Aktuellt från Fjärrsyn nr 1

Nr 1 2015
F J Ä R R S Y N – N U E N D E L AV
ENERGIFORSK
Hallå där!
Sedan 1 januari är Fjärrsyn en del av det nybildade forskningsbolaget
Energiforsk, som även omfattar forskning om el och gas.
Energiforsk ägs av Svensk Fjärrvärme,
Svensk Energi, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Bakgrunden
till att man har skapat ett gemensamt
bolag för energiforskning är framförallt
för att kunna skapa synergier och öka
förutsättningarna för samarbete mellan
olika energibärare. Mycket talar för att
det framöver kommer att krävas ett tydligare helhetsperspektiv i energisystemet
och att då ha energiforskningen samlad
ökar möjligheterna för att bedriva rätt
forskning. Bolaget har ett 20-tal anställda med verksamhet i Stockholm och
Malmö. Åse Myringer är den som är
områdesansvarig för fjärrvärme, fjärrkyla och energianvändning, där Fjärrsyn
utgör merparten – se mer i artikeln intill.
Gynnar forskningen
Catarina Jäderberg är kommunikationschef på Energiforsk. Hon har varit
forskningskommunikatör och strateg på
Fjärrsyn sedan 2006 och arbetade innan
dess med miljöforskning på Naturvårdsverket.
– Jag har jobbat med forskningskommunikation i 12 år och det känns
roligt och inspirerande att vara i en miljö
där alla dagligen arbetar med forskningsfrågor, säger Catarina Jäderberg.
– Att vi är samlade tror jag kommer
att gynna de som berörs av forskningen.
För Fjärrsyns del kommer det till en början inte att märkas någon större skillnad,
men i ett längre perspektiv kommer nog
fjärrvärme och fjärrkyla att ingå i fler
studier kring energisystemet.
I dagsläget pågår forskning inom
fjärrvärme och fjärrkyla inom forskningsområdena ”Fjärrvärme och fjärrkyla” och ”Biobränslebaserad el- och
värmeproduktion”. Där omfattas såväl
Fjärrsyns forskning som Värmeforsks
forskning. Totalt har Energiforsk följande nio forskningsområden:









Fjärrvärme och fjärrkyla
Biobränslebaserad el- och värmeproduktion
Skogsindustriell energi
Elnät, vindkraft och solel
Vattenkraft
Kärnkraft.
Energigaser och flytande drivmedel.
Energisystem och marknad
Energianvändning inklusive
transporter
Fjärrvärmeforskningen står för cirka 10
procent av Energiforsks portfölj på 240
miljoner kronor. Trots att detta är en
mindre del av den totala forskningen är
Catarina Jäderberg inte orolig för att
forskningen om fjärrvärme och fjärrkyla
ska försvinna.
Ökat intresse för fjärrvärme
– Sett ur ett internationellt perspektiv
ökar intresset för fjärrvärme och fjärrkyla och vi har en av världens största
forskningsprogram för just dessa energibärare. Fjärrvärme och fjärrkyla kommer
dessutom att vara viktiga komponenter
när forskare kommer att titta på utvecklingsfrågor i ett helhetsperspektiv, avslutar Catarina Jäderberg.
Nu har den första linjefärjan i värl4DH Research Centre i Köpenhamn
den fått fjärrvärme. Stena Danica i
www.4dh.dk/call-for-abstracts
Göteborgs hamn anslöts i december. senast 1 mars 2015
Åse Myringer, områdesansvarig för
fjärrvärme, fjärrkyla och energianvändning på Energiforsk.
Vad innebär ditt jobb i praktiken?
Jag är ansvarig för forskningen inom
Fjärrsyn, men jag kommer också att
jobba för att hitta synergier och möjligheter att samarbete med Energiforsk övriga forskningsområden.
Du började jobba på Energiforsk den
12 januari. Vad står överst på din prioriteringslista?
Jag håller på att sätta mig in i Fjärrsyn och de projekt som pågår. Jag
färdigställer kontrakt till de nya projekt som blivit beviljade finansiering.
Fjärrsyn har varit duktig på
tvåvägskommunikation, vilket tilltalar mig och jag vill gärna träffa
medlemsföretag och diskutera deras behov av forskning och hur de
använder de resultat som kommer
fram.
Du kommer närmast från Vattenfall
Research & Development. Berätta mer
om din bakgrund.
Jag är utbildad ingenjör i kemiteknik
vid KTH. Jag har jobbat 12 år på
Vattenfall med forskningsfrågor som
bland annat forskningsingenjör, enhetschef och portföljchef.
Vet du att…
fjärrvärmen i Kina har växt med
13 procent sedan år 2000?
STORT INTRESSE FÖR NY TEKNIK
– Halvvägs in i vårt forskningsprojekt har vi utvärderat de mest intressanta, innovativa lösningarna för kombinerade fjärrvärme- och
fjärrvärmanslutningar. Nu ska vi gå på djupet med dessa lösningar,
sa Anders Tvärne på Distributionsdagarna den 27-28 januari.
Anders Tvärne på Capital Cooling
Energy är tillsammans med Svend
Frederiksen vid Lunds Tekniska Högskola projektledare för forskningsprojektet ”Optimal och innovativ teknik
för kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning – kundcentraler och
distribution i fastigheter.
Bakgrunden till projektet är att
den globala efterfrågan på komfortkyla förväntas öka kraftigt de kommande decennierna. Fjärrkyla kan
tillmötesgå detta behov på ett energisnålt sätt. Sverige tillhör de länder
som kommit långt med användning av
fjärrkyla, vilket lett till export av både
produkter och tjänster kopplat till
denna teknik.
Skapa optimala anläggningar
Det finns dock en flaskhals i systemet
relaterad till temperaturnivåerna.
Högre returtemperaturer på fjärrkyla
öppnar möjlighet att använda mer
frikyla. Det blir även möjligt att ansluta fler kunder utan att behöva
pumpa mer vatten.
Lösning blir därför att skapa mer optimala kundanläggningar – både vad
gäller kundcentralen och sekundärsystemet inom fastigheten, vilket är
fokus i detta projekt.
Fem innovativa tekniska lösningar
– Vi har undersökt vilka nya tekniker
som kan lösa detta och har utvärderat
och valt ut fem nya kundcentraler med
sekundärsystem, sa Anders Tvärne
och presenterade följande lösningar:
sorptiv hybrid, sorptiv hybrid med
vattenindysning, sorptiv hybrid med
vattenburen kyla (kylbafflar), två seriekopplade batterier samt återcirkulation av returluft.
– Nu ska vi analysera dessa lösningar på djupet tillsammans med
olika intressanter i branschen. Och det
finns ett stort intresse från tillverkare,
fastighetsägare och fjärrvärmeföretag,
så vi har en väldigt stor referensgrupp
till vår förfogande, sa Anders Tvärne.
Projektet ska vara avslutat i mars
2016.
ÅT TA N YA P R O J E K T S TA R TA R
Vid årsskiftet blev åtta nya forskningsprojekt beviljade finansiering
av Fjärrsyn. Fem av dem beskrivs i korthet nedan. Information om
samtliga projekt finns på www.fjarrsyn.se
I projektet ” Storskalig styrning av fjärrvärme för minskad resursanvändning”,
som leds av Louise Trygg, kommer forskare vid Linköpings universitet att visa
på hur systemoptimering av fjärrvärmesystem kan bidra till att utveckla städer
och regioner blir mer resurseffektiva.
Forskare vid Grontmij och Lunds
Universitet kommer i projektet ”Kundernas uppfattning av förändrade prismodeller ”att undersöka hur kunderna ser på
de nya prismodeller, något som inte
gjorts i någon studie tidigare. Henrik
Gåverud på Grontmij är projektledare.
I projektet ”Livslängd för fjärrvärmerör”, som leds av Nazdaneh Yarahmadi
vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, kommer att forskare att kartlägga
Lönsamma nyheter!
de komplicerade sambanden kring vilka
nedbrytningsprocesser som dominerar
under olika förhållanden. Forskarna
kommer också att utveckla metoder för att
livslängdsprediktering.
I det tvärvetenskapliga projektet ”Resurseffektiva städer”, som leds av Linda
Wårell, kommer forskare vid Luleå tekniska universitet att undersöka hur fjärrvärme kan bidra till den resurseffektiva
staden.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet kommer i projektet ”Strategier för hållbar energieffektivisering” att undersöka
och ta fram beslutsunderlag kring vilka
framtida investeringar som är lönsamma
för fjärrvärmeföretag. Fredrik Martinsson
leder projektet.
I Fjärrsyns nya halvårsberättelse kan du
läsa om resultat från en rad projekt. En
röd tråd genom skriften är hur forskning
leder till lönsamma affärer.
Fjärrvärmeforskning är viktig ur en
rad aspekter, inte minst ekonomisk. I
halvårsberättelsen kan du ta del av
hur forskningsprojekt leder till ökade
intäkter, men också hur underhållskostnader kan minska.
Fjärrsyn finansierade Kristina
Lygneruds forskning vid Handelshögskolan i Göteborg. En insikt hon
gjorde som forskare var att det borde
finnas vinster om man kombinerar
arbete med risk och effektivisering.
Detta gör hon nu i praktiken på
Borås Energi och Miljö, vilket har
rönt intresse hos flera energibolag i
landet. Hon pryder omslaget på halvårsberättelsen tillsammans med Patrik Nyhlén, som är arbetsledare
inom Hushåll, vilket är det affärsområde som varit först ut på Borås
Energi & Miljö att arbeta med risk
och effektivisering enligt Lean.
Du kan också läsa om den nyblivne fjärrvärmedoktorn Henrik
Gadd och hur hans teoretiska kunskaper om mätvärden nu ska användas i praktiken. Vi berättar också om
hur samverkan kan ge mer intäkter.
Det gäller såväl regionala nät som
ökat samarbete med industrier.
Läs också om forskningsprojekten som har studerat livslängden
på fjärrvärmrör och värmepastans
betydelse för mätning i dykrör.
Sist men inte minst blickar vi mot
Asien och hur ett ökat forskningssamarbete mellan Sverige och Kina
kan leda till kunskapsutbyte och fler
affärer.
Hallå där!
Anders Sandoff, universitetslektor på
Handelshögskolan i Göteborg.
Foto: Anna Sigvardsson Högborg
” S P Ä N N A N D E AT T F Å K O L L P Å
S I N VÄ R M E A N VÄ N D N I N G ”
Han gör av med mindre vatten i köket och badrummet. Hon
vill samla statistik för att få grepp om värmeanvändningen.
Steve Öberg och Malin Lönroth gör tummen upp för Green IT
Homes.
Det sprakar från kaminen och värmen
sprider sig i vardagsrummet. Annars är
det ganska svalt i parets tjugotalsvilla i
Kvillebäcken i Göteborg.
– Vi jobbar långa dagar och då
känns det onödigt att ha det varmt dagtid, säger Malin Lönroth.
Testpiloter
Paret har bott i villan i fyra år. De var
energimedvetna redan tidigare, men sedan i höstas har detta förstärkts genom
att de blev testpiloter för Green IT Homes via Göteborg Energi.
– Jag tycker det är coolt med ny teknik och så är det spännande att få koll
på sin värmeanvändning. Den känns så
abstrakt annars, säger Malin Lönroth.
Steve Öberg nickar och lägger till:
– Och så får man överblick över
elanvändningen i samma app. Det gillar
jag. För min del är det viktigaste att se
vad vi gör av med, till exempel hur
mycket värme en dusch drar.
För Malin Lönroth handlar det även
om styrning, genom att man väljer genom att man väljer komfortläge i appen.
– Det är skönt att slippa gå ner i
källaren och skruva på fjärrvärmecentralen. Jag har inte känt mig helt bekväm bland alla kranar och vred.
Har ni förändrat er värmeanvändning tack vare Green IT Homes?
– Ja, jag använder mindre varmvatten i köket, framför allt i badrummet,
säger Steve Öberg och plockar fram
surfplattan. Han går in på Green IT
Homes-appen och pekar på två smala
staplar från åttatiden på morgonen.
– De här ”spikarna” är våra morgonduschar. Min spik är mycket kortare
än Malins.
– Jag har inte riktigt förändrat min
konsumtion ännu. Men det är bra att ha
något som kontrollerar en. På det här
sättet ser man jättetydligt vad som drar
mycket värme, säger Malin.
Användbar statistik
Resan med Green IT Homes har just
startat, men paret hoppas att den blir
lång. Malin Lönroth ser till exempel
fram mot att kunna ställa samman statistik över värmeförbrukningen på
samma sätt som hon håller koll på elräkningarna och bolåneräntorna.
Du ska i vår bedriva forskningsinsatser
kopplade till ”Gröna IT-innovationer för
fjärrvärme”. Vad kommer du och din
kollega Jon Williamsson att göra?
Jon kommer att intervjua direktörer
och chefer från fjärrvärmebolag
som satsar på kundorienterade ITlösningar med energihushållning
och energieffektiviseringssyfte. Vi
tittar både på företag som har implementerade system och på företag
med långtgående planer att implementera sådana system.
Vad kommer ni att titta extra på?
Fjärrvärmen genomgår en potentiellt stor förändring genom att ge
kunder tillgång till data över hur
exempelvis deras energikonsumtion
ser ut. Vi vill därför ta reda på hur
sådana kundorienterade ”realtids”system används i affärsutveckling
och hur de i slutändan kan påverka
affärsmodellen.
Vad innebär en implementering av en
IT-plattform som Green IT Homes?
Det möjliggör en annan form av
kundkontakt än vad som tidigare
funnits. Det skapar även möjlighet
för fjärrvärmeföretaget att – genom
mer detaljerad förståelse för kundbeteende och snabbare interaktion
med kunden – bättre styra exempelvis effektuttag, dimensionering
av system och utformning av kunderbjudanden.
Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och drivs av Energiforsk AB.
Redaktör: Ann-Sofie Borglund. E-post: kontakt@energiforsk.se www.energiforsk.se Tel 08–677 25 30.