1. No category

God palliativ vård
Exempel från specialiserad hemsjukvård,
särskilt boende och betydelsen av gott
ledarskap
Elisabeth Bergdahl
Sjuksköterska, Med dr.
FoU nu / SLL
Universitetet Nordland Norge
elisabeth.bergdahl@sll.se
070-0011350
Palliativ vård - behovet
Den palliativa vården har förbättrats under det
senaste decenniet, men fortfarande finns brister
och skillnader i såväl tillgänglighet som kvalitet och
likvärdig vård kan inte erbjudas över landet.
Socialstyrelsen 2007, SOU 2009: 11, Socialstyrelsen 2013
1
Palliativ vård - behovet
Under 2013 dog 90 505 personer i Sverige,
46 777 kvinnor och 43 728 män.
Av de som avled var nära tre fjärdedelar 75 år
eller äldre.
(Socialstyrelsen 2014)
Fyra hörnstenar
Helhetssyn
Symtomlindring
Relation
kommunikation
Palliativ vård
Palliativt förhållningssätt
Välbefinnande
Patient/
Boende/Brukare
Stöd/Närstående
Teamarbete
fysisk - psykisk - social - exsitentiellt
2
Gott exempel från ASIH
Ledningen på en hemsjukvårdsenhet bad om hjälp.
De upplevde problem med bemötande och relationer.
Gott exempel från ASIH
• Sjuksköterskor var utpekade
• Aktionsforskning
• Möten med alla över tid (enskild grupp av chefer och
enskild grupp av sjuksköterskor)
• Beslut om handledning för sjuksköterskorna och
fortsatta möten med chefer. Processen pågick i 1 år
och 8 månader
3
Gott exempel från ASIH
Estetiken – Det
öppna förhållningssättet
i mötet
Kunskap
–
teoretisk,
praktisk och
erfarenhetsmässig
Etiken – Viljan
att göra gott
Vårdrelationen
(Bergdahl et al 2007)
Analysförfarandet
(dubbel loop reflektion)
5. Om möjligt
adderar
Vetenskaplig
kunskap och
Gemensam
reflektion
6. Gemensam
förståelse och
lärande
1. Gruppen
beslutar
tillsammans
2. Gruppen
väljer en
Berättelse
4. Gemensam
analys av
berättelsen ,
genom
begreppen/Bild
en
3 . Skapar en
gemensam
förståelse av
berättelsen
7. Gruppen
beslutar
tillsammans,
nästa
steg/berättelse i
processen
4
42 berättelser analyserades
gemensamt
Resultat
Det framkom att sjuksköterskorna utvecklat sin förmåga att
reflektera över hur goda vårdrelationer kan skapas.
Under processen skapades flera konkreta förslag till lösningar på
problem som testades i omvårdnadssituationer och utvärderades
genom gruppdeltagarnas kliniska arbete, reflektion och analys.
Bilden/Tankeverktyget utvecklades i processen och idéer för fortsatt
forskning skapades.
Det framkom vidare att externa faktorer så som organisationens
struktur, kunde påverka och i vissa fall reducera sjuksköterskornas
förmåga att skapa goda vårdrelationer till döende patienter och
deras närstående.
5
Externa
omständigheter
TheGod
Caring
relation
Relation
Öppenhet
Perceptiveness
Booende
Patient
Kunskap
Knowledge
Vårdare
Nurse
c
Närstående
Relative
Viljan
att göra
gott
The will
to do
good
(Bergdahl et al 2011)
Ett annat gott exempel från
ASIH
God palliativ vård kan samskapas för att
patienter skall nå vitala mål trots svår
sjukdom.
(Bergdahl et al 2013)
6
Studien om samskapande
processer
• Kvalitativ fallstudie
• Hemsjukvård
• Tjugo vårdmöten observerades
• Två observatörer
• Publicerad 2013
Resultat
Resultatet visar att vårdmöten inom specialiserad
palliativ hemsjukvård mellan sjuksköterskor, patienter
och närstående kan karaktäriseras som samskapande
processer av möjligheter genom delad kunskap i en
varm omsorgsfull atmosfär.
Ett par vårdmöten präglades dock av ett icke
samskapande förhållningssätt, som resulterades i att
patientens realistiska plan gjordes till en omöjlighetD..
7
Vilka möjligheter samskapades?
Möjlighet att lindra närståendes oro (samtal ssk, samtal team och kurators
kontakt)
Möjlighet för patienten att handla mat själv (samtal ssk, samtal läkare, ökad
smärtlindring, nässpray, rullator)
Möjlighet för patienten att få smärtlindring vid behov (samtal ssk, samtal
läkare, lära sig att ta injektioner själv)
Möjlighet att ta dagliga promenader (samtal ssk, samtal läkare, ökad
smärtlindring, RK väntjänst)
Möjlighet för patienten att få ökad aptit (samtal ssk, samtal läkare, Insättning
av kortison, trots diabetes, ökade kontroller av blodsocker)
Möjlighet att övervinna sin rädsla och att genomföra resa (samtal ssk, hjälp
med planering, samtal läkare, intyg, lära närstående ge läkemedel, ny käpp
och planerade samtal under vistelsen utomlands)
Möjlighet för patienten att sköta magen bättre (samtal ssk, samtal läkare,
Läkemedelsändring, ökad aktivitet)
Möjlighet för patienten att slippa dropp (samtal ssk, samtal läkare, prova
näringsdrycker, samtal kurator, konsultation dietist)
Vi skall följa Kalle!
•
•
•
•
•
•
Man 75 år, gift med Stina
Hjärtsvikt
Tjocktarmscancer med spridning
Han är mager och lång
Han har svårt att äta och får näringsdropp
Han längtar efter att få vara sugen på riktig mat,
vin och stunder av glädje med sina vänner
• Han vill slippa droppet och vet att han ska dö
8
Samskapande möte
och dialog
Dialog
om
dåtid
Dialog om
framtid
Dialog
om nuet
Samskapande tänkta möjligheter
i framtiden
Ett icke samskapande
möte
monolog
om nuet
Patienten berövades sin
realistiska plan
9
Om Kalle
• Droppet sattes ut, fick pröva näringsdrycker,
blev insatt på kortison
• Var nära att ge upp, på grund av Stinas rädsla
• Kontroller av Kalles blodvärden
• Samtal kurator och konsultation dietist
• Stöd från hela teamet
• Flera samtal gav ökad förståelse och kunskap
• Det tog 5 veckor (observationer av 5 möten)
• Det lyckades!
Samskapad palliativ vård
•
”Vårdens planering och genomförande karaktäriseras idealt av
samskapande” (Ternestedt & Andershed s. 104, 2013)
•
” Inom den palliativa vården är det en utmaning att samskapa
utrymme för ett konstruktivt beroende eftersom ett destruktivt
beroende kan vara direkt livsförstörande” (Strandberg s. 198, 2013)
•
”Först när vi på allvar tillämpar en samskapad vård kan hoppet
stödjas på ett så effektivt sätt som möjligt” (Benzein s. 267, 2013)
•
”En ömsesidig delaktighet , ett samarbete, vilket kan ses som
kärnan i den palliativa vården där samskapande processer kan göra
att viktiga mål uppfylls” (Andershed s. 205, 2013)
10
Samskapad vård
”Det är angeläget att se de äldre personerna och deras
närstående som viktiga aktörer i utformandet av vårdens
innehåll. Vårdplanering, dokumentation och utvärdering
av vården bör ha sin utgångspunkt i den palliativa
vårdens filosofi. Det är också viktigt att personalen får ett
aktivt inflytande i utformandet av vården. Allt fler studier
betonar behovet av en samskapad vård; en samskapad
vård torde stärka meningsfullheten i vardagen för alla
inblandade oavsett om man är den som lever sina sista
dagar på boendet eller om man arbetar där”
(Omvårdnad för äldre, s. 14,2009, Rapport som pdf på www.swenurse.se eller www.vardforbundet.se)
Ett gott ledarskap är en
förutsättning!
11
Betydelsen av gott ledarskap
Första linjens chefer har en betydande roll
för implementering av kunskaper i palliativ
vård. Utan deras medverkan och
förståelse kan resurser och styrning inte
ske i enlighet med rätt prioriteringar.
Beck mfl. 2013
Ett gott ledarskap; exempel från
särskilt boende
• Möjliggörare (Dörröppnare)
• Länk mellan deltagare och ledning på flera
nivåer
• Driver utvecklingen i sin egen verksamhet
• Följer upp utvecklingen i sin verksamhet
12
Ett gott ledarskap; exempel från
särskilt boende
•
•
•
•
•
•
Början 2012 och fortfarande
Utbildningsäldreboendeprocessen
Ingång chefer
14 boenden
Metod PAR
Utveckling och forskning samtidigt
Ett gott ledarskap
Öppenhet och möjligheter
13
Ett hindrande ledarskap
Regler och rutiner styr
Behov av dialog på alla nivåer!
Kommun
Dialog
och
Ansvar
Enhetens
vårdkultur
Enhetens vårdkultur bevarar
och ställer krav på
främjandet av en
personcentrerard vård och
omsorg.
14
Personcentrerad vård och omsorg ?
Kommun
Ingen
Dialog
Krav på
Ansvar
Enhetens vårdkultur
Chefen
Enhetens vårdkultur bevarar
och ställer krav på
främjandet av en
personcentrerard vård och
omsorg.
Betydelsen av gott ledarskap
Samtidigt visar forskning att första linjens
chefer kan ha en svår situation, de skall
förverkliga krav uppifrån när det inte alltid
finns förutsättningar inom vård och omsorg
om äldre.
( Antonsson 2013 )
15
Betydelsen av gott ledarskap
•
•
•
•
•
•
•
•
Öppenhet
Mod
Eftertanke och tid för reflektion tillsammans
Kontinuerlig Dialog
Bry sig om, engagerad
Innehar kunskap
Trygg i sig själv
Har lätt för att fatta beslut och våga erkänna
misstag
Ett annat Gott exempel från
särskilt boende
• Forskningscirklar - 3 stycken (30 personer)
• Började med att chefen upplevde behovet och
bad om hjälp
• Metod, (Forskningscirklar, en form av PAR)
• Plan ett år
• Två boenden
• Arbetet pågår
16
Gott exempel från särskilt
boende
Preliminära resultat:
Rutiner varit starkt styrande
Samvetsstress ett antal personer
Ökad kunskap om personcentrerat förhållningssätt
Resursbrister (lokaler, låg bemanning nattetid)
Ökad kunskap om palliativ vård
Förbättrad kommunikation
Externa
omständigheter
God
relation
Öppenhet
Booende
Kunskap
Vårdare
c
Närstående
Viljan att göra gott
17
Fallbeskrivning - Märta
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
86 år änka, fyra barn som sällan besöker henne (De bor i Norrland)
Förlamad efter stroke 2012
Klar och redig, läser ofta, tittar på TV, har tidigare arbetat på bibliotek
Helt rullstolbunden, tas med lift
Kraftig, väger cirka 80 kg
Äter mycket sötsaker och mat
Hjärtsvikt
Diabetes, insulinbehandlad
Har kvarliggande KAD, blöjor
Svampinfektion och sår underliv, behandling pågår, upplever klåda , sveda
Upplever ensamhet, nedstämdhet och meningslöshet, har inte många hon
kan samtala med förutom personalen, som nästan aldrig har tid.
Hon vill helst av allt resa till sin dotter, men dottern är ensam och har tre
barn och kan inte vårda sin mor själv
DD.I Relation till Märta
• Samtidigt behåller många äldre sina intressen in
i det sista, vilket gör att personalen behöver
värna om den äldre personen önskan och vilja,
för att denne skall få leva i enlighet med sin
personlighet och identitet samt kunna påverka
såväl innehåll i beslut om bistånd och om hur
vård och omsorgs insatser genomförs.
(Socialstyrelsen 2013).
18
Att beakta för framtiden
Den specialiserade palliativa vårdens ideologi
kan inte direkt anpassas till äldre på vård och
omsorgsboenden eller sjukhem. Exempelvis har
äldre personer i högre utsträckning fler
medicinska diagnoser än yngre. Dessa
diagnoser kan tillsammans ha en större
påverkan på den äldre personens välbefinnande
och hälsa
(Gott & Ingleton 2009)
Att beakta för framtiden
”Palliative care services urgently need to
be developed to meet the complex needs
of older people”
(WHO 2011)
19
Tack !
elisabeth.bergdahl@sll.se
20