmet samtidigt öka konkurrenskraften i svensk grisproduktion. Ska ni sänka avvänjningsåldern? Grisbranschen har tillsammans med veterinärer arbetat hårt för att förhindra smittspridning och bibehålla hög djurhälsa. Det har vi gjort genom att föda upp grisarna omgångsvis. För att vi ska klara av detta i en 4-veckors avvänjning så kommer vi hamna på 26-27 dagar istället för 28 dagar. Smågrisarna är i dag också betydligt mer utvecklade och större än för 25 år sedan. Ska det in en till gris i slaktgrisboxen? I Sverige vill vi hålla ihop grupperna så långt det är möjligt . Vårt system idag bygger på att vi placerar in alla grisar i den box de ska vistas i hela tiden, ofta tillsammans med sina syskon och i Sverige är golvytan ca 40 % större hos slaktgrisar inom övriga EU . I andra länder sätts grisarna in på minimiytan vartefter de växer. Det innebär att grisarna tvingas flytta och delas upp flera gånger under sin uppväxt vilket leder till risk för slagsmål och sämre djuromsorg. Är det sant att ni ska fixera suggorna i grisningsboxen? Ett grundläggande naturligt beteende för suggan är att hon får utöva sitt bobyggnadsbeteende innan hon ska grisa. Det gör att hon föder och mjölkar bättre. Det ska hon göra även i omsorgsprogrammet. Men efter hon fött sina kulltingar är det viktigt att vi har djuromsorgsfokus på de små kultingarna. Vi har en smågrisdödlighet i Sverige som vi inte accepterar. Ca 80 % av spädgrisar som dör gör det de tre första dagarna i sitt liv, vanligtvis beroende av att de liggs ihjäl av suggan eller att de inte hittar fram till värme och spenen. Om vi kan använda skyddsgrind i ett fåtal dagar efter grisningen minskar risken att smågrisen trampas ihjäl av suggan . 2 Ska ni fixera suggorna i betäckningsavdelningen? När suggorna ”återsamlas” efter digivningen så blir det lätt slagsmål kring rangordning och inte minst då det kommer i brunst efter 3-4 dagar. Lågt rankade suggor blir ofta rejält ”misshandlade” och risken för skador ökar drastiskt. Suggorna behöver lugn och ro efter en påfrestande digivningstid Att skydda suggorna från varandra under några dagar är djuromsorg. Märk väl att skillnaden jämfört med EU där djuren står i burar 165 dagar om året och vi talar 5-10 dagars användning av skyddsgrind. Det skiljer avsevärt i utformningen av en grisningsbox med bur och grisningsbox med skyddsgrind. Varför vill ni gå från begränsningen om 400 grisar/avdelning? Tidigare var systemen uppbyggda på att man planerade för 40 suggor som avvande 10 grisar var. Idag avvänjs mer är 11 st. Begränsningen innebär att vi tvingas slå sönder fungerande grupper. Vi vill kunna hålla ihop grupperna så mycket som möjligt ur djuromsorgs-och smittskyddsskäl 3
© Copyright 2024