Ahlsell redo att dra lasset när Kiruna flyttar

NUMMER 1
MARS 2015
Vem skulle
”handla
mat
om det inte
fanns en
innehålls­
förteckning?
GUNILLA SANDSTRÖM,
CHEF FÖR MILJÖ
OCH HÅLLBARHET
Läs i
mob
insight.a ilen
hlsell.co
m
Ahlsell redo
att dra lasset
när Kiruna flyttar
Tung
satsning
i Luleå
Varmt klimat
i kylig division
Nya, grönare
energilandskap
Ledare
Det är i motvind
drakarna lyfter
T
iden går fort och vi kan redan nu lägga två
månaders utfall bakom oss. Två månader
av ett år som sannolikt kommer att präglas av en viss osäkerhet om var vår marknad kommer att "landa". Precis som vi
förutspått är det fortsatt tungt i Finland,
positiv tillväxt i Sverige men tyvärr oväntat svagt i Norge. Det är nu, som rubriken
antyder, vi ska visa varför Ahlsell är bolaget med mer drive än konkurrenterna.
År med svag eller negativ tillväxt måste mer än normalt präglas av kostnadsfokus och bruttovinstvård. En fortsatt kontroll över marginalerna och
att inte drabbas av panik när vi möts av osunda prisnivåer, ger oss bra förutsättningar att hantera en komplex marknad. Ett väl utvecklat samarbete
med våra strategiska huvudleverantörer är ännu en nyckel till framgång.
ATT VIA SNABBT ÖKANDE marknadsandelar
expandera sig ur en svag marknad,
är generellt aldrig Ahlsells strategi. Vår position på marknaden är nära
knuten till den kundnytta vi ger, vilken i sin tur är resultatet av många års
arbete med att skapa relationer, tillgänglighet och logistikservice. Givetvis
i kombination med en marknadsanpassad prisnivå.
Trevlig läsning av ett nytt, fullspäckat och intressant ”Ahlsell Insight”. ■
GÖRAN NÄSHOLM,
KONCERNCHEF
2 AHLSELL INSIGHT
4
Innehåll
NUMMER 1
MARS
2015
REPORTAGE
Ahlsell förbereder sig
inför Kirunas stadsflytt �������������4
I KONCERNEN
Lär känna den coolaste
divisionen��������������������������������� 12
Ahlsells logistikmodell
går hem i Kuopio��������������������� 15
EMV – först ut att miljöklassas� 16
Tung satsning i Luleå ���������������20
Lyckat samgående i Tønsberg��23
NYA PROJEKT
Vind i seglen för gröna nät������� 24
AKTUELLT
Smått och gott i Gardermoen��� 28
ANSVARIG UTGIVARE
Göran Näsholm
REDAKTIONSRÅD
Fredrik Siverhall och
hans team laddar
upp för att byggnationen av det ”nya
Kiruna” ska ta fart.
Eva-Marie Bjurström
Katarina Brandt
Susanne Gripstad (föräldraledig)
Morten Harsem
Johan Nilsson
Göran Näsholm
Mika Salokangas
Jens Wallenström
PRODUKTION
Blackboard Publishing,
www.blackboard.se
OMSLAG
På bild: Gunilla Sandström, chef för
miljö och hållbarhet på Ahlsell.
Foto: Vince Reichardt
16
Har du önskemål om vad just
du vill läsa om i Ahlsell Insight,
eller synpunkter på innehållet?
Kontakta oss gärna på mejl till:
eva-marie.bjurstrom@ahlsell.se
AHLSELL INSIGHT 3
I Kiruna går man i väntans tider. Håligheterna från gruv­
brytningen äter sig obönhörligt genom berggrunden och
staden måste flytta. Först ut är det nya stadshuset, som ska
byggas tre kilometer öster om den nuvarande stadskärnan.
TEXT: ANNA HJORTH FOTO: SIMON ELIASSON
Att fly
4 AHLSELL INSIGHT
ytta en stad
AHLSELL INSIGHT 5
Reportage
F
örberedelserna har
pågått sedan 2004,
då gruvbolaget
LKAB meddelade
att man nu började
borra så nära detaljplanerat område
att den nuvarande
staden skulle påverkas. Hålrummen
som uppstår när man bryter malmen gör
att marken deformeras och till sist sjunker ihop och rasar. Från det kända kom-
6 AHLSELL INSIGHT
munhusets fönster ser man ut över Kirunavaara, där gruvan ligger. Mellan Kirunavaara och stadshuset täcker snön en
stor grop som breder ut sig. Fram till för
ett par år sedan gick huvudvägen till gruvan där, men den var tvungen att rivas på
grund av rasrisken. Nu får man köra i en
vid sväng runt gropen istället.
ett par kilometer från nuvarande centrum och
stadshuset, ligger Ahlsells butik. Här är
det bara några hundra meter till platsen
PÅ FORVÄGEN I INDUSTRIOMRÅDET,
Reportage
I Ahlsellbutikens fikahörna har kunder och personal en naturlig mötesplats. Många, som rörmokaren Robert Johansson, kommer in i stort
sett varje dag. Butikschefen Fredrik
Siverhall tycker det är viktigt att ta
sig tid att prata med dem. Ofta går
snacket om hur det ska bli när de
stora byggprojekten drar igång.
där den nya stadskärnan kommer att
byggas.
– Ett bra läge som bara kommer att bli
ännu bättre när byggarbetena drar igång
på riktigt, säger butikschefen Fredrik Siverhall förhoppningsfullt. Här har vi ju
allt som behövs. Med den produktbredd
vi har så skulle vi kunna leverera det mesta till det nya stadshuset. Det är just
bredden på produkterna och logistiken
som är vår styrka, säger han.
– Jag tror att många av våra kunder inte
riktigt känner till att vi kan leverera allt,
så därför har vi påbörjat ett projekt där vi
marknadsför vår bredd. Att vi kan ta ett
helhetsansvar som leverantör när vi sätter
på oss den stora ”Ahlsell-hatten”, säger
Tord Eliasson, som är innesäljare på
byggsidan. 
den produktbredd
”viMed
har så skulle vi kunna
leverera det mesta till
det nya stadshuset.
AHLSELL INSIGHT 7
Reportage
Dagarna är korta på vinterhalvåret
i Kiruna. Det skymmer redan tidigt på eftermiddagen. Inne i butiken får plåtslagaren Frans Siggemo hjälp av Fredrik Siverhall att
hitta delarna han behöver. Frans
Siggemo tycker annars att det går
lätt att hitta det han behöver, och
är en av de många stamkunderna.
Vi försöker använda tiden
”väl
och passar på att vässa
oss. Butiken har redan fått
en uppfräschning och nu
ser vi över sortimentet.
LKAB ÄR TILLSAMMANS med
alla underleverantörer den viktigaste arbetsgivaren i
Kiruna och även den största kunden för
Ahlsell. De flesta andra kunder är också,
precis som hela bygden, beroende av
8 AHLSELL INSIGHT
gruvbolaget. Inom några veckor fattar de
beslut om vilket företag som kommer få
uppdraget att bygga det nya stadshuset.
Fram till dess befinner sig branschen som
i ett väntrum. Lite klarare blev det dock
nyligen, då kommunen meddelade vilka
som får bygga kvarteren närmast stadshuset.
– Vi försöker använda tiden väl och
passar på att vässa oss. Butiken har redan
fått en uppfräschning och nu ser vi över
sortimentet. Vi kan behöva ta in fler produkter på vissa områden, som kabel till
exempel. Jag funderar också på att göra
Reportage
något mer av baksidan till lokalerna och
att ordna fler parkeringsplatser här utanför. Det kommer att behövas, säger Fredrik Siverhall.
gick solen upp
09.42. Då hade Ahlsellbutiken redan
haft öppet i över tre timmar. Många kunder hade både hunnit komma och gå.
Vissa passade på att ta en fika eller äta
frukost i butiken.
– Många är stammisar och kommer
förbi i stort sett varje dag, berättar Fredrik Siverhall.
DEN HÄR VINTERTORSDAGEN
En av dem är Robert Johansson. Han
är rörmokare och jobbar med VVS och
fastigheter.
– Ja, jag är nog här varje dag. Just nu är
det en tätningsgrej jag är ute efter. Här
hittar jag kvalitetsgrejer och personalen
är bra. Ibland tar förstås vissa saker slut,
men då brukar jag säga till och då fixar
de det, säger Robert Johansson.
Det är just den typen av kontakt med
kunderna som Fredrik Siverhall och de
andra i Ahlsellbutiken uppskattar mest.
– Ja, bra kunder säger till när de behöver något. Kommunikationen med dem 
AHLSELL INSIGHT 9
Reportage
Kommunikationen med dem är väldigt viktig
”för
oss, och det underlättar att vi har så många
stamkunder, ungefär 80-90 procent.
är väldigt viktig för oss, och det underlättar att vi har så många stamkunder, ungefär 80-90 procent.
Inom några månader kan dagens trogna kunder ha fått sällskap av ett stort antal nya. Bara för att bygga det nya stadshuset räknar man med att det kommer
att behövas runt 1500 byggnadsarbetare.
I KIRUNA ÄR DET I DAG, lite slarvigt uttryckt,
lätt att få jobb men svårt att hitta någonstans att bo. Samma problematik finns på
många andra orter med högt tryck på arbetsmarknaden. Därför är det många
som veckopendlar, kommer hit på måndag och flyger härifrån på fredag. Man
har en ”fly in – fly out-arbetsmarknad”
och trots att tusentals nya bostäder ska
byggas kommer de inte att räcka till. För
Intresset
för stadsomvandlingen i Kiruna
är enormt, berättar
Ulrika Isaksson
som är informatör
på kommunen. Allt
från skolklasser till
utländska tv-team
och journalister.
10 AHLSELL INSIGHT
samtidigt kommer många att rivas, vilket
i sig kräver arbetskraft som behöver någonstans att bo.
I Kirunas stadshus, där kommunens
tjänstemän håller till, lever man med
stadsomvandlingen dagligen. Inte minst
för att just stadshuset blir den första av de
byggnader som ska byggas i den nya
stadskärnan. Till skillnad från många andra stora byggprojekt har det här en absolut deadline. Enligt den senaste prognosen från LKAB ligger den nuvarande
byggnaden i den zon som kommer att påverkas 2018. Då beräknas sprickbildningen ha blivit så omfattande att man inte
kan vara kvar.
och arbetar med stadsomvandlingen på kommunen. Hon berättar att den nuvarande
stadskärnan kommer att vara i princip
borta redan om knappt 20 år. Det vill
säga år 2033, om allt går enligt planerna.
I den nya stadsplaneringen försöker man,
så gott det går, att bygga nytt i den gamla
välplanerade stadens anda (se faktaruta
om mönsterstaden). Dessutom har man
tagit hänsyn till att många Kirunabor vill
ha möjlighet att komma ut i naturen direkt från bostaden, till exempel med skotern.
Men utmaningarna är förstås många i
ett så stort projekt.
– Den största är att få ihop det hela.
Det är många pusselbitar som ska passa
och allt måste ske ungefär samtidigt, säger Ulrika Isaksson. ■
ULRIKA ISAKSSON ÄR INFORMATÖR
Tre kilometer öster om den
nuvarande stadskärnan ska den
nya staden ligga. Markarbetena för
det nya stadshuset är påbörjade.
Mönsterstad i omvandling
■
I Kiruna har det funnits
gruvor ända sedan
1600-talet. På 1880-talet började man provborra i berget Kirunavaara, vid vars fot staden Kiruna ligger. År 1900 räknas som
stadens födelseår och Hjalmar
Lundbohm, disponent på LKAB,
som dess grundare. Lundbohm
ville att Kiruna skulle vara ett
mönstersamhälle och tog hjälp
av kända stadsplanerare. Bland
annat är gatorna byggda så att
det inte ska bildas blåshål mellan husen.
PÅ 1970-TALET hade Kiruna som
mest drygt 30 000 invånare. Numera är de omkring 23 000.
Knappt 2000 personer arbetar
hos LKAB i Kiruna.
År 2004 meddelade LKAB att
man skulle börja bryta malm så
nära detaljplanerat område att
stadsbebyggelsen skulle påverkas. Med andra ord: staden
måste flyttas. Sedan dess har
arbetet pågått med planering
och förberedelser inför stadsomvandlingen.
DET STÖRSTA PROJEKTET hittills
är
den nya dragningen av järnvägen. Idag går den bakom gruvberget Kirunavaara istället för
genom staden, som den gjorde
tidigare. En provisorisk järnvägsstation är uppförd utanför centrum. Europavägen E10 ska också få en ny sträckning, men det
arbetet är inte påbörjat än.
I september togs det första
spadtaget för den nya stadshusbyggnaden, som byggs ungefär
tre kilometer öster om den nuvarande stadskärnan. Det nya
stadshuset måste vara klart och
verksamheten flyttad 2018. Då
har deformationerna under den
del av staden där stadshuset ligger i dag blivit så stora att man
inte längre kan vara kvar där.
Runt det nya stadshuset kommer en första etapp med tio affärskvarter och en huvudgata att
anläggas. Det är den nuvarande
Malmvägen som blir stadsgata
och centrala Kiruna binds samman med Tuolluvaara och Lombolo.
Läs mer om stadsomvandlingsprojektet på:
kiruna.se/stadsomvandling/
Källor: Kiruna kommun, LKAB,
Wikipedia.
AHLSELL INSIGHT 11
I koncernen
Det är ett händelserikt år som ligger framför Ahlsell Ref.
Kyl- och värmepumpsbranschen står inför ett epokskifte
som kommer att påverka verksamheten en lång tid
framöver. Dessutom står kunderna på kö till Ahlsell Ref
Academy, divisionens eget utbildningscentrum med
ambitionen att öka branschens kompetens.
TEXT: KATARINA BRANDT FOTO: AHLSELL
Minst, men coolast
i familjen Ahlsell
R
ef är en förkortning för refrigeration och är Ahlsells division för produkter och lösningar inom kommersiell
kyla, komfortkyla, industrikyla och värmepumpar. När divisionen kom till Ahlsell 1990
omsatte den 100 miljoner. På
25 år har den siffran sexdubblats vilket betyder att man i
dag står för cirka 5 procent av
Ahlsells totala omsättning.
Divisionen må vara Ahlsells
minsta, men representerar
ändå Nordens största kylgros12 AHLSELL INSIGHT
sist med cirka 200 medarbetare verksamma på marknaderna i Danmark, Finland, Polen,
Ryssland och Sverige.
– Vi bytte namn från Ahlsell Kyl till Ahlsell Ref 2013,
berättar Billy Jernberg som är
General Manager för divisionen. Syftet med namnbytet
var att skapa en tydligare
identitet i de länder vi verkar.
Ett viktigt drag inte minst
med tanke på att köldmediekartan nu håller på att ritas
om. Teknikskiftet innebär
helt nya aggregat och en ny
typ av säkerhetstänk vilket
öppnar dörren till en ny och
betydande marknad.
av produkterna i sortimentet kommer
från Fjärran Östern och med
de egna varumärkena Innova
och KCC vänder man sig till
UNGEFÄR 30 PROCENT
kunder på proffs- respektive
konsumentmarknaden. Ahlsell Ref har ett nära samarbete
med Ahlsells övriga divisioner
vilket skapar en kreativ miljö
och unik kompetens.
– Att vara en del av Ahlsell
betyder att vi kan erbjuda
både bredden och logistiken.
Vi har bland
”annat
levererat
ett av våra
största vätske­
kylaggregat
någonsin.
Aggregatet var
stort som ett
lastbilsflak och
kördes igång
via Skype.
I koncernen
AHLSELL – ÅRETS
LEVERANTÖR 2014
Sveriges största kylentreprenör, TESAB-kedjan, har tilldelat Ahlsell titeln “Årets Leverantör 2014” under
leverantörsdagarna som
ägde rum i slutet av januari.
TESAB-kedjans motivering lyder:
Billy
Jernberg
Det är en oslagbar kombination som ger oss en unik position jämfört med andra grossister, menar Billy Jernberg.
KYL- OCH VÄRMEPUMPS-
branschen har länge haft behov av kompetensutveckling.
För att gå branschen till mötes
har Ahlsell Ref startat ett utbildningscentrum i Köpenhamn som ska användas både
internt och för kunder.
– Ahlsell Ref Academy är en
viktig del i arbetet med att
knyta kunderna ännu närmare oss. Tanken är att vi ska lära
ut både applikationer och hur
man hanterar den nya tekniken, säger Billy Jernberg.
På 80-talet kretsade branschens arbete med att få bort
freonerna från marknaden
och att på så sätt bidra till ett
skyddande av ozonskiktet. Nu
är den nya F-gasförordningen
nästa viktiga steg för ett bättre
klimat. Den började gälla
1 januari och har som mål att
skydda miljön genom minskade utsläpp av fluorerade växthusgaser.
Hårdare krav på global uppvärmningspotential, GWP,
gör att många köldmedier
kommer att behöva fasas ut.
Ahlsells strävan är att fortsätta
leda utvecklingen mot naturliga köldmedia och nya syntetiska köldmedier.
DEN MARKNAD Ahlsell Ref verkar på är långt ifrån homogen.
I Danmark har man haft hårda
restriktioner på köldmedium
med fluorkolväten och därför
kommit långt med naturliga
köldmedium. Sverige ligger i
framkant när det gäller energieffektivitet och är ledande 
”En god och
långvarig relation med
utveckling
och kunden
i fokus, tillförlitlighet i
offerter, priser och leveranser. Genom
att arbeta i ett kvalitets- och
miljösystem så garanteras
inte bara de legala kraven
utan även en professionell
hantering i valet av leverantör/produkt till leverans av
material och faktura. I en
hårdnande konkurrens på
marknaden visar Ahlsell att
det är möjligt att vara ett lönsamt företag som ytterligare
förstärker TESAB-kedjans
förtroende.”
Peter Öberg, Tony Benfari,
Johan Björn från Ahlsell tar
emot utmärkelsen “Årets
Leverantör 2014.
AHLSELL INSIGHT 13
Examensarbetet som blev historia
■
De bägge KTH-studenterna Baltzar von
Platen och Carl Munters anade nog inte
att deras examensarbete från 1922 – världens
första kontinuerligt arbetande kylapparat –
skulle överleva i 80 år och fortfarande vara en
världsunik produkt. Von Platens och Munters
på värmepumpar. I Finland
har Ahlsell varit duktiga på
luft/vatten och bergvärmepumpar medan man i Polen
lyckats bra på telekomsidan där
Ahlsell haft en stark ställning
och levererat helhetslösningar
till de stora telekombolagen.
– Ryssland är också en spännande marknad där vi nischat
in oss på några stora projekt.
Vi har bland annat levererat
ett av våra största vätskekylaggregat någonsin. Det installerades i ett affärscentrum med
6 000 kvadratmeter kontorsy14 AHLSELL INSIGHT
teknik bygger på att producera kyla genom att
ammoniakvätska avdunstar vid låg temperatur
i en vätgasmiljö. Det var Electrolux som köpte
patenträttigheterna och 1925 lanserades det
första absorptionskylskåpet. Drygt tio år senare tillverkade företaget sitt miljonte kylskåp.
ta på ön Sachalin utanför Sibiriens östkust. Aggregatet var
stort som ett lastbilsflak och
kördes igång via Skype, berättar Billy Jernberg.
BILLY JERNBERG OCH hans
medarbetare representerar en
bransch i ständig förändring
där Ahlsell Ref har som målsättning att vara väl förberedda och alltid ligga steget före.
Trots sin roll som ”lillebror i
familjen”, sticker divisionen
ut och är i alla avseenden den
coolaste. ■
VAD ÄR KÖLDMEDIER?
Köldmedier är ett samlingsnamn
på de medier som finns inne i en
oftast sluten kretsprocess från
vilken användbar kyla eller värme
levereras. De används bland annat
i luftkonditioneringsanläggningar,
kylskåp, frysar och värmepumpar.
Köldmedier benämns oftast
med bokstaven R följt av en sifferkombination, exempelvis R22.
Bokstaven R står för engelska
”refrigerant”. Sifferkombinationen beskriver köldmediets kemiska uppbyggnad, med antalet
fluor-, väte-, kol- och kloratomer.
I koncernen
Ahlsell Finland har tecknat ett ramavtal med staden Kuopio
som löper över tre år. En betydande affär där Ahlsells logistikmodell vägde högre än konkurrenten Onninens lägre pris.
TEXT: KATARINA BRANDT
BILLIGAST
ÄR INTE
ALLTID BÄST
Ö
stra Finland är en spännande
region på stark frammarsch.
Här, bland tusentals sjöar och
orörd natur, ligger staden
Kuopio som är landskapet
Östra Savolax
största stad och
fungerar som regionens ekonomiska
utvecklingscentrum.
Joni
Oikarinen
– Vi är både
stolta och glada över att få
samarbeta med staden
Kuopio, säger Joni Oikarinen
som är regional försäljningschef, Infra. Speciellt eftersom
det kan vara en utmaning att
sälja värme, ventilation och
luftkonditionering i de här delarna av landet. Nu öppnar
sig nya, spännande möjligheter inom det området.
första i Finland
där Ahlsell kommer att sätta
upp en servicedepå för Kuopios räkning där man kommer
att tillhandahålla de mest efterfrågade artiklarna. Depån
kommer att inventeras månadsvis för att ingenting ska
saknas på hyllorna. Övriga
produkter som staden behöver
AVTALET ÄR DET
kommer antingen att finnas i
Ahlsells butik i Kuopio eller
levereras direkt från centrallagret i Hyvinge.
– Det här avtalet vann vi
inte för att vi var billigaste
utan för att vi kunde erbjuda
bättre logistik än vår konkurrent Onninen, avslutar Joni
Oikarinen. ■
Det kan vara
”en
utmaning
att sälja värme,
ventilation
och luftkon­di­
tionering i de
här delarna
av landet.
AHLSELL INSIGHT 15
I koncernen
Mjukgörare i plastmattor, formaldehyd i spånskivor. Allt oftare
larmas det om gifter i våra hus som på olika sätt kan göra oss
sjuka. Nu väljer Ahlsell att miljöklassa sina egna märkesvaror.
Ambitionen är att göra det lättare för bygg- och fastighets­
kunder att välja byggmaterial utifrån miljö- och hälsoaspekter.
TEXT: KATARINA BRANDT FOTO: VINCE REICHARDT
Miljöklassning för
ett hållbart byggande
E
fterfrågan på miljöklassade
byggprodukter ökar. Det beror på att fastighetsägare ofta
väljer att miljöcertifiera sina
byggnader enligt något av certifieringssystemen BREEAM,
Green Building, Miljöbyggnad, eller LEED i syfte att öka
värdet på fastigheten. För att
kunna certifiera en byggnad
måste det finnas miljöinformation om allt som byggs in i
fastigheten.
– Jag brukar jämföra med
livsmedelsbranschen, säger
16 AHLSELL INSIGHT
Gunilla Sandström som är
chef för miljö och hållbarhet
på Ahlsell. Vem skulle handla
mat om det inte fanns en
innehållsförteckning? Vi lever
i tron att våra hus består av
kända material som trä, metall, betong och glas, men faktum är att en bostad innehåller cirka 50 000 olika produkter och väldigt mycket
kemikalier. Därför är det bra
att samma krav som livsmedelsindustrin har på sig när det
gäller tydliga innehållsförteckningar, nu börjar komma
in i vår sektor också.
steget
före lagstiftningen och efterfrågar möjligheten att göra
ännu bättre miljöval. För att
bygga miljömässigt riktigt
krävs därför aktörer i framkant som vill ta sitt ansvar på
frivillig basis. Det är sådana
företag i bygg- och fastighetsbranschen som är medlemmar
i Byggvarubedömningen, som
är ett branschöverskridande
system för miljöbedömning av
byggvaror.
– Det är en av anledningarna till att vi valt att låta Byggvarubedömningen miljöklassa
I DAG LIGGER KUNDERNA
Vi lever i tron att våra hus består
”av
kända material som trä, metall,
betong och glas, men faktum är att
en bostad innehåller cirka 50 000
olika produkter.

I koncernen
GRÖN, GUL ELLER
RÖD SYMBOL
Byggvarubedömningen har ett webbaserat
verktyg som gör det
lättare att hitta och
välja byggnadsmaterial som är bra för miljön. De bedömda produkterna delas upp i
tre kategorier markerade med en grön, gul
eller röd symbol. Miljöklassningen är alltid
av godo även om en
produkt får en röd
symbol. Det centrala
är att ge kunderna en
möjlighet att ta ställning till varans ingående ämnen. Dessutom
får många byggföretag inte bygga in produkter eller material
Bygg varubedömningens miljöbedömning görs
Produkterna bedöms inom sj
utifrån
kriterier som
utvärderar delsinformaingående ämnens
för sig. Därefter görs en vikt
som
saknar
egenskaper dels livscykelpåverkan från produkten. Varan
innan slutomdömet fastställs
kan få bedömningen ”Rekommenderas”, ”Accepteras”
tion om innehåll.
eller ”Undviks”.
De sju bedömningsområden
SÅ GÖRS BEDÖMNINGARNA
• Innehållsdeklaration
• Ingående material och råv
av varan
Rekom­men- •• Tillverkning
Transporter och emballag
Bygg varubedömningens miljöbedömning görs
Produkterna bedöms
inom sju områden som v
• Bruksskedet
utifrån kriterier som utvärderar delsderas
ingående ämnens
för sig. Därefter •görs
en viktning
av de olika
Avfall
och rivning
egenskaper dels livscykelpåverkan från produkten. Varan
innan slutomdömet
fastställs.
• Innemiljö
kan få bedömningen ”Rekommenderas”,
– mest ”Accepteras”
miljövänliga
eller ”Undviks”. Bedömningskriterierna har utarbetats av en expertgrupp
De sju bedömningsområdena:
En byggvara kan komma
Bygg varubedömningens miljöbedömning görs
Produkterna bedömsInnehållsdeklaration
inom sju områden som värderas var
bestående av miljö- och kemiexperter. Ett •stort
arbete
ett behov uppstår hos någ
alternativen.
utifrån kriterier som utvärderar dels ingående
ämnens
för sig. Därefter görs
en viktning
av deoch
olika
områdena
• Ingående
råvaror
har lagts ner på att arbeta fram de kriterier
som material
Producenten
kan också själv
egenskaper dels livscykelpåverkan från produkten. Varan
innan slutomdömet
fastställs. av varan
• Tillverkning
Byggvarubedömningens medlemmar står
bakom.
bedömda. Samspelet mella
kan få bedömningen ”Rekommenderas”, ”Accepteras”
Accepteras
•
Transporter
och
emballage
Kriteriedokumentet finns att ladda ner på hemsidan,
licenstagarna och producente
eller ”Undviks”.
De sju bedömningsområdena:
• Bruksskedet av relevanta produkter som s
www.byggvarubedomningen.se
• Innehållsdeklaration
– godkända.
• Avfall och rivning
• Ingående material
och råvaror
• Innemiljö
• Tillverkning av varan
Undviks
–byggvara kan komma upp till bedöm
•
Transporter
och
Bedömningskriterierna har utarbetats av en expertgrupp
Enemballage
•
Bruksskedet
bestående av miljö- och kemiexperter. Ett stort arbete
ett behov uppstår hos någon av våra lice
kunden
bör
• Avfallsom
och rivning
har lagts ner på att arbeta fram de kriterier
Producenten kan också själv vara aktiv i att få
• Innemiljö
Byggvarubedömningens medlemmar står
bakom.
bedömda. Samspelet mellan Byggvarubedö
ställa
frågan
om
det
Kriteriedokumentet finns att ladda ner på hemsidan,
licenstagarna och producenterna ska borga för
Bedömningskriterierna
har
utarbetats
av
en
expertgrupp
En
byggvara
kan
till bedömning
när
www.byggvarubedomningen.se
av komma
relevantaupp
produkter
som ständigt
uppdate
bestående av miljö- och kemiexperter.finns
Ett stort arbete
ett behov uppstår
hos någon av våra licenstagare.
andra,
bättre
har lagts ner på att arbeta fram de kriterier som
Producenten kan också själv vara aktiv i att få sina varor
Byggvarubedömningens medlemmar
står
bakom.
bedömda.
Samspelet
mellan
Byggvarubedömningen,
alternativ
med samKriteriedokumentet finns att ladda ner på hemsidan,
licenstagarna och producenterna ska borga för en databas
www.byggvarubedomningen.se
av relevanta produkter som ständigt uppdateras.
ma funktion.
SÅ GÖRS BEDÖMNINGARNA
SÅ GÖRS BEDÖMNINGARNA
Det är bra att tydliga innehållsförteckningar börjar komma in i vår sektor
också, säger Gunilla Sandström som
är chef för miljö och hållbarhet.
AHLSELL INSIGHT 17
våra produkter, fortsätter Gunilla Sandström. Ett flertal av
våra stora kunder är medlemmar och bedömningen är
transparent. Istället för att
lägga tid på att administrera
produkter i flera system ger
det oss utrymme att utveckla
mer och fler hållbara produkter och tjänster.
Första steget är nu att låta
miljöklassa Ahlsells egna märkesvaror, EMV, som utgör ungefär tio procent av utbudet.
Produkterna bedöms enligt
ett antal kriterier och det finns
tre olika nivåer för materialen.
Röd nivå betyder att varan bör
18 AHLSELL INSIGHT
Jag vill gärna
”att
vi tänker
strategiskt
kring miljöfrågor och sätter
in dem i ett
affärsmässigt
perspektiv.
undvikas, gul att den accepteras och grön att den rekommenderas. Alla produkter
hamnar sedan i en databas där
Ahlsells kunder kan gå in och
hämta information. I internet-
butiken kommer produkterna
att taggas med information
om miljöklassning.
– Arbetet är i full gång och
kommer löpande att kompletteras med det övriga produktsortimentet. Vi har kontaktat våra avtalsleverantörer
och uppmanat dem att komma in med vilka av deras produkter som är miljöklassade
eller miljömärkta.
PELLE LARSSON ARBETAR som
EMV-support och ansvarar
för eftermarknadsfrågor inom
produktkategorierna el och
verktyg. Tillsammans med
I koncernen
SÅ HÄR ARBETAR BYGGVARUBEDÖMNINGEN
producenter vid produktutveckByggvarubedömningen gör heltäckande miljöbedömningar av
ling av byggvaror.
byggvaror med hjälp av leveranByggvarorna bedöms inom sju
områden som värderas var för
törers byggvarudeklarationer.
sig. Därefter görs en viktning av
Verksamheten, som bedrivs i en
de olika områdena innan produkekonomisk förening, bidrar till ett
hållbart och giftfritt samhälle geten får sitt slutomdöme.
 Innehållsdeklaration
nom att utveckla och underhålla
 Ingående material och råvaror
system för miljöbedömning av
 Tillverkning av varan
byggvaror, utforma kriterier för
 Transporter och emballage
miljöbedömning av byggvaror,
 Bruksskedet
tillhandahålla webbaserad infor Avfall och rivning
mation om miljöbedömda bygg Innemiljö
varor och påverka leverantörer/
Ouliana Åhlfeldt,
miljöspecialist
på Byggvaru­
bedömningen,
demonstrerar
den nya data­
basen för Gunilla
Sandström och
Pelle Larsson.
Gunilla Sandström och ytterligare sju medarbetare ingår
han den projektgrupp som arbetar med miljöklassningen.
Gruppens arbete har pågått i
drygt ett år och under den tiden har man bland annat
hunnit med att göra en pilotstudie i samarbete med byggföretaget PEAB. Man har
också haft stor hjälp av Skanska och NCC som hjälpt till
att välja ut vilket sortiment
som är mest aktuellt att miljöklassa.
– Det roliga med att arbeta
med miljöklassningen är att få
nys om vad vi har för produk-
ter. Att på detaljnivå veta vad
vi säljer gör oss till informationsbärare och en ännu mer
kompetent aktör, säger Pelle
Larsson.
i den referensgrupp som arbetar med
Byggvarubedömningens databas. Syftet är att få möjlighet
att tycka till om databasen
som måste fungera för det sätt
som byggare handlar idag.
Miljöklassningens fokus ligger på produkternas innehåll
av ämnen och tar inte lika stor
hänsyn till livslängd, energieffektivitet, utsläpp från transporter eller möjlighet att återanvända och återvinna. Det
betyder att i ett livscykelperspektiv är de miljöbedömda
produkterna inte alltid de
mest hållbara.
– Tittar man till exempel på
elprodukter så kan miljöbedömningarna vara missvisande. En produkt som är väldigt
AHLSELL SITTER MED
energikrävande kan få en bättre bedömning än en produkt
som inte är det trots att den
innehåller ett skadligt ämne.
En LED-lampa blir till exempel oftast röd på grund av den
inbyggda elektroniken medan
en konventionell glödlampa
får en annan, bättre bedömning, trots att LED-lampan är
bättre ur ett livscykelperspektiv.
som kommer
fram vid en miljöklassning
öppnar upp för en rad olika
möjligheter. Även om det som
kommer fram om en produkt
inte alltid är det bästa kommer
kunskapen leda till både fler
och nya kundvärden.
– Jag vill gärna att vi tänker
strategiskt kring miljöfrågor
och sätter in dem i ett affärsmässigt perspektiv. Det kommer att vara till nytta både för
oss och våra kunder, avslutar
Gunilla Sandström. ■
DEN INFORMATION
AHLSELL INSIGHT 19
I koncernen
Byggandet i Norrbotten har tagit ordentlig fart och i Luleå
växer fastighetsmarknaden så att det knakar. Intresset för
nya bostäder och kommersiella lokaler är större än någonsin
och framtidstron är hög. Det är bakgrunden till att Ahlsell i
somras började med ett lokalt sortiment av tunga byggvaror.
En satsning som gett affärerna ett ordentligt uppsving.
TEXT: KATARINA BRANDT FOTO: LULEBILD
FRAMGÅNGSRIK
SATSNING PÅ TUNGA
BYGGVAROR I LULEÅ
A
hlsell satsning på
tunga byggvaror
börjar några år tillbaka i tiden. Därför
backar vi bandet till
2013. Det var då
Hans Lindmark
klev in som ny försäljningschef och
bestämde sig för att
Ahlsell i Luleå skulle stärka sina ställningar inom segmentet.
– Eftersom byggandet i Luleå med omnejd har ökat såg jag en möjlighet för oss
att ta oss in på marknaden för tunga
byggvaror, berättar Hans. Men vi behövde kompetens och började därför med att
20 AHLSELL INSIGHT
anställa två säljare i form av Mats Nilsson-Everdin och Tomi Konttajärvi. De
kommer från en lokal bygghandel i Luleå
och vet vad som gäller och vad som efterfrågas. Att få med dem i vårt team var en
grundförutsättning för att satsningen
skulle gå i lås, liksom att vår regionchef
Joakim Landström var med på noterna.
DÄREFTER FÖLJDE FLERA månaders hårt arbete. Mats och Tomi fick i uppgift att sammanställa en lista över ett grundsortiment
av tunga byggvaror. Dessutom behövde
det befintliga lagret möbleras om ordentligt. En hel del produkter måste bort för
att ge plats åt nya. Att identifiera dessa var
en lång och krävande process i sig.
I koncernen
Det åtta man starka teamet som jobbar
med tunga byggvaror i Luleå består av Hans
Lindmark, Jonas Bäck, Mats Nilsson-Everdin
och Roger Nilsson. Nedre raden från vänster:
Kenneth Norberg, Tomi Konttajärvi, Tomas
Nybom och Krister Nordqvist.
– Vi kom bland annat fram till att vi
inte behöver ha så stora volymer hemma
av vissa skrymmande artiklar som till exempel toalettstolar och radiatorer, säger
Hans Lindmark.
I månadsskiftet maj/juni förra året
var man redo att köra igång med ett väl 
Eftersom byggandet i Luleå
”med
omnejd har ökat såg
jag en möjlighet för oss att
ta oss in på marknaden för
tunga byggvaror.
AHLSELL INSIGHT 21
I koncernen
Att vi istället levererar dem
”direkt
till arbetsplatsen för-
ändrar deras sätt att arbeta.
En förändring som de flesta
uppskattar eftersom vi förenklar deras vardag.
genomtänkt sortiment av de mest efterfrågade byggvarorna. På lagret fanns nu
mark- och byggisolering, armering, cement och bruk, trävaror i form av virke
och lister samt gipsskivor och reglar.
– I dag erbjuder vi våra kunder ett bra
grundsortiment som vi hela tiden utvecklar med nya produkter.
AHLSELLS byggsortiment
FAKTA: LULEÅ
 Luleåregionen, inklusive
grannkommunerna, har cirka
170 000 invånare.
 Landyta: 2 110
kvadratkilo­meter.
 Grundlades 1621 kring
medeltidskyrkan i Gammelstad.
 Länscentrum i Norrbotten
– en fjärdedel av Sveriges yta.
 Luleå har en av landets
största hamnar.
 Metallurgiskt centrum
med stor stålindustri och
avancerad forskning.
 Skandinaviens nordligaste
tekniska universitet – Luleå
tekniska universitet, med
cirka 14 000 studenter på
fyra orter.
 Luleå Airport – Sveriges
femte största flygplats.
22 AHLSELL INSIGHT
i Luleå riktar
sig främst till små och
medelstora byggföretag. Att få dem att välja Ahlsell som leverantör handlar inte bara
om att väcka deras intresse för sortimentet.
I många fall innebär
det en förändring av
både tankesätt och rutiner.
– Vi vill inte att de
ska komma och hämta
de här varorna, vilket
de varit vana vid hos
andra leverantörer. Att
vi istället levererar
dem direkt till arbetsplatsen förändrar deras sätt att arbeta. En
förändring som de
flesta uppskattar efter-
som vi förenklar deras vardag och hjälper dem att utnyttja tiden på ett bättre
sätt, säger Hans Lindmark.
I LULEÅ ÄR BUTIK och lager hopbyggda med
varandra, men fungerar ändå som skilda
enheter. Sortimentet finns inte i på lagret
i Hallsberg och ett liknande upplägg erbjuds bara i Stockholmsregionen.
– Jag kan rekommendera fler att satsa på
tungt byggmaterial och det skulle naturligtvis underlätta om vi var många som erbjöd dessa produkter. I dagsläget är Ahlsell
en förhållandevis liten aktör på den här
marknaden, vilket innebär att vi inte alltid
får de bästa villkoren från våra leverantörer.
Det tunga byggsortimentet förfogar
idag över en yta på cirka 500 kvadratmeter inomhus och 1 200 kvadratmeter utomhus. Att få utöka ytan står på Hans
önskelista liksom en kranbil.
– I dag sker leveranserna med vår egen
transport och vi får hyra in kranbil eftersom det är någonting som kunderna efterfrågar.
TROTS ATT MAN VALT att
ligga lågt med att
marknadsföra sig har försäljningen påverkat siffrorna i positiv riktning. Nu känner
sig både Hans och hans medarbetare som
arbetar med sortimentet sig redo för att
gasa på lite mer.
– Vi har bland annat börjat titta på andra delar av regionen där Malmfälten och
stadsflyttningarna förstås är högintressanta. Även produktsortimentet kommer
att växa och just nu är bland annat produkter för takavvattning, innerdörrar
och limträbalkar på väg in. Tanken är att
sortimentet ska vara levande och förändras i takt med efterfrågan, avslutar Hans
Lindmark. ■
I koncernen
Två företag blev ett när Ahlsell i Norge
köpte ProffPartner 2013. Ett år senare
gick de två butikerna i Tønsberg ihop
och har nu ett heltäckande sortiment
för byggproffsen i staden.
TEXT: ANNA HJORTH
NÄR TVÅ BLIR EN
-V
i flyttade nästan hela butiken
på en helg. Det gick för att vi
kunde få in hela hyllor med
verktyg rakt in i
lastbilarna, berättar Tore Theodorsen, som är
butikschef på
Ahlsell i Tønsberg.
Förberedelserna inför flytten
tog förstås lite
längre tid än en helg. För att
få plats med det utökade sortimentet var man tvungen att ta
en del av Ahlsells tidigare lageryta. Samtidigt såg man
över och fräschade upp buti-
ken i övrigt, för att skapa ett
nytt intryck. Tore Theodorsen
berättar att kunderna är nöjda
med att nu ha en butik som är
fullvärdig leverantör på allt
från verktyg till el, maskiner
och VVS.
har samgåendet dock inneburit lite av en
kulturkrock.
– Det är två skilda företagskulturer som nu ska bli
en. Det är
klart att det
blir en del
krockar, men
vi anpassar oss
efter varandra.
Efter bara två
månader har
vi en otroligt
bra sammanhållning, så det ser ljust ut,
säger Tore Theodorsen.
FÖR DE ANSTÄLLDA
Efter bara två
”månader
har
vi en otroligt
bra sammanhållning, så
det ser ljust ut.
ProffPartner har butikerna samlokaliserats på elva orter, på
SEDAN AHLSELL KÖPTE
liknande sätt som i Tønsberg.
Och flera är på gång, berättar
Ahlsell Norges marknadsdirektör Tom Erik Brekke.
Han betonar att det är viktigt att personalen från de två
företagen lär av varandra.
– Nu har vi organiserat om
butikerna och ska jobba vidare
med att stärka oss i mötet med
kunderna. All butikspersonal
ska få utbildning i det – då visar vi också att vi tar kunden
på allvar. ■
AHLSELL I TØNSBERG
 Den sammanslagna butiken
öppnade den 8 december 2014.
 Antalet anställda är 27. Av dem
kommer 16 från ProffPartner och
11 från Ahlsell. I butiken arbetar
åtta personer – fem från ProffPartner och tre från Ahlsell.
 Det som säljs bäst i butiken är
elprodukter, exempelvis spottar,
stickkontakter och strömbrytare.
På verktygssidan är det Bosch
med sina batteridrivna borrar
som går bäst.
AHLSELL INSIGHT 23
NYSATSNING
PÅ NÄT FÖR
ETT GRÖNARE
SVERIGE
TEXT: NANNA BRICKMAN FOTO: AHLSELL
24 AHLSELL INSIGHT
Nya projekt
I Loviseholm byggs nu två nya
kraft­stationer för att hantera den
nya elförsörjningen. Här ser ni ett
av dem, ett 400 kilo­volts ställverk.
Framtidens energilandskap växer fram i Sverige. Förnyelse­
bara energikällor spelar en allt större roll i landets elförsörjning
och det ställer nya krav på elnäten. För att se till att den gröna
energin når våra eluttag har Ahlsell gjort en stor satsning på
material för transmissionsnät.
M
arknaden för transmissionsnät, det vill säga nät med en
spänning på över 40 kV, är på
uppgång både i Sverige och
globalt. Detta förutspådde
Ahlsell redan 2010, då de började öppna för möjligheten att
kunna leverera just den här typen av nät, något man inte arbetat med tidigare.
– Vi kunde se att stora förändringar väntade Sveriges elnätssystem. Dels eftersom
nätbolagen hade gått ut och
sagt att regionnäten började få
några år på nacken och dels
för att de gamla näten, både
geografiskt och tekniskt, inte
var anpassade för framtidens
elförsörjning, säger Peter 
AHLSELL INSIGHT 25
Nya projekt
VINDKRAFT I SVERIGE
 Sverige började satsa på utvecklingen av vindkraft redan på
1970-talet.
 År 1982 fanns det ett vindkraftverk i landet. Tio år senare
var motsvarande siffra 86; 2002
var den 620 och 2013 hade vi
2 663 stycken vindkraftverk.
 Den svenska vindkraften producerade 9,9 TWh år 2013 och
hade en installerad effekt på cirka 4 500 MW vilket utgjorde cirka
sju procent av landets totala el­
användning.
Schulte, Sverigechef för Ahlsells El-Infrastrukturdivision.
ETT TYDLIGT EXEMPEL på det
ökade behovet av transmissionsnät finns i utbyggnaden av
vindkraften. År 2000 producerade Sverige 0,5 TWh vindkraft – år 2013 var motsva­
rande siffra 10 TWh.
De här region­
”näten
går att
likna vid
mindre vägar
som måste
byggas för att
bilar ska kunna
nå motor­vägen,
landets stora
stamnät.
26 AHLSELL INSIGHT
 Svensk Vindenergi spår en
svensk vindkraftsproduktion på
20 TWh år 2020, vilket motsvarar
drygt 15 procent av vår totala
elanvändning.
 Man beräknar att det kommer
att kräva drygt 4 000 vindkraftverk för att producera 20 TWh
vindkraft. Antalet kan jämföras
med Danmark där det finns mer
än 5 000 vindkraftverk men som
till ytan inte är större än Jämtland.
 Flest vindkraftverk hittar vi i
södra Sverige.
– Det är en väldig ökning, och
eftersom regeringen och riksdagens
övergripande mål
Peter
är att hälften av
Schulte
Sveriges energi ska
vara förnybar år 2020 tror vi
att den ökningen kommer att
hålla i sig, säger Peter Schulte.
Lars-Ove Larsson, säljledare
inom El-Infrastruktur på Ahlsell, förklarar varför utbyggnaden av vindkraften ställer nya
krav på Sveriges elnät.
– Vårt elnät är byggt för att
nå en handfull kärnkraftverk
och flera större vattenkraftverk. Nu ser vi att det etableras vindkraftverk över hela
Sverige, ofta i områden som
saknar nät i lokalmiljön. Då
behöver det byggas nytt. De
här regionnäten går att likna
vid mindre vägar som måste
byggas för att bilar ska kunna
nå motorvägen, landets stora
stamnät.
leverera allt
som behövs för utbyggnad av
transmissionsnäten.
Michael Blixt som arbetar
operativt med transmissionsnät på Ahlsell menar dock att
man måste satsa ännu mer.
– Vi håller på att förstärka organisationen kring det här ytterligare. Eftersom det lätt kan
dröja sex till åtta år innan ett
planerat vindkraftverk faktiskt
får byggas har vi gott om projekt i pipelinen. När de godkänns gäller det att vi är redo. ■
I DAG KAN AHLSELL
I koncernen
Lars-Ove Larsson är sälj­
ledare inom El-Infrastuktur
och delaktig I arbetet med
att uppfylla de krav vindkraften ställer på Sveriges elnät.
”Att producera
energin räcker
inte – vi måste
ta den till
folket också”
Hösten 2014 togs det
första spadtaget till projektet Loviseholm i Dalsland,
en transformatorstation som
kopplar områdets nya
energi­produktion till det
svenska stamnätet.
– Vi ser en spännande utveckling i Loviseholm, inte minst
inom vindkraft. Det är väldigt
positivt. Men att producera en-
ergi räcker förstås inte – vi måste ta den till folket också. Men
nätet här klarar inte ytterligare
nyanslutningar eller ökningar av
effektuttaget, säger Lasse Pettersson, divisionschef för kraftanläggningar på
företaget Linjemontage som bygger Loviseholmstationen på uppLasse
drag av Vattenfall.
Pettersson
EN VIKTIG DEL av Loviseholm-
stationens uppdrag blir att ta
emot energi från vindkraftsparker i området. Därefter transformerar stationen upp spänningen till 400 kV och skickar den
vidare till en 400 kV-station.
Även denna station är under
konstruktion, på uppdrag av
Svenska Kraftnät. Den senare
stationen är dörren till det
svenska stamnätet som i sin tur
tar elen vidare till hus och hem i
alla delar av Sverige.
AHLSELL ÄR LEVERANTÖR till båda
stationerna som nu ska byggas i
Dalsland. I Loviseholmsbygget
kommer allt från kablage och
kopparlinor till värmearmatur
och belysning från Ahlsell – och
materialet som krävs för transmissionsnätet, förstås.
– Arbetet har rullat på jättebra. Om allt fortsätter på samma bana kommer stationen att
stå klar i november, säger Lasse
Pettersson.
AHLSELL INSIGHT 27
Aktuellt
Storslagna småsaker
i Gardermoen
verksamhet
till stor del kretsar kring
effektiv lagerhantering vet
man mer än väl på det norska
centrallagret i Gardermoen.
Här finns sedan 2010 ett särskilt lagersystem för små artiklar, Miniload. Varken
truckar eller människor syns
till på Miniload-lagret, däremot en och annan robotarm.
Istället för att lagerpersonalen hämtar produkterna på
ATT AHLSELLS
28 AHLSELL INSIGHT
traditionellt vis har Miniload-lagret nämligen robotar
som plockar produkterna och
tar dem till ett plockband.
Personalen sparar tid och
Ahlsell sparar rejält med
plats.
– Eftersom ingen människa
ska in och hämta varorna kan
vi packa enheterna i lagret väldigt tätt – robotarmarna behöver inte mycket utrymme,
säger Odd Hannestad, logis-
tikdirektör på Ahlsell i Norge.
I dag finns drygt 40 000 lådor i Miniload-lagret på Gardermoen som var och en kan
rymma åtta artiklar.
– Vi håller på att utöka vårt
sortiment och bygger därför
även om Miniload-lagret. Vi
blir klara nu under våren och
då kommer vi att ha plats för
57 000 lådor i lagret. Det är
inte dåligt, säger Odd Hannestad. ■
Aktuellt
LÄGG DEN 4 MAJ PÅ MINNET!
Arbetet med uppgraderingen av Vivaldi är
inne i slutskedet och den 4 maj kommer
alla ”ahlsellare” att kunna logga in på nya Vivaldi version 11.
Slutleveransen av systemet har kommit och under perioden november 2014 till mars 2015 är det 180 personer från
Ahlsell som på något sätt varit med och testat den nya versionen. Alla länder har varit representerade liksom de ansvariga för huvudprocesserna. Förutsättningarna är med andra
ord goda för att allt ska funka vid lanseringen den 4 maj.
– Nu är vi inne i den sista testperioden och systemet ska
vara godkänt och accepterat i slutet av mars. Det finns inget som tyder på att den planen inte ska hålla, säger Peter
Joelsson som är projektledare för uppgraderingen.
Parallellt pågår nu planeringen för utbildningen som kommer att äga rum under april.
Den kommer att fokusera på det som är
Viktiga datum
nytt i Vivaldi 11 och beräknas ta mellan
inför lanseringen:
2-4 timmar. Det är utbildningsavdelning7-24 april
arna i respektive land som kommer se
Utbildningar
till att alla medarbetare får kallelse och
information i god tid innan utbildningen.
NU BLIR DET ÄNNU
ROLIGARE ATT SHOPPA
Varför stå i kassaköer när man kan göra annat? Så
tänkte Ahlsell Finland när de började använda sina
första självscanningssystem redan 2001. Nu har man tagit
nästa steg i utvecklingen genom att introducera ShopNDrop, en del av Ahlsells nordiska butikskoncept.
– ShopNDrop skiljer sig från vårt tidigare självscanningssystem genom att det är mer användarvänligt. Systemet
identifierar kunden via deras kundkort och kunden kan själv
registrera sitt ordernummer eller en annan referens när de
checkar ut sin scanner. Den informationen följer med till butiksföljesedeln och senare till fakturan. Själva scannern har
dessutom en touchscreen som gör det enkelt att ändra antal produkter eller radera produkter ur varukorgen, säger
Anders Forss, IT Manager på Ahlsell Finland.
ShopNDrop är trådlöst och helt integrerat
med Ahlsells affärssystem. Den första finska Ahlsellbutiken började använda sig av
ShopNDrop i maj 2013. Från och med januari 2015 finns systemet i landets alla butiker.
Kina i kubik
Ahlsell har en betydande
import av produkter som
tillverkas i Kina och sedan
transporteras med containerfartyg till marknaderna i
Sverige, Norge, Finland,
Danmark, Estland och
Ryssland. Under 2014 fylldes 847 stycken 20
fots-containrar vilket motsvarar en volym på 25 410
kubikmeter. För att åskådliggöra volymen handlar
det om att fylla en 10 000
kvadratmeter stor lokal upp
till en höjd på 2,5 meter.
Den 4 december 2014
lämnade världens nu största containerfartyg hamnen
i den kinesiska staden
Qingdao för sin jungfruresa till Felixstowe i England
dit det anlände den 7 januari. Fartyget heter CSCL
Globe och är 400 meter
långt och 60 meter brett
med en lastkapacitet på 19
100 containrar. Det är det
första i en serie av fem fartyg som koreanska Hyundai Heavy Industries bygger för China Shipping
Container Lines Co.Ltd.
Däcket på CSCL Globe är
lika stort som fyra fotbollsplaner och kan till exempel
frakta 328 stycken fullastade Airbus 380 eller 900 miljoner konservburkar.
AHLSELL INSIGHT 29
NUMMER 1
MARS 2015