1 STUDENTEXAMENSNÄMNDEN PROVET I HISTORIA 14.9.2015 Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig. 1. Jämför slavarnas ställning i samhället under antiken och i USA på 1800-talet. 2. Sandro Botticelli (1444–1510) från Florens målade konstverket Venus födelse (1484–1486) som ett beställningsverk åt den berömda mecenatsläkten Medici. Hur kommer renässansens ideal till uttryck i Botticellis målning? På vilka sätt kan man anse att renässansen inledde en ny tidsperiod? 3. Hur har mediernas utveckling påverkat medborgarnas liv från slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet? 4. Diskutera USA:s politik i Mellanöstern under och efter kalla kriget. I vilket avseende har de politiska målen och utmaningarna förblivit desamma, och hur har de förändrats? 2 5. I vidstående tabell finns uppgifter om hur invånarantalet i några europeiska städer utvecklats från början av 1500-talet till slutet av 1600-talet. Analysera de viktiga förändringar som framgår av tabellen och diskutera vad de beror på. Uppskattat invånarantal Början av 1500-talet Slutet av 1500-talet – början av 1600-talet Över 400 000 Slutet av 1600-talet London, Paris 200 000–400 000 Paris, Neapel Neapel 150 000–200 000 Paris, Neapel London, Milano, Venedig Amsterdam 100 000–150 000 Milano, Venedig Amsterdam, Sevilla, Lissabon Milano, Venedig 60 000–100 000 Sevilla, Florens, Genua Florens, Genua Sevilla, Florens Genua, Lissabon 40 000–60 000 Lissabon, London Källa: The Fontana Economic History of Europe, 2. the sixteenth and seventeenth centuries (1974) 6. Vilka faktorer förklarar Urho Kekkonens långa presidentperiod och hans starka ställning i den tidens Finland? 7. Ståthållaren i Finland Klaus Fleming skrev i ett brev till hertig Karl 1593 om oroligheter i Finland: Bönderna har blivit galna – – – De har slagit ihjäl soldater, misshandlat och kränkt dem, de har slagit sig ihop och förvandlat sig själva till krigsöverstar. (Svensk översättning: SEN) Mirkka Lappalainen, Susimessu. 1590-luvun sisällissota Ruotsissa ja Suomessa (2009) Oroligheterna i Finland utmynnade till slut i de våldsamheter som senare började kallas klubbekriget. Varför uppstod klubbekriget och hur påverkade det finländarnas liv? 8. I många utvecklingsländer har det skett en snabb urbanisering under de senaste årtiondena. Vilka har följderna varit när det gäller de samhälleliga och kulturella förhållandena i de berörda länderna? + 9. Nedan finns en skämtteckning och två dokument från tiden för andra världskriget. a) Ge en tolkning av David Lows skämtteckning. (2 p.) b) Diskutera utifrån dokumenten hur de allierades relationer utvecklades från att USA gick med i kriget fram till slutet av 1945. (3 p.) c) Diskutera varför de allierade vann kriget. (4 p.) 3 + 9. Den brittiske skämttecknaren David Lows teckning House of Cards (”Korthuset”) 25.8.1944. Vi uttrycker vår beslutsamhet över att våra nationer kommer att samarbeta under kriget och under den påföljande freden. Vad kriget beträffar så har vår militära ledning deltagit i diskussionerna och vi har lagt upp en plan för att tillintetgöra de tyska trupperna. Vi har nått fullständig enighet om omfattningen av och tidpunkterna för de operationer som ska utföras i öst, väst, och söder – – – När det gäller freden, så garanterar vår enighet en bestående fred – – – Vi ser med tillförsikt fram mot den dag när alla folk i världen kan leva fria i enlighet med sina varierande önskemål och sitt samvete utan att hotas av tyranni. (Svensk översättning: SEN) Utdrag ur den resolution som undertecknades av Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin vid Teherankonferensen 1.12.1943. Nu började den häftigaste debatten på hela konferensen. Den gällde främst Stalins begäran att vi skulle erkänna de marionettregeringar som han hade upprättat i de av ryssarna ockuperade satellitländerna – – – Jag påpekade att alla hade fritt tillträde till Italien – Förenta staterna, Storbritannien, Sovjetunionen och andra länder – vilket vi inte hade beträffande Rumänien, Bulgarien och Ungern. Inte heller hade vi haft möjlighet att skaffa några informationer från dessa länder. Om det ordnades så att vi fick fritt tillträde till Rumänien, Bulgarien och Ungern kunde vi erkänna de nya regeringarna där, annars inte. Jag begärde en reorganisation av satellitregeringarna efter demokratiska linjer i enlighet med vad som hade överenskommits i Jalta. Stalin opponerade sig mot orden ”ansvariga och demokratiska regeringar”, och begärde att de skulle uteslutas emedan de bidrog till att misskreditera länderna i fråga. Utdrag ur president Harry S. Trumans memoarer från 1955. Texten handlar om förhandlingarna under Potsdamkonferensen 24.7.1945. 4 +10. I slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier skedde det ett genombrott i Finland i fråga om medborgarnas organisationsverksamhet. a) Analysera utifrån graferna de viktigaste förändringarna i massorganisationernas medlemsantal. (2 p.) b) Vilka faktorer påverkade organisationsverksamhetens utveckling i Finland under den aktuella perioden? (4 p.) c) Hurdana mål och verksamhetsformer hade arbetarrörelsen innan Finland blev självständigt? (3 p.) De största massorganisationernas medlemsantal 1898–1917 180 000 andelsrörelsen andelsrörelsen arbetarrörelsen 150 000 ungdomsföreningsrörelsen idrottsrörelsen arbetarrörelsen 120 000 90 000 60 000 ungdomsföreningsrörelsen idrottsrörelsen 30 000 1898 1900 1902 1904 1906 1908 1910 1912 1914 1916 1917 (Bearbetning: SEN) Källa: Risto Alapuro m.fl., Kansa liikkeessä (1989)
© Copyright 2025