GENUS, MAKT OCH MEDIA: Män som gråter och ﬂickor som tar för sig Gråter en man? Nej, svarade mina ”machokillar” i korus. Då visade jag bilden på en tårögd Ulf Samuelsson från Nagano-OS i ishockey. En av NHL:s tuffaste och hårdaste backar, allmänt kallad ”Robocop”, grät för att han inte ﬁck fortsätta spela för Sverige då det uppdagades att han med sitt nya amerikanska pass tekniskt sett inte längre var svensk. Det blev en bra diskussion i klassen. Exemplet med den gråtande Ulf Samuelsson hittade jag på ”Makt, så klart!”, på webbplatsen jamstalldhet.nu. Det är ett material som har några år på nacken men en del användbart ﬁnns fortfarande där. vad väntar vi på? Skolans styrdokument, läroplaner och jämställdhetslagen är mycket tydliga när det gäller jämställdhet och genusfrågor. Jämställdhetsarbetet är ett prioriterat område och ”skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.” (Lpo94), vidare ska skolan ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.” (Lpf94) Samtidigt med alla offentliga propåer är det dock fortfarande så att kvinnor inte tjänar mer än 82 procent av vad männen gör. Alla nominerade till årets bild var manliga fotografer – inte en enda kvinna. Tjejerna förvandlas dagligen till objekt i reklamen, på webben och i media. Det är onekligen som det mediekritiska nätverket Allt är möjligt slår fast ”Ju mer dokusåpor, reklam och likriktad TV som produceras ju mer befästs de fördomsfulla kvinno- och mansbilderna”. Så vad väntar vi på? Det ﬁnns hur mycket material som helst ute på webben kring jämställdhet, genus, makt och media. Allt från gediget bakgrundsmaterial till fylliga, konkreta lärarhandledningar samt spännande metoder, exempelvis ﬁlmsamtal om jämställdhet utifrån ﬁlmen Hip hip hora. genus, makt och media I våras var jag på en intressant och givande Mötesplats om genus, makt och 8 media. Inspirationsdagen arrangerades av Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Film i Jönköping och Pedagogiskt utvecklingscentrum vid Högskolan i Jönköping och behandlade temat jämställdhet. Träffen i Jönköping var den näst sista i en mötesserie om 12 träffar runt om i landet, men samtidigt den första där även ungdomar bjudits in. Ämnet intresserade även eleverna och deras egna erfarenheter bekräftade föreläsarnas framställningar. Ungdomarnas uppfattning var att det dramatiserade ﬁlmsamtalet skulle fungera utmärkt i deras egna klasser. Inledningsvis tittade vi på filmen ”Hip hip hora” av unga ﬁlmaren Teresa Fabik. Filmen har visat sig vara bra som utgångspunkt för diskussioner om jämställdhet och genus. Den väcker många viktiga frågor om vänskap och svek, vår syn på sexualitet, relationer – och om varje persons eget ansvar för hur vi är mot varandra i skolan. Filmen är positiv, tjejen tar inte bara emot utan ger igen i slutet. Efter ﬁlmvisningen presenterades vi för Dramatiserat ﬁlmsamtal, en metodik att bearbeta ﬁlmens svåra frågeställningar. I inbjudan utlovades ett engagerat arbetssätt som kan påverka attityder och handlingar. Och visst rycktes vi med av föreläsaren Eva Dahl. I bästa storylineanda klippte och klistrade vi under en halvtimme för att tillverka varsin karaktär på en träpinne i A5-storlek. Efter det ﬁck varje karaktär tänka sig in i, ta ställning till olika situationer och påståenden utifrån ﬁlmens händelser och agera. Den stora fördelen med metoden är att man får fram åsikter och synpunkter datorn.i.utbildningen.4.2005 genom det enkla tricket att låta karaktären stå för dem (i stället för att du alltid själv måste ta ställning). Flera sinnen engageras dessutom. Klart användbart. Deltagande lärarutbildare var lika begeistrade och såg möjligheter att använda metoden även på lärarutbildningen. Även greppet att utgå från en spelﬁlm är lyckat – den berör och sätter igång känslorna. Att se och diskutera film har, som Svenska Filminstitutet konstaterat, visat sig vara en utmärkt inledning till olika värdegrundsdiskussioner i skolan. Under detta läsår har skolor kunnat se subventionerade bioföreställningar. Nu tar SFI inte längre emot beställningar, men man kan hyra ﬁlmen från Sandrews för 1400 kronor per föreställning eller låna den kostnadsfritt som dvd hos AV/ media. Och det ﬁnns lärarhandledningar och mängder med bra arbetsmaterial kring ﬁlmen Hip hip hora på webben. handledningar på webben Myndigheten för skolutveckling har ett innehållsrikt material på sin webbplats. (välj utvecklingstema, jämställdhet). Det innehåller en mycket bra lärarhandledning med goda råd som att undvika att gå laget runt på varje fråga så att inte intresset dalar. I stället får man tips på andra Vid OS i Nagano ﬁck Ulf Samuelsson inte spela i det svenska ishockeylandslaget sedan det visat sig att han med sitt nya amerikanska pass tekniskt sett inte längre var svensk. Foto: Staffan Almquist/Pressens Bild datorn.i.utbildningen.4.2005 9 ” Ju mer dokusåpor, reklam och likriktad TV som produceras ju mer befästs de fördomsfulla kvinnooch mansbilderna. ” Nätverket Allt är möjligt sätt att låta alla komma till tals, arbetsmaterial, ett bildspel med klipp från spelﬁlmen, instruktionsﬁlmer hur man kan skapa karaktärerna, med mera. På webbplatsen ﬁnns dessutom en alldeles utmärkt länklista till mängder av resurser, organisationer, ﬁlmer och skönlitteratur som passar in i temat. Själva handledningsmaterialet, som laddas hem till den egna datorn, är mycket stort även när det gäller ﬁlstorlek, över 100 Mb som zippad ﬁl, och om du inte har en bra bredbandsuppkoppling hemma bör du undvika att ladda ner ﬁlen på hemdatorn. Svenska Filminstitutet har ytterligare material på sin hemsida. Där kan du ta del av erfarenheter från några olika skolor som arbetat med ﬁlmen. Det ﬁnns även idéer, tips och material till andra ﬁlmer om genus. Vidare hittar du en, som vanligt, alldeles utmärkt ﬁlmhandledning (till själva ﬁlmen Hip hip hora). Svenska Filminstitutet och dess ﬁlmpedagogiska tidskrift Zoom har i många år försett oss med prima ﬁlmhandledningar. Botanisera gärna lite extra bland dem och de olika numren av Zoom. När min egen skola, Bäckadalsgymnasiet, i våras bjöd alla elever på ﬁlmen ”Super Size Me” som ett led i vårt hälsoarbete, hade jag själv och mina kolleger stor nytta av den ﬁlmhandledningen i de uppföljande diskussionerna i klasserna. Finns i pdf-format på Svenska Filminstitutets webbplats. ﬂicka provocerar Det regeringsfinansierade projektet Flicka har väckt en hel del uppmärksamhet. Flickakampanjen, initierad av 10 socialdepartementet, har fått ett varmt mottagande bland ungdomar, vuxna och även hos en del företag. Tidningar och medier har dock varit betydligt svalare i mottagandet. TV3, TV4 och MTV vägrade visa de gratis reklamﬁlmer om bland annat sexﬁxeringen i musikvideor som Flicka producerat. Du kan nu istället se dem direkt på Flickas egen webbplats. Kampanjen vill dels stärka ﬂickors självkänsla och lära ut en mer mediekritisk attityd, dels föra en dialog med medieföretag om självsanering genom att de anlägger ett barn- och ungdomsperspektiv på det de gör. Och visst har en del tänkt till. Svenska volleybollförbundet tog till sig kritiken att beachvolleytjejer spelar i minimala bikinis. En del av projektet är en brevkampanj med frågor till företag och medier hur de ser på sina produkter och vilket ansvar de själva har. Frågorna och svaren ﬁnns nu på webbplatsen ﬂicka.org, första månaden lästes breven av 80.000 webbesökare. Hälften av breven har också funnits som afﬁscher i Stockholms tunnelbana. Tidningen Slitz var ett av de medieföretag som ﬁck ett brev från Flicka med frågan: ”.... efter att ha läst er tidning kan jag inte låta bli att undra över skillnaden mellan intervjuer av kvinnor och män. Män får frågor som ʼStår vi inför en lugnare teknologisk utveckling nu?ʼ Tjejer får exempelvis svara på ʼVilket är ditt sexigaste plagg?ʼ Vad vill ni förmedla genom att konsekvent ställa så olika frågor till killar respektive tjejer?” Slitz valde att inte svara! Flertalet andra aktörer har dock svarat, bland dem webbplatsen Snyggast.se, Aftonbladet, Tidningen Frida med ﬂera. Expressens Otto Sjöberg är i sitt svar: ”...förvånad över att regeringen kräver att en tidning svarar på frågor om sina publicistiska principer. En sådan begäran strider mot den svenska tryckfrihetens anda och traditioner”. Ja, han svarar faktiskt så på frågan om Expressen funderar på hur deras löpsedlar påverkar barn och ungdomars förväntningar på sex. Jag tyckte det var riktigt roligt att läsa breven och svaren. Det har dock inte alla tyckt. Moderate riksdagspolitikern Hillevi Engström ansåg att: ”Flickakampanjen går ut på att straffa de medier som har ʼfelaktigaʼ uppfattningar enligt smakdomaren och ﬁnansiären Berit Andnor som även är socialminister”. Engström anmälde socialministern till Konstitutionsutskottet och ett enigt Konstitutionsutskott valde att pricka ministern för brevkampanjen där de ansvariga makthavarna ställdes till svars med namn och telefonnummer. Det ”borde ha undvikits”. Även Andnors egen partikamrat Göran Magnusson (s) anser att kampanjen står i ”mindre god överensstämmelse” med tryckfriheten. Läs breven och svaren och bedöm själva. När en kampanj sätter sådana känslor i svallning får den väl anses ha ett visst genomslag i mediebruset. retuschskolan Det senaste från Flickakampanjen är ”Retuschskolan”. De ﬂesta bilder du ser i tidningar och annonser är retuscherade och föreställer med andra ord kroppar som inte finns i det verkliga livet. Direkt på webbplatsen kan du i tolv steg ”förbättra” (bildmanipulera) en vacker tjej. Väldigt pedagogiskt och tankeväckande! Glöm inte heller att ladda ner Flickas Mediekritiska guide med många bra övningar till klassrummet! mediekritik Mer om mediekritik ﬁnns hos nätverket ”Allt är möjligt”. När de startade 1992 var de en liten aktivistgrupp som genomförde arga direktaktioner, bland annat förstördes H&M:s underklädesreklam. datorn.i.utbildningen.4.2005 I dag har de utvecklats till en etablerad, opinionsbildande organisation som utbildar elever, lärare och mediefolk. Deras mediekritiska bok har blivit en klassiker. På inspirationsdagen i Jönköping levererade frilansjournalisten och nätverkets ordförande Maria Jacobson en uppfriskande kritik av alla stereotypa kvinno- och mansbilder. Vi deltagare ﬁck även analysera och diskutera ﬁlmsekvenser och reklam. En medieövning från Allt är möjligt: Spela in ett antal musikvideor från MTV. Vad gör männen? Vad gör kvinnorna? Analysera utifrån poser, färger, kroppsdelar och miljöer. Det slår mig när jag tittar runt på webben hur mycket bra material det ﬁnns kring de här frågorna som är användbart i undervisningen. leva i två kulturer Flicka.org (eller ﬂicka.gov.se) ska inte förväxlas med ﬂicka.nu som är Rädda Barnens webbplats för hjälp till ﬂickor som lever i två kulturer. Ett annat stödmaterial från Myndigheten för skolutvecklings är ”Hur är det ställt? Tack ojämt” med bland annat ett intressant bakgrundskapitel. demokratifråga Ungdomsstyrelsens ”Genvägar till jämställdhet” funderar på varför jämställdhet blivit en tjejfråga och inte en demokratifråga som angår både killar och tjejer ur ett rättviseperspektiv. Den innehåller dessutom en bra genomgång av “de sju härskarteknikerna” som handlar om hur man med hjälp av trix som att osynliggöra, förlöjliga, undanhålla information, skuld- och skambelägga och liknande skaffar sig ett maktövertag. Berit Ås, norsk professor och tidigare partiledare med egna erfarenheter av hur kvinnliga politiker särbehandlades i en av manliga normer präglad omgivning, formulerade ursprungligen teorin. Utbildningsradion, UR, har ett helt fortbildningspaket ”Genusmaskineriet” samt webbspelet Hon&Han. Jämställdhet har ingen tydlig plats i undervisningen. Idéer hänger inte löst i luften utan människor är bärare av dem. Därför måste det viktiga jämställdhetsarbetet i skolan börja med oss vuxna. Det handlar om att arbeta med sig själv och få syn på sina egna fördomar och traditioner, bli medveten om sina egna värderingar. I dag ﬁnns få formella hinder för att förverkliga jämställdhet. Vad väntar vi egentligen på? NILS FAGERBERG lärare, Transport och traﬁktekniskt centrum, Jönköping fagni@edu.jonkoping.se Länkar Makt, så klart!: www.jamstalldhet.nu Myndigheten för Skolutveckling (Jämställdhet: ﬁlmmetoden, länklista, Starkare än du tror samt stödmaterial Hur är det ställt? Tack, ojämt!) www.skolutveckling.se/ utvecklingsteman/jamstalld Svenska ﬁlminstitutet (ﬁlmhandledningar & ﬁlmpedagogiska tidskriften Zoom): www.sﬁ.se/hiphiphora/ Flicka (reklamﬁlmer, brev&svar, retuschskola och mediekritisk guide): www.ﬂicka.gov.se eller www.ﬂicka.org Allt är möjligt (Mediekritisk bok) www.alltarmojligt.se Vad gäller hedersrelaterat förtryck är webbplatsen Elektra.nu med bland annat Sharafs hjältar värd ett besök. Även Myndigheten för skolutveckling har material, information och stöd till skolan för att förebygga konﬂikter mellan individ och familj där orsaken kan vara patriarkala strukturer. Vi ﬁck boken ”Starkare än du tror” på inspirationsdagen. Den går att ladda ner i sin helhet, eller kapitel för kapitel hos myndigheten. datorn.i.utbildningen.4.2005 Många tror att vi har hunnit längre än vad vi gjort. I Lärarförbundets skrift ”Jämställd skola – strategier och metoder” ﬁnns en sammanfattning av teorin genussystemet. Grunden i vår demokrati är allas lika värde och lika rätt att utveckla sina förmågor. Trots att arbetet med jämställdhet fått en alltmer framskjuten plats i skollag och läroplaner så visar Skolverkets egna undersökningar att detta inte givit något större genomslag i skolans verksamhet. Elektra (Sharafs hjältar): www.elektra.nu Ungdomsstyrelsen (Genvägar till jämställdhet): www.ungdomsstyrelsen.se Lärarförbundet (Jämställd skola – strategier och metoder) www.lararforbundet.se UR (Genusmaskineriet & spelet Hon&Han): www.ur.se/genus 11