1. No category

Comfort
magazine
#1 2015
Ett inspirationsmagasin för bättre hörsel
by Comfort Audio
Tema skola!
vad säger:
- landstinget?
- Eleven?
- Studien?
Svalbard - där det finns fler isbjörnar än människor:
Odin, hörselnedsättningen
och livet i Longyearbyen
Ann-Sophie, tandhygienisten som tänkte om:
Med hörselprodukter fick hon
tillbaka både hörsel och livsglädje
TINDRA 12 ÅR
Döljer inte sina
hjälpmedel
“Jag hör allt som sägs i klassrummet!”
Comfort Magazine
1
Hör mindre
Lär mer
Har ditt barn svårt att koncentrera sig i skolan?
Comfort Focus är anpassat för barn med koncentrationssvårigheter och andra inlärningssvårigheter. Med Comfort
Focus förstärks lärarens röst och det blir lättare för eleven
att fokusera och koncentrera sig under en hel skoldag.
Upplev skillnaden på comfortaudio.se
2
Comfort Magazine
INNEHÅLL
sidan
4
Ann-Sophie,
Leg. Tandhygienist:
Då: motståndare till hörapparater
Nu: likvskvalitet och arbetsglädje med
hörhjälpmedel
6
Foto: Fredrik Petersson, Oh My
En skola för alla
Skolan är alltid ett hett debattämne, i samhället i stort
och i media. Den senaste tiden har det varit mycket
uppmärksamhet kring elever med olika funktionsnedsättningar och deras rätt till en likvärdig undervisning.
Vi har i 20 års tid arbetat för att ge elever med nedsatt
hörsel möjlighet att delta och få ut det mesta av sin
skoltid och vi ser vilken skillnad det gör om man bara
får rätt stöd.
Den 1 januari i år skärptes diskrimineringslagen i Sverige
och numera ingår bristande tillgänglighet som en form av
diskriminering. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att personer med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor, detta gäller
inte minst i skolan.
I detta nummer kan du ta del av flera berättelser hämtade
från skolans värld. Kanske kan vi alla lära oss något?
Mats Dörring, VD
Tindra hör numera
allt som sägs i klassrummet.
10
Hjälpmedel kostar självklart
pengar, men vad kostar det
att låta bli?
14
Odin - med nedsatt
hörsel på Svalbard
REDAKTIONEN
Ansvarig utgivare: Marie Bengtsson.
Jessica
Något
mer Camilla
Redaktion:
Samuelsson,
Lundmark, Dan Bengtsson, Marie Bengtsson,
Helene Falk.
Adress: Box 154, 301 05 Halmstad.
Telefon: 035-260 16 00.
E-post: redaktionen@comfortaudio.com
9
Facebook.com/
ComfortAudio.se
@ComfortAudioSE
Comfort Magazine
3
PORTRÄTT
Ökad livskvalitet
och större
arbetsglädje
Från att ha varit en motståndare till hörapparater i över tio år använder AnnSophie Svensson dem nu i kombination med sina hörseltekniska hjälpmedel
varje dag. Hjälpmedlen har gett henne hörseln och livsglädjen tillbaka.
- Jag är gladare, mer avslappnad och tillfreds både med min vardag och mitt
arbetsliv, säger hon.
4
Comfort Magazine
sioner och upplevde ofta att hon satt av
tid på möten istället för att delta. Även i
behandlingsrummet uppstod problem.
– Det var jobbigt. Speciellt när jag
hade barn i stolen. Föräldrarna satt då
på andra sidan av rummet och det var
omöjligt för mig att höra vad de sa på
avstånd. Patienter passar dessutom
alltid på att ställa frågor när jag skjutsar
upp dem för att skölja. Då förlorar vi
ögonkontakt och
tidigare fick jag
ständigt be dem
upprepa sig, samtidigt som jag förflyttade mig i rummet
för att få tillbaka
ögonkontakten.
“Hur klarade jag mig
utan dem? Först nu
förstår jag hur illa jag
hörde.”
– Det finns inget
att skämmas över.
Idag är jag ärlig
och öppen med min hörselnedsättning
och möts alltid av vänliga, hjälpsamma
människor. När jag accepterade mitt
problem fanns det fantastisk hjälp att
få. Det finns ingen anledning till att
tveka att söka hjälp, det ger ett rikare
liv.
Ohållbar situation
När Ann-Sophie för över tio år sedan
första gången besökte en audionom var
hon inte alls medveten om hur dålig
hennes hörsel var. Det enda som hade
påmint henne om problemet var sönernas ständiga klagomål över TV:ns höga
ljudvolym. Hon blev därför förvånad
när audionomen förklarade att hörapparater på båda öronen var att rekommendera.
– Åldersrelaterade hörselproblem vid
40 års ålder kändes jobbigt. Dessutom
tyckte jag inte att hörapparaterna
fungerade speciellt bra, det brusade
mest och jag använde dem inte ens till
vardags. Det hjälpte ändå inte.
Hörseln försämrades sedan gradvis och
situationen med endast hörapparater
blev ohållbar, likaså arbetet som tandhygienist. På möten och föreläsningar
blev frustrationen över att inte höra så
stor att hon ville resa sig upp och gå.
Ann-Sophie kände sig utanför diskus-
Allt förändrades
När Ann-Sophie genom en föreläsning om bättre hörsel på jobbet kom
i kontakt med Comfort Audio och
hörseltekniska hjälpmedel bestämde
hon sig för att testa. Hörapparaterna
som dittills endast använts i yttersta
nödfall gav henne inte alls den hjälp
hon behövde. Hon var motiverad och
inställd på att hjälpmedlen skulle
förbättra hennes situation men kunde
på förhand inte ana vilken skillnad det
faktiskt skulle komma att göra.
delaktighet även i sammanhang med
flera deltagare. Vid föreläsningar, med
endast en talare, kan hon fästa en liten
mikrofon på talaren och höra allt som
sägs utan problem.
– Tidigare var jag tvungen att inleda
konversationer med att berätta om
min dåliga hörsel. Jag våndades över
möten, över att sitta av tid, över att
känna mig dum när jag fick ordet och
inte visste vad vi diskuterade. Nu är allt
annorlunda, det är fantastiskt skönt. Det
enda jag ångrar är att jag inte skaffade
hjälpmedel tidigare.
“
O
m Ann-Sophie hade svårt att
acceptera sina hörapparater såg
situationen med hörseltekniska
hjälpmedel helt annorlunda ut. Det hon
tidigare skämdes för och undvek har nu
blivit något naturligt som får hennes liv
att fungera. Att använda produkterna
i kombination med hörapparaterna är
en rutin lika naturlig som att borsta
tänderna på morgonen. Alla tankar om
att det skulle vara pinsamt att använda
hörapparater och
hjälpmedel är som
bortblåsta. Idag kan
hon inte föreställa
sig ett liv utan dem.
Comfort Audio hjälpte mig att prova ut
produkter som passade mitt liv och min
arbetsplats. Jag fick till och med hjälp
att fylla i ansökan om arbetshjälpmedel
till Försäkringskassan.
– Vilken skillnad! Jag kan luta mig
tillbaka och lyssna, utan någon
ansträngning. Mina arbetskamrater
kan till och med se skillnaden. Hur
klarade jag mig utan dem? Först
nu förstår jag hur illa jag hörde.
Familj, vänner och kollegor har
verkligen ställt upp genom åren.
Upprepat sig, talat tydligt och varit
tålmodiga.
Förutom sina hörapparater har
Ann-Sophie idag bland annat
en konferensmikrofon som hon
använder både i sitt behandlingsrum, för att höra patienter, och vid
möten och raster för att kunna delta
i samtal och diskussioner med kollegorna. Den är lätt att ta med sig
och ger henne en chans att känna
Comfort Magazine
5
TEMA: SKOLA
Tindra Gustafsson:
“Jag hör allt som
klassrummet”
Tindra har en hörselnedsättning på båda öronen och använder
hörapparater. I skolan kompletterar hon hörapparaterna med
Comfort Digisystem som gör att hon kan lyssna och delta i
diskussionerna fullt ut i klassrummet.
6
Comfort Magazine
m sägs i
>>
Comfort Magazine
7
Namn: Tindra Gustafsson
Ålder: 12 år
Klass: 6B, Trönningeskolan
Roligast i skolan: Matte
Gillar: Djur, mest av allt hundar!
Hur är det att vara 12 år, gå i en vanlig svensk skolklass och ha en hörselnedsättning?
– Bor man i rätt kommun, har bra och fungerande hörapparater, hörtekniska hjälpmedel
med flermikrofonsystem, god akustik, en välorganiserad klassrumsmiljö, inte alltför många
klasskompisar och stöd från en hörselpedagog så går det jättebra, säger Kerstin Bjärnstedt
som är hörselpedagog i Halmstads kommun.
>>
K
erstin arbetar på förskolor och
grundskolor där det finns barn
och elever med hörselnedsättning. I dagsläget ungefär 40 barn
och ungdomar. Ofta följer hon barnen
från diagnos via utprovning av hörselhjälpmedel och genom hela skolgången
till den dag eleven slutar grundskolan.
Hörselpedagogens roll
– Hörselpedagogen är ett stöd för både
lärare och elever och driver frågor för
att eleven ska ha en optimal ljudmiljö
i klassrummet. Alla elever har rätt att
prestera utifrån sina förutsättningar och
vi ska aldrig nöja oss med att det bara
fungerar okej i skolan. Detta kan man
hänvisa till i skollagen och diskrimi8
Comfort Magazine
neringslagen. Det är ett slagkraftigt
argument, tycker jag. Det räcker inte
med enbart hörapparater för att kunna
tillgodogöra sig undervisningen likvärdigt övriga elever. Från landstinget
får därför eleven ett personligt kommunikationssystem
(Comfort Digisystem)
vid behov. Därutöver
kompletteras detta
med ett flermikrofonsystem, vilket ger
eleven full
delaktighet i klassrummet. Detta
system måste dessutom vara kompatibelt med de IKT-verktyg som används
mycket i undervisningen idag, exempelvis läsplattor.
Comfort Audio i hela klassrummet
I Halmstads kommun har man valt att
satsa på flermikrofonsystem från Comfort Audio, bra möbler och akustiksanerade lokaler där det finns eller kommer
att finnas elever med hörselnedsättning.
Tindra Gustafsson går
på Trönningeskolan
i Halmstad och är
en av eleverna som
Kerstin följt från förskoleklass. Nu är hon
12 år och går i sjätte
klass, tillsammans med 23 klasskamrater som följts åt sedan skolstarten.
“Vi ska aldrig nöja
oss med att det fungerar okej i skolan.”
– Vi har haft mikrofoner i klassrummet sedan första klass. Nu har vi sex
mikrofoner och det fungerar jättebra.
Alla i klassen har lärt sig att prata i
turordning i mikrofonerna, så det blir
helt klart mindre pratigt och stökigt i
klassrummet. Alla mina lärare är bra
på att använda systemet, så jag kan
följa med på vad läraren säger och allt
som diskuteras i klassen. När vi byter
klassrum, så tar vi med den lilla lådan
där systemet ryms och sätter upp i nästa
klassrum. Jag har en mentor som ser
till att allt fungerar,
så det behöver jag
inte tänka på. De
enda lektionerna
som vi inte använder
mikrofonerna är på
gymnastiken, men
då läser jag på läppar
då gympaläraren har
tydliga genomgångar
innan lektionen sätter igång och klarar
mig bra med detta och hörapparaterna,
säger Tindra.
Har man en hörselnedsättning så behöver man inte dölja den och gömma
sina hjälpmedel. Det gör inte jag, säger
Tindra.
Lätt att lära
Kerstin träffade Tindra när hon var en
liten tjej och har sedan dess haft tät
kontakt med Tindras föräldrar. Just
nu talar de en hel del om vad som ska
hända efter sommarlovet när Tindra ska
börja sjunde klass.
“Har man en
hörselnedsättning
så behöver man inte
dölja den och gömma sina hjälpmedel.
Det gör inte jag.”
När inte Comfort Digisystem används
finns det stor risk att Tindrar missar
viktig information. Hon är glad över att
ha de hjälpmedel som hon fått tillgång
till.
– Det är jobbigt ibland i skolan, men
skolan är ju viktig. Jag gillar matte, det
är mitt bästa ämne. Engelska är svårast,
men det är bara att kämpa på och träna.
När jag blir stor vill jag jobba med djur.
Redan nu har jag ett litet ”hunddagis”,
där jag hjälper till med att gå ut med
grannarnas hundar och att leka med
dem. Och så har jag en egen katt och
kaniner. Jag gillar djur, helt enkelt.
“
Hör bara hälften utan
– Ofta delas klasserna upp och
blandas i samband
med att man börjar
sjuan. Det innebär
att Tindra kommer
att få nya klasskamrater och lärare som
inte är vana vid att
använda mikrofoner
på lektionerna eller att ta hänsyn till en
kompis med hörselnedsättning. Men
med förberedelser och information på
rätt sätt avdramatiseras det hela rätt
snabbt. Comfort Digisystem är enkelt
att använda och barn har lätt att lära,
säger Kerstin Bjärnstedt.
Läraren bär en lärarmikrofon som
sänder talet utan tidsfördröjning till
Tindras mottagare och direkt vidare till
hennes hörapparat.
Klasskamraterna använder tryck-ochtala-mikrofoner. Den som vill säga
någonting väntar på sin tur, trycker på
knappen och talar i mikrofonen. När
eleven pratar i mikrofonen sänds talet
till Tindras mottagare och direkt vidare
till hörapparaten.
>>
Råd till kompisarna
Tindra visar de glittriga snäckorna hon
har i öronen – hörapparaterna – och
berättar om Kompisgruppen där hon
träffar andra barn och ungdomar med
hörselnedsättning. Där är hon en förebild för de yngre tjejerna.
– Mitt bästa råd är att vara sig själv,
helt enkelt. Att stå för den man är.
Comfort Magazine
9
TEMA: SKOLA
Barnteamet ändrade regelverket
Fler flermikrofonsystem
>>
Landstinget i Kronoberg har satsat på ett barnteam med audionomer, tekniker, pedagoger,
logoped och läkare för att få in hela perspektivet och verkligen förbättra situationen för barn
med hörselnedsättning.
– Vårt barnteam har olika professioner och med det får vi en stor kunskapsbank att ösa ur.
Allt för att lösa barnets situation på bästa sätt. Ett bra exempel är skolsituationen, där teamet
gemensamt arbetat för att utvidga vårt sortiment med att kunna förskriva fler mikrofoner, inte
enbart basutbudet, säger Lars Sjöström som är hörselvårdstekniker.
A
lla elever blir hjälpta av förbättrad akustik och personliga
tekniska hjälpmedel. Sedan
diskrimineringslagen skärptes är det
lätt att hitta argument för att förbättra
skolmiljön, enligt Sjöström.
10 Comfort Magazine
Regelverket ändrat
Barnteamet på Landstinget i Kronoberg
har fått utvidgad budget för skolhjälpmedel och har ändrat regelverket.
Under processen har de dessutom mött
samarbetsvilja i alla instanser.
– Teamet lämnade in en skrivelse till
medicinska kommittén och kommittén
begärde då ett utförligt material som
skulle kunna ligga till grund för beslut.
Detta underlag skulle även hanteras i
Hjälpmedelsrådet. Hjälpmedelsrådet
Beslut om förskrivning av fler
Både medicinska kommittén och
Hjälpmedelsrådet gav sitt stöd för
införande av möjligheten att förskriva
fler mikrofoner. Detta kom med i landstingets budgetarbete och beslut togs om
införande 2014.
– Vi har kartlagt arbetsgången och
kriterier för skolhjälpmedel för att
förtydliga processen och visa på de
olika insatser som behövs. Processen
är beslutad och kriterierna är införda.
Regelverket är också uppdaterat efter
detta arbete och fastställt i Hjälpmedelsrådet.
Akustik, mikrofoner och hemklassrum
Lars Sjöström har jobbat som hörselvårdstekniker i 13 år. Han berättar om
utmaningarna i den tuffa studiemiljön,
klasser som blivit större både i grundskola och gymnasium, men också om
den positiva utvecklingen och det goda
samarbetet i alla instanser. Engageman-
get i teamet är
hundraprocentigt.
Varför är det bra med flera
mikrofoner i klassrummet?
– Den tekniska
utvecklingen
och hörhjälp>> Eleven med nedsatt hörsel blir mer delaktig och kan
höra allt som både lärarna och klasskamraterna säger.
medel kan aldrig överbrygga
>> Eleven kan tillgodogöra sig undervisningen på samma
dålig akustik
villkor som elever med normal hörsel.
och lugn och
ro i klassrum>> Bättre arbetsro i klassen, eftersom alla elever väntar på
sin tur när de vill säga någonting.
met. Det stora
bekymret vad
>> Att kunna hänga med i diskussionerna i klassrummet
gäller hör
ger självförtroende, trygghet och personlig utveckling.
selskadade
elevers kommunikationsförmåga i skolan är brister i akustiken.
sällan till. Att höra sina klasskamrater
Vi försöker därför ha ett samarbete med
också är extremt viktigt. Därför har vi
kommunerna för att på bästa sätt se
drivit frågan och rekommenderar fleröver de hörselskadade barnens situamikrofonsystem i klassrummet.
tion. Vi önskar att barnen ska ha ett
akustikbehandlat hemklassrum som
Vägvisare för kommuner
gör kommunikationen så gynnsam som
Erfarenheterna och resultatet av
möjligt för den hörselskadade eleven.
barnteamets arbete i Kronoberg kan
Detta blir dessutom en bonuseffekt för
förhoppningsvis
övriga elever
vara en vägsom också får en
visare för andra
bättre ljudmiljö.
kommuner och
”Alla barn har rätt till
samma villkor i skolan.
Hjälpmedel kostar självklart pengar, men vad
kostar det att låta bli?”
– Vi har ett
gott samarbete
med elevernas
lärare, rektorer
och kommunens
hörselpedagog
och tillsammans med vårt team får vi
en samsyn över vilka insatser barnen
behöver i skolan samt vilket eller vilka
hjälpmedel som eleven behöver. Det vi
kallar basutbudet, det vill säga en lärarmikrofon och en elevmikrofon, räcker
landsting, för att
förbättra skoldagarna för barn
med hörselnedsättning.
– Alla barn har
rätt till samma villkor i skolan. Hjälpmedel kostar självklart pengar, men vad
kostar det att låta bli? Ur ett samhällsperspektiv är investeringen i ljudmiljö
och hörseltekniska hjälpmedel en
garanterad vinst.
“
och medicinska kommittén fick lämna
sitt utlåtande i frågan och sedan fick det
hanteras vidare eftersom det handlade
om att få utökad budget för skolhjälpmedel. Teamet tog fram sitt underlag
och beskrev den evidens som finns för
att fler mikrofoner i skolan skulle vara
till gagn för hörselskadade elever. Ett
ekonomiskt underlag för beräknade
kostnader för hjälpmedel och för
beräknade arbetskostnader lämnades
in. I samband med detta så lämnade
även den lokala föräldraföreningen från
HRF in ett medborgarförslag om att fler
mikrofoner skulle kunna förskrivas till
barn med hörselnedsättning.
Comfort Magazine 11
STUDIEN
Så kan barns inlärning påverkas
av ljudmiljön
Barn tillbringar många timmar i skolan, och skolan borde vara ett ställe där man lär sig allt och
lite till. I dagens skola ställs stora krav på att man ska höra och att man ska höras, men hur är
ljudmiljön i dagens skola, och hur påverkar ljudmiljön inlärningen?
Till lunch: en madpakke och 80 dB!
klassen i genomsnitt men framförallt
för eleven med hörselnedsättning.
Energin och orken var helt enkelt slut.
När eleven med hörselnedsättning
gjorde om samma test och använde
hörseltekniska hjälpmedel förbättrades
resultaten med 27% och tröttheten var
mindre påtaglig.
27%
Akustiken och ljudmiljön i klassrummet var från början under
all kritik, vid ett par tillfällen uppmättes en ljudnivå
på över 80 dB, ungefär
samma som en bullrig
industrilokal. Situationer
när ljudnivåerna var extra höga var när
eleverna skulle sätta sig, plocka fram
material och när eleverna åt sin lunch. I
Danmark finns inga matsalar för elever,
de äter sin medhavda lunch, madpakke,
i skolbänken i klassrummet.
I tyst miljö går det bra!
Klassen testades vid olika tillfällen,
med hörselteknik, akustiksanerat klassrum och i kombinationen hörselteknik
och akustiksanering. Eleven med
hörselnedsättning hade överraskande
bra resultat utan hörseltekniska hjälpmedel i tyst miljö innan akustiksanering. Eleven med hörselnedsättning var
också märkbart trött efter testen, all
energi gick åt till att höra och koncentrera sig. Vid testning i bakgrundsbrus
försämrades resultaten radikalt, för
Alla har nytta av bra
ljudmiljö
Testresultatet visar att både
klassen i genomsnitt och
eleven med hörselnedsättning har nytta av att använda hörseltekniska hjälpmedel i det
akustiksanerade klassrummet. Testresultaten blir bättre i både tyst miljö
och i bakgrundsbuller. Om vi jämför
resultaten från starten av undersökningen med resultaten från användning av
hörseltekniska
hjälpmedel i
akustiksanerat
klassrum är
förbättringen
47% för eleven
med hörselnedsättning. För klassen i genomsnitt
förbättras resultaten med 12%.
En vanlig dag i skolan idag kräver
mycket av eleverna. Undervisningen
bygger på att man ska kunna ta instruktioner, höra läraren och sina klasskamrater och delta i diskussioner oavsett
ljudmiljön i klassrummet. Ljudmiljön
påverkar även lärare. Rösten är ett av
lärarnas viktigaste redskap i undervisningen och 13% av
lärarna i Sverige har
röstproblem. Efter att
ha använt det akustiksanerade klassrummet
med hörselteknik
sa läraren vid de
avslutande testen: ”Jag förstår inte att
vi klarade oss innan!” Sen fyllde hon i
”Men vad hade vi för val?”
“Jag förstår inte att vi
klarade oss innan. Men
vad hade vi för val?”
Vad hade vi för val?
Vad betyder en bättre ljudmiljö och
hörselteknik för inlärningen en vanlig
dag i skolan? Det är omöjligt att säga
Tyck till, din åsikt är viktig!
Kontakta redaktionen om du har några frågor eller funderingar.
Du når oss på redaktionen@comfortaudio.com alt. @AnnaKLejon
12 Comfort Magazine
exakt hur det påverkar inlärningen i
skolan efter denna lilla studie, vad vi
vet är att ingen får fördelar av dålig
akustik i klassrummet, oavsett om man
har normal hörsel, hörselnedsättning,
koncentrationsproblem eller andra
inlärningssvårigheter. Vad vi vet efter
denna studie är att alla i klassen får
en bättre ljud- och arbetsmiljö. Det är
lättare för alla att höra och ta till sig
information om det är bra akustik och
finns bra hörselteknik.
“
C
omfort Audio har i samarbete
med Ecophon undersökt hur en
femteklass påverkas av ljudmiljön i klassrummet. I klassen går en
elev med hörselnedsättning och resten
av eleverna är normalhörande.
Foto: Samuel Holst
2
Snabba
på skolan
1. Hur upplever du ljudmiljön
på din skola?
2.Varför ser det ut som det gör
och vad gör skolan eller du
själv för att göra det bättre?
1. Så där, vissa pratar
högt, men det är helt
OK.
2. Vi är inte många i
klassen. Jag går på en
liten skola. När vi har
grupparbeten kan vi
vara i olika rum.
Filippa, åk 6
1. Det är ofta hög
volym.
2. Skolan har inte
gjort något särskilt.
Jag sätter på hörlurar
och lyssnar på musik.
Det går bra på vissa
lektioner.
Ludvig, åk 9
Hannes, åk 7
Anna, åk 7
1. Helt OK i klassrummet, men ganska
stökigt i trapphus och
korridorer.
2. Vet inte om skolan
gjort något speciellt
mer än sagt till oss
att vara tysta. Annars
tror jag mest att folk
har mognat lite. Själv
försöker jag att tänka
på att hålla ner ljudnivån.
1. Vi har det bra! På
vissa lektioner diskuteras det livligt men
när vi jobbar enskilt är
det rätt så tyst. I praktiska ämnen som slöjd
och musik så låter det
ju, såklart!
2. Jag försöker att
vänta på min tur när vi
pratar i klassen och att
inte överrösta någon.
Visste du...?
Var försiktig med hörlurar
Att gå runt med hörlurar skapar en
härlig miljö för bakterier, som liknar
svamp. På bara en timme fördubblas
antalet bakterier i ditt öra upp till 700
gånger. Och ja, ett vanligt tecken på
öroninflammation är att örat kliar.
Du hör alltid – även när du sover
Dina öron arbetar alltid, även när du
sover. Örat forsätter att höra ljud, men
det är din hjärna som stänger dem ute.
Det är kanske därför som du ibland
plötsligt vaknar, säker på att du hört
något utan att egentligen veta vad det
var.
Blomkålsöron
Många professionella sportstjärnor
inom olika kontaktsporter, som
brottning, boxning och rugby, får så
kallade blomkålsöron. Man får blomkålsöron när brosket i örat skadas upprepade gånger. Blomkålsöronen har
i princip ingen betydelse för hörseln,
men eftersom örats själva ”trattform”
förändras kan man ibland höra lite
sämre än normalt.
Hur högt kan en människa
skrika?
En tonårstjej kan skrika så högt att det
når upp i 105 decibel, och vid 125 decibel riskerar det att skada en människas
öra. 2013 blev ljuden från det amerikanska fotbollslaget Seattle Seahawks
fans uppmätt till 136,6 decibel. Om du
vill ha något att jämföra med kan vi
berätta att ett normalt 747 Jumbo Jet
flygplan som lyfter och landar avger
mellan 130-150 decibel.
Män har oftare nedsatt hörsel
än kvinnor
Män upplever oftare hörselnedsättning
än vad kvinnor gör. Men det beror
inte på att männen har ett ”extra filter”
i öronen som många tror. Det beror
vanligtvis på att män oftare arbetar i
bullriga miljöer än vad kvinnor gör.
Källa: Vaxol.se/blog
Comfort Magazine 13
INTERVJU
Foto Svalbard: Øystein Vilsvik
Odin, hörselnedsättningen och
LIVET I LONGYEARBYEN
Ögruppen Svalbard, Spetsbergen. En av de allra sista vildmarkerna. Här bor fler isbjörnar än
människor. Här finns stillheten, naturen, bergen, glaciärerna, djurlivet. Men också ett helt vanligt,
men ändå ovanligt, familjeliv. Katja Eklund berättar om livet i Longyearbyen och sonen Odin som
lever med en hörselnedsättning.
D
et bor cirka två tusen människor i Longyearbyen, som är
världens nordligaste bebodda
ort. Trots sin lilla storlek så är det
relativt lätt att ta sig hit. Det finns en
flygplats på den lilla orten, med dagliga
flyg till fastlandet och resten av Europa.
Flyg är det som gäller även inrikes,
eftersom det finns få vägar på Svalbard.
De allra flesta som bor här är norrmän,
precis som familjen Eklund. Mamma
Katja berättar att Odin är precis som de
flesta 6-åringar – glad och aktiv. Han
gillar bilar, böcker, att cykla, åka pulka,
leka och ha kul med kompisarna.
Speciella behov
Odin har just börjat första klass i den
lilla skolan i Longyearbyen. Roligt
14 Comfort Magazine
och spännande, såklart. Men samtidigt
en utmaning, eftersom han är ett barn
med speciella behov och en medfödd
hörselnedsättning.
har en hörselnedsättning på båda sidor
på runt 50 eller 60 dB. Det tog mer
än ett år att få kompetent vägledning,
eftersom Odin ”kom bort i systemet”.
Under åren har Odin varit i kontakt
med och fått hjälp på Rikshospital,
Hørsel- og språksenter for forskolebarn
i Oslo, Statped Nord och PPT i Longyearbyen och Oslo. Familjen upplever
att de inte fick det stöd de hade behov
av.
– Odin föddes för tidigt, redan i vecka
24, och går därför på regelbundna kontroller. Under sina första två levnadsår
testades han 5-6 gånger, eftersom man
misstänkte att han hade en hörselnedsättning. I juni 2010 fick vi veta att han
Foto: Privat
Det hade inte hänt i dag, nu när vi har
erfarenhet. Nu vet vi att alla uttalanden,
upplysningar, information och beslut
måste följas upp och påminnas om från
vår sida.
Stöd som skiljer sig åt
Katja har fått kämpa för att skapa
förutsättningarna för allt positivt som
händer i Odins liv nu. Men om de fått
mer stöd och hjälp om de bott på fastlandet är hon inte helt säker på.
mest just nu. I skolan, i första klass,
med de 21 klasskompisarna.
– Han är otroligt intresserad av fakta
och berättelser. Han älskar att gå till
skolan och reflekterar inte så mycket
över den tekniska utrustningen som
finns där i klassrummet. Han har ju inte
upplevt en enda skoldag utan att systemet från Comfort Audio finns med.
Vi sätter stort värde på lösningen, men
den tekniska utrustningen är en vinst
även för lärarna och hela
klassen. Det är
lugn och ro i
klassrummet,
alla kan lyssna
och ta del av
undervisningen
utan att behöva
anstränga sig
för att höra. Vi
upplever att Odin sticker ut mindre och
att han kan lyssna och förstå. Det är
fantastiskt.
“Han älskar att gå till
skolan och reflekterar
inte så mycket över den
tekniska utrustningen som
finns där i klassrummet.”
– Kanske från
Hørsel- og
språksenter för
förskole-barn
i Oslo, som är
kommunalt.
Annars genom
att träffa andra
familjer med
barn som har särskilda behov och
lyssna på deras erfarenheter, både när
det gäller Cerebral pares och hörselnedsättning, Det är helt olika från kommun
till kommun, sjukhus till sjukhus, från
fall till fall hur dessa barn tas om hand
och följs upp i Norge.
Hörhjälpmedel från dag ett
För tillfället har Odin hörapparat på
höger sida, men det är hans andra
hörhjälpmedel som påverkar hans liv
Vardagen på skolan
Hur upplever lärarna och klasskamraterna den tekniska utrustningen?
– Lärarna är lugna, duktiga och otroligt
kompetenta. De har tagit till sig tekniken och använt utrustningen från dag
ett och upplever en klar förbättring i
klassrummet. Lärarna upplever att de
inte behöver anstränga sig och tala högt
för att höras, utan kan prata med vanlig
röst. Klasskompisarna har vant sig så
mycket vid mikrofoner och högtalare
att de saknar dem i ett klassrum som
inte är utrustat med Comfort Audios
system.
Föräldraskapet
Odin är full av entusiasm och vill vara
med i allt. Han har mindre energi och
samtidigt större behov, som kräver
dubbelt så mycket än för oss andra,
bara för att existera. Hela livet har Odin
tränat, med hundratals repetitioner, på
allt inom språk, hörsel, beteende och
motorik. Men han genomförde allt med
gott humör, i stort sett.
Vilken hjälp har ni fått rent ekonomiskt?
– Hörapparater, en del hjälpmedel,
kurser, hälso- och behandlingsresor
täcks helt. Jag får ut 100 norska kronor
per timme om jag är med Odin på behandling och får ut 100% av lönen om
vi är på kurs under arbetstid. Hotellkostnader ersätts med cirka 60%.
Inkomstbortfall är en realitet för
familjer med barn som har särskilda
behov. Många går ner i tjänst för att
kunna sköta allt därhemma, lära sig
Foto: Øystein Vilsvik
Comfort Magazine 15
>>
teckenspråk, följa upp och hantera
administrativt arbete med inblandade
instanser.
Metropolen Longyearbyen
Hur är det att bo på Svalbard i Longyearbyen?
– Det är både roligt och intressant! Vi
flyttade hit för att vi ville göra något
annorlunda, något häftigt. Det var först
i efterhand vi insåg hur fint det är att bo
här med barn. Jag upplever att stressen
är mindre här än på fastlandet och det
påverkar familjelivet. Människorna här
är öppna och intresserade av att göra
skillnad, både i vardagen och på jobbet.
Det märks i förskolan och skolan, inte
minst.
Foto Svalbard: Øystein Vilsvik
Vår lilla by har en flygplats och är ofta
i centrum för internationella intressen.
Jag har aldrig varit på så många
premiärer, konserter eller träffat så
många politiker och delegationer från
många länder än just här. Longyearbyen är en metropol!
Var vill Odin bo i framtiden?
– England, Pontypandy eller Asker.
Han vill bli pilot, lokförare eller köra
sopbilen.
”
Detta är Svalbard
>> Ögruppen Svalbard tillhör Norge,
men har stort självstyre.
Namn: Odin Eklund med sin
mamma Katja Eklund
Ålder: 6 år
Bor: Longyearbyen, Svalbard.
Går i första klass i skolan i
Longyearbyen
Intressen: rita, bilar, cykla, gå
i skolan, “läsa” böcker, leka med
kompisar
16 Comfort Magazine
>>
Nära 65 procent av ytan består
av skyddade områden och fortfarande finns det fler isbjörnar
än människor på Svalbard.
>> Det bor cirka 2 000 invånare från
40 olika nationaliteter i den
största orten på Svalbard,
Longyearbyen.
>> Under den mörka perioden kan
man se norrsken dagtid.
>> Isbjörnhannen går inte i ide på
vintern. Det är bara honan som
lägger sig när hon ska få ungar.
>> Svalbard klassificeras som
arktisk öken, eftersom luftfuk
tigheten är så låg.
>>
Restaurang Huset i Longyearbyen har en av Nordeuropas
största och bästa vinkällare med
mer än 22.000 flaskor.
UTBLICK
Lös melodikrysset på nolltid!
Pratar du i sömnen? Nu kan du ta
reda på vad du säger!
Lägg bara telefonen på nattduksbordet så spelar Sleep Talk Recorder in
det som sägs under natten. Garanterar ett gott skratt och en bra start på dagen!
Shazam är en app i telefonen som
lyssnar av vilken låt som spelas på till
exempel radio och TV, och identifierar vad
låten heter och vem som framför den.
Perfekt om man hör en bra låt i hissen!
www.sleeptalkrecorder.com
www.shazam.com
Hur bullrig är din arbetsplats?
Öronproppar där du väljer vad du
vill höra
Med Arbetsmiljöverkets bullerindikator upptäcker du hur mycket buller du har omkring dig. Mät bullret
på jobbet, i bilen och på fotbollsmatchen.
Öronpropparna från Hush låter
dig sova ostört, men med den
inbyggda alarmklockan riskerar
du inte att försova dig eller missa
något viktigt telefonsamtal.
www.av.se
https://hush.technology/
Smarta ljud
Att utsättas för höga ljud under lång tid kan påverka hörseln
negativt. Det är ingen nyhet. Men man kan också utnyttja
ljudet på bästa sätt och hitta smarta ljud. Vi bjuder på några
exempel på produkter och appar som du kan testa.
Spela in en raplåt – genom att prata!
Skapar en behaglig miljö i
klassrummen
Dynamic SoundField förstärker lärarens röst klart
och tydligt samtidigt som
det anpassar ljudet efter de
akustiska egenskaperna och
bullernivån i klassrummet
– vilket ger en mycket bättre
miljö för inlärning.
www.phonak.com
Auto Rap från Smule omvandlar det du säger till
en raplåt. Välj mellan över 100 låtar och på nolltid är du en rappare i en av Eminems låtar.
www.smule.com
Lyssna på dina ”guilty pleasures” utan att avslöja
det för din granne
Med riktat ljud i en så kallad ”ljuddusch” från Panphonic
kan varje medarbetare i
ett öppet kontorslandskap
lyssna på musik utan att
störa varandra – duschen
har nämligen bara fyra
graders spridning.
www.panphonics.com
Comfort Magazine 17
“FOCUSERA MERA”
Oliver Lilja, 10 år:
“Det är som om
pratar bara med
det hon säger gå
i mina öron”
För tre år sedan togs Comfort Focus in i klassrummen på Nyhemsskolan. Först på prov,
tillsammans med sju elever i två olika klasser. Testet gick ut på att se hur barn med
koncentrationssvårigheter var hjälpta av systemet. Resultatet blev lyckat.
H
elena Bengtsson är lärare i
årskurs 1 till 3.
– En mikrofon på läraren och
en mottagare på eleven är en enkel
genväg till koncentration och fokus.
Sorl och klassrumsljud filtreras bort
så att det jag säger går raka vägen in,
berättar hon.
Inkluderande hjälpmedel
På Nyhemsskolan i Halmstad går barn
från hela kommunen. Det är en helt
vanlig skola, men ändå helt unik. Av
skolans totalt 250 elever finns cirka
30 barn som har någon form av utredd
språkstörning, i inkluderade klasser.
De följer ordinarie läroplan, men har
18 Comfort Magazine
tillgång till anpassade verktyg som
stöd. Exempelvis tecken och bildstöd
samt numera även moderna, tekniska
hjälpmedel.
Innan Comfort Focus introducerades i
undervisningen var det svårare att hålla
koncentrationen uppe och sitta still för
vissa elever. Det var svårare att hålla
fokus på vad läraren sa, särskilt för
elever med koncentrationssvårigheter
och språkstörningar.
Koncentration under längre tid
Helena Bengtsson har arbetat som
lärare i elva år. Hela tiden på Nyhemsskolan. Hon brinner för sina
elever och klassens utveckling.
– I vår klass i årskurs 3 går totalt 47
elever, som är uppdelade i grupperna
Sol och Måne med en lärare i varje
grupp. I vår klass har vi tillgång till
fjorton Comfort Focus-system som
hjälper elever med olika typer av
utmaningar. Jag knäpper på mikrofonen
vid genomgångar och upplever att tiden
som eleverna kan koncentrera sig ökar
väsentligt. När jag då och då tappar
ögonkontakten, när jag vänder mig om
för att skriva någonting på tavlan, så
vet jag att jag inte förlorar kontakten,
säger Helena.
Helena
d mig och
år rakt in
fungerar med mikrofonen.
– Jag tycker att det är bra med hörlurarna. Innan jag hade Comfort Focus, så
lyssnade jag inte lika mycket faktiskt.
Nu när vi pratar om Rymden eller
Stenåldern så är det lättare att koncentrera sig och komma ihåg. Det är som
om Helena pratar bara med mig och det
hon säger går rakt in i mina öron. Jag
har på mig hörlurarna en lektion i taget,
sedan vilar jag lite.
Lugnare klassrum
Systemet är digitalt och trådlöst och
anpassat för elever med koncentrationssvårigheter eller andra inlärningsproblem. Ljudet från lärarens mikrofon
överförs kristallklart och rensar
bort störande
klassrumsljud till
elevens mottagare
och vidare till
hörlurarna eller
öronsnäckorna.
Comfort Focus
utvecklades för att hjälpa barn med läsoch skrivsvårigheter att koncentrera
sig på läraren, med bättre studieresultat
som följd.
hemsskolan är inte utrustad eller upprustad med något akustikförbättrande,
men vi jobbar med de medel vi har.
Det funkar bra, säger Helena.
Sammanhållning och
självkänsla
Oliver har glimten i ögat och har sett
fram emot att få bli intervjuad, fotograferad och få berätta om sig själv.
Han berättar stolt om sin klass som han
tycker så mycket om, undervisningen
och ämnena, vad han gillar att göra
med kompisarna.
– Det bästa med min klass är att alla får
vara med. Vi gillar att vara med varandra på lektionerna
och på rasterna
och hitta på roliga
saker. Vi har ett
jättestort fiaspel
på skolgården, där
brukar vi vara.
Några klasskompisar träffas efter skolan också. Jag och
Mohammad, till exempel, brukar cykla
tillsammans. Jag gillar att göra egna
actionfilmer och sätter en go pro-kamera på cykelstyret. Sedan redigerar jag
filmerna på datorn. Mamma ska hjälpa
mig att starta en youtube-kanal där jag
kan lägga upp filmerna. Det ska bli kul,
säger Oliver.
“Jag upplever att det
finns ett lugn i klassrummet och att jag når fram
på ett bra sätt.”
Oliver Lilja är en av eleverna i Helenas klass, i Solgruppen. Han tar fram
sina hörlurar och mottagaren, visar hur
man knäpper på systemet och hur det
– Jag upplever att det finns ett lugn
i klassrummet och att jag når fram
på ett bra sätt. Klassrumsmiljön är
väldigt viktig för att eleverna ska kunna
tillgodogöra sig undervisningen. Ny-
“
Lättare att komma ihåg
Namn: Oliver Lilja
Ålder: Snart 10 år
Drömyrke: Motorcrossförare
Vägen dit: Nyhemsskolan, klass 3 Sol
Namn: Helena Bengtsson
Yrke: Lärare i årkurs 1-3, Nyhemsskolan
Roligast på jobbet: Alla härliga elever
och mitt team
Comfort Magazine 19
PÅ JOBBET
Med hjälpmedel
är hörselskadan
inget hinder
Conny Fredriksson har levt med en hörselskada i hela sitt liv. Hjälpmedel och
tydlighet kring funktionsnedsättningen har varit en förutsättning för att arbetet
och livet ska fungera.
E
fter en rad besvärliga öroninflammationer under sina första
år skadades Conny Fredrikssons
hörsel allvarligt. Skolåren blev tuffa
och präglades av en ständig kamp för
att följa med i undervisningen. De
hjälpmedel Conny använde under sin
uppväxt på 50-talet erbjöd inte samma
möjligheter och stöd som dagens
produkter och hans skolresultat blev
till slut lidande. I vuxen ålder läste han
däremot ikapp gymnasiekompetensen
och fortsatte att utbilda sig kvällstid,
inom ekonomi, på Chalmers i Göteborg.
Hjälpmedel gör skillnad
I ett stort och öppet kontorslandskap
sitter Conny Fredriksson, 63. Idag
arbetar han som Supplier Quality Engineer Coordinator på Volvo Lastvagnar
20 Comfort Magazine
i Göteborg. Han är involverad i, och
kvalitetssäkrar, hela tillverkningsprocessen - från att en order kommer
in till leverantören till att alla delar är
färdigmonterade på lastvagnen. Han
trivs på Volvo och med sin tjänst som
är både omväxlande och utmanande.
Arbetet hindras inte av Connys hörselskada.
– Med hjälpmedel som fungerar är
min hörselskada inget hinder för mig.
Helt hörande kommer jag aldrig att bli,
men mina hjälpmedel ger mig ungefär
70 procent av hörseln tillbaka, säger
Conny.
Förutom hörselimplantat och hörapparat har Conny en rad olika hjälpmedel
som förenklar hans vardag på Volvo.
Konferensmikrofonen (DC 20) används
flitigt både vid möten och utbildningar, hemma i Göteborg och utomlands
på tjänsteresor. För att tydligt höra
vad människor säger utan sus och
störningar har han även en mikrofon
(DM90) som används som mottagare
med halsslinga samt en liten mikrofon
(DM10) med tryck-och-tala-funktion.
– Att arbeta med eller utan hjälpmedel
är som natt och dag. Med endast hörapparat är jag väldigt beroende av hur jag
är placerad i förhållande till människor.
Avstånd, vinklar, om personerna rör
på sina läppar när de pratar, allt är
avgörande. Det är jobbigt, mycket jobbigt, att arbeta utan hjälpmedel.
Tydlighet är A och O
Både arbetet och det sociala livet på
Volvo har blivit mycket bättre sedan
Conny fick hörhjälpmedel redan 2006. Dålig information om produkterna och dess användning resulterade då i en knapp
förbättring. Efter kontakt med Comfort Audio blev det däremot annorlunda. Han fick den information och det stöd som
behövdes för att till fullo kunna utnyttja sina hjälpmedel.
– Tydlighet och öppenhet är a och o.
Att berätta om hörselnedsättningen
och att förklara för människor hur de
kan agera för att underlätta situationer
är viktigt. Det brukar vara uppskattat, även om man efter en stund måste
påminna dem igen och igen om att
prata tydligt och en i taget.
Kollegorna på Volvo känner till Connys
hörselskada och kan därför förhålla sig
till den på ett bra sätt. Många gånger
följer en grupp med färre personer med
Conny och fikar efter att alla andra är
klara, då slipper han surret och kan
koncentrera sig och uppfatta vad kollegorna säger vid fikabordet. Den sociala
delen av arbetet fungerar bra och han
har kollegor som ställer upp.
Säg ifrån
Conny som tidigare varit ungdomsledare i Hörselskadades Ungdomsförening i Göteborg har försökt att överföra
sina erfarenheter och tankar om hur
livet med en hörselnedsättning kan
fungera bättre även till ungdomar.
– Jag har alltid sagt till ungdomarna att
de är starka. De kan allt och klarar av
allt som normalhörande gör. Det enda
man måste komma ihåg är att våga säga
ifrån. Det ska man aldrig vara rädd för.
Conny menar att missförstånd och
missöden är oundvikliga när hörseln
inte fungerar som den ska. Det blir helt
enkelt fel ibland. Att tillåta sig själv
att skratta åt situationen och att våga
bjuda på sig själv är viktigt. Livet blir
så mycket enklare då än om man knyter
näven i fickan och tycker synd om sig
själv.
“
Conny fick tillgång till sina hjälpmedel. Samtidigt menar han att det finns
mycket en person kan göra på eget
initiativ för att underlätta vardagen med
en hörselskada.
Comfort Magazine 21
FRÅGOR & SVAR
Audionomen svarar:
Kan inte läraren bara prata högre?
kan man komplettera hörapparaterna med
andra hjälpmedel som gör att ljudet går
direkt från föreläsaren till din hörapparat.
Fråga:
I min sons klass går det en tjej med
hörapparat. Nu ska klassen och lärarna
börja använda mikrofoner för att tjejen
ska höra. Man har också installerat
högtalare i klassrummet så att alla ska
höra bättre. Det känns så omständigt,
kan inte läraren bara prata högre?
Svar:
Jag tycker själv att jag hör dåligt och
har nu äntligen tagit tag i saken och
vänt mig till en audionom. Audionomen
tycker att jag ska ha två hörapparater,
en på varje öra, men så dåligt hör jag
väl inte? Varför ska man ha två hörapparater?
Svar:
Har man samma hörselnedsättning
på båda öronen är det alltid bra att ha
hörapparater på båda öronen, det har inte
så mycket att göra med vilken grad av
hörselnedsättning man har. Jämför med
glasögon, för att man ska få djupseende
ska man ha glasögon som ger bra syn på
båda ögonen. Med två hörapparater får
man en behagligare ljudupplevelse och
man kan höra ljud både från höger och
vänster.
22 Comfort Magazine
Fråga:
Jag har haft mina hörapparater i snart
ett halvår, och jag tycker de är riktigt
bra i många fall. Det finns dock situationer som de inte löser! Jag hör inte
vad som sägs på större föreläsningar
och möten till exempel. Min audionom
har justerat på hörapparaterna men jag
tycker ändå att det känns som det saknas
något, finns det något mer än hörapparater som gör att jag hör bättre?
“
Fråga:
I ett klassrum är det ofta ganska mycket
bakgrundsljud och långa avstånd till den
som pratar. Det gör det svårt att höra
vad som sägs, det räcker inte att läraren
pratar högt. För att en elev med hörapparater ska höra allt och alla krävs det
hörselteknik, som kan vara mikrofoner,
högtalare och mottagare. Hörselteknik
gör att läraren och de andra elevernas
tal skickas direkt till elevens hörapparat.
Att använda hörselteknik i ett klassrum
gör ofta ljudmiljön bättre och lugnare för
alla i klassen, och alla barn får lättare att
höra och lära sig.
Svar:
Hörapparater är ofta första steget för
att höra bättre, hörapparater har idag en
avancerad signalbehandling som behandlar ljudet för att det ska bli så bra som
möjligt. I de situationerna du beskriver
som föreläsningar och större möten är
ofta problemet att den som talar är långt
ifrån dig och att det blir svårt att höra.
För att höra riktigt bra i såna situationer
Anna har jobbat som audionom i tolv år,
både med vuxna och barn. Sedan 2011 är
hon vår expert på Comfort Audio när det
gäller hörsel.
Vill du också ställa en fråga till Anna?
Maila redaktionen@comfortaudio.com
KORS & TVÄRS
Namn: ComfortAudio 01-15
Bild: Foto: Helena Landa
kan
sluta
kretsen
agera
vanlig
föda
bakom
passar
med ton
förnäm
min
kan ju
våren
vara
webbplats
matta
rart
antal
dödssynder
lägger
vi under val
skal
från
sädeskärnor
oj då
fyllde
comfort
audio
2014
m indre
matplats
flyger
vi mest
med
numera
möter
pippimo r
är en
övre
gräns
Foto: Helena Landa
lust att
äta
slå
klackarna i
golvet
ska de
heter
som får comfort
ordet audios nya
ägare
flit
präst
i gt
vänlig
matställe
hämta
på direkten slår kan-
andan
ske in
är en
självisk
person
biljud
ljust
öl
hörs
mygg
hända
då glasen
möts
kort
för
postlåda
glupsk
fisk
indelas
svenska
kyrkan i
huvudstad
i peru
får
många i
storsal
samma
släkt
kanske
osal ig
bakåt
är ej klarat fall
gotländsk
ponny
föra
väsen
pausa
djup
söm n
vet var
skåpet
ska stå
håller
glatt
gäng
färdig
där
isen
gått upp
doft
seger-
musljud
tecken
intas
ofta i
skivor
fall
ger
öl
smak
gör det
svårare
att se
går det
som
duger
tilltal
hörs
vida
om kring
verkar
kylande
pjäsdel
bud
på
auktion
vill
sällan
ta i
ger en
fin
husyta
åkerarbete
Kryssa och vinn!
finns
mitt i
hjul
brukar
man
bakom
flötet
© svenska korsord ab
Maila in meningen i de blå rutorna till
redaktionen@comfortaudio.com senast
31 oktober 2015.
Bland de rätta lösningarna dras tio vinnare.
Bland vinsterna finns knivar från Victorinox,
termosmuggar och necessärer.
Vinnarna meddelas personligen samt
presenteras på vår Facebooksida
www.facebook.com/ComfortAudio.se
Lycka till!
Comfort Magazine 23
Avsändare:
Comfort Audio AB
Box 154
301 05 Halmstad
Återförsäljare:
Många behöver mer
än en hörapparat,
vi vet varför!
Störande bakgrundsljud och långa avstånd gör det
ofta svårt för dig med nedsatt hörsel att höra
vad andra säger.
Utnyttja dina hörapparater på bästa sätt genom att
komplettera dem med hörselprodukter som minskar
störande bakgrundsljud och långa avstånd.
Och visste du att hörselprodukter är arbetshjälpmedel
som man kan söka bidrag för?
Besök comfortaudio.se för mer information.
24 Comfort Magazine