1. No category

Goda uppväxtvillkor i Nynäshamn!
Tre utvecklingssatsningar:
Hälsofrämjande skolutveckling i Sorundas rektorsområde
Tillgänglig fritid för alla
Socialtjänstens ungdomsteam
SLUTRAPPORT
innehåll
2
SAMMANFATTNING
3
FÖRORD
5
1INLEDNING
1.1Disposition
1.2Bakgrund
1.3
Övergripande målsättning
6
6
6
6
2PROJEKTORGANISATION
7
3
HÄLSOFRÄMJANDE SKOLUTVECKLING I SORUNDA
3.1
Definition av hälsofrämjande skolutveckling
3.2
Projektets övergripande mål och effektmål
3.2
Projektets innehåll
3.4Resultat
3.4.1Effektresultat
3.4.2
Projektresultat av skolklimat
3.4.3
Projektresultat av professionell utveckling
3.5Framtid
8
8
8
8
12
12
12
14
15
4
SOCIALTJÄNSTENS UNGDOMSTEAM
4.1
Definition av team
4.2
Projektets övergripande mål och effektmål
4.3
Projektets innehåll
4.4Resultat
4.4.1Effektresultat
4.4.2Projektresultat
4.5Framtid
16
16
16
16
18
18
18
19
5
TILLGÄNGLIG FRITID FÖR ALLA
5.1
Definition av fritid
5.2
Projektets övergripande mål
5.3
Projektets innehåll
5.4Resultat
5.5Framtid
20
20
20
20
22
24
6
SAMVERKAN MELLAN PROJEKTEN
25
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
RESULTAT AV PROCESSUTVÄRDERING GJORD AV HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING
Övergripande resultat för samtliga projekt
Resultat för projektet Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda
Resultat för projektet Socialtjänstens ungdomsteam
Resultat för projektet Tillgänglig fritid för alla
Rekommendationer inför framtida projekt
26
26
26
27
27
27
8TOTALKOSTNAD
8.1Samhällskostnadseffektivitet
28
28
9SPRIDNING
32
10SLUTSATS
34
sammanfattning
Att i en kommun tillsätta särskilda medel för att
utveckla folkhälsan är på lång sikt en investering
för välfärden. Verksamheter får möjligheten att
avgränsat pröva nya metoder och arbetssätt som
skapar många lärdomar och erfarenheter. Under
2012–2015 har tre stora utvecklingsprojekt ge­
nomförts i Nynäshamns kommun. Projekten har
finansierats av särskilda avsatta folkhälsomedel.
Den här slutrapporten omfattar en beskrivning av
projekten Hälsofrämjande skola i Sorunda rektors­
område, Tillgänglig fritid för alla och Socialtjänstens
ungdomsteam.
Ambitionen när projekten initierades var ett mer
samlat arbete för att skapa goda uppväxtvillkor för
Nynäshamns barn och ungdomar. Satsningarna
skulle utveckla kunskaper och erfarenheter som
långsiktig skulle kunna implementeras och breddas
inom fler verksamheter.
I samtliga projekt har en extern processutvärdering
gjorts av Högskolan i Jönköping och projektledarna
har gjort analyser i form av slutrapporter. Dessutom
har projektledarna varje år tagit fram statusrappor­
ter som beskrivit utvecklingen i projekten. I två av
satsningarna har samhällsekonomiska beräkningar
genomförts för att påvisa vilka långsiktiga vinster
de kan ge samhället. Analyserna är tänkta att ge de
kunskaper som behövs för ett fortsatt utvecklings­
arbete inom vår kommunala organisation.
Resultaten visar att den ogiltiga frånvaron minskat
och att kunskapsresultaten förbättrats i skolområdet
där projektet Hälsofrämjande skola genomfördes.
Projektledarens uppföljning pekar också på att
elevernas upplevda trygghet har ökat. Det mest
märkbara resultatet är en förändrad syn på elevernas
lärande och en bättre kommunikation mellan skol­
områdets olika professioner. Projektet Socialtjänstens
ungdomsteam har resulterat i kortare ärendegångar
och att antalet ungdomsplaceringar har minskat.
Medarbetarna upplever att befintlig kompetens på
ett bättre sätt används i teamet. Samverkan inom
socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet,
med skolor och fritidsaktörer, har också förbättrats.
Kommunens fritidsverksamhet har utvecklat sitt
arbetssätt till att bli mer utåtriktat och mer anpassat
för tonåringarnas egen vilja och egna önskemål.
Verksamheten heter idag Ung fritid.
Utvärderingen av Högskolan i Jönköping visade
att projekten bidragit till att verksamheterna ut­
vecklat sitt hälsofrämjande arbete. Den pekar också
på att resultatet hade kunnat bli ännu bättre om
projekten haft färre och mer specifika mål och fler
avgränsningar. Utvärderarna rekommenderar att
framtida folkhälsosatsningar i Nynäshamns kom­
mun utgår från så kallade SMARTA1 projektmål.
Dessutom bör det redan från början finnas en plan
för hur verksamheten ska hantera långvarig sjuk­
frånvaro av en eller flera projektmedarbetare. Det
kan annars bli ett stort hinder i utvecklingen av
projekten.
De socioekonomiska beräkningarna visar att
projekten långsiktigt kan bidra till samhällsekono­
miska vinster i form av uteblivna kostnader för olika
samhällsaktörer. Kostnaden för samtliga projekt var
14,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Av de två
projekt där kommunen gjort en kostnadsanalys kan
de tillsammans medföra en samhällsvinst på minst
46 miljoner kronor på 45 år.
Projekten har lett till många nya kunskaper och
erfarenheter. Under våren 2015 har förvaltning­
arna hjälpt till att ta fram förslag till kommunens
framtida folkhälsostrategi. Strategin syftar till att
skapa en tydlighet kring vilka folkhälsoinsatser som
ska prioriteras fram till år 2025. I förslaget finns
strategier för fortsatt implementering av projektens
positiva resultat.
1
Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidssatt
3
Foto: Scandinav bildbyrå
4
förord
Efter tre års hårt arbete har dessa tre projekt gått i mål.
Projekten visar att tydligt uppsatta mål och modet att pröva nya arbetssätt ger resultat
– även om ytterligare resultat kan förväntas längre fram. Att direkt se alla effekter av nya
arbets- och förhållningssätt är knappast möjligt efter en treårig projekttid. Så det ska bli
­spännande att följa den fortsatta utvecklingen.
Just det att fortsätta utveckla och inte gå tillbaka till något som vi har gjort förut är
viktigt. Att hålla fast vid nya arbetssätt, utveckla och sprida erfarenheter och ny kunskap
till andra verksamheter är det som gäller nu. Det är alltid viktigt att lära av varandra och
sprida goda exempel.
Genom de externa utvärderarna har vi även fått flera goda råd inför det fortsatta arbetet.
Framför allt fastnar jag för rådet att vi ska bli duktigare på att fokusera. Vi har ofta så
höga ambitioner att vi ”gapar över för mycket”. Risken är då att vi känner att vi har misslyckats när vi inte har nått allt som vi planerade för i början – trots att vi har lyckats med
mycket. Vi måste helt enkelt vara realister och lite stränga mot våra egna ambitioner när vi
startar projekt.
Men det här är exempel på bra genomförda projekt, med undantag för några detaljer som
kunde gjorts annorlunda. Alla ni som deltagit i arbetet på olika sätt ska ha stort tack för
era insatser och engagemang. Stort lycka till i det fortsatta arbetet.
Birgitta Elvås
5
inledning
1.1Disposition
Rapporten omfattar en beskrivning av tre projekt­
satsningar inom Nynäshamns kommun med fokus
på barn och ungdomars uppväxtvillkor. Rappor­
ten inleds med en kort bakgrund och därefter en
beskrivning av projektorganisationen och dess
arbetsform. Därefter följer en beskrivning av respek­
tive projekt med definition, mål och resultat samt
den samverkan som skett mellan projekten. Under
perioden maj 2013 till januari 2014 genomförde
Högskolan i Jönköping en processutvärdering av
respektive projekt. Under kapitel 7 redovisas deras
resultat. ­Socioekonomiska beräkningar2 har gjorts
på projekten Hälsofrämjande skolutveckling och
Socialtjänstens ungdomsteam. Dessa beräkningar
­redovisas under kapitel 8 där den totala kostnaden
för samtliga projekt även redovisas. Slutligen presen­
teras lärdomar och slutsatser under kapitel 10.
Under 2012–2015 har tre större folkhälsosatsningar
genomförts med syftet att förbättra uppväxtvill­koren
för barn och ungdomar. Satsningarna har skett i
projektform och finansierats med särskilt avsatta
folkhälsomedel. Projekten har omfattat tre områden,
hälsofrämjande förskola/skola, tillgänglig fritid och
ett samlat stöd när barnen far illa eller riskerar att
fara illa i form av ett tvärprofessionellt team inom
socialtjänsten.
1.2Bakgrund
• Utveckling av team inom socialtjänstens barnoch ungdomsenhet för att genom förbättrad
effektivitet öka möjligheten för stöd till barn,
unga och deras föräldrar.
Sedan 2006 har kommunen bedrivit en särskild
folkhälsosatsning med målet att öka hälsan hos
kommuninvånarna. Mellan 2006 och 2011 avsattes
10 miljoner kronor årligen för utvecklingsprojekt,
36 nämndprojekt samt lika många föreningsprojekt
genomfördes. Projekten har omfattat olika områ­
den med syfte att skapa förutsättningar för en god
psykisk och fysisk hälsa. Riktlinjer angav ramarna
för satsningarna. En intern utvärdering som ge­
nomfördes 2009 visade att kunskaperna ökat inom
förvaltningarna om vinsterna av ett förebyggande
och främjande arbete.
Efter folkhälsosatsningens första fyra år började
en tydligare projektstyrningsmodell ta form och
det fanns en vilja att mer samlat pröva nya meto­
der och arbetssätt med fokus på målgruppen barn
och unga vuxna. En styrgrupp för folkhälsoarbetet
tillsattes som bestod av chefer från förvaltningarna
samt säkerhetsansvarig. Folkhälsosamordnaren var
sammankallande.
Den socioekonomiska analysen utgår från ett samhällsekonomiskt synsätt
med ett tydligt aktörs- och fördelningsperspektiv kring:
* enskilda individer eller grupper i någon form av utanförskap
* insatser, oftast prevention, där långsiktighet och samverkan är viktiga inslag
2
6
Syftet var:
• Förbättrad måluppfyllelse hos elever inom Sorunda
rektorsområde genom främjande förhållningssätt
och arbetsmetoder.
• Utveckling av fler tillgängliga fritidsaktiviteter för
ungdomar generellt, men särskilt för ungdomar
med funktionsnedsättningar.
De tre projekten bedrevs i form av utvecklingspro­
jekt inom verksamheterna. Samtliga har utvärderats
av Högskolan i Jönköping. Kommunen har också
genomfört socialekonomiska analyser på projekten
Hälsofrämjande skola i Sorunda och Socialtjänstens
ungdomsteam. Projektledarna har tagit fram analy­
ser av respektive projekt i form av slutrapporter.
Denna rapport omfattar samtliga delar.
1.3 Övergripande målsättning
Förbättrade uppväxtvillkor för barn och unga
kommuninvånare med fokus på att förhindra ett
framtida utanförskap.
projektorganisation
Samtliga folkhälsoprojekt ska ha en anställd projekt­
ledare som bekostas av projektmedel. Projektledaren
har ett särskilt ansvar att driva utvecklingen framåt
och i rätt riktning mot uppsatta mål. Andra arbets­
uppgifter är att vara sammankallande till styrgrupps­
möten och arbetsgruppsmöten. I de tre projekten
har projektledarna haft olika tjänstgöringsgrad
beroende på omfattningen av projektet.
Som ett stöd i arbetet har projektledarna använt
sig av kommunens projektstyrningsmodell PPS
(Praktisk projektstyrning). PPS används för att
skapa en tydlig struktur och säkerställa kvaliteten i
hela processen. Att använda modellen är ett krav för
samtliga projekt som bedrivs i kommunen.
Projekten Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda
och Tillgänglig fritid för alla har utöver projektleda­
ren haft medarbetare som bekostats av projektmedel.
Två specialpedagoger har ansvarat för den verksam­
hetsnära utvecklingen och bland annat fungerat som
handledare i skolprojektet och två mobila fritids­
ledare har varit anställda för att arbeta med det
utåtriktade arbetet i fritidsprojektet.
Folkhälsosamordnare har fungerat som samordnare,
ansvarat för informationsutbyte och att samverkan
skett mellan projekten där det funnits gemensamma
områden. Folkhälsosamordnaren har även gett stöd i
projektstyrningsmodellens olika delar.
Projekten har haft styrgrupper där förvaltningsche­
fer och/eller enhetschefer, projektledare och folkhälso­
samordnare varit representerade. Arbetsgrupper med
representanter från verksamheterna har hjälpt till att
forma projektens innehåll.
Foto: Scandinav bildbyrå
7
hälsofrämjande
skolutveckling
i sorunda
För att elever ska uppnå målen i skolan krävs en
hälsofrämjande lärmiljö, det vill säga ett gott skol­
klimat där alla vuxna i skolan är delaktiga och har
en gemensam tanke om hur man bemöter varandra.
En del i att utveckla ett bra skolklimat är att alla
tar ansvar för att elevhälsan blir främjande och inte
akutstyrd. Ett sätt att uppnå detta är att ge perso­
nalen möjlighet till regelbunden och systematisk
reflektion över sin vardagspraktik.
I samband med att projektet påbörjades i augusti
2012, formulerades syftet: Att stärka och vidareut­
veckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och
skola i Sorunda rektorsområde, med utgångspunkt
från läroplanerna och med ett salutogent förhåll­
ningssätt. Särskilt fokus har varit på ledarskapet hos
de professionella som arbetar med barn och elever
i verksamheterna. Projektets insatser har därmed i
huvudsak fokuserats till pedagogerna i skolan men
även till övrig personal. Arbetet har omfattat rek­
torsområdets fyra skolor och tre förskolor. De flesta
insatser har skett i skolorna eftersom förskolan haft
svårare att avsätta kompetensutvecklingstid.
3.1 Definition av hälsofrämjande
skolutveckling
Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig
process som verkar för att utveckla hela skolans
vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande
miljö för hälsa och lärande. Fokus på en utvecklande
lärandemiljö måste alltid finnas och de generella
insatserna kompletteras med riktade insatser. Dessa
syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning.
Två synsätt och förhållningssätt eller perspektiv
är utmärkande för hälsofrämjande skolutveckling.
Det holistiska perspektivet innebär att både hälsa
och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och
där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs
från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter
ses som sammanhängande delar som tillsammans
utgör den helhet eller den miljö i vilken elevernas
lärande och utveckling ska äga rum. Det salutoge­
na perspektivet behöver alltid vara rådande, vilket
inriktas på friskfaktorer och möjligheter, något som
kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan
få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåll­
er tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Komponenterna påverkar elevernas
känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom
också synen på skolan som en sammansatt enhet där
alla strävar mot samma mål.
3.2 Projektets övergripande mål
och effektmål
Att förbättra elevernas måluppfyllelse.
3.3 Projektets innehåll
En röd tråd har funnits i projektet både vad gäller
innehåll och form. Innehållet handlar om att i alla
insatser ha barnets/elevens eget perspektiv i fokus.
Prioriterade områden har varit förebyggande och
främjande elevhälsoarbete, barn i behov av särskilt
stöd samt delaktighet och demokrati. Förskolans
och skolans styrdokument har tillsammans med
forskning3 och underlag om risk- och skyddsfaktorer
varit grunden i projektets arbete. Forskningen visar
att det spelar stor roll hur vuxna i skolan förhåller
sig till elever och varandra, för att främja hälsa och
lärande. Projektet har verkat för att synliggöra detta
och stödja verksamheterna att nå dit. Den röda
tråden när det gäller former och metoder för att
utveckla verksamheten har varit en kombination av
utbildning med efterföljande bearbetning och inte­
grering via handledning, möten, arbetsgrupper och
liknande. Metoder för strukturerade lösningsfokuse­
rade samtal har varit viktiga pusselbitar, liksom olika
former av processtöd4 till ledningsfunktioner.
Bremberg & Eriksson 2010, Hugo 2011, Hattie 2012, 2014,
Gustafsson 2009, Nottingham 2013, Timperley 2013.
4
Löpande behovsanpassad utbildning, handledning/coachning till arbetslagsledare, förstelärare och ledningsgruppen i skolan.
3
8
Huvudsakliga förbättringsområden:
Öka elevernas närvaro och minska frånvaro
Arbetet med att öka närvaron har skett från två håll.
Dels har det skett genom att förbättra skolklimatet
i sin helhet genom ett förändrat salutogent synsätt
och förhållningssätt samt ökade möjligheter till
vuxenkontakt. Dels har det skett genom att förbättra
det systematiska arbetet med att snabbare följa upp
frånvaro på ett konsekvent sätt.
Minska bruket av alkohol, droger och tobak
Under projektet infördes det evidensbaserade alko­
hol- och drogförebyggande föräldrastödsprogrammet
Effekt5 på föräldramöten i årskurs 6–9. Syftet med
programmet är att ge föräldrar kunskaper om hur de
ska kommunicera med sina barn, i syfte att skjuta
upp debuten och minska användandet av alkohol,
droger och tobak. Som en del i satsningen utbildades
elevhälsopersonal och pedagoger till presentatörer
som efter projektet fortsättningsvis kan genomföra
metoden. Skolsköterskan har i samverkan med
pedagoger ansvarat för att förbättra rutinerna kring
det förebyggande tobaksarbetet för att förhindra
nyrekrytering och fånga upp de som redan röker och
erbjuda dem stöd.
Skapa trygghet och goda relationer
Projektet har bidragit till att ta fram en likvärdig
och systematisk trygghetsenkät för alla skolor inom
rektorsområdet. Trygghetspass har tillkommit som
en del i arbetet med likabehandling och formativ
bedömning6. Trygghetspassen innebär att eleverna
får svar på frågorna: Känner du dig trygg i skolan?
Om du svarat ja, på vilka platser och med vilka
personer känner du dig trygg? Om svaret är nej,
var känner du dig otrygg? Svaren lämnas därefter
till läraren. Passen genomförs en gång i månaden
i skolorna, som ett systematiskt sätt att få reda på
hur läget är för eleverna just nu. Det ger möjlighet
att snabbt sätta in åtgärder vid behov. Eleverna ges
också möjlighet att föreslå hur saker kan förändras
till det bättre. Skolledningen tar regelbundet del av
resultaten i den strategiska elevhälsogruppen.
http://effekt.org/
En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i
förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska
komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar
elevernas lärande (Skolverket).
5
6
Utveckla elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete är allas ansvar i skolan. Att utveckla
detta arbete för ett bättre skolklimat har varit en viktig
del i projektet. Arbetet inleddes med en kartläggning
av elevhälsoarbetet i alla skolorna i rektorsområdet och
en uppföljning i dialog med rektor och arbetslag. En
organisation med strategisk, pedagogisk och operativ
elevhälsa och ett mer systematiskt arbetssätt infördes
2013. En arbetsgrupp med representanter från områ­
dets skolor och det centrala elevhälsoteamet har arbetat
parallellt med att fördjupa sig i olika teman som närva­
ro/frånvaro, normer, regler med mera.
Öka delaktighet och demokrati för barn,
föräldrar och elever
Arbetet med delaktighet i skolan ses i projektet som en
integrerad del i elevhälsoarbetet och i det pedagogiska
arbetet till exempel via lärsamtal och samtalsgrupper
med eleverna. I lärsamtalen blir eleven lyssnad på
utifrån sina egna uppfattningar om sitt lärande och vad
hen behöver för att lyckas i skolan. Syftet är förutom
att eleven ska bli medveten om sitt eget lärande även
att läraren ska kunna anpassa sin undervisning efter
hur eleven lär sig bäst. På detta sätt får eleven infly­tande över sin skolgång. I samtalsgrupperna lär sig
eleverna demokratiska former genom att lyssna aktivt
på varandra, respektera varandras åsikter, våga uttrycka
sina egna åsikter och gemensamt komma överens om
spelregler. Lärsamtalen och samtalsgrupper infördes
tillsammans med projektet som en del av de systematis­
ka studiepassen i ”Nya spår”7-arbetet.
Arbete med formella strukturer som till exempel
elevråd, matråd och antimobbningsgrupp har också
skett. Tack vare råden har det skett en utveckling av
skolmåltidsmiljön, skolornas entréer och arbetet med
en rökfri skola.
I förskolan har pedagogerna fokuserat på barns och
föräldrars inflytande. Styrdokument och forskning har
varit en hjälp i arbetet. Utbildning i både förskolan och
grundskolan om hur man kan genomföra föräldramöten
med olika teman för att på så sätt öka intresset för del­
aktighet har genomförts. Ett exempel är föräldra­möten
kring temat högläsning tillsammans med det lokala
biblioteket, som var ett sätt att pröva en modell.
Förskolan har prövat material och metoder för att
arbeta med barnkonventionen under 2013–2014.
Arbetet integrerades som en del i kommunens lika­
behandlingsarbete.
Nya spår, en förändring i både organisation och arbetssätt för en
inkluderande skola med fokus på delaktighet och lärande för alla elever.
7
9
Öka fysisk aktivitet
Ett stort antal pedagoger i förskola och skola har ge­
nomgått utbildning i Miniröris och Röris, som är en
beprövad metod från Friskis&Svettis och som syftar
till att öka rörelseglädjen hos barnen. För att bidra
till likvärdighet och möjlighet till långsiktighet utbil­
dades 10 pedagoger från förskolan och 11 pedagoger
från skolan under 2013. Miniröris används idag
regelbundet i alla förskolor och i stor utsträckning i
skolorna.
Projektet har tillsammans med projekt Tillgänglig
fritid för alla gett stöd i igångsättandet av en kick­
bikepark. Den är nu etablerad och används flitigt.
Förbättra lärmiljön – skolmåltidsmiljön,
klassrumsmiljön och entréer
Tre satsningar kring lärmiljön har genomförts
med syftet att skapa delaktighet och dialog inom
verksamheterna. Idag vet man genom forskning och
beprövad erfarenhet att miljön har stor betydelse för
alla, men kan vara både underlättande och hindran­
de för den som har till exempel kognitiva funktions­
nedsättningar.
• Skolmåltidsmiljön är ett område som projek­
tet har arbetat med utifrån att det var få elever
som åt lunch och att miljön upplevdes stökig. I
projektet har man därför bland annat arbetat med
schemaläggning så att fler lärare kan finnas som
värdar och med kompetensutvecklingsinsatser till
all skolpersonal.
• I klassrumsmiljösatsningen var behoven fram­
förallt förbättrad ljud- och luftmiljö för olika
klassrum. I detta arbete användes ett värderings­
verktyg8 från Specialpedagogiska skolmyndighe­
ten där pedagogisk, social och fysisk miljö ingår.
• En annan satsning var att förbättra entréer till en
av skolorna. Arbetet syftade till att göra entréerna
mer välkomnande, tillgängliga och tydliga. Ett
samarbete har skett med rektor, lokalansvarig,
lärare, elever, bibliotek, fritidsgård och fastighets­
ansvarig.
8
10
Tillgänglig utbildning
Professionell utveckling
Många utbildningsinsatser har berört metoder för
hur skolpersonalen samtalar och möter elever och
vikten av det kollegiala lärandet. Alla pedagoger i
skola och fritidshem har deltagit i strukturerad och
systematisk reflektion över sin yrkespraktik i syfte
att utveckla sin professionalitet genom så kallad
handledning. Totalt har det genomförts mer än
500 timmar handledning av projektets handledare.
Förutom sin egen utveckling har handledningen bi­
dragit till ökat samarbete och stöd kollegor emellan.
Ett annat viktigt förhållningssätt, speciellt gentemot
utagerande elever, som betonas i projektet är ”låg­
affektivt bemötande”9, där insatser skett i form av
utbildningar men också som en del i handledningen
kring specifika situationer.
Förskolans pedagoger har fått ta del av extern
handledning i nätverksgrupper från olika försko­
lor. Handledningen har kombinerats med två
föreläsningar om barns relationsarbete. Förutom
handledning har förskolans pedagoger deltagit i
kompetensutveckling om funktionsnedsättningen
ADHD, i nätverksgrupper om inflytande, bokcirkel
om kärnämnen med mera.
För att få till en hållbar förändring har olika
former av verksamhetsinriktad handledning getts
till rektorer och ledningsgrupp i skolan. I verksam­
hetsinriktad handledning är innehållet på förhand
bestämt och syftet kan vara att hitta nya strukturer,
implementera särskilda metoder eller styrdokument.
Arbetslagsledare och förstelärare har fått utbildning
och processtöd av projektgruppen. Projektet har
även bidragit med löpande processtöd till skolans
ledningsgrupp i syfte att stödja det pågående utveck­
lingsarbetet och bidra till hållbara strukturer.
Skolpersonal i övriga funktioner såsom admi­
nistration, vaktmästeri, städ och kök, har deltagit
på projektets första kickoff och på den avslutande
konferensen i syfte att öka delaktigheten. De har
även getts möjlighet att delta i utbildning om låg­
affektivt bemötande med efterföljande handledning.
Projektet har även bidragit till ett ökat samarbete
kring skolmåltidsmiljön där rektor och kökschef
varit delaktiga.
Lågaffektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med
problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt.
9
Framgångsfaktorer i projektet
• All personal som arbetar med och för barn och
unga i rektorsområdet har deltagit/varit berörda
av projektets arbete, men i olika grad.
• Projektets insatser har tagits fram i en ständigt
pågående behovsanalys i förhållande till styrdoku­
ment och forskning.
• I projektet har det genomförts parallella aktivite­
ter – utbildningsinsatser, professionsutvecklande
handledning, arbetsgrupper med mera, framför­
allt i skolorna.
• Aktiviteterna har hela tiden kopplats till struk­
turer i verksamheterna som är långsiktiga och
systematiska.
• Projektgruppen har präglats av ett stort engage­
mang och arbetat med ett lärande, processinriktat
förhållningssätt. De har haft en tät dialog med
ledningsansvariga i förskola och skola, styrgrup­
pen och med varandra.
• Ledningen för verksamheterna har visat mod
och utvecklingsvilja samt skapat förutsättningar
i praktiken för att projektet skulle kunna genom­
föra sina periodvis väldigt omfattande insatser.
• Det salutogena synsättet samt metoder för dialog,
reflektion och lärande har genomsyrat projektet
och dess insatser. Det har varit avgörande för
förändrade attityder och förhållningssätt.
Foto: Scandinav bildbyrå
11
3.4Resultat
3.4.1 EFFEKTRESULTAT
Måluppfyllelse
Projektet har bidragit till att det har skett ett trend­
brott under projektperioden vad gäller måluppfyllel­
sen och resultaten är bättre än förväntat. Våren 2011
klarade 70 procent av eleverna kunskapskraven i års­
kurs 9 och 2014 hade det ökat med tre procent. När
det gäller genomsnittligt meritvärde10 i årskurs 9 har
värdet ökat mellan 2011 och 2014 från 184 till 190.
För övriga skolområden i Nynäshamns kommun har
inte samma utveckling skett.
Närvaro/frånvaro
Det har skett en positiv förändring vad gäller när­
varon och den ogiltiga frånvaron. Underlag finns för
höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Det har
framförallt skett en positiv förändring under denna
period för årskurs 9. Eleverna ökade sin närvaro
och minskade sin ogiltiga frånvaro markant. Nästan
en tredjedel minskade sin frånvaro med mer än en
procent. I övriga Nynäshamn skedde en negativ ut­
veckling för samma årskurs under samma tidsperiod.
Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)
Intresset hos föräldrarna har ökat och fler föräldrar
har deltagit på Effektmöten varje år. Föräldrarådet
på en av skolorna i området har signalerat att infö­
randet av Effekt har varit ett bra underlag för samtal
mellan föräldrar och mellan föräldrar och skola.
Skolsköterskans statistik, som baseras på hälso­
samtal med årskurs 8 (2014 och 2013) visar att det
finns en svag men positiv trend för minskat bruk av
rökning, alkohol och narkotika. Det är något färre
2014 som har prövat att röka, något färre som har
prövat att dricka alkohol, något färre som dricker
ofta och något fler som säger nej till narkotika.
3.4.2 Projektresultat av skolklimat
Det har skett en positiv förändring i skolklimatet
gällande elevernas upplevelse av trygghet och goda
relationer, utvecklingen av elevhälsoarbetet samt
­personalens beskrivningar av skolklimatet. Mätningar
har skett genom trygghetsenkäten, elevenkäter, munt­
liga uppföljningar samt analyser av projektledare och
projektanställda.
10
Meritvärdet är summan av elevens bästa ämnen. Genomsnittligt merit­
värde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg.
12
Trygghet och goda relationer
Eleverna uppger att de känner sig tryggare och att
de har fler vuxna att vända sig till i skolan. Detta
kan påvisas genom skolans egen trygghetsenkät som
genomförts hösten 2013 och hösten 2014, genom de
trygghetspass som används en gång i månaden i sko­
lorna och genom frågor i elevenkäterna för skolorna
i Nynäshamn. För elever i årskurs 6–9 har det skett
en märkbar förbättring när det gäller frågorna; Jag
trivs bra i skolan, I min skola är alla lika värda, Det
finns alltid någon vuxen jag kan vända mig till och
Jag upplever skolmåltidsmiljön som trivsam. Resul­
taten från trygghetsenkäten används i det strategiska
elevhälsoarbetet, bearbetas i arbetslagen och kopplas
till likabehandlingsplanen.
Av projektets uppföljningar framgår att många
pedagoger i skolan har förändrat sitt förhållningssätt
gentemot elever och kollegor. Man beskriver en ökad
tillit hos de vuxna i skolan. Ett ökat samarbete mellan
kollegor och fler vuxna i korridorerna har påverkat
eleverna och deras arbetsmiljö på ett positivt sätt.
Uppföljning av skolmåltidsmiljön i en av skolorna
med kökschef och rektor visar att det genom ett
arbete med schemaläggning, fler lärare som värdar,
regelbundna möten och projektets kompetensut­
vecklingsinsatser kring bemötande och lågaffektivt
bemötande har medfört att det blivit lugnare i skol­
matsalen, med färre konflikter som följd.
Ett förebyggande elevhälsoarbete
Det har skett en omfattande förändring när det gäller
skolornas organisation, arbetssätt och förhållnings­
sätt i elevhälsoarbetet. Detta innebär i praktiken en
tydligare organisation med elevfokus som kan arbeta
mer främjande. För eleven innebär det att lärare och
elevhälso­team har ett tydligare samarbete där fokus lig­
ger på ”Vad fungerar för eleven?” och ”Vad kan göras
för att stödja eleven enskilt och eleverna gemensamt?”.
Istället för att fokusera på problem och hinder har man
utvecklat ett mer positivt betonat förhållningssätt.
Delaktighet och demokrati
Det har skett en ökad medvetenhet både i förskola
och skola kring vikten av barns/elevers delaktighet
och en synvända vad gäller att realisera intentioner
i styrdokument kring barn-/elevfokus på ett annat
sätt än tidigare. Detta visar sig i uppföljningar och
utvärderingar som rör handledning och processtöd
i skolan samt uppföljning av projektets aktiviteter
i förskolan. Förändringar i skolan har till exempel
skett i pedagogers förhållningssätt och arbetssätt
när det gäller att ha en tätare dialog med eleven i
vardagen genom studiepass, samtalsgrupper och lär­
samtal11. Fokus har alltså legat på elevens delaktighet
och inflytande i skolvardagen.
Fysisk aktivitet
Fler barn och unga i de berörda förskolorna och
skolorna får idag tillgång till daglig rörelseaktivitet.
Ett stort antal pedagoger i förskola och skola har
genomgått en utbildning i Miniröris och Röris.
Idag används metoden regelbundet i alla förskolor
och i stor utsträckning i skolorna vilket resulterat i
att barnen rör sig mer under sin skoldag.
Foto: Scandinav bildbyrå
En förändring i både organisation och arbetssätt för ett inkluderande
arbetssätt med fokus på delaktighet och lärande för alla elever.
11
13
Utveckling av lärmiljö – skolmåltidsmiljö, klassrumsmiljö och entréer
Resultatet från detta arbete är faktiska förbättringar i
miljön, men också en aktiv dialog kring hur värderings­
verktyget fortsättningsvis kan användas som ett stöd
i det systematiska kvalitetsarbetet i skolorna genom
kartläggning av hela lärmiljön. När det gäller arbetet
med skolmåltidsmiljö i en av områdets skolor har köks­
chefen i muntlig uppföljning vittnat om att de insatser
som skett i skolan i kombination med schemaändring
och fler vuxna i matsalen påverkat miljön till det bättre.
3.4.3 Projektresultat av professionell utveckling
Det har skett en omfattande professionell utveckling.
Att öka den professionella reflektionen både i struktu­
rerad form och i vardagen i kombination med att fylla
på med ny kunskap har varit ett mål i projektarbetet.
Förskolans personal har genom projektet fått möjlighet
att pröva professionsutvecklande handledning sam­
tidigt som skolans personal haft handledning i större
omfattning. Genom att projektet haft en egen hand­
ledare med inriktning mot skolan har det varit möjligt
att kontinuerligt anpassa tider, gruppsammansättning
och frekvens efter verksamhetens behov och önskemål.
Den möjligheten har inte funnits för förskolan. Ett
samstämmigt resultat är dock att projektets insatser
medfört en professionell utveckling som påverkat och
i många fall förändrat pedagogers förhållningssätt och
handlingar i vardagen.
Några citat från pedagoger från förskolan;
”Jag har ett mer förebyggande tänk nu än förut.
Tänker mer innan jag agerar i barngruppen.”
”Det har varit bra med gemensam reflektion, men
stressigt att få till det rent praktiskt.”
”Margaretas föreläsningar har varit mycket bra,
gett mycket tankar genom att lyfta fram ­exempel
som alla kan känna igen sig i och ­samtala kring.”
Pedagogerna i skolan beskriver att de har varit med om
utveckling kring:
• Systematisk och strukturerad reflektion med
kollegor i grupp.
• Professionella samtal om pedagogiskt arbete
med stöd i teorier.
Det har gett möjligheter till:
• Hitta egna lösningar genom reflektion.
• Sorterat tankar och se mönster.
• Uppnått en högre nivå på pedagogiska samtal.
• Fått trygghet och öppenhet i personalgruppen/laget.
• Skapat självreflektion.
• Fått gemensam kompetens.
• Fått en vana i att ställa frågor som leder till lärande.
• Lärt av egna och andras erfarenheter.
• Blivit mer förberedda inför olika situationer innan
de uppstår.
• Hittat fler handlingsalternativ/sätt att agera.
• Fått mod och bekräftelse.
14
Utveckling av det pedagogiska ledarskapet
I projektet har vi haft fokus på att stödja det pe­
dagogiska ledarskapet i förskola och skola. Nedan
följer några citat från berörda:
Rektor
”Att få stöd och utmaningar på ett respektfullt
sätt som medför ett lärande på individ- och
gruppnivå har varit en spännande och utvecklande resa.”
Arbetslagsledare
”Har fått syn på mig själv som ledare och
utvecklat mitt ledarskap. Att skapa en god
­mötesstruktur i arbetslagen och ett lärande
klimat har gett positiv respons.”
”Det lösningsfokuserade förhållningssättet har
gett mig bra verktyg och en tydlig plattform
att stå på, både yrkesmässigt och privat. ”
”Att få förmånen att titta på sig själv och få
stöd i att utvecklas professionellt har även
medfört möjligheter till en personlig resa.”
”Jag har ’blivit’ den ledare som jag tidigare har
sett upp till.”
Förstelärare
”Jag har mer medvetet börjat tänka på hur, vad,
vem, när jag vill påverka i förstelärarrollen.”
”Sen vet jag att jag bara kan förändra mig
själv – så det är bara att fortsätta jobba.”
”Att man utvecklas av att samverka med
varandra.”
”Förståelse för vad kollegor och jag själv
(alla) genomgår vid förändringar”
Projektets insatser har bidragit till en känsla av
samhörighet i rektorsområdet, synliggjort vikten av
helheten för elevernas lärande och stimulerat ökad
kommunikation mellan olika professionella grupper.
3.5Framtid
Under våren 2015 har tre seminarier anordnats på
teman elevhälsoarbete, professionell utveckling och
tillgänglig utbildning. Syftet har varit att skapa ett in­
tresse för vidare implementering av projektets lycko­
samma delar till Nynäshamns alla skolområden. Inom
barn- och utbildningsförvaltningen finns en plan att
under hösten 2015 fortsätta sprida och implementera
arbetssätten till övriga skolområden i kommunen.
Under våren har representanter från kommunens
förvaltningar hjälpt till att ta fram ett förslag på
en framtida folkhälsostrategi12. I förslaget uppger
förvaltningen att de vill fortsätta utvecklingsarbetet
genom följande strategier som har utgångspunkt från
erfarenheter i projektet:
• Skapa en reflekterande kultur inom förskolan med
utgångspunkt i observationer och dokumentationer
kring den egna praktiken, som en förutsättning för
ett kollegialt lärande där teori kopplas till praktik.
• Vidareutveckla kollegialt lärande, handledning som
verktyg för professionsutveckling, stöd av special­
pedagoger samt införa stödstrukturer för kompen­
satoriskt och elevfokuserat arbetssätt på alla skolor.
• Utveckla den psykosociala arbetsmiljön i alla
skolformer så att barn och ungdomar upplever den
som trygg, inkluderande, meningsfull och stimu­
lerande.
• Utveckla ledarskapet i alla skolformer bland rekto­
rer, pedagoger och andra medarbetare. Arbeta för
att skapa goda relationer till alla elever, tydliga och
höga förväntningar, god struktur samt en kultur
som värderar lärande.
• Grund- och gymnasieskolan arbetar för att främja
utvecklingen av hälsosamma levnadsvanor genom
förebyggande arbete och ämnesintegrerad hälso­
undervisning, med särskilt fokus på tobak, alkohol
och droger.
• Ta fram tydliga handlingsplaner för hur skolorna
ska agera vid oro eller misstanke om droganvänd­
ning samt utveckla metoder för att stärka nätver­
ken runt barnet/ungdomen för att skapa stödjande
miljöer i hemmet, på skolan och på fritiden.
• Barn- och utbildningsförvaltningen och socialför­
valtningen erbjuder stöd till föräldrar i form av
föreläsningar, utbildningar och informationsinsats­
er i syfte att främja ett restriktivt förhållningssätt
till tobak, alkohol och droger.
12
Se mer information om folkhälsostrategin under rubriken Slutsats.
15
socialtjänstens
ungdomsteam
Kommunerna har ett övergripande ansvar för att barn
och ungdomar växer upp under trygga och goda för­
hållanden. En prioriterad grupp inom socialtjänstens
barn- och ungdomsenhet är barn och ungdomar som
far illa eller riskerar att fara illa. För att på ett bättre
sätt kunna möta de behov som finns behövde social­
tjänsten vidareutveckla öppenvården samt utöka sam­
verkan med interna och externa verksamheter. Genom
att slå ihop professioner och utveckla ett ungdoms­
team och att utveckla strategier och strukturer i teamet
var målet att nå ut till fler med stöd och hjälpinsatser
samt öka samverkan både internt och externt. Teamet
bestod av tre ungdomspedagoger, en kurator på
Moa-mottagningen13 samt en socialsekreterare som
i sin tjänst har 50 procent myndighetsutövning som
framförallt innebär arbete med ungdomar som begått
brott och har kontakt med polisen. Ungdomsteamets
målgrupp har varit ungdomar i åldern 12–20 år, som
bor i Nynäshamns kommun.
4.3 Projektets innehåll
Huvudsakliga förbättringsområden:
Kortare ärendegångar och bättre utnyttjande av
befintlig kompetens
Socialtjänstens barn- och ungdomsenhet omfattas
av olika kompetenser med olika roller. Som invånare
kunde det vara svårt att få rätt hjälp vid rätt tidpunkt
och av rätt kompetens. Därför behövde enheten orga­
niseras om för att bättre ta tillvara på de resurser som
fanns. Med hjälp av att organisera ett ungdomsteam
var syftet bland annat att få en bättre bild av den
befintliga kompetensen, få stöd i varandra och även
åstadkomma att rätt hjälp sattes in tidigare. Ung­
domsteamet började med att skapa kunskap och för­
ståelse för varandras roller och uppdrag. Därefter har
ärendedragningen strukturerats om till återkommande
veckomöten där man lyfter olika ärenden tillsammans
inom teamet som ett led för att få en bättre gemen­
sam bild av inkomna ärenden.
4.1 Definition av team
Projektets syfte har främst varit att utveckla ett
välfungerande team. I projektet har team definierats
på följande sätt: ”Ett team har kollektivt ansvar för
prestationerna och har stödjande funktion med delat
ledarskap. Teamet fokuserar på gemensamma mål
och har integrerade arbetsuppgifter där medlemmarna
kompletterar varandra14.”
4.2 Projektets övergripande mål och effektmål
Genom ett ungdomsteam utveckla och samordna
strategier och strukturer som berör barn och ung­
domar som far illa eller som riskerar att fara illa.
Foto: Scandinav bildbyrå
13
14
16
http://www.nynashamn.se/Stod--omsorg/Barn-ungdom-och-familj/Stod-till-barn-och-ungdom/For-missbrukande-ungdomar-Moa-mottagningen.html
Definition enligt In 1994 Katzenbach and Smith published The Wisdom of Teams.
Utöka samverkan inom socialtjänstens barn- och
ungdomsenhet
Ett barn eller en ungdom lever i ett system av
förskola, skola, hem, fritids med mera. För att på
bästa sätt kunna sätta in rätt insatser krävs sam­
verkan. Ungdomsteamet har arbetat för en ökad
samverkan med myndighetsutövningen på enheten,
för att tillsammans med handläggare, ungdom och
föräldrar komma överens om vilken typ av stöd eller
behandling en familj behöver för att kunna utvecklas
positivt. Teamet har även utökat sin samverkan med
öppenvårdens familjebehandlare för att åstadkomma
en mer holistisk syn utifrån ungdomens situation.
Färre samtalskontakter
Många gånger kan det vara svårt att få en sam­
talskontakt istället för flera när man är i behov av
stöd från socialtjänsten. Risken är att man bollas
mellan olika professioner utifrån olika former av
problematik. Därför var en av ungdomsteamets
ambitioner att minska antalet samtalskontakter för
ungdomar genom att just arbeta i ett team enligt
definitionen. I ett team har man bättre vetskap om
varandras profession, man styr åt samma mål och har
ett kollektivt ansvar. Att informera om teamets olika
uppdrag och roller har därför varit en viktig insats i
projektet.
Utöka samverkan med skola och andra aktörer
Ett behov fanns av en utökad samverkan med skola
och andra aktörer för att nå de unga som far illa
eller riskerar att fara illa. Ungdomsteamet utökade
därför sitt strukturerade och utåtriktade arbete för
att skapa relationer med skolans pedagoger och
skolledning, föräldrar samt med fritidsverksamheter
inom kommunen. Teamet ville också att skolorna
skulle få större vetskap om deras uppdrag och roller,
därför har olika informationsinsatser genomförts. Ett
samarbete när det gäller föräldrastöd behövde också
utvecklas mellan barn- och utbildningsförvaltningen
och socialförvaltningen. Olika föräldrastödjande in­
satser har tagits fram och är idag etablerade (se vilka
insatser under resultat).
Utveckla föräldra- och ungdomsstöd kopplat till
alkohol, droger och tobak
Ungdomsteamet har arbetat med olika informa­
tionsåtgärder till föräldrar samt samtalat med
ungdomar under projekttiden. Tillsammans med
projektet Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda
har Ungdomsteamet också använt ”Effekt” som ett
evidensbaserat alkohol- och drogförebyggande pro­
gram. Andra arrangemang som anordnats är föreläs­
ningen ”Grattis – du har en tonåring”, samarbets­
övningar om val och konsekvenser samt metoderna
”Haschprogrammet” och ”Återfallsprogrammet”.
Utveckla det uppsökande arbetet
För att bättre nå unga som far illa eller riskerar att
fara illa är det viktigt att genom ett uppsökande
arbete finnas där ungdomarna finns. Det uppsökande
arbetet är en metod för att uppfylla de ambitioner
om uppsökande socialt arbete som finns i social­
tjänstlagen (3 kap 1§). Fyra nyckelord som är viktiga
i det sociala fältarbetet är förebyggande, frivillighet,
förtroende och flexibilitet. Det uppsökande och före­
byggande arbetet har skett i sociala offentliga miljöer
där ungdomarna vistas. Dessa miljöer har framförallt
varit skolor, fritidsgårdar och i centrala Nynäshamn.
Ungdomsteamet har träffat ungdomar, pratat med
dem, gett dem tips på vad de kan göra samt bara varit
ett stöd för dem utifrån det sammanhang de befunnit
sig i.
Utveckla metoder för att förebygga och minska
kriminalitet
Genom att ha en socialsekreterare stationerad hos
polisen kan bättre resurser sättas in tidigt. Social­
sekreteraren har ingått som en del i ungdomsteamet
och på så sätt har socialsekreteraren haft lättare att
få kontakt med ungdomar som har påbörjat en kri­
minell bana. Socialsekreteraren har träffat ungdomar
med deras föräldrar samt med polis och åklagare.
Syftet med mötena har varit att tillsammans med
föräldrar få ungdomen att inte begå fler brott.
Övriga använda metoder i projektet
Samtalsmetoden rePulse15 har implementerats som
ny metod i projektet. Dessutom har teamet fortsatt
att arbeta och utveckla insatserna som Ljuspunk­
ten16, Skilda världar17, Stödsamtal och samarbets­
övningar/värderingsövningar.
rePULSE är en etablerad träningsmetod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser.
http://www.nynashamn.se/Stod--omsorg/Barn-ungdom-och-familj/Stod-till-barn-och-ungdom/Stod-till-barn-med-missbrukande-foraldrar-Ljuspunkten.html
17
http://www.nynashamn.se/Barn--utbildning/Grundskola/Vara-grundskolor/Viaskolan/Foraldrar/Ovrigt.html
15
16
17
4.4Resultat
Målet att genom en ungdomspedagogisk verksamhet
i form av ett ungdomsteam utveckla och samordna
strategier och strukturer som berör barn och ung­
domar med risk att fara illa har uppnåtts. Idag har
Nynäshamns kommun ett fungerande team som
utvecklat metoder och strategier för att nå bättre
resultat som till exempel minskat antal placeringar,
förbättrad psykisk hälsa, minskat bruk av alkohol,
droger och tobak och minskad kriminalitet samt
utökad intern samverkan mellan förvaltningarna.
4.4.1EFFEKTRESULTAT
Placeringar av ungdomar
Antalet placeringar i kommunen har minskat. 2011
fanns det 289 anmälningar för ungdomar i åldrarna
13–20 år. Åtta av dem resulterade i placeringar,
det vill säga 2,76 procent av anmälningarna. Vid
projektets avslut 2014 var antalet anmälningar 499
varav 1,80 procent resulterade i placeringar. Trots att
anmälningarna nästa fördubblats har samtidigt en
minskning av faktiska placeringar skett.
Bruk av alkohol, droger och tobak hos ungdomar
Det är svårt att veta om den totala drogkonsumtio­
nen minskat bland ungdomar eftersom ingen sådan
mätning gjorts sedan 2012. Moa-mottagningens
mätningar visar dock att en ökning skett av de
ungdomar som besökt mottagningen när det gäller
bruk av cannabis och spice. Det är dubbelt så många
killar som tjejer som aktualiseras. Enligt dessa mät­
ningar har 95 procent av de som testar droger för
första gången varit alkoholpåverkade.
Kriminalitet bland ungdomar
Ungdomsbrottsligheten var grövre före år
2009–2010 enligt polisens ungdomsutredare i
Nynäshamn. Sedan 2010 är många anmälningar
av lägre dignitet. När det gäller ungdomar under
15 år i Nynäshamn så har det varit en låg återfalls­
frekvens. Resultat från BRÅ visar färre ungdom­s­
ärenden gällande ungdomar i åldrarna 12–17 med
en minskning på 24 procent från 2011 till 2014.
18
4.4.2PROJEKTRESULTAT
Bättre utnyttjande av befintlig kompetens och
kortare ärendegångar
I och med gemensam ärendedragning i socialtjäns­
tens ungdomsteam får samtliga professioner en
samlad bild av uppdragen inom öppenvården och
rätt kompetens sätts snabbt in. Enheten nyttjar på så
sätt kompetensen mer optimalt. Ett team underlättar
också i kontakterna mellan skola och socialtjänsten,
liksom i kontakten med socialtjänstens myndighets­
del då socialsekreterare idag delar ut uppdrag direkt
till teamet, vilket gynnar ungdomarna som får en
insats fortare.
I och med att de olika professionerna idag fungerar
som ett team får de också bättre stöd och hjälp av
varandra.
Utökad samverkan inom socialtjänstens barnoch ungdomsenhet
En ökad samverkan med myndighetsutövningen på
enheten har skett. Idag köper socialtjänsten in ytterst
få öppenvårdsinsatser externt, istället används de
insatser som ungdomsteamet samt enhetens familje­
behandlare erbjuder. Stödet utgår från ungdomens
hela situation.
Utökad samverkan med skola och andra aktörer
Ungdomsteamet blir oftare än tidigare kontaktade av
skolor, föräldrar och fritidsaktörer för att de önskar
teamets stöd i olika sammanhang. Detta kan till
exempel vara att skolor önskar en föreläsning om
alkohol och droger för personal och föräldrar eller
att teamet ska ha samarbetsövningar i en klass för att
hjälpa klassen att komma vidare ur en ofta proble­
matisk situation. Att arbeta i team har medfört att
insatser med rätt kompetens kan sättas in med en
gång. Skolpersonalen vet också i större utsträckning
när teamet ska kontaktas för bästa resultat.
Utveckling av det uppsökande arbetet
Genom att ha arbetat uppsökande har teamet på ett
tidigt stadium upptäckt de ungdomar som är i behov
av stöd och antingen själva inom teamet erbjudit
stödet eller hjälpt till med att slussa vidare till annan
kontakt.
Färre samtalskontakter genom ökad samverkan
Ungdomsteamet har minimerat samtalskontakterna
för en ungdom och dennes familj genom att föra
ihop olika professioner i ett team. Det har skapat
bättre förutsättningar för en ungdom att behålla sin
samtalskontakt även då svårigheter utökas.
Utveckling av föräldra- och ungdomsstöd kopplat
till alkohol, droger och tobak
Ungdomsteamet har tillammans med projektet
Hälsofrämjande skola i Sorunda rektorsområde
genomfört åtta föräldramöten med metoden Effekt.
Programmet gavs som strukturerade presentationer
en gång per termin på skolans ordinarie föräldra­
möten. Teamet har även varit sammankallande till
möten som riktar sig till föräldrar där det finns en
oro gällande deras ungdomar.
Andra metoder som utvecklats och genomförts
är ”Grattis – du har en tonåring” som syftar till att
stärka tonårsföräldrar och ”Val och konsekvenser”
där teamet tillsammans med polisen har träffat
samtliga ungdomar i årskurs 6 för att stödja ung­
domarnas förmåga till framtida goda livsval.
När det finns en risk för eller ett utvecklat bero­
ende av hasch har metoderna ”Haschprogrammet”
och ”Återfallsprogrammet” använts tillsammans
med ungdomen och dess föräldrar. Under perioden
2012–2014 har 181 ungdomar gått i program på
Moa-mottagningen som är kommunens beroende­
mottagning för unga.
4.5Framtid
Ungdomsteamet är idag etablerat och kommer att
fortsätta erbjuda metoder och insatser som har visat
sig vara framgångsrika.
Den interna samverkan kan utvecklas mer. Under
2015 kommer socialförvaltningen att ansöka om
nya utvecklingsmedel från den särskilda folkhälso­
satsningen. Planen är att ytterligare vidareutveckla
teamet tillsammans med familjebehandlarna för att
i större utsträckning kunna ge ett bättre stöd till
hela familjer samt de yngre barnen. Genom tätare
samarbete mellan de olika delarna i öppenvården
ökar möjligheterna betydligt för att helhetsperspek­
tivet inte går förlorat och att individer inte hamnar
mellan stolarna. Det skapar bättre förutsättningar
för att göra gemensamma bedömningar av varje
familj, barn och ungdom, med alla verksamheter
involverade.
I förslaget till kommunens framtida folkhälsostra­
tegi uppger socialtjänstens barn- och ungdomsenhet
att de vill arbeta med följande strategier. Förslagen
har utgångspunkt från erfarenheter i projektet:
• Vidareutveckla socialförvaltningens samarbete
med skolorna kring ”Val och konsekvenser” i
årskurs 6 och lägerskolan med livskunskapsinrikt­
ning i årskurs 7.
• Utveckla metoder för tidig upptäckt bland barn
och ungdomar som riskerar att fara illa på grund
av riskbruk, missbruk eller psykisk ohälsa hos
föräldrar eller andra närstående.
Utveckling av metoder för att förebygga och
minska kriminalitet
Förutom de tidigare beskrivna metoder som också
kan minska risken för brott har socialsekreterare,
som är stationerad hos polisen och som finns som en
del av ungdomsteamet, genomfört 180 möten under
projekttiden med ungdomar som varit misstänkta
för brott. Under effektresultaten redovisas en minsk­
ning av ungdomskriminaliteten.
19
tillgänglig fritid
för alla
Fritiden spelar en viktig roll för barn och unga. Allt
fler barn, ungdomar och unga vuxna väljer idag att
inte delta i något föreningsliv, samfund eller någon
politisk organisation. De traditionella mötesplatser­
na har minskat i sin betydelse och ungdomar söker
sig andra vägar.
För att bättre kunna nå barn och ungdomar,
sprida information, skapa meningsfulla aktiviteter,
stimulera och motivera ungdomar till en aktiv fritid
så startade projektet ”Tillgänglig fritid för alla”.
Målgruppen har varit barn och ungdomar 13–18 år
i Nynäshamns kommun.
5.1 Definition av fritid
Vad är egentligen fritid och vilken tid ska en till­
gänglig fritid fokusera på?
Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) består den
fria tiden i princip av den tid och de aktiviteter som
återstår efter förvärvsarbete, hemarbete, studier,
personliga aktiviteter (personliga behov).
Projektets syfte har varit att ta reda på var man
bättre når dagens ungdomar, vad de vill göra på sin
fritid och hur man kan skapa en tillgänglig fritid för
alla.
5.2 Projektets övergripande mål
Genomförda kompetensutvecklande insatser:
• Crossing Boarder är en niostegsmodell som
fokuserar på och ger verktyg till ”Hur inkluderar
vi underrepresenterade grupper i kultur och fri­
tidsverksamhet?”. Målgruppen var föreningsledare
och fritidsledare.
• Utbildningar med syfte att öka kunskaperna kring
neurologiska funktionshinder, riktade till kommu­
nens fritidsledare. ”Att undervisa och pedagogiskt
bemöta personer med intellektuella eller neuro­
psykiatriska funktionsnedsättningar i kultur­
aktiviteter.” ”Att leda fritidsverksamhet för barn
och unga med neuropsykiatrisk diagnos.” ”Hur
bemöter man barn och ungdom med ADHD.”
Utarbeta en tillgänglig fritid för alla
• Unga, sex och nätet. De mobila fritidsledarna har
gått en högskolekurs på 7,5 högskolepoäng.
5.3 Projektets innehåll
• Fokus var på frågor om ungas internetanvändande
och sexualitet.
Projektet har omfattat två delar:
• Pröva mobila fritidsledare med syfte att påbör­
ja ett arbete kring ett mer utåtriktat arbetssätt.
Genom att söka upp ungdomar på andra arenor
än traditionella var förhoppningen att nå fler ung­
domar för att få en bild av behov och önskemål.
• Utveckla fler fritidsaktiviteter som passar ung­
domar med funktionsnedsättningar.
20
Huvudsakliga förbättringsområden:
Utöka kompetensen hos kultur- och fritids­
aktörerna gällande funktionsnedsättning och
ungdomskultur.
För att vidareutveckla fritidsverksamheten till ett
mer främjande, utåtriktat arbete har olika utbild­
ningssatsningar genomförts. Fokus har varit att
utveckla en gemensam värdegrund och kompetens
för att kunna göra ett genomgripande förändringsoch utvecklingsarbete.
• Seminarier med syfte att utveckla en gemensam
värdegrund inom kultur och fritidsenheten.
Utbildningen har fokuserat på: yrkesrollen och
uppdraget, demokratiska processer, KASAM – ett
främjande förhållningssätt och en livshållning som
ständigt är i rörelse, samt METATRAPPAN som
omfattar människosyn – förhållningssätt – ledar­
skap – metoder – verksamhet, yrkesroll och etik.
Utveckla ett utåtriktat arbetssätt med hjälp av
mobila fritidsledare
Syftet med de mobila fritidsledarna har varit att
utöka sitt kontaktnät med barn och ungdomar på
skolor, fritidsgårdar, i föreningar, via sociala medi­
er samt vid olika arrangemang i kommunen. De
mobila fritidsledarnas huvudsakliga arbete har varit
att inventera, inspirera och koordinera så att en
tillgänglig fritid kan utvecklas.
De mobila fritidsledarna har under åren befunnit
sig i skolor för att utöka relationerna med ungdomar
och informera om olika aktiviteter som anordnas
av kommunens kultur- och fritidsverksamhet samt
föreningar. De har också arrangerat olika ”prova på”aktiviteter för att locka ungdomarna till befintliga
föreningsaktiviteter.
För att nå ungdomar som vanligtvis inte kommer
till fritidsgårdarna införskaffades en husvagn som
fick namnet ”Fritid på rull”. På somrarna har de
mobila fritidsledarna åkt runt i kommunen med
husvagnen och anordnat olika aktiviteter. Aktivi­
teterna har baserats på barns och ungdomars egna
önskemål. Det har varit allt från fotbollsspel till
andra kulturella aktiviteter som dans och målning.
Sociala medier är ett viktigt inslag i ungdomarnas
liv. Därför utvecklades fritidsledarnas närvaro på
sociala medier. Syftet var att nå ut med informa­
tion om kommande aktiviteter och även att skapa
relationer med ungdomarna på en plats där de ofta
befinner sig.
Vid olika arrangemang som riktar sig till ung­
domar som till exempel vid skolavslutningar och
festivaler har de mobila fritidsledarna funnits på
plats för att skapa goda relationer med ungdomarna.
De mobila fritidsledarna har tillsammans med
föreningar arrangerat och utvecklat olika aktiviteter
för att locka fler ungdomar till ledarledda aktivite­
ter. Urvalet av aktiviteter har baserats på muntliga
önskemål från ungdomar och föreningarnas olika
fokusområden.
Många ungdomar som kommer till Sverige har
svårt att finna sin plats i samhället. Ett samarbete
med Friskis&Svettis och Nynäshamns ridskola på­
börjades med syftet att locka flickor från IM-språk­
program till deras anläggningar.
Under hösten 2014 involverades alla fritidsledare
i utvecklingsprocessen för att tillsammans pröva
nya arbetssätt och hitta nya mötesplatser. Ett flertal
studiebesök har genomförts för att få inspiration till
fortsatt utvecklingsarbete.
Foto: Scandinav bildbyrå
21
Öka tillgängliga aktiviteter för barn och ungdom
med funktionsnedsättning
Att kartlägga och pröva aktiviteter som lockar
ungdomar till andra arenor än de traditionella
fritidsgårdarna var en viktig del i projektet. En rad
anpassade aktiviteter för gruppen ungdomar med
funktionsnedsättningar har arrangerats men också
aktiviteter som passar alla ungdomar i Nynäshamn.
Nedan följer några exempel:
Att med olika funktionsnedsättningar kunna
vistas på is kan vara svårt. Därför genomfördes en
installation, ”No falls”, i Nynäshamns ishall med
syftet att öka möjligheten för funktionsnedsatta barn
att åka skridskor.
”Upp & ner” och ”Härs & tvärs” är metoder där
man utgår ifrån barnets individuella möjligheter.
Träningen sker under roliga och tillrättalagda for­
mer. Syftet är rörelseglädje och målgruppen är barn
och ungdom med funktionsnedsättning. Föreningar
och idrottslärare har under projekttiden fått utbild­
ning i metoderna och aktiviteter har förankrats och
genomförts.
När man har en funktionsnedsättning kan det
ibland kännas bra att umgås med andra som har
samma behov. Därför arbetade projektledaren med
att stimulera till att ungdomar med neuropsyko­
logiska funktionsnedsättningar träffades i olika
aktiviteter och möten.
Till exempel anordnades Beachparty vid flera till­
fällen under projekttiden med syftet att ungdomar
med funktionsnedsättningar skulle få träffa andra
ungdomar från andra kommuner.
Hur ska man som ung veta vad det finns för ak­
tiviteter att vara med på och hur kan fritidsledarna
nå ut? Eftersom de flesta ungdomar idag är ute på
nätet, arbetade fritidskonsulenten med att ta fram
en särskild webbplats där aktiviteter och information
om aktiviteterna lätt skulle kunna hittas18.
5.4Resultat
Målet att utarbeta en tillgänglig fritid för alla har
inte uppnåtts. Målet är mer en vision än ett mål och
därmed svårt att uppnå på tre år. Däremot har kul­
tur- och fritidsenheten under projekttiden utvecklat
en mer främjande utåtriktad verksamhet. Projektets
arbete har legat till grund för den nya verksamheten
som antagit namnet Ung fritid, ett samlingsnamn
för den fritidsverksamhet som idag bedrivs för
ungdomar (12–16 år) i Nynäshamns kommun19.
Arbetssättet är idag etablerat tillsammans med fler­
http://www.nynashamn.se/Se--gora/Fritid/Fritid-for-barn-ochungdom-med-funktionsnedsattning.html
19
http://www.nynashamn.se/Se--gora/Ung-Fritid.html
18
22
talet av de aktiviteter som startades upp i projektet.
Nedan följer de effekt- och projektresultat som kan
påvisas efter projektets slut.
effektresultat
Antalet ungdomar som deltar i ledarledda
fritidsaktiviteter eller träning
En viss ökning har skett av deltagande i förenings­
livet enligt elevenkäterna för årskurs 8. Mätningen
har gjorts 2012, 2013 och 2014.
En projektenkät har genomförts där samma elev­
grupper följts över tid. Grupperna har varit elever i
särskolan årskurs 6–9. Enkäten visar en viss ökning
av elever som deltar i ledarledda aktiviteter.
I grundskolan har man följt elever som år 2012
gick i årskurs 7 och år 2014 gick i årskurs 9. En­
käten visar ingen ökning av ledarledda aktiviteter
bland målgruppen.
Projektresultat
Utvecklingen av ett utåtriktat arbetssätt med hjälp
av mobila fritidsledare
De mobila fritidsledarna har anordnat olika
gruppaktiviteter utifrån särskilda önskemål från
ungdomarna. De har också vid behov initialt
stöttat särskilda individer till en fritidsaktivitet,
oftast i en förening. På samhällsnivå har de mobila
fritidsledarna informerat och synliggjort dagens
ungdomskultur till föreningslivet, näringslivet och
organisationer utifrån forskning, statistik och annan
kunskap. De mobila fritidsledarna har banat väg för
Nynäshamns kommuns nya fritidsledarverksamhet.
Verksamheten innebär att fritidsledarna kontaktar
ungdomar på andra arenor än tidigare, tar med dem
till olika aktiviteter som arrangeras av andra aktörer
och arrangerar även fler aktiviteter tillsammans med
ungdomarna.
Med hjälp av husvagnen ”Fritid på rull” nådde de
mobila fritidsledarna en annan målgrupp än de ung­
domar som vanligtvis kommer till fritidsgårdarna.
Satsningen var lyckad för yngre barn men nådde inte
åldersgruppen som är fritidsgårdsverksamheternas
primära uppdrag, det vill säga 13–18 år.
Fritidsledare inom sociala medier har utvecklats
under projekttiden och är idag etablerat. Fritids­
ledarna är framför allt aktiva på Facebook genom
sidan ”Ung Fritid Nynäshamn” och på Instagram.
Information till ungdomar om planerade aktiviteter
har också utvecklats och finns idag på kommunens
hemsida under rubriken Ung fritid.
Utifrån genomförd kurs ”Unga, sex och nätet” har
de mobila fritidsledarna tagit fram en ”lathund”
som syftar till att synliggöra vilka verksamheter och
yrkesgrupper som är ansvariga för vad i det främ­
jande arbetet med unga, sex och nätet. Lathunden
kommer att användas vid dialog mellan socialtjäns­
ten, skolans kuratorer, polis och fritidsledare.
Exempel på andra aktiviteter som genomförts av
de mobila fritidsledarna:
• Turneringar inom fotboll, volleyboll, innebandy
samt en luciacup i skolorna. Turneringar är idag
återkommande aktiviteter som stöds av fritids­
ledarna.
• Gymnasiets IM-språkprogram har med hjälp
av fritidsledarna provat hästskötsel och att
rida. De har också fått möjligheten att besöka
Friskis&Svettis för en introduktion. Det har varit
svårt att få eleverna att stanna kvar i föreningar­
na efter att stödet från de mobila fritidsledarna
upphörde.
• ”Ses offline” är en metod för dialog om värde­
grund, etik och moral på nätet för elever i årskurs
6. Metoden har genomförts i tre av kommunens
skolor. Efterfrågan finns för en fortsättning i sko­
lorna men den framtida fritidsledarrollen behöver
förtydligas innan en fortsättning kan ske.
• I samband med kulturnatten genomförde fritids­
ledarna tillsammans med Ungdomsfullmäktige
arrangemanget ”Underground”, ett stort disco
i det centrala parkeringsgaraget. Ungefär 230
ungdomar deltog under kvällen. Liknande arran­
gemang anordnas idag vid olika tillfällen som till
exempelvis skolavslutningar, skollov med mera.
Under projektet startade ”Vägen ut” där musik och
rörelse är den gemensamma nämnaren. Genom pro­
jektet fick ungdomarna möjligheten att ta fram och
redigera musik samt utbildning i ledarskap. Projek­
tet är idag etablerat på en fritidsgård och erbjuds alla
ungdomar som är intresserade.
Projektet har stöttat byggnationen av två skate­
parker och en kickbikepark som idag är i bruk.
Tillgängliga aktiviteter för barn och ungdom
med funktionsnedsättning
Några av alla aktiviteter som prövats har fått positivt
gensvar och andra ett mindre bra mottagande. Här
följer några aktiviteter som fått bra gensvar:
Handbollsföreningen erbjuder idag aktiviteter
­utifrån metoderna ”Upp & ner” och ”Härs & tvärs”.
Nynäshamns ridklubb, NRK, inkluderar idag barn
och unga med funktionsnedsättning i sina grupper.
De erbjuder även ett riktat sommarläger.
Friskis&Svettis har erbjudit träningspass i gymmet
för ungdomar med funktionsnedsättning under skol­
tid. För att få eleverna att bli mer aktiva på fritiden
finns en plan att under 2015 ge stöd för en övergång
från skoltid till fritid.
Installationen ”No falls” i ishallen används av
Nynäs hockey samt Nynäshamns skridskoklubb.
Nynäshamns skridskoklubb arbetar också med ett
projekt kring en mer jämlik ishall, där målgruppen
är elever i särskolan. ”Jämlik ishall” är en metod för
värdegrundsarbete samt rörelseglädje, samspel och
kommunikation på ett annat plan än de vanligtvis får
möjlighet till. Jämlik ishall finns nu tillgängligt under
allmänhetens åkning.
Beachparty på Dalarö är ett återkommande och
välbesökt samarrangemang mellan sex kommuner där
ungdomar med funktionsnedsättning träffas och får
möjlighet att prova på olika aktiviteter, grillar, dansar
och får nya kompisar.
En ny förening som vänder sig till ungdomar med
autism/Asbergers syndrom har startat.
Föreningen heter Anima och Animus och spelar
Magic och Munchkin20. Föreningens medlemmar
träffas en gång i veckan.
Utifrån projektet har ett flertal ”prova på”aktiviteter genomförts i samverkan med skola och
föreningar för att locka fler ungdomar till aktiviteter.
De mobila fritidsledarna har varit delaktiga. Exempel
är Idrott för alla, Jämlik ishall och skollovsarrange­
mang. Allaktivitetshuset har arrangerat disco för ung­
domar med funktionsnedsättning som också besöks
av ungdomar och fritidsledare från andra kommuner.
Genom fritidsnätet21 samt den information som finns
på kommunens hemsida kan barn med funktions­
nedsättning idag på ett enklare sätt få kännedom om
fritidsaktiviteter.
20
21
Kortspel
www.fritidsnatet.se
23
5.5Framtid
Den kompetenssatsning och de erfarenheter som
kultur- och fritidsenheten fått i projektet har stimu­
lerat till ett fortsatt förändrings- och utvecklings­
arbete inom hela verksamheten. Till exempel har
erfarenheterna av mobila fritidsledare lett till ett mer
främjande utåtriktat arbetssätt för alla fritidsledare
inom verksamheten. Det utåtriktade arbetssättet
inkluderar alla ungdomar i tonåren vilket innebär
att arbetet med att skapa tillgängliga fritidsaktivite­
ter för funktionsnedsatta ungdomar också fortsätter.
Det nya arbetssättet har idag namnet Ung fritid.
I förslaget till kommunens framtida folkhälsostra­
tegi uppger kultur- och fritidsenheten två strategier
som de vill arbeta med fram till 2025. Båda förslagen
är en fortsättning på projektets ambitioner och ska
stimulera till att fler ungdomar deltar i ledarledda
aktiviteter:
• Utveckla arbetssättet Ung fritid och det utåtrik­
tade fritidsledarskapet, i skolan och på olika
ungdomsmötesplatser för att möta ungdomarnas
behov och intressen.
• Utveckla arbetet med aktiviteter och evenemang
för ungdomar, där ungdomarna själva är delaktiga
i förberedelse- och genomförandearbetet, genom
att samverka med ungdomsfullmäktige, förenings­
liv och andra aktörer.
Foto: Scandinav bildbyrå
24
samverkan
mellan projekten
Under projektens uppstart samlades projektledarna,
projektanställda och andra anställda som var direkt
delaktiga i projektet tillsammans med styrgruppen
för folkhälsoarbetet. Under träffen beslutades att ett
samarbete skulle ske när det gäller föräldrastöd och
när det gäller ungdomar som befinner sig i risk för
att fara illa.
Resultatet av samverkan blev att ungdomsteamet
tillsammans med Hälsofrämjande skolutveckling i
Sorunda gemensamt införde metoden ”Effekt” som
är ett stödprogram för föräldrar med barn på hög­
stadiet gällande alkohol och andra droger. Projekten
har även arbetat tillsammans med andra former av
föräldramöten för att sprida information kring unga
och nätet samt andra ungdomstrender. Metoden
”Grattis – du har en tonåring” har också i samarbete
genomförts på några fritidsgårdar i samverkan med
kurator.
Samverkan har också skett för att nå ungdomar i
riskzon för ett framtida utanförskap. Projekten har
tillsammans arbetat för att öka närvaron i skolan,
förbättra måluppfyllelsen i skolan, förbättra levnads­
vanor samt minska misshandel och annan krimi­
nalitet. När ungdomar behövt stöd och möjlighet
till en positiv fritid har till exempel ungdomsteamet
fungerat som en länk till fritidsprojektet som där­
efter lotsat ungdomarna vidare till aktivitet.
Foto: Scandinav bildbyrå
25
resultat av process utvärdering gjord av
jönköpings högskola
Mikael Segolsson och Martin Hugo, två skolforskare
från Högskolan i Jönköping har under perioden
­januari 2013–maj 201422 genomfört en processut­
värdering av projekten. Syftet med utvärderingen var
att beskriva projektens arbete gentemot projektens
uppsatta mål, utvecklingsprocessen och att identi­
fiera framgångsrika metoder och arbetssätt som
kan bidra till att gynna hälsan hos målgrupperna i
Nynäshamns kommun.
Forskarnas roll var att utföra utvärderingen av
processer och arbetssätt samt i viss mån bidra med
vetenskaplig kompetens kring hur frågor kan ställas
och vilka områden som kan vara intressanta att do­
kumentera och följa ur ett vetenskapligt perspektiv.
Forskarna har använt sig av metoderna:
• Fokusgruppintervjuer
• Fältstudier
• Enkät
• Samtal
7.1 Övergripande resultat för
samtliga projekt
Samtliga tre projekt har utifrån de förutsättningar
som funnits utvecklats bra och bidragit till att ett
utvecklat hälsofrämjande arbete skett. De interna
utvecklingsprocesserna har visat goda resultat i
varierande grad. En ökad samverkan mellan de tre
projekten hade kunnat ske i större utsträckning.
För många aktiviteter i förhållande till resurserna
planerades in från början, vilket medförde sämre re­
sultat och nödvändiga avgränsningar gjordes därför
efterhand. Målen har varit för omfattande och svåra
att mäta och mål är formulerade som visioner.
22
26
Utvärderingen har inte följt hela projektperioden.
7.2 Resultat för projektet Hälsofräm-
jande skolutveckling i Sorunda
Det tog ungefär ett år att implementera projektet
och få legitimitet för arbetet bland personalen ute
i verksamheten. En prioritering i projektgruppens
arbete gjordes då ett beslut togs att arbetet skulle
riktas mot personalen och då främst på att utveckla
personalens kompetenser i att möta barn i behov av
särskilt stöd. Handledning i olika former har varit
central för att utveckla dessa kompetenser.
En kartläggning av elevhälsoarbetet har gjorts
och ett strategiskt arbete har inletts för att få ett
mer likvärdigt och förebyggande elevhälsoarbete på
rektorsområdet. Av lärarna uppgav 78 procent att de
upplevde sig delaktiga i projektet. En klar majoritet
av lärarna uppger att de har goda erfarenheter och
en positiv inställning till projektet. Tre fjärdedelar
av lärarna uppger också att innehållet i projektets
aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra
eller mycket bra sätt. Den största delen av lärarna
är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning
projektet har erbjudit och 88 procent av lärarna
upplever att projektet utvecklat kompetenser hos
personalen om metoder som stödjer barn i behov av
särskilt stöd. Endast 31 procent av lärarna upplever
att projektet har förbättrat levnadsvanor bland barn
och elever. Hälften av lärarna upplever att projektet
har bidragit till att öka delaktigheten och påverkans­
möjligheterna för barn och elever. Lärare som är
verksamma i de lägre åldrarna är mer positiva till
projektet och dess effekter än lärare verksamma i
årskurs 7–9.
7.3 Resultat för projektet Social-­
tjänstens ungdomsteam
7.5 Rekommendationer inför framtida projekt
Projektet kom igång relativt snabbt eftersom det var
befintliga kompetenser som sammanfördes där det
redan fanns tydliga yrkesmässiga roller. Projektgrup­
pen uppfattade på ett tidigt stadium att projekt­
målen var stora och svåra att utvärdera och att det
finns en inbyggd paradox mellan några av målen.
Ungdomsteamet har arbetat med drygt 20 riktade
aktiviteter och insatser och hade hösten 2013 haft
stödjande insatser riktade mot uppskattningsvis 300
ungdomar i åldern 12–20 år.
Ungdomsteamet upplever själva att arbetet
fungerar bra och att de idag har bättre koll på
ungdomarna och att de kan arbeta effektivare. Ur ett
utvärderingsperspektiv är det lite otydligt vad som
är själva projektet eftersom det till stor del liknar en
omorganisation i en verksamhet där det är svårt att
arbeta ur ett formellt projektperspektiv.
• Formulera rimliga, avgränsade och mätbara
projektmål från början utifrån de resurser som har
tilldelats.
7.4 Resultat för projektet Tillgänglig fritid för alla
Det har under de två första åren inte varit någon
riktig kontinuitet i projektgruppen och arbetet
på grund av tidskrävande rekryteringsprocesser,
sjukskrivningar och att de mobila fritidsledarna har
fått rycka in och utföra många arbetsuppgifter som
ligger utanför projektet. Detta har lett till att pro­
jektarbetet inte har kommit igång på det sätt som
det var tänkt. Ett mer kontinuerligt samarbete med
föreningar och andra fritidsaktörer har etablerats och
fler ungdomar som har en funktionsnedsättning är
igång med ledarledda fritidsaktiviteter i olika fören­
ingar än när projektet startade. Projektgruppen kon­
staterar att de inte i samma utsträckning lyckades
med att nå ut till den stora gruppen ungdomar och
unga vuxna som inte har en funktionsnedsättning.
De konstaterar också att det är svårt att mäta om
arbetet ute på skolor har genererat mer deltagande i
fritidsledda aktiviteter för ungdomarna. De mobila
fritidsledarna upplever att det har varit svårt att
avgränsa sitt arbete.
• Involvera den tänkta projektgruppen tidigt och låt
dem vara med i planering och målformulering.
• Pröva målformuleringarna mot en modell, för­
slagsvis SMART.
• Avgränsa målgrupperna för projektet. Utöka
hellre efterhand.
• Projektgrupper bör tidigt i arbetsprocessen ta
fram en tydlig arbetsbeskrivning för varje med­
arbetare.
• Om möjligt är det bra att involvera en extern
konsult som har erfarenheter av projektverksam­
het i planeringsstadiet av projektet.
• Viktigt är också att formulera en beredskapsplan
för åtgärder i ett projekt vid tillfällig eller lång­
varig frånvaro av en eller flera projektdeltagare;
exempelvis vid sjukdom.
Foto: Scandinav bildbyrå
27
totalkostnad
Kostnaden för samtliga projekt var 14,5 miljoner
kronor. Totalkostnaden omfattar den externa utvär­
deringen av Högskolan i Jönköping, utbildnings­
kostnader i projekten, resurskostnader och till viss
del marknadsförings- och aktivitetskostnader.
8.1Samhällskostnadseffektivitet
Under projekttiden har kommunens controller
genomför socioekonomiska beräkningar på projek­
ten Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda och
Socialtjänstens ungdomsteam. Tillsammans med
projektledarna har kommunens controller tagit fram
underlag för beräkningarna. Beräkningarna är gjorda
utifrån den grupp barn där det finns en stor risk att
som vuxen hamna i ett utanförskap. Beräkningarna
är mycket lågt räknade och har omfattat:
• En resultaträkning (intäkter och kostnader samt
omfördelning mellan aktörer – helhetssyn)
• En nyckeltalsanalys (att ekonomiskt jämföra till
exempel marginalisering med inkludering)
• En investeringsanalys (vad händer på lång sikt?)
• En finansieringsanalys (vem vinner och vem
förlorar?)
I projekten har sannolikheten för framtida mar­
ginalisering, karriärvägar, bedömning av insatsens
effekter och produktionsvärde räknats in. Därefter
har en investeringskalkyl tagits fram av årlig vinst
och ackumulerad vinst samt diskonterade framtida
värden för att inte räkna med för höga värden. Vin­
sten beräknas utifrån en uppskattning av hur mycket
resurser samhället skulle lägga ut för de berörda
individerna i vuxen ålder om inte projekten hade
gjort en insats.
Den samhällsvinst som projekten tillsammans
kan medföra långsiktigt i form av att färre individer
hamnar i ett utanförskap är 46 miljoner kronor på
45 år.
Uträkningarna visar att det finns en längre inves­
teringskostnad innan en vinst kan ses i satsningar för
barn och unga. Därför är det av största vikt att verka
långsiktigt.
Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda
Utvärderingen grundar sig på 86 individer för vilka
framtiden bedöms ha förändrats avsevärt på grund
av projektets insatser. Projektet har följt samman­
lagt sex årskullar i åldrarna 12–14 år och urvalet
har grundat sig på faktorer som bedömts medföra
en risk att i vuxen ålder hamna i ett utanförskap.
Riskerna är:
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning,
diagnostiserad
• Fysisk/medicinsk funktionsnedsättning av
svårare art
• Familjehemsplacerad
• Oroande mönster av frånvaro
• Oroande tendenser till exempel ANDT
och/eller psykisk ohälsa
• Låg måluppfyllelse i ett eller flera ämnen
28
Foto: Scandinav bildbyrå
29
Av de 86 individer som funnits med i kartläggning­
en har 21 individer därefter bedömts få en föränd­
ring i och med projektet. Därefter har man delat
antalet på två för att inte överdriva analysen. Därför
är den slutliga beräkningen gjord på 11 individer.
Fler ungdomar har säkerligen påverkats positivt av
insatserna men det slutliga resultatet ska ses som
ett beräknat minimiantal för vilka en effekt har
uppnåtts.
Prognosen visar att det förebyggande arbete som
skett via projektet kan medföra ett minskat utanför­
skap för riskgruppen och en besparing för samhäl­
let med cirka 24 miljoner på 45 år eller cirka 2,2
miljoner per elev.
Bilden visar att projektets förebyggande arbete
kan, förutom den mänskliga vinsten för berörda
elever och anhöriga, medföra vinster för flera sam­
hällsaktörer.
RESULTAT – HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA
Resultat – Hälsofrämjande skola
35 000 000
Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%)
30 000 000
25 000 000
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
-5 000 000
64
62
60
58
56
54
52
50
48
46
44
42
40
38
36
34
32
30
28
26
24
22
20
18
16
14
12
-10 000 000
Ålder
30
Produktionsvärde
Övriga
Rättsväsende
Landsting
Kommun
Försäkringskassa
Arbetsförmedling
Netto
Socialtjänstens ungdomsteam
Ungdomsteamet har haft individuella, regelbund­
na och kontinuerliga insatser för 300 individer un­
der projektperioden. Av de 300 individerna grundar
sig den socioekonomiska kalkylen på 50 individer
för vilka framtiden bedöms ha förändrats avsevärt
på grund av projektets insatser. Individerna har haft
allvarliga problem såsom exempelvis kraftigt miss­
bruk. Efter avslutad insats har situationen förändrats
och de har inte behövt ytterligare stöd. Individer
som upplevs ha kunnat själva eller med hjälp från
exempelvis familj ändå ha klarat av att förändra sin
situation är inte med i denna beräkning. Projektet
bedömer därmed att fler ungdomar har påverkats av
insatserna. De 50 individerna ska ses som ett beräk­
nat minimiantal för vilket en effekt uppnåtts.
Den socioekonomiska analysen visar att en för­
väntad samhällsvinst på 22 miljoner kronor efter
RESULTAT – UNGDOMSTEAM
45 år kan ske tack vare projektets insatser. Genom­
snittligt för varje individ är den förväntade vinsten
cirka 170 000 kronor efter fyra år, 780 000 kronor
efter tio år och 2,5 miljoner kronor efter 45 år.
Analysen tar endast hänsyn till de insatser som
riktas till personer som redan idag är aktuella i
social­tjänsten. Utöver arbete med dessa ungdomar
genomför ungdomsteamet en rad förebyggande
åtgärder som riktar sig till en vidare krets av ung­
domar och föräldrar. För dessa insatser går det inte
att göra någon uppskattning över effekten, varför
vinsten av dessa insatser inte kan redovisas. Den
socioekonomiska vinsten av teamets insatser förvän­
tas därmed bli än högre än i den socioekonomiska
analysen
Bilden visar att projektets förebyggande arbete
kan, förutom den mänskliga vinsten för berörda,
medföra vinster för flera samhällsaktörer.
Resultat – Ungdomsteam
30 000 000
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
39
37
35
33
31
29
27
25
23
21
19
17
15
13
11
9
7
5
3
-5 000 000
1
Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%)
25 000 000
År
Produktionsvärde
Övriga
Rättsväsende
Landsting
Kommun
Försäkringskassa
Arbetsförmedling
Netto
31
spridning
Under hösten 2015 och våren 2016 kommer
resultaten i projekten spridas lokalt och nationellt
med hjälp av ett framtaget informationsmaterial.
Spridningen kommer främst att ske i samband med
att kommunens nya folkhälsostrategi implementeras
i kommunen så att lärdomarna från projekten tas
tillvara inför framtida satsningar. Det innebär att
chefer och medarbetare i kommunens olika förvalt­
ningar kommer att få ta del av resultaten.
Under våren och sommaren 2015 har de enskil­
da projektens slutrapporter redovisats i respektive
nämnder. Under hösten redovisas den samlade rap­
porten i kommunstyrelsen samt på ett gemensamt
nämndmöte för barn och utbildning och socialtjäns­
ten.
I november 2015 anordnar Nynäshamns kommun
i samarbete med Sveriges kommuner och landsting
(SKL) en konferens i centrala Stockholm på temat
sociala investeringar – insatser för ökad hälsa och
samhällsekonomiska vinster. Under konferensen
kommer vissa delar av projekten att presenteras.
32
Foto: Oskar Kihlborg
33
slutsats
Projekten
Det har skett en betydande verksamhetsutveckling.
Positiva resultat har uppnåtts och många lärdomar
har haft betydelse och lever vidare i kommunens
förvaltningar och i kommunens framtida folkhälso­
arbete. Enligt de samhällsekonomiska analyser
som genomförts har satsningarna varit en lönsam
investering för framtiden.
Under våren 2015 har projektledarna och andra
representanter från förvaltningarna hjälpt till att ta
fram ett förslag på kommunens folkhälsostrategi
som ska gälla till 2025. Folkhälsostrategin syftar
till att skapa en tydlighet kring vilka insatser som
ska prioriteras i Nynäshamns kommun fram till år
2025. Den talar om hur kommunens verksamheter
ska arbeta för att nå en bättre folkhälsa samtidigt
som man förverkligar de uppsatta målen i kommu­
nens styrdokument Mål och budget. I förslaget finns
strategier för fortsatt implementering av projektens
positiva resultat. Projektens resultat kommer på så
sätt att tas tillvara och uppföljning av projektens
fortsatta implementering kommer att ske i samband
med att folkhälsostrategin årligen följs upp. Strate­
gin kommer att behandlas av kommunfullmäktige i
början av 2016.
Uppföljningar och utvärderingar i projekten har
hjälpt till att öka kunskaperna bland personalen om
vikten av att följa upp och värdera insatser, så att
lärdomar kan tas tillvara för framtidens utveckling
i verksamheterna. I projekten har ledningen inom
de olika verksamheterna på ett positivt sätt stöttat
projekten. Likaså har projektanställda och projekt­
ledare varit mycket ambitiösa och kunniga. Ett gott
ledarskap samt ambitiösa och kunniga projektledare
34
och anställda är viktiga faktorer för att lyckas. Samt­
liga projekt har upplevt hinder på vägen. Exempelvis
har det funnits svårigheter med personalomsättning
i projekten, satta mål som inte har gått att mäta,
svårigheter att avgränsa och för stora geografiska
områden. Många aktiviteter har också genomförts
men inte följts upp, vilket har resulterat i att effekter
inte konkret kan påvisas. Det har också varit svårt
att i vissa fall hitta samverkansformer mellan projek­
ten då sekretess och tidsbrist varit några upplevda
hinder.
Projektstyrningsmodellen
Tre år är kort tid för att planera, förankra och
implementera nya metoder och arbetssätt. Dessutom
tar det tid att utvärdera satsningar inom den avsatta
tiden. Det är också svårt att påvisa vissa resultat
under en så kort tid. I samband med att den nya
folkhälsostrategin har tagits fram har också projekt­
styrningsmodellen förändrats med hjälp av de lärdo­
mar som kommunen fått från projekten. I framtiden
kommer det att finnas tydligare projektmallar och
krav på konstruktionen av projektet. Bland an­
nat ska SMARTA mål sättas som kan följas upp.
Tydligare behovsbeskrivningar och avgränsningar
ska tas fram redan i direktivet. Projekten kan få nya
medel för vidare implementeringsarbete under ett år.
Dessutom ska projektledares, samt i förekommande
fall projektanställdas, roller och uppdrag förtydligas i
projektplanerna. Projektledaren ska ha eller tillför­
skaffa sig projektledarutbildning. En extern utvärde­
ring ska alltid ske vid större mer kostsamma projekt
och gärna även en samhällsekonomisk analys. I den
mån samarbete ger bättre resultat ska det alltid ske.
Rapporten är framtagen 2015 av Catherine Forsberg, folkhälsosamordnare i Nynäshamn kommun
catherine.forsberg@nynashamn.se
Rapportens innehåll är en sammanfattning av projektens slutrapporter och processutvärderingen
av Högskolan Jönköping. Projektens slutrapporter samt processutvärderingen finns att hämta på
www.nynashamn.se/Kommun--politik/Folkhalsa/Avslutade-folkhalsoprojekt.html
Ärendenummer: KS/2015/0174/449
Omslagsfoto: Scandinav bildbyrå.
Produktion: Hurra AB
35
Stadshusplatsen 1, 149 81 Nynäshamn
Tel 08 520 680 00 kommunstyrelsen@nynashamn.se www.nynashamn.se