1. No category

Revansch!
2015:2 • Årgång 35 • Pris 45 kr • Utges av RSMH
MUSIKERN
JOHAN KINDE:
”Jag lurade mig själv
att fortsätta leva”
TEMA: SEXUELL HÄLSA
En het potatis i psykiatrin
Psykotiska kvinnor mest
utsatta för våld
Så kan du må bättre
REDAKTÖREN HAR ORDET
Sex – en mänsklig rättighet?
Revansch!
utkommer med fem nummer per år och
ges ut av Riksförbundet för Social och
Mental Hälsa, RSMH.
Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10,
126 53 Hägersten
Telefon: 08-12 00 80 40
E-post: revansch@rsmh.se
Hemsida: www.rsmh.se
Chefredaktör: Anna Langseth,
08-12 00 80 44
Medarbetare: Claes Rundqvist
Redaktionsråd: Marika Sellgren,
Erik Rodenborg, Paulina Tarabczynska,
Jan-Olof Forsén, Cecilia Paulsson,
Åke Nilsson.
Ansvarig utgivare: Jimmie Trevett
Medlems- och prenumerationsärenden:
Marianne Uddenberg, 08-12 00 80 47
Prenumerationspris: 195 kr/år
Plusgiro: PG 40 62 92 -3
Eller gratis som medlem i RSMH
Annonser: Anna Langseth,
08-12 00 80 44
Layout: Malin Ringsby
Omslagsfoto: Ida Knudsen
Tryck: Trydells, Laholm 2014
ISSN: 0283-7587
För ej beställt material ansvaras inte.
Den som sänder icke beställt material till
tidningen förutsätts medge publicering
i den tryckta tidningen och elektronisk
lagring på internet. Frilansare som säljer
material till tidningen förutsätts medge
publicering i den tryckta tidningen och
elektronisk lagring på internet. Avtalat
arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet.
...................................................
UTGIVNING 2015
Nr 3. 15 juni.
Nr 4. 28 september.
Nr 5: 30 november.
alla människor
har rätt till sexuell
hälsa. Det anser
Världshälsoorganisationen,
WHO som
ingår i FN. Men
vad menas med
sexuell hälsa?
Betyder det samma sak som att samlag
skulle vara en mänsklig rättighet? En
sådan argumentation passar ju förövare
som handen i handsken – att de skulle
ha rätt att ha sex och därför ha rätt att
förgripa sig på någon. Men vad som
glöms bort i ett sådant resonemang är
att förövaren ju inkräktar på en annan
människas sexuella hälsa. Att ha rätt
till sin egna sexuella hälsa är alltså inte
synonymt med att få ligga, utan snarare
att ha makt över sin egen kropp utan
att för den sakens skull förstöra någon
annans sexualitet. Det är att få bli kär
i vem du vill, att kunna göra abort om
du vill och att inte bli kränkt.
många anser att det talas för mycket
om sex i samhället. Jag kan till viss del
hålla med. Men det sexualiserade samhälle vi har nu tar upp sex på fel sätt,
enligt mig. Det känns inte mänskligt,
utan bygger på idealiserade bilder av
hur sex och kroppen ska vara och se ut.
Om vi istället vågar prata om sexuell
hälsa utifrån mångfald och allmänmänsklighet så tror jag att vi bryter
normerna som gör att folk känner sig
begränsade. Då kanske småflickor kan
få vara barn och slipper att som femåringar matas in i kvinnorollen, genom
att ha bikini och tänka på vikten – något
som enligt vissa forskare kanske kan
förklara den ökade psykiska ohälsan
hos tjejer. Och då kanske männen med
psykossjukdomar som var med i psykologiprofessorn Inga Tidefors studie
och som tas upp i detta nummer, inte
behöver ha en sådan idealiserad bild
av hur kvinnor och män ska vara, utan
kan inleda nära relationer utan att
känna press. Jag tror att vi tillsammans
kan förändra stereotyperna.
det känns otroligt märkligt att
sexuell hälsa glöms bort inom psykiatrin
och till och med på psykologprogrammet. Särskilt som psykoanalysens fader
Freud fokuserade mycket på sexualitet.
Men så har ju också många psykologer
gått från hans idéer, och i stället för
att se att sexualiteten och ens förmåga
att känna närhet endast grundas tidigt
i barndomen, enligt anknytningsteorin, finns det nu mer och mer tankar
om att sexualiteten formas även i
vuxen ålder. Det känns mer befriande,
att slippa känna sig låst vid det gamla
och kunna hitta nya möjligheter och
tändningsmönster.
Anna Langseth
Chefredaktör på Revansch
ANNONS
En populärvetenskaplig tidning
från Karolinska Institutet
JUST NU
4 NR
99 KR
2 Revansch 2015:2
Anmäl prenumeration via ki.se/medicinskvetenskap
Gäller Revansch läsare tom 31/3 2015,
märk anmälan med Revansch.
KORT OCH GOTT
Asperger
blues
Sen första illvrålet stod du utanför.
På dej bet ingen välvillig uppfostran:
– Nu ska du sjunga rent i tankeslavars kör
Och lära dej att manligt spotta loskan!
Drev av små sadister på gård av
vattnigt grus.
Likgiltig himmel med molntappar grå.
Likgiltig magister som luktar
svett och snus.
Likgiltig själsmaskin som pressar dej blå.
Annika Jyrwall Åkerberg vill att fler ska anmäla diskriminering.
Foto: Amanda Månsson
Ny bok: Diskriminering
på grund av funktionsnedsättning
jurist som
tidigare arbetat för bland annat FN
och HSO har precis gett ut den nya
boken Diskriminering på grund av
funktionsnedsättning. I den tar hon
upp en mängd rättsfall där personer
med psykiska funktionsnedsättningar
utsatts för exempelvis grym och förnedrande behandling vid tvångsvård,
klagat hos Europadomstolen enligt
europakonventionen och fått rätt.
– Min ambition med boken är att
fler ska börja anmäla och använda
annika jyrwall åkerberg ,
lagen som verktyg. I Europakonventionen finns flera möjligheter, säger
Annika Jyrwall Åkerberg.
Den som känner sig diskriminerad
kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, en Diskrimineringsbyrå
eller till en jurist som jobbar med diskrimineringsfrågor och Europakonventionen. Om ditt fall prövas av svensk
domstol och du inte får rätt kan du klaga
till Europadomstolen. Europakonventionen är svensk lag sedan 1994.
Anna Langseth
Du är en värdefull kvinna i samhället.
Sträck på dig, säg nej och sök stöd!”
Anne-Sofie Höij på RSMHbloggen inför
8 mars – internationella kvinnodagen.
rättelse: I Revansch nr 5-2014 kom
det med två fel angående självmord
i Europa. Rätt ska vara att Grekland
har minst antal självmord, men att
den självskattade lyckan har sjunkit
drastiskt i och med den ekonomiska
krisen. Italien ligger på tredje plats
med minst antal självmord i Europa
men har också låg självskattad lycka
jämfört med exempelvis Sverige.
Detta enligt tidningen Psykisk Hälsa,
2013:3 av föreningen Mind.
Om förföljelsens vrede ger dig hjärnsläpp
Tro inte att nån vuxen stå dig bi.
Se din blåtira liksom din ståtliga fläskläpp
Som en praktisk lektion i sociologi.
En västerländsk kánon av
självrättfärdighet
Trycktes år efter år in i skrynkligt
fula hjärnor.
Känsla av frihet då vi krystade och sket
…men av guldpapper var dom
Duktigas stjärnor!
Äga kunskap och bildning
men aldrig sticka ut:
Det var ideal, en skimrande bubbla.
Dynghögens topp kunde alla nå till slut
– men det gällde att på hindren inte snubbla!
Men nu gäller annat,
du ska öppna din trut
Och släppa mer buller än medtävlare;
Strunta i fakta, kör ditt race till slut,
Och Nörden står i skuggan av en
Skrävlare!
Om du råkat dra nitar på genlotteriet
ska du inte lasta dom normala för det.
Alla kunde ju inte få plats i kotteriet
Som satte din agenda, som Kan och Vet.
Läs ingen tjock bok
om mänskans sanna väsen
Såna böcker bör du bära ut på dass.
Tro inte på profeten
som inte fattar schäsen
Med Obestämbarhet – hans lära är kass.
Mats Lennartsson
Revansch 2015:2 3
Musikern Johan Kinde:
”Jag blir stolt
över att folk
frågar om råd”
När Johan Kinde, förgrundsgestalten i 1980-talsbandet Lustans
Lakejer, fick sin diagnos hade han
egentligen redan förstått. Idag blir
han glad när andra med bipolaritet
frågar honom om hjälp. Han har
också blivit en mer förlåtande
person.
– När man drabbas av dessa
tillstånd inser man hur ömtåliga
människor är, säger Johan Kinde.
nästan omärkligt kom vändingen,
tidigt våren 2008. Sedan september
hade Johan Kinde varit nere i en djup
depression. Men nu spelades Kents
låt Columbus på radion och för första
gången på länge kunde han på allvar
höra musiken. Medicinerna hade
äntligen börjat verka.
– Det var det första tecknet. Saker
blev viktiga igen. Musik betyder så
mycket för mig, och efter sex månader
i mörkret var det en otrolig glädje.
Samtidigt med våren kom våren i min
själ tillbaka, säger Johan Kinde.
bok Passera
denna natt, som kom ut i höstas, är
ramberättelsen en sömnlös natt under
denna depression. En kort kärleksaffär,
en romantisk natt med en ung kvinna,
leder till att Johan Kinde blir besatt.
– Jag fick en panisk ångest och allt
började cirkulera kring henne. Hjärnan
var fångad i en fruktansvärd, ond cirkel.
Det var som en filmslinga som hade
hakat upp sig, det blev bara värre och
värre. Men hon kom inte tillbaka, det
var över, säger Johan Kinde.
I samma veva gav han ut sin första
bok, Någon sorts extas, något som han
sett fram emot och velat göra hela livet,
i hans självbiografiska
4 Revansch 2015:2
men inte ens det kändes bra. Mörkret
och ångesten blev bara värre.
Till slut började han ta medicinerna
han fått utskrivna en månad tidigare.
Under natten fanns tankarna på att
avsluta livet.
– Men jag lurade mig själv att fortsätta leva; jag skulle bara röka en
cigarett till, dricka ett glas vin till. Jag
tittade på tv och plötsligt hade tio
minuter till gått. Det kändes som en
triumf, säger han.
johan kinde växte upp i Åkersberga
med sin mamma, pappa och syster. I
tonåren började han spela i syntpopbandet Lustans Lakejer. Då skildes
också hans föräldrar och några år senare tog hans pappa livet av sig. Pappan hade bipolär sjukdom och efter
skilsmässan hade tillståndet förvärrats.
Ibland var han otroligt uppskruvad och
skulle bygga tunnelbana genom Madeira
för att det skulle bli lättare att ta sig
över ön. Några veckor senare kunde
han vara djupt nere i ett depressivt
tillstånd. När Johan Kinde själv blev
deprimerad insåg han precis vad hans
pappa hade genomgått.
– Det var en sak att förstå rent teoretiskt att pappa varit sjuk och en annan
sak att förstå det emotionellt.
från 1996 och framåt har Johan
Kinde haft mörka perioder blandande
med maniska. När han fick diagnosen
bipolär sjukdom 2007 kom det inte
som någon överraskning.
– Efter pappas död förstod jag
succesivt att jag bar på något snarlikt,
men jag hoppades ändå att jag skulle
komma undan och slippa äta mediciner, säger han.
”Att föreställa sig en framtid var omöjligt, inget
bara en besatthet”, säger Johan Kinde, om den
Båda hans två större depressioner,
1996 och 2007, utlöstes av olyckliga
kärleksrelationer. Under depressionerna
fanns den maniska sidan samtidigt.
– Samtidigt som jag var håglös gick
hjärnan på högtryck, alla dåliga tankar
malde snabbt, men det fanns ingen
positiv energi. Det var en otroligt jobbig kombination, säger Johan Kinde.
Idag är medicinerna balanserade för
att han ska vara så lik sig själv som
möjligt.
– Medicinen skär inte bort för många
toppar och dalar; jag känner mig mer
Johan Kinde
Ålder: 51.
Familj: Syster.
Bakgrund: Förgrundsgestalt i
syntpopbandet Lustans Lakejer.
Bandet upplöstes 1986, men
har återuppstått i olika konstellationer. Har skrivit låtar åt bland
annat Alcazar och Orup.
Aktuell med: Självbiografin
Passera denna natt, på Forum
bokförlag. Ny skiva under 2015.
kändes kul eller genomförbart. Allt jag kunde tänka på var den här tjejen. Det bisarra var att jag inte ens var kär, det var
Foto: Ida Knudsen
första olyckliga kärleksrelationen som utlöste en depression.
optimistisk vissa perioder och mer
pessimistisk vissa, precis som vanliga,
friska personer gör.
Ibland kan han sakna de maniska
perioderna.
– Det är lite tråkigt att inte få de
här kickarna, men samtidigt inser jag
att de skulle leda till en ny depression.
Det dumma är att man inte kan koppla
på manin när som helst. Ofta kommer
den när man behöver den som minst
och skapar en falsk känsla av kreativitet.
När det är över inser man att man
kanske bara skrev en enda låt, och den
var inte ens något vidare. Man inbillade
sig bara eftersom man var ”påtänd” av
sjukdomen, säger Johan Kinde.
kreativ är viktigt för att
han ska må bra. Han gör musik och
har fler böcker som han vill skriva. Han
försöker äta rätt och träna – lyfter lite
skrot, springer och cyklar.
Stödet från omgivningen har varit
stort. Aldrig har han fått så många likes
på Facebook som när han berättade
att han skulle intervjuas om boken
och diagnosen i en morgonsoffa.
att få vara
– Folk som jag bara är ytligt bekant
med skrev och berättade att de led av
samma. Andra har berättat att de också
har bipolär sjukdom men är rädda för
medicinerna, precis som jag var. När
människor frågar mig om hjälp blir
jag glad och stolt, säger Johan Kinde.
Samtidigt har han upplevt att en del
har börjat behandla honom annorlunda.
– De började prata med mig på ett
försiktigare sätt. Det är lite som när
någon har dött, folk vet inte riktigt
hur de ska bete sig. Det blir konstigt.
Pernilla Rönnlid
Revansch 2015:2 5
NYHETER
Patientperspektivet
behöver förbättras
Den svenska vården är sämst tillsammans med Norge på att diskutera läkemedel med patienten. Det konstaterar
myndigheten Vårdanalys efter att ha
sammanställt hur patientcentrerad
vården är jämfört med tio andra länder.
Endast 45 procent av svenskarna
anser sig få hjälp att koordinera sin
vård jämfört med närmare 80 procent
i flera andra länder, skriver Vårdanalys
patientråd på DN debatt. De anser
bland annat att det behövs skapas
bättre långsiktiga samarbeten mellan
patienter och professioner, samt att
forskningen bör få mer pengar till studier om patientinflytande.
Ny bestämmelse
ska öka tillgängligheten för alla
Från och med i år finns bristande
tillgänglighet med som en form av
diskriminering i lagen. Det innebär att
exempelvis avsaknaden av ramper på
trappor kan ses som diskriminering för
rullstolsburna och tas upp av Diskrimineringsombudsmannen eller diskrimineringsbyråerna. Personer med psykiska
funktionsnedsättningar kan anmäla
socialtjänsten eller skolan i sin kommun
för diskriminering om de inte får sitta i
ett enskild rum vid möten eller vid en
tenta, trots att deras funktionsnedsättning kräver det, enligt Annika Jyrwall
Åkerberg, jurist.
Livsstilsförändringar
bra för schizofrena
Det är viktigt att personer med schizofreni får stöd av vården för att förbättra
sina matvanor och röra på sig mer. Nu
har det bevisats i forskningen, enligt en
ny rapport från Statens beredning för
medicinsk utvärdering, SBU. Rapporten
sammanställer forskningen på området
och visar att en kombination av bättre
matvanor och fysisk aktivitet gör att
schizofrenipatienter kan gå ned i vikt.
Att bara röra på sig räcker däremot inte.
6 Revansch 2015:2
Allen Frances anser att bara 20 procent av alla personer med psykisk ohälsa behöver
läkemedel. Resten skulle bli hjälpta av endast sociala insatser.
Foto: Anna Langseth
”Diagnosepidemin
dödade familjeterapin”
Antalet personer som tar läkemedel har exploderat i USA. Nu går
Allen Frances, amerikansk psykiatriker emeritus, på korståg för att
göra motstånd mot utvecklingen.
– Folk tar mediciner mot vardagsproblem, säger han.
amerikansk katalog över psykiatriska diagnoser som används av vården
även i Sverige. Allen Frances var ansvarig
för den föregående upplagan DSM-4.
Men numera föreläser han mot DSM
och har även skrivit boken Saving Normal, som kritiserar diagnosepidemin.
dsm är en
Långtidssjukskrivna står utan
För fem år sedan tillsattes en utredning som skulle ta fram förslag
på hur socialförsäkringarna skulle
bli bättre. Men när nu utredningen
är klar finns inget för dem som står
längst bort från arbetsmarknaden.
Fokus är i stället att förbättra för
de tillfälligt sjukskrivna.
De som är sjukskrivna under kortare
tid och får sjukpenning föreslås till exempel få flexiblare sjukskrivningsnivåer; 10,
20, 30, 40 procent och så vidare, medan
de med sjukersättning fortfarande är
låsta vid att bli sjukskrivna på 25, 50,
75 eller 100 procent.
utredningen har kommit
överens om att ”stupstocken” i sjukförsäkringen ska tas bort, men endast
på villkor att rehabiliteringen blir så
bra att gränsen för att få sjukpenning
inte längre behövs. Det finns därför
ingen tidpunkt för slopandet.
Däremot finns ett konkret förslag
alla partier i
– jag gissar att det beror på att
utredningen länge var låst i en höger
och vänster-konflikt, säger Mikael Klein,
intressepolitisk chef på HSO och som
läst stora delar av den nära 1 200 sidor
långa utredningen i vilken alla riksdagspartier har varit inblandade.
NYHETER
– Vi trodde att vi gjorde gott, men
istället ledde det till att vi skadade
människor, säger han på ett seminarium som anordnades i Stockholm
av Svenska föreningen för familjeterapi.
till exempel upp diagnosen bipolär i typ 1 och
typ 2. Det bidrog till att många fler
fick diagnosen och började ta antipsykotiska läkemedel. Enligt Allen
Frances medicinerar många helt i
onödan, eftersom deras toppar och
dalar inte är så pass djupa att de behöver läkemedlen. Den främsta effekten
blir i stället negativa biverkningar
såsom viktuppgång, diabetes och
hjärt- och kärlsjukdomar.
En annan diagnos som tycks vara
överdiagnostiserad är ADHD. I USA
tar vart tionde barn läkemedel mot
ADHD. Många av dessa är födda
sent på året, och Allen Frances menar
att diagnosen lika gärna kan vara en
effekt av att barnet är omoget. Stora
klasser, liksom avsaknaden av idrott
i skolan leder också till att fler får
diagnosen, anser Allen Frances.
hans forskarteam delade
till diagnosinflationen är att det numera är tillåtet
i USA att göra tv-reklam för psyki-
atriska läkemedel. Det påverkar folk
att tro att de har en diagnos trots att
deras svårigheter hör till livet. Ett
annat problem är det amerikanska
sjukvårdssystemet. För att få ut din
sjukförsäkring behöver du en diagnos,
vilket har lett till att fler personer ber
om det. Dessutom har gruppbaserade
terapier, såsom familjeterapi, i princip
försvunnit, eftersom försäkringen är
knuten till en person och inte till en
hel familj. Det är även billigare på
kort sikt för försäkringsbolaget att
bekosta läkemedel än terapi.
om att ansvaret för rehabiliteringen
ska läggas på hälso- och sjukvården.
Mikael Klein är tveksam till om det är
bra eller ej. Kanske kan rehabiliteringen
bli bättre, men samtidigt kan detta
strida mot principen om att den som är
sjukast ska få vård först. Utredningen
fokuserar nämligen på rehabilitering
för att återgå till arbete och inte rehabilitering tillbaks till livet, som ju är ett
första steg för att sedan kunna arbeta
om du mår mycket dåligt psykiskt.
– Det är svårt att säga bu eller bä,
men det är en central del i utredningen, säger Mikael Klein.
Anna Langseth
Akutbil istället
för polis
att ett bättre
socialt skyddsnät minskar den psykiska ohälsan hos en befolkning.
Men ett första steg för att få bukt
med läkemedelsbolagen i USA är att
begränsa deras möjligheter att göra
reklam, på samma sätt som skedde
med tobaksindustrin för 25 år sedan.
Han anser också att relationen mellan
behandlare och patient är viktig för
att återhämta sig, samt att det behövs
forskas mycket mer på biverkningar
av läkemedel och på hur patienter
värderar biverkningarna jämfört med
de positiva effekterna.
Stockholms läns landsting inför en
psykiatrisk akutbil som ska rycka ut
när någon är självmordsbenägen eller
i kris. Tidigare blev man hämtad med
polis, vilket kan ge dåligt bemötande
och få grannar att tro att man gjort något brottsligt. Den psykiatriska akutbilen ska rycka ut mellan klockan 15-01
och vara bemannad med ambulanssjukvårdare och specialistutbildade
psykiatrisjuksköterskor. Bilen ska
testas i två år, men kan bli permanent
om det visar sig ha positiv effekt.
Anna Langseth
Fackförbundet Vision har gjort en
undersökning bland sina medlemmar
som jobbar på hem för vård eller boende, så kallat HVB-hem. Den visade
att en av fem anser att verksamheten
är otrygg för barnen och fler än en av
fyra anser att det händer att barnen
far illa till följd av brister i verksamheten. Dessutom var ensamarbete
vanligt, två av tre arbetar alltid eller
ibland ensamma.
Samtidigt visar Göteborgsposten att
flera HVB-hem i Västragötalandsregionen har fått kritik från Inspektionen
för vård och omsorg, IVO, för bristande ledning, förekomst av droger,
outbildad personal och unga som
kränks av personal så att det utgör ett
hot mot de ungas psykiska hälsa. På
Ellesbo, som drevs av Nätverkscentrum i Göteborg, var missförhållanden
så allvarliga att HVB-hemmet var
tvunget att stänga.
allen frances anser
en bidragande orsak
bättringsförslag
Foto: Stockholms läns landsting
Andra viktiga
punkter
• Staten ska fortsätta ha ansvar
för socialförsäkringarna.
• Starkare standardtrygghet för
dem som arbetar. I dag får ungefär 50 procent 80 procent av
sin lön. Utredningen föreslår att
80 procent ska få 80 procent
av sin lön.
• Flera frågor som brukarorganisationerna drivit saknas dock,
såsom möjligheten att överklaga
beslut och återinförandet av
tidsbegränsad sjukersättning.
Källa: Mikael Klein, HSO och
Kjell Rautio, LO.
Barn far illa på
HVB-hem
Revansch 2015:2 7
TEMA: SEXUELL HÄLSA
SEX
– en het potatis inom psykiatrin
Sexuell hälsa är en grundläggande del i att vara människa,
enligt FN. Men inom psykiatrin talas det sällan om sex,
trots att det ofta skulle kunna bidra till patienternas återhämtning. Vi djupdyker i ämnet sexualitet.
Text: Anna Langseth
Illustration: Emma-Lina Ericson
Sveriges befolkning
är missnöjda med sitt sexliv. Men när
det gäller personer med psykisk ohälsa
tycks andelen vara ännu större. Bland
män som själva uppger sig må psykiskt
dåligt anger endast 26 procent att de
är nöjda med sitt sexliv. Motsvarande
siffra bland kvinnor är 36 procent,
enligt studien Sex, hälsa och välbefinnande från Folkhälsomyndigheten.
Orsakerna till det kan vara flera.
Det kan exempelvis handla om att
depression minskar sexlusten, biverkningar av psykofarmaka, sexuella övergrepp eller kronisk smärta som bidrar
till både psykisk ohälsa och mindre
sexlust. Men sambandet kan också vara
tvärtom – svårigheter med sexlivet eller en känsla av att ens sexualitet inte
passar in i normen kan i vissa fall leda
till att folk mår sämre psykiskt.
Trots detta tycks det vara tabu inom
psykiatrin att tala om sex. Enligt kunskapsöversikten Sex och psyk från FoUenheten på Psykiatri Södra Stockholm,
undviker majoriteten av personalen som
jobbar med personer med psykiska problem att prata om sex. Det tycks finnas
en idé om att personer med exempelvis
nästan hälften av
8 Revansch 2015:2
schizofreni inte har ett aktivt sexliv att
ta hänsyn till, eller att sexuell aktivitet
skulle kunna försämra ens mående och
fördröja återhämtningen. Översikten
bygger främst på internationella studier,
men Inga Tidefors, professor i psykologi på Göteborgs universitet, är övertygad om att det inte är bättre här.
– Sexualitet är en het potatis inom
psykiatrin, trots att Sverige har ett hyfsat
öppet klimat när det gäller sex, säger hon.
annat sammanställt
tre djupintervjuer med heterosexuella
män som hade psykos-sjukdom. De
berättade att de önskade prata om sexualitet med sina behandlare, eftersom
de hade dålig självkänsla när det gällde
sexuella relationer. Dels påverkade medicineringen, dels hade de föreställningar
om sex som de upplevde att de inte
kunde leva upp till. Men när de tog
upp frågan kände de sig avvisade.
– Det tycks finnas en föreställning
om att folk som inte är unga och friska, utan hamnar utanför, inte har rätt
till en sexualitet, säger Inga Tidefors.
Hon anser att fler inom psykiatrin
behöver våga prata med patienterna
hon har bland
om sex. Den åsikten får stöd i Sex och
Psyk, som tar upp studier om att personer med schizofrenidiagnos får bättre
självkänsla både generellt och sexuellt
av att prata om sina sexuella problem.
Aurora Brännström, som skrivit kunskapsöversikten, är inte förvånad.
– Sexualitet är en otroligt stor del
av vår identitet och personlighet. Hur
ska vi kunna bli hela som människa om
man inte tittar på sexualiteten utan
bara på andra symtom? säger hon.
Sexuella handlingar behöver inte
vara läkande i sig, vissa tycker ju det är
oerhört obehagligt att ha sex. Snarare
handlar återhämtningen om att skapa
en förståelse för sin egna sexuella hälsa,
vad man tänder på och inte, och ha
med den i arbetet för att bli fri från
andra problem.
– Har du inte kunskap om hela
ditt jag så har du inte heller tillgång
till fullgod livskvalitet, säger Aurora
Brännström.
är en viktig del av
att vara människa är hon inte ensam om
att tycka. Världshälsoorganisationen
WHO, som hör till FN, betonar sexuell
och att sexualitet
TEMA: SEXUELL HÄLSA
90 procent av personalen inom vården generellt anser att sexuell hälsa är viktigt, men endast sex procent vågar ställa frågor om detta
till patienterna, enligt Bertil Berg, sexolog och psykoterapeut, som hänvisar till Rebecca Jablonskis psykologuppsats.
hälsa som en grundläggande del i att
kunna skapa intima relationer. Dessutom är sexualitet och reproduktiv
hälsa ett av regeringens elva målområden för en bättre folkhälsa.
Ett sätt att sprida kunskapen om
detta är om sexologi, som tar upp
vetenskap om sexualitet, skulle ingå i
alla grundutbildningar till vårdyrken,
anser flera som Revansch pratar med,
men det tycks vara väldigt sällsynt idag.
Ett annat förslag är att vårdpersonal
borde utbildas i att våga väcka frågan
om sexualitet, eftersom det sällan är
något som patienter tar upp självmant.
sexuellt våld står det i
Socialstyrelsens nationella vägledning
att all personal som möter kvinnor som
söker psykiatrisk vård ska fråga om detta.
när det gäller
På Sveriges kommuner och landsting,
SKL, tycker Ing-Marie Wieselgren,
psykiatrisamordnare, att detta, liksom
övriga bemötandefrågor, är chefernas
ansvar.
– Men vissa saker behöver inte heller
göras med en psykiatristämpel. När det
gäller sexualitet är ju det något som
berör alla i hela befolkningen, säger
hon.
Revansch 2015:2 9
TEMA: SEXUELL HÄLSA
”Engagerade psykologer har
fått luft under vingarna”
var några på psykologiska institutionen som var öppna
transpersoner, inte så många, men ett
par. Att mitt pronomen skulle bli föremål för en stor debatt inom Psykologförbundet hade jag aldrig gissat.
Per Magnus Johansson, dåvarande
ordföranden för förbundets etikråd,
visste förmodligen inte att ”hen” inte
bara kan ersätta ”han/hon” i en text
utan även är personligt pronomen för
många transpersoner i Sverige. Det är
en googling bort, precis som kunskapen
att transpersoner i högre utsträckning
än andra grupper lider av psykisk ohälsa.
Istället besvarade Johansson en fråga
inskickad till Psykologtidningen, om
en psykolog måste använda ”hen” när
patienten begär det, med att ordet inte
fanns i Svenska Akademins ordlista.
Psykiatrin har genom historien patologiserat olika grupper. Okunskap i
samverkan med olika fördomar och
förtryck – psykologi är politiskt som
det mesta annat. Konsekvenserna blev
fruktansvärda och skadade förtroendet
för psykvården. Vissa av oss tvekar mer
än andra att söka vård.
Okunskap kommer alltid finnas.
Desto viktigare att en yrkesgrupp hjälper
och fortbildar varandra när någon är
ute och cyklar i en fråga. Vi väntade på
en replik till ordföranden i Psykolog-
våren 2013. vi
Nino Mick skapade debatt genom att reagera på Psykologförbundets okunskap om trans- och
förbundets etikråd. Flera månader
gick – ingenting.
I augusti skrev jag själv ett svar och
gjorde ett öppet brev på YouTube, vilket
blev startskottet för en omfattande diskussion bland psykologer och studenter.
Snart skrev över 200 psykologer under
en artikel som gav ett tydligt stöd till
transpersoners och andra hbtq-personers
rätt till bra bemötande i terapirummet.
Psykologförbundet markerade hösten
2013 att de ämnar ta hbtq-frågor på
allvar. De instiftade ett hbtq-råd. Engagerade psykologer som själva är hbtq
och/eller har kunskap har fått luft
under vingarna.
Ljuset och nerverna – tankar av Gabriella Olsson
gräspollen, sedan dammiga tussilagoknoppar, sist kommer häggen som
luktar kattpiss och syrenerna som
luktar billig parfym och hänger som
bruna klasar efter bara ett par veckor.
Man blir kär naturligtvis, i allt som
rör sig på trottoarer, i parker och i
motionsslingor, man beter sig som om
man aldrig sett en karl förr. Det är
först kommer gråbopollen ,
10 Revansch 2015:2
bara i den absolut första vårsolen som
man inte kan motstå sugande blickar,
breda leenden rätt upp i ansiktet, och de
som glor som om de aldrig sett ett fruntimmer förr. Det är bara någon enstaka
dag i mars som man beter sig som en
äggsjuk höna, och det beror på ljuset.
Det finns risk för både depressioner,
manier och i allra värsta fall självmord.
Har man känningar av vårljus bör man
stanna inne till skiftet juli/augusti innan
man lämnar hemmet. Det exotiska,
sammetsljumma, sensommarmörkret
kan inte på något vis jämföras med det
nordiska magnesiumvita, vit skimrande
dagsljuset i styrka och inverkan på nerver.
Gabriella Olsson
En längre version av texten har
tidigare publicerats på RSMHbloggen
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Läkemedlen bidrog
till separationen
Minskad lust och sexuell förmåga
är något som många upplever som
den svåraste läkemedelsbiverkningen att leva med. Men enligt
Socialstyrelsens nya riktlinjer
ska patienten få större makt att
påverka vilka biverkningar hon
eller han föredrar.
sedan fick Bengt Nilsson,
som egentligen heter något annat, ett
läkemedel mot psykoser. Det fick honom att må bättre psykiskt, men när
han ”drog en handtralla” kom ingen
sädesvätska, trots att han fick orgasm.
– Jag trodde att det var något fel på
mig. Det var inget läkaren hade sagt
något om, säger han.
Men i FASS stod det med som möjlig
biverkan. Mallorol, som det hette, finns
inte längre, men däremot existerar
många andra psykofarmaka som påverkar lusten och ens sexuella förmåga,
främst antidepressiva och neuroleptika.
för många år
hbtq-personer.
Foto: Masa Bezra
Nu kan det vara bättre chanser för
oss som är hbtq och söker psykisk
vård att få gehör när vi begär ett bra
bemötande. När vårdförbund går med
i Prideparader, vilket Psykologförbundet
gör, finns det något att trycka på.
Goodwill måste förtjänas.
Nino Mick
enligt kunskapsöversikten Sex och
psyk är sexuella nedsättningar den biverkan som är svårast att leva med. För
Tina Risberg ledde serotoninen i hennes
antidepressiva till att hon tappade lusten och fick torrare slemhinnor. Eftersom hennes man inte ville använda
glidmedel slutade de att ha sex helt.
– Det bidrog till att vi separerade,
även om det inte var enda orsaken,
säger hon.
En annan brukare, Thomas Engström, tvångsvårdas i öppenvården
med så höga doser neuroleptika att
han inte kan få erektion och saknar
sexlust över huvud taget. När Revansch
ringer upp honom börjar han gråta.
Han upplever att han blivit fråntagen
en stor del av sin mänsklighet.
– Läkarna har drogat ned mitt
känsloliv och förhindrar min känslomässiga mognad, säger han.
Men enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter få vara med
och bestämma över sin medicinering,
enligt så kallat delat beslutsfattande,
berättar Lena Flyckt, ordförande i
Svenska psykiatriska föreningen.
– Det tror jag är en framkomlig
väg. En del patienter tycker det är
viktigast att inte ha biverkningar på
sexualiteten, och då kanske de föredrar ett annat läkemedel som medför andra biverkningar, till exempel
viktuppgång, säger hon.
del läkare inte informera om eventuella biverkningar, men
det är det alltså slut med nu. Efter att
psykiatriker skrivit ut antipsykotiska
eller antidepressiva ska de dessutom
alltid ställa frågan om sexuella biverkningar, eftersom patienten sällan tar
upp den frågan självmant.
Lena Flyckt tror att en del undviker
att prata om sexualitet för att inte överskrida gränsen för patientens integritet.
– Det är möjligt att vi inte alltid har
kunskap hur vi ska ta upp denna typ
av ämnen, säger hon.
tidigare ville en
Alla patienterna i texten heter egentligen något annat.
Anna Langseth
Vanligt med
biverkningar
Minst 5 procent av Sveriges befolkning tar antidepressiva. Av dem som
behandlas med SSRI-preparat får
70 procent sexuell funktionsstörning.
”Kroppsliga” läkemedel, såsom
P-piller, kan också påverka den
sexuella förmågan och dessutom ge
biverkningar i form av nedstämdhet.
Källa: Marlene Makenzius,
Folkhälsomyndigheten, och
Owe Bodlund, docent i psykiatri.
Revansch 2015:2 11
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Hela tio procent av kvinnor med psykossjukdomar har blivit våldtagna under senaste året, jämfört med bara 0,8 procent av kvinnorna i övriga
Sexuella övergrepp är inte
Sexuella övergrepp kan leda till
psykisk ohälsa. Men det är också
tvärtom. Personer som mår
psykiskt dåligt utsätts oftare för
sexuellt våld än befolkningen i
övrigt, särskilt gäller det kvinnor
med psykossjukdomar.
att ha blivit utsatt som barn för sexuella
övergrepp leder ofta till psykisk ohälsa.
Tecken på posttraumatiskt stressyndrom,
och depression är vanligare hos denna
grupp än befolkningen i övrigt, enligt
studien Våld och Hälsa från Nationellt
centrum för kvinnofrid, NCK. De ägnar
sig också ofta åt självskadebeteende.
I vissa fall skadar de sig genom sex,
berättar Åsa Landberg, psykolog som
jobbat med utsatta tjejer.
– Till exempel söker en del upp
12 Revansch 2015:2
Många psykiatripatienter har trauman
En fjärdedel av kvinnor som använde sig av den psykiatriska vården hade blivit utsatta för sexuella övergrepp innan 15 års ålder. 19 procent för sexuella övergrepp
under sitt vuxna liv. Unga transpersoner är också extra utsatta för sexuellt våld.
De få män som våldtas i vuxen ålder visar på högre symtom av PTSD än kvinnor.
Källa: Studierna Våld och Hälsa, Vi är många och Sex på vems villkor.
förövaren eller andra personer som
riskerar att skada dem.
Vad gäller psykoser har inte NCK
tittat på ifall övergrepp i barndomen
kan leda till det. Men enligt kunskapsöversikten Sex och psyk finns det studier
som visar att personer med psykossjukdomar, särskilt kvinnor, oftare varit
utsatta för sexuella övergrepp i barndomen än övriga befolkningen. Särskilt
vanligt är det hos rösthörare. Forskarna antar att övergreppet kan ha utlöst
psykos hos dem som har haft anlag för
detta.
men anna berglund , utbildningschef
på NCK, är skeptisk eftersom det är
svårt att avgöra orsak och verkan.
– Det kan vara andra traumatiska händelser i livet som utlöser psykosen. Alla
som utsätts för övergrepp som barn får
inte psykoser och alla som fått psykoser
har inte utsatts för sexuella övergrepp.
Det är viktigt att komma ihåg, säger hon.
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Många HBTQ-personer
bemöts med fördomar
Hbtq-personer mår sämre psykiskt än befolkningen i övrigt.
Men trots att de ofta kan behöva
vård är bemötandet hos psykiatrin inte alltid välkomnande.
– Det är surrealistiskt hur dålig
kunskap folk har, säger Angelica
Uggla, som har sökt hjälp mot sin
ångest.
psykiatrin har hon
i princip varje gång inte fått prata om
sina symtom, utan endast om sin transsexualism. En gång ställde terapeuten
som första fråga i fall hon hade våldtagits av sin pappa som liten. En annan
gång nekades hon terapi med motiveringen att terapeuten inte hade tillräcklig
kunskap om transsexualism, trots att
Angelica inte ville prata om den, utan
ha hjälp med att motverka sin ångest
som hon haft sedan 12 års ålder.
– Bemötandet är inte patientcentrerat för fem öre, säger Angelica Uggla.
I stället för att söka upp information
på nätet har personalen inom psykiatrin
ofta förväntat sig att Angelica själv ska
förklara vad transsexualism innebär.
– Men det är ju inte därför jag är där,
utan för att prata om mina problem.
vid kontakten med
befolkningen.
Illustration: Emma-Lina Ericson
ovanligt
Det kan också vara så att tjejerna
redan var psykiskt sköra innan de blev
sexuellt utnyttjade. För forskning visar
att kvinnor med psykosproblematik
utsätts för sexuellt våld mycket oftare
än andra. I en studie med 99 kvinnor
med psykossjukdom hade 30 procent
blivit utsatta för våldtäkt, varav tio procent under det senaste året. Det är att
jämföra med 20 procent av kvinnorna
i övriga befolkningen, varav 0,8 procent
under senaste året.
– Här finns en sårbarhet som en del
utnyttjar helt enkelt. Det gäller även
personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De utsätts också för
sexuellt våld oftare än befolkningen i
övrigt, säger Anna Berglund.
Anna Langseth
dåligt bemötande på grund av sin
sexualitet eller identitet leder till att
Hbtq-personer mår sämre generellt än
befolkningen i övrigt. Till exempel har
42–47 procent av unga homosexuella i
åldern 16–29 år haft självmordstankar,
enligt rapporten Hon Hen Han från Ungdomsstyrelsen. Motsvarande siffra bland
heterosexuella män är 12 procent och
bland heterosexuella kvinnor 20 procent.
Bland transpersoner är siffran 65 procent. Trots detta tycks psykiatrin ofta
vara väldigt oförberedd på att möta patienter som är hbtq, enligt organisationen
RFSL. För att få vård förväntas hbtqpersoner att ”bjuda till” och berätta vad
det innebär att vara hbtq-person, med
information om sin kropp och sexualitet.
Så kan psykiatrin
bli bättre på hbtq
• Se över slentrianmässiga uppdelningar i ”män” och ”kvinnor”
och anta inte att alla patienter
är heterosexuella.
• Kom ihåg att ”transpersoner”
inte är en täckande tredje kategori. Många transpersoner är
kvinnor eller män.
• Ha som rutin att fråga alla nya
vårdtagare om namn och pronomen. Ifrågasätt inte om någon
byter namn eller pronomen
under vårdprocessen.
• Om behandlaren bara får föra
journal i det juridiska namnet, förklara det då för vårdtagaren och
gör en anteckning i journalen om
vilket namn hen använder.
• Hämta allmänna kunskaper om
hbtq någon annanstans ifrån än
från patienten.
Källa: RFSL
Ett annat problem är att allmänpsykiatrin ofta tror att könsidentiteter som
bryter mot normen skulle bero på en
neuropsykiatrisk diagnos, och därför
nekar remiss till könsutredningsteam,
trots att det är dessa som har den rätta
kunskapen att utreda frågan. Dessutom
är det ett generellt problem att vården
ofta utgår från att folk är heterosexuella
och identifierar sig med sitt juridiska
kön de fick vid födseln.
psykiatrin i stockholm jobbar numera
med att utbildas i hbtq-frågor, så kallad
hbt diplomering.
– Det kan vara bra, men grundläggande empati och en vilja att hjälpa
patienten räcker också väldigt långt,
säger Angelica Uggla.
Anna Langseth
Revansch 2015:2 13
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Så tar du makten över
din kropp
Missnöjd?
– Byt behandlare
Känner du dig diskriminerad?
Prata då med behandlaren, lyssnar
hon inte, prata med chefen. Får
du inte gehör kan du vända dig
uppåt i hierarkin ända till politikerna i landstinget. Du kan också
anmäla bemötandet till landstingets Patientnämnd och diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen. Du kan byta behandlare
utan förklaring och även söka
behandling i annan del av landet
för att få hjälpen du vill ha, enligt
Patientlagen.
Undvik stora
beslut vid manin
Vid maniska perioder är det lätt
att bli intensivt förälskad och det
kan vara svårt att veta vad som är
manin och vad som är riktig förälskelse. Ett sätt är att lyssna på
dem runt omkring dig och som står
dig nära. Tycker de att du verkar
vara manisk? Gör också skattningar
av ditt stämningsläge genom att
notera sömn, mat, utbrott med mera
och jämför med tidigare maniska
perioder. Om du tycks vara i en
manisk fas och förälskad samtidigt,
försök då att avvakta och undvik
att ta initiativ till sådant som kan
öka de känslomässiga upplevelserna. Skjut upp beslut om att flytta
ihop eller göra resor.
14 Revansch 2015:2
KBT kan hjälpa
mot sexmissbruk
För sexmissbrukare blir fixeringen
vid sex till ett lidande som skapar
problem i vardagen. Katarina Görts
Öberg, psykolog på Karolinska
Sjukhuset, diagnosticerar genom en
klinisk bedömning och använder
sig även av att minst fyra av följande kriterier ska vara uppfyllda:
kontrollförlust, tidsförlust, sex
används för att dämpa ångest eller
depression, sex används för att
dämpa stress och personen utsätter
sig själv eller andra för risker.
Forskning på vilka behandlingar
som hjälper saknas, men en liten
studie från KS, visar att KBT kan
ha effekt. Läkemedel, såsom antidepressiva och anti-testosteronbehandling kan också hjälpa. Mottagningar för sexmissbrukare finns
i Stockholm, Göteborg, Umeå och
Malmö. Se till att personen du träffar
har legitimation, alltså är psykoterapeut, sjuksköterska, psykolog eller läkare så att deras behandling
kan granskas av Socialstyrelsen.
Många sexmissbrukare lider
också av ångest, social fobi och
depression.
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Vården är
individuell
Tjejjourer kan
vägleda en rätt
Det kan vara svårt att hitta hjälp och
stöd för personer med självskadebeteenden, enligt Åsa Landberg,
psykolog. Men tjej- och ungdomsjourer kan ge kamratstöd och vägleda en dit behandling finns, till
exempel hos ungdomsmottagning,
BUP, socialtjänsten eller den
vanliga psykiatrin. Behandlingen
är individuell och grundar sig i
orsaken till varför du skadar dig
själv, till exempel depression eller
posttraumatiskt stressyndrom.
Livssituationen kan behöva förändras med nytt boende, vettiga
föräldrafigurer och skolbyte. Dialektisk beteendeterapi, DBT, kan
även vara en hjälp. Det är också
viktigt att komma ihåg att sexuella
övergrepp är brottsligt och går att
anmäla.
Har du utsatts för sexuella övergrepp är det viktigt att söka stöd.
Ring 1177 eller till Kvinnofridslinjen, det gäller även män. Hos
primärvården eller psykiatrin kan
du också bearbeta övergreppet. Det
finns ingen specifik behandling,
utan vården bestäms helt utifrån
individens behov. Kom ihåg att
sexuella övergrepp är brott som
alltid bör polisanmälas. Störst möjlighet att säkra spår är om hälsooch sjukvården undersöker en senast
tio dagar efter övergreppet.
Strategier mot
sex-biverkningar
För att minska läkemedelsbiverkningarna på sexlivet är det bäst att
prata med din läkare. Om du äter
antidepressiva kan några sätt vara:
minska doseringen, ta ”Läkemedelssemestrar” – det vill säga göra
ett uppehåll i medicineringen på
cirka ett dygn, eller byta läkemedel till nyare mediciner som
är mindre serotoninhöjande och
påverkar noradrelin- och/eller
dopaminsystemet i stället. Til�läggsmediciner kan också hjälpa,
till exempel Mianserin/Mirtazapin, Viagra eller, enligt några
studier, naturläkemedlet Ginkgo
Biloba, enligt Owe Bodlund,
docent i psykiatri.
Revansch 2015:2 15
TEMA: SEXUELL HÄLSA
Oxytocin – kroppens
Beröring ger välbefinnande. Det
beror bland annat på att det höjer
nivåerna av lugn och ro-hormonet
oxytocin. Men det finns även andra
sätt än kroppskontakt för att sätta
i gång oxytocin-produktionen om
man lever ensam.
varit känt som
hormonet som stimulerar livmodersammandragningar vid förlossning
och mjölkutdrivning vid amning. Men
numera vet man att oxytocin finns
hos både män och kvinnor och att det
frigörs när vi utsätts för någon form
av positiv beröring. Eftersom det får
oss att slappna av och må bra har det
kallats för lugn och ro-hormonet.
– I hjärnan finns ett nätverk av oxytocininnehållande nerver som påverkar
de delarna av hjärnan som reglerar
rädsla, oro, stress och blodtryck. När
oxytocinnivåerna höjs påverkas även
halten av andra signalsubstanser såsom
dopamin och seratonin. Det får oss att
må bättre. Det är egentligen motsatsen
till det som händer när vi springer på
en björn och får ett påslag av stresshöjande hormoner, säger Kerstin Uvnäs
Moberg, som är läkare och professor i
fysiologi, och har studerat oxytocinet i
flera decennier.
oxytocin har länge
när vi får beröring aktiveras känselnerver som leder information upp till
hjärnan och frigör oxytocinet. Men det
är viktigt att det är beröring som vi
upplever som behaglig och att den ges
av någon vi är trygg med.
Extra mycket oxytocin frigörs av sex
och mycket tyder på att halterna går upp
även när vi får orgasm. Det samma kan
gälla vid onani. Om man lever ensam
eller inte har någon i sin närhet att
kramas med går det också bra att gå
och få massage, knåda en deg, ta ett
varmt bad, sova under ett tungt täcke
eller att gosa med en hund. Det kan till
och med fungera att vända ansiktet mot
solen och känna hur huden blir varm.
16 Revansch 2015:2
Varma bad är ett av flera sätt att få en skjuts i oxycitin-nåverna för den som lever ensam.
– Alla former av beröring av huden
fungerar. Men även att beröras på andra
sätt än fysiskt. Att vara med och sjunga
i kör kan frigöra oxytocin, eller att titta
på vackra saker, säger Kerstin Uvnäs
Moberg.
att när vi
stimulerar oxytocin-nivåerna så bli vi
mer sociala och interagerar mer med
andra människor. Vi orkar och tar oss
för mer, vilket också innebär att vi utsätts
för fler oxytocinhöjande upplevelser.
En positiv cirkel alltså.
studier visar dessutom
I prelimininära studier har oxytocinbehandling visat sig verksamt vid
depression, ångest, schizofreni och
autism. Det betyder att mer beröring
skulle kunna minska behovet av antidepressiva läkemedel och annan psykofarmaka. I Norge använder man redan
fotmassage inom vården för att få
patienter att slappna av och somna
utan sömnmedel.
– Men det kräver ju att patienten
känner sig bekväm med den som ger
massage. Hand- och fotmassage är oftast
bäst att börja med om personen har
TEMA: SEXUELL HÄLSA
”lugn och ro-hormon”
För Lena är
ensamheten
inget hinder
Ett övergrepp i barndomen har
skadat Lena Svensson sexuellt.
Men hon gör sitt bästa för att få
i sig oxytocin genom att gosa
med djur, krama nära och kära
och göra särskilda gymnastiska
övningar.
– jag kelar med alla djur jag kan
komma åt, säger Lena Svensson, som
lever ensam.
Hon går alltid runt med hundgodis
i fickan, så när hon sitter på uteplatsen
om våren kommer grannens hund jämt
framspringandes. Dessutom ägnar hon
sig åt särskilda övningar i badbassängen
som hon kommit på själv. Hon hoppar
ut med ben och sträcker på armarna
så att det liknar ett kryss, för att sedan
hoppa ihop med benen och slå armarna
om sig själv till en kram.
– Jag vet inte om det hjälper, men du
får egen närhet med dig själv, säger hon.
Kvinnan på bilden har inget med artikeln att göra.
svårt för närhet. Personer med autism
kan till exempel ofta uppleva att det är
obehagligt med massage. Men de kan
tycka om andra former av beröring,
säger Kerstin Uvnäs Moberg.
eftersom oxytocinnivåerna höjs när
man umgås med hundar, borde fler som
lever isolerade få vårdhund utskriven
på recept, menar hon.
– Alla husdjur fungerar, men hundar
är särskilt bra eftersom de är så tillgivna och uppsökande. Men det gäller
bara om man gillar hundar.
Foto: Free Images / Thiago Martins
Det verkar också som att människor
i grunden har olika höga oxytocinnivåer. Studier har till exempel visat
att självmordspatienter ofta har lägre
oxytocinnivåer än genomsnittet. De
skulle kunna må bättre av att utsättas
för mer beröring eller tillföras oxytocin
i läkemedel. Redan i dag kan man få
oxytocin som värkstimulerande dropp
eller nässpray vid förlossning, men i
framtiden kan det utvecklas läkemedel
med oxytocin även för andra användningsområden.
Pernilla Ahlsén
någon gång i månaden tvingar hon
sig själv till att onanera, för att hon vet
att hon mår bra av det. I sina förhållanden hände det ett fåtal gånger att hon
kunde få orgasm efter lite kramar och
romantisk stämning. Men hon var alltid
tvungen att håll ögonen slutna under
samlaget eftersom hon inte klarade
av den simmiga blicken männen fick
innan utlösning. Det påminde henne
om övergreppet som barn.
– Jag har förstått att det är väldigt
vanligt med övergrepp och skäms inte
längre. Nu kan jag sitta och njuta av
skogen, träd och fågelsång. Vilken ro
man får av kärlek, säger Lena Svensson,
som egentligen heter något annat.
Anna Langseth
Revansch 2015:2 17
KULTUR
Just nu sätts flera pjäser upp om psykisk ohälsa. Bara stanna lite till handlar om ett kärlekspar som går i terapi.
Foto: Stadsteatern
”Bra sätt att gestalta psykisk
Terapimöten på scen, ”Den fastspända flickan” som pjäs och en
föreställning om hur livet ser ut för
personer med allvarliga psykiska
problem som lever på existensminimum. I vår är psykisk ohälsa
ett hett ämne på landets teatrar.
Alain
Topor vad som händer när personer
med allvarliga psykiska problem får
en femhundralapp extra att leva för i
månaden. Det visade sig att deltagarna
både mådde bättre och blev mindre
isolerade när de inte längre levde på
existensminimum. När dramatikern
Lucia Cajchanova hörde talas om undersökningen blev hon nyfiken på hur
deltagarnas liv såg ut och bestämde sig
2014 undersökte forskaren
18 Revansch 2015:2
för att skriva en pjäs baserad på intervjuer med några av dem. Hon menar
att teatern är en bra form för att ta
upp psykisk ohälsa, eftersom man på
scen kan gestalta erfarenheter som
många delar, men få vill skylta med.
– Alla som jag intervjuade ville vara
anonyma. Genom teatern får publiken
ändå ta del av deras erfarenheter. En
viktig uppgift för teatern är ju just att
försöka skildra och tolka viktiga berättelser ur vår samtid, säger hon.
Experimentet är bara en av många
uppsättningar som behandlar psykisk
ohälsa just nu. Ett annat exempel är den
uppmärksammade radiodokumentären
Den fastspända flickan som nu har blivit
pjäs. Huvudrollen Nora spelas av
Rakel Wärmländer.
– Pjäsen tar upp tvångsvård av barn
och unga, privatisering av vården,
våldtäkt, olika sorters missbruk och
vad som händer när Nora slussas runt
istället för att någon tar tag i hennes
situation och faktiskt går in och tar
ansvar. Men också om att Nora klandrar sig själv för det hon utsätts för,
säger Rakel Wärmländer.
verklighetens nora har varit delaktig i manusarbetet och senare i vår
kommer pjäsen att spelas i skolorna.
Rakel Wärmländer hoppas att den ska
leda till viktiga diskussioner om skuld,
makt och samtycke.
– Det känns väldigt viktigt att få
berätta Noras historia. Det är ett stort
ansvar att göra hennes röst hörd och
KULTUR
Aktuella pjäser
om psykisk ohälsa:
Den fastspända flickan
Teater Fryshuset, Stockholm.
10 april–16 maj. Kommer sedan
att turnera runt i landet.
Fix You
Mooms-teatern, Malmö.
21 mars–18 april. Om Sara som
har bipolär sjukdom.
Experimentet
Teater Tribunalen i Stockholm,
spelas tom 26 april.
Nu blev det Knas
Spelas av Ung utan pung och kan
beställas av skolor. Om att inte
känna sig som alla andra.
Bara stanna lite till
Klara Soppteater på Stockholms
stadsteater, spelas tom 24 april.
Är en av flera pjäser av psykologen
Per Naroskin.
ohälsa”
Två nya böcker:
Evighetsbarnen
Beate Grimsrud
författaren beate grimsrud , har
tidigare beskrivit hur det kan vara att
leva med hallucinationer, bland annat i
romanen En dåre fri. I Evighetsbarnen får
vi möta fyra ”evighetsbarn” i Stockholm
som alla är i 35-årsåldern utan att ha
skaffat sig några tydliga vuxenattribut.
Det är André som bor ensam med sin
katt, Siri som hamnar på psykiatrisk
slutenvårdsavdelning på grund av en
graviditet som ingen annan än hon själv
märker av, Louise som har självskadebeteende och Tomas, som behöver
rutiner, förberedelser och förutsägbarhet, så till den grad att han inte kan
strunta i tvättiden, även om så André
håller på att gå under samma kväll.
I Aftonbladet beskrivs boken som
att den knyter samman mikrokosmos
med makro och visar på ”sambanden
mellan alla som andas”. Göteborgspostens recensent skriver: ”Detta är
en roman som närmar sig människovarandet med en sådan förtröstan och
respekt att ögonen mjuknar under
läsningen”.
Anna Langseth
Den stökiga psykiatrin.
Minnen, samtal, tankar
PC Jersild
en av Sveriges mest
kända författare, bland annat med
romanerna Barnens Ö, Babels Hus och
Grisjakten. Men denna bok är en faktabok. Här vävs minnen från hans tid som
underläkare på bland annat Långbro och
Beckomberga samman med intervjuer
med kändisar inom svensk psykiatrisk
forskning, såsom Johan Cullberg och
Lars Farde. Titeln Den stökiga psykiatrin syftar på konflikten mellan farmakologisk och terapeutisk behandling.
PC Jersild landar i att striden är över,
något som nog tyvärr inte känns igen
av många patienter i dag, när det är
ungefär lika lätt att få antidepressiva
utskrivna som att köpa tuggummi i
kiosken, medan terapin endast ges till
den som kvalar in i nålsögat. Boken
har ändå fått fina recensioner av för-
pc jersild är
jag är glad över att jag har fått det förtroendet, säger Rakel Wärmländer.
när stockholms stadsteater tar sig
an psykisk ohälsa är det terapin som
står i centrum. Det är psykologen Per
Naroskin, känd från Spanarna i P1, som
har skrivit manus till föreställningarna
där publiken får följa samtalet mellan
en psykoterapeut och en klient.
Föreställningarna är väldigt populära
och Per Naroskin tror att det beror på
att det finns ett stort intresse för terapi
och det som händer i själen idag.
– Det har blivit mindre tabu att prata
om att man går i terapi. Ju mer vi pratar
om det desto bättre. Det kan få fler att
söka hjälp, säger han.
Pernilla Ahlsén
fattaren Ann Heberlein, som själv är
bipolär. Hon lyfter att PC Jersild även
tar upp det sociala arvets betydelse för
ens psykiska hälsa: ”Det handlar varken
om piller eller prat, utan om rättvisa”
avslutar hon sin recension i DN.
Anna Langseth
Revansch 2015:2 19
FÖRENINGSLIV
Hon hbtq-utbildar
föreningarna i höst
Genom åren har RSMH drivit
flera kvinno- och mansprojekt
där sexuell hälsa bland annat
diskuterats. Från och med i höst
tas ytterligare en dimension upp.
Då kan föreningsmedlemmarna
även bli utbildade om homo- och
bisexualitet samt transpersoners
rättigheter genom RFSL.
– målet är att diskutera normer
så att alla kan ha möjlighet att leva
det liv man vill, säger Lisa Ericson,
projektledare för Funkisprojektet på
Riksförbundet för homo-, bisexuella,
transpersoner och queeras rättigheter,
RFSL.
De anser att det i samhället finns
strukturer som ger fördelar till vissa
grupper så att de i sin tur får mer
makt. Till exempel har personer
som är rika, vita och heterosexuella
generellt det lättare i livet än om du
är svart, transsexuell och lever med
funktionsnedsättning.
Lisa Ericson är projektledare för Funkisprojektet, som ska
Foto: RFSL
sprida kunskapen om hbtq bland lokalföreningarna.
Lisa Ericson
och de andra utbildarna upp alla de
normer som ligger till grund för
diskrimineringslagstiftningen. Målet
på utbildningen tar
Kvinnogrupper
inom RSMH
Några av RSMH:s kvinnoprojekt
har lett till kvinnogrupper som
fortfarande finns kvar.
RSMH Boden-Gemenskapen
och RSMH-Näckrosen i Göteborg
har kvinnogrupper. Näckrosen har
även en nystartad mansgrupp.
Dessutom har Danderyd i samma
båt en teatergrupp för kvinnor –
Den nervösa damteatern.
20 Revansch 2015:2
är att RSMH:s lokalföreningar ska
komma ihåg att de som söker sig till
föreningen kan bryta även mot andra
normer än att ha psykiskt funktionsnedsättning, till exempel vad gäller
sexualitet.
– Vi vill ge metoder och kunskap
till föreningarna att kunna välkomna
alla, säger Lisa Ericson.
tidigare har rsmh diskuterat frågor
om sexuell hälsa genom mans- och
kvinnoprojekt. Det har resulterat i att
några kvinnogrupper lever kvar. En av
dem finns i RSMH-Boden.
– Det är viktigt att samlas. Vi blir
starkare av att träffas, säger Lena
Norrsken, som håller i kvinnogruppen.
Oftast brukar de sitta och göra
handarbeten tillsammans. Då kommer
ofta ämnen såsom familj och barn
upp. Men sexuell hälsa talar de inte så
mycket om.
– En del vill ju inte, det måste man
respektera, säger Lena Norrsken.
barbro ronsten , som är ordförande
i RSMH jämlikhetsutskott, menar att
kvinnogrupper ändå kan vara ett bra
sätt att få stöd om du har utsatts för
övergrepp. Och för att få stopp på
våldet är det viktigt att mansgrupper
är aktiva. Det håller Olle Hammarberg, i RSMH:s styrelse med om.
– Det är viktigt att aktualisera
dessa frågor. Det kan finnas problem
med våld för vissa och då är det
viktigt att lära sig hantera sin ilska,
säger han.
Anna Langseth
LEDARE
Tro, hopp och tillgänglighet
det finns dagar då man misströstar.
Dagar då man tror att marginaliseringen av människor med psykisk
ohälsa aldrig ska brytas. Att oförmågan att se och förstå situationen vissa
av oss lever i ska leda till en ovilja att
acceptera människor som är annorlunda och inte självklart får ihop alla
delar av sitt liv här och nu. Att tålamodet ska tryta med oss bakvända,
kantiga och inte alltid så charmiga och tacksamma.
vi som inte kom till jobbet, trots
att man tydligt i ekonomiska incitament förklarat vad vi därigenom må
komma att lida. Vi arma irrationella
medborgare som inte ens förstår oss
på Arbetsförmedlingens talsvarstjänster eller har förstånd att ta hjälp av
hurtiga, virtuella Hanna hos hemsidan på Försäkringskassan. Vi som inte
ens förstår eller orkar att överklaga ett
myndighetsbeslut som är avgörande
för våra liv. Vi som inte riktigt passar
in i medborgarmönstret av kundrationalitet.
på de styrkor vi inom oss bär istället för att bindas till de
svagheter och svårigheter som stått i vår väg. Återhämtat
oss. Inte alltid på det sätt eller i den takt i forcerade förlopp
företrädare för samhällets stöd och insatser hade tänkt eller
trott. Framförallt inte heller i ett system särskilt systematiskt anpassat efter oss eller våra behov.
det märkliga är hur sällan ändå vår expertkunskap av
hur det ser ut inifrån efterfrågas. Hur de osmorda hjulen
skaver. Hur de icke samordnade insatserna som skulle skett
synkroniserat slår ut varandra. Hur glappet mellan stolarna
växer och avståndet till nödstoppet likaså; när processer
skenar och gör ont värre istället för
att fylla ordet rehabilitering med
innehåll och värde. Ja, redan skolans
och elevhälsans oförmågor att se och
ge alla barn grundläggande kunskap
och förutsättningar för att komma
vidare går att beskriva. Beskriva och
bedöma för att kunna göra om och
göra rätt. Om inte för de av oss som
redan gått förbi de stationerna i livet
så för de som sitter i tåget bakom och
undrar varför signalen aldrig slår om.
”Men, den goda
viljan finns. Inte
hos alla alltid och
mellan varven mest
som skåltal och läpparnas bekännelser
ska gudarna veta.
Men, den finns.
Mitt senaste ljus
i mörkret är något
så oväntat som
en engagerad
IT-ingenjör”
jag vet, vi säger det själva. Aldrig,
aldrig generalisera då man vill kommunicera. Vårt problem i dagens
system och samhälle är ju just det.
Att vi är unika människor med unika
utmaningar i ett fyrkantigt system
av standardiserade förväntningar på
oss där det sällan tillåts oss att samla
kraft, få fokusera eller bli mötta där vi
är. Där vi alltid själva förväntas bära
samhällets oförmågor på våra ensamma ryggar.
men, vi är ju inte ensamma. Vi är många och vi växer i antal varje dag; både bland de unga på tröskeln till vuxenlivet,
de harvande i pressad sjuknärvaro, de som ratats på arbetsmarknaden eller av Försäkringskassan får lära känna varje
linje i vanmaktens ansikte. Vi är idag var fjärde människa i
Sverige, som fått se psykisk ohälsa inifrån och ut istället för
som statistik i staplar.
många av oss har gjort resan både en och två gånger tillbaka till ett fungerande liv igen. Fått förmånen att kunna förlita oss på förmågor igen som svek oss förut och fått bygga
men, den goda viljan finns. Inte hos
alla alltid och mellan varven mest
som skåltal och läpparnas bekännelser
ska gudarna veta. Men, den finns.
Mitt senaste ljus i mörkret är något
så oväntat som en engagerad ITingenjör.
en människa som faktiskt vågar tänka
tanken att om inte alla människor
kan förmås att anpassa sig efter det
gränssnitt som finns i systemen
kanske systemen borde ta bredd och höjd för att även vara
tillgängliga för dem? Lite som tanken att stansa ett nytt
hål för den runda klossen istället för att med våld söka slå
in den i det fyrkantiga hålet. Uppfriskande nog ville man
också lyssna direkt på klossen som inte kom igenom. Mer
om den fortsatta resan med Funka, Stockholms stad och
Kungliga tekniska högskolan kan du läsa på www.funka.nu
> Forskningsuppdrag > Smartare möten.
Jimmie Trevett
Förbundsordförande i RSMH
Revansch 2015:2 21
HÄR FINNS RSMH
Jönköpings län
Barnarpsg.33, 553 16 Jönköping
Tfn: 036-15 28 94
Fax: 036-15 28 90
E-post: rsmh.jkplan@telia.com
KANSLI
Instrumentvägen 10
126 53 Hägersten
Tfn: 08-12 00 80 40
Fax: 08-772 33 61
rsmh@rsmh.se
Adresser till lokalföreningarna hittar du på
RSMH:s hemsida: www.rsmh.se.
Du kan också kontakta distriktet där du bor
för mer information.
DISTRIKT
Blekinge län
c/o RSMH-Karlskrona
Ostermansgatan 18, 371 33 Karlskrona
Tfn: 0455-239 61
Dalarnas län
Klöverstigen 10 C, 784 51 Borlänge
Tfn: 070-532 83 97
E-post: brittfriström@hotmail.com
Gotlands län
RSMH Visby/Kamratringen
Fortunagatan 1, 621 42 Visby
Tfn: 070-326 80 42
Gävleborgs län
N Köpmang. 11, 2 tr, 803 11 Gävle
Tel: 026-12 26 88
Fax 026-12 26 68
E-post: rsmh_gavleborg@swipnet.se
Hallands län
c/o Nicke Nilsson
Renvägen 13, 311 41 Falkenberg
Tfn: 070-343 30 68
E-post: rsmh.halland@gmail.com
Jämtland/Härjedalens län
Lasarettsv. 21, 880 50 Backe
Tfn/Fax: 0624-105 55
E-post: rsmhfjallsjo@telia.com
Kalmar län
RSMH-Kalmar
Kristineberg 12, 593 30 Västervik
Tfn: 076-250 7130
Kronobergs län
c/o Gunilla Degerman
Furutåv. 34, 352 54 Växjö
E-post: 501127@tele2.se
Norrbottens län
Stationsg. 41, 973 41 Luleå
Tfn: 0920-948 38
Fax: 0920-22 19 98
Skånes län
Box 2910, 212 09 Malmö
Tfn: 0706-151 936
Tfn/Fax: 040-18 19 36
E-post: mats.jesperson1@comhem.se
Västernorrlands län
Limstagatan 13 D, 872 30 Kramfors
Tfn: 0612-125 77
E-post: rsmh@rsmhvasternorrland.se
Hemsida: www.rsmhvasternorrland.se
Västmanlands län
Surbrunnsv. 4 D, 734 32 Hallstahammar
E-post: rsmh@rsmhvastmanland.se
Hemsida: www.rsmhvastmanland.se
Västra Götalands län
c/o Lena Wängrot-Necander
Källebergsg. 22 B, 515 32 Viskafors
Tfn: 0708-96 81 58
Örebro län
Rådmansg. 16, 702 13 Örebro
Tfn: 019-18 97 10
E-post: rsmh-orebro@telia2.se
Stockholms län
Box 15197, 104 65 Stockholm
Tel.: 08-644 62 20
Fax: 08-644 62 40
E-post: rsmhstockholm@comhem.se
Hemsida: www.rsmhstockholm.se
Östergötlands län
c/o Anita Rinman
Nyckelvägen 3, 599 31 Ödeshög
Uppsala län
Kungsg. 64, nb, 753 18 Uppsala
Tfn: 018-56 09 18
E-post: rsmhuppsala@yahoo.se
MÅ BRA HOS RSMH-FJÄLLSJÖ
Välkommen till Backe!
22 Revansch 2015:2
Västerbottens län
c/o HSO
Storg. 76, 903 33 Umeå
Tfn: 070-385 92 25
E-post: rsmh.vasterbotten@outlook.com
Södermanlands län
Bryggarg. 11, 641 45 Katrineholm
Tfn: 0150-780 08
Fax: 0150-780 07
Vi har arrangerat uppskattade Må bra-veckor sedan
2009. Och detta fortsätter vi med. Se vår hemsida.
Även andra kurser finns i vårt program.
Vi hjälper lokalföreningar med kurser, upptakt m.m.
till förmånliga villkor.
0624-10555
rsmhfjallsjo@telia.com
www.rsmhfjallsjo.se
Värmlands län
Kårgränd 4, 652 25 Karlstad
Tfn: 070-631 77 88
E-post: info@rsmhkalstasola.se
RUS
Riksförbundet Ungdom för Social hälsa
RUS Förbundskansli
Instrumentvägen 10, 2 tr, 126 53 Hägersten
Telefon: 08-12 00 80 40
E-post: kansli@rus-riks.se
Hemsida: www.rus-riks.se
VARIT BORTA FRÅN ARBETSLIV ELLER
STUDIER EN LÄNGRE TID?
På kursen STEGET får du möjlighet att läsa
in behörighet och få stöd i din personliga utveckling
Startar 17 augusti
Sök till kursen senast 24 april
eskilstunafolkhogskola.nu
Vi stöttar dig som på egen hand
har svårt att komma ut i arbetslivet!
Välkommen att kontakta oss.
Nemas problemas!
”Först praktiserade jag på en
fotostudio och sedan blev jag
anställd.” Johan
www.misa.se
08-580 813 40
DANSSTEGET
– En stärkande kurs för kropp och själ
Föreläsning, linedance och Zumba Gold varvas!
Pris: Endast 290 kronor för 10 gånger
med start 8 april kl. 18.00–20.15
Plats: Folkets Hus, Bagarmossen i Stockholm
Anmäl till: kristin.bomansson@sv.se eller 08-679 03 38
Vi har flera verksamheter inom socialpsykiatri. Hör gärna av dig till något av
våra boenden så berättar vi mer.
Skåne: Hällbo, 0767-86 20 30
Syster Anna, 0727-14 40 70
Björkhaga, 0435-355 95/0435-348 00
Göteborg: Kombo, 031-26 56 58
Jönköping: Tallbackagården, 036-640 54
Södermanland: Bolmängen 072-544 40 70
Har du utsatts
för våld och besökt
akutmottagning?
Eller har du varit
närstående?
Vi genomför just nu en forskningsstudie och söker
Dig som själv har erfarenhet av omhändertagandet på
akutmottagningen i samband med att ha varit utsatt för
våld eller Dig som varit närstående i en sådan situation.
Deltagandet innebär 1–2 intervjuer där du får dela med
dig av dina erfarenheter.
För mer information välkommen att kontakta:
Josefin Rahmqvist Linnarsson, Doktorand, Linnéuniversitetet
Telefon: 070-752 32 68 E-post: josefin.rahmqvist.linnarsson@lnu.se
Samordnad
Individuell Plan
– utifrån dina behov
Nu finns det en ny rättighet i vården för dig som tar emot
insatser från både kommun och sjukvård. Du har rätt att
begära en Samordnad Individuell Plan, (SIP). Den görs
utifrån dina mål och ska alltid utvärderas. Be din kontakt i
sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP.
Du bestämmer!
PrinSIP! Ett projekt som varit en del av
regeringens priosatsning. Finansierat
av SKL. Utförs av Socialpsykiatriskt
kunskapscentrum i Västerbotten,
Region Västerbotten, www.i-nod.se/sip
Revansch 2015:2 23
Posttidning B
Revansch, Instrumentvägen 10
126 53 Hägersten
Sverige
Porto betalt
MÄNSKLIG ROBOT
SÄNDEBUD
VÅNINGAR
FIXERAR ÄMNE
HÅLLER
TAKT
MEN
INTE
TON
FÖRSÖKER
MEDLARE
LEVER
DRÖMMARE
INTE I
SITTER
PÅ TAFS
RÄKNAS
BORRTORN
UNDERHÅLL
HAR
SLÄPPT
GREPPET
NU
UPPSKJUTNINGSPLATS
SMAKSÄTTARE
SÄKERHETS- GRUVDEL
KOPPLAT
DISKPLATS
SKALLAT
MISSTÄNKT
GÖMS
I
ÄRM
TIDSFRÅGA
TJEJ
BAKSTRÖM
SÅLDE
BILLIGT
POJKE
URDEL
RIKTNING
SORT
RESEHANDLING
DATOR
FÖRE
VERB
DRYCK
TVÅNGSLAG
KYRKLIG
MÄSTERSKAP
BROM
YTTRADE
VATTENDRAG
NAPOLEONÖ
YTMÅTT
HÅLLS
VÄRDSHUS
KÄNNA
SIG
Korsord: Tage Olsin
GRIPER
TÄKT
BOLAG
FÖRSETT
FINA
FLICKOR
KULTURHUVUDSTAD
2014
BRYSKT
NEKANDE
PUTT
Skicka lösningen i ett kuvert märkt ”Korsord”. Adress:
Revansch, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten.
Senast den 4 maj vill vi ha ditt svar.
Tre vinnare får ett presentkort på 200 kronor.
Vinnare nr 1/2015 var Ewa Sandström Malinowski
(Göteborg), Margareta Lundström (Skellefteå) och
Ulla Edlund (Holmsund). GRATTIS!
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................
Gata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................
Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................