Ät mindre godis!
LEDARE Lokala avtal – höstens heta diskussionsämne | 3 5/ 2015 MAriAnnE isOTALUs i gOdisAFFärEn swEETHEArT Ät mindre godis! 5/2015 innEHÅLL HANDEL & SERVIcE LEDARE ARMI MURTo | 3 AKTUELLT FIF | 4 – 7 KOLUMN MIcAEL LINDHoLM | 5 gOdisAFFärEn swEETHEArT ät mindre godis 8 10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE 12 NYLANDS FÖRETAGARE 14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE 18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE 16 20 22 HELSINGFORS FÖRETAGARE ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 7 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 23 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52 MATERIAL 19.1.2015 16.3.2015 11.5.2015 17.8.2015 12.10.2015 1.12.2015 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548 DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska. CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999 UPPLAGA 2450 st. UTGIVARE Företagarna i Finland TRYCK Wasa Graphics Oy OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into 3 LEdArE Lokala avtal – höstens heta diskussionsämne H östen rullar framåt med hård fart. Här har vi redan det femte och näst sista numret av Företagare i Finland-tidningen för i år. Detta nummer av tidningen innehåller en hel del artiklar och presentationer om företag samt företagsverksamhet inom handel och service. Vi hoppas även att ni finner det intressant att läsa om några inblickar i vad som hände på Företagardagarna i Vuokatti. Några utvecklingsprojekt kring tidningen har nyligen startats och vi hoppas att dessa kulminerar i en läsarundersökning. Tidningens redaktion har fått en del ros och positiv feedback, men ingenting är färdigprocesserat utan vi strävar efter att tidningen ska bli ännu bättre och att läsarna blir ännu mer nöjda än tidigare. Ännu en snabb återblick till Företagardagarna, som är förbundets viktigaste evenemang under året. På Företagardagarna kunde man lyssna på inspirerande företagshistorier av bl.a. Jethro Rostedt och Hjallis Harkimo, bekanta sig med andra företagare och även motionera. Men ett av det viktigaste var förbundsmötet, där medlemmarna beslöt om vad FiF skall jobba för och hur mycket medlemsavgiften ska vara under det kommande året. Många väldigt viktiga ärenden och det är fint att se att så många är engagerade. Nästa år ordnas allt detta i Vasa, så ni är alla välkomna att ladda era batterier med evenemangets intressanta, inspirerande och idégivande innehåll. Som jag nämnde, så fattades en hel del beslut kring olika ärenden under förbundsmötet i Vuokatti. Förbundsmötet fastställde även en resolution, ett meddelande åt media och alla intresserade med rubriken ”Konkurrenskraften och sysselsättningen kunde förbättras genom att öka möjligheterna till lokalt avtalande”. Enligt resolutionen släpar Fin- land efter vad gäller kostnadskonkurrenskraften och argumentet är att detta begränsar tillväxt och investeringar samt ökar arbetslöshet. Förbundsmötet föreslog att det effektivaste sättet att förbättra situationen är att öka möjligheterna till lokalt avtalande. De tyckte även att ökade möjligheter till lokalt avtalande skulle medföra nya arbetsplatser och högre totalinkomster för de anställda. Detta understöds av resultaten av en enkät som företagare fyllt i. Förbundsmötet var även av den åsikten, att arbetsmarknadens strukturer ska förnyas och en lösning till detta skulle vara att förnya arbetsmarknaden genom att utvidga möjligheterna till lokalt avtalande i enlighet med regeringsprogrammets målsättningar. Det uppskattas att det, om ändringarna genomförs, kan skapa 60 000 – 65 000 nya arbetsplatser. Lokala avtal har varit ett väl debatterat ämne under hösten. Företagarna i Finland anser att det behövs förändringar och det är dags att ta tag i dem nu. Företagare som svarade på enkäten anser att det på arbetsplatserna behövs större möjligheter att ingå lokala avtal i synnerhet för att kunna hålla kostnaderna under kontroll. Men även för att främja företagens tillväxt, organisera arbetstider och underlätta sysselsättandet. Vi hoppas att regeringen lyssnar och som sagt, för ärendet vidare i mål. Vi har ganska bra tecken på att detta kommer att ske om vi litar på arbets- och justitieminister Jari Lindströms tal, som han höll på Företagardagarnas galamiddag. Enligt honom är regeringens mål att företagen på ett mer omfattande sätt än nu lokalt ska kunna komma överens om till exempel lönerna och arbetstiderna. Mera om hans tal finns att läsa i detta nummer av Företagare i Finland. För att avsluta denna ledare, så vill vi hälsa alla välkomna på den nationella företagarkryssningen som ordnas nästa vår. Nästa år är ett viktigt år för vårt förbund som firar 20 år som FiF. Därmed ordnas denna stora kryssning för företagare i Finland. Alla är välkomna och mera information finns på www.yrittäjäristeily.fi. Under kryssningen kan man lyssna på presentationer av sakkunniga talare och det kan även marknadsföras att stora showartisten Jari Sillanpää kommer att vara kvällens stjärnsolist. Vi ses där, eller hur? redaktionen önskar alla en solig och vacker höst! Armi Murto Chefredaktör AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Riksomfattande företagarpriser 2015: Fineweld, Iivari Mononen, Lapland Hotels och Trans Farm text josi tikkanen bilder esa siltaloppi I år delades det Riksomfattande företagarpriset ut till fyra företag: Fineweld Oy från Karleby, Iivari Mononen Oy från Joensuu, Lapland Hotels från Muonio och Trans Farm Oy från Riihimäki. Det som är gemensamt för dessa företag är målmedveten strävan efter tillväxt. Priserna delades ut vid Företagarna i Finlands årliga huvudevenemang, de Riksomfattande före-tagardagarna i Vuokatti lördag kväll. De premierade företagen utsågs av en kommitté som består av representanter för Företagarna i Finland, Förbundet för Finländskt Arbete, stiftelsen Yksityisyrittäjäin Säätiö och Fennia. Finewelds rörsystem för industrin och processhelheter har stor efterfrågan Fineweld Oy, som ligger i Karleby, har utvecklats från en mans svetsningsföretag till ett företag med ett hundra anställda som genomför investeringsprojekt inom industrin. Prefabriceringen av rörsystem och stålkonstruktioner sker i företagets egna lokaler på en verkstad, varefter de installeras på plats. Företagets grundare och ägare Matti Laitinen anser att det som är fint i företagandet är förmågan att kunna sysselsätta: det känns bättre att kunna erbjuda arbetsplatser än att förtjäna pengar. Laitinen har ofta fått höra att det har berott på tur att han har fått stora projekt, men enligt honom är orsaken inte tur utan expertis. Iivari Mononen Oy övergick från cirkelsågning till stolpverksamhet Matti Laitinen och Arto Ikola Fineweld Oy Bransch: Tillverkning och installation av rörsystem för industrin samt genomförande av investeringsprojekt inom industrin. Hemort: Karleby Grundat: 1996, verksamheten inleddes under namnet T:mi Hitsausapu Matti Laitinen 1988. FW Capital Oy äger Fineweld Oy-koncernen och Priotec Oy. Fineweld Oy-koncernen består av Fineweld Oy, Fineweld Sverige Ab och Ketepa Oy. Grundare Matti Laitinen, styrelseordförande, ägare. Verkställande direktör: Arto Ikola Antal anställda: 100, i de största projekten ca 200 personer Omsättning: 30-60 milj. euro. 4 Iivari Mononen Oy från Joensuu är ett äkta familjeföretag i tre generationer. Företagets grundare Iivari Mononen var den nuvarande verkställande direktören Ari Mononens farfar. Företaget, som grundades 1952 och som sysselsätter 130 personer, tillverkar produkter och tjänster som används i el- och telenät, till exempel elstolpar. Till dem används årligen cirka 100 - 150 tusen kubik trä. Företaget har haft export till 60 länder. Företagets styrka ligger i förmågan att reagera till stora och även överraskande förändringar. Verksamheten har expanderats från tillverkning till tjänster. Arabvåren gjorde att marknader i Mellanöstern skars ner, och nu söker företaget tillväxt i Europa. Tillväxten baserar sig på långsiktigt arbete och konfidentiella förhållanden. Den första stolpleveransen till England gjordes 1952, och England är alltjämt ett viktigt exportland för företaget. Iivari Mononen Oy Ari Mononen Bransch: produkter och tjänster som används vid byggandet av el- och telenätverk. Koncernen består av Scanpole, PrimaTimber och Exsane Oy. Export: Produkter har exporterats till mer än 60 länder. Grundat: 1952 av Iivari Mononen Hemort: Joensuu Antal anställda: 130 Verkställande direktör: Ari Mononen Omsättning: cirka 55 milj. euro 5 KOLUMN Julgubbens räddare Lapland Hotels koncentrerar sig på upplevelser Ett förbundsmöte i Vuokatti S Pertti Yliniemi Safariföretaget Lapland Safaris, som hör till Lapland Hotels–koncernen, räddade många barns jul när det köpte aktiemajoriteten i Dianordia Oy, som drev Joulupukin Kammari vid polcirkeln i Rovaniemi och som hade mött ekonomiska svårigheter. Styrelseordföranden, kirurgen Pertti Yliniemi ändrade sina karriärplaner och fortsatte med sin far Arvo Yliniemis arbete i turistbranschen. Fadern inledde sin verksamhet för 50 år sedan med en lift, ett campingområde och ett kafé. Nu har företaget blivit mer än hundra gånger så stort, och utvidgningen fortsätter: det finska, privata familjeföretagets senaste hotell öppnades i slutet av september i Tammerfors. Lapland Hotels Uleåborg öppnas i slutet av oktober. Största delen av omsättningen för Lapland Hotels-koncernen kommer från utlandet. — Vår uppgift är att sammanställa och sälja en produkt. Det lönar sig inte att göra allt själv. Vi använder mycket köptjänster och samtidigt sysselsätter vi ett stort antal människor, berättar Yliniemi. Lapland Hotels-koncernen Till kedjan Lapland Hotels hör 15 hotell i olika delar av Lappland, samt fyraskidcentra: Äkäslompolosidan av Ylläs, Olos, Pallas och Luosto. Kedjan har programserviceverksamhet i alla sina verksamhetsställen. Hemort: Muonio Grundat: 1965, då Arvo Yliniemi grundade Olostunturi Oy, ett skidcentrum på Olos. Verkställande direktör: Ari Vuorentausta Antal anställda: 200 permanent anställa men under året erbjuder koncernen arbete åt sammanlagt 900 personer Omsättning: cirka 80 milj. euro Trans Farm Oy i Riihimäki med sina avtalsodlare producera inte mindre än en femtedel av kumminen i hela världen. Ett speciellt viktigt marknadsområde för det 25 år gamla företaget är tyskspråkiga länder, men kryddan exporteras även till USA, Asien och till och med till Sydamerika. Innan detta var möjligt skulle företaget övertyga de internationella köparna om att det är möjligt att odla kummin i Finland, till och med kummin av hög kvalitet. Framgången baserar sig på bra tajming och expertis. Kvaliteten säkras med speciellt designad utrustning och noggrann kvalitetskontroll. VD Jyrki Leppälä berättar att företaget har lyckats med de flesta av sina stora beslut. — Det är mycket belönande arbete i och med att nästan alla de största användarna av kryddor i världen finns bland våra kunder, sammanfattar Leppälä. Trans Farm Oy Bransch: vidareförädling och export av kummin. Hemort: Riihimäki Grundat: 1990, grundarna: Jyrki Leppälä och Juha Hemminki Verkställande direktör: Jyrki Leppälä Antal anställda: 10 Omsättning: 4,5 milj. euro. Export: ca 45 länder. Jyrki Leppälä och Juha Hemminki Trans Farm Oy producerar en femtedel av kumminen i hela världen å var det 20:e förbundsmötet över. Det är nu 20 år sedan Företagarna i Finland bildades, och nästa år så blir det 20 år sedan verksamheten startade. 2016 kommer att bli ett jubileumsår och historia kommer att skrivas i olika former. Det framkom vid årets förbundsmöte i Vuokatti och avtackningen av vår VD Jussi Järventaus påbörjades. Han kommer att vara kvar tills vi får en ny VD och slutar under nästa år. Själv hade tillfället att äta frukost med honom på lördag morgon, och jag ställde då frågan om han kommer att få abstinensbesvär efter att han slutar. Han svarade han rakt att om han behövdes till hjälp i någon form, så finns han tillgänglig. Under min tid som förtroendevald, så har jag besökt ett flertal förbundsmöten, och nu måste jag säga att dessa börjat komma in i modern tappning. Talen är korta med mycket innehåll, och det som Vi vill höra. Galakvällens huvudtalare, minister Jari Lindström, sa följande: jag är en donare, tänker som en donare, och pratar som en donare, det vill säga rakt på sak. Mycket bra kom ur hans tal: provanställningstider, slopande av reglerade öppettider, möjligheten till lokala avtal med mera. Det var vad Vi företagare ville höra, och allt skulle klubbas till sommaren 2016, hans egna ord. Hans tal rev ner sådana applåder som ett förbundsmöte inte sett och hört tidigare. Nu börjar horisonten att ljusna för oss företagare, och det är bara att hoppas det håller i sig. Det fem teman som FiF:en hade i sina valprogram ser verkligen ut att falla vår nuvarande minister och regering till godo, tack för dessa FiF:en. På den svenskspråkiga sidan så planeras det för nya aktiviteter mot våren 2016. En flerdags resa över till Sverige i mars 2016 ligger i tuben, med besök på olika företag i Mälardalen. Planeringen ligger i slutfas och mycket snart kommer Ni att erbjudas att komma med. Detta arrangemang sker i samarbete med FiF / Finsk-Svenska Handelskammaren och Förtagarna i Sverige. Vi kommer att få träffa ett flertal intressanta personer/företag och höra deras berättelser om deras framgång, kanske tips till Er. I april så har vi den Svenska Träffen, denna gång i Åbo/Nådendal, mer info kommer. Den startade i Vasa 2014, och passerade Helsingfors/Esbo 2015 och nu stannar till i Åbo/Nådendal 2016. Vem vill arrangera denna 2017? Ett ord på vägen, följ vår webb, läs våra medlemsbrev, och kom med. Har ni några idéer, uppslag på vad vi borde göra, så prata med mig eller Armi. Vi är till för Er. Micael Blomster Ordförande Svenska utskottet / Styrelsemedlem i FiF AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Minister Lindström: text josi tikkanen bild sakari piippo I regeringsprogrammet finns ”en stor fisk” för förnyandet av arbetslivet FÖRETAGARDAGARNA. Enligt Arbets- och justitieminister Jari Lindström (sannf) är den faktor i regeringsprogrammet som mest förnyar arbetslivet främjandet av lokalt avtalande. E Känns marknadsföringen SOM ETT STENIGT HELVETE? Vi vänder på alla stenar och ser till att ert kunnande syns till ett rimligt pris oberoende om det är tryckt på papper eller upplyst på skärmen. Trycksaker och ombrytningar Textsnickeriarbeten för broschyrer, artiklar, årsberättelser och kundtidningar Websidor du själv kan uppdatera Facebook-profilering PowerPoint-presentationer Fotograferingar, även flygfoton tfn 019 575 3388, info@firmaservice.com www.firmaservice.com 6 Jari Lindström nligt Lindström kommer regeringen att förnya arbetslivet märkbart under regeringsperioden. Syftet är att göra tröskeln för sysselsättandet lägre samt öka arbetslivets flexibilitet och företagens vilja att växa. – För att uppnå detta kommer vi att förlänga prövotiden, möjliggöra ett anställningsförhållande på under ett år utan särskilda grunder och göra skyldigheten att återanställa vid uppsägningar mer flexibel, berättade Lindström på de Riksomfattande företagardagarnas gala lördag kväll. Den största förändringen i arbetslivet kommer att vara främjandet av lokalt avtalande. – Den så kallade stora fisken i regeringsprogrammet är åtgärderna för att främja lokalt avtalande, eftersom man genom avtal på arbetsplatsnivå på bästa möjliga sätt kan skräddarsy en lösning som bäst lämpar sig för varje enskilt företags och de anställdas dåvarande situation. Enligt Lindström är det regeringens mål att företagen på ett mer omfattande sätt än nu ska lokalt kunna komma överens om till exempel lönerna och arbetstiderna. En central förutsättning för att öka möjligheterna till lokalt avtalande är att man genom lagstiftning säkerställer såväl arbetsgivarnas jämlika ställning som personalens ställning i företagens beslutsfattande. Arbetet för främjandet av lokalt avtalande kommer att vara klart i mitten av oktober. Därefter sätter regeringen i gång lagstiftningsarbetet för att främja lokalt avtalande. – Syftet är att all lagstiftning som gäller det lokala avtalandet har godkänts av riksdagen fram till nästa sommar. Bollen överförs till arbetsmarknadsorganisationer Lindström tog också ställning till regeringens mål att förbättra Finlands konkurrenskraft med fem procent. Enligt Lindström hoppas regeringen alltjämt att arbetsmarknadsparterna ska kunna komma överens om ett paket som genomför detta mål. – Om vi emellertid inte får ett bättre förslag av arbetsmarknadsparterna, träder de åtgärder som regeringen planerar i kraft nästa sommar. I sitt tal lyfte Lindström också fram avregleringen. – Det finns knappast helt onödiga normer, men de nackdelar som flera normer har som bieffekt är alltför stora i förhållande till den nytta som uppnås. Enligt Lindström kommer ägarskiften att vara i en viktig roll vid främjandet av företagandet. Enligt honom har till exempel Företagarna i Finlands projekt för ägarskifte främjat utvecklingen av servicestrukturen. – Ägarskiften är ett område där vi verkligen behöver välfungerande samarbete mellan offentliga tjänster, företagarorganisationer och privata serviceproducenter. 7 8 9 Marianne Isotalus i godisaffären Sweetheart: Ät mindre godis! TExT sUsAnnE sKATA bILDER jAAnA TiHTOnEn Marianne Isotalus i Helsingfors har alltid varit en passionerad vän av sötsaker. På resor runt om i Europa dras hon till godisaffärer, i Finland har hon suckat över det tråkiga utbudet på videouthyrningsbutiker och i varuhus. Idag driver hon Karkkikauppa Sweetheart, en specialbutik med kvalitetskarameller. M arianne Isotalus har alltid jobbat i servicebranschen och i butiker med estetiskt innehåll som exempelvis trädgård och inredning. Hennes vänner uppmärksammade henne på att hon i åratal pratat om en egen godisaffär. För fyra år sedan var livssituationen lämplig och hon kastade sig in i företagarlivet. – Jag hade inte tänkt på det, avslöjar Marianne, men det var tydligen en dröm jag haft – att ha en egen butik. Jag trodde aldrig jag skulle bli företagare, att det skulle vara realistiskt. I Rödbergen har hon byggt upp sin lilla specialbutik med stor omsorg. Målet är att besökarna ska sucka till av beundran då de stiger in. Det är vackert och annorlunda och besöket ska resultera i mer än inköp av något blodsockerhöjande. Upplevelsen av det fagra ska vara tilldragande och en liten utflykt från vardagen utanför. – Jag tycker om Berghäll, säger Marianne, men här i Rödbergen finns flera butiker i min stil. Platsen är perfekt för mig. Det är bara tio minuters promenad från absoluta centrum. Det sägs att det tar tre år innan ett nytt företag hittas av kunderna, är det en specialbutik tar det ännu längre. Så visst är det utmanande trots närheten till Stockmann och Kampen. Jag var nog lite naiv i början, tyckte att min butik var en så häftig grej att alla skulle komma springande direkt. Sweethearts första år var lugnt. Det andra året var mycket intensivt och affärerna gick bra. Det tredje var något jämnare. Nu, på det fjärde året, går det inte alls framåt. Då det som helhet ändå gått uppåt är riktningen rätt, menar Marianne. Så länge hon har passionen att göra butiken fin, fortsätter hon även om det är ekonomiskt svårt. – Det gäller att ständigt fråga sig om jag nu är så känd jag kan vara med min butik? Eller kan jag ännu göra något för att folk ska hitta mig? Den förändrade godiskulturen i Finland inger också hopp. Folk blir mera medvetna om vad de stoppar i sig. Ett halvt kilo billigt lösgodis är inte så hälsosamt. Marianne vill lyfta fram kvalitet som gör att människan äter mindre i mängd, men med en större smakupplevelse. I hennes butik kryddas den av något vackert för ögat också. Glasburkar och fina paket och uppläggningar är A och O. Allra helst vill Isotalus sälja enbart inhemskt godis. – Vi har fantastiska smaker i Finland, säger Marianne. Tyvärr har vi inte så vackra paket, den estetiska biten fallerar. Därför importerar jag ännu en del av mitt sortiment. Jag är ändå glad att finländarna lär sig och börjar uppskatta kvalitet och hantverk allt mer. Det är på gång en stor kulturförändring där små tillverkare får större plats. Marianne Isotalus har träffat många företagare de senaste åren. Hon fascineras över typerna: de är ihärdiga, kreativa och GÖR saker. De sitter inte och väntar på att någon annan ska fixa. – Jag visste inte att man kunde uppleva så mycket stress, konstaterar den tidigare löntagaren. Det lär man sig mycket av också. Ju hårdare sten du slipar, desto vackrare diamant får du. Det kan vara svårt, men känslan då man övervinner det är oslagbar. Då det gäller kaffe och choklad har de finländska konsumenterna ändrat beteende och börjat satsa på kvalitet. Isotalus filosofi då hon öppnade godisbutiken var att folk ska äta färre karameller, vilket kan tyckas motsägelsefullt. – Godis är inte en massa, säger hon. Smakar du på ett dyrare sortiment lär du dig kvalitetstänket och äter totalt mindre av det söta. Bättre för folkhälsan! Min egen favorit är handgjord salmiaktoffee, det räcker med en liten bit för att stilla mitt godisbegär. Det må vara tufft att vara företagare, men jag njuter av att hålla affären i stilfullt toppskick – och äta lite godis. Jag får ju förverkliga min passion på alla plan! kust-österbottens företagare Företagarparet Maria och Johnny har lagt ner mycket arbete på att få Selmas torp att bli den lantliga idyll det är idag. Selmas Torp välkomnar gäster för inkvartering text och bilder nina fredriksson I natursköna Tottesund i Maxmo hittar du Selmas torp. Torpet som är omgivet av äppelträd och bärbuskar är beläget invid havet och intresset väcks omedelbart att ta en närmare titt på denna lantliga idyll. Under de senaste två åren har Selmas torp renoverats för åretrunt-bruk av företagarparet Maria Norrlin-Asplund och Johnny Asplund. Torpet har inretts med mycket kärlek och står nu klart att ta emot gäster från när och fjärran. – Den första bokningen gjordes av en familj från Nederländerna. Bokningen skedde via länken som vi har på VisitVaasas hemsida. Vi bjöd på champagne åt de första inkvarterade kunderna. Glädjen var stor både för kunderna och för oss, berättar Maria. 10 Flexibelt och alltid med kunden i fokus Man märker att fokus ligger på gästernas ultimata trivsel och att vistelsen skall vara så avkopplande som möjligt. Såväl kök som badrum är fullständigt utrustade och sängarna är färdigt bäddade vid ankomsten. I torpet finns plats för 6-8 övernattande gäster. Bäddplatserna är fördelade på två våningar, vilket är idealiskt med tanke på att det alltid finns möjlighet att sova ostört. Nedre våningens planlösning är öppen och trivsam och i kombination med stugköket finns ett allrum med ett matbord som rymmer tio personer. Förutom boendepaket för övernattande gäster hyrs Selmas Torp ut som mötes– och festlokal. – All mötesteknik finns så torpet fungerar utmärkt som mötesplats för tio personer, förklarar Maria. Eller för grupper som vill ordna rekreationsdagar, kurskvällar och varför inte firmans julfest. För hungriga gäster finns även catering-möjligheter. Maten beställs på förhand och menyn görs i samarbete med lokala producenter. För aktiva gäster finns det gott om utrymme på gårdens stora gräsmatta, medan de mindre aktiva kan njuta av den vackra omgivningen från den stora terrassen. För de frusna gästerna finns en vedeldad gårdsbastu att värma sig i. Det bästa konceptet är kanske en kombination av allt. På Selmas torp är alla dörrar öppna när man vill komma bort från vardagen och bara njuta. 11 Creativebean erbjuder marknadsförings- och assistenttjänster text och bild nina fredriksson T våspråkiga Marica Wester tog steget att bli egenföretagare för ganska exakt ett år sedan. Viljan och drömmen har funnits sedan tidig ungdom och i november 2014, efter att under en längre tid samlat på sig kunskap och erfarenhet, beslöt hon sig för att starta eget. Det är Maricas mångåriga arbetserfarenhet inom kontors-, marknadsförings- och IT-branschen som utgör basen för hennes verksamhetsidé. – Jag vill hjälpa företag att fokusera på sin kärnbusiness och underlätta deras vardag genom att erbjuda förmånliga och smidiga tjänster. Ibland behövs kontorshjälp endast periodvis och då lönar det sig inte att anställa personal, förklarar Marica. Skräddarsydda och mångsidiga tjänster Creativbean erbjuder mångsidiga och flexibla tjänster och företagaren betalar endast för de timmar som arbetet utförs. Tjänsterna utförs med absolut sekretess och enligt kundens önskemål, antingen virtuellt eller i företagets utrymmen. Det kan handla om daglig administration, hantering av sociala medier och annan Marica Wester kan hoppa in och hjälpa företag just då hjälp behövs, antingen från hemmakontoret eller i företagets utrymmen. marknadsföring. Creativbean skapar även hemsidor för företag och sköter deras uppdateringar. Baskunskap, erfarenhet och intresse av att hålla kunskapen à jour är oundvikligt när man har ett brett verksamhetsfält. – Jag har kunskap inom många datorprogram och håller mig ständigt up-to-date, säger Marica. Med det i bagaget lär jag mig enkelt nya program och har lätt för att hoppa in och sköta olika uppgifter. Mera information om företaget hittar du på www.creativbean.fi nylands FÖRETAGARE Hemligheten ligger i byandan – och i en läcker ostdisk text OCH BIlder MIA BERG-LUNDQVIST Inkommande år kan Per-Olof Friman fira tjugo år som egenföretagare. Det som började med fastighetsunderhåll och gårdsarbeten har utvecklats till att i dag omfatta en verkstad i Fastarby, Frimans Diversehandel och nu senast restaurang Bakfickan. F rimans Diversehandel slog upp sina dörrar i Tenala centrum, Raseborg, för sex år sedan. I en tid då verksamheter stänger och service flyttar från landsbygden in till städerna, går Tenala sin egen väg. Trots att man befinner sig i periferin kan byn stoltsera med ett levande centrum. – Hemligheten ligger i byandan, vi är ganska glada här i Tenala. Visst är det ju så att när man möter en glad människa, blir man själv på gott humör, säger Anne Lindholm. – Vi har också en företagarförening som är väldigt aktiv och utgör ett effektivt nätverk. Man får inte gå och snegla på varandra, tvärtom måste vi ”pusha” på varandra, inflikar Friman. Frimans Diversehandel är ett familjeföretag som inte bara omfattar Per-Olof och hans sambo Anne, utan också deras tre barn som de hoppas på att ska ta över verksamheten i framtiden. Företaget sysselsätter nio anställda året runt. Under sommaren då sommargästerna anländer brukar personalstyrkan till och med fördubblas. – Men den här sommaren var vi bara sexton, eftersom vi inte lyckades få tag på mer personal. Flexibilitet ett måste I diversehandeln kan man köpa allt från gräsklippare och motorsågar till inredningsattiraljer och ostar. Delikatessdelen, där Frimans egentill- 12 I butiken är det delikatessdelen som som säljer bäst, berättar Anne Lindholm och Per-Olof Friman. 13 verkade Tenalaost är en storsäljare, växer konstant och hämtar långväga kunder till byn under hela året. – Det finns inte längre så många ostdiskar av det här slaget; där ostarna inte är vakuumförpackade och kunderna har möjlighet att provsmaka, konstaterar Lindholm. Ett trumfkort för små butiker är möjligheten till personlig betjäning, något kunderna också förväntar sig. – Här ska vi ena minuten klara av att få fram en fin ostbricka, för att i nästa stund sälja en motorsåg. Man ska vara ganska mångsidig för att arbeta här, säger Lindholm. Men vad är definitionen på god service? – Att man alltid får tag på någon. Om telefonen ringer klockan sju en söndagsmorgon för att en hydralslang behöver lagas, så nog drar jag byxorna på mig och åker iväg. Det är någon annans arbete som står fram tills det att problemet avhjälpts, säger Friman. Lindholm säger att det handlar om att vara flexibel. – Här på landet måste man vara det. Om det finns kunder i restaurangen vid stängningsdags, så inte slänger vi ut någon. – Nu när stamkunderna börjat kalla restaurangen för ”vardagsrummet”, vet man att man lyckats. Nu är det också deras ställe, inte bara vårt. Då kan man inte bara stänga dörren när man vill, konstaterar Friman. Bantad byråkrati Regeringens sparpaket har varit ett hett tema under hösten. Friman tycker att det finns förslag som är värda att beakta. – Jag tycker att man helt kunde slopa söndagstilläggen, nuförtiden är ju alla dagar vardagar. Samma gäller för många högtider som förlorat sin betydelse. Rätten till semesterpenning tycker Friman också hör till en förgången tid. Lindholm, som själv tidigare arbetat kommunalt inom vården, säger att hon förstår att debatten tudelar folket. – När jag tänker på de som arbetar inom vården, som är ett tungt jobb både fysiskt och psykiskt, kan jag förstå att det behövs ”morötter” för att orka hållas kvar i yrket. – Nu när jag jobbar som arbetsgivare och kämpar med arbetslistor för att få semestrarna att löpa är perspektivet ett annat. Det är klart att alla vill se hemåt, säger Lindholm. Paret är i alla fall överens om att Finland borde banta ned sin byråkrati för att uppmuntra till företagande. – Vi kan inte ha ett tungrott regelverk som i slutändan skadar landet. Alkoholpolitiken till exempel är mycket mindre komplicerad på andra håll i Europa. Här hamnar man nästan att uppge skonummer om man vill köpa en flaska vin, skrattar Friman. Visioner och planer är viktiga för att utvecklingen inte helt ska avta, tycker Friman. Som nästa projekt har Friman och Lindholm tagit sig an en gammal mejerifastighet i Tenala där de ska utöka sitt ostsortiment. – Fastigheten har en stor potential. Tanken är att vi ska skapa en ”by i byn” med flera olika aktörer. Det kan vara företagare inom livsmedelsbranschen, keramiker, ja nästan vad som helst, säger Friman med stor entusiasm. I Frimans Diversehandel kan man handla allt från gräsklippare och arbetskläder till inredningsattiraljer. Krista Siegfrids Kulturhuset Grand i Borgå, fredagen den 27.11.2015 kl 19.00 Kom och fira en trevlig lillajulsfest i glatt sällskap! Före konserten en gemensam middag kl. 17.00 i Rafael´s Steakhouse i samma hus. Närmare information och anmälningar www.uudenmaanyrittajat.fi/tapahtumakalenteri. EgEnTLigA FinLAnds FörETAgArE bilverkstaden känner föga av konjunkturernas dunsar TExT ocH bILD MATHiAs LUTHEr På en bilverkstad känner man inte så mycket av konjunkturerna. Det går inte kraftigt utför, men inte heller kraftigt upp heller då tiderna förbättras, säger Erik Hellberg, ägare och VD vid Autoverkstad A&A Hellberg i Pargas. R eparationsverkstäder är i princip en kontracyklisk bransch. Men i det långa loppet märks det nog då det år efter år säljs 50 000 bilar färre än vad bilparkens storlek skulle ha förutsatt – det finns färre bilar ute att serva. Men i Pargas har nog alla verkstäder jobb fortfarande, säger Erik Hellberg. Hans egen verkstad är i en klass för sig med åtta anställda, en omsättning på en miljon och omkring 2000 reparationsuppdrag per år. – De flesta andra här är en- eller tvåpersoners företag. Hellberg ser att hans liksom många andra Pargasföretags konkurrenter därför finns i Åbo. nära är bra För en bilverkstad är det ändå en stor fördel att finnas just nära kunden, eller 14 nära kundens arbetsplats. Det finns en given fastän inte garanterad kundkrets i den egna lokala befolkningen. – Folk känner till den här verkstaden ganska bra. Naturligtvis kommer det också nyinflyttade till, men det gäller att hålla sig framme och marknadsföra sig, säger Hellberg. Verkstaden har nu märkesservice på Citroen och Peugeot. I samband med att gruppundantagsförordningen gavs 2001 lämnade man Toyota, Renault och Suzuki. Det hindrade inte att många av kunderna med de bilmärkena fortsatte att komma till sin välbekanta verkstad på Norrbyåsens industriområde. Och det gick ju utmärkt, för tack vare just gruppundantaget kan de fria verkstäderna nu rätt väl skaffa sig färdigheter och teknik för att serva flera märken. Citroen och Peugeot står nu för omkring 30 procent av jobbet. Andra generationen Den hellbergska verkstaden har arbetat in sig på marknaden i Pargas sedan 1965. Då flyttade bröderna Arvid och Artur Hellberg dit med det verkstadsföretag som de grundat i Sagu nio år tidigare. Erik Hellbergs far Artur avled 1982, och då tog Erik över hans del av företaget och drev det vidare tillsammans med farbrodern. När också Arvid gick i pension 1995 köpte Erik Hellberg hela företaget. Verkstadshallarna hade då vuxit till den dimension som de har idag, drygt 1000 kvadratmeter. Här görs både teknikservice och plåtreparationer, i skilda rum. Organisationsnätet Hellberg har inte bara pysslat i sin 15 A&A Autoverkstad Hellberg är Pargas största företag i branschen. Erik Hellberg har drivit verkstaden i egen regi sedan 1995. verkstad utan också varit aktiv i företagaroch branschorganisationerna. Kontoret i verkstaden är tapetserat med diplom. Somliga av dem vittnar om ett sinne för goda ändamål, men Företagarnas diamantkors också om en förtjänstfull organisationsverksamhet. Erik Hellberg har varit styrelsemedlem både för företagarna i Pargas och i riksorganisationen i Helsingfors. I Förbundet för bilbranschen och reparationsverkstäderna har han varit styrelsemedlem sedan 1984, från 1989 tre gånger ordförande och annars vice ordförande, vilket han också är nu. Som 64-åring har han sonderingar på gång om en ny ägare för företaget. Men sina organisationsvänner hoppas Erik Hellberg att träffa många gånger än. När nattfrosten kröp närmare skärgården i höstas drog han och Pargasföretagarna till Barcelona på ett seminarium. Från daliv till Hallonblad P argas centrum, den tidigare kommunen Pargas, ligger mellan den egentliga skärgården och fastlandet. Men det betyder inte att företagarna i Pargas bara kan leva på att tulla trafiken på Skärgårdsvägen. – Vi måste påminna folk om att det finns tjänster här, säger Minna Ruohonen som är ordförande för Väståbolands företagare rf , med omkring 300 medlemmar den större av två företagarföreningar i kommunen. Pargasföretagarna påminner om det bland annat med att några gånger om året hålla extra länge öppet – Kärringkväll, kallas det glatt. Årligen i början av juni återkommer också Pargas dagar, nu redan över 40 gånger. Den 21 november öppnar föreningen sin julgata. – Jag tycker det finns många ljuspunkter i form av nya företag och idéer här, säger Minna Ruohonen. Hennes egen presentbutik Kelovee.fi kan vara en av dem, men också kaféerna Nathalie och Hallonblad och bageriet Äkta bröd, som upplevt en formlig rusning efter produkterna. – Vi har också en av Europas finaste samlingar av Salvador Dali i Artbank. Den kommer det folk också utomlands ifrån för att se, påpekar hon. MELLErsTA ösTErBOTTEns FörETAgArE Företagarpriset gläds av (från vänster) vd Arto Ikola, företagarna Matti och Taru Laitinen samt vice vd Ville Klaavu. Riksomfattande företagarpriset 2015 tilldelades Fineweld oy i Karleby TExT ninA niEMi bILD HEiMO TUrUnEn Finewelds rörsystem för industrin och processhelheter har stor efterfrågan. I år delades det Riksomfattande företagarpriset ut till fyra företag: Fineweld Oy från Karleby, Iivari Mononen Oy från Joensuu, Lapland Hotels från Muonio och Trans Farm Oy från Riihimäki. Det som är gemensamt för dessa företag är målmedveten strävan efter tillväxt. Fineweld Oy i Karleby, har utvecklats från en mans svetsningsföretag till ett företag med ett hundra anställda som genomför investeringsprojekt inom industrin. 16 Prefabriceringen av rörsystem och stålkonstruktioner sker i företagets egna lokaler på en verkstad vid Haralandets industriområde, varefter de installeras på plats. Dessutom ligger Finewelds verkstad nära hamnen, vägoch järnvägsförbindelser, vilket garanterar ett effektivt genomförande även av stora projekt. Efter att gått yrkesskolan grundade företagaren Matti Laitinen F:ma Hitsausapu Matti Laitinen år 1988. 17 – Den första verktygslådan finns ännu kvar, berättar Laitinen. Laitinen anser att det som är fint i företagandet är förmågan att kunna sysselsätta. –Det känns bättre att kunna erbjuda arbetsplatser än att förtjäna pengar, konstaterar Laitinen. Fineweld grundades i februari 1995 och endast tre månader senare sysselsatte företaget redan över 30 personer, och under det har man inte gått, berättar företagaren stolt. Det stora anställningsbehovet berodde delvis också på att Laitinen själv fick yrkesastma och kunde inte göra halararbeten mera. Efter arbetsdagen var han tre timmar hemmapappa och senare på kvällen var det tur för pappersarbeten. Laitinen har ofta fått höra att det har berott på tur att han har fått stora projekt, men enligt honom är orsaken inte tur utan expertis och att ha bra anställda kring sig. Det första riktigt stora projektet fick företaget 2003 då UPM byggde ut i Jakobstad. Därifrån började en stark tillväxtperiod. Fineweld har sen dess varit med i storprojekten bl.a. vid Talvivaara, LKAB i Kiruna, Boliden Gällivara och Northland Resources i Pajala. I dag hör Fineweld tillsammans med Fineweld Sverige Ab, Priotec Oy samt Ketepa Oy till en koncern som ägs av FW Capital där Matti Laitinen är styrelseordförande samt ägare. Företagets omsättning pendlar normalt mellan 30–60 miljoner euro och denna berg-och-dalbana har inte tagit nattsömnen av Laitinen. – Man skall alltid ha en reservplan i bakfickan, om det inte går som man planerat. Det borde också Oy Finland Ab ha, filosoferar Laitinen. Fennovoimas kärnkraftsbygge i Pyhäjoki kommer att innebära en boom för många företag i Karlebytrakten. – Det lönar sig inte att skjuta upp investeringar utan satsa nu då det går att få tag på folk och prisnivån är lägre. Om fem år är de flesta uppbundna och har fullt upp med kraftverksbygget, säger Laitinen. På fritiden sysslar bl.a. Laitinen med fotboll. Själv spelar han inte men äger fotbollslaget Kokkolan Pallo Veikot (KPV) och är mycket engagerad i verksamheten. – det känns bättre att kunna erbjuda arbetsplatser än att förtjäna pengar, konstaterar Laitinen. MEDLEMSFÖRETAGARE MED AVEC självständighetsfest i Mellersta österbotten Lördag 5.12.2015, kl. 18.30 Karleby stadshus i programmet bl.a. festtal, utdelning av företagarpriset i regionen, musik av So Many Sisters, coctails Anmälningar och eventuella förfrågningar och allergier till nina.niemi@yrittajat.fi eller 06 831 5292 senast 23.11.2015. Klädsel mörk kostym, för damer motsvarande dräkt. Företagare och förtjänsttecken. Tillfället är gratis. VÄLKOMMEN Huvudstadsregionens Företagare Anja Salenius och Petteri Mattila Taidepalvelu Dipinto Oy – glädjen av att kombinera sin passion med företagandet Text Marianne Sundblad bilder Taidepalvelu Dipinto Oy På företagets hemsida står det: ”I Taidepalvelu Dipinto Oy anser vi att en bild säger mer än tusen ord. Därför är vår passion illustrationer, grafisk design och layout.” Företagarna Dipinto Oy står det på en liten bil som står på gårdsplanen för ett hemtrevligt frontmannahus i Vanda. Inne i huset finns inte bara företagarnas hem utan även deras gemensamma företag Taidepalvelu Dipinto Oy. Anja Salenius och Petteri Mat- 18 tila grundade sitt företag 2011, men drömmen om ett eget företag – om att få göra det som man vill – hade funnits där redan länge. Anja och Petteri träffades när de studerade vid Konstindustriella högskolan. Först arbetade de båda för Helsingfors stad, men Anja funderade på eget redan 2007, och då deltog hon i företagarutbildning som ordnades av Handelshögskolan i Helsingfors. Då var tiden inte än mogen, men år 2011 bestämde sig paret att lämna fast anställning och grunda eget, och då hade Anja nytta av utbildningen. 19 Vidareutbildning och föreningsverksamhet som bristen på en större arbetsgemenskap kan skapa. Marknadsföring och hårt arbete Anja och Petteri medger att marknadsföring kanske inte är deras starka sida. De är mera konstnärer än affärsmänniskor. Under dessa fyra år har deras bord dock aldrig varit tomma. Men såsom för många andra småföretagare är kanske bristen på kontinuitet det största stressmomentet. Man kan omöjligen veta när till exempel en tidning behöver illustrationer till en artikel eller när ett företag vill uppdatera sin webbsajt. Men gör man sitt arbete bra, måste man kunna lita på det att arbete flyter in även i framtiden. Och det har det gjort för Dipinto. Bland företagets kunder kan nämnas Etelä-Suomen Sanomat, Iltalehti, Vanda Företagare och Sibbo kommun. Vad gör Taidepalvelu Dipinto? Anja och Petteri gör illustrationer och grafisk design för bl.a. tidningar, böck Petteri Mattilas tidningsillustrationer Även Petteri har vidareutbildat sig. Under åren 2012 – 2014 avlade han en specialyrkesexamen för produktutvecklare, som anordnades av Rastor. Också Anja utnyttjade Rastors tjänster när hon deltog i utbildningen om sociala medier och elektronisk affärsverksamhet frän hösten 2014 till våren 2015. Enligt Petteri gav utbildningen honom inte bara kunskaper som behövs i företagandet utan också ett ypperligt tillfälle att bilda nätverk och få kunder. Ett annat forum för nätverksbildande har varit företagarverksamheten. Dipinto blev genast efter grundandet medlem i Vanda Företagare, vilket har gett dem både nytta och glädje. Enligt Anja har varje evenemang som företagarföreningen ordnat gett dem nya kontakter och kunder. Såsom många andra småföretagare har Anja och Petteri också uppskattat de sociala evenemang som Vanda Företagare ordnar. För småföretagare fyller företagarföreningen den lucka er, reklam och webbsidor. Dessutom gör de layout. Arbetsfördelningen är klar: Petteri tecknar och Anja gör layout. Familjens två små barn har gjort att Anja inte hundraprocentigt har kunnat satsa på arbetet, men företagandet har å andra sidan gett paret möjligheten att arbeta hemma och sköta barnen själva. Dagarna blir ofta långa och – såsom Petteri säger – på natten är det lugnt att arbeta, när barnen sover och telefonen inte ringer. Och inom tidningsvärlden är deadlines ofta väldigt strama. Men de klagar inte. Enligt Anja är inte ens rutinsaker som bokföring tråkiga när man älskar det man gör. ”Det här är vår grej och vi har inte ångrat oss en enda gång. Man orkar vad som helst, när man får göra det som man tycker om”, säger Anja. Ännu länge efter att jag har lämnat det vackra hemmet med två unga och ivriga företagare och en jollrande baby, påverkas jag av den varma stämningen. Detta måste vara företagande som allra bäst. Att kunna kombinera sin passion med det man lever på. Petteris uppfattning om drömsvärsonen på 50-talet och nu HELsingFOrs FörETAgArE Det maritima Helsingfors erbjuder njutning – och företagande TExT AnnA siMOLin bILDER jAAnA TiHTOnEn I Helsingfors skärgård öppnas ö för ö upp i rekreationssyfte för stadsbor och turister. De flesta öar är orörda och har stått oanvända i flera årtionden. Naturen och det omgivande havslandskapet skapar utomordentliga förutsättningar för friluftsliv och utflykter. A ktiverandet av den maritima staden erbjuder även nya och mångsidiga möjligheter för framgångsrik verksamhet. Det prestigefyllda arkitektoniska havsarvet ger utnyttjandet av öarna ett intressant tillskott. Varje ö har även en färgstark historia och berättelse. De senaste nykomlingarna bland de maritima områden som öppnats för allmänheten är Lonnan och Skanslandet. Lugn och ro och god mat på Lonnan Ön Lonnan användes under krigstiden som plats för avtalsförhandlingar och senare som bas för 20 minröjning. År 2014 öppnades ön för rekreation. På ön fortsätter man sträva efter att skapa glädje, frid och harmoni bland människorna, precis som även historien förtäljer. Lonnans företagare Ville Wäänänen och Jouni Rahikainen har drivit restaurangen på ön i två somrar. Människorna har hittat öns tjänster väldigt bra. Det krävs alltid lite mer planering då man ska erbjuda tjänster på en ö och planeringen upphör inte vid startskedet. – Förmågan att förutse, särskilt som restaurangföretagare på en ö, har en verkligt stor betydelse. Alla 21 Lonnans företagare Ville Wäänänen och Jouni Rahikainen utökar tjänsterna på ön efter hand. Förutom restaurangen som nu varit öppen i två somrar öppnas även nästa sommar en konferens- och festlokal i det gamla minlagret och på stranden byggs en ny allmän bastu. råvaror, med början från dricksvatten, måste föras ut till ön. Men man vänjer sig dock snabbt vid tankesättet, berättar Jouni Rahikainen. Företagarna på Lonnan anser att det finns stor potential i öppnandet av skärgården. Det är dock viktigt att man förstår att skärgården är öppen för alla. - Fastän man tar ut olika tjänster till ön måste man även bevara möjligheten till avkopplande fritidsaktiviteter. Öarna utgör ett fint tillskott i helsingforsbornas möjligheter till rekreation, påminner Ville Wäänänen. Det som är avgörande med tanke på företagarnas framgång är att få kollektivtrafiken i hela skärgården att fungera mer flexibelt än idag. det grönskande skanslandet Skanslandet har en händelserik historia bakom sig som kustfort, vapenförråd och även som boplats. Nu öppnas den här grönskande ön för den stora allmänheten sommaren 2016. Redan i sommar har man dock kunnat bekanta sig med ön i form av guidade turer som Forststyrelsen ordnat. Ön bjuder på mycket natur och möjlighet till fridfulla utflykter. Naturen kommer också att bevaras på ön och fokus kommer att ligga på rekreation. I planerna ingår också att utveckla ön till en levande by där man kan hitta mångsidiga arbetsutrymmen, säsongsboende, kultur samt rese- och restaurangservice. Läs mer om utvecklingen av det maritima Helsingfors: www.lonna.fi www.metsa.fi/vallisaari www.yleiskaava.fi/2013/visioteema-merellinen-helsinki företagarna i södra österbotten Handel och Servi c Text och bild Kristinestads näringslivscentral Ab D et är en onsdag höstkväll och lugnet har sänkt sig i Mika och Marina Ollilas by butik och by café i Härkmeri, Kristinestad. Parkeringen är tom och jag knackar på café dörren för att bli insläppt. Marina välkomnar mig och någon minut senare kommer Mika till intervjun med andan i halsen. Han har kommit från deras andra butik som befinner sig mitt emellan Kristinestad och Härkmeri, närmare sagt i Lappfjärd. Redan som ung började Mika Ollila känna på livet som handelsman, då han körde pappas butiksbil runtom i nejden. Men det blev även litet andra jobb där emellan innan hans far slutligen frågade om han ville börja arbeta på affären i Kallträsk, där de på den tiden var stationerade. Mika funderade ett sammanlagt på deras samtliga arbetspunkter är 17 stycken, inklusive de själva. ”Hela familjens projekt” kan man kalla företagarparets butiker och företagandet överlag. Vid diskussioner kring matbordet säger man sällan direkt nej till varandras idéer. Man ger utrymme för dem och man ger alltid allting en chans. Man funderar och spånar kring idén som uppkommit. Allt blir inte av men något av det man diskuterat kan ta fart i någon form. Trots studier som upptar en stor del för barnen, så är och har de i alla tider varit med i företagandet, på sina egna villkor, vilket Mika och Marina betonar starkt. Det kan man se bl.a. på café Marlin, där dottern Juliette är huvud bagare och kock. Allt som tillverkas är hembakt och sköts i det egna köket som finns i samband med ”Hela familjens projekt” kan man kalla företagarparets butiker och företagandet överlag. Vid diskussioner kring matbordet säger man sällan direkt nej till varandras idéer. tag och kom fram till att han ville pröva. Men han hade ett krav, butiksbilen ska bort. – Arbeta på affären i tre år och lär dig och sedan köper du bort den, var hans fars, Simo Ollilas, svar. 1993 började således Mika och Marinas bana som affärsmän, i byn Kallträsk i Kristinestad. I dagsläget driver de två butiker och ett café, K-extra och Café Marlin i Härkmeri samt K-market i Lappfjärd. I hela 23 år har de varit butiksinnehavare, och ser fram emot att få fira 100 års jubileum om tio år. Det är nämligen så att redan Mikas farföräldrar, Lempi och Erkki Ollila, hade intresse för handel och service och grundade en diversehandel i Honkajärvi år 1925. – Vi har en anställd som har varit hos oss längre än vad vi själva har varit företagare, säger Mika stolt och ser glatt på Marina. Delegeringen mellan makarna fungerar så att Marina är butikschef i Härkmeri medan Mika handhar Lappfjärd. Antalet anställda 22 café byggnaden, för caféets kunder samt för beställning. Även sonen Joakim, är med i företagarrullorna. Han har hand om allt det data tekniska. T.ex. nu nyligen, i samband med förändringen från K-extra till K-market i Lappfjärds enheten, så har Joakim jobbat sida vid sida med Mika och gjort allt tekniskt med bl.a. kassasystemen. K-extra kedjan slutar inom kort och därför satsar paret på byte av kedja nu redan. Detta innebär att de då är en av 550 butiker i Finland och denna förändring betyder mycket för butiken i Lappfjärd eftersom konkurrenskraften ökar betydligt. – Vi får förmånligare prisnivå, modernare och bredare varuutbud och större marknadsförings kanal, berättar Mika. – Sedan förbättras även service nivån. Det blir bl.a. söndags öppet samt och så kan man lyfta kontanter. Något som kanske inte utnyttjas så mycket, men som är bra så är det att man kan köpa ett K-market present- Mika och Marina Ollila 23 i ce i generationer Förutom denna bas som de har så har de även två grenar till på sitt företagsträd. kort hos oss och använda det på t.ex. Hotell, Citymarket, andra K-market etc. fortsätter han. Förutom denna bas som de har så har de även två grenar till på sitt företagsträd. Dessa grenar utgår från Härkmeri butiken, dels för att skapa en hållbar utveckling för butikens existens men samtidigt en viktig del i något som Mika och Marina känner starkt för, landsbygds utveckling. I tre år har de kört ut matkassar till åldringar i de tre närliggande byarna, en radie på ca. 30 km. Det är ca. 20 personer som använder sig utav denna tjänst. En gång i veckan beställer åldringarna mat, kassarna plockas ihop utav de anställda samt så transporteras de direkt hem till trappan. Förr debiterades det en avgift på 5 e/transport men den har man nu tagit bort i samband med att matservice delen har utökats med att även innefatta hemservicens måltidstransport. – För äldre är fem euro mycket och om vi nu kan spara in detta för dem så skall vi göra det. Det var ju i alla fall enbart en symbolisk summa för transportkostnaderna. Från och med i år kör en nyanställd ut varma matportioner 3 gånger i veckan. De hämtas vid Härkmeri Skola, där de tillreds och packas. Det är staden Kristinestad som köper transporttjänsterna av Ollila. – Blir bilen för liten, så skaffar vi en större, meddelar Ollila bestämt. Servicen i Kristinestads södra region skall vi vara måna om! Visst ser Mika utmaningar och under årens lopp har han varit med om butiksnedläggningar i grannbyarna både sett och känt av det, men trots det har han framtidsplaner och stark framtidstro. – Att prova olika inriktningar och att våga har hört till företagarparets vardag. Varje dag lär man sig nya saker och det gäller att faktiskt våga och vara modig säger Mika och Marina avslutningsvis. år i försäkringens tecken Finlands äldsta är också BÄST Veritas erbjuder dokumenterat den bästa betjäningen inom arbetspensionsbranschen.* Utöver 110 års erfarenhet får du en namngiven försäkringsexpert, som sköter företagets ArPL-ärenden och tryggar företagarens pensionsdagar med en rätt dimensionerad FöPL-försäkring. * Källa: Taloustutkimus Oy. Toimialakohtainen asiakastyytyväisyystutkimus 2014. ”Veritas har alltid haft ett gott väderkorn och därför har vi varit framgångsrika så här länge.Vi har förutsett trender och anpassa oss till dem. Dessutom har vår medvetna satsning på kundbetjäning och små och medelstora företags och företagares behov utfallit väl – och vi tänker fortsätta på den utstakade vägen också i framtiden.” Jan-Erik Stenman, verkställande direktör Gå in på veritas.fi/varforveritas och läs mer om varför våra kunder anser oss vara Finlands bästa arbetspensionsbolag. Samtidigt kan du teckna eller flytta över FöPL- och ArPL-försäkringen. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas PB 133 (Olofsvägen 2) 20101 Åbo g veritas.fi Skatteändringar för år 2016 Aslakrehabiliteringarna fortsätter Företagarkryssningen Bästa hyttarna är nu till salu! Boka resan YRITTAJARISTEILY.FI Arbetstid, övertid och vilotider EU-varumärket förnyas – klassificeringarna måste justeras Den europeiska patentreformen framskrider 5 2015 Jag ska bli verkställande direktör. Företagsbörsen för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. Varför köper du inte ett redan existerande företag eller säljer ditt eget? JATKUVUUDEN TURVAAJAoch ett Som köpare får du en färdig kundkrets, varumärkeskännedom verksamhetskoncept. Som säljare hittar du köpare och förmedlare via en gemensam tjänst. Handelsplatsen på nätet för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. www.yritysporssi.fi WWW.YRITYSPORSSI.FI Innehåll 4 Infodisken FPA startar på nytt de inställda ASLAK-rehabiliteringarna En ny EU-fond främjar strategiska investeringar Postlagen reformeras – syftet är att skapa nya företag och en lättare förvaltning Skatterevisioner av restauranger fortsätter Reformen av Finpro förbättrar servicen för SME-företag Kolumn 6 Skatteändringar för år 2016 8 EU-varumärket förnyas – klassificeringen måste justeras 10 Den europeiska patentreformen framskride 12 Den nya partiella rehabiliteringspenningen stöder närvaro i arbetet 14 Arbetstid, övertid och vilotider 18 Välfärd för hela kommunen FÖRETAGARINFO 5/2015 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill Artikelförfattare i detta nummer •Veli-Matti Lamppu, direktör •Albert Mäkelä, juridisk ombudsman •Kaisa Salo, juridisk rådgivare •Susanna Korkiatupa 5 1 20 UTGIVNINgsDATUM 1 . . . . . . . . . . . 16.1. 2 . . . . . . . . . . . 13.3. t å näte p o f n o ari retag arinf g a t Läs Fö e fi/for dlemsnummer! . t a j a yritt in med ditt me Logga 3 . . . . . . . . . . . . 8.5. 4 . . . . . . . . . . . 14.8. 5 . . . . . . . . . . . 9.10. 6 . . . . . . . . . . . 4.12. I N F O D I S K E N FPA startar på nytt de inställda ASLAK-rehabiliteringarna FPA fick tilläggsfinansiering som gör det möjligt att starta på nytt de Aslakkurser som inställdes i juni. ASLAK-kurserna som startar på nytt skall börja under år 2015, men fortsättningsperioderna kan förflyttas till år 2016. Man bedömer att antalet TYK-rehabiliteringsklienter som deltar i träning som upprätthåller och förbättrar arbetsförmågan ökar under det inne- varande året med nästan en femtedel till över 3 300 klienter. Till ökningen bidrar den lagändring som trädde i kraft i början av år 2014 och lindrade kriterierna för beviljande av yrkesmässig rehabilitering. I träning som upprätthåller och förbättrar arbetsförmågan deltar arbetstagare och företagare brett från olika branscher. De viktigaste orsakerna är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt psykiska störningar – i huvudsak depressions- eller ångeststörningar. Ytterligare information: Sökning till Aslak-kurserna: www.fpa.fi/rehabilitering För arbetsgivare och företagshälsovården: www.fpa.fi/sokrehabkurs FPA:s telefontjänst: 020 692 225, må–fre, kl. 8–18. En ny EU-fond främjar strategiska investeringar Postlagen reformeras – syftet är att skapa nya företag och en lättare förvaltning Fonden för Europas strategiska investeringar (ESIR) erbjuder finansiering för ekonomiskt lönsamma investeringar för företag i alla storleksklasser över hela Europa. ESIR är en del av Europas investeringsprogram, vars syfte är att öka antalet privata investeringar, göra den ekonomiska tillväxten snabbare och förbättra sysselsättningen. ESIR erbjuder inte vederlagsfria bidrag och finansierar inte projekt ensam. Dess syfte är att med hjälp av garantier, lån och kapitalplaceringsfonder främja tillgången till finansiering för högriskprojekt. SME-företag kan ansöka om finansiering via förmedlare. Från fonden stöds i synnerhet strategiska investeringar, som bredbands- och energinät, samt företag med under 3 000 arbetstagare. ESIR:s finansiering kanaliseras till projekten via Europeiska investeringsbanken (EIP) och dess förmedlarorganisationer. I Finland hör Finnvera, Tekes och Finlands industriinvestering till de viktigaste förmedlarna. Också banker, andra finansieringsorganisationer och till exempel fonder kan bli förmedlarorganisationer och investeringsplattformer. Finansieringsansökningarna måste lämnas före sommaren 2019. EU:s mål är att investeringar på 315 miljarder euro påbörjas före år 2020. Trafik- och kommunikationsverket har påbörjat reformen av postlagen. Syftet är att skapa bättre konkurrensförutsättningar för företagen i postbranschen samt minska kraven som är bundna till skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Lagen reformeras i två delar. I den första delen skall man frångå sådana koncessioner som krävs i postlagen och ersätta dem med en anmälningsplikt till Kommunikationsverket. Postverksamhet som gäller brevförsändelser skall således kunna påbörjas genom att meddela Kommunikationsverket de uppgifter som övervakningen förutsätter samt en beskrivning av verksamheten. Kommunikationsverket skall föra en offentlig förteckning över de aktörer som gjort en anmälan. Skyldigheten att ordna adressändrings- och distributionsavbrottstjänster samt skyldigheten för igenkännbar märkning av postföretagen i postförsändelserna skall också ingå i den nya postlagen. I januari 2016 påbörjas projektets andra del, dvs. postlagens helhetsreform. Helhetsreformen skall innehålla de ändringar som har att göra med till exempel inrättandet av postnummerdatabaser och överlämnandet av adressregisteruppgifter till andra aktörer. I det andra skedet bedömer man också tillgången till postdistributionsnätet och den allmänna tjänstens omfattning. Propositionen om nedläggning av koncessionssystemet är som bäst på remiss. Lagen skall träda i kraft den 1 juni 2016. Reformen av postlagen har tagits med i regeringsprogrammet. Skatterevisioner av restauranger fortsätter Skatteförvaltningen har kontrollerat hundratals restauranger över hela landet. Resultaten visar att det inom restaurangbranschen förekommer hemlighållande av intäkter och att företagens bokföring ofta är bristfällig. I över 60 % av de företag som valts ut för kontroller upptäcktes brister av olika grader i skattebetalning, i en stor del upptäcktes också undanhållande av intäkter. Vanligtvis blir följden förutom betalningen av obetalda skatter också sanktioner. Vissa kontrollobjekt 4 har polisanmälts. I revisionerna inom restaurangbranschen samarbetar Skatteförvaltningen speciellt med Regionalförvaltningsverkets alkoholinspektörer, Valvira och polisen. Under hela projektet utvecklas valet av objekt för att inrikta kontrollerna effektivt. Grå ekonomi förekommer typiskt i arbetskraftsintensiva branscher, såsom bygg- och restaurangbranschen. I restaurangbranschen framträder den gråa ekonomin till exem- Företagarinfo 5/2015 pel som försäljning förbi kassan, svart betalda löner och försummelse av arbetsgivaravgifter. Syftet med projektet är att eliminera den gråa ekonomin från restaurangbranschen och på det viset minska skatteunderskottet. Samtidigt angriper man den osunda konkurrensen och underlättar hederlig restaurangverksamhet. Motsvarande intensivkontroller har tidigare gjorts till exempel i byggbranschen. K O L U M N Yrken för ungdomar och medarbetare för företag via inlärning i arbetet Företagarna i Finland har föreslagit att man tar i bruk en utbildningsavtalsmodell och utvecklar en egen läroavtalsutbildningsstig för unga för att underlätta ungdomarnas sysselsättning och avläggande av yrkesexamen. I det följande presenteras några centrala synpunkter på de läroavtals- och utbildningsavtalsmodeller som vi föreslagit. Regeringen har förbundit sig att minska den ekonomiska och administrativa bördan som läroavtalsutbildningen orsakar företagen. Som en del av reformen i yrkesinriktad utbildning införs ett system med utbildningsavtal 1.1.2018. Ungas läroavtalsutbildning Ungas läroavtalsutbildning kan ingås med en sådan ungdom som inte har yrkesinriktad grundutbildning eller betydande arbetserfarenhet inom branschen. Med ungdomen ingås ett arbetsavtal i vilket lönen binds till utvecklingen av kompetensen. I början av läroavtalet är lönen cirka 30 procent av grundlönen. Den är alltid högre än den högsta studiepenningen. Lönen stiger i takt med yrkesproven så att lönen efter avlagd examen är en normal grundlön. Företaget får inget stöd för lönen, ty detta skulle för sin del minska den ekonomiska bördan för företaget. Företaget får dock normalt utbildningsbidrag. Finansieringen av ungdomars läroavtalsutbildning blir en del av finansieringen av den yrkesinriktade grundutbildningen, dvs. det skall finnas en egen självständig finansiering för de vuxnas läroavtalsutbildning. Ungas läroavtalsutbildning skall fungera vid sidan om utbildningen i läroinrättningar och komplettera den. I framtiden blir det till och med möjligt att söka till läroavtal via gemensam ansökan. Reformen av Finpro förbättrar servicen för SME-företag Finpro blir ett statsägt aktiebolag, Finpro Oy. Bolagiseringen är slutet på en omfattande reform- och utvecklingsprocess, i vilken institutionens verksamhet har ändrats till en organisation som enbart producerar offentliga tjänster. Syftet med reformen av Finpro har varit att stärka Finpros globaliseringstjänster samt förbättra speciellt Team Finland-service för SME-företag. Med reformen vill man också stärka statens bestämmanderätt och styrning i Finpro, som nästan helt finansieras av staten, samt ge Finpro en enhetlig position i förhållande till andra bolag som sköter en specialuppgift för staten. Finpro är en del av arbets- och näringsministeriets koncern tillsammans med bland annat Tekes, Finera, VTT, Finlands industriplaceringar och ntm-centralerna. Till Finpros verksamhet hör Export Finland, som främjar finska företags tillväxt, konkurrenskraft och globalisering, Invest in Finland, som traktar efter utländska investeringar i Finland, samt Visit Finland, som främjar turism till Finland. Utbildningsavtalet Utbildningsavtalet baserar sig på oavlönad inlärning i arbetet inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Det baserar sig på starkt innehållsmässigt och kvalitativt utvecklande av den yrkesinriktade grundutbildningen. Den studerande avlägger den yrkesinriktade grundexamen på arbetsplatsen inlärningsbetonat så att den studerande, företaget och läroinrättningen kommer överens om inlärning i arbetet redan i början av utbildningen (t.o.m. före utbildningen). Utbildningen kan t.ex. börja med en arbetslivsperiod. I utbildningen iakttas den nuvarande lagstiftningen om yrkesmässig utbildning som trädde i kraft 1.8.2015. Den studerande är inskriven på läroinrättningen och står under dess ansvar och styrning. Den studerande får studiestöd, om den studerande är berättigad till det, dvs. man ingår inget arbetsavtal i utbildningsavtalet. Kom ihåg att läsa nyhetsbrevet! Veli-Matti Lamppu Skribenten är direktör för kunnande och uppfinning i Företagarna i Finland. Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi Företagarinfo 5/2015 5 Beskattning av förvärvsinkomster Visstidsjobb •Kapitalinkomstskatten stiger med en procentenhet till 34 procent för kapitalinkomster som överstiger 30 000 euro. Mindre kapitalinkomster beskattas fortfarande enligt 30 procent. Ändringen gäller åren 2016–2017. •Beskattningen av arbetet lindras genom att höja arbetsinkomstavdraget med 450 miljoner euro. Detta underlättar beskattningen för små- och medelinkomsttagare. •Den s.k. förvärvsgränsen för solidaritetsskatten sjunker från nuvarande 90 000 euro till 72 300 euro. Den stramare skatteprocenten gäller den del av inkomsterna som överstiger gränsen. Ändringen gäller åren 2016–2017. •I förvärvsinkomstbeskattningen görs en justering som motsvarar förtjänstnivåindexet på alla inkomstnivåer. •Yle-skattens parametrar justeras för att motsvara finansieringsbehovet. Skatteändringar för år 2016 PIXHIL L Året 2016 stramar åt beskattningen av höga inkomster och höjer acciserna. Majoriteten av de företagarvänliga skattereformer som man kommit överens om i regeringsprogrammet verkar att skjutas upp till år 2017. Accishöjningarna •Tobaksskatten, fordonsskatten, avfallsskatten och fastighetsskatten höjs. Skatteavdrag •Överlåtelseförlusten blir avdragsgill för all kapitalinkomst. •Skatten på uppvärmnings-, kraftverksoch arbetsmaskinsbränslen höjs. •Bilbeskattningen lindras under regeringsperioden sammanlagt med cirka 200 miljoner euro. Lindringen genomförs gradvis under åren 2016—2019. •Privatpersoner får möjligheten att göra ett avdrag för en donation på 850– 500 000 euro till ett universitet eller en högskola i sin förvärvsinkomstbeskattning. 1 Vad ändras inte •Moms-satserna förblir oförändrade. •Beslutet om införandet av en avgiftsbaserad mervärdesskatt och ett företagaravdrag har inte ännu fattats. •Den privata arbetsgivarens socialskyddsavgift sänks med 1,72 procentenheter från och med början av år 2017. Detta är en del av de konkurrenskraftsförbättrande åtgärder som regeringen offentliggjorde 8.9. 6 M Företagarinfo Yrittäjäinfo 5/2015 5/2015 Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi EU-varumärket förnyas – klassificeringen måste justeras I EU har man godkänt det s.k. varumärkespaketet som består av varumärkesförordningen och -direktivet och som förenhetligar varumärkesregleringen och gör den klarare. Med reformen vill man skapa ett effektivare varumärkessystem som skall hjälpa med att ge fart åt innovationsverksamheten, tillväxten och konkurrenskraften i Europa. Varumärkesskyddet måste beskrivas noggrannare Varumärket registreras alltid för att gälla ett eller flera varu- eller serviceklasser. I den nya varumärkesförordningen ändras varumärkenas klassificeringspraxis. Därför gäller förordningens mest brådskande inverkan för företagen justeringen av det gällande varumärkesskyddet. Varumärkesklassernas rubrik omfattar i fortsättningen enbart beteckningens verbala betydelse och inte längre de mera detaljerade förteckningar över varor och tjänster som finns under rubriken. I Finland har man hittills tolkat klassrubriken så att den täcker alla varor eller tjänster som står under klassrubriken i fråga. I fortsättningen måste man alltså beskriva omfattningen av det skydd som varumärket ger i större detalj. I praktiken måste företaget noggrant beskriva de varor och tjänster som hör till klassen och som man vill att skall skyddas men som inte direkt omfattas av den bokstavliga tolkningen av klassrubriken. Objektet för varumärkesskydd måste således i fortsättningen beskrivas med en noggrannhet av de varu- eller tjänstetyper som tillhör klassen. Preciseringarna måste göras under övergångstiden En annan betydande sak i ändringen är att alla gemenskapsvarumärkesregistreringar som gällt före år 2012 mås- 8 te preciseras i enlighet med den nya klassificeringen inom sex månader efter förordningens ikraftträdande. Efter ändringstiden inskränks gemenskapsvarumärkets skyddsområde till att motsvara den bokstavliga tolkningen av klassrubriken. Det skydd som gemenskapsvarumärket ger kan alltså inskränkas från nuvarande. Den retroaktiva tillämpningen av förordningen är problematisk speciellt ur synvinkeln för den nordiska rättstraditionen enligt vilken ändringar i lagstiftningen inte tillämpas retroaktivt. Det var faktiskt svårt för Finland att godkänna retroaktiviteten, och Företagarna i Finland tillsammans med andra näringslivsorganisationer motsatte sig den retroaktiva tillämpningen. Som kompromiss godkändes dock en övergångsperiod på sex månader, så att finländska innehavare av gemenskapsvarumärket har en rimlig tid för att precisera sitt varumärkesskydd till att motsvara den ursprungliga avsikten. Det är viktigt för företagen att förstå ändringens betydelse för skyddet av sitt gemenskapsvarumärke. Företagen bör kontrollera sina gällande gemenskapsvarumärken och ändra deras klassificering till att motsvara de klasser för vilka skyddet ursprungligen har sökts. Det finns skäl att utföra preciseringen av gemenskapsvarumärket med varumärkesombudet. Övergångsperioden på sex månader börjar när förordningen träder i kraft. Det exakta datumet för förordningens ikraftträdande är inte känt, men övergångsperioden på sex månader lär bli det första halvåret 2016. Företagarinfo Yrittäjäinfo 5/2015 5/2015 EU-varumärken erhålls i fortsättningen från byrån för immateriella rättigheter Varumärkespaketet orsakar förändringar också i registreringen av och avgifterna för EU-varumärket. Namnet på den myndighet som sköter om EU:s varumärkesärenden (KHIM, Kontoret för harmonisering i den inre marknaden) ändras till Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter (European Union Intellectual Property Office). I fortsättningen skall EU-varumärket sökas hos byrån för immateriella rättigheter. Det kommer också ändringar till EU-varumärkenas ansöknings- och uppdateringsavgifter. Registreringsavgiften ändras så att en avgift omfattar en varu- eller tjänsteklass. För närvarande möjliggör avgiften högst tre varueller tjänsteklasser, och för varje ytterligare klass debiteras en separat avgift. Med ändringen vill man styra sökande till att söka skydd enbart för de klasser som deras egna behov förutsätter. Verkställandet ändrar varumärkeslagen Varumärkespaketet har redan godkänts, men det har inte ännu utfärdats officiellt. Paketet torde emellertid utfärdas under hösten 2015. Den nya varumärkesförordningen, som ger ett EUomfattande skydd, träder i kraft tre månader efter sin publicering. Direktivet om nationella varumärken måste i sin tur sättas i kraft nationellt inom två år. Direktivets nationella verkställande leder till att varumärkeslagen som PIXHILL Företag bör kontrollera klassificeringen för sina gemenskapsvarumärken. gäller nationella finländska varumärken ändras. Det är nödvändigt att förenhetliga varumärkeslagen och göra den klarare, för den gällande varumärkeslagen motsvarar ställvis inte de nuvarande EU-reglerna. Varumärkesförordningen är däremot tillämplig lagstiftning som sådan. Den sätts inte i kraft som en separat lag i Finland. I och med förordningen talar man i fortsättningen om det europeiska varumärket (“EU-varumärket”) i stället för gemenskapsvarumärket. I och med förordningen ändras EU-varumärkets klassificeringspraxis till att motsvara det beslut som Europeiska unionens domstol fattade år 2012. Ytterligare information: KHIM – Kontoret för harmonisering i den inre marknaden https://oami.europa.eu/ohimportal/sv Gemenskapens varumärkesdatabas https://oami.europa.eu/eSearch/#advanced/trademarks Patent- och registerstyrelsen http://prh.fi Företagarinfo Yrittäjäinfo 5/2015 5/2015 9 Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi Den europeiska patentreformen framskride Den europeiska patentreformen träder i kraft möjligtvis redan nästa år. Reformen har två delar: det så kallade enhetliga patentet eller Europapatentet, för vilket man har registrerat en enhetlig verkan, samt den enhetliga patentdomstolen. Det enhetliga patentet är ett nytt alternativ för skyddandet av en uppfinning vid sidan om det traditionella Europapatentet och nationella patent. Det enhetliga patentet erbjuder, som namnet antyder, ett enhetligt patentskydd i alla de EU-länder som är med i patentreformen. Företagen kan själv besluta vilket patenteringssätt som passar bäst för att skydda en enskild uppfinning. Den enhetliga patentdomstolen (UPC) ger i sin tur en möjlighet att behandla alla tvister om enhetliga patentet i en och samma domstol. Senare skall UPC också hantera alla tvister som gäller Europapatent. Domens verkningar skall med en gång sträcka sig till alla EU-länder som ratificerat avtalet om en enhetlig patentdomstol (UPC-avtalet). För att patentsystemreformen skall träda i kraft krävs att minst 13 avtalsmedlemsstater, inklusive de tre största patenteringsländerna, dvs. Tyskland, Frankrike och Storbritannien, ratificerar UPC-avtalet. För närvarande har avtalet ratificerats av åtta stater (Belgien, Danmark, Frankrike, Österrike, Sverige, Portugal, Malta och Luxemburg). I Finland behandlar riksdagen frågan om ratificeringen av UPC-avtalet under hösten. Det nya patentsystemet träder i kraft enbart inom de staters områden som ratificerat avtalet, men systemet är öppet, dvs. det kan också användas av företag som placerat sig i utomstående länder. Ett geografiskt omfattande skydd Syftet med det reformenliga enhetliga patentskyddet är att främja vetenskaplig och teknologisk utveckling samt den inre marknadens verksamhet. Användningen av patentsystemet blir san- 10 nolikt enklare och dess totalkostnader lägre än med det nuvarande systemet. I och med reformen kan uppfinningen skyddas med ett enhetligt patent genom en registrering på alla de länders område som är med i systemet. Alla åtgärder som gäller patentet sker enhetligt i alla länder som är med i systemet. Det enhetliga patentet är administrativt lättare än det traditionella Europapatentet, eftersom det inte behöver sättas i kraft separat i olika stater. Detta minskar patentkostnader. Likaså torde de lokala ombudskostnaderna bli mindre än med det traditionella Europapatentet, när administreringen av det enhetliga patentet centraliserats till Europeiska patentverket. Också minskade översättningskostnader medför betydande besparingar. Det är svårt att förutspå reformens verkningar Det enhetliga patentet gagnar speciellt patentaktiva företag som inriktar sig på den internationella marknaden. Behovet av patentskydd beror på företagets relevanta marknadsområde. Det enhetliga patentet är alltså inte nödvändigtvis alltid ändamålsenligt på den internationella marknaden, men det är ett tilläggsalternativ vid sidan om andra skyddsmetoder. Ett hot som det enhetliga patentet medför anses vara ett ökat antal patent och speciellt en ökad patenteringsaktivitet hos aktörer utanför EU i Europa. Det kan begränsa företagens och speciellt de icke-patenterande företagens verksamhetsfrihet på hemmamarknaden. Företagens behov av att följa gällande patent växer, vilket orsakar kostnader. Också risken för patentkränkningar och rättegångar kan öka. Företagarinfo 5/2015 Det är dock osäkert i vilken utsträckning man börjar använda det enhetliga patentet. Företag som agerar på den internationella marknaden måste i varje fall beakta det nya patentsystemet i sin verksamhet. Ett enhetligt patent är dyrt EU-länderna godkände nivån på patentets årliga underhållsavgifter i juli. Årsavgiften för ett enhetligt patent torde bli cirka fyra gånger större än årsavgiften i ett enskilt land. Det bör ändå observeras att avgiften ger ett geografiskt omfattande skydd. Beslutet om avgiftsnivån fattades under det villkor att man kommer överens om den andel av avgiftsintäkter som riktas till medlemsländernas patentverk (i Finland Patentoch registerstyrelsen). Ett beslut om rättegångsavgifterna i den enhetliga patentdomstolen torde fattas i UPC:s förberedande kommitté under hösten. Domstolsavgifterna hotar bli mycket höga jämfört med de finska domstolsavgifterna. En positiv sak för finländska företag skulle vara inrättandet av UPC:s lokalavdelning i Finland. Målen skulle behandlas här, och vi skulle också fortsättningsvis ha ett bra utbud av patenttjänster och expertis i vårt land. Skapa ditt eget nätverk. Företagssökningen YrityshakuSynergia för samman Sälj och marknadsför dina produkter, presentera dina tjänster och hitta samarbetspartner. Nätverka och skapa egna nätverk i YrityshakuSyneriga. Registrera dig eller uppdatera dina uppgifter. synergia.yrittajat.fi Den nya partiella rehabiliteringspenningen stöder närvaro i arbetet I oktober kommer det att ske ändringar i FPA:s rehabiliteringspenning. Ändringarna stöder arbetandet under rehabiliteringen och gör det möjligt att betala stöd för nya slags rehabiliteringsåtgärder. Partiell rehabiliteringspenning är ett nytt stöd för löntagaren och företagaren. FPA kan betala partiell rehabiliteringspenning, om en arbetstagares eller företagares arbetstid har förkortats med minst 40 % på grund av rehabilitering. Beloppet på den partiella rehabiliteringspenningen är hälften av rehabiliteringspenningens fulla belopp. Arbetstagaren och arbetsgivaren bedömer tillsammans om arbetstagaren dessutom kan arbeta deltid under rehabiliteringsdagarna. Företagaren bedömer detta själv. Vid behov kan man be företagshälsovården om anvisningar. FPA kan inte ge anvisningar om arbetsarrangemang och frånvaron, utan besluten om dessa fattas i sista hand av arbetsgivaren. Rehabiliteringspenningen betalas fortfarande till fullo, om rehabili- teringen helt förhindrar arbetet eller om personen varken har ett anställningsförhållande eller idkar företagsverksamhet. Rehabiliteringspenningen halveras inte heller till en partiell rehabiliteringspenning under långa rehabiliteringsperioder. För rehabiliteringsdagarna efter 1.10.2015 undersöker FPA alltid också rätten till partiell rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning kan sökas med samma ansökan i FPA:s e-tjänst www.kela.fi/asiointi. Rehabiliteringen anordnas allt oftare som öppna kurser Tack vare lagändringen kan man erhålla rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning för kortare rehabiliteringsdagar än tidigare. Ett nytt villkor är att rehabiliteringsdagen inklusive resor ska vara minst 4 timmar. Med ändringen stöds rehabiliteringens utveckling mot öppen vård och lättare åtgärder. FPA har utvecklat rehabi- literingstjänster i öppen vård. Av dessa inleds först Tules-kurserna i öppenvårdsrehabilitering för personer med sjukdomar i stöd- och rörelseorganen år 2016. Under de följande åren kommer det att ordnas mera kurser i öppenvårdsrehabilitering för andra lämpliga sjukdomsgrupper. De nya öppenvårdskurserna gör det möjligt att kombinera arbete och rehabilitering. Med reformen försöker man bättre än tidigare koppla rehabiliteringen och informationen om rehabiliteringen med rehabiliteringsklientens arbete och vardag. En fjärdedel av FPA:s rehabiliteringsmedel används för att betala för rehabilitering som ordnas av kommuner, olika organisationer och företagshälsovården. Ändringen av rehabiliteringspenningen gör det också möjligt att utveckla nya former av öppenvårdsrehabilitering i den rehabilitering som ordnas av dessa andra aktörer. Ytterligare information: www.fpa.fi/rehabiliteringspenning www.fpa.fi/rehabilitering Arbete under rehabiliteringsdagen Rätt till förmån Rehabiliteringen hindrar förvärvsarbete helt. Rehabiliteringspenning Arbetstiden har förkortats med minst 40 % av den normala dagliga arbetstiden. Partiell rehabiliteringspenning Arbetstiden har inte förkortats, eller förkortningen är mindre än 40 %. Inte berättigad till rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning Anmälan om den lön som betalas av arbetsgivaren har ändrats Anmälan om den lön som betalas av arbetsgivaren, dvs. Y17blanketten, har ändrats. På blanketten har tillagts en fråga om partiell rehabiliteringspenning. På blanketten kan man enbart meddela en frånvaroperiod åt gången. FPA rekommenderar att man söker rehabiliteringspenning på E-tjänsten för arbetstagare (i webbläsartillämpningen), där arbetstagaren kan ansöka om rehabiliteringspenning för flera deltids- eller heltidsfrånvaron samtidigt. Ändringar som gäller den partiella rehabiliteringspenningen genomförs senare i eSara-filens XML-schema. Den beskrivning av eSara-posten som baserar sig på en sekven- 12 tiell fil uppdateras däremot inte. Arbetstagare som använder en sekventiell fil (versioner 3.6 ja 3.7) eller XML-schemats version 1.0 uppmanas att skicka anmälningarna om partiell rehabiliteringspenning på E-tjänsten för arbetsgivare. I skickandet av filer håller FPA på att övergå från sekventiella filer till XML. FPA godkänner inte längre ändringar av systemutskrifter som motsvarar Y17-blanketten. Arbetstagare som använder systemutskrifter skall börja använda e-tjänster eller den Y17blankett som kan skrivas ut på webbplatsen Kela.fi i skickandet av ansökningar och anmälningar. Företagarinfo 5/2015 TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221. Företagarna i Finland, Kaisa Salo, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, kaisa.salo@yrittajat.fi Arbetstid, övertid och vilotider Ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen Arbetstid per dygn Enligt arbetstidslagens allmänna bestämmelse är arbetstiden högst 8 timmar per dygn. Med ett kollektivavtal kan man avvika från den ordinarie arbetstiden per dygn. Om ett kollektivavtal som binder företaget innehåller bestämmelser om arbetstiden per dygn, skall man i första hand följa dem. Om branschen i fråga inte har ett allmänt bindande kollektivavtal och arbetsgivaren inte är organiserad och därigenom på normalt sätt bunden av kollektivavtalet, är det möjligt att avvika från den ordinarie arbetstiden per dygn också direkt med stöd av arbets- tidslagen. Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn med högst en timme förutsatt att arbetstiden per vecka inte är längre än 45 timmar. Därtill måste den ordinarie arbetstiden utjämnas till 40 timmar under en arbetsperiod på fyra veckor. L HIL PIX 14 Företagarinfo 5/2015 Arbetstid per vecka Enligt arbetstidslagens allmänna bestämmelse är arbetstiden per vecka högst 40 timmar. Enligt den allmänna bestämmelsen kan arbetstiden per vecka ändå ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar under en tidsperiod av högst 52 veckor. Den lagstadgade flexibiliteten i arbetstiden per vecka möjliggör ändå inte avvikelse från 8 timmars arbetstid per dygn. Detta innebär att enbart på basis av lagen kan arbetstiden per vecka ordnas genomsnittlig endast genom att påverka antalet arbetsdagar, inte deras längd. Med kollektivavtal är det möjligt att avvika från 40 timmars huvudregel genom att förkorta den ordinarie arbetstiden per vecka, varvid bestämmelserna i kollektivavtalet i fråga iakttas. Periodarbetstid Den i arbetstidslagen nämnda periodarbetstiden får användas endast i de branscher som specificerats i arbetstidslagen (7 § 1 mom). I periodarbetstiden har man inte begränsat den ordinarie arbetstiden per dygn eller vecka. Periodarbetstiden måste emellertid en- ligt lagen anordnas så att den är högst 120 timmar under tre veckor eller högst 80 timmar under två veckor. Även kollektivavtalet kan innehålla bestämmelser om periodarbete. Kollektivavtalsbaserad ordinarie arbetstid Med riksomfattande kollektivavtal är det möjligt att avvika från den ordinarie arbetstid per dygn eller vecka om vilken stadgats i arbetstidslagen. I kollektivavtalet kan man avtala att den ordinarie arbetstiden ordnas som genomsnittlig förutsatt att arbetstiden är 40 timmar per vecka under en tidsperiod av högst 52 veckor. Placeringen och längden av arbetsskift begränsas av arbetstidslagens föreskrifter om vilotider och ledigheter per vecka. Kollektivavtalet kan ytterligare separat ge en möjlighet att avvika från de allmänna bestämmelserna om ordinarie arbetstid genom att komma överens om dem lokalt, dvs. arbetsplatsspecifikt. Lokala avtal förutsätter ofta att kollektivavtalets bestämmelser om förfaranden följs.. Om arbetsgivaren följer kollektivavtalet på basis av att det är allmänt bindande (oorganiserad arbetsgivare), kan arbetsgivaren ingå ett lokalt avtal om ordinarie arbetstid som kollektivavtalet möjliggör. Då måste man följa det allmänt bindande kollektivavtalets bestämmelser om lokalt avtalande till andra delar, men man behöver inte följa bestämmelserna om godkännandet av ett lokalt avtal. Möjligheten att komma överens om arrangemangen kring den ordinarie arbetstiden är ett undantag från huvudregeln, enligt vilken en oorganiserad arbetsgivare inte får de möjligheter att ingå lokala avtal som ingår i ett kollektivavtal. Arbetstidsavtalet måste ingås med en representant för personalen. Företagarinfo 5/2015 Endast om det bara finns en arbetstagare på arbetsplatsen, kan avtalet ingås direkt med arbetstagaren. Flextid Arbetstidslagen möjliggör ett arbetstidsarrangemang där arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om när man skall komma till arbetsplatsen och när man skall avlägsna sig därifrån inom förutbestämda gränser. Vid tillämpning av flextid förkortas eller förlängs den ordinarie arbetstiden per dygn med en flextid som kan vara högst tre timmar. När man kommer överens om flexibel arbetstid måste man åtminstone komma överens om fast arbetstid, arbetstidens flexgräns per dygn, placeringen av vilotider samt maximiackumuleringen av över- och underskridanden av den ordinarie arbetstiden. Arbetsavtalet kan innehålla bestämmelser om flexibel arbetstid. Överskridandet av ordinarie arbetstid Mertidsarbete Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den i lagen tillåtna ordinarie arbetstiden, dvs. 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan. För mertidsarbete betalas minst samma lön som för den normala arbetstiden. I arbetsavtalet kan finnas bestämmelser till exempel om lön för mertidsarbete. Övertidsarbete Övertidsarbete är arbete som utförs över den ordinarie arbetstiden som baserar sig på arbetstidslagen, dvs. arbete som överskrider 8 timmar per dygn eller 40 timmar per vecka. Övertidsarbete kan man låta utföra endast om arbetstagaren varje gång särskilt har gett sitt samtycke till det. Övertidsarbete förutsätter arbetsgivarens initiativ i ärendet. Om arbetstiden har ordnats som genomsnittlig, är övertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstid som antecknats i 15 arbetsskiftsförteckningen. De i arbetstidslagen stadgade maximiantalen begränsar övertidsarbetet. Enligt huvudregeln kan man låta utföra högst 138 timmar under fyra månader, dock högst 250 timmar under kalenderåret. Arbetsgivaren och arbetstagarnas representant kan komma överens om extra övertidsarbete, varvid mängden extra övertidsarbete är högst 80 timmar under kalenderåret. Överenskommelse om extra övertidsarbete möjliggör dock inte avvikelser från den ovannämnda 138-timmarsregeln. För övertidsarbete per dygn måste lönen för de två första timmarna betalas förhöjd med 50 procent och de följande timmarna förhöjd med 100 procent. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att ersätta övertidsarbetet helt eller delvis med ledighet som är i proportion till ersättningen. Då kan till exempel en timme övertidsarbete förhöjt med 50 procent bytas ut till betalad ledighet på 1,5 timme. Söndagsarbete Söndagsarbete som avses i arbetstidslagen är arbete som utförs på söndagen eller någon annan kyrklig festdag. Med arbetstagarens samtycke kan man låta arbetstagaren utföra söndagsarbete, när arbetet på grund av sin art utförs regelbundet också under helgerna eller när man har kommit överens om detta i arbetsavtalet. För söndagsarbete måste betalas en lön förhöjd med 100 procent, och söndagsersättningen kan inte bytas ut mot motsvarande fritid. Det kan finnas bestämmelser om söndagsarbete i kollektivavtalet. Vilotider Daglig vilotid Enligt huvudregeln i arbetstidslagen har arbetstagaren rätt till en regelbunden vilotid på en timme, om arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. Enligt lagen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om en kortare rast på minst en halv timme. Rasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överskrider 10 timmar om dygnet, har arbetstagaren om hon önskar det rätt att hålla en rast på högst en halv timme efter åtta timmars arbete. Med ett kollektivavtal kan man avvika från bestämmelserna om den dagliga vilotiden. I kollektivavtalet kan finnas direkta bestämmelser om vilotider eller man kan komma överens om dem lokalt antingen helt eller delvis. Därtill kan kollektivavtalet innehålla bestämmelser om kaffe- och rekreationspauser. Om arbetsgivaren inte är organiserad utan följer kollektivavtalet på grund av att det är allmänt bindande, får arbetsgivaren inte följa sådana bestämmelser om vilotider som förutsätter ett lokalt avtal. Vilotid per dygn Enligt arbetstidslagen har arbetstagaren enligt huvudregeln rätt att under de följande 24 timmarna som närmast följer på arbetsskiftets början rätt till en oavbruten vilotid på minst 11 timmar. I periodarbete måste arbetstagaren ges en oavbruten vilotid på minst nio timmar. 16 Företagarinfo 5/2015 Arbetsgivaren och personalens representant kan med arbetstagarens samtycke komma överens om förkortandet av dygnsvilan. Vilotiden måste emellertid vara minst sju timmar. I arbetstidslagens 29:e paragraf har därtill räknats upp de situationer när det är möjligt att avvika från dygnsvilan enligt huvudregeln och använda en vilotid som är förkortad till fem timmar. Ledighet per vecka Arbetstagaren har rätt till en oavbruten ledighet på minst 35 timmar en gång i veckan. Ledigheten skall i mån av möjlighet placeras i samband med söndagen. Vilken som helst oavbruten ledighet på 35 timmar i arbetsskiftsförteckningen uppfyller detta krav. Den lediga tiden under veckan kan också ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under 14 dygn. Ledigheten skall dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten per vecka ordnas så att den är genomsnittlig under en period på högst 12 veckor. Ledigheten skall vara minst 24 timmar på en gång. Med kontinuerligt skiftarbete avses ett arbetstidsarrangemang där skiften byts regelbundet och arbetet görs på alla dagarna i veckan. En arbetstagare vars ordinarie arbetstid per dygn är högst tre timmar har inte rätt till ledighet per vecka. Om en arbetstagare arbetar under ledigheten per vecka måste han eller hon ersättas för den tid som använts till arbete genom att arbetstagarens ordinarie arbetstid förkortas med en tid som är lika lång som den ledighet som arbetstagaren inte har fått. Ersättningen för den ledighet under veckan som arbetstagaren inte har kunnat ta ut kan med arbetstagarens samtycke betalas i pengar för lika många timmar som arbetstagarens arbetstid i annat fall borde förkortas. Kollektivavtalet kan innehålla bestämmelser om ledigheten per vecka. Arbetsgivaren skall alltid kontrollera om avvikelsen ytterligare förutsätter ett lokalt avtal. En oorganiserad arbetsgivare kan inte tillämpa avvikelser som baserar sig på lokala avtal. 900 000 100 000 170 000 Företagande skapar arbete. Det lönar sig att vara med i det här laget. Företagarna skapar finländskt arbete. De små och medelstora företagen sysselsätter redan över 900 000 personer i Finland. Under de senaste tio åren har dessa företag skapat över 100 000 nya arbetsplatser. Så mycket som 170 000 personer sysselsätter sig själva som ensamföretagare. www.yrittajat.fi/liity Välfärd för hela kommunen Med hjälp av servicesedeln har alla möjlighet att använda privata läkartjänster. Valfriheten ökar, när kommunen erbjuder andra alternativ än den offentliga hälsovården. Servicesedeln är ett sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster. I alla kommuner har servicesedeln inte ännu införts, men allt flera överväger detta. Erfarenheterna visar att det lönar sig för kommunerna att fatta tag i servicesedeln. I Kuusamo-trakten har servicesedeln tagits bra emot. Servicesedeln används bland annat i äldreomsorgen för hemtjänsten och hemsjukvården samt i stödet för närståendevården för lediga dagar och stödtjänster. – Vi har varit mycket nöjda. Kommuninvånarna har fått tjänsterna snabbare, valmöjligheterna har ökat. Trycken på grundtryggheten har minskat och vi har sparat pengar, säger Vesa Isoviita, utvecklingsdirektören för Kuusamo stad, om servicesedelns fördelar. Enligt honom tar servicesedeln ingenting bort från någon men ger mera åt somliga. – Särskilt inom det sociala området har det startats nya företag. På det här sättet stöder servicesedeln också utvecklandet av den lokala företagsverksamheten och skapar nya arbetstillfällen, fortsätter han. Servicesedeln används i Kuusamo för över 50 olika åtgärder inom specialsjukvården, i huvudsak för starroperationer, operationer av konstgjorda leder samt fetma- och axeloperationer. – När någon väljer servicesedeln, betalar han eller hon lite extra för vissa tjänster men lämnar samtidigt kön. Därför får också den som inte valt servicesedeln snabbare vård, konstaterar Vesa Isoviita. Till knäledsoperation med servicesedel Lauri Leskelä, 73, från Kuusamo fick ett nytt, fungerande knä i en knäledsoperation. Han kom snabbt till operation 18 med hjälp av servicesedeln. Lauri Leskelä, som hela sitt liv varit en aktiv skidåkare, började för några år sedan helt överraskande lida av knävärk. Knäet började visa symptom under idrotten, men så småningom blev smärtan värre och gjorde vardagen besvärlig. – Till en början försökte man behandla smärtan med fysioterapi och medicinering. Till slut återstod bara alternativet operation. Den vårdande läkaren sade att kötiden för en operation är cirka ett år, berättar han. Med ett besvär som sänker funktionsförmågan är ett år en lång tid att vänta. Till all lycka berättade den vårdande läkaren om möjligheten till servicesedeln. – Jag ringde genast till hälsocentralens överläkare, som berättade hur servicesedeln fungerar. Jag beslöt mig för att välja servicesedeln, och med hjälp av den kom jag till operation redan följande vecka. Jag valde den opererande läkaren enligt de rekommendationer jag fått. Jag tycker att det är fint att man får välja läkaren själv, säger han. Rehabiliteringen efter operationen gick snabbt. Knäbesväret försvagade emellertid den fysiska konditionen och det kom också andra ålderdomsbesvär varför Lauri går på rehabilitering för närvarande. Lauri rekommenderar servicesedeln för alla. I stora operationer eller annars dyra åtgärder kan självriskandelen visserligen bli stor. För detta problem hoppas han på en lösning av beslutsfattarna. – Alla måste ha en jämlik möjlighet att använda dessa tjänster, tycker han. Text: Susanna Korkiatupa Bild: Harri Simi Företagarinfo 5/2015 Lauri Leskelä kom snabbt till knäledsoperation med servicesedeln. Betydande fördelar från servicesedeln Enligt kommunerna ger servicesedeln besparingar och skapar företag. Ur kundernas synvinkel ökas valfriheten. Uppgifterna framgår av en utredning som utförts av Företagarna i Finland och där man utredde användningen av servicesedeln i de största städerna. Social- och hälsotjänst som producerats med servicesedeln är cirka 20 procent förmånligare än kommunernas egen produktion. Det fanns också besparingar i investeringar och utrymmeskostnader. Servicesedeln underlättade rekryteringen av personalen och gav utrymme för annat arbete. Kommunerna ansåg det vara positivt att systemet med servicesedeln befriar från konkurrensutsättning. Kommunerna tyckte att servicesedeln var ett flexibelt och snabbt sätt att ordna lagstadgade tjänster. Enligt erfarenheter från flera kommuner gjorde servicesedeln det också lättare att följa upp ekonomin och hålla budgeten. Betydande besparingar uppskattades uppstå genom att produktionen med servicesedeln alltid sker mot vederlag.. Kommunen betalar bara för de använda sedlarna och inte till exempel för oanvända mottagningstider. En tredjedel av de kommuner som svarade nämnde att kommuninvånarna hade dragit nytta av servicesedeln. Valfriheten hade ökat och det var lättare att och snabbare att komma åt tjänsterna. Därtill diversifierades den kommunala tjänsteproduktionen tack vare servicesedeln. En tredjedel av de kommuner som svarade på enkäten hade också lagt märke till att antalet företag hade ökat i och med införandet av servicesedeln. Särskilt gynnsamma sågs servicesedelns verkningar vara för SME-företag. Eftersom fördelarna är tydliga och betydande att döma av kommunernas svar, finns det skäl att öka användningen av servicesedeln i kommunerna. Företagarinfo 5/2015 19
© Copyright 2024