1. No category

Demokratiprocesser
i Malmö Folkets Park och
Tegelhuset
Vian Mirza
2015-11-03
Malmö Folkets Park då
- FP har förändrats med sin stad och med sin tid – parken anpassas efter de människor som
använder det istället för att hålla kvar vid en tanke om hur ”det bör vara”
- 1893 användes ordet folkets park för första gången – de enda som kunde roa sig var
borgarskapet men detta blev arbetarnas plats för nöje och rekreation – allas rätt till kultur,
nöje och bildning
- Man satte in kristallkronor och vita dukar fast arbetarklassen var välkomna
- Någon involvering var dock inte på tals (vad vi vet idag)
- Folkets hus och parkers rörelse startade i början på 1900-talet– har stöttat de olika parker
och hus men har även fungerat som en turnémotor som satt ut artister och produktioner
för att folkbilda och ta kulturen till folket – folkets park rörelsen har varit mer inriktad på
nöjde – folkets hus har varit mer riktade på folkbildning och agitation
- Under 70 talet dalar intresset för organisationen i och med inflyttningen till städerna där
allt fanns tillgängligt – medelklassen exploderade – klassamhället försvann och började
snarare handla om hur mycket man kunde tänka sig att betala för saker(tidigare var det
omöjligt för en arbetare att åka första klass på tåget)
- Det naturliga blir då att kommunen tar över – Malmö Stad tog över på 90 talet – blir en
demokratisk garant och delvis spela utanför marknadens villkor – man har byggt om och
fräschat upp – man har valt arrendatorer där det inte valts utifrån vem som vill betala mest
utan mer utifrån utbud, mix, folkets efterfrågan
Malmö Folkets Park nu
- Ställa infrastrukturen till förfogande – alla ska ha möjlighet – på lika villkor! Istället för att
tänka på infrastruktur kan medborgaren direkt tänka på vad den vill ha på scenen. Alla ska
kunna skapa arrangemang
- Stort samarbete med föreningsliv – syftet är att spegla hela Malmö. Det har visats större
framgång än när vi gör samma arrangemang själva – det sparar pengar och tid och blir
målgruppsanpassat! Detta har varit ett bra sätt att skapa kunskapsallianser – jämbördig
relation där de (föreningar) har lika mycket att erbjuda och få som vi.
- Hjälpa ovana arrangörer – en förändring av projektledarens roll coacha
- Aldrig säga nej – säga ja och se till att leda det dit – vi vet inte bäst!
-
Skapa en känsla av ägarskap – det är din park! Hur vill du ha det? Var rädd om den!
- Involvera besökare i utformningen av parkens utveckling – vad vill ni ha mer av? Vad vill ni ha
mindre av?
- Förskjutning i hur man tänker kring kunskap och hur man införskaffar sig kunskap –
Parkodidéen (utveckling av en ny attraktion i parken) ritades av en behandlingsassistent –
vem som helst kan skaffa kunskap genom tex youtube. Ett annat exempel är apputvecklare
som tjänar miljoner – vilken vikt ska man då lägga vid folks åsikter? Vem lyssnar man på?
Lösningen är att inte gå i en riktning – inte alltid lyssna på en utan spreta.
- Varför vill feministisk festival och regnbågsfestivalen vara i parken? Mix av radikalt och folkligt
(kontrapunkt är mer radikalt men där når du inte de som inte redan är frälsta) – ett sätt att
normalisera och du vet att det är välkommet och stöttas
Från förvar till mötesplats
- Kyrkan som community men i takt med att religionens plats i våra liv minskade skapades det en
lucka, särskilt för barn och unga
- (Idrotts)Föreningen – samlas kring ett intresse och vad händer med de andra?
- Hemvisten på skolan – bara barn och vad händer med de unga?
Innan 50 talet fanns inte ungdomar, man var antingen barn eller vuxen men på 50 talet dök
ungdomskulturen upp. Många ansåg att det var unga som drog runt på stan, drack, rökte och slogs
och blev ett problem eftersom de hade ”för lite att göra”. Det ledde till fritidsgårdens uppkomst.
- Fritidsgården – börjar bli för tonåring också men är mer som ett förvar i förebyggande syfte för att
hålla dem borta från gatan, dock väldigt lite aktivering eller medbestämmande.
- Mötesplatsen – för tonåringar och unga vuxna i syfte att stärker ungdomen och få dem mer
involverade i vad som görs och hur det ska göras.
- Aktivitetshuset – för alla, en plats med generationsöverskridande möten
Preventionen – antingen är fritidsgårdens syfte att preventera brott eller så ser man det preventiva en
effekt av allt vi
Vilka ska vi lägga fokus på? De som hamnat snett eller alla?
Tegelhuset – mötesplats för unga
Demokratiprocessens förändring:
- Ingen aktivering alls - förvar
- Vuxna arrangerar för barn
- Barn och unga ges möjlighet att vara delaktiga
- Barn och unga skapar för andra barn och unga
Dagens demokrati:
- Aktiviteter ska vara önskade av unga – bättre anpassad verksamhet – nöjdare besökare – kostar
mindre i långa loppet – skapar större engagemang
- Unga fungerar som råd till lokalpolitiker – får även uppdrag att ta reda på saker och ting ur ett
ungdomsperspektiv
- Vad blir vårt uppdrag då? Att öppna deras ögon för sådant som de själva inte skulle ha valt.
Ungdomar svarar alltid på vad de vill ha utifrån deras referensramar
- Fritidsledarna ska inte göra saker åt de unga utan möjliggöra de ungas tankar och hjälpa dem
att förverkliga dem genom bland annat stipendier, utbildningar, projektansökningar – stöd
Våga Rösta!
Under supervalåret satsade man på förstagångsväljare
Unga arbetade med att höja andra ungas valdeltagande
I våra valdistrikt höjdes valdeltagandet från ca 6-7% till närmare 16%
Vad har allt detta gemensamt?
- Möjliggörande
- Stöttande
- Vi vet inte bäst – medborgaren har något att erbjuda kommunen
- Maktutjämnande – tjänstemannens makt har fördelats till medborgaren
och tjänstemannen har en skyldighet att inkludera och involvera
- Skapa en bredd – öppna en värld
Tack!
Frågor?
Vian Mirza
vian.mirza@malmo.se
0768-667844