1. No category

AKTUELLT
AKTU
Foto: Clas Göran Carlsson
INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR • NR 5 • MAJ 2009
EIO:s
elteknikpris till
Gottsundaskolan
Gottsundaskolan i Uppsala med fr v Sara
Johansson, Andreas Aldin, Frida Ohlström,
Alexandra Karlsson och Linda Johansson som
vann EIO:s pris för bästa eltekniklösning i årets
Future City-tävling.
fredagen den 3 april var dagen för den stora riksfinalen i tävlingen future City på
World trade Center i stockholm. future City är en tävling för elever i årskurs 6–9 som
går ut på att designa, bygga och presentera en modell av framtidens stad.
i år vann Myrsjöskolan från nacka med motiveringen: ”för en genomarbetad helhetssyn på energi och miljöteknik”. eiO var förstås på plats. för andra året i rad fick ett
lag eiO:s pris för bästa eltekniklösning. i år gick priset till gottsundaskolan i uppsala.
de kunde ta emot prissumman på 2 000 kronor med motiveringen: ”laget har tänkt
utifrån de flesta existerande metoder, exempelvis vågor, vind och biogas, för att
producera elenergi på ett hållbart sätt.”
– grattis, linda, alexandra, sara, frida och andreas! hälsar eiO:s vd Jan siezing.
– Hoppas att ni får nytta av pengarna och att ni överväger en karriär inom eltekniken.
Läs mer om Future City på www.futurecity.nu
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
Samarbetsprojekt
kring elolyckor
ett samarbetsprojekt mellan eiO,
elsäkerhetsverket, svenska elektrikerförbundet och Röda korset
har resulterat i ett informationsmaterial om elolyckor. syftet
är att förebygga elolyckor men
också att informera om hur du går
tillväga om en elolycka inträffat.
Läs mer på sidan 7
Vi ses hos EIO på
Elfack – välkommen!
Läs mer på sidan 8
Kom på seminarium
om ROT-avdraget
g
g
– 27 maj i Stockholm
o
l
b
s .se
e
n
n eio
a
J
Läs på
Läs mer på sidan 5
1
Elsäkerhetsverkets
elanläggningstillsyn 2009
INLEDAREN
Jan siezing, vd,
jan.siezing@eio.se,
tel 08-762 75 77,
0705-32 10 18
Snabb kommunikation
från bloggande vd
Jag tror på snabb kommunikation. Därför har jag nu
startat en blogg på vår hemsida, eio.se. Även om jag tror
på bloggen som en av flera bra kanaler för kommunikation så visste jag faktiskt inte innan jag startade min
blogg varför en blogg kallas just för ”blogg”. Men en
läsare hörde snabbt av sig med informationen att
”beteckningen ’blog’ emanerar från ordet weblog
– det vill säga en slags dagbok på nätet”. Tack för
upplysningen!
Det kom också en fråga från en som säger att han
”undviker datorn så mycket som det går”. Han undrar
varför just bloggning ska vara så fantastiskt. Är det inte
bättre att träffas och prata med varandra, undrar han.
Jo det är nog sant, att det är bra att träffas öga mot öga.
Bloggningen utesluter inte möten. Däremot är det ett
suveränt komplement.
Att ”blogga”, kan man nog säga, är som att skriva
mejl. Bara med den skillnaden att flera ser det man
skriver – och så kan flera kommentera ens åsikter också.
Det som är bra med att blogga är att det går snabbt,
och man når alltså ut till många med snabba budskap.
Inom EIO är vi ute hos medlemsföretagen i stor omfattning; inte minst gäller det våra företagsrådgivare runt
om i Sverige.
Och jag ser, som jag nämnde, min nya blogg som ett
komplement till sådana möten.
Bloggen är också ett komplement till exempelvis den
här tidningen. Vi vet att många medlemmar föredrar att
läsa tryckt material, och därför är det viktigt att upprätthålla flera olika kanaler ut till olika målgrupper.
Snart är Elfack i Göteborg här. Då ska jag passa på att
träffa många inom branschen. Välkommen dit – du har
väl anmält dig? Om inte, gör det på www.eio.se.
Ps. Nu finns EIO:s årsredovisning på eio.se.
Trevlig läsning! ds.
EIO-AKTUELLT
#4691
ansvarig utgivare: Peter Olofsson
Redaktör: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se
Redaktionsråd: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se,
Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se
Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se
Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se
eiO-aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 40
adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se
Produktion: Odelius, 08-445 87 80. tryck: Gävle Offset
2
Foto: Peter Hoelstad
under innevarande år planerar elsäkerhetsverket att genomföra
cirka 800 tillsynsbesök. förutom de sedan tidigare planerade
återkommande och förebyggande tillsynerna inkluderas även den
indikationsstyrda tillsynen och de särskilda tillsynsprojekt som
verket beslutat genomföra under året.
Exempel på anläggningar och objekt
som är föremål för tillsyn är elektriska
bananläggningar, nätägare, entrepre­
nörer inom eldistribution, elinstalla­
törer, kommuner, landsting och indu­
strier. Återkommande tillsyn görs med
ungefär tre­ till femårsintervaller och
är en viktig del i verkets arbete.
– Just den återkommande till­
synen har vi arbetat systematiskt
med under många år och det är ett
bra instrument för att minska antalet
elolyckor, berättar Bosse Johansson
vid avdelningen för Elanläggning vid
Elsäkerhetsverket.
Vid ett tillsynsbesök granskas
systemet för hur innehavaren eller
entreprenören hanterar ansvar för
behörighet, elarbete och elanlägg­
ningar så att de motsvarar regel­
verkets krav. Var i organisationen
finns den behörige installatören och
yrkesmännen, var ligger kontrollan­
svaret, hur hanteras planerings och
säkerhetsåtgärder vid elarbete, hur
hanteras innehavarens ansvar för att
elanläggningen hålls säker – är några
av de frågor som verket ställer.
sPeCiella OMRÅden
gRanskas
Utöver den återkommande tillsynen
utför Elsäkerhetsverket även ett an­
tal tillsyner i projektform. I år kom­
mer elva olika tillsynsprojekt som
inbegriper hela landet att påbörjas.
Att genomföra tillsyn i projektform
ger en möjlighet att titta närmare på
speciella områden. Tillsynen blir mer
Vid ett tillsynsbesök granskas bland
annat systemet för hur innehavaren eller
entreprenören hanterar ansvar för behörighet, elarbete och elanläggningar inom
olika företag.
riktad och syftet är att tillämpa
regelverket och få informations­
underlag eller att återföra erfa­
renheter till standardiserings och
föreskriftsarbetet.
– Det största projektet under
året är installatörskontroll som
innebär att Elsäkerhetsverket tit­
tar närmare på utförda elarbeten
och på installatörens system för
behörighet och kontrollansvar,
fortsätter Bosse Johansson.
föReBYggande tillsYn
En annan viktig del av tillsyns­
arbetet är den förebyggande tillsyn
som sker kontinuerligt och oftast
som informationsträffar med olika
aktörer i branschen. Den vanligaste
formen av indikationsstyrd tillsyn
är utredningar av elolyckor, tillbud
eller elbränder.
Källa: Elsäkerhetsverket
Vill du veta mer?
Kontakta Tord Martinsen, 08-762 74 71,
tord.martinsen@eio.se
TILLSYNSPROJEKT 2009
Luftledningar
och stationer
i skärgårdsmiljö
Restauranger
Sågverk
Byggarbetsplatser
Reservkraft sjukhus
Sol- och vindel
OBS!
VIKTIGT OM
LÖNER OCH
SEMESTER
EMC i anläggning
Explosiva ämnen
Industrispår
Kvalitet gymnasieutbildning
elprogrammet
Installatörskontroll
Digital-IS har kompletterats med ny mall för
Individuell fördelning av lönen inför årets lönerevision.
Semestermallen har korrigerats och kommentarerna om semesterutläggning har utvecklats. Nu
finns det även en blankett för de anställda att
ange semesterönskemål på!
Läs mer på www.digital-is.se
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
ljus framtid för branschen
och eiO-företagens utveckling
Åkes Jonssons sista årsmöte i Luleå
i slutet av mars. Bredvid EIO Övre
Norrlands ordförande Lars Johansson
från J&B El i Boden.
Deltagarantalet för EIO Övre Norrland
har under de gångna åren varit bra
och så var det även i år med totalt
110 deltagare.
Foto: Jörgen Wikström
– Som arbetsgivare tror jag att
det är väldigt viktigt att man pratar
mycket med sina medarbetare och
alltid har en öppen dialog med dem,
så att alla vet vad som gäller och
kan arbeta mot samma mål.
i fjorton år har Åke Jonsson varit verksam som företagsrådgivare på eiO övre norrlands distriktskontor i skellefteå.
Han har arbetat inom elbranschen i hela 49 år, vara över 30 av
dessa inom asea/aBB. den sista april arbetade Åke sin sista
dag på eiO då det var dags att gå i pension och lämna över
helt och hållet till företagsrådgivaren Jörgen Wikström.
eiO-aktuellt passade på att prata med Åke, om bland annat
branschens framtid, innan han slutade.
Hur har branschen utvecklats
under din tid på EIO?
– Branschen har utvecklats både
ekonomiskt och tekniskt. När det
gäller ekonomidelen så är utveck­
lingen glädjande, det går definitivt
åt rätt håll. Våra medlemsföretag
har lärt sig hur man ska debitera,
tidigare levde man i mycket större
utsträckning på materielpåslagen.
Det är positivt att alltfler företag nu
tar betalt för kompetensen istället
för materiel, även om det såklart är
rimligt att ha ett litet påslag. När
jag började på EIO för 14 år se­
dan omsatte en elinstallatör cirka
500 000–600 000 kr/år. Idag ligger
omsättningen på cirka 1,2 miljoner,
vilket är en bra utveckling.
– När det gäller tekniken har
det främst skett en utveckling
inom data, larm och liknande
områden.
Har även branschens
kollektivavtal utvecklats?
– Inte på samma sätt. Vårt kollek­
tivavtal är väldigt detaljerat vilket
är hämmande, inte minst inom
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
svagströmsområdet. Det är mycket
som har blivit bättre under åren,
men det måste bli mer modernt för
att vi till exempel ska kunna locka
till oss rätt medarbetare.
– När det gäller ekonomidelen så är
utvecklingen glädjande, det går definitivt
åt rätt håll, säger Åke Jonsson.
Så hur ser framtidens
kollektivavtal ut?
– Jag tror på att avtalen ska vara
mer av ett ramavtal som går att
företagsanpassa. Det är nödvändigt
med flexibla avtal eftersom våra
medlemsföretag ser så pass olika ut.
Ett exempel är ju arbetstider, det
är inte säkert att framtidens med­
arbetare vill jobba mellan klockan
7 och 16 exempelvis.
– Vi kommer att bli tvungna
att utveckla avtalen. Elbranschen
är ju väldigt konservativ och vi
ligger ibland steget efter. Export­
industrin har gått i bräschen när det
gäller utvecklingen vilket beror på
att de har en helt annan konkur­
renssituation. Elbranschen – och
byggbranschen i stort – har ju
historiskt aldrig blivit utsatta för
konkurrens utifrån, utan vi har levt
lite i en ankdamm.
Vad tror du krävs för att
våra medlemsföretag ska vara
lönsamma i framtiden?
– De måste hänga med i utveck­
lingen och se till att ha rätt kompe­
tens. Har man inte rätt kompetens
kan man inte erbjuda helhetslös­
ningar, och då kan man inte heller
ta bättre betalt. Det kommer att
finnas medlemsföretag som leder
utvecklingen framåt, och de kom­
mer att vara vinnarna. De som står
bredvid och tittar på kommer att
få slåss om priserna.
– För att vara lönsam krävs det
att man är med på de rätta bitarna.
Områden som kommer mer och
mer är miljöfrågorna och energi­
effektivisering, vilket också hänger
ihop med kompetensbiten.
Ser du några nya målgrupper
för EIO i framtiden?
– Ja, nischade företag är målgrup­
per som vi måste vända oss till,
till exempel företag som är verk­
samma inom områden där det inte
krävs behörighet. Några exempel
är företag som arbetar med data,
larm eller ljud och bild.
Vad har varit roligast
och mest intressant med
din tjänst på EIO?
– Det har varit väldigt stimuler­
ande att ha så pass mycket kontakt
med företagsrepresentanter och
olika människor, som min tjänst
har inneburit. Jag har funnit en
personlig tillfredsställelse i att –
med den bakgrund jag har från
ett större företag – kunnat hjälpa
de små­ och medelstora medlems­
företagen inom områden som till
exempel entreprenadjuridik, ar­
betsrätt och ekonomi.
– Jag tycker att EIO har varit
en fantastisk arbetsgivare och jag
har haft förmånen att få arbeta
med duktiga medarbetare.
Slutligen, vad ska du
ägna dig åt nu i ditt ”nya liv”
som pensionär?
– Jag ska ägna mig åt diverse pro­
jekt på fritidsstället vid havet, bygga
om till exempel. Jag tycker ju om
att arbeta med händerna. Nu i vår
och sommar kommer jag att spela
golf och vem vet, i vinter kanske
jag dammar av en gammal synd –
nämligen bordtennisen!
Text och foto: Sofia Pettersson
3
t.
1: a upplagan , 20 07, Elförlage
Här ska lysröret sitta!
lotta ljung mäter upp för
installationen i källaren på ett
flerfamiljshus, medan praon
Johannes Bryngelsson tittar på.
foto: Roger gleisner
Lotta Ljung, som jobbar som in­
stallationselektriker och är delägare
i familjeföretaget där hon jobbat
hela sitt aktiva yrkesliv, är upp­
vuxen i en riktig elektrikerfamilj.
Det var Lottas farfar som startade
företaget, och även hans söner blev
elektriker. Men Lotta, som var
hästtjej som ung och har fortsatt
att hålla på med hästar även som
vuxen, ville bli veterinär.
Hängde Med faRsan
PÅ PRYO
– Men när vi skulle ut och prya så
var det redan upptaget hos vete­
rinären. Först blev jag tjurig och
skulle inte prya alls. Sen hängde jag
med farsan när han jobbade ute på
byggen. Det var lite roligt faktiskt,
och jag ändrade mina planer.
Lotta har inte ångrat sitt yr­
kesval, säger hon. Fast när hon
började var det ännu ovanligare
än idag med kvinnliga elektri­
ker, så det fanns de som höjde på
ögonbrynen när hon kom ut på
arbetsplatser.
– En gammal farbror blev så
orolig när jag varit hemma hos
honom och bytt spisplattor, att
han ringde företaget och undrade
4
om han verkligen skulle våga slå
på spisen!
ensaM i kaRlskOga
Lotta är den enda kvinnliga elekt­
rikern i Karlskoga.
– Men vårt företag är nog det
enda som haft två kvinnor anställda
samtidigt – det hade vi faktiskt ett
tag, berättar hon. Lotta ingår också
– Ström är farligt och gör ont. Det är
viktigt att vara ansvarsfull och göra
riskbedömningar, säger Lotta Ljung.
Foto: Roger Gleisner
i ett nätverk av kvinnliga elektriker
i landet, och deltar i deras årliga
kongresser. Hon har också tillsam­
mans med tre kolleger där gjort en
utredning om varför kvinnor som
utbildat sig till elektriker ganska
ofta hoppar av jobbet. Själv har
hon inte upplevt några problem
med att manliga arbetskamrater
ifrågasatt henne. Men hon säger
att det fortfarande är vanligt att ar­
betsgivare försöker ”värja sig” med
argument som att det inte finns
tillräckligt med omklädningsrum
och duschar, när kvinnor söker
elektrikerjobb.
– Sådana argument håller inte
idag, konstaterar Lotta.
tungt OCH skitigt
Men fRitt
Hon gillar sitt jobb, och konsta­
terar att en av fördelarna med att
välja det framför veterinärbanan
var att studietiden var betydligt
kortare och hon slapp dra på sig
stora lån.
– Jobbet är både tungt och
skitigt ibland. Man gör allt från
att byta säkringar till att dra fram
tjocka, tunga kablar och borra i
betong. Men det är fritt och om­
växlande, tycker hon, och betonar
att en elektriker också får lära
sig en massa annat nyttigt ute på
byggplatser, som lite rörmokeri
och snickeri.
– Det har lett till att jag reder
mig ganska bra själv och inte behö­
ver be om hjälp när något behöver
göras hemma, säger hon.
”stRöM göR Ont”
När det gäller riskerna så är det
viktigt att vara medveten om dem,
säger Lotta.
– Ström är livsfarligt. Det har
hänt ett par gånger att jag fått
ström i mig. Det gör ont. Men
man måste nog få känna på det
någon gång för att man ska ta
riskerna på allvar.
Lottas jobb är ofta ensam­
arbete, som när vi träffar henne
i en källare där hon byter lysrörs­
armaturer åt en bostadsrättsföre­
ning. Men hon tycker det funkar
att jobba ensam trots riskerna med
att jobba med elektricitet.
– Man får noggranna instruk­
tioner från företaget. Sen måste
man ta eget ansvar och göra risk­
bedömningar!
Stina Ericson
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
9 789197 514361
EIO Medlemsservice AB
m
Box 17537 | 118 91 Stockhol
|
08-668 86 17
Telefon 08-762 75 00 Fax
info@eio.se | www.eio.se
Ar t nr : 05 2378, 3 : e utgåvan,
Lotta Ljung blev elektriker i stället för veterinär
som hon först tänkt sig. Idag efter 30 år i yrket
ångrar hon sig inte.
– Det är ganska fritt och väldigt omväxlande.
Dessutom är det hyfsat betalt – det är ju ett mansyrke!
av EIO:s företagshandbok.
Detta är den tredje utgåvan
1992 och följdes upp
Den första boken gavs ut redan
böckerna har tagits emot
med en ny utgåva 1997. Bägge
branschen. Syftet med
i
g
företa
med stort intresse från
de tidigare, att på ett
den här tredje utgåvan är, liksom
bidra till en lönsam utveckenkelt och lättbegriplig t sätt
EIO:s medlemsföretag.
ling och ett bra ledarskap för
ste processerna som föreI boken belyser vi de vanliga
tag, alltifrån affärsidé och
ikföre
kommer i dagens eltekn
em för företaget.
mål till ett modernt ledningssyst
ISBN 978-91-975143-6-1
– blev elektriker
Företagshandb
Lotta skippade
veterinäryrket
en trygg hjälpreda i vardagen:
föRetagsHandBOken
Företagshandboken
boken – en guide för ökad lönsamhet
Redaktö r Johan Lysholm
et
– en guide för ökad lönsamh
Redaktör Johan Lysholm
Här redogörs på ett lättfattligt sätt
för merparten av det vi behöver hålla
reda på i vårt vardagliga företagande
– från marknadsföring till utveck­
lingssamtal. Den första utgåvan kom
redan 1992 för att följas av en upp­
daterad utgåva redan 1997, och i dag,
12 år senare, kommer en efterlängtad
och helt uppdaterad utgåva.
Några lästips som ger dig möjlig­
het att hinna med att läsa hela boken
är följande: ge dig sjutton på att läsa ett
kapitel om dagen. De är ganska korta
och skrivna på ett ledigt och begripligt
– en guide för ökad lönsamhet
nyttigare för företagarna än vad Maos lilla röda
var för kineserna är företagshandboken, och det
vill inte säga litet. det är den bild man får
när man läser Johan lysholms tredje och
reviderade utgåva av föRetagsHandBOken.
sätt. Fundera sedan över vad du
läst, sov på saken, och ta nästa
kapitel dagen därpå. Det här är
ett sätt att läsa som också ger
tid till reflektion, samtidigt som
kunskapen får sjunka in.
Viktig tankeställaRe
Bokens första avsnitt handlar om
företagsstyrning, och är kanske
inte den mest spännande delen
i boken, men nog så viktig.
Kapitlet fungerar litet som en
tankeställare för oss alla: hur job­
bar vi egentligen, och kan vi lära
oss något här? Och ja, det kan
vi. Det är nyttigt att stanna upp
och tänka till, kanske gå tillbaka
och läsa en gång extra.
Det är bra med repetition
innan du blivit varm i kläderna
och kommit längre in mellan
pärmarna, så hoppa inte över
bokens första avsnitt. Du kom­
mer att tacka dig själv om 10 år
Villkor och marknadsmöjligheter
i samband med ROt-avdraget
Ett seminarium om villkor och marknadsmöjligheter i samband med det
förändrade ROT-avdraget för småhus
och bostadsrätter arrangerat av Industrifakta, i samarbete med ett antal branschorganisationer, däribland EIO.
Tid och plats: 27 maj klockan
13.00–16.30 på IVA Konferenscenter,
Grev Turegatan 16 i Stockholm
för att du tog dig tid. I kapitlet
får vi en guidning kring affärsidé
och affärsplan, för att därefter
komma in på marknadsanalys
och marknadsplan, saker som
kan tyckas självklara men är nog
så nyttiga att läsa om.
VäRdePYRaMiden
– en gOdBit
En riktig liten godbit i det här
avsnittet är figuren och texten
kring ”värdepyramiden”. Det tål
att läsas både en och två gånger
samtidigt som det berör en av ditt
företags absoluta nyckelfrågor:
vad är det du ska leverera? Och
vad är det kunden vill ha?
Just de här frågorna måste
också ständigt aktualiseras och
föras fram i företagets erbjudan­
de och marknadsföring.
Konkurrentstrategi och re­
sursstrategi tar upp funderingar
kring frågor som:
S eminariu
m
27 maj
i Stockholm
Kostnad: 1 500 kr exkl moms för
medlemmar i EIO (1 900 kr ord pris)
inklusive dokumentation med
marknadsöversikt
PROGRAMMET FINNS PÅ www.eio.se
Anmälan: (bindande) till
info@industrifakta.se eller telefon
042-38 04 50. Lämna uppgift om namn,
företag, faktureringsadress och telefon.
Rekord! 3 232 elever i årets eCY Cup
Årets ECY Cup är nu avklarad och
3232 elever genomförde provet.
Det innebär rekord att så gott som
100 procent av Sveriges blivande
elektriker genomförde provet.
ECY Cup är ett webbaserat prov
indelat i två delar, Installationsprov
och Elsäkerhetsprov. Det primära är
Elsäkerhetsprovet som med godkänt
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
resultat resulterar i ett kompetensbevis i Skötsel av elanläggning, vilket
alla aktiva elektriker ska ha.
De 40 bästa individuella resultaten
och de fem bästa klasserna belönas
med priser.
Bästa klass blev Teknikum i Växjö.
Se resultatlistan och läs mer
på www.ecy.com
Vilka medtävlare har vi? Vilka
styrkor och svagheter har de, och hur
ser vår egen resursstrategi ut? Här
finns också tydliga uppställningar,
där man kan bocka av olika fråge­
ställningar punkt för punkt.
I nästa nummer ska vi konkreti­
sera kring just marknadsföringsfrågor
och försäljning.
Hur gör man, och vad handlar det
egentligen om? Så då tar vi oss en titt
på frågor som kundanalys och mark­
nadsmix, men också produktmix och
olika konkurrensmedel. Ytterligare en
fråga som vi tittar på, och som boken
tar upp, är hur man bemöter eventuella
reklamationer på ett för både kunden
och företaget korrekt sätt och dessutom
på ett sätt som alla tjänar på.
Om du redan har boken i din
hylla, ta ner den och läs ett snabbt
avsnitt redan ikväll! Vill du ha fler
böcker att dela med dig av till dina
medarbetare, se nedan.
Vill du veta mer?
Kontakta Johan Lysholm, 08-762 75 78,
johan.lysholm@eio.se
eiO:s företagshandbok kan
beställas på elförlaget,
www.elforlaget.se. kostnad:
250 kr för medlemmar. 350 kr
för övriga. art nr 052378.
Om fora
och extrapension eiO-sef
Många medlemsföretag kommer att få extrafakturor från fora i april. det gäller den avtalade
extrapensionen eiO-sef, där företaget i sin
rapportering till fora för 2007 missat att markera
att de anställda omfattas.
alla anställda som arbetar på installationsavtalets område omfattas av extrapensionen, oavsett
om de är med i facket eller inte, och även om de är
lärlingar dvs oavsett ålder.
fora har också krav på att de berörda företagen
kompletterar sin inrapportering för 2007 via en
speciell länk på foras hemsida, se www.fora.se,
gå in under fliken företagare > Rapportering
> extrapension eiO-sef för år 2007 – elektriker.
det är viktigt att korrekta uppgifter kommer in
snarast, så individernas försäkringskapital stämmer,
då flytträtt införs i försäkringen från 15 april 2009.
Vid frågor om avtalet kontakta Gunilla
Blomberg Rengård, EIO, 08-762 75 00.
Vid frågor till Fora, ring kundservice
på 08-787 40 10.
5
Meningsfull
skattelättnad
EIO välkomnar regeringens förslag att inkludera
bredbandsutbyggnad i ROT-avdraget.
– Det finns en stor marknadspotential för att
installera bredbandsnät i villor och bostadsrätter,
säger Joakim Carlsson, ansvarig för tele, data
och säkerhet i EIO.
Idag har majoriteten av landets
småhusägare och bostadsrättsin­
nehavare sitt bredband genom
telefonjacket eller via ett separat
bredbandsuttag i hallen. Det är
ytterst få som har installerat ett
eget bredbandsnät i bostaden för
tv, telefoni, data och övriga kom­
munikationstjänster.
– Allt fler samhällskritiska
tjänster överförs till elektroniska
kommunikationsnät. Därför ser
EIO positivt på regeringens för­
slag om ett utökat ROT-avdrag,
berättar Joakim Carlsson.
fördel
för konsumenten
– Det ger konsumenten större
ekonomiska möjligheter att bygga
en framtidssäker lösning. Och med
bredbandsuttag i varje rum slipper
man dra sladdar kors och tvärs
genom bostaden. I höstas kom
dessutom en standard för hur man
bygger bredbandsnät i bostäder
vilket kan påskynda utbyggnaden
ytterligare.
Ett bra bredbandsnät i hemmet
blir givetvis meningslöst om man
inte har en bra anslutning till hem­
met, så kallat accessnät. Där finns
mycket stort behov av utbyggnad.
Dock råder det i nuläget en osäker­
het om ROT-avdraget verkligen
är tillämpbart på det fastighetsnät
som ansluter lägenheterna.
Flera kritiska röster har höjts
mot att maskinkostnaderna vid
grävarbetet för nedgrävning av
kabel inte är avdragsgillt vid bred­
bandsutbyggnad till småhus. En
Villaägarna köper idag
byggnads- och hantverksarbeten
för mer än 25 miljarder kronor
per år. Här finns det stora
möjligheter att öka elteknik­
företagens andel.
sådan utökning av avdraget skulle
ytterligare påskynda utbyggnaden.
Trots detta anser EIO att regering­
ens nuvarande förslag är ett steg
i rätt riktning.
– ROT-avdraget verkar redan
ha ökat intresset för renovering av
småhus. Idag köper villaägarna in
byggnads- och hantverksarbeten
Revisioner ger positivt nytänkande
Det speciella samarbetet startade
i slutet av februari med att Sara
Jern och Andreas Werner, båda
projektledare på Johanssons i
Skara, åkte till Elektro-Emanuels
huvudkontor i Veddige. För att på
ort och ställe studera detta företags
verksamhetssystem:
– Vi utgår från samma frågor
som vid vår egen internrevision,
det här ger oss nya idéer och ny
6
energi att köra vidare på hemma.
Det är ju väldigt positivt att kunna
bolla ISO-frågorna med ett an­
nat företag, anser de båda Skararevisorerna.
Foto: JS media
Det är lätt att bli hemmablind.
Men Elektro-Emanuel
i Varberg och Johanssons
Elektriska i Skara har hittat
botemedlet mot slentrian­
mässiga intern­revisioner.
De grans­kar varandras
kvalitets- och miljöarbete:
– Att få impulser utifrån
och utbyta erfarenheter gör oss
bara bättre, säger Jan
Florén, vd på Elektro-Emanuel.
Byter tjänster för internrevision. Först ut
var Sara Jern och Andreas Werner från
Johanssons Elektriska i Skara som under
två dagar granskade verksamhetssystemet
hos Elektro-Emanuel i Veddige utanför
Varberg.
Ledning, konstruktion, infor­
mation och avfallshantering var
några av punkterna man satte fokus
på under de två dagarna. Och visst
blev det tips att också ta med sig
hem till det egna företaget:
– Elektro-Emanuels nyhets­
brev är ett sådant, väldigt trevligt
och något vi nog ska dra igång med
själva också, säger Sara Jern.
Även Elektro-Emanuels egna
internrevisorer var förstås med un­
der besöket och diskussionerna:
– Det här gav hundra gånger
mer än en normal internrevision
vi gör, nu hittade vi många fler
punkter som vi kan förbättra oss
på, de fick oss att se med lite nya
ögon på vår egen verksamhet,
säger en entusiastisk Bengt-Olof
Jansson.
EIO:s kvalitetschef Pär Lanner
ser mycket positivt på samarbe­
tet som de två medlemsföretagen
dragit igång:
för mer än 25 miljarder kronor
per år. Här finns det stora möj­
ligheter att öka elteknikföretagens
andel, kommenterar Jan Siezing,
vd i EIO.
Vill du veta mer?
Kontakta Joakim Carlsson,
08-762 75 59,
joakim.carlsson@eio.se
– Fördelarna är ju flera; man
får mer oberoende internrevisio­
ner, det blir också kostnadseffektivt
och ger möjligheter till utveckling,
säger han.
Enligt honom ser många svå­
righeter med att ha en revisorskom­
petens inom det egna företaget.
Att det ändå är ovanligt att byta
av tjänster på detta sätt tror han
konkurrensskäl satt p för:
– Men man kan ju granska
delar av systemet, företag som
jobbar inom olika affärsområden
eller skilda geografiska områden
bör ju överväga den här möjlig­
heten, anser Pär Lanner.
På Elektro-Emanuel i Ved­
dige tycker vd:n Jan Florén att
förväntningarna uppfyllts mer än
väl så här långt:
– Vårt system har fått en vita­
mininjektion, vi har fått in lite
nytt tänkande, och jag tror man
kommer att känna likadant i Skara
också när vi varit där till hösten,
säger han.
Jan Söderlind
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
samarbetsprojekt
i branschen kring elolyckor
ett samarbetsprojekt mellan eiO, elsäkerhetsverket,
svenska elektrikerförbundet och Röda korset har resulterat
i ett informationsmaterial om elolyckor. syftet är att förebygga
elolyckor men också att informera om hur du går tillväga
om en elolycka inträffat.
Informationsmaterialet består av
en affisch, en folder och ett fick­
kort. Fickkortet är anpassat för att
få plats i en plånbok och kan enkelt
bäras med och finnas till hands.
Målgruppen är elyrkesmän, till
exempel elinstallatörer, elektriker
och arbetsledare, men även sjuk­
vården samt allmänheten.
– Vi har tagit fram det här
materialet eftersom det är vik­
tigt att veta vad man ska göra om
en olycka inträffar – det vill säga
uppsöka sjukvård, säger Rickard
Lindberg, arbetsmiljöansvarig på
EIO. Målet är att få flera att gå till
läkare för undersökning om man
fått ström genom kroppen.
– Många låter kanske i dagslä­
get bli att säga till arbetsgivaren om
de fått ström i sig på arbetsplatsen,
man kanske inte ser så allvarligt på
det just när det händer, säger Göran
Söderlund på SEF. Som en följd av
det anmäls aldrig olyckan till För­
säkringskassan eller av arbetsgiva­
ren till Arbetsmiljöverket.
öka kunskaPen
OM elOlYCkOR
Samarbetsprojektet startade 2005
med syfte att just öka kunskapen
om elolyckor bland elyrkesmän
och på så sätt öka rapporteringsvil­
jan även avseende de olyckor som
inte medfört sjukdagar. Under de
senaste åren har antalet anmälda
elolyckor till Elsäkerhetsverket
varit över 300 per år. Tidigare
undersökningar visar att endast ett
fåtal av de som sagt sig få ström
genom kroppen har rapporterat
händelsen till arbetsgivaren.
– När du arbetar på eller i när­
heten av elektriska starkströms­
anläggningar är det viktigt att
eiO kommer att dela ut informationsmaterialet under elfack
i maj. dessutom kommer ett exemplar av affisch, folder
och fickkort att skickas ut till alla medlemsföretag i eiO.
sef planerar också att skicka ett fickkort till alla sina
medlemmar. Vidare information om ytterligare beställningar
i kommande nummer av eiO-aktuellt.
säkerhetsåtgärder vidtas för att
säkerställa att du inte skadas av
strömgenomgång, verkan av ljus­
båge eller kortslutning, menar
Lars Kilsgård, elinspektör på El­
säkerhetsverket. Elyrkesmännens
olyckor uppkommer i fyra av fem
fall i samband med ett arbete och
strömgenomgångsolyckor är den
vanligaste typen av olycka. I de
flesta av dessa olyckor har stark­
strömsanläggningen inte frånkopp­
lats, berättar Lars Kilsgård vidare.
När sedan elyrkesmannen missar
att kontrollera spänningslöshet, är
olyckan ett faktum.
– Att vi alla hjälps åt att infor­
mera om risker med el är en viktig
process i arbetet med att förebygga
elolyckor. Vi ser det här som ett till­
fälle att påminna om hur viktigt det
är med kunskaper i första hjälpen,
om olyckan ändå är framme. Första
hjälpen kan rädda liv”, slutar Lars
Adamsson på Röda Korset.
Vill du veta mer?
Kontakta Rickard Lindberg,
08-762 75 08, rickard.lindberg@eio.se
Uppskattad dag med EIO-Q Intressegrupp
eiO-Q dagen är en årlig mötesplats för att kunna utbyta
erfarenheter och sprida information i syfte att ge inspiration och
drivkraft till ett levande ledningssystem. den första eiO-Q dagen
hölls i mars 2009 på arlandia
i stockholm.
Text och foto: Sofia Pettersson
– Det är väldigt bra att träffa de
andra företagen i intressegruppen för att höra hur de arbetar,
säger Tomas Larsson, vd på
Teknikservice i KatrineholmVingåker AB som deltog på
EIO-Q dagen tillsammans med
kollegerna Ewonne Ek och Ronny
Ferdinandsson. Tomas Larsson
menar att företagen har mycket
att lära av varandra, de kan dela
med sig av både lyckade projekt
samt problem som dykt upp
i samband med kvalitetsarbetet.
På Teknikservice är Ewonne
Ek ansvarig för att se till att
arbetet fortskrider och att de tre
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
delägarna verkligen gör vad som krävs för att
lyckas med kvalitets- och ledningsarbetet. Hon
är också den som till exempel gör alla uppdateringar i förbättringssystemet System C2 TM.
– Nästa steg är att miljöcertifiera oss, fortsätter Tomas Larsson och säger att också det arbetet förutsätter en ansvarig person som avsätter
tid och hänvisar återigen till Ewonne Ek.
Tomas Larsson och Ewonne Ek, båda från Teknikservice i Katrineholm-Vingåker AB uppskattar samvaron med de andra företagen
i EIO-Q Intressegrupp.
Vill du veta mer?
Kontakta Pär Lanner, 08-762 74 93, par.lanner@eio.se
eiO-Q dagen är ett arrangemang exklusivt
för medlemmar i eiO-Q intressegrupp och
användare av eiO-Q Bas (= Bättre arbetssätt med eiO-Q: inkluderar system C2 tM,
samt kund- och medarbetarenkäter).
7
POSTTIDNING B
RETURADRESS:
Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Box 17537
118 91 STOCKHOLM
Välkommen till EIO på Elfack
EIO finns självklart på plats under Elfack
4–8 maj. Du hittar oss i monter C01:02 där vi
bland annat ska ha en tävling, bjuda på riktigt
kaffe samt visa upp nya produkter från Elförlaget.
Passa gärna på att besöka något av våra
intressanta seminarier.
EIO:s SEMINARIER PÅ ELFACK
Säkra el- och kommunikationsanläggningar
för din fastighet – onsdag 6 maj, kl 14.15
Talare: Daniel Eriksson, EIO
EIO som branschorganisation verkar för säkra och funktionella
installationer i och till fastigheterna. Detta gör vi genom att ta
fram hjälpmedel och driva aktuella frågor för branschen.
Hur vet jag om min elanläggning är säker? Hur vet jag att
kommunikationsnäten i och till min fastighet har god funktion
och tillförlitlighet för mina behov bredband, telefoni, larm styr o
regler m m. Vilka krav kan jag ställa? EIO reder ut begreppen.
Seminariet är kostnadsfritt.
Nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00
– varje dag, kl 13.00
Talare: Svante Skeppstedt och Joakim Grafström, SEK Svensk
Elstandard
Arrangeras av EIO, Elförlaget och SEK Svensk Elstandard.
Den nya utgåvan fastställdes i slutet av mars. Bland nyheterna
kan nämnas att standarderna för kontroll före idrifttagning (SS
436 46 61) och installation av värmekablar (SS 436 47 53) har
inarbetats. Anledningen till att en ny utgåva ges ut är att dels att
de internationella standarder som Elinstallationsreglerna är baserade på har omarbetats och dels att Elsäkerhetsverket har reviderat sina föreskrifter om hur elinstallationer ska vara utförda.
Vi pratar också om badrum, sladdar, skyddsutjämning, korta
frånkopplingstider och jordfelsbrytare.
Seminariet är kostnadsfritt, men om du är anmäld och inte
dyker upp faktureras du 500 kr.
Välkommen till EIO!
Nya medlemsföretag i mars 2009
EIO Mellersta Norrland
Perssons Elmontage AB, Bert,
Sundsvall
Langenbergs El & Industriservice AB, Bollnäs
EIO Stockholm
El & Bredbandsinstallationer
i Täby KB, Täby
Löfgren & Kalén Elektriska
AB, Sundbyberg
8
El-Installations AB ELYX,
Norsborg
TMP Alarm AB, Solna
EIO Gävle-Dala
El & Industriservice Svenska
AB, filial, Sandviken
E.K.M. i Svealand AB, Avesta
EIO Uppsala-Västerås
Infrainstallationer Svenska AB,
filial, Arboga
KRÖNIKAN
Släpp fram den yngre generationen
Som kvinnlig elektriker gäller det att ha lite skinn på näsan. Jag är
den enda tjejen på installationssidan hos Everöds Elbyrå och arbetsklimatet ute på byggena är stundtals ganska tufft. Jag tror att
branschen hade tjänat på att rekrytera fler tjejer för att skapa en
bättre balans på arbetsplatserna. Många tjejer är tekniskt lagda och
vid vissa arbetsmoment är det en fördel att ha lite mindre fingrar.
Samtidigt gillar jag killarnas uppriktighet, de snackar inte bakom
ryggen på varandra i samma utsträckning som tjejer gör.
Mitt tips till arbetsgivarna i elteknikbranschen är att våga släppa
fram den yngre generationen. Ta emot fler praktikanter för att lära
känna dem och se vad de går för. Har du
tur är det en jätteduktig kille eller tjej
som kan utvecklas till en värdefull medarbetare i framtiden. Det är också viktigt
att ge nyanställda lärlingar en ärlig chans
och inte hänga upp sig på prestationen
de 3–4 första veckorna. Jag vet av egen
erfarenhet att man lär sig väldigt mycket
under det första året. Var rak mot dina
yngre medarbetare och tala om när de Kajsa Erikssongör fel. Det är svårt att utvecklas om man Rosenqvist
inte får någon feedback.
ANSTÄLLNING DIREKT EFTER STUDENTEN
Det var under en tekniklektion på högstadiet som jag insåg att jag
ville bli elektriker. Vi hade ellaborationer och jag blev helt såld.
Därför var elprogrammet med inriktning elteknik på Österänggymnasiet i Kristianstad ett naturligt val för mig. Genom att vinna
ECY Cup, en tävling för gymnasieelever på elprogrammet, kvalificerade jag mig till Yrkes-SM i Jönköping den 15–17 maj 2008.
Det var en annorlunda men väldigt rolig upplevelse. Som första
tjej lyckades jag vinna tävlingen vilket var en stor överraskning. Jag
minns att jag gick lite som i trans på väg fram för att hämta första
pris och en biljett till Yrkes-VM i Calgary, Kanada.
Under gymnasiet praktiserade jag på Everöds Elbyrå där jag
fick anställning som lärling direkt efter studenten. Till sommaren
blir jag fullbetald tredjeårsmontör. Jag arbetar med hushållsinstallationer i nybyggen och renoveringar, bland annat av värmepumpar. Det roligaste med mitt arbete är att hitta smarta lösningar på
alla oväntade problem som dyker upp när man är ute och jobbar.
Det gäller att tänka själv för verkligheten skiljer sig en hel del från
skolboken.
SER FRAM EMOT YRKES-VM
Jag tror att deltagandet i Yrkes-VM den 1–7 september kommer
att gynna mig enormt, både erfarenhetsmässigt och genom alla
nya kontakter som knyts under resans gång. Jag ska jobba hårt för
att komma väl förberedd till tävlingarna. Framför allt gäller det
att förbättra konditionen så att man orkar hålla sig fokuserad och
prestera på topp under många timmar i sträck. Deltagare från 33
länder tävlar i elinstallation och min målsättning är att förbättra
Sveriges placering från 2007, det vill säga att bli sämst 11. Jag är
lite pedant av mig och gillar inte att göra något halvdant. Det ska
helst vara perfekt vilket är en bra egenskap när man tävlar med
millimeterprecision.
Kajsa Eriksson-Rosenqvist, född 1987
Elektriker, Everöds Elbyrå, www.everod-el.se
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009