Säkrare djurlivräddning med kunskap och insikt
BRANDMANNEN Skadeplats Säkrare djurlivräddning med kunskap och insikt Varje vecka transporteras uppemot 50 000 hästar på våra vägar, såväl familjehästar som tävlingshästar värda uppemot en halv miljon kronor. Men finns kunskapen att rädda dem på ett säkert sätt? Magnus Magnusson från IRSE* delar med sig av såväl djurkunskap som taktik- och materieltips för livräddning av stora djur. Magnus Magnusson konstaterar att det stora flertalet brandmän idag av naturliga skäl har liten kunskap och erfarenhet av djurlivräddning av större djur. Mycket kunskap handlar om egna erfarenheter som djurägare. Men med relativt enkel utrustning, basal djurkunskap och högt säkerhetstänkande går det att genomföra säkra insatser med stora djur, menar Magnus Magnusson. Egna erfarenheter De egna erfarenheterna på området har Magnus från att ha haft egna hästar. En oturlig ritt slutade i ett lerhål och tankarna kring metoder och säkerhet vid djurlivräddning satte igång. Dåvarande Räddningsverket hade en film i serien 90 sekunder, i övrigt var kunskapsutbudet skralt. – En lyckad räddning är en häst som kommer upp och kan ledas därifrån. Men det händer att man senare upptäcker svåra skador som kan ha uppstått före olyckan och under räddningsinsatsen och som gör att djuret ändå måste avlivas, konstaterar Magnus och visar ett filminslag med en häst som räddas ur ett dike. – Den hästen fick så svåra skador i nacken av att dras upp ur diket att den fick avlivas. Hästen var värderad till 250 000 kronor. Flykt- och flockdjur Metodiken LAR – Large Animal Res- Magnus Magnusson från IRSE föreläste om säker djurlivräddning. Kunskap om stora djur är nödvändig för både den egna säkerheten och djurets. Foto: Foto: Lars Ågerstrand cue – bygger på metodik och taktik vid räddning av stora djur ur till exempel stall, diken och transporter. Utgångspunkten är att riskerna och kunskapen kring att arbeta säkert runt ett stort djur som drivs av flykt- och flockinstinkter. Raden av risker är lång – personer i den omedelbara närheten av djuret kan bli bitna, sparkade, trampade, klämda och i värsta fall dödade av exempelvis 600 kilo häst i panik. – Man måste tänka arbetszoner när man arbetar runt djuret, säger Magnus visar att zonen bakom ryggen är den säkraste platsen. Kor och hästar når långt med sina ben och ett 50 kilo tungt hästhuvud är en potentiell risk. Möjligen kan någon sitta vid hästens huvud med ett knä försiktigt bakom öronen, men man ska vara medveten om risken, förklarar Magnus Magnusson. – Hästen är ett utpräglat flyktdjur och den kommer att försvara sig genom att sparka och bita. Ett råd är att använda hästens flockbeteende; finns det andra, oskadda hästar i närheten kan det vara en idé att ta dem till platsen för att få en lugnande inverkan. Begränsat synfält hos hästen Hästar har ett begränsat synfält, en viktig aspekt att ha med sig för den som närmar sig en häst. Hästen ser inte bakåt och inte heller rakt framifrån. Däremot hör den väldigt bra. – Närma dig från sidan, gärna från vänster eftersom den mesta hanteringen sker från vänster sida. Gör djuret medvetet om att du närmar dig och prata lugnt. Tänk på att skrik kan oroa hästen, så uppmärksamma om djurägaren är i närheten och kanske skriker eller är orolig. Skadeplats BRANDMANNEN – Ska man närma sig med fordon till skadeplatsen, så slå av sirenerna innan ni kör fram. Däremot uppfattar inte djuren färger, så reflexkläder påverkar dem inte. Hästsvans ingen draghjälp Det finns olika metoder för att få loss en häst eller ko ur exempelvis ett dike eller från andra lösa underlag. Drag, lyft och förflyttningar ska ske med kunskap om djuret så att det inte skadas allvarligt av själva räddningsinsatsen. – Det går till exempel inte att använda svansen för att dra loss en stor häst, den kan helt enkelt lossna från ryggen. Likaså går det inte att slå slingor runt hovar för att dra – hornet runt hoven lossnar och hästen måste sannolikt avlivas omedelbart efteråt. Vid drag framåt nedför till exempel en slänt, rekommenderar Magnus en dragslinga med 100 mm bredd. Den ska placeras över ryggen och bakom frambenen, så att känsliga delar nedanför knäet inte skadas. Med ett handtag på slingan är det lätt att släppa efter om djuret sedan vill dra iväg. Djur i diken eller liknande kräver ofta ett sidodrag med dragslingor under djuret. – Tänk på vilket underlag du drar upp djuret på. Är det grus eller asfalt finns stor risk att djuret får svåra sårskador. Använd presenning eller rescue glide som skydd. Den senare går också att transportera djuret på, till exempel med hjälp av en fyrhjuling. Tänk bara på att skydda djurets huvud från stötar och slag under transporten. Säkert med snabbkoppling Att lyfta ett större djur är förenat med stora risker, särskilt i det kritiska moment när djuret är på väg att få fast mark under hovar eller klövar. Då sätter flyktinstinkten in och djuret vill omedelbart bort från faran. – Någon form av snabbkoppling är att rekommendera här, och självklart att ni själva inte står i djurets flyktväg. Insatser i och kring djurtransporter är inte ovanliga – inte enbart hästtranspor- ter utan också livdjurstransporter med kor och grisar i större antal. Det kanske allra viktigaste rådet är kort men enkelt: Gå inte in i transporten. – Här finns flera tänkbara metoder att använda, men arbeta utifrån och lägg runt slingorna med en förlängningsstång, så att du kan arbeta säkert från utsidan. Har släpet vält kan det vara idé att först resa det upp först. * IRSE – Indistrial Rescue & Safety Equipment Camilla Westemar Fakta/ Utrustning för livräddning av stora djur • Grimmor i olika storlekar • Grimskaft • Hörselproppar – tillverkade av strumpor med vadd/bomull • Dragslinga • Dragrep • ”Slingförare” – krok • Presenningar (2x3 meter) • Matolja/glidmedel – tar bort friktion vid förflyttning • Hopfällbar såg • Kraftavbitare – till t ex stängsel och taggtråd • Tigersåg
© Copyright 2024