1. No category

SCHYSSTA BANANER?
99999999
HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN
KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL
LärarhAndledning
årskurs 1–6
© Fairtrade Sverige
Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige
Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles,
Linus Hallgren, Linda Ålrud, Ann-Katrin Persson och
Shutterstock
Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala 2012
Om "Schyssta bananer?"
D
et här är ett studiematerial om hur våra val som konsumenter påverkar andra människor. Materialet riktar sig till elever i årskurserna 1–6.
I det här materialet hittar du förslag på lektionsplaneringar med lustfyllda och enkla övningar kring teman som bland annat berör handel, konsumtion och barns rättigheter. Ni får även tillfälle att, genom berättelser
och film, lära känna flickan Grace som bor i Ghana. Graces mamma berättar
om hur det är att arbeta på en Fairtrade-certifierad bananplantage och vad
Fairtrade har inneburit för familjen och samhället de bor i. Graces mamma berättar varför det är viktigt att vi i Sverige väljer Fairtrade-märkta bananer när vi
handlar.
"Schyssta bananer?" ger dig som pedagog möjlighet att introducera elever i
frågor om hur våra val som konsumenter påverkar människor i andra delar av
världen. Vi kan välja att förbättra förutsättningarna för människor som lever i fattigdom genom att göra val som leder till en hållbar utveckling.
Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Lgr 11)
Innehåll
ÖVERGRIPANDE
Om Schyssta bananer?
5
Skolans mål och riktlinjer samt koppling till ämnen
6
Att arbeta pedagogiskt med hållbar utveckling
8
Om lektionsplaneringarna
9
LEKTIONSPLANERINGAR
Lektion 1: Relationen mellan konsument och producent
Lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter
Lektion 3: Fairtrade – ett enkelt sätt att göra skillnad
Lektion 4: Studiebesök – eleverna undersöker i butiken
Lektion 5: Vad kan jag göra?
BILAGOR
Om Fairtrade
Om Fairtrade-kriterierna
Vanliga frågor och svar om Fairtrade
Barns rättigheter
Om Grace i Ghana 1
Om Grace i Ghana 2
Om Grace i Ghana 3
De populäraste frukterna i Sverige
Bananens väg från Ghana till Sverige Varsågod – två recept!
Tackbrev till butik
12
14
16
18
20
22
23
24
26
27
28
29
30
31
32
33
Skolans mål och riktlinjer
Samt koppling till ämnen
"Schyssta bananer?" är förankrat i Lgr 11, nedan ser du beröringspunkterna. Därefter följer en vägledning
som beskriver hur materialet korrelerar med olika delar av läroplanen i de samhällsorienterade ämnena
för årskurs 1–3, samhällskunskap för årskurs 4–6 samt hem- och konsumentkunskap för årskurs 1–6.
Koppling till skolans mål och riktlinjer
•Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka
medvetna etiska ställningstaganden grundade
på kunskaper om mänskliga rättigheter och
grundläggande demokratiska värderingar samt
personliga erfarenheter.
•Respekterar andra människors egenvärde.
•Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck
och kränkande behandling, samt medverkar till
att hjälpa andra människor.
•Kan leva sig in i och förstå andra människors
situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen.
•Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön
som miljön i ett vidare perspektiv.
SCHYSSTA BANANER?
•Ger eleven kunskap om mänskliga rättigheter.
•Ger eleven möjlighet att formulera etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter.
•Ger eleven ökad förståelse för andra människors
situation.
•Ger eleven verktyg för att kunna hjälpa andra
människor att visa respekt och omsorg gällande
såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv.
jämställdhet och relationer.
•Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla
människors lika värde samt barnets rättigheter i
enlighet med konventionen om barnets rättigheter
(FN:s barnkonvention).
•Metoder för att söka information från olika källor:
intervjuer, observationer och mätningar.
SCHYSSTA BANANER?
Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll genom att:
•Ge eleven kunskap om hur olika livsförutsättningar
kan se ut i världen.
•Ge eleven kunskap om grundläggande mänskliga
rättigheter och FN:s barnkonvention.
•Ge eleven uppgifter som innebär att söka
information genom intervjuer och observationer.
SAMHÄLLSKUNSKAP (ÅK 4–6)
Undervisningen ska bland annat behandla följande
centrala innehåll:
Koppling till kursplaner
•De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och
betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet
med barnkonventionen.
•Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar
av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av,
välstånd och fattigdom.
Nedan ser du vilka kursplaner och centrala innehåll
som detta material berör.
SCHYSSTA BANANER?
DE SAMMHÄLLSORIENTERADE ÄMNENA (ÅK 1–3)
Undervisningen ska bland annat behandla följande
centrala innehåll:
•Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel
gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller,
Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll genom att:
• Ge eleven kunskap om mänskliga rättigheter och
barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Ge eleven förståelse för några av orsakerna till fat-
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 6
tigdom.
• Ge eleven ökad förståelse gällande konsekvenser
av fattigdom.
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP (ÅK 1–6)
Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• Värdera val och handlingar i hemmet och som
konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska
bland annat behandla följande centrala innehåll:
• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel
utifrån jämförpris.
SCHYSSTA BANANER?
Materialet behandlar nämna centrala innehåll och
ger eleverna möjlighet att utveckla nämnda förmågor genom att:
• Ge eleven kunskap om vilka olika val konsumenten
kan göra och hur dessa val kan påverka andra.
• Ge eleven övning i att värdera och välja mellan
varor, utifrån jämförelser.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 7
Pedagogik för hållbar utveckling
Finns det?
Vad är en hållbar utveckling? Och hur är det tänkt
att elever ska ta till sig den kunskapen på ett sätt så
att de själva blir en del av en hållbar utveckling?
Ett pedagogiskt förhållningssätt till begreppet
”hållbar utveckling” bör innefatta mer än enbart information om vad begreppet innebär. Material och
metodik som kan användas för att inspirera eleverna
till handlingskraft, som ger eleverna möjlighet att utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling,
är en viktig del av det pedagogiska arbetet kring
ämnet.
att gå. Glädjande nog så är världen i stort en bättre
plats att leva på idag jämfört med för 25 år sedan.
Fler människor kan läsa och skriva än tidigare och
andelen fattiga är mindre än någonsin. På en global nivå har den förväntade livslängden ökat markant, 1960 var livslängden 52,5 år och idag är den
nästan 70 år. Även andelen barn som börjar skolan
ökar, 2007 påbörjade 137 miljoner barn någon form
av skolgång vilket är sju miljoner fler än 1999. (Källa:
UNPD)
Studier visar att ungdomar som utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling gör detta genom några centrala punkter som bland annat innebär att eleven upplevt en känsla av att vilja förändra
något i världen, och att samtidigt ändå känna en
framtidstro och uppleva att man besitter den kunskap som krävs för att göra denna förändring man vill
se. Det innebär att man i rollen som pedagog måste
ge eleven möjlighet till att både förstå sin omvärld
såväl som att få tillfälle att reflektera över sin egen
roll i den. Och inte minst att få verktyg för förändring.
Det här materialet är ett verktyg för att arbeta
med detta. Dels så ger det eleverna möjlighet till
omvärldsanalys och dels så får eleverna möjlighet
att formulera egna etiska ställningstaganden. Det
verktyg för förändring som det kretsar kring i det här
materialet är konsumentens möjlighet till påverkan.
MEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?
För att bli stärkt i sitt engagemang för en bättre värld
är det viktigt att få veta att världen utvecklas och på
många sätt blir bättre, det kan annars vara svårt att
känna att de val man gör spelar någon roll i ett större
sammanhang. Det kan däremot vara svårt att entydigt säga att världen blir ”bättre”, till exempel ökar
klyftorna mellan fattiga och rika och hungern ökar istället för att minska, ca 1 miljard människor är kroniskt
hungriga och enlig UNICEF dör tusentals barn varje
dag av orsaker som skulle kunna förhindras (UNICEF:
The State of the World’s Children 2011: Adolescence
– An Age of Opportunity). Det är med andra ord en
lång väg kvar, där varje steg i rätt riktning är värd
TIPS!
På www.millenniemalen.nu finns lättillgänglig information om utvecklingen i
världen. Där finns även boken ”Blir världen
bättre?” att beställa eller att ladda ner
som PDF.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 8
Om Lektionsplaneringarna
"Schyssta bananer?" är upplagt på fem lektionstillfällen, varav det fjärde är ett annorlunda och
undersökande studiebesök i en mataffär. Nedan finner du kortfattad information om varje lektions
tema och innehåll samt hur materialet är åldersanpassat.
LEKTION 1
LEKTION 5
Relationen mellan konsument och producent
Varifrån kommer bananen vi äter? Vem har odlat
den och hur kommer den hit till Sverige? Eleverna lär
sig om handelskedjan för bananer och får lära känna Grace och hennes mamma som bor i Ghana.
Graces mamma arbetar på en Fairtrade-certifierad
bananplantage.
Vad kan jag göra?
Eleverna får möjlighet att knyta ihop säcken och
reflektera över arbetet som gjorts. Avslutningsvis
ges möjlighet för eleverna att själva fundera över
val som kan göras i sin omgivning, på skolan eller
hemma.
ÅLDERSANPASSNING
LEKTION 2
Barnarbete och barns rättigheter
Varför tvingas många barn att arbeta istället för att
gå i skolan? Eleverna lär sig exempel på orsaker till
varför inte alla barn kan gå i skolan. Eleverna får lära
sig om barns rättigheter och FN:s barnkonvention.
Materialet är indelat efter årskurs 1–3 och 4–6. Du
som lärare kan anpassa upplägget genom att lägga till eller ta bort delar samt att använda extramaterialet.
LEKTION 3
Fairtrade – ett enkelt sätt att göra skillnad
Hur kan vi förbättra förutsättningarna för andra människor? Eleverna får lära sig om etisk handel och vad
Fairtrade är. Eleverna får veta hur vi kan förbättra
förutsättningarna för andra människor genom våra
val som konsumenter.
LEKTION 4
Butiksbesök (undersökningar kring Fairtrade-märkta
produkter)
Hur vet vi vilka varor som är Fairtrade-märkta? Eleverna lär sig om Fairtrade-märkta produkter genom
lustfyllda uppgifter som ska lösas i butiken. För de
äldre eleverna finns uppdragskort med enkätundersökning mm.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 9
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 10
LEKTIONSPLANERINGAR
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 11
NNNNNN
Lektionsplaneringar
lektion 1: Relationen mellan konsument och producent
Varje dag köper och konsumerar vi varor som människor har producerat i andra delar av världen. I
Sverige kan vi till exempel inte odla bananer, kaffe, kakao eller bomull, så vi köper detta av människor
från bland annat Costa Rica, Peru, Kenya och Ghana. Inte alla av oss har kunskap om vem det är som
odlat och producerat de råvaror vi äter. Kanske är det just därför som många av oss köper varor som
producerats under svåra förhållanden. Bananen är den populäraste frukten i hela världen, 100 miljoner
ton bananer produceras varje år varav 15 miljoner exporteras till Sverige. Hur kommer det sig att de
som odlar något som säljer så bra som bananer är fattiga? Hur odlas bananer och hur kommer de hit
till Sverige?
åk 1–3
DU BEHÖVER:
-- Whiteboard och pennor
-- Tavelmagneter/häftmassa
-- Bilderna på frukterna
-- Bakgrundsfakta om frukterna
(Sid 30)
-- Någon typ av världskarta
-- Bilderna på handelskedjan
för bananer
-- Filmen om Grace i Ghana
eller Text 1 om Grace i Ghana
(Sid 27)
-- Uppkopierade bildmanus
(Kopieringsmaterial sid 30)
-- Ev. läsförståelseuppgift
om Ghana
(Kopieringsmaterial sid 11)
-- Färgpennor till eleverna
-- Ev. bananer
INGÅNG
Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt?
•Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har
just denna frukt som sin favorit.
•Rösta fram klassens favoritfrukt.
SAMTAL
Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30)
•Låt eleverna gissa vilken av frukterna som är Sveriges mest
populära, näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen.
•Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan.
FAKTA
Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen
leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning.
•Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till
Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan.
Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån? Hur kom
bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom
ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana.
•Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text
1 om Grace i Ghana (Sid 27).
•Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts
i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på
plantage.
UPPDRAG
EXTRAUPPGIFTER:
Uppgifter med exempelvis
cirkeldiagram, procent och
bråk finns för åk 4–6 men kan
även passa yngre elever.
Rita och reflektera
•Bildmanus. Låt eleverna rita till texten. Alternativt får eleverna
rita till en läsförståelseuppgift som du läser högt.
AVSLUTNING
Ta tid till att se på de bilder som ritats och prata om dessa.
•Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder.
•Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes
familj igen.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 12
NNNNNN
Lektionsplaneringar
åk 4–6
DU BEHÖVER:
-- Whiteboard och pennor
-- Tavelmagneter/häftmassa
-- Bilderna på frukterna
-- Bakgrundsfakta om frukterna
(Sid 30)
-- Någon typ av världskarta
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Filmen om Grace i Ghana eller
Text 1 om Grace i Ghana (Sid 27)
-- Uppgifter om bananer mm
(Kopieringsmaterial sid 22, 26, 27)
-- Uppgifter om Ghana
(Kopieringsmaterial sid 11–14)
-- Färgpennor till eleverna
-- Ev. bananer
INGÅNG
Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt?
•Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har
just denna frukt som sin favorit.
•Rösta fram klassens favoritfrukt.
SAMTAL
Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30)
•Låt eleverna gissa vilken frukt som är Sveriges mest populära,
näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen.
•Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan.
FAKTA
Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen
leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning.
•Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till
Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan.
Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån osv? Hur kom
bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom
ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana.
•Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text
1 om Grace i Ghana (Sid 27).
•Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts
i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på
plantage.
UPPDRAG
Svenska- / matematikuppgift (Kompieringsmaterial sid 22, 26, 27)
•Uppgifter om bananodling i Ghana mm.
AVSLUTNING
•Ät bananer och/eller gå igenom elevernas arbete med
uppdraget.
•Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes
familj igen.
Beställ Fairtrade-rapporten 2011 kostnadsfritt från Fairtrade.se om du vill veta mer om
barnarbete och Fairtrade.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 13
NNNNNN
Lektionsplaneringar
lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter
Många barn berövas sin barndom genom att tvingas arbeta hårt. Enligt FN arbetar 215 miljoner barn
idag, varav 115 miljoner är fast i vad som kallas för värsta formen av barnarbete. De allra flesta barn
som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. Barnarbete är ett problem för hela samhällen eftersom det
berövar barn möjlighet till skolgång, vilket innebär ett stort hinder för ekonomisk tillväxt och utveckling.
Barnarbete går inte att skilja från andra utvecklingsproblem, utan måste ses som en konsekvens av
fattigdom där föräldrars ekonomiska förutsättningar är vad som till stor del avgör om barnen måste
jobba eller inte. Varför går inte alla barn i skolan? Vad är barnarbete? Vad innebär barns rättigheter
och FN:s barnkonvention?
åk 1–3
DU BEHÖVER:
-- Någon typ av världskarta
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28)
-- Barns rättigheter (Sid 26)
-- Uppkopierade, isärklippta
artikelkort ur barnkonventionen
(Kopieringsmaterial sid 24, 25)
-- Färgpennor till eleverna
-- Stora ritpapper
-- Ev. bananer
INGÅNG
Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana.
•Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla
till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och
hennes familj? Visa på kartan.
•Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28)
SAMTAL
Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan?
•Grace går i skolan. Varför är det så många barn som inte gör
det? Finns det barnarbete som är bra? Är det barnarbete
att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok att barn
arbetar?
•Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför?
FAKTA
Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26)
•Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen.
•Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att
förklara så mycket kring dem (om det passar dina elever, ex för
åk 3).
UPPDRAG
TIPS!
På www.unicef.se finner
du hela barnkonventionen i tre versioner;
hela konventionen, i en
förkortad version samt i
en lättläst version.
Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen.
•Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje
grupp.
•Yngre elever: Vad betyder artikeln? Rita en bild som passar till.
•Äldre elever: Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater
eller en muntlig redovsning om sin artikel.
•Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar.
AVSLUTNING
Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen.
•Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder.
•Samtala kring vilken artikel eleverna tycker känns allra viktigast.
•Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes
familj.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 14
NNNNNN
Lektionsplaneringar
åk 4–6
DU BEHÖVER:
INGÅNG
-- Någon typ av världskarta
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28)
-- Barns rättigheter (Sid 26)
-- Uppkopierade, isärklippta
artikelkort ur barnkonventionen
(Kopieringsmaterial sid 24, 25)
-- Ev. bananer
Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana.
•Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla
till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och
hennes familj? Visa på kartan.
•Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28)
SAMTAL
Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan?
•Grace går i skolan, men varför är det så många barn i Ghana
som inte gör det? Finns det barnarbete som är bra? Är det
barnarbete att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok
att barn arbetar?
•Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför?
FAKTA
Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26)
•Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen.
•Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att
förklara så mycket kring dem.
UPPDRAG
Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen.
•Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje
grupp.
•Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater eller en
muntlig redovsning om sin artikel.
•Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar.
•Efter varje redovisning har ni korta samtal kring vilka hinder
det kan finnas i världen för att just den artikeln ska kunna
upprätthållas.
AVSLUTNING
Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen.
•Ät bananer och samtala kring vilken artikel eleverna tycker
känns allra viktigast för dem.
•Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes
familj.
"Vi lät eleverna göra egna konstverk utifrån barnkonventionens artiklar. Sedan lät vi andra
gissa vilka artiklar som målningarna föreställde – det blev en riktig snackis!"
Lärare, Stockholm
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 15
NNNNNN
Lektionsplaneringar
lektion 3: fairtrade - ett enkelt sätt att göra skillnad
Fairtrades vision är en världshandel på rättvisa villkor där mänskliga rättigheter inte kränks i produktionen
och där odlare och anställda i utvecklingsländer får möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor. Genom
kriterier för högre löner och minimipris får odlarna och deras familjer en ökad ekonomisk trygghet och
Fairtrade-premien används till utveckling av samhället, exempelvis för skolor och hälsovård. FN:s mål är
att utrota skadligt barnarbete till år 2015. En del i det arbetet är att skapa en rättvis handel som främjar
fattiga länders utveckling och det kan vi som konsumenter vara delaktiga i. Verktygen för förändring
finns, vilket ger oss konsumenter möjlighet att göra bra val när vi handlar. Vad kan vi hjälpa eleverna att
göra i sin närmiljö? Hemma? I skolan?
åk 1–3
DU BEHÖVER:
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Elevernas teckningar från lektion 2
-- Film 2 från Ghana eller Text 3 om
Grace i Ghana (Sid 29)
-- Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23)
-- Bilden på Fairtrade-logotypen
-- Rituppgift – vad föreställer
Fairtrade-märkningen?
(Kopieringsmaterial sid 29)
-- Färgpennor till eleverna
-- Ev. bananer
INGÅNG
Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det
Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på.
•Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla
till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och
hennes familj? Visa på kartan.
•Titta på Film 2 från Ghana. Alternativt läser du Text 3 om Grace i
Ghana för eleverna. (Sid 29)
FAKTA
Vad är Fairtrade? (Info finns på sid 22, 23)
•Vad betyder Fairtrade?
•Läs/berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni
sett/texten ni läst.
•Om du tycker att det passar: Berätta om Fairtrade-premien och
Fairtrade-kriterierna.
SAMTAL
Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för
konventionella bananer?
•Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen till barnets
mun.
•Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj
om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i
Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen.
•Varför tror du att Fairtrade finns?
•Vad tycker du är viktigt med Fairtrade?
TIPS!
På www.millenniemalen.
nu finns lättillgänglig information om utvecklingen
i världen. Där kan du
även beställa boken ”Blir
världen bättre?”.
UPPDRAG
Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra.
•Eleverna ritar vad de tycker att Fairtrade-logotypen föreställer.
•Låt eleverna fundera över vad de kan göra för att familjer
liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre
förutsättningar.
•Anteckna elevernas förslag. Spara förslagen till lektion 5.
AVSLUTNING
•Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 16
NNNNNN
Lektionsplaneringar
åk 4–6
DU BEHÖVER:
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Elevernas teckningar från lektion 2
-- Film 2 från Grace eller Text 3 om
Grace i Ghana (Sid 29)
-- Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23)
-- Bilden på Fairtrade-logotypen
-- Kopiera och förstora gärna
”Vad kan jag göra?”
(Kopieringsmaterial sid 31)
-- Rituppgift – vad föreställer
Fairtrade-märkningen?
(Kopieringsmaterial sid 29)
-- Färgpennor till eleverna
-- Ev. bananer
INGÅNG
Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det
Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på.
•Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer.
•Sätt ev upp elevernas teckningar av barnkonventionen.
•Frågor: Minns ni vad vi pratade om sist? Varför finns det barn
som inte går i skolan? Varför kan Grace gå i skolan?
•Titta på Film 2 från Ghana. Altternativt läser du Text 3 om Grace i
Ghana för eleverna. (Sid 29)
FAKTA
Vad är Fairtrade? Fairtrade-kriterierna? (Info finns på sid 22, 23)
•Vad betyder Fairtrade?
•Berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni
sett/texten ni läst.
•Berätta om Fairtrade-premien och Fairtrade-kriterierna.
SAMTAL
Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för
konventionella bananer?
•Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen til barnets
mun.
•Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj
om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i
Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen.
•Varför tror du att Fairtrade finns?
•Vad tycker du är viktigt med Fairtrade?
UPPDRAG
Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra.
•Låt eleverna rita sin egen tolkning av vad Fairtrade-logotypen
föreställer medan de funderar på vad de kan göra för att
familjer liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre
förutsättningar.
•Anteckna elevernas förslag. Spara elevernas förslag till lektion 5.
AVSLUTNING
•Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder.
Visa filmen "Gör Skillnad" där odlare berättar om Fairtrade. Filmen medföljer på DVD och är
5 minuter (den finns även i en version som är 1 minut). Filmen är på engelska med svenska
undertexter.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 17
NNNNNN
Lektionsplaneringar
lektion 4: studiebesök - eleverna undersöker i butiken
Varje dag konsumerar vi produkter som kommer från andra delar av världen. Vi har möjlighet att välja
produkter som producerats med hänsyn till mänskliga rättigheter och på så vis förbättra förutsättningarna
för andra människor genom våra val när vi handlar. I Sverige finns över 1300 Fairtrade-märkta produkter
inom ett 20-tal produktgrupper. Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ökade med 18
procent under 2010. 2007 var ökningen 165 procent, 2008 var den 75 procent, 2009 var ökningen 25
procent. 4,25 procent av de bananer vi köper i Sverige är Fairtrade-märkta. Finns det Fairtrade-märkta
bananer i matbutiken du brukar handla i? Hur vet man att en produkt i mataffären är Fairtrade-märkt
och hur hittar man dessa i butiken?
åk 1–3
DU BEHÖVER:
-- Uppdragskort (Kopieringsmaterial sid 5–7)
-- Tipspromenaden, den första sidan
(Kopieringsmaterial sid 8) Klipp
isär frågorna, eller förstora så att
en fråga finns på varje A4
-- Pennor till eleverna
-- Gärna en kamera för
dokumentation
INFÖR BUTIKSBESÖKET
Inför butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever,
kontaktar butiken och säger att ni kommer – och har roligt.
•Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet
eleverna gör.
•Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om
deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall
några frågor tillsammans med eleverna.
•Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar
dina elever.
•Gå gärna till butiken med en åldersblandad grupp, exempelvis
med faddergrupper. Då kan eleverna hjälpa varandra.
•Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass.
Vad passar bäst för dina elever?
•Ta gärna med en kamera för dokumentation.
UNDER BUTIKSBESÖKET
Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar. Kanske handlar
ni Fairtrade-märkt att baka med?
•Tipspromenad i butiken.
•Uppdragskort att lösa i butiken.
•Undersökning bland kunder och personal.
•Välj vad som passar dina elever bäst. Är gruppen uppdelad i
par som gör tipspromenaden tillsammans? Gör ena halvan av
klassen tipspromenaden medan andra halvan arbetar med
uppdragskorten – och sedan tvärtom?
EFTER BUTIKSBESÖKET
TIPS!
Sida två i tipspromenaden är för äldre elever,
men vissa frågor kanske
passar dina elever?
Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för
konventionella bananer?
•Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden.
•Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till
butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33).
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 18
NNNNNN
Lektionsplaneringar
åk 4–6
DU BEHÖVER:
-- Uppdragskort (Kopieringsmaterial sid 5–7)
-- Tipspromenaden
(Kopieringsmaterial sid 8, 9)
Klipp isär frågorna, eller förstora
så att en fråga finns på varje A4
-- Pennor till eleverna
-- Gärna en kamera för
dokumentation
INFÖR BUTIKSBESÖKET
Inflör butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever,
kontaktar butiken och säger att ni kommer – och har roligt.
•Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet
eleverna gör.
•Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om
deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall
några frågor tillsammans med eleverna.
•Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar
dina elever.
•Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass.
Vad passar bäst för dina elever?
•Ta gärna med en kamera för dokumentation.
UNDER BUTIKSBESÖKET
Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar.
•Låt eleverna göra tipspromenaden och uppdragskorten du valt.
•Allteftersom eleverna blir klara kan du låta dem göra en
undersökning i butiken. Formulera en relevant fråga som
eleverna frågar kunder i butiken och/eller söka svar bland
varorna. Kanske kan eleverna redovisa svaren i klassrummet
med lämpligt diagram?
Exempel på undersökande uppgifter:
•Hur många sorters kakao finns? Hur många av dem är Fairtrade?
•Fråga en kund om han/hon vet vad Fairtrade är. Gör statistik på
hur många ja- och nej-svar du får.
•Fråga någon som jobbar i butiken om det blir fler eller färre
Fairtrade-märkta varor i butiken.
•Vilka länder kommer de Fairtrade-märkta produkterna ifrån?
EFTER BUTIKSBESÖKET
Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för
konventionella bananer?
•Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden.
•Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till
butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33).
Om ni är två kollegor i butiken hinner den ena av er gå runt och sätta upp tipspromenaden
medan den andre instruerar eleverna, delar ut papper och pennor mm.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 19
NNNNNN
Lektionsplaneringar
lektion 5: vad kan jag göra?
Konsumentpåverkan är ett av de verktyg som kan användas för att förbättra förutsättningarna för
många människor i utvecklingsländer. Konsumenter vill inte vara med och bidra till barnarbete om
det finns möjlighet att låta bli, och där är oberoende certifieringar och produktmärkningar ett sätt för
en medveten konsumtion. En mångårig utvärdering* av arbetet med att avskaffa barnarbete inom
kakaoindustrin i Ghana och Elfenbenskusten lyfter särskilt fram oberoende certifiering som en viktig
väg att gå och pekar på Fairtrade som ett exempel på sådan certifiering. Det som behövs är en
efterfrågan från oss konsumenter. Vad kan göras på skolan? På arbetsplatsen? Hemma?
åk 1–3
DU BEHÖVER:
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23)
-- Materialet från besöket i butiken
-- Kopiera, och förstora
görna, "Vad kan jag göra?"
(Kopieringsmaterial sid 31)
-- Fyll på med elevernas egna
förslag från lektion 3 på ”Vad kan
jag göra?”-pappret
-- Ev. ingredienser till bakning
-- Ev. recept till bakning (Sid 32)
-- Ev. filmen ”Gör Skillnad”
-- Ev. bananer
INGÅNG
Återkoppla till butiksbesöket
•Vad var det vi gjorde i affären?
•Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden.
UPPDRAG
Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket
•Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de
arbetade med i butiken.
•Eleverna berättar två och två för varandra vad de kom fram till,
alternativt ritar.
•Eleverna gör stapeldiagram eller tecknar en serie kring vad de
fått reda på under besöket i butiken.
AVSLUTNING
Vad kan vi göra framöver?
•Ät bananer tillsammans och läs upp förslagen på handlingar
som står på ”Vad kan jag göra?”.
•Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra
och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag
då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget.
UPPFÖLJNING
TIPS!
Bjud in föräldrar till föräldramöte där eleverna
bjuder på Fairtrade-märkt
fika. Låt föräldrarna titta
på målningar av artiklar
ur barnkonventionen.
Kan de gissa vilka artiklar
eleverna har målat?
Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag?
•Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det
har gått med uppdraget.
•Ta gärna fram "vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala
med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen.
*Oversight of Public and Private Initiativet o Eliminate the Worst Forms of Chlid Labor in the Cocoa Sector in the Côte d’Ivorie and
Ghana, Tulane University, 2011
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 20
NNNNNN
Lektionsplaneringar
åk 4–6
DU BEHÖVER:
-- Bilderna på handelskedjan för
bananer
-- Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23)
-- Materialet från besöket i butiken
-- "Vad kan jag göra?"
(Kopieringsmaterial sid 31)
Fyll på med elevernas egna
förslag från lektion 3
-- Ev. ingredienser till bakning
-- Ev. recept till bakning (Sid 32)
-- Ev. filmen ”Gör Skillnad”
-- Ev. bananer
INGÅNG
Återkoppla till butiksbesöket
•Vad var det vi gjorde i affären?
•Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden.
UPPDRAG
Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket
•Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de
arbetade med i butiken.
•Uppdragskorten kan redovisas i samtal, som kollage, stapel- eller
cirkeldiagram, tecknad serie etc.
AVSLUTNING
Vad kan vi göra framöver?
•Ät bananer tillsammans och läs upp de olika förslagen på
handlingar från "vad kan jag göra?". För in elevernas förslag från
lektion 3 om du inte redan gjort det.
•Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra
och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag
då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget.
UPPFÖLJNING
Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag?
•Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det
har gått med uppdraget.
•Ta gärna fram "Vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala
med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen.
Varför inte utlysa en teckningstävling på skolan med temat: ”Måla en schysst banan”?
Fotografera och maila gärna till Fairtrade: info@fairtrade.se
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 21
NNNN
bilagor
om Fairtrade
Ditt val vid butikshyllan kan göra en stor skillnad för människor på andra sidan jorden. Enligt FN arbetar
215 miljoner barn idag, och av dessa är 115 miljoner barn fast i vad som kallas för värsta formen av
barnarbete. Barnarbete är till stora delar en konsekvens av fattigdom, men om dessa familjer istället
kan få mer pengar för sitt arbete och det som de odlar, så får de bättre förutsättningar i sina liv. Då
har de råd med mat, och barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. När du väljer Fairtrade-märkta
produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina
arbets- och levnadsvillkor.
FAIRTRADE ÄR EN PRODUKTMÄRKNING
Fairtrade är ett namn på en produktmärkning som
handlar om rättvis handel. För att en produkt ska
få Fairtrade-märkningen krävs att vissa kriterier har
uppfyllts. Dessa kriterier är baserade på mänskliga
rättigheter (ILO:s kärnkonventioner) och förbjuder
till exempel skadligt barnarbete i produktionen.
Fairtrade-kriterierna är till för att skapa ekonomisk,
social och miljömässig utveckling.
Ett sätt för konsumenter att göra skillnad
Fairtrade är ett sätt för konsumenter att kunna göra
ett enkelt val i vardagen som gör skillnad. Handlar
man Fairtrade-märkta varor så vet man att de som
odlat exempelvis bananerna man köpt har fått betalt för sitt arbete och det som de odlat, vilket ger
dem möjlighet till att förbättra sina levnadsvillkor, till
skillnad mot att få för lite betalt.
Fairtrade är enkelt – när vi köper Fairtrade-certifierade varor får odlare i utvecklingsländer betalt
enligt Fairtrades kriterier så att de kan förbättra sina
levnadsvillkor.
i själva arbetet enligt Fairtrade. Du kan läsa mer på
fairtrade.se
För en hållbar utveckling
Brundtlandrapporten (”Our Common Future”) är en
rapport som utarbetades av FN:s Världskommission
för miljö och utveckling 1987. Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling
lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa
sina behov."
Arbetet för hållbar utveckling ses som en process
som berör sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, där en helhetssyn är central – alla tre pelarna
måste finnas på plats för att vi ska kunna tala om en
hållbar utveckling. Denna helhetssyn finns i Fairtrades
kriterier som syftar till att skapa utveckling inom alla
de tre områdena.
Fairtrade motverkar skadligt barnarbete
Fairtrade är ett sätt att motverka fattigdom på sikt,
genom våra val när vi handlar. Fairtrade är även ett
sätt att motverka barnarbete i utvecklingsländer,
bland annat därför att barnarbete är en konsekvens
av fattigdom.
Fairtrade är inte bistånd, det handlar om att de
som odlar råvaran ska få ett bättre pris för sitt arbete. Dessutom ska inga mänskliga rättigheter kränkas
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 22
NNNN
bilagor
om Fairtrade-kriterierna
vad innebär det att något är Fairtrade-märkt?
När Fairtrade-märka varor produceras så görs detta utifrån särskilda kriterier. Dessa kriterier är till
för att kunna styra in produktionen på ett sätt som leder till förbättrade livsvillkor för människor i
utvecklingsländer. Kriterierna ser lite olika ut beroende på vilken produkt det handlar om. Fairtrademärkta produkter har ofta ett högre pris än liknande produkter utan märkning, vilket bland annat
beror på att odlarna som lägst ska få ett minimipris vid försäljningen av råvaran, ett pris som inte får
understiga produktionskostnaden. Dessutom garanteras odlarna en Fairtrade-premie – ett ekonomiskt
tillskott utöver försäljningspriset – som används till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet, till
exempel i hälsovård, utbildning, infrastruktur och produktivitetsförbättringar.
VAD SÄGER FAIRTRADE-KRITERIERNA?
Varor som är Fairtrade-märkta har producerats utifrån kriterier som innebär att odlare och anställda i
utvecklingsländer ska få:
1. Betalt för sitt arbete.
2. En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor.
3. Vara med och tala om vad de tycker.
4. Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att
arbeta.
5. Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar mm.
"Betalt för sitt arbete” innebär?
Som anställd på ett Fairtrade-certifierat plantage
får du en minimilön och regler för dina arbetstider
mm. Som odlare får du ett minimipris för det du odlar, oavsett om världsmarknadspriset sjunker. Du får
även kontrakt under längre tid, med de som köper
det du odlar. Det gör att du är lite tryggare då du vet
att du har en inkomst en tid framåt.
"En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor"
innebär?
Det är förbjudet med gifter som är farliga för dig och
miljön.
"Vara med och tala om vad de tycker" innebär?
Enligt Fairtrade har alla som vill rätt att organisera sig
fackligt.
Den Fairtrade-premie som betalas ut måste användas till något som alla berörda kommer fram till under
demokratiska former. Alla får vara med och bestämma.
"Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta"
innebär?
Skadligt barnarbete är förbjudet enligt Fairtrade.
Inget Fairtrade-certifierat plantage får till exempel
ha barn anställda hos sig. De vuxna får även tillräckligt betalt för att ha råd att låta sina barn gå i skolan
istället för att arbeta.
"Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar" innebär?
En Fairtrade-premie betalas ut till odlare och anställda. Premien innebär extra pengar som ska användas till att förbättra samhället där odlarna och
deras familjer bor. Som exempel används Fairtradepremien ofta till att förbättra skolor, hälsovård eller
vattenförsörjning. För till exempel bananer uppgår Fairtrade-premien till en dollar per bananlåda,
pengar som köparen betalar till odlaren.
Exempel på förbättrade ekonomiska villkor (2007)
(Källa: Fairtrade International, barchart.com)
Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll
88 miljoner kr i premie, vilket användes främst till:
1. Investeringar i produktionen
2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, mikrokrediter, äldreomsorg)
3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer)
Minimipris: odlarna fick också 252 miljoner kronor i
”prisfördel” (utöver premien) en extra intäkt utöver
det konventionella priset.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 23
NNNN
bilagor
Vanliga frågor och svar om Fairtrade
Varför finns Fairtrade?
Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa
mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Mycket av det vi
konsumerar producerats i världens utvecklingsländer under bedrövliga
arbets- och levnadsvillkor. Ibland även genom barnarbete och under
slavliknande förhållanden.
Vad är Fairtrade?
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar
för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor.
Vilka produkter kan vara
Fairtrade-märkta?
Exempelvis kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och
annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis
och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull.
Vad är skillnaden mellan KRAV
och Fairtrade?
Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion. KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion.
Hur stor del av de Fairtrademärkta produkterna är ekolgiska?
I Sverige är ca 78 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter även ekologisk. I världen ca 30 procent.
Är det inte bättre att köpa närproducerat istället för Fairtrademärkta produkter?
Alla de produkter som är Fairtrade-märkta har producerats i utvecklingsländer i Afrika, Asien eller Sydamerika. De flesta Fairtrade-märkta
produkterna kan man inte odla här i Sverige.
Men transporterna av Fairtrademärkta produkter från utvecklingsländer har väl klimatpåverkan?
En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart en vara är, men produktionsförhållandena bidrar ofta med den
största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur
klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver
framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre
Kan en produkt som innehåller
flera ingredienser vara Fairtrademärkt?
Ja, det kallas för ”sammansatta produkter”, t ex glass och chokladkakor.
I regel innebär det att alla ingredienser i produkten ska vara Fairtrademärkta om det finns att tillgå. T.ex. socker och vanilj i vaniljglass.
Hur mycket av mina pengar går
till den som producerat varan när
jag handlar Fairtrade-märkt?
När du köper exempelvis en Fairtrade-märkt banan så har odlaren redan fått betalt för den, allt enligt Fairtrades kriterier, av den som importerar varan. På så sätt behövs alltså inget sätt att kanalisera dina
pengar till odlaren. Däremot kontrollerar FLO-Cert (det kontrollorgan
som kontrollerar att Fairtrades kriterier uppfylls) att betalningar, volymer
och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 24
NNNN
bilagor
Vad är det för skillnad mellan
Fairtrade och bistånd?
Uttrycket ”Trade – not aid” förklarar det enklast. Dvs till skillnad från
bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor
möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation,
genom handel och entreprenörskap.
Är rättvis handel samma sak som
Fairtrade?
Nej. Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Inom rättvis handelrörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden
handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats.
Vad är Rättvisemärkt?
Fairtrade Sverige hade tidigare det svenska namnet Rättvisemärkt. För
att kunna förenkla handeln med Fairtrade-märkta produkter internationellt heter Rättvisemärkt numera Fairtrade Sverige.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 25
NNNN
bilagor
Barns rättigheter
kort om fn:s barnkonvention
Arbetet kring barns rättigheter påbörjades redan efter första världskriget och sedan 1989 finns FN:s barnkonvention, 54 artiklar om mänskliga rättigheter för
barn.
Artiklarna gäller för alla barn i alla länder och de
länder som undertecknat konventionen åtar sig
att följa den. I de fall som länder inte lever upp till
barnkonventionen är det ofta en följd av fattigdom.
Exempelvis har alla barn rätt att gå i skolan enligt
barnkonventionen, men trots att ett land har skolplikt
är det inte säkert att möjlighet finns för alla att låta
sina barn gå i skolan, av ekonomiska skäl.
Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner. FN:s barnkonvention tar i flera artiklar upp frågor som har att
göra med barnarbete. Här följer några exempel på
vad som beskrivs i artiklarna.
EXEMPEL PÅ ARTIKLAR UR BARNKONVENTIONEN
Artikel 1 handlar om att ett barn är varje människa
under 18 år.
Artikel 28 handlar om att varje barn har rätt till gratis
grundskoleutbildning.
Artikel 31 handlar om att varje barn har rätt till lek,
vila och fritid.
Artikel 32 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller
äventyrar barnets hälsa.
Artikel 34 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot
att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Artikel 35 handlar om att staten ska bekämpa handel med barn.
Texten bygger på Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Fullständiga exemplar finns kostnadsfritt att beställa från www.ud.se
Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn.
Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, oavsett hudfärg, kön eller religionstillhörighet.
Artikel 6 handlar om att barnet har rätt att leva och
utvecklas. Rätt till att leva kan både innefatta att
barn inte blir dödade i krig och att barn får den vård
de behöver. Rätt att utvecklas innebär att länderna
ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård,
ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
Artikel 24 handlar om att varje barn har rätt till hälsooch sjukvård.
TIPS!
På www.unicef.se finner du hela barnkonventionen i tre versioner; hela konventionen, i en
förkortad version samt i en lättläst version.
Artikel 27 handlar om att varje barn har rätt till skälig
levnadsstandard.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 26
NNNN
bilagor
Om Grace i Ghana 1
Text att läsa som alternativ till filmen
EN HÄLSNING
Hej.
Jag heter Grace och är 11 år. Jag bor i Ghana i västra Afrika med min familj. Jag ska berätta lite om mig
själv, min familj och om Ghana.
Vi bor i en liten by som ligger utanför staden Akuse.
Jag bor tillsammans med min mamma Patience,
pappa Rafael och mina tre syskon. I byn som vi bor i
finns det 16 hus, och vi är 16 familjer som bor här. Husen ligger tätt ihop och alla familjerna i husen delar
på tre toaletter. Duscharna och toaletterna finns i ett
litet hus i området. Dricksvatten hämtar vi i en brunn
en bit härifrån.
I vår familj hjälper alla till med någonting, och min
uppgift är att sköta disken. Jag diskar varje morgon
och kväll. Jag hämtar vatten i huset där duscharna
finns, sen brukar jag sitta utanför vårt hus och diska i
en diskbalja som vi har.
Min skola ligger i Akuse, en liten stad som ligger en
bit bort. Jag promenerar dit varje dag, oftast tillsammans med min kompis. Jag tycker om att gå i skolan,
när jag blir stor vill jag bli journalist och rapportera
nyheter i tv.
På fritiden brukar jag umgås med min kusin. Vi brukar leka eller bada efter skolan. Vi sjunger ganska
mycket också.
Jag tycker att det är roligt att ni nu sitter i Sverige och
läser om Ghana och om mig. Jag hoppas ni har det
bra, och att ni ska få lära er lite grann om Ghana och
att ni får se hur det går till när man odlar bananer
som sedan hamnar i mataffärerna hos er i Sverige.
Jag har hört att ni äter mycket bananer i Sverige! Det
är så varmt här i Ghana, så det passar väldigt bra att
odla bananer här.
Hej då, från Grace.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 27
NNNN
bilagor
Om Grace i Ghana 2
OM BARNARBETE I GHANA
Varje vardag går Grace i skolan. På somrarna har
hon sex veckors sommarlov. Det är skolplikt i Ghana,
precis som i Sverige. Det betyder att alla barn ska
gå i skolan. Ändå är det många barn som inte går i
skolan i Ghana. Deras familjer har för lite pengar, så
barnen måste arbeta istället.
Ghana är ett fattigt land, framförallt på landsbygden, men det blir bättre och bättre. Eftersom Ghana är ett fattigt land är det vanligt att många barn
arbetar istället för att gå i skolan. Just nu måste så
många som en miljon barn arbeta istället för att gå i
skolan, och i norra delarna av Ghana är det ganska
vanligt med trafficking av barn, det betyder att man
köper och säljer barn som tvingas jobba. De barn
som säljs och tvingas skiljas från sina familjer är ofta
7-11 år. Det händer att de aldrig mer träffar sina familjer igen. De familjer som skickar iväg sina barn är
oftast så fattiga att de inte har råd med mat till sina
barn hemma, kanske hoppas man att barnet ska få
det bättre dit man skickar barnet. Man arbetar för
att få slut på barnarbete och tvångsarbete i Ghana,
men det är svårt eftersom många i landet är så fattiga.
Grace har tur. Hennes mamma och pappa arbetar
på en Fairtrade-certifierad plantage som odlar bananer. Det betyder att de som arbetar där har det
bättre än de som arbetar på andra bananplantage.
Det innebär att Graces mamma och pappa tjänar
tillräcklig med pengar för att Grace ska kunna gå i
skolan istället för att jobba.
De som jobbar på Fairtrade-plantagen får bland annat gratis sjukvård och bättre lön. Inga farliga kemikalier används mot ogräset heller, så det är en bättre
miljö att arbeta i än på andra bananplantage. Grace går i skolan för att hennes familj har råd att låta
henne göra det.
Fairtrade-plantagen ger även pengar till familjen så
de kan gå till sjukhuset om någon i familjen blir sjuk.
Tack vare Fairtrade har även sjukhuset och skolan
kunnat bli bättre.
”Det är viktigt att ni köper Fairtrade-märkta bananer” säger Graces mamma och menar att odlarna i
fattiga länder får det bättre.
BARNARBETE PER SEKTOR
(Inom åldersgruppen 5–17 år)
Källa: ILO 2010
Odefinerad
(7 %)
Service & tjänster
(26 %)
Industri
(7 %)
Jordbruk
(60 %)
Värsta formen av barnarbete
minskar i världen. men i Afrika
söder om Sahara ökar siffrorna,
där är 1 av 4 barn fast i
barnarbete.
(Källa: ILO 2010)
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 28
NNNN
bilagor
om Grace i Ghana 3
Text att läsa som alternativ till filmen
GRACES MAMMA BERÄTTAR OM FAIRTRADE
Grace mamma arbetar på en bananplantage. Det
är ett Fairtrade-certifierat plantage, vilket betyder
att arbetet med bananerna sker utifrån vissa regler,
så kallade kriterier. Dessa kriterier finns för att de som
arbetar med bananerna ska få det bättre än om de
hade arbetat med bananodling på andra ställen.
Graces mamma heter Patience, hon berättar för oss
vad som är bra med att arbeta på Fairtrade-plantage.
”Den här Fairtrade-plantagen är även ekologisk,
så här använder vi inga skadliga gifter mot ogräs.
Istället rensar vi allt ogräs för hand. Det tar lite tid att
rensa ogräs, men jag är glad att jag inte behöver
arbeta i gift. Många andra som arbetar med bananodling arbetar med farliga gifter.”
kronor om året, det är inte alla som har råd med det
annars. Sjukförsäkringen gäller även för tre andra i
familjen, så om någon av oss blir sjuk så har vi råd att
gå till sjukhuset. Det känns tryggt.”
Av Fairtrade-premien har vi
förbättrat sjukhuset och vi som
jobbar på Fairtrade-plantagen
har sjukförsäkring som även gäller
för tre närstående.
Patience, bananodlare i Ghana
Fairtrade-plantagen har även andra fördelar för de
som arbetar där. Fördelarna får även arbetarnas
familjer och omgivning ta del av. Patience berättar
vidare:
”Vi tjänar inte mycket pengar här. Men vi tjänar lite
bättre är de flesta andra som arbetar med bananodling. Jag tjänar 16 kronor om dagen, annars tjänar
man vanligtvis 14 kronor om dagen.”
Men Fairtrade innebär inte bara en lite högre lön till
de anställda. Grace berättar om Fairtrade-premien
som alla som arbetar inom Fairtrade-plantagen ska
vara med och bestämma vad den ska användas till.
Det är extra pengar som ska användas till något som
är bra för alla.
”Med hjälp av Fairtrade-premien har sjukhuset förbättrats här. Förut var sjukhuset för litet, nu har de
byggt en utbyggnad av sjukhuset så allt fungerar
mycket bättre. Alla vi som arbetar på plantagen har
även fått en sjukförsäkring betald. Den kostar 100
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 29
NNNN
bilagor
Frukt
Sveriges mest populära frukter
De populäraste frukterna i Sverige, sett till andelen
av totala fruktförsäljningen är:
1. Bananer
18 %
2. Äpplen
14 %
3. Apelsiner
7%
4. Vindruvor
7%
5. Päron
5%
(Källa: SCB)
Andelarna varierar aningen år från år och under
vissa delar av året kan stora variationer ske.
VAR KOMMER FRUKTEN IFRÅN?
Banan
En tredjedel av bananerna vi importerar kommer
från Costa Rica. De Fairtrade-märkta samt ekologiska bananerna vi importerar till Sverige kommer
främst från Dominikanska Republiken.
Äpple
Det finns ca 7 000 äppelsorter. Många av våra mest
populära sorter växer i Sverige. I stort sett finns det
gott om svenska äpplen från höst till vår i våra matbutiker.
Apelsin
Under vinterhalvåret importeras apelsiner exempelvis från Spanien. Under sommarhalvåret importeras
apelsinerna bland annat från Sydafrika och Brasilien.
Fairtrade-märkta apelsiner importeras främst från
Sydafrika och Egypten.
Vindruvor
Vindruvor odlas och importeras från olika delar av
världen. Fairtrade-märkta vindruvor importeras
främst från Sydafrika. (Enbart ca 10 % av alla vindruvor i världen som skördas äts som färsk frukt, sk bordsdruvor. 85 % används istället till vintillverkning och 5
% till russin.)
Päron
Päron odlas i stora delar av världen. Svenska päron
finns i våra butiker under hösten, övrig del av året importerar vi päron från bland annat USA, Sydamerika
och Sydafrika.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 30
NNNN
bilagor
bananens väg från ghana till sverige
förslag på frågeställningar till diskussionsmaterialet
BILD 1
Pojken som äter bananen
Vad ser vi?
Var tror ni han har fått bananen ifrån?
Var tror ni bananen är köpt?
BILD 2
Mataffären där bananen är köpt
Hur ofta tror ni hans föräldrar köper bananer?
Hur kom bananen till butiken?
BILD 3
Lastbåten som kommer med bananen
Odlas inga bananer i Sverige alls?
Var växer det bananer?
Hur växer bananen innan den skeppas iväg?
Hur lång tid fraktades banann med båt tror ni?
BILD 4
Bananen på bananplantaget i Ghana
Visste ni hur bananer växer?
Varför skördas bananer gröna och omogna tror ni?
Vem är det som har odlat bananen?
BILD 5
Grace och Patience
Flickan till vänster heter Grace och är 11 år. Hennes
mamma heter Patience och jobbar på bananplantage. De har aldrig varit i Sverige men vet att vi äter
mycket bananer här.
Vad gör man på ett bananplantage?
Vad tror ni att det är för skillnad mellan Sverige och
Ghana? Vad tror ni är lika?
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 31
NNNN
bilagor
Varsågod – två recept!
BANAN-KLADDKAKA
BANAN-SOCKERKAKA
Enkelt recept på en god kladdkaka med banansmak. Använd givetvis Fairtrade-märkta varor i den
utsträckning som går.
Väldigt god sockerkaka med smak av banan, ingefära och kanel. Passar bra med bananer som är så
mogna att de börjar bli mörka i skalet. Använd givetvis Fairtrade-märkta varor i den utsträckning som går.
Tid: 45 minuter (varav 30 minuter i ugnen)
8 portioner
Ingredienser:
150 g smör
2 st ägg
3 dl strösocker (Fairtrade)
2 tsk vaniljsocker (Fairtrade)
4 msk kakao (Fairtrade)
1,5 dl vetemjöl
2 st mogna bananer (Fairtrade)
Gör så här:
Smält smöret och låt det svalna under tiden du rör
ihop resten.
Vispa ägg och socker. Blanda ner vaniljsocker och
kakao. Tillsätt vetemjölet och blanda till en jämn
smet.
Rör i det smälta smöret.
Hacka bananerna grovt och blanda ner dem eller
lägg i bananerna hela och kör med elvisp.
Häll smeten i en rund form (ca 25 cm i diameter) som
man kan smörja om man vill.
Grädda mitt i ugnen i 175°C i 30 minuter.
Ta ut kakan ur ugnen och låt den svalna till rumstemperatur. Förvara den därefter i kylen tills servering.
Den blir ännu godare efter ett par dagar i kylen och
håller sig där i åtminstone en vecka. Man kan också
frysa kakan.
Tid: 1 timme och 15 min (varav ca 1 timme i ugnen)
Ingredienser:
100 g smör eller margarin
3 dl strösocker eller brun farin (Fairtrade)
2 st ägg
5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 tsk ingefära (Fairtrade)
2 tsk kanel (Fairtrade)
0,5 dl mjölk eller 0,5 dl kallt vatten och 2 tsk snabbkaffepulver (Fairtrade)
2 st mogna bananer (Fairtrade)
Gör så här:
Smörj och bröa en sockerkaksform med hål i mitten
som rymmer ca 1 ½ liter.
Låt matfettet bli rumsvarmt. Rör ihop matfett och
socker.
Tillsätt äggen ett i taget och vispa till en jämn smet.
Blanda vetemjöl, bakpulver, bikarbonat, ingefära
och kanel.
Rör ihop med det andra till en jämn smet.
Blanda ihop vatten och snabbkaffepulver.
Mosa bananerna ordentligt.
Tillsätt alltsammans till smeten och rör till en jämn
smet.
Häll i smeten i formen och grädda i nedre delen av
ugnen i 175°C i ca 1 timma.
Låt banankakan svalna några minuter innan du stjälper upp den på ett fat. Låt svalna under sockerkaksformen.
SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 32
Tack!
för att er butik tog emot en skolklass
Eleverna har arbetat med ett pedagogiskt material om medveten konsumtion, rättvis
handel och barnarbete. I arbetet ingick ett besök i en mataffär där de har fått möjlighet
att undersöka Fairtrade-märkta produkter.
I er butik har barnen gjort undersökningar, svarat på frågor och bekantat sig med de
olika Fairtrade-märkta produkterna ni har. Kanske har några av er fått svara på elevernas
frågor?
De som besökte er var (klass och skola):
Fairtrade Sverige vill tacka för att ni tog er tid i butiken och gjorde detta möjligt för eleverna.
Vänliga hälsningar, genom
Materialet är utvecklat med stöd från Allmänna arvsfonden och
Konsumentverket. Allmänna arvsfonden och Konsumentverket
tar inte ansvar för innehållet i materialet.
Fairtrade Sverige
Åsögatan 115
116 24 Stockholm
Telefon: 08-1220 89 00
Mail: info@fairtrade.se
www.fairtrade.se