Stockholm – En stad för alla
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS The Capital of Scandinavia Stockholm En stad för alla Vi s bygga ka s miljöer tads,i bara bonte städer 10 140 000 bostäder Fokus på att bygga hyresrätter med rimliga hyror men även bostadsrätter behövs. 4 Vi vill bo i stadsmiljöer 6 Så skapas p moderna Stockholm 14 Framtid i dialog 16 å Nya stadsträdgårdsmästaren 18 Smart stadstillväxt med Å Årsta i täten 20 Norra Djurgårdsstaden – “Det här blir bra” 26 Hållbart resande 30 Välj cykeln 32 Stadsantikvarien om att bygga och bevara 34 Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 19 oktober 2015. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS INLEDARE En miljon invånare år 2020 Stockholms stad har sedan 1980-talet stadigt ökat sin befolkning, de senaste åren i rasande fart. Mellan 2008 och 2014 ökade stadens befolkning med drygt 100 000 personer, vilket i genomsnitt är cirka 46 personer per dag. I dag är Stockholm en av de fem snabbast växande regionerna i Europa. Allt fler väljer att flytta hit samtidigt som vi lever längre och fler barn föds. Tillväxttakten är högre än tidigare beräknat och i februari 2014 blev vi 900 000 invånare. År 2020 beräknas Stockholm stad ha en miljon invånare. Visste du att ... Staden ska vara attraktiv för alla som bor här och välkomna dem som vill flytta hit. En stad attraktiv för alla Stockholm växer och det i snabb takt. Det är såklart en positiv utveckling, men också en utveckling som för med sig en rad utmaningar när det gäller hur vi bygger och planerar vår stad framöver. Det mest akuta är bostadsbristen. Det måste bli enklare att få tag i ett boende. Våra ungdomar ska kunna flytta hemifrån till en första egen bostad, det ska finnas studentlägenheter för alla de studenter som söker sig till våra högskolor och universitet. Och när stadens företag nyanställer ska det gå att få tag på ett boende för den som vill flytta till Stockholm för att jobba. ... du kan läsa om hur Stockholm växer på en särskild del av stadens webbplats. Där hittar du information om alla stora stadsutvecklingsprojekt och om klimat, miljö, energi och arkitektur i staden. Det handlar inte bara om att bygga hus i snabb takt. Det handlar om att bygga stad. Och när vi bygger stad så vet vi att det behövs mer än bara bostäder. Vi måste klara av att bygga förskolorna och skolorna, rekrytera lärare och pedagoger. Det ställer krav både på själva byggandet och på den nya infrastruktur som måste till för att människor ska kunna ta sig fram och tillbaka från skolan, jobbet och fritidsaktiviteter. Att det finns parker, idrottsanläggningar och ett rikt kultur- och Se stockholm.se/vaxer ... om du har en idé om hur du vill att staden ska utvecklas kan du lämna ett medborgarförslag. Läs mer om hur du gör på stockholm.se/medborgarforslag nöjesliv. Det handlar om att bygga klimatsmart och långsiktigt hållbart. Konkret kan det handla om att främja hållbar utveckling genom att planera bättre för cykel, gående och kollektivtrafik och stimulera miljövänliga transporter. Staden ska vara attraktiv för alla som bor här och välkomna dem som vill flytta hit. Staden byggs av människor i samarbete. Det är när vi samverkar som vi gemensamt kan skapa förutsättningar för att Stockholm ska kunna växa på ett hållbart sätt. Stockholm ökar nu takten i byggandet, men vi måste också bygga på ett sätt som gör att staden håller samman och kan erbjuda den livskvalitet som gör vår stad så attraktiv. En sammanhållen stad är målet. ■ Karin Wanngård, finansborgarråd, S En tidning om att bygga stad Stockholm ska vara en stad för alla. Den här tidningen riktar sig till alla som är intresserade av hur den moderna hållbara staden växer fram. Till år 2030 ska 140 00 nya bostäder byggas i Stockholms stad. Det görs för att fler ska kunna bo här men också för att ge dem som redan är stockholmare fler möjligheter att välja ett boende som passar just dem. Stockholm ska vara en stad som håller samman där förutsättningar och möjligheter ska vara lika för alla. Utöver bostäder ska det byggas till exempel ny tunnelbana, nya och förbättrade gång- och cykelbanor och modern vattenrening. Stadens service till stockholmarna måste naturligtvis också utvecklas i den växande staden. Vi ska helt enkelt bygga stad för stockholmarna med bostäder, arbetsplatser, butiker, kultur, idrott, skolor och bra möjligheter att ta sig fram på ett hållbart sätt. Samtidigt ska stadens unika närhet till vat- ten och grönområden bevaras så att vi kan fortsätta att njuta av det som gör Stockholm så speciellt. byggkranar och byggplank kommer ibland störa utsikten och vissa platser kommer ibland behöva stängas av. Men att staden växer så kraftigt som den gör nu innebär oundvikligt att störningar kommer uppstå runt om i staden. Framkomligheten kommer ibland vara begränsad, Det här händer därför att Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och många vill flytta hit. Att staden växer är ett kvitto på att Stockholm är en attraktiv stad i en innova- PRODUCERAD AV: REPRO: Bildrepro Sthlm AB VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB TRYCK: V-TAB Pia Stenervall, kommunikationsstrateg TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg & FÖR BILAGOR KONTAKTA: Stadsledningskontoret kommunikationsenheten Samuel Hultberg Jörgen Lundh, 070-282 07 50 08-508 29 255 pia.stenervall@stockholm.se FORMGIVNING: Lorens Palmgren & e-post: jorgen.lundh@activemediapartner.com Joakim Forsberg www.activemediapartner.com 2 www.stockholm.se tiv och stark region där möjligheterna för både företag och invånare ska vara goda. Att staden växer är bra både för oss som redan bor här och för dem som vill flytta hit. Tillsammans bygger vi framtidens Stockholm. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Gammal affärsidé hållbar på lång sikt ”Vi har stor kunskap och erfarenhet av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt och bidrar gärna med vår kunskap om skadeförebyggande åtgärder redan i planeringsprocessen.” Fredrik Bergström, vd för Länsförsäkringar Stockholm. – VI ÄR 171 ÅR gamla och har i grunden samma affärsidé som när vi startade. Så här kan vi verkligen med stolthet tala om en hållbar affärsmodell, även in i framtiden. försäkringslösningar som tryggar våra kunders egendomar, och dels vår bank genom vilken vi kan hjälpa till med finansieringen vid köp av ny bostad. Vi hjälper dessutom till vid försäljning och köp av bostäder via 23 fastighetsmäklarkontor runt om i länet. Det säger Fredrik Bergström, vd för Länsförsäkringar Stockholm, ett kundägt bolag med totalt cirka 500 000 personer i Stockholms län som ägare. – Vår affärsidé är helt enkelt att vi menar att det är bra att gå samman för att spara ihop till en gemensam kassa när någon drabbats, till exempel av brand eller annan skada. Den här grunden från mitten av 1800-talet som Länsförsäkringar fortsatt bygga vidare på, är minst lika aktuell idag som någonsin tidigare, menar Fredrik Bergström. – Nu när Stockholm växer så otroligt så menar vi att vi har något oerhört viktigt att bidra med. Vi har dels våra olika ATT ALLT DET här verkligen behövs på en marknad med snabb tillväxt säger sig självt. Det nybyggda måste ju både försäkras och finansieras samtidigt som befintliga bostäder förmedlas. Fredrik Bergström lyfter dock fram ytterligare en kompetens som Länsförsäkringar gärna bidrar med. – Vi har stor kunskap och erfarenhet av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt och bidrar gärna med vår kunskap om skadeförebyggande åtgärder i olika planeringsprocesser. Det handlar med andra ord om att man ska bygga så att det går att försäkra till en rimlig kostnad, betonar Fredrik Bergström. Att till exempel inte bygga för nära vatten eller att bygga så att man undviker översvämmade källare vid kraftiga regn. Det kan också handla om att undvika onödig brandrisk. Inte minst vid planering av nya bostäder och i synnerhet vid nya skolor och förskolor. – I allt det här har vi en bra erfarenhetsbank att hämta från. Kunskaper som såväl kommuner, bygg- och fastighetsbolag har stor nytta av och som vi gärna delar med oss av. Här kan vi samverka fram optimala lösningar. YTTERLIGARE ETT perspektiv Fredrik Bergström gärna lyfter fram i fråga om hållbar utveckling är Länsförsäkringar Stockholms konkreta engagemang på både det miljömässiga och sociala området. Här har man valt att stödja Fryshuset och ”Hållbara hav” på respektive område. – Fryshuset på grund av deras kunskap om hur man genom att förverkliga ungdomars drömmar, inom bland annat idrott, musik och teater, kan förebygga och motverka utanförskap. Och precis som i Stockholm Stads Framtidsutredning arbetar Fryshuset aktivt med att Stockholm ska vara en stad där människor med olika social och etnisk bakgrund möts i det dagliga livet. I alla delar av staden ska det finnas en blandning av bostäder, företag, kultur och service. Det vill vi stödja och det är en otroligt viktig aspekt att ta med i stadsbyggandet. NÄR DET GÄLLER ”Hållbara hav” handlar det om att stödja deras målmedvetna arbete med Östersjöns överlevnad som mål. De är som Fredrik Bergström påpekar mycket duktiga på att föra samman forskarvärlden med myndigheter och näringsliv. – För oss känns det oerhört angeläget att kroka arm med organisationer som har spetskompetens inom hållbar utveckling. Ytterst handlar det ju om vår gemensamma framtid, att även kommande generationer ska kunna bo och leva här på jorden. Ägt av kunderna sedan 1844 Länsförsäkringar Stockholm är ett lokalt, kundägt försäkringsbolag. Vi finns till för dig som bor och verkar i Stockholm med alla fördelar av att finnas nära våra kunder. Att vi är kundägda innebär att vi inte har några andra intressenter än våra egna kunder. Vi finns där du finns Allt vi gör går ut på att skapa trygghet åt människor. Vi finns där du finns och behöver oss och erbjuder dig hjälp i livets alla faser och behov. Vi erbjuder inte bara försäkringar utan också sparande, bolån, fastighetsförmedling och allt du behöver för din ekonomiska trygghet. www.lansforsakringar.se/stockholm 3 ANNONS BO-STADEN Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Uppdrag: Fixa 140 000 bostäder För att Stockholm ska fortsätta fungera och vara en attraktiv stad krävs fler bostäder. Fram till 2030 ska hela 140 000 nya bostäder byggas. Uppdraget att göra det möjligt ligger på byggeneralen Torleif Falk. 1. Kista 1. Rinkebystråket 7. 2. 8. tig på byggen, jobbat som byggherre, med projektutveckling och drivit detaljplaner och exploatering. Jag har sett problemen men också möjligheterna. Med den kunskapen försöker jag utveckla hur saker och ting fungerar, både inom staden men också i kontakten med alla som vill bygga här, säger Torleif Falk. Utmaningarna Skärsom han jobbar holmen med är flera och de växer i takt med att staden växer. – Vi ska bygga många bostäder och service på kort tid med hög kvalitet samtidigt som miljökraven höjs, fler människor påverkas av byggen och trafiken blir allt mer intensiv trots att vi strävar efter motsatsen. Vilken är Stockholms finaste byggnad? Bostadssamordnaren Torlef Falk har uppdraget att vara spindeln i nätet när staden höjer takten i bostadsbyggandet. 4 2. Hässelby strand centrum Vällingby Foto: Lennart Johansson Han kallas ofta för byggeneral men är formellt bostadssamordnare i Stockholms stad. Hans roll är ny sedan februari 2015 och uppdraget är att vara spindeln i nätet när staden höjer takten i bostadsbyggandet. Och han borde veta hur det ska fungera. – Jag har jobbat i många delar av byggprocessen, jag har både ritat och projekterat hus och även varit delak- och Rinkebyterassen moderniserar Rinkeby och kopplar samman stadsdelen med Järvafältet på ett helt nytt sätt. Spånga Brommaplan 3. Den centrala staden 3. utvidags bland annat väster och söderut. På så sätt växer stadens olika delar samman allt mer och uppdelningen mellan inner- och ytterstad suddas ut. Cent rala s 4. När staden växer taden s utv idgnin 6. Fruängen 4. Totalt ska över 200 nya lägenheter byggas i ett av flera stora projekt i Hässelby-Vällingby. g 9. 5. Älvsjö koncenteras byggandet extra på vissa platser som är så kallade tyngdpunkter. Exempel är Skärholmen, Farsta, Älvsjö, Brommaplan och Kista. 5. Älvsjö centrum Högdalen Marken att bygga på är också begränsad. Allt det här gör att byggprocesserna blir allt mer komplexa och kräver mer och mer samarbete för att stadens resurser ska kunna användas på bästa möjliga sätt. Torleif Falk återkommer ofta till hur viktigt samarbete är. – De allra flesta jag träffar är överens om att det är bra att Stockholm växer, sedan finns det lite olika uppfattningar och vägar hur staden ska växa. Stockholms stad har givetvis en mycket stor och viktig roll i det här men privata byggbolag, markägare och alla entreprenörer som faktiskt bygger är jätteviktiga. Utan samarbete skulle vi aldrig kunna nå målen och bygga en stad där det blir möjligt för alla att hitta ett bra boende. Från att det finns en idé om vad 10. 600 bosäder, kollektivtrafik och service. 6. Årstafältet Farsta 6 000 nya bostäder och en park i hjärtat av söderort. 7. Hagastaden som borde byggas var tills att någon kan flytta in i sin bostad är det många steg som måste gås igenom. I stadens övergripande planering ingår redan i dag drygt 115 000 bostäder. Nästan 30 000 är pågående i detaljplaner och kring 17 000 bostäder har färdig detaljplan och är redo att börja byggas så fort det är praktiskt möjligt. Så att staden håller på att växa råder det inga tvivel om. – Ungefär hälften av de 5 000 bostäder som enligt planen ska färdigställas i år är redan klara. Vi kommer också påbörja ungefär 5 000 ytterligare bostäder i år. ■ Daniel Helldén, MP Ann-Margarethe Livh, V Gita Nabavi, FI FÖRSTA HÖTORGSSKRAPAN VID KONSERTHUSET. – Det är en vacker byggnad som vittnar om ett effektivt men stilrent byggande där man inte gjort avkall på detaljerna. Tvärt om. Både de låga huskropparna som själva höghuset är av yppersta stadsbyggnadskvalitet som borde få fler efterföljare. Inte minst hur man låtit konstnärlig utsmyckning samspela med arkitekturen. – REFLEXEN I KÄRRTORP, det är en vacker ljus funkisbyggnad fylld av kulturverksamhet. – Om jag ska välja vilken Stockholmsbyggnad jag tycker bäst om blir det FORSGRENSKA MEDBORGARHUSET PÅ MEDIS för att det rymmer så mycket av staden. Där får allt från bibliotek och föreningsliv till klubbar och bad plats. Till och med tunnelbanan, säger Gita Nabavi, gruppledare för F! i Stockholms stadshus. 6 000 bostäder och 36 000 nya arbetsplatser när Solna stad och Stockholms stad växer samman. 8. Norra djurgårdsstaden 12 000 nya bostäder, 35 000 nya arbetsplatser i en ny miljöstadsdel. 9. Söderstaden Den centrala staden växer söderut med området runt Globen, Slakthusområdet, Södra Skanstull och Gullmarsplan-Nynäsvägen. 10. Tunnelbanan byggs ut och möjliggör för ytterligare bostäder med tillgång till goda kommunikationer. Foto: Holger Ellgaard E tt helt Malmö, 140 000 bostäder, ska byggas fram till 2030 i Stockholms stad. Redan till 2020 ska 40 000 nya bostäder finnas på plats. – Fokus är att bygga hyresrätter med rimliga hyror både med hjälp av allmännyttan och privata aktörer, men även fler bostadsrätter behövs. Studentlägenheter är prioriterat och vi kommer också behöva lösa bostadsfrågan för tillfälliga boenden till flyktningar och människor med andra sociala behov. Det är ambitiösa mål som kräver mycket samarbete och samordning, både inom staden och med alla som vill bygga i Stockholm. Med ett gott samarbete över alla gränser är jag övertygad om att vi kommer att klara av det, säger Torleif Falk. Forsgrenska medborgarhuset. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS ANNONS STADSLIVET Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm ” Grönska och vackra parker är otroligt uppskattat av stadsbon. Det vore direkt förödande att ta bort, så det ska vi nog passa oss för.” Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH KTH-professorn Vi vill bo i stadsmiljöer – Vi vill bo i stan, trenden är generell och gäller hela världen. Det här går i vågor. Efter drömmen om förortslivet och gröna vågen har viljan att bo i stan, med allt vad den erbjuder av mötesplatser, kultur- och nöjesliv och så vidare, vuxit sig allt starkare. D et säger Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna. Även där möter han samma efterfrågan på urbanitet. Efterfrågan att bo centralt i staden är som Göran Cars säger stekhet, och det gäller både små och stora städer. Som stadsplanerare, ser du det ser som ett problem? – Nej, inte alls. Det handlar snarare om att man måste vara medveten om att det skett en tydlig värderingsförändring hos folk och då gäller det att vi som stadsplanerare hänger med. Och det är alltså ingen tvekan om att det är täta städer som efterfrågas, påpekar Göran Cars, städer med mycket människor och mycket aktiviteter. Självklart gäller det inte alla men tillräckligt många för att man ska kunna tala om en stark och tydlig trend. – Naturligtvis innebär det utmaningar. Den täta staden får ju inte gå till överdrift, att det blir så tätt att det blir odrägligt. Det är en balansgång där man samtidigt måste släppa fram så mycket ljus som möjligt genom att bygga med varierade höjder på husen. Det som byggs måste bli bra, annars missar vi ju hela poängen. Det samma gäller risken med sociala utestängningseffekter. Jag är övertygad om att det går att undvika, just genom att bygga mycket och varierat. Du säger att det som byggs måste bli bra, vad är det då som är just stadskvalitet? – Det som gör att folk dras till den täta staden är bland annat utbudet av många olika typer av mötesplatser, inklusive parker och grönområden. Det är också viktigt hur vi utformar gator och torg och att det finns tydliga stråk för att handla. I nya bostadsmiljöer måste det finnas liv i gatuplanet. Husen måste naturligtvis också ha en god arkitektur. Att som tidigare separera bostäder från arbetsplatser är alltså helt fel menar Göran Cars. Om det bara är kontor och butiker så dör staden när det blir kväll. Det optimala är alltså en blandad bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, butiker, restauranger och caféer, kompletterat med ett rikt kulturutbud. – Om det bara är kontor så dör staden när det blir kväll. Det är lika fel tänkt som miljonprogramsområdena som blev ödsliga sovstäder. Idag vill vi blanda på ett sätt som vi inte gjort tidigare. Vad säger du om rädslan att det gröna riskerar att byggas bort? – Grönska och vackra parker är ju otroligt uppskattat av stadsbon, så det vore direkt förödande att ta bort. Då försvinner ju en jätteviktig del i den attraktiva staden, så det ska vi nog passa oss för, säger Göran Cars och skrattar. Hållbarhetsaspekten talas det också väldigt mycket om? – Ja, även här gäller det att hitta en vettig balans. Ambitionerna med till exempel Norra Djurgårdsstaden är väldigt bra. Miljö- och hållbarhetsmässigt är det ”top notch”, men frågan är, vilka har råd att bo där? Jag menar att man måste lyfta den sociala aspekten så att inte den kommer i andra hand. Hur ser du annars på det nuvarande stadsbyggandet i Stockholm? – Det är uppenbart att beslutsfattarna har förstått att här finns en efterfrågan, att man bejakat människors önskemål om att bo i stan, om inte i själva innerstaden så åtminstone i stadsmiljöer. Nu handlar det mer om att gå vidare, att ta vara på efterfrågan genom att fortsätta bygga den täta staden. Den stad som inte gör det, som inte lyssnar in vilka trender som gäller kommer att bli oattraktiv. Och vem vill det i den allt tilltagande konkurrensen mellan städer och regioner. ■ Historikern Mats Hayen: ”Städer måste växa” Att Stockholm växer är ingen direkt nyhet men frågan är, har den alltid gjort det och är det en bra utveckling? Mats Hayen, välkänd historiker på Stadsarkivet vet att berätta om det mesta som rör stadens historia. U nder många århundraden var Stockholm en liten stad på runt 10 000 invånare, berättar han. Det första riktiga lyftet kom på 1600-talet då statsförvaltningen lokaliserades hit. Även militärförband placerades i och runt Stockholm samtidigt som många adelsfamiljer valde att bosätta sig här. Befolkningen ökade därför ganska snabbt till omkring 50 000 personer. 6 Men sedan blev det en stagnation. Mats Hayen betonar betydelsen av tillväxtmotorer, att om sådana saknas blir det heller ingen befolkningsökning. Efter en ganska långsam tillväxt under 1700-talet och tidiga 1800-talet kom så från mitten på 1800-talet den stora internationella tillväxtmotorn även till Stockholm, industrialismen. 1860 hade Stockholm 100 000 invånare och var fortfarande en förhållandevis liten stad. Men så hände mycket på en gång. Industrier växte fram på löpande band, järnvägar började byggas, samtidigt som den stora utvandringen från landsbygden till städerna tog fart. Detta som en följd av effektivare produktionsmetoder inom jordbruket. Andra valde istället ett nytt liv i Amerika. Under ett halvt sekel nära nog fyrdubblas Stockholms befolkning. År 1900 bodde här 313 000 personer. 1930 ytterligare 200 000. 1960 hela 808 000. Men sedan händer något. Stockholm stad börjar tappa befolkning. – Det var nu som miljonprogramsområdena växte fram. Många som bott trångt i små lägenheter inne i Stockholm flyttade ut till de nya förorterna. Det vill säga en stor del av tillväxten skedde i våra grannkommuner. Storstockholmsområdet fortsatte alltså växa, men inte Stockholms stad som i stället till viss del avfolkades, i synnerhet innerstaden. De delar som växte var de nya stadsdelarna Skärholmen, Farsta och Norra Järva. Områden som dittills varit obebyggda. Sedan hände inte så mycket. Under mer än två decennier minskade befolkningen. Visserligen bebyggdes Södra stationsområdet under 80-talet, en nu självklar del av kvartersstrukturen på Södermalm. På 90-talet började så omvandlingen av Hammarbyhamnen. Men i övrigt har Stockholm haft en begränsad tillväxt fram till början av 2000-talet. Först 2008 var antalet invånare tillbaka på nivån från 1960, det vill säga 808 000 personer. – Faktum är att ifråga om snabb befolkningstillväxt finns stora likheter mellan 1950-talet och 2015. Det är samma tempo i urbaniseringen, samma drift att ta sig till Stockholm. När så många vill hit, samtidigt som vi under många år byggt alldeles för få bostäder med bostadsbrist som följd, är det svårt att hålla tempo i bostadsbyggandet. Det byggs idag lika många bostäder per år som när det byggdes som mest under 40- och 50-talet, mer än under miljonprogrammet. Mellan 5 000 till 7 000 nya lägenheter per år. Det som nu krävs – 140 000 lägenheter fram till 2030 – är ett betydligt högre byggtempo med en årlig produktion av uppåt 10 000 lägenheter. Vad är då som driver utvecklingen idag? – Jag skulle säga att det dels beror på hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut. Behovet av närhet till nätverk, att företag vill vara nära sina uppdragsgivare, leverantörer och kunder. Dels på behovet av att vilja vara där det händer och det är i staden, helst den stora staden. IT- ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Min favoritplats i Stockholm Medborgarplatsen – en smältdelgel för allt det staden kan erbjuda; restauranger, saluhall, shopping, kultur och platser för spontana möten. Foto: Rosie Alm Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna där han möter samma efterfrågan på urbanitet som i Stockholm. utvecklingen att kunna arbeta var som helst har tydligen inte haft någon större betydelse i det fallet. Är det bra att Stockholm växer? – Ja, absolut. Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa. Det är om något ett tecken på attraktionskraft. Att städer växer är en global trend där stora städer konkurrerar med varandra. Så visst är det bra att Stockholm har en stark tillväxt. Städer måste växa och här finns utan tvekan möjlighet att växa ytterligare. Många attraktiva städer i Europa och runt om i världen är mycket mer tättbefolkade än Stockholm. ■ – Det är samma drift att ta sig till Stockholm idag som det vara på 1950-talet, säger historikerna Mats Hayen. 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS FLER HYRESRÄTTER Staden samlar kraft i Stockholmshusen Stockholmshusen är en satsning där Stockholms stad samlar sin egen bostadsbyggarkraft med målet att skapa tusentals nya hyresrätter. Samarbete både inom staden och med byggherrar ger förutsättningar för att bygga snabbt, kostnadseffektivt och med hög kvalitet. B Utvecklingen av Stockholmshusen är nu i full gång. Konceptet ska uppfylla stadens högt ställda krav på exempelvis energianvändning och tillgänglighet. Genom samarbete genom hela processen ska både tidsåtgång och kostnader kunna hållas nere. – Genom arbetet med Stockholmshusen utvecklar vi ett sätt att få fram fler bostäder snabbare än tidigare, utan att ge avkall på vare sig arkitektur eller teknisk kvalitet, säger Eva Nygren, vd på Stockholmshem. Vilken är Stockholms finaste byggnad? Byggherrar och andra aktörer på marknaden ska bjudas in för att kunna vara med och utveckla konceptet. En upphandling om totalentreprenad 8 Stockholmshusen är en viktig del av de allmännyttiga bostadsbolagens satsning att tillsammans fördubbla sin byggnation av nya bostäder de kommande åren. Observera att det är skissbilder. Utseendet på husen kan alltså komma att ändras. Stockholmshusen ska uppfylla högt ställda krav på energianvändning. kommer att genomföras. – Genom att samla oss kan vi sätta press på byggbranschen att skapa bra och kostnadseffektiva lösningar, säger Pelle Björklund, vd på Svenska Bostäder. Senast hösten 2017 är tanken att de första Stockholmshusen ska byggstartas. Husen kommer framför allt att byggas i områden där stadens bostadsbolag redan idag finns. En annan viktig faktor är att det ska finnas tillgång till bra kollektivtrafik. ■ ”Genom arbetet med Stockholmshusen utvecklar vi ett sätt att få fram fler bostäder snabbare än tidigare.” Eva Nygren, vd på Stockholmshem Anna König Jerlmyr, M Lotta Edholm, FP Karin Ernlund, C STADSHUSET är en unik byggnad såväl på utsidan som på insidan och det är en förmån att få arbeta i huset. Jag är svag för tegel, älskar gamla tegelhus och stadshuset är den vackraste med tornet som reser sig över staden, den nationalromantiska stilen och koppartaket. Men ibland undrar jag om inte insidan är än vackrare med dess konst och utsmyckningar. SKOGSKYRKOGÅRDEN är Stockholms vackraste byggnad. Förvisso inte endast en byggnad utan också en begravningsplats och en park. Gunnar Asplunds monument över liv och död är ett mästerverk i varje detalj. Att platsen är Stockholms stads enda världsarv är välförtjänt. Platsen visar att god arkitektur faktiskt kan bidra till att lindra den smärta som så många av Skogskyrkogårdens besökare känner. KUNGSTORNEN på Kungsgatan. Europas första skyskrapor som uppfördes redan på 1920-talet. New Yorkinspirerad arkitektur som visar på dåtidens ambitioner och framåtanda. Tornen blev snabbt en symbol för det nya Stockholm. På 1920-talet vågade Stockholm ta ut svängarna och bygga högt och tätt – någonting Centerpartiet fortsätter driva politiskt. ”Genom att samla oss kan vi sätta press på byggbranschen att skapa bra och kostnadseffektiva lösningar.” Pelle Björklund, vd på Svenska Bostäder Foto: Yanan Li ostadsbrist är i grunden ett symptom på ett samhälle under förändring och utveckling, oftast till det positiva. Stockholm växer och allt fler vill flytta dit framtidsutsikterna är som störst. Samtidigt är bostadsbristen en av stadens och regionens största utmaningar. Arbetet med att nå målet om 40 000 nya bostäder till år 2020 och 140 000 bostäder till 2030 handlar delvis om ett bättre samarbete mellan stadens olika delar och byggherrar. Byggeneralen Torleif Falks uppdrag (se artikeln på sidan 4 i denna tidning) är en del i detta arbete. En annan del är Stockholmshusen, där staden samlar sin bostadsbyggarkraft inom förvaltningarna och de allmännyttiga bostadsbolagen Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska bostäder. Målet är att bolagen tillsammans ska fördubbla sin byggnation de kommande åren och en viktig del av satsningen är Stockholmshusen. 3 500– 5 000 byggstartade hyresbostäder ska fram till 2020. Stadshuset. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Kooperativa hyresrättslägenheter Ett unikt alternativ möjlighet att bidra med idéer. Här finns med andra ord ingen spekulation, vare sig från lägenhetsinnehavaren eller från oss som bostadsförening. Här finns inte heller några aktieägare som ska tjäna pengar på verksamheten. BYGGA HYRESRÄTTER eller bostadsrätter? Varför inte kooperativa hyresrätter som är en mix av båda, en boendeform som har funnits i Stockholm i snart 100 år. – Vi startade 1916 och har sedan dess varit med om att bygga Stockholm med vår unika form av hyresrätter, och det vill vi fortsätta med, säger Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening. Under dessa hundra år har föreningen byggt nästan 8 000 kooperativa hyreslägenheter, vilket gör SKB till den största privata hyresrättsaktören på stockholmsmarknaden. Merparten av det befintliga bostadsbeståndet finns i Stockholms stad, hälften innanför tullarna, den övriga delen strax utanför. – Vi bygger i både hög- och lågkonjunktur. Men just nu växlar vi upp rejält med målet att inom fem år ta fram minst tusen nya lägenheter, vilket är väldigt hög ambition sett till vår storlek, säger Eva Nordström. EVA NORDSTRÖM betonar det lång- siktiga förvaltarskapet, att SKB faktiskt aldrig sålt ett hus under alla dessa år. Att bygga in kvalitet i alla fastigheter, att alltid vara noga med materialval och en service utöver det vanliga, är därför en självklarhet. I varje kvarter finns till exempel en fastighetsskötarlokal, dessutom en kvarterslokal och alltid extra förråd i källaren för de boende. Hur vanligt är det nu för tiden? – Vi ska ju finnas kvar och bygger alltid utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Det är inget nytt för oss, det har vi alltid gjort eftersom vi vet att bra kvalitet på sikt blir billigare för de boende. Att den här bostadsformen med dess långsiktighet och servicegrad uppskattas av bostadsinnehavarna är det knappast någon tvekan om. Fem år i rad har nu SKB vunnit utmärkelsen Kundkristallen i kategorin högsta serviceindex, ett pris där hyresgästerna utser vinnarna. UNDER 2014 färdigställdes två bostads- projekt, ett i Fruängen och ett i Annedal. Tre projekt pågår för fullt, varav kvarteret Muddus med 100 lägenheter i Norra Djurgårdsstaden, har inflyttning vid årsskiftet. Kvarteret Gräsklipparen i Hässelby med sammanlagt 111 lägenheter har inflyttning just nu medan kvarteret Kronogården i Ursvik, Sundbyberg, med 148 lägenheter, har inflyttning i april 2016. I samtliga fall handlar det alltså om kooperativa hyresrättslägenheter, en mix av hyresrätt och bostadsrätt. Eva Nordström förklarar: – Till en vanlig bostadsrätt i Stockholm måste du låna flera miljoner kronor. Den stora fördelen med våra bostäder är att du som medlem hos oss betalar en upplåtelseinsats som är betydligt lägre, för våra äldre fastigheter ungefär 40 000 kronor och i vår nyproduktion ungefär 200 000 kronor (för en 3:a på 75 kvadrat), pengar som du dess- Om man nu är intresserad av era nyproducerade bostäder, hur gör man då? Då går man in på www.skb.org, anmäler sig som medlem och börjar bospara. Sedan anmäler man intresse för de nyproducerade bostäderna. I nyproduktion går det att få lägenhet med relativt korta kötider. Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening. utom får tillbaka när du byter bostad. Vårt upplägg gör det alltså möjligt för betydligt fler att skaffa en ny bostad. Givetvis blir ju hyran lägre då man betalat en insats. – Skillnaden mot hyresrätter är också att du är medlem i SKB som är en ekonomisk förening. Du får via ditt kvartersråd insyn i hur fastigheten sköts och Kooperativa hyresrätter – så här funkar det SKB – Stockholms Kooperativa Bostadsförening ■ Det är en egen upplåtelseform, varken hyresrätt eller bostadsrätt men principen är densamma som för hyresrätter. Det är kötiden som i första hand avgör om du får bostaden eller inte. Kravet är, förutom kötid, att du betalar medlemsavgift och bosparar i föreningen. Det huvudsakliga syftet är att lägenheten inte blir en handelsvara. ■ Är en kooperativ hyresrättsförening med drygt 85 000 medlemmar, varav en tredjedel är under 18 år. ■ Det huvudsakliga syftet är att bygga och långsiktigt förvalta bostadsfastigheter, samt att upplåta lägenheterna med kooperativ hyresrätt till medlemmarna. ■ Föreningen som bildades 1916 äger och förvaltar drygt 7 600 lägenheter. ■ Målsättningen är att bygga tusen nya lägenheter inom fem år. ■ Till strukturen liknar de kooperativa hyresrätterna dock en bostadsrättsförening. SKB ägs av sina medlemmar. De utser styrelse och har inflytande över verksamheten. Intäkter till SKB, som medlemmarnas hyror, återinvesteras i företaget och dess verksamhet. ■ Även en pengainsats så kallad upplåtelseinsats, som varierar beroende på antal kvadratmeter och ålder på fastigheten, är obligatorisk. Pengarna får medlemmen sedan tillbaka när denne flyttar. Insatsen gör att hyran blir lägre. Och om man är intresserad av en bostad i ert befintliga bestånd? – Ja, då gäller samma sak. Medlemsskap och bosparande. Dock är kötiderna betydligt längre i vårt befintliga bestånd. Så ett tips är att ställa alla barn och barnbarn i kö redan då de föds. En god investering för framtiden. www.skb.org 9 ANNONS HÅLLBAR STAD Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Ola Eriksson Foto: Rosie Alm ”Vi ska bygga livsmiljöer, inte bara bostäder” I en översiktsplan beskrivs hur mark och vatten i en stad ska användas. Den är även ett av de viktigaste styrmedlen för att uttrycka ambitionerna om hur framtidens stad ska se ut. – Att bygga en hållbar stad utifrån ekonomiska och ekologiska aspekter är ofta självklart. Nu vill vi ytterligare lyfta de sociala aspekterna som är betydelsefulla för samhället som helhet och inte minst för stockholmarnas vardagsliv. När vi uppdaterar översiktsplanen ska därför alla hållbarhetsaspekter tydligare integreras, säger Åsa Dahlin. Hon är utvecklingsledare för området Boende och stadsmiljö inom Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, och arbetar som arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Tillsammans med fristående forskare ska kommissionen i höst titta på hur översiktsplanen kan utvecklas så att stadsbyggandet bidrar till bättre och mer jämlika livsvillkor för stockholmarna. – Det kan handla om var i staden större centrum byggs, att vi säkerställer att boenden som ägs och hyrs blandas och att stadsrummen gestaltas med omsorg om barn och äldre, säger Åsa Dahlin. Vilken är Stockholms finaste byggnad? Ann Legeby, forskare vid Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och kopplad till kommissionen fyller i. – Staden behöver ligga steget före för att vi ska komma dit vi vill och nå olika hållbarhetsmål. Här hoppas vi forskare kunna ge ett stöd och bidra med olika perspektiv. Till exempel kan vi inte fastna i vad som idag anses vara bra lägen. Vi måste fokusera på vad vi 10 vill ska bli bra områden i framtiden. Stadsbyggandet kan också påverka människors val. Byggs en stad som förenklar bilanvändning så kommer människor att åka bil. Byggs en stad där stadsdelar hålls åtskilda så försvåras också möjligheterna för människors möten och möjligheter att dela erfarenheter, vilket är negativt både ur ett tillväxtperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Det är inga nya tankar, men de behöver tydliggöras i översiktsplanen. Och tidpunkten att göra det är bättre än någonsin. – En växande befolkning ger oss en unik chans att skapa en sammanhållen stad. Staden kan byggas samman där det behövs och vi kan förstärka kollektivtrafiken och annan service i eftersatta områden. Kvaliteten i våra gemensamma stadsrum kan bli bättre med hjälp av ny arkitektur och varsamhet om befintliga lokala värden. Det skulle vara mycket svårare i en stad som inte växer. Tar vi inte tag i den sociala hållbarheten nu kommer vi ha ännu större utmaningar med ojämlika livsvillkor om 20 år, säger Åsa Dahlin. Att bygga en sammanhållen stad innebär också att se till så att samhället finns närvarande i stadens alla delar. ”En växande befolkning ger oss en unik chans att skapa en sammanhållen stad.” Åsa Dahlin – Vi behöver bygga på ett sätt som ger mycket tillbaka till platsen och till staden som helhet, ny bebyggelse kan inte bara åka snålskjuts på de kvaliteter som redan finns. Exempelvis får bra lägen för näringsliv inte slarvas bort utan tas till vara med lokaler i markplan. Likaså är skolor, bibliotek och andra etableringar betydelsefulla för att synliggöra samhället på en plats. Tillgängligheten till dessa är en viktig stadsbyggnadsuppgift. Det handlar om att bygga livsmiljöer, inte bara att bygga bostäder, säger Ann Legeby. ■ Social hållbarhet i Stockholms stad Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm ska i höst titta på hur översiktsplanen kan utvecklas så att stadsbyggandet bidrar till bättre och mer jämlika livsvillkor för stockholmarna, berättar Åsa Dahlin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret och Ann Legeby, forskare vid Arkitekturskolan vid KTH. Erik Slottner, KD Dan Kareliusson, SD JUGENDPALATSET (hotell Diplomat på Strandvägen) är en vacker och smakfull byggnad som varierar i uttryck och form. Byggnaden smälter in i Strandvägens övriga fint gestaltade bebyggelse men sticker ändå ut i sitt unika uttryckssätt. Taket är utformat på ett intressant och tilltalande sätt som höjer byggnadens arkitektoniska uttryck. Den tidens gestaltningsideal har värden som bör inspirera vår nutid. NORDISKA MUSEET – På Lejonslätten på Djurgården står Nordiska museet ståndaktigt. Byggd av svenskt material, såsom sandsten från Roslagen och kalksten från Gotland. Förutom att vara en fantastiskt vacker byggnad så rymmer även Nordiska museet stora delar av Sveriges historia. Museet har jag besökt många gånger och miljön runtomkring är utmärkt för promenader. Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm tillsattes under 2015 och leds av Stockholms stads hållbarhetschef. Uppdraget för kommissionen är att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i staden. Kommissionens arbete organiseras kring följande fyra utvecklingsområden: ■ Uppväxt och utbildning ■ Arbete och försörjning ■ Boende och stadsmiljö ■ Demokrati och trygghet Kommissionens analyser och åtgärdsförslag ska vila på vetenskaplig grund och fristående forskare knyts till arbetet som pågår till 2017. Läs mer om kommissionens arbete på stockholm.se/hallbarhetskommissionen Foto: Mats Landin, Nordiska Museet Hur staden byggs och utformas har stor påverkan på de människor som lever här. En medvetet utformad stad kan ge mindre segregation och en mer rättvis fördelning av stadens resurser. När Stockholms översiktsplan uppdateras ges den sociala hållbarheten en mer framträdande plats. Nordiska Museet ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS ”Vi har ett större ansvar än att bara bygga hus” – DE GRUNDVÄRDERINGAR som präglar vårt tänkande kring stadsbyggnad har vi givetvis med oss i alla våra utvecklingsprojekt. Våra nyligen färdigställda kvarter med bostadsrätter i Högdalen blir en utmärkt referens också nu när vi avser gå vidare med att skapa hyresrätter för egen förvaltning. Det säger Per Arwidsson, grundare, ägare och vd för Granen Fastighetsutveckling AB. Det engagemang han visar när han berättar om vikten av olika samverkansformer för att kunna skapa harmoniska helheter i våra livsmiljöer, går inte att ta miste på. Inte heller hans ambition att låta den gamla byggmästartraditionens kvalitetstänkande och yrkesstolthet möta nutidens krav i bostadsbyggandet. – Vi vill skapa byggnader och miljöer där människor ska leva, trivas och må bra i generationer framöver. Därför är det nödvändigt att vi som bostadsutvecklare tar ansvar för att med stor omtanke gestalta inte bara byggnaderna men också funktionerna och utrymmena mellan husen. I detta finns även konstnärliga inslag, såsom i Högdalstorget där vi till- sammans med Stockholms stad fått stor uppmärksamhet, säger Per Arwidsson. Området i fråga handlar om två kvarter med totalt 134 bostäder. Marken som anvisades av Stockholms stad var tidigare en bortglömd grop mellan gata och tunnelbana. Här har Granen Fastighetsutveckling med sina nya kvarter bidragit till att skapa en attraktiv, trygg och levande miljö som knyter ihop Högdalen Centrum med Sthlm Subsurfers nya skatepark. – Jag är mycket stolt över att ha medverkat i det här fina projektet, både för de kvaliteter som vi byggt in och för att projektet bidragit till ett lyft för ett större område, säger projektledaren Per Bask Forsell. – För mig personligen känns det särskilt stimulerande att kunna låta konsten skapa mervärden inte bara för våra direkta kunder bostadsköparna, men för alla dem som bor och vistas i de närmiljöer vi medverkar till att skapa, inflikar Per Arwidsson. HAN BETONAR ATT det i just det här fallet varit mycket inspirerande att ha genomfört ett helt unikt samverkansprojekt mellan det privata näringslivet, Stockholm konst och exploateringskontoret. I synnerhet som slutresultatet till fullo harmonierar med hans egna och Granens grundare, ägare och vd Per Arwidsson till vänster, projektledaren Per Bask Forsell till höger. företagets vision och grundvärderingar. Nu går arbetet vidare att hitta lämplig mark för nya bostäder, i första hand hyresrätter för eget ägande med långsiktig förvaltning. Gärna större projekt med upp till 500 lägenheter. – Vi söker samverkansformer med kommuner i stockholmsregionen som delar våra idéer om att bygga harmoniska helheter. Självklart även med Stock- holms stad, där ju kvarteren i Högdalen är lysande exempel på gott samarbete, avslutar Per Arwidsson. www.granen.se Bostäder för studentplånböcker Den ljusnande framtid är vår! Men för Stockholms studenter sänker sig höstmörkret över bostadshimlen. De som får tag på en lägenhet kan få betala cirka 6000 kr/månad även långt från campus. Desto ljusare är det för de 150 studenter som har flyttat in i Abacus nybyggda studentbostäder i Tallkrogen. Med en kostnad på 4244 kr/mån för lägenheten eller 2944 kr/mån med fullt bostadsbidrag är det lättare att koncentrera sig på studierna. 11 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Vi lägger mycket energi på bra arkitektur DET FAMILJEÄGDA bygg & fastighetsföretaget Åke Sundvall har sedan starten 1942 i högsta grad bidragit till Stockholms stadsbild genom bostadsrätter, hyresrätter och entreprenaduppdrag åt andra. – Ambitionen är att genom kvalitet och omtanke skapa stadens mest omtyckta områden, säger Johan Lins, vd för Åke Sundvall Projekt AB. Det vill säga den del inom koncernen som står för nyproduktion av bostäder, både hyresrätter, bostadsrätter och småhusområden, främst i Stockholmsregionen. Med kvalitetstänkande som viktigaste ledstjärna är ambitionen att fortsätta på den inslagna vägen med egenproducerade bostäder, ungefär 400 per år, både bostadsrätter och hyresrätter. – Det är väldigt roligt att vi nu även är igång med att bygga hyresrätter. Det var ju där vi en gång startade, säger Johan Lins. JOHANS KUSIN, ägarrepresentanten Martin Sundvall betonar att bolaget idag är ett modernt kundorienterat byggföretag med allt vad det innebär, samtidigt starkt präglat av familjens gedigna byggmästartraditioner. Det innebär att allt sker i egen regi, både projektutveckling och själva byggandet. Det senare i det egna byggbolaget som även bedriver entreprenadverksamhet. – Vi är ytterst angelägna om att alltid lämna efter oss något vi själva kan vara stolta över. Därför bygger vi med omtanke och tar tillsammans med arkitekter fram det optimala huset utifrån platsens specifika förutsättningar. Därför har vi inte heller några färdiga plattformar, som annars är så vanligt i byggbranschen, säger Martin Sundvall. Det faktum att vi är ett familjeföretag gör oss flexibla och snabbfotade, något som är en stor fördel i dagens samhälle, tillägger Martin. – Ja, vi är ju byggmästare, så vi gillar att bygga och framförallt att bygga fina saker, inflikar Johan Lins med ett leende. – Vi vill bygga bostäder och hus som uppskattas av dem som bor i dem, men som också uppmärksammas av människor som passerar. INTE UNDRA PÅ att byggnadspriser har radats upp genom åren. Bara under 2014 hela tre stycken. Årets Byggnad i Södertälje för Brf Gräshoppan, Huddinge kommuns skönhetspris för bostadsområdet Ängsnäs Glänta, och inte minst Årets Stockholmsbyggnad för det mycket uppmärksammade Skagershuset i Årsta. – Vi är givetvis stolta och glada över alla de utmärkelser vi fått, framförallt ser vi dem som kvitton på att vi lyckas med vår målsättning att alltid skapa fina byggnader med hög kvalitet. Skagershuset är ett bra exempel. Det består av 33 lägenheter och är helt byggt i trä. Det har en vacker cederträfasad som kommer att åldras med värdighet och som smälter väl in i det omgivande gamla klassiska tegelhusområdet i Årsta. PÅ LIKNANDE SÄTT, med bra arkitektur och hög kvalitet, tar Åke Sundvall nu sig an höghuset i Tensta Centrum. Här precis som i alla befintliga hyresfastigheter och framtida hyresrättsprojekt handlar det om ett långsiktigt ägande och förvaltande i det egna fastighetsbolaget. – Men det måste passa oss, det ska som sagt vara projekt som vi själva kan vara stolta över, annars väntar vi hellre. Vårt varumärke harr signalerat kvalitet i snart 75 år. Det är det viktigaste vi har. Vi är därför ytterst omsorgsfulla när vi drar igång projekt. Kvalitet tummar vi aldrig på, avslutar Johan Lins. Glada kusiner i familjeföretaget Åke Sundvall: Johan Lins och Martin Sundvall. Fakta Åke Sundvall är ett familjeföretag med verksamhet inom traditionell entreprenadverksamhet, förvaltning av våra egna bostads- och kontorsfastigheter samt nyproduktion av bostäder i egen regi i Stockholms- och Malmöregionen. Det senare genom SundProjekt AB. 12 ANNONS Studentlägenheter med utsikt utöver det vanliga PÅ PLATSEN där det tidigare var ett kommunhus i Tensta centrum, alldeles intill tunnelbanan pågår febril byggaktivitet. Här byggs just nu kvarteret Bränninge, ett minst sagt spännande höghus på 18 våningar med 240 studentlägenheter. Att det centralt belägna bygget väcker Tenstabornas intresse råder det inget tvivel om. Något nytt har för övrigt inte byggts i stadsdelen på närmare tio år. I just det här projektet har byggherren Åke Sundvall medvetet valt att låta folk ha full insyn över byggarbetsplatsen. Hela tiden stannar folk upp för att se vad som händer och ställer också frågor som platschefen Martin Schreiber och hans medarbetare i möjligaste mån försöker besvara. – Just nu är det en arbetsplats med cirka 20 personer, berättar han. Som mest intensivt kommer det att vara nästa sommar med uppåt hundra byggarbetare och hantverkare på plats. Då när slutfinish med eldragning, måleri, plattsättning, installation av vitvaror och så vidare ska ske inför inflyttningen januari 2017. – Det är lika spännande för oss, det är ju våra första studentlägenheter, säger fastighetschefen Susanna Sundvall. Men också vår första nyproduktion av hyreslägenheter på väldigt många år, så för mig som ansvarar för hela vårt fastighetsbestånd, varav merparten är äldre hus på malmarna, är det här jättespännande. SOM I ALLT Åke Sundvall bygger handlar det även här om kvalitet. I synnerhet här, betonar Susanna Sundvall. Studenter flyttar in och ut, det sliter hårt, så här gäller det i högsta grad att bygga ur ett förvaltningsperspektiv med stort fokus på långsiktig hållbarhet. Men även på Platschefen Martin Schreiber och fastighetschefen Susanna Sundvall vid bygget av kvarteret Bränninge i Tensta. smarta tekniklösningar, till exempel elektroniskt nyckelsystem. – Huset är framtaget specifikt för just den här platsen, precis som vi alltid gör. Det är alltså inget koncepthus utan specialanpassat för just studenter. Det känns extra kul, för vissa är det kanske den första bostaden. Då vill vi stå till hands med all tänkbar service med kontor i huset dit de kan vända sig. Det ska vara enkelt och smidigt att bo här, betonar Susanna Sundvall. – För mig som byggare känns det väldigt spännande att få vara med om att förnya ett miljonprogramsområde, dessutom med ett så häftigt hus som det här, säger platschefen Martin Schreiber. Eftersom Tensta centrum är så högt beläget kommer huset faktiskt att mäta sig i höjd med Victoria Tower i Kista, skyskrapan på andra sidan Järvafältet. Så här kan man verkligen tala om både hus och utsikt utöver det vanliga. U Unika terrasslägenheter vid sjön Magelungen v I NÄRA SAMARBETE med Arkitektmagasinet uppför Åke Sundvall 23 terrasslägenheter med utsikt över sjön Magelungen i Farsta strand. Byggstart äger rum nu i höst med inflyttning våren 2017. – Det är ett väldigt häftigt och genomarbetat bostadsprojekt med spännande planlösningar i olika storlekar. Dessutom terränganpassat till den soliga södersluttningen ner mot sjön. Bebyggelsen liksom växer ner mot vattnet, förklarar projektledaren Mattias Cegrell. Det handlar alltså om 23 radhusliknande bostadsrätter, alla med egen separat entré och med generösa terrasser. De flesta av lägenheterna har dessutom fönster i tre eller fyra väderstreck, vilket ger ett fint ljus och härlig utsikt. Mattias Cegrell berättar att man tillsammans med Arkitektmagasinet lagt ner stor omsorg på arkitektoniska detaljer, som gröna tak, smakfulla materialval och franska balkonger. Extra viktigt har varit att terrasserna ska upplevas privata och ge maximalt ljusinsläpp, en oas med bara himlen ovanför och naturen framför sig. – Vi ser att det här unika upplägget med radhusliknande bostadsrätter av hög kvalitet kan attrahera även radhusoch villaköpare. Det är helt enkelt ett ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Kvarteret Bränninge är framtaget specifikt för den här platsen i Tensta centrum, precis som Åke Sundvall gör i alla sina projekt. väldigt bekvämt alternativ till äganderätt, säger Mattias Cegrell. HÄR BOR DU, som han uttrycker det, med fantastiska sjö- och naturområden som granne, bara 20 minuter från Stockholm city. Kommunikationerna är utmärkta med både pendeltåg och tunnelbana. På gång- och cykelavstånd finns skola och dagis, även centrum med ett rikligt utbud av shopping och annan service. Du som är intresserad av BRF Magelungsterrassen kan besöka hemsidan (www.magelungsterassen.se) eller det showroom som finns hos Eldhs Fastighetsmäkleri i Hammarby Sjöstad. www.akesundvall.se 13 ANNONS BYGGPROCESSEN Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Malin Juell-Skielse Från idé till inflyttning – så skapas det moderna Stockholm I Stockholm ska det byggas 40 000 nya bostäder de närmaste fem åren – och 140 000 fram till år 2030. En växande stad behöver inte bara bostäder, den ställer också krav på fler förskolor, skolor, idrottshallar, parker, äldreboenden och allt annat som behövs för att människor ska kunna bo och verka. Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya arbetsplatser, bibliotek, restauranger, teatrar och allt annat som hör ihop med en metropol av Stockholms rang. Så här funkar det: Program för större områden Detaljplanen beslutas Stockholms översiktsplan – Promenadstaden 2010 – drar upp riktlinjerna för hur staden ska växa på lång sikt. Tillsammans med stadens vision, budget och andra övergripande politiska styrdokument sätter översiktsplanen ramarna för stadens utveckling. För större områden görs oftast ett så kallat program. Genom programarbetet utreds tillgången till offentliga platser och parker, infrastruktur och kollektivtrafik, liksom tillgång till förskolor och skolor och annan samhällsservice. Även tekniska frågor som till exempel luftkvalitet, buller, vatten och avlopp studeras. Efter utställningen bestämmer politikerna om detaljplanen ska genomföras. Nu skrivs ett exploateringsavtal som ger byggbolaget tillgång till marken och reglerar dennes ansvar för genomförandet, kvalitet i utförandet, miljöoch energifrågor med mera. Förtätning och nya stadsdelar För att värna om parker och grönområden förtätas främst platser som redan är bebyggda. Även stora markområden blir nya stadsdelar, till exempel Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet. Ombyggnad av kontorshus till bostäder är ytterligare ett sätt att möta en växande befolkning. Alla idéer utvärderas Processen fram till första spadtaget kan se lite olika ut, fast början är alltid densamma: någon har en idé om hur marken ska användas. När det är en privatperson, företag eller organisation som har en idé börjar processen med en ansökan om markanvisning eller planändring. Staden gör en så kallad förhandsbedömning av idén utifrån bland annat översiktsplanens inriktning, planer för det aktuella området samt frågor som till exempel miljö och buller. Ett projekt kan också starta genom att staden har en idé om sin egen mark. Dags för bygglov och projektering Många bidrar med idéer och kunskap I programarbetet är det viktigt att få idéer, synpunkter och kunskap från dem som bor och verkar i området. Det får staden genom att hålla så kallade samråd och medborgardialog. För dig som är intresserad av hur staden utvecklas är det här bra aktiviteter att delta i. Under samrådet hämtas också synpunkter in från andra myndigheter. Synpunkter vägs mot varandra och arbetas in i programförslaget som förändras ända tills det antas av stadsbyggnadsnämnden, samt i förekommande fall i kommunfullmäktige. Programmet delas sedan in i flera detaljplaner. Innan man sätter igång med själva planarbetet ska politikerna i stadsbyggnadsnämnden ta ställning. I ett så kallat start-PM beskrivs detaljplanen tillsammans med en tidplan. Om politikerna är positiva kan planarbetet börja. Genom detaljplanen slås fast vad som ska byggas, var på tomten det ska stå, hur högt det ska bli samt många fler konkreta frågor. När detaljplanen är antagen ritar byggherren och staden vidare på byggnad och mark. Ritningar och beskrivningar tas fram. Bygglovsansökan görs och den mer detaljerade bygghandlingsprojekteringen kan ta vid. Byggstart Innan byggstarten ska byggbolaget göra en bygganmälan, genomföra byggsamråd samt upprätta en kontrollplan. Byggsamrådet är till för att underlätta samarbetet mellan alla som medverkar i arbetet. Slutbesked och inflyttning När byggnaden är färdig genomför byggherren en besiktning och ansöker om slutbesked. Staden granskar då byggnaden, och om allt är som det ska utfärdas ett slutbesked – nu är det klart för inflyttning. Synpunkter samlas in och vägs samman Staden planerar först och säljer sedan marken Om idén är möjlig att gå vidare med fattar staden ett så kallat inriktningsbeslut och gör en markanvisning, som är ett löfte till byggherren om att ensam få förhandla med staden om den aktuella tomten. Även i arbetet med detaljplaner behövs synpunkter från dem som bor och verkar i området, liksom från andra myndigheter. Synpunkterna vägs samman och ett slutligt planförslag arbetas fram. Det ställs ut så att alla som lämnat synpunkter kan granska arbetet och se om deras synpunkter har kunnat tillgodoses. Om Promenadstaden Läs mer om Promenadstaden – Stockholms översiktsplan på stockholm.se/oversiktsplan Vi bryr oss om människorna, husen och staden einarmattsson.se 14 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Det behövs lite fantasi för att föreställa sig framtidens boende På NCC har vi bestämt oss för att höja blicken bortom ritningar, armeringsjärn och betong. Varje dag utmanar vi oss själva att skapa en bättre morgondag med hållbara lösningar. Just nu driver vi mer än 50 bostadsprojekt i Stockholmsregionen där vi lyssnar, delar idéer och samarbetar. Ta gärna kontakt med oss på ncc.se så visar vi runt både i planerade och färdigbyggda bostadsområden. 15 ANNONS DIALOG Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Foto: Stefan Bohlin Så påverkar du framtidens När ett hus ska byggas finns det tydliga regler för vem som får tycka till om vad och när. Allmänhetens synpunkter, både de som faktiskt är berörda och bor eller lever i närheten men även alla andra som har en åsikt om hur framtidens Stockholm ska se ut, är en viktig del i att forma den stad som vi vill ha. I Stockholms stad hålls samråd eller öppet hus där allmänheten bjuds in i samband med att det finns en detaljplan. Att kommunen ska erbjuda möjlighet till påverkan via samråd är reglerat i plan- och bygglagen. Men traditionella möten och utställningar når ofta bara en begränsad del av invånarna. – Staden försöker hela tiden hitta nya vägar att nå invånarna och skapa dialog för att tillsammans bygga framtidens Stockholm. Vi ser ett ökat intresse att vara delaktig i vad som händer i staden och det vill vi hela tiden uppmuntra, säger Birgitta Holmström, projektledare för stadens dialogarbete på stadsbyggnadskontoret. En utmaning är att nå alla delar av befolkningen. Många människor arbetar på dagarna och har andra åtaganden på kvällar och helger som gör att det är svårt att hinna med att gå på utställningar eller möten runt stadsutveckling. Genom att komplettera de traditionella samrådsformerna med nya hoppas staden nå ut till flera som kan tycka till om framtidens Stockholm. Ett av de nya sätten för att nå fler som vill tycka till är att ha digitala dialoger. Det här testas just nu i ett pilotprojekt för Kolkajen-Ropsten. – Genom att visualisera området kan man hemma vid datorn få en förståelse för hur stora husen blir, hur skuggor faller, hur mycket grönytor med mera det blir. Här kan man i lugn och ro sitta hemma och fundera. Det ska vara enkelt att lämna synpunkter direkt på sajten, du ska inte behöva vara arkitekt för att förstå hur området är tänkt att bli. Arbetet runt Kolkajen-Ropsten är fortfarande i ett mycket tidigt skede och med den digitala dialogen hoppas staden att kunna få in idéer för hur platsen till slut ska utformas. – Vi vill ha en öppen och ärlig dialog där alla får vara med, även om man inte har någon koppling till området. Sedan är det viktigt att staden är tydlig med vilka förväntningar man kan ha på sitt inflytande i processen, att det finns en översiktsplan och politiska beslut som behöver följas. Staden lyssnar på alla idéer men allt är inte genomförbart. Sedan ett drygt år tillbaka har staden också en mobil dialogpaviljong som kan besökas runt om i staden. Den har hittills använts vid åtta tillfällen. Med dialogpaviljongen kan staden möta invånarna där de bor och på ett bra sätt finnas i de miljöer som ska förändras. Tester med designdialog som är en form av workshop där allmänheten bjuds in till att sitta ner tillsammans med experter för att titta på ett projekt har också provats liksom flera andra dialogverktyg. Staden jobbar också med att få igång dialogen ännu tidigare i många projekt. – Mer dialog innebär givetvis fler idéer och förslag men det gör också att projekten kan drivas mer effektivt och att man tidigt för en bred förankring och förståelse för vad det är som kommer att hända i ett område. På det stora hela tror jag att mer dialog i förlängningen innebär att det kan gå snabbare att bygga staden, säger Birgitta Holmström. ■ Det finns ett ökat intresse att vara delaktig i vad som händer i staden. Så följer du den växande staden ■ Besök samråd och öppna hus för enskilda projekt, till exempel genom Dialogpaviljongen. ■ Besök Stockholmsrummet i Kulturhuset. ■ Läs mer om projekten på stockholm.se/vaxer ■ Ställ frågor och lämna dina idéer till stadens politiker och tjänstemän. Kontaktuppgifter hittar du på stockholm.se Stockholmsrummet – upplev förvandlingen D en 20 oktober öppnar det nya Stockholmsrummet i Kulturhuset. Stockholmsrummet är stadens nya mötesplats för att visa, förklara och samtala med stockholmarna om den växande staden och hur den kan utvecklas på ett hållbart sätt. I det nya större rummet visas gårdagens, dagens och framtidens Stockholm med 3D-modeller, bakgrundsfakta, temautställningar och en stor modell över staden. ligt sätt öka besökarnas kunskap om och intresse för hur staden växer, säger Jenni Almgren, kommunikationschef på Stockholms stads exploateringskontor. Redan 2014 öppnade det första Stockholmsrummet i Kulturhuset. Rummet har besökts av många intresserade, både stockholmare och från andra delar av landet. – Vi vill på ett roligt och lättillgäng- Det är inte bara Stockholm som växer, även Stockholmsrummet har haft lite växtvärk och nu är det dags att flytta in i nya större lokaler. Det nya Stockholmsrummet blir mer än dubbelt så stort som det gamla och 16 ”Det nya Stockholmsrummet ökar besökarnas kunskap om och intresse för hur staden växer på ett roligt och lättillgängligt sätt.” Jenni Almgren ger ännu större möjligheter att berätta om den framtida staden och om den stadsutveckling som pågår just nu. – Vi kommer att ha olika teman i Stockholmsrummet som rör stadens hållbara utveckling och vi kommer att bjuda in till föreläsningar och möten med olika företrädare för staden. Nytt är att den stora modellen över staden som tidigare stått på annan plats i Kulturhuset nu flyttar in i Stockholmsrummet för att samla allt om den växande staden på samma ställe, säger Jenni Almgren. Det nya Stockholmsrummet är inte bara större utan enklare att hitta till eftersom att det ligger i Kulturhusets bottenplan med glasfasad ut mot Sergels torg. Välkommen hit! ■ Stockholmsrummet Vad: En utställning om hur Stockholm växer. Var: Kulturhuset, Sergels torg. Öppettider: Vardagar kl 10–19 och helger kl 11–16 från och med 20 oktober. Följ programmet på stockholm.se/stockholmsrummet Den stora modellen över staden som tidigare stått på annan plats i Kulturhuset flyttar nu in i Stockholmsrummet för att samla allt om den växande staden på samma ställe. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Stockholm Att skapa trygghet handlar inte bara om att ersätta saker som förlorats, utan också om att försöka skydda saker som är oersättliga. Därför är vi engagerade i Initiativet Hållbara Hav. Tillsammans med forskare, politiker, näringsliv, miljöorganisationer och medborgare arbetar vi för att sprida kunskap om hur Östersjön kan bli ett friskare och mer välmående hav. Vill du veta vad du själv kan göra, gå till hallbarahav.nu/tipsorad töd Vi s jer I nit av Birgitta Holmström ia t iv aH ” Mer dialog innebär givetvis fler idéer och förslag och att man tidigt får en bred förankring och förståelse för vad som kommer att hända i ett område.” Tillsammans tryggar vi Östersjön. e t H å ll b a r 17 ANNONS GRÖN STAD Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Nya stadsträdgårdsmästaren: Staden behöver sina gröna off – Stockholm är inne i en mycket expansiv period med stor inflyttning. En av de stora utmaningarna är att bygga nya bostäder och samtidigt se till att stadens offentliga rum, som parker, torg, platser och gator vårdas, bevaras och utvecklas. G od tillgänglighet, och ett utvecklat nät av gång- och cykelbanor är frågor som ligger högt på dagordningen, säger Elisabeth Rosenquist Saidac när hon berättar om sitt nya arbete. Som stadsträdgårdsmästare är hon en av dem i Stockholms stad som ansvarar för drift, underhåll och förnyelse av stadens offentliga rum. På trafikkontoret där stadsträdgårdsmästaren arbetar ligger ansvaret för till exempel Kungsträdgården, Norra Bantorget och Järva friområde. I ansvaret ingår också förvaltning av stadens träd på gatumark. – Uppgiften är att vårda och förnya den offentliga miljön, på både kort och lång sikt, inte minst genom en genomtänkt och omsorgsfull skötsel som gör staden välkomnande, trivsam och trygg. Som stadsträdgårdsmästare har hon också ett övergripande ansvar för policyfrågor som rör de offentliga rummen, till exempel utveckling av styrdokument som ger råd och riktlinjer. – Vi samarbetar med stadsdelarna och övriga förvaltningar inom Stockholms stad. När det gäller nya exploateringsområden är vi en viktig dialogpartner med tanke på förvaltningen av de nya stadsrummen, förklarar Elisabeth Rosenquist Saidac. Hon betonar att Stockholms attraktion till stor del bygger på alla gröna miljöer, många vackert belägna nära vatten. I alla sammanhang, inte minst internationellt, lyfts Stockholms unika blandning av blå och gröna rum fram. – Vi ska heller inte glömma betydelsen av den goda staden i utvecklingen av de ”grå” stadsrummen, det vill säga våra gator, torg och platser som är betydelsefulla i stadsutvecklingen över hela Stockholm. Stockholm är ju unikt, poängterar Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd som den är på olika öar ofta med ut- ” Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm.” Elisabeth Rosenquist Saidac, stadsträdgårdsmästare för Stockholms stad präglad topografi som knyts samman av broar för gående, cyklister och bilister. Vi vill att den ska vara ännu mer tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer, äldre och människor med funktionshinder. Det är en mycket viktig del av stadsplaneringen och vårt arbete. – Parker, gröna länkar och grönskande gator, torg och platser blandar upp staden och bidrar till vårt välbefin- nande. Växterna ger oss även bättre luftkvalitet, påpekar hon. En stad med alla dess invånare behöver grönska nära bostad och arbete, vilsamma pausplatser där man kan koppla av, följa årstiderna utan att behöva åka långt för att hitta dem. – Alla har rätten att vistas i våra offentliga parker och grönområden men även skyldigheten att visa respekt för dem. Det är vår gemensamma egendom som vi tillsammans ska värna och bevara. Den nya stadsträdgårdsmästaren vill inte rangordna vilka gröna miljöer som kan komma i fråga för ny bebyggelse. Som i all stadsplanering handlar det om att både ge och ta. Men det är viktigt att slå vakt om kvaliteter som gör Stock- holm till en jämförelsevis hälsosam huvudstad att leva och vistas i. – Vi måste värdera varje enskild plats förutsättningar. Det går inte att ge ett generellt svar. Vad som kan tyckas mindre betydelsefullt för det stora flertalet kan vara avgörande för dem som bor i närområdet. Men den här frågan handlar inte bara om att bevara eller ta bort grönska, Här är Stockholms naturreservat Stockholms stad har sju naturreservat, ett kulturreservat och flera nya är på gång. Det vill säga platser där du kan vandra i skogen, promenera längs märkta leder, paddla i vattendrag, klättra bland grottor, fiska och spana efter fåglar. 18 Flaten Grimsta Hansta Igelbäckens kulturreservat Har ett varierat landskap och omväxlande natur med vida hällmarker, sänkor med örtrika lundmiljöer, mindre våtmarker och många strövstigar. Bjuder på lummiga strandpromenader, kuperade barrskogar, örtrika blandskogspartier och våtmarker. Har gammal urskogsliknande barrskog och lundar med hassel och flerhundraåriga ekar. Här finns hundratals olika svamparter. Är ett gammalt odlingslandskap med anor från bronsåldern. Här finns Stockholms stads artrikaste bäck. Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Foto: Rosie Alm ANNONS entliga rum Klimatförändringarna spås bli mer påtagliga i framtiden, med längre ihållande värmeböljor och kraftigare nederbörd. Lösningen kan vara att skapa gröna mångfunktionella ytor där man använder ekosystemtjänster för att lindra effekterna. Naturen ska göra nytta i staden Det ska bli allt vanligare med biodlingar, urbana odlingar, växtklädda tak med solpaneler och gröna väggar i Stockholm. Inte minst i nya bostadsområden och i utvecklingen av de allmänna platserna. N Stadsträdgårdsmästarens favoritpark? – Det är svårt att välja en, det finns så många fina parker. Berzeliipark är en av pärlorna och en del av stadens historia. Parken har restaurerats varsamt och har samtidigt förnyats på ett skickligt sätt. är Stockholm växer och stockholmarna blir allt fler, ska staden bli klimatsmart och arbetet med att tillvarata ekosystemtjänster i staden blir en viktig del för en hållbar stadsutveckling, säger Christina Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen på Stockholms stad. Med ekosystemtjänster menas de många nyttor naturen har för människan. Det kan handla om frisk luft och rent vatten, om rekreationsvärden och välgörande faktorer för hälsan och trivseln. Men ekosystemtjänster handlar lika mycket om humlors och bins pollinering av växter, om den nytta träd och annan grönska har för att dämpa buller och fånga upp vatten och därmed minska översvämningsrisker vid stora regnmängder. – Stockholm är känt för sin vackra natur med lättillgängliga grönområden och parker. Nu när staden växer och blir tätare är det viktigt att också hitta nya sätt att tillföra grönska till stadsrummet. Ett smart och långsiktigt klimatarbete är därför betydelsefullt, säger Christina Wikberger. Att se parker och grönområden som nyttiga funktioner kring trivsel och rekreation är inget nytt, förklarar hon. Det som däremot är nytt är att begreppet ekosystemtjänster och dess djupare funktion nu börjar ta plats i stadsplaneringen. – I ett internationellt perspektiv ligger Stockholm väldigt långt framme kring de här frågorna. Många städer och kommuner tittar på oss, vad vi gör och vill ta efter. Ett utmärkt exempel är Norra Djurgårdsstaden som har högsta klass inom klimatanpassning, rekreation och stärkandet av biologisk mångfald. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en långsiktig strategi kring ekosystemtjänster för Stockholms stad. Men redan idag tillämpas den till viss del i form av stadens så kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel för byggherrar som vid byggnation av nya bostadsmiljöer även bidrar till att skapa ekosystemtjänster. – Det här arbetet tar vi nu vidare till utvecklingen av våra allmänna platser, våra gaturum, torg och parker. Målet är att få dem så mångfunktionella som möjligt kring klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald. Med tanke på klimatförändringarna och den pågående urbaniseringen finns det verkligen inget att vänta på, avslutar Christina Wikberger. ■ Två projekt på temat ekosystemtjänster Fakta Elisabeth Rosenquist Saidac är landskapsarkitekt LAR/MSA, och har tidigare arbetat på Trafikverket och senast varit chef för Landskap och Planenheten Stockholm-Eskilstuna på teknikföretaget Ramböll. Sedan september 2015 är hon stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad. kommer att mäta och utvärdera vilka effekter just den här växtväggen får, säger Emelie Bjurå, fastighetsstrateg på Stockholms stad. Tekniska nämndhusets urbana odling på Kungsholmen: består av 20 odlingslotter och 30 träd, där fokus ligger på ätbara växter. Under sommaren besökte förskoleverksamheten på Kungsholmen odlingen regelbundet. Det var ett pilotpro- Foto: Johan Pontén menar Elisabeth Rosenquist Saidac. – Det är även viktigt att skapa nya gröna rum, inte bara i nybyggda områden utan även inne i den befintliga stadsbebyggelsen, som pocket parks, sedumtak och takterrasser. Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm. ■ Växtväggen vid Björns trädgård på Södermalm: är ett hem för olika insekter och växter. Består av klassiska svenska skogs- och hedväxter som lingon, stensöta, smultron, gräs och olika sorters sedum. – Växtväggar kan ge miljömässiga fördelar, som minskad avrinning av dagvatten, bättre luftkvalitet och mikroklimat, och till och med energibesparingar. De kan fungera ljuddämpande mot buller och trafik. Vi Judarskogen Kyrksjölöten Nackareservatet Sätraskogen Är Stockholms första naturreservat. Här finns sjön Judarn, öppna ängsmarker och kuperade skogsmarker. Är en av stadens största fuktlövskogar med många fågelarter, insekter, grodor och vedsvampar. Delas mellan Stockholms stad och Nacka kommun. Bjuder på kulturmarker, fuktlövskog, barrblandskog och ek- och hasselmiljöer. Här kan du vandra genom öppna ängar, kulturhistoriska miljöer, ekbackar och gammal granskog. Har utsikt över Mälaren mot Ekerölandet. Strandpromenad som sträcker sig från Liljeholmen till Vårberg. jekt där staden provar att använda sina egna fastigheter för att skapa nya miljöer för ekosystemtjänster. – Jag tycker att man redan som barn ska introduceras för ekosystemtjänster, så att de tidigt förstår värdet av den urbana naturen. Det urbana odlandet har också en viktig social aspekt, och kan vara en plats där man kan mötas, säger Emelie Bjurå. ■ Upptäck naturreservaten med din mobil ■ ”Upptäck Stockholm” är en app som guidar till 1 500 utomhusplatser i Stockholms stad. Exempelvis alla nio naturreservaten. ■ Appen är gratis och du laddar ner den enkelt genom att i din mobil söka ”Upptäck Stockholm” i App Store eller Google Play. 19 ANNONS SMART Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Med start i Årsta tar Stockholm täten i europeisk storsatsning på smarta städer S tockholms stad har fått förmånen att leda projektet som även inkluderar städerna Köln och Barcelona samt fem följestäder. Dessutom deltar ett antal företagmed sina olika miljötekniklösningar. I Stockholm ligger fokus på de befintliga bostäderna kring Valla torg i Årsta. Även två fastigheter i Slakthusområdet ingår i projektet. Målet generellt är att minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från transporter med 60 procent samt skapa tillväxt i Europa. – Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen. Och nu börjar vi komma igång på allvar, säger projektkoordinatorn Gustaf Landahl, Stockholms stads miljöförvaltning. Totalt ska tolv miljötekniklösningar testas och utvärderas under de närmaste fem åren inom tre områden, bebyggelse, transporter och infrastruktur. Bland annat testas lokalproducerad fjärrvärme, smarta elnät, ett bygglogistikcenter, bilpooler, lånecykelsystem och en smart sopsorteringslösning. – De flesta husen som vi jobbar med i Årsta är byggda på 50- och 60-talet. Här finns alltså väldigt stora möjligheter att göra olika energieffektiviserande åtgärder. – Ta bara hissarnavars belysning drar mer el än själva hissmaskineriet. Med sensorer som känner av rörelser kan man enkelt undvika att belysningen är tänd när den inte behövs. Bara här finns massor av energi att spara och det är ändå bara en detalj i helheten, betonar Gustaf Landahl. Nästa höst kommer en visningslägenhet att finnas tillgänglig i Årsta. Om tre år ska allt vara infört, därefter påbörjas en utställning då resultatet av projektet i sin helhet ska visas upp under två år. – Det handlar om att sprida den här kunskapen inom hela EU. Vi står ju alla inför samma miljöutmaning. Ju större spridning desto mer påverkan, både på klimatet och på jobben, säger Gustaf Landahl, som ser GrowSmarter som en fantastisk möjlighet att med 20 ” Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen.” Gustaf Landahl, avdelningschef på Stockholms stads miljöförvaltning GrowSmarter: De flesta husen som som ingår i GrowSmarter finns i Årsta och är byggda på 50- och 60-talen. Här finns väldigt stora möjligheter att göra energieffektiviserande åtgärder. goda exempel lära av varandra. – För vår del här i Stockholm, även för de medverkande företagen, innebär det en unik chans att som europeisk förebild ligga i framkant ifråga om hållbar stadsutveckling. ■ Foto: Grow Smarter Europa behöver växa smartare än hittills. Det är precis vad EU-projektet GrowSmarter handlar om att med spetsteknik inom miljöområdet utveckla klimatsmarta stadsmiljöer och samtidigt skapa jobb. ■ Det europeiska prestigeprojektet GrowSmarter, där även städerna Köln och Barcelona deltar, leds av Stockholms stad med miljöförvaltningen som koordinator. ■ Projektet pågår i fem år och handlar om hur städer med hjälp av smarta miljötekniklösningar kan skapa fler jobb och växa, samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och attraktiva för invånarna. ■ Det drivs inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. EU kommissionen bidrar med 25 miljoner euro till de tekniska lösningarna. ■ Därutöver tillkommer kostnaderna för ombyggnation av befintliga fastigheter. Den totala satsningen uppgår till cirka 100 miljoner euro. ■ Från Sverige deltar Stockholms stad och KTH samt företagen Stockholmshem, Skanska, Envac, Dalkia, Carrier, Info 24 och IBM. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Fibernätet växer med Stockholm TROTS ATT DET operatörsneutrala fibernätet är världens största öppna nät, fortsätter Stockholms stad att bygga ut det. Både för att Stockholm växer och för att behoven ökar. Efter att ha byggt ut fibernätet till 90 procent av hushållen i Stockholm, fortsätter utbyggnaden för fullt. Dels till nya exploateringsområden, och dels till industriområden i ytterstaden. – Det ska vara lika enkelt att vara företagare i Rågsved och Vinsta, som vid Stureplan eller Kista, säger Lars Gustavson, projektledare för nätutbyggnaden. Skälet till fiberutbyggnaden är flera. Såväl hushåll som företag efterfrågar i allt högre utsträckning driftsäker uppkoppling med hög kapacitet. Fiber är den enda tekniken som klarar detta. Ett väl utbyggt fibernät är också en förutsättning för all mobil kommunikation och alla de "gröna" it-lösningar som behövs för att Stockholm ska kunna vara en fossilbränslefri stad till år 2040. En spännande utveckling sker nu inom området "smart city". Här satsar Stockholm extra hårt i Norra Djurgårdsstaden, i Grow Smarter-projektet i Årsta och i Kista med Urban ICT Arena. – I stadsmiljön bygger detta på användning av en mängd olika smarta tjänster, exempelvis trafikstyrning i realtid, mätning av luftkvalitet, automatiska system för underhåll av gator, behov av tömning av papperskorgar etc, berättar Anders Broberg, informationschef för Stokab. INOMHUS HANDLAR det om möjlig- heten att leverera så kallade välfärdstjänster, exempelvis hemsjukvård och omsorgstjänster, på ett säkert sätt. Säkert utifrån både integritets- och teknikaspekten. Förutsättningen för den här typen av tjänster är fiber ända fram till bostaden varför krav om detta finns för de som bygger i Norra Djurgårdsstaden. Redan idag har den samhällsekonomiska vinsten av nätet beräknats till minst 16 miljarder kronor, dvs minst tre ANNONS Fibernätet är en förutsättning för all mobil kommunikation då stora datamängder måste hanteras. Med övervakning dygnet runt årets alla dagar är beredskapen hög när fel behöver åtgärdas. gånger investeringen, enligt forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. Vinsten består bland annat i fler jobb, ökat fastighetsvärde och lägre bredbandspriser. Nätet har möjliggjort att konkurrens skapats med ett stort utbud av tjänster, valmöjligheter och i ett internationellt perspektiv låga priser för hushåll och företag. Eftersom nätet byggts ut successivt i över 20 år och hyrs ut, har nätet kunnat byggas på marknadsmässiga villkor. Det öppna fibernätet har varje år byggts ut. Nu pågår utbyggnaden till såväl nya exploateringsområden som till befintliga kommersiella fastigheter. www.stokab.se Välkommen till Maxera Bostad Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva hyresrätter och bostadsrätter efter platsens förutsättningar och marknadens efterfrågan. Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är att möta de bostadsdrömmarna. I vårt senaste projekt har vi tillsammans med Stockholms Stad utvecklat Älvsjö Torg. Här har vi skapat en trevlig miljö för de boende med närhet till service och kommunikationer. Läs gärna mer om våra kommande projekt – välkommen till oss! www.maxerabostad.se 21 ANNONS RENT VATTEN Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Samuel Hultberg Här byggs världens modernaste avloppssystem med fördubblad kapacitet I en snabbt växande stad ska vi vara rädda om vårt vatten, därför behöver stadens avloppssystem förnyas och det främst med ett jättebygge, bland annat en 14 km lång tunnel från Bromma till Henriksdal. ” Vattnet i Mälaren blir ännu renare genom minskade utsläpp vid kraftiga regn. Den nya lösningen minskar även utsläppen kraftigt i Östersjön.” Richard Andersson, projektchef på Stockholms framtida avloppsrening V arje år blir vi 20 000 fler stockholmare som ska duscha, gå på toaletten, diska och tvätta kläder. Det betyder att allt mer avloppsvatten behöver renas. – För att klara hårdare miljökrav, minska belastningen på Mälaren och Östersjön och samtidigt kunna rena mer vatten, bygger vi just nu om och förnyar Stockholms avloppssystem och det rejält, säger Rickard Andersson, projektchef på Stockholms framtida avloppsrening. I det ingår att Henriksdals reningsverk får dubbel kapacitet jämfört med idag och byggs om till ett av världens modernaste. Bromma reningsverk läggs därmed ner, vilket möjliggör fler nya bostäder i den delen av Stockholm. Västerorts avloppsvatten leds istället över till Henriksdals reningsverk genom en planerad 14 km lång tunnel 3090 meter under mark. – Medan vi väntar på miljödom så rustar vi upp delar av Henriksdals reningsverk. Tunnelbygget och ombyggnationen av Henriksdal och Sickla reningsverk påbörjas när det fått miljödom. 22 regn. Den nya lösningen minskar även utsläppen kraftigt i Östersjön. Dessutom försvinner transporter av avloppsslam genom bostadsområden. Under byggtiden kommer stockholmarna nog framför allt märka av transporterna av sprängmassor, men vårt mål är naturligtvis att störa så lite som möjligt, avslutar Rickard Andersson, projektchef för Stockholms framtida avloppsrening. ■ Fakta Foto: Stockholm Vatten Ombyggnaden av Henriksdals reningsverk säkrar avloppsreningen i Stockholm fram till 2040. Därefter finns möjlighet till en ytterligare utbyggnad av reningsverket. Men avloppslyftet betyder mer än så. Stockholms framtida avloppsrening är också ett projekt för att få renare vatten i Mälaren och Östersjön. – Vattnet i Mälaren blir ännu renare genom minskade utsläpp vid kraftiga Rickard Andersson, projektchef på Stockholms framtida avloppsrening. ■ För att klara Stockholms snabba befolkningsökning behöver stadens avloppsvattenrening nu förnyas. ■ Det befintliga reningsverket i Henriksdal utvecklas till ett av världens mest moderna reningsverk. ■ Bromma reningsverk stängs och en ny 14 km lång avloppstunnel dras 30–90 meter under marken från Bromma till Sickla. ■ Satsningen innebär att vattnet i Mälaren blir ännu renare, vi minskar på utsläppen i Östersjön och transporter av avloppsslam genom bostadsområden försvinner. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS JM BYGGER FÖR FRAMTIDEN I år firar JM 70 år i bostadsbranschen. Hållbarhetstänket har varit med sedan starten, men under åren har ordet hållbarhet utvecklats från att handla om miljö till att innefatta allt från tydligare krav på leverantörer till jämställdhet och mångfald – från det att vi förvärvar mark och vilka leverantörer vi köper byggmaterial av till det att vi har färdiga bostäder. Sedan 1945 har JM varit en samhällsbyggare som byggt hållbara hem. Vi har sett vår omvärld förändras, och förändrats med den. Från att hjälpa till att lösa bostadsnöden efter andra världskriget och bygga miljonprogram på 1970-talet till att bygga Sveriges högsta bostadshus i dag. Vi har lyckats med bedriften att ha bostadsbranschens mest nöjda kunder sex år i rad (enligt Prognoscentrets Nöjd Kund Index) mycket tack vare att vi aldrig slutar vara intresserade av vad våra kunder har att säga. Långsiktigt och miljömedvetet JM eftersträvar att skapa långsiktiga värden och att bidra till en hållbar utveckling i samhället. Det gör vi genom att ta ansvar för den påverkan våra aktiviteter och beslut har på samhället och miljön. Genom att utforma våra bostäder och boendemiljöer utifrån olika hållbarhetsperspektiv formar vi framtidens bostäder. Vi har alltid legat i framkant när det kommer till hållbarhetsfrågor. 1993 blev JM först i Europa inom vår sektor med att ta fram en miljöpolicy med en hel rad höga krav som skulle efterlevas. Vi följer även UN Global Compact om sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö. För att utvecklas på hållbarhetsområdet har JM historiskt tagit fram ett antal hus med spetsområden – exempelvis det återvunna huset, allergihuset och det tysta huset. Från de här husen har vi sedan utvärderat resultaten och tagit in kunskapen som standard i det som byggs. Ett bra hållbarhetsarbete kräver även en kontroll av att de krav och ambitioner som ställs upp i verksamheten efterlevs, både inom JM och hos våra leverantörer. JM fokuserar på att minska energianvändningen och energibehovet under såväl produktions- som driftskedet och därmed företagets påverkan på växthuseffekten. I Sverige köps endast miljöel (Bra Miljöval). Vi använder alltid använder sunda och beprövade naturmaterial i vår byggnation som kakel, klinker och trä. Alla etableringar har energieffektiva bodar och lågenergibelysning med ljus- och närvarostyrning. All projektutveckling av bostäder som JM initierat i Sverige sedan 2008 har skett utifrån JMs koncept för lågenergihus. Lågenergihus är hus som väsentligt underskrider myndigheternas gällande krav för energiåtgång under drift. En omvärld i förändring De hus som JM bygger i dag ska stå i minst 100 år. Men, hållbarhet handlar inte bara om enstaka byggnader, eller ens miljö. Den långsiktiga målsättningen med en hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sedan 1945 i har vi sett många förändringar i hur människor lever sina liv i och runt bostaden. Som en viktig samhällsaktör måste vi följa utvecklingen. Det gör vi också genom att bredda vår palett för att fylla marknadens behov. Vi bygger student-, ungdoms- och äldrebostäder. Ägande-, hyres- och bostadsrätter, flerfamiljsoch småhus. JM kommer att fortsätta bygga där människor vill bo och med olika upplåtelseformer. Det handlar inte bara om att förvärva mark och bygga hus. Det handlar om att öka livskvaliteten för våra kunder. Vi bidrar exempelvis med att skapa estetiska, trygga och hållbara boende- och stadsmiljöer, höja de sociala och ekologiska värdena i staden, stötta utsatta ungdomar i utanförskap, erbjuda ungdomar praktikplatser, skapa lokala arbetstillfällen och bidra med vår kunskap till ett utvecklat hållbart byggande i samhället. Även jämställdhet och mångfald är en stor fråga för ett företag som premierar hållbarhet. Här handlar det exempelvis om hur vi rekryterar och vilka som premieras och varför? Hur ser könsfördelningar på olika positioner ut? Bland våra tjänstemän är det relativt jämnt fördelat men ute på byggarbetsplatserna är skillnaden större – det kräver ett långsiktigt arbete för att förändra. Ny teknik och ökad medvetenhet som ställer hårdare krav på oss som bostadsproducenter gör att vi ständigt är i utveckling, och utvärderande. Att vi har haft bostadsbranschens nöjdaste kunder sex år i rad är inte något som gör att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda, tvärtom tar vi sikte på nästa år. Och 100 år framåt. LÄS MER PÅ JM.SE 23 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Skanskas huvudkontor Entré Lindhagen är miljöcertifierat på högsta nivå (LEED platinum). Kontoret som Skanska flyttade in i 2014 delas med Nordea. ANNONS Kvarteret Iskristallen på Kungsholmen där Skanska har byggt både bostäder och hotell. Kvarteret har skapat en naturlig förlängning av stenstaden västerut mot Lindhagensplan. Först Västra Kungsholmen, nu Fredriksdal Nya stadsdelar med både bostäder och kontor NU LÄGGS SISTA PUSSELBITEN i Hammarby sjöstad när det nya området Fredriksdal växer fram invid Skanstullsbroarna och knyts samman med Södermalm. En viktig aktör i den stora stadsomvandlingen i Fredriksdal är Skanska som bidrar till att skapa en levande stadsmiljö i ett gigantiskt exploateringsområde. – Vi har tagit med oss mycket lärdomar från västra Kungsholmen som genomgått en likande resa. En blandad stadsmiljö behöver både bostäder och kontor men också service i form av restauranger och butiker, säger Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter Stockholm. Att nya stadsdelar kan växa fram snabbt är västra Kungsholmen ett bevis på. För 15 år sedan kändes området väldigt otillgängligt och hade en karaktär av industri. – Idag är det en mycket populär del av Kungsholmen som upplevs ligga väldigt centralt i Stockholm, säger Peter Skott, affärsutvecklingschef Skanska Nya Hem. PÅ VÄSTRA KUNGSHOLMEN återstår det nu 200 bostadsrätter med inflyttning om ett par år för Skanska. I området har Skanska även byggt sitt nya huvudkontor Entré Lindhagen, ett större kontorshus som man delar med Nordea, och inom samma kvarter har Skanska även byggt Västermalms Atrium, en bostadsrättsförening med 190 lägenheter. På andra sidan Essingeleden låg tidigare ett renodlat verksamhetsområde, där har Stockholms Stad skapat en ny stadsdel. Här ligger nu 700 lägenheter som Skanska varit med och byggt. – Vi har själva valt att flytta vårt huvudkontor hit och det visar att vi verkligen tycker om den här stadsdelen. Själva startskottet till omvandlingen var Skanskas köp av S:t Görans Barnsjukhus 24 för 20 år sedan. Utefter Lindhagengatan började vi bygga kontor men ganska snart insåg vi att det också fanns behov av bostäder. Vi har även en markanvisning för ytterligare 65 000 kvm kontor i området, säger Caroline Arehult. DET BÖRJADE MED två bostadshus nedanför St Görans sjukhus år 2002 och sammanlagt har 600 bostäder byggts längs Lindhagensterrassen i en blandning med kontor. Utvecklingen av västra Kungsholmen har sedan dess gått i rasande fart och fortsatt ned mot Mälaren med ett flertal byggherrar involverade. Fram har vuxit ett levande område med en bra mix av bostäder och kontor. Genom sin styrka att kunna utveckla stora integrerade stadsmiljöer har Skanska haft en mycket betydelsefull roll för områdets framväxt. – Det känns otroligt hur fort det kan gå. Tänk att en helt ny stadsdel skapats på 15 år, som på ett fantastiskt fint sätt läkt Kungsholmens sår. Att all nödvändig infrastruktur, inte minst tunnelbana fanns på plats, har säkert bidragit till både den snabba processen och till områdets popularitet, säger Peter Skott som menar att läget vid Essingeleden är ytterligare en plusfaktor, i synnerhet för alla som arbetar i området. ERFARENHETERNA från västra Kungs- holmen tar nu Skanska med sig när Fredriksdal, den sista pusselbiten av Hammarby sjöstad, ska byggas. På bostadssidan handlar det om tre stora etapper med 429 lägenheter, den första med inflyttning 2016. Området får också ett rejält tillskott av nya arbetsplatser genom kontorsområdet Sthlm New Creative Business Spaces som innehåller ca 100 000 kvm Just nu pågår bygget av bostadsområdet Fredriksdal. Första inflyttning beräknas till 2016. kontor. Kontorsprojektet är nu i full gång och 2016–2017 är det inflyttning i den första etappen på drygt 20 000 kvm. Parallellt pågår också bygget av en ny bussdepå där Skanska är entreprenör. Sthlm New är ett spännande och viktigt projekt. I dagsläget finns relativt få kontorsmiljöer söder om innerstan, de logistiska flödena i Stockholm är obalanserade och nu jämnas de ut. – Genom Sthlm New skapas en bättre balans mellan bostäder och arbetsplatser i Hammarby Sjöstad. Så det är en viktig satsning för att få en bättre fungerande stadsdel, poängterar Caroline Arehult. Det stora intresset Skanska möter från företag som är intresserade av att flytta till Sthlm New, är ett bevis på att Skanska tänkt rätt, menar hon. – Tillsammans med våra arkitekter skapar vi en stimulerande miljö för inn- ovatörer inom alla kreativa branscher: mode, reklam, it, spel, media och musik, fortsätter Caroline Arehult. OMRÅDETS KRONJUVEL blir den 30 våningar höga skrapan Stockholm 01 med en skybar som erbjuder en enormt häftig vy. Här finns möjlighet att ge sina anställda en arbetsmiljö utöver det vanliga. Inte undra på att kölistan växer för varje dag. – Folk vill bo i staden, i spännande miljöer med liv och rörelse dygnet runt. Fredriksdal blir en förlängning av Södermalm, det blir ett fantastiskt område med känslan av att bo och arbeta i stan. De fina kajer som staden bygger parallellt med våra projekt, ger oss stockholmare dessutom en ny strandpromenad, från Årsta längs hela Hammarby kanal, avslutar Peter Skott. ANNONS Utefter Lindhagensgatan finns många kontorsbyggnader som Skanska har byggt. Närheten till bra kommunikationer har gjort området attraktivt för många företag. Vy över stadsutvecklingsområdet Fredriksdal. Skyskrapan Stockholm 01 tornar upp sig över Sthlm New Creative Business Spaces och vid vattnet ses de nya bostäderna. Skanska har tagit med sig många erfarenheter från utvecklingen av västra Kungsholmen. Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Det första bostadshuset på 16 våningar som byggdes nedanför S.t Görans Sjukhus. Ett av de första bostadshusen i utvecklingen av västra Kungsholmen. ANNONS En levande gatumiljö på västra Kungsholmen med bostadsrättsföreningen Lindhagensterassen i bakgrunden. www.skanska.se 25 ANNONS NY STAD Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Norra Djurgårdsstaden – Det här blir verkligen bra vill och enkelt kan ta sig, lockad av butiker, caféer och restauranger, och kanske framförallt av olika kulturevenemang, teater och konserter vid det gamla gasverksområdet. – Det känns väldigt roligt nu när den första delen vid gamla gasverksområdet är befolkad och att de boende verkligen trivs och är stolta över sin stadsdel, inte minst av alla miljösatsningar. En sak är säker, det här blir verkligen bra. Nu känner säkert de flesta stockholmare till den hållbarhetsprofilerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Men frågan är om man riktigt kan föreställa sig hur området kommer att se ut när allt är färdigbyggt en bit in på 2030-talet? D et vill säga, när de olika delarna – Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden – länkats samman och blivit en naturlig del av Stockholms innerstad. Kan man verkligen bygga en helt ny och hållbar stadsdel här bland gamla gasklockor, industrier och vidsträckta hamnområden för färje-, olje- och containertrafik? – Ja, varför inte, det är väl bara att erinra sig Hammarbyhamnen innan Hammarby Sjöstad började växa fram. Och det är just den här typen av områden som omvandlas nu när Stockholm ska bebyggas med nya stadsmiljöer, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden på Stockholms stad. Det bärande greppet är alltså att ta till vara på de verksamhetsområden, 26 – Stor möda läggs på både innehåll och utformning så att det verkligen blir en stadsdel för alla stockholmare, säger projektledaren Staffan Lorentz. hamn- och terminalområden som finns. På tur står nu till exempel Årstafältet och Slakthusområdet. – Den stora utmaningen i Norra Djurgårdstaden är att ta bort alla barriärer, alla järnvägsspår och avgränsningar. Det krävs för att kunna koppla samman de olika delarna, främst för gående, cyklister och kollektiv- trafik, och sedan länka hela stadsdelen med den övriga staden, säger Staffan Lorentz, och betonar vikten av att Norra Djurgårdsstaden inte får bli en isolerad solitär utan en integrerad del i staden. Stor möda läggs därför på både innehåll och utformning så att det verkligen blir en stadsdel för alla stockholmare, en plats dit man gärna Som projektchef har Staffan Lorentz levt med Norra Djurgårdsstaden sedan visionen konkretiserades med egen projektorganisation 2006. Byggstarten ägde rum fem år senare, nu med ett byggtempo på cirka 500 lägenheter om året. I den första delen, runt gasverket i Hjorthagen, är nu knappt 2000 lägenheter byggda och inom kort kommer projektet att vara igång på två fronter då Södra Värtahamnen börjar bebyggas, för att sedan fortsätta till Frihamnen och Loudden. – Stockholms Hamn bygger ut Värtapiren för att förbereda för ny bebyggelse, stadsmiljöer i form av bostäder och kontor. De senare för att skydda från buller från den färje- och kryssningstrafik som kommer att vara kvar. Olje- och containerhanteringen kommer inte att finnas kvar i Värtan. Norra Djurgårdsstaden har ju en stark miljöprofil. Finns det inte en risk att miljökraven innebär att bostäderna blir för dyra? – Nej, inte på grund av att vi bygger hållbart. Det beror i så fall på andra faktorer. Tvärtom, det långsiktigt hållbara blir billigare på sikt. Vi måste lära oss att bygga bättre stadsmiljöer så huvudsyftet med Norra Djurgårdsstaden är inte att vara ett experimentområde. Allt vi bygger måste vara långsiktigt hållbart. Även om det är kostsamt i utvecklingsfasen kommer det att visa sig vara välinvesterade pengar, avslutar Staffan Lorentz. ■ Norra Djurgårdsstaden ■ Ny stadsdel med stark hållbarhetsprofil som sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder. ■ När hela området är färdigutvecklat omkring år 2030 kommer Stockholm att ha tillförts minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Alla våra bostäder har hög kvalitet och standard för att hålla i flera generationer. ”Vi vill bygga många lägenheter med hyresrätt i Stockholm” – Det är otroligt spännande att vara med i den byggboom vi nu upplever i landets tillväxtregioner, framförallt här i Stockholm, säger Göran Wendel, vd för Tornet, ett förhållandevis nytt fastighetsbolag med inriktning på produktion och förvaltning av hyresrätter. – Vi vill bygga betydligt mer än vi gjort hittills och har också de ekonomiska förutsättningarna att göra det, poängterar Göran Wendel. Tornets fokus är Storstockholm-Mälardalen, Göteborg och Malmö med en ambition att årligen bygga uppåt 700 lägenheter, varav minst hälften i Stockholm där ju behoven är som störst. Göran Wendel betonar bolagets uttalade önskan om att medverka i Stockholms fortsatta stadsbyggande, både i förtätningsprojekt i befintlig stadsutveckling och i nya utvecklingsområden. – Det som kännetecknar oss är att som en klassisk byggmästare ta fram hyresrätter för långsiktigt ägande med egen förvaltning. Vi utvecklar alltså bostäder för att behålla dem. Det i sig innebär att vi alltid har som mål att bygga hållbara bostadsmiljöer med hög kvalitet och standard, samtidigt med låga driftskostnader. Det vill säga bostäder som håller i många generationer. Det handlar alltså om energieffektivt byggande, resurseffektivt materialutnyttjande och hållbara produktval. I Stockholms stad har Tornet hittills uppfört ett kvarter i Kärrtorp, men avsikten är som sagt att bygga mycket. Även på Lidingö finns ett färdigbyggt projekt, flera är dessutom under produktion i Sundbyberg, Järfälla och Kungsängen. Visionsbild över Söderhöjden, Järfälla. – Att vi vill investera i hyresfastigheter är ingen tillfällighet. Vår bedömning är att hyresrätten med sina fördelar kommer att efterfrågas i allt högre grad, av både unga och äldre. Visst, det är alltid dyrt att bygga nytt men med yteffektiva lägenheter, både små och större, gör vi allt vi kan för att hålla hyrorna på en rimlig och attraktiv nivå. GENOM ATT PRODUCERA nya hy- resrätter hoppas Göran Wendel också att Tornet ska kunna bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Det som alltså krävs för att ungdomar ska få större möjlighet att skaffa eget boende, även att villaägare som önskar sig ett bekvämare boende ska hitta bra alternativ i sin hemkommun. – Kort sagt, vill vi med våra lägenheter ge möjlighet för många bostadssö- kande att hitta en bostad och samtidigt medverka till att skapa dynamik på bostadsmarknaden. Fakta om Tornet ■ Bygger och förvaltar fastigheter för att utveckla och behålla dem. ■ Har 700 lägenheter och ytterligare 700 i produktion i Stockholmsregionen, Göteborg och Skåne. ■ Ägs av Fastighets AB Balder, Peab AB, Folksam och Riksbyggen. tornet.se Vi hjälper Stockholm att växa STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA Tio byggmästarföretag med mycket stark förankring i Stockholm. Vi representerar flera generationer av byggmästartradition och producerar en variationsrik, prisvärd bebyggelse av hög kvalitet. Att arbeta tillsammans med Stockholmsbyggmästarna ger en mångfald av upplåtelseformer och en varierad utformning av bebyggelsen. NÄTVERKET STOCKHOLMSBYGGMÄSTARNA UTGÖRS AV: Anders Bodin Fastigheter AB, Byggnadsfirman Erik Wallin AB, Byggnadsfirman Viktor Hanson AB, Folkhem Produktion AB, Järntorget Bostad AB, Lennart Ericsson Fastigheter AB, Olov Lindgren AB, Q-gruppen AB, Reinhold Gustafsson Förvaltnings AB, Åke Sundvall AB Byggnadsfirman VIKTOR HANSON 27 ANNONS SKÖN STAD Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Spännande att vara med från början NISSE BRUNDIN bor i Hjorthagen och har tre minuter till jobbet som kökschef på Selma Deli i Norra Djurgårdsstaden, den första serviceaktören som öppnade i den nya stadsdelen. – Det är jättespännande att vara med från början. Och vi har haft väldig tur att det har gått så bra. Vi har jättetrevliga matintresserade gäster, riktiga stammisar. Så vi fungerar som en kvarterskrog där vi känner våra kunder med namn och vet precis vad de vill ha, säger Nisse Brundin som nu ser fram emot att den här delen av Norra Djurgårdsstaden ska bli färdigbyggd. – Det blir en jättefin och bra stadsdel men visst börjar man bli sugen på att det ska bli klart. ■ MIKAELA SUNDBERG, med lilla Axel i barnvagnen, ska ta bussen ner till stan. Hon och sambon har nu bott här i ett år efter att tidigare ha bott på Gärdet. – Det är helt fantastiskt. Det är 30 minuters promenad till Stureplan, ändå så nära naturen. Vi ser kor beta från vårt fönster. Det är få bilar, breda fina gator, mycket gröna inslag och en jättebra lekpark. – Visst saknar man ännu vissa saker, lite mer liv och rörelse, och visst är det fortfarande en byggarbetsplats till en del, men samtidigt ser man ju hur bra det kommer att bli. Allt är ju nytt med blandad och bra mix ifråga om arkitektur. Det är också en bra mix av folk som flyttar hit. Många barnfamiljer, många friluftsmänniskor men också en hel del äldre som sålt sina villor. Och nu byggs det också studentbostäder så det kommer att bli jättebra. ■ Vårt bidrag till Stockholmsresenärerna Stockholm växer, resenärerna blir fler och trafikläget är ansträngt. Strukton Rail rustar spåren för att förenkla resandet för alla pendlare. Som Sveriges största privata järnvägsentreprenör bygger, driver och underhåller vi järnväg åt Trafikverket och SL. I Stockholm pågår flera projekt som ger ökad kapacitet och bättre punktlighet. Vi bygger Citybanan, som sägs bli lösningen på Stockholms tågkaos. När den är klar fördubblas spårkapaciteten i centrala Stockholm. Ett annat exempel är upprustning av tunnelbanebron i Gamla stan – en av Stockholms mest trafikerade spårsträckor. Genom att se till att spåren håller god standard bidrar vi till att möta behoven hos en växande befolkning. Läs mer om Strukton Rail på www.strukton.se We find it before it breaks! 28 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Fortum Värme har med sin produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder. Hållbara lösningar för en hållbar framtid ENERGIMARKNADEN utvecklas snabbt, nya energilösningar skapas som gynnar Stockholms invånare. I framtiden åker vi kollektivt, återvinner material till nya produkter och spillvärme till fjärrvärmesystemet i ett kretslopp som drivs av förnybar energi. Fortum Värme tänker vara en ledande aktör i den utvecklingen med fokus på att förse Stockholms invånare med förnybar och återvunnen energi. Det är knappast någon som ifrågasätter det faktum att Fortum Värme med sin produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el har bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder. Med den nu snabba befolkningstillväxten blir det fortsatta arbetet i den riktningen allt viktigare. En helt förnybar och återvunnen värme – Få vet att över hälften av stockholmarnas fjärrvärme kommer från källor inom länet. Spillvärme från stor-stockholmarnas avloppsvatten återvinns, energi tas om hand ur brännbart avfall från länets kommuner, värme hämtas från havsvatten och biobränslen kommer från regionala källor. Idag kommer nästan 90 procent av fjärrvärmen ur förnybar eller återvunnen energi. Men målet är att stockholmaren ska kunna njuta av en helt förnybar värme, och förutsättningarna är goda tack vare Stockholms väl utbyggda fjärrvärmenät. – För vår del är omställningen till hundra procent förnybar och återvunnen fjärrvärme högprioriterat och i full gång, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum Värme, som ägs gemensamt av Fortum och Stockholms stad. Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk värmer 190 000 hushåll Fortum Värme har flera viktiga utvecklingsprojekt som ska bidra till att utveckla stadens kretslopp med stort fokus på förnybar och återvunnen energi. Ett kretslopp där småskaliga producenter av sol och vind kommer att bli allt viktigare. – Vårt nya biobränslebaserade kraftvärmeverk i Värtan, som tas i drift vid årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning här i Stockholm. Det blir ett av världens största biobränslebaserade kraftvärmeverk som kommer att värma 190 000 hushåll, påpekar Ulf Wikström. Kraftvärme är, som han förklarar, ett mycket effektivt sätt att samtidigt producera fjärrvärme och el ur samma bränsle. Faktum är att 90 procent av energin i bränslet, som i den nya anläggningen enbart består av skogsflis, kan användas. – Utöver att värma stockholmarna får vi på köpet en stabil produktion av grön el. Eftersom vi producerar vår förnybara elenergi även när det är minus tjugo grader, natt och vindstilla, kompletterar vi den växande väderberoende elenergin från vind och sol, säger Ulf Wikström. Datahallars restvärme blir en tillgång för alla ”Öppen fjärrvärme” är en annan viktig del i Fortum Värmes verksamhet med fo- – Vårt nya biobränslebaserade kraftvärmeverk i Värtan, som tas i drift vid årsskiftet, är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning här i Stockholm, säger Fortum Värmes hållbarhetschef Ulf Wikström. kus på hållbar energi. Med Öppen fjärrvärme tas överskottsvärmen från exempelvis livsmedelsbutiker, gallerior och datorhallar tillvara i fjärrvärmenätet. – Vi älskar begagnad energi och potentialen är stor. Överskottsvärmen i Stockholm skulle räcka till att värma upp en stad stor som Norrköping, säger Ulf Wikström och lyfter speciellt fram avtalet mellan Bahnhof och Fortum Värme som tecknades på försommaren. Här är det fråga om värmeåtervinning från Bahnhofs planerade datahall ”Green Hub” i centrala Stockholm. Fortum Värme kommer att leverera kyla till Bahnhof som i sin tur säljer tillbaka överskottsvärme till fjärrvärmesystemet. – Vi ser en enorm potential i att locka internationella datahallar att etablera sig i Stockholm, och därmed också bidra till att staden får helt fossilfri fjärrvärme. – På sikt förbränner vi endast det som över huvud taget inte kan återvinnas längre. Det handlar om att skapa kretslopp med minimala läckage av farliga ämnen, så att vi spar på jordens resurser. Förbränning för fjärrvärme kommer att vara en kugge i detta, men framförallt måste återvinningen av material öka. Stockholmarnas sorterade hushållsavfall värmer dusch och hem Samarbete ska ge mer biogas till stadens bussar och bilar Bristaverket i Märsta är ytterligare en betydelsefull del av Fortum Värmes hållbarhetsarbete. Den relativt nya anläggningen för avfallsförbränning har ett mycket viktigt syfte, utöver att ta vara på energi från avfall och vända det tillbaka till samhället i form av värme och el. – Anläggningen tar också hand om miljöfarliga ämnen, kemiska produkter och tungmetaller som här destrueras och kapslas in, ämnen som diffust finns i samhället och därmed i vårt avfall, säger Ulf Wikström och poängterar hur viktigt det är att avfall sorteras och återvinns så mycket det bara går. Sorteringen, tror Ulf, kommer att öka i takt med att vi lär oss att ta fram varor och produkter som är renare och enklare att återvinna. – Jag vill till sist nämna vårt samarbete med Stockholm Vatten, om en ny anläggning för ökad utsortering av matavfall i anslutning till Fortum Värmes kraftvärmeverk i Högdalen. Matavfallet ska sedan rötas av Stockholm Vatten för produktion av biogas – ett förnybart drivmedel. Samtidigt kan näringsämnen föras tillbaka till åkern. Ambitionen är att samla in 70 procent av Stockholms matavfall till år 2020 och därmed bidra till kretsloppet med mer biogas till stadens bussar och bilar. Anläggningen som optiskt sorterar ut de gröna påsarna från hushållen med matavfall i är en viktig del för att vi, tillsammans med staden och våra kunder ska kunna ta ett nytt stort steg mot ökat kretslopp, avslutar Ulf Wikström. Bristaverket i Märsta. www.fortum.se 29 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad HÅLLBART RESANDE ANNONS Text: Samuel Hultberg Foto: Rosie Alm Så ska Stockholm möta det ökade resandet Trycket ökar, vi blir allt fler. Men gatorna blir inte bredare än de är idag, vägarna inte fler. Så vad gör man? Satsar på kollektivtrafik, gång och cykel. S tockholmare är generellt duktiga på att resa på ett sätt som är hållbart. Trenden de senaste tio åren är att antalet cyklister och resenärer i kollektivtrafiken hela tiden ökar. När trängselskatten infördes minskade biltrafiken och har därefter varit oförändrad. – På det stora hela tycker jag att trafiksituationen i Stockholm funkar rätt bra. Vi har en kollektivtrafik som sväljer de stora massorna. Faktum är att det är få städer i världen som har ett så pass välfungerande system, säger Mattias Lundberg på Stockholms stads trafikkontor. Men trots att han alltså gör tummen upp för hur trafiken i stora drag fungerar väntar jätteutmaningar runt hörnet. Fram till 2030 väntas Stockholms län växa med 500 000 nya invånare, från dagens två miljoner. Det vill säga, betydligt fler ska samsas på samma yta, i trafiken och gaturummet. ”Vi har en kollektivtrafik som sväljer de stora massorna. Faktum är att det är få städer i världen med ett så pass välfungerande system.” Mattias Lundberg – Det här ställer oerhört stora krav. Vi blir fler människor, men gatorna blir inte direkt bredare än de är idag. En annan stor utmaning är miljöproblemen med den huvudsakligen fossilbränsledrivna biltrafiken. Men vi står inte och faller inför detta faktum. Tvärtom. Vi på Stockholms stad är förberedda, planerar och satsar för framtiden i detta nu, säger Mattias Lundberg I runda tal är 100 miljarder kronor öronmärkta för att utveckla trafiksystemet i och kring Stockholm. Citybanan, Förbifart Stockholm, förlängningar av tunnelbanan och tvärbanan och Norra – Bilutrymmet är begränsat och det är svårt att bygga ut det särskilt mycket, men så är det inte med gång, cykel och kollektivtrafiken, säger Mattias Lundberg på Stockholms stads trafikkontor. länken är de mest välkända exemplen. Men mycket talar för att de inte räcker till för att möta det ökade resandet och samtidigt upprätthålla en god livsmiljö i staden. – Det är omöjligt att bygga så mycket vägar och gator att alla alltid kan åka bil och samtidigt ha en håll- Huvuddragen i Framkomlighetsstrategin: ■ Mer plats till bussar och cyklister, det vill säga fler reserverade körfält. En stillastående buss i en kö lockar inte någon att åka kollektivt om man har andra alternativ. ■ Trafiken ska bli mer pålitlig. Du ska kunna räkna ut ungefär hur lång tid resan tar, oavsett hur du väljer att resa. Kollektivtrafiken ska komma fram lättare på sina reserverade körfält. ■ Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar. Det kan till exempel handla om mer plats för vistelse 30 och gång, bättre belysning, bättre städning och bättre snöröjning på trottoarerna. ■ Minska de negativa effekterna som trafiken kan ha på storstadslivet. För att avleda trafiken från innerstaden byggs Norra Länken och Förbifart Stockholm. Kollektivtrafiken utökas med bland annat Citybanan och förlängning av Tvärbanan. Vi ska också bygga om gatorna för att förbättra för busstrafiken, gående och cyklister. bar och trivsam stad. Det som krävs är därför ett förändrat sätt att se på resande och trafik, särskilt i rusningstrafik, förklarar Mattias Lundberg. Det han beskriver är själva kärnan i Stockholm stads övergripande och långsiktiga trafikplan, den så kallade Framkomlighetsstrategin. En plan som visar hur det ökade resandet ska mötas genom att göra avvägningar och prioriteringar i det utrymme som finns. Konkret visar strategin hur stadens vägar och gator ska användas och vilka färdsätt som ska prioriteras. – Utgångspunkten är att öka de färdsätt som kan transportera flest människor på minst yta, och med minst miljöbelastning. Och det är kollektivtrafik, gång och cykel. Det hållbara resandet, betonar Mattias Lundberg. Så hur ska det här förverkligas? Jo, genom att bygga om gator och skapa fler reserverade körfält ska mer plats ges till cyklister och bussar, vilket möjliggör att restider kan förkortas och bli mer pålitliga. Att förbättra belysning, städning och snöröjning ska ge gång- trafikanter bättre förutsättningar. Det här är bara några axplock av aktuella satsningar. Styrmedel av olika slag och avledning av biltrafiken från innerstaden är andra fokusområden. – Bilutrymmet är begränsat och det är svårt att bygga ut det särskilt mycket. Så är det inte på samma sätt för gång, cykel och kollektivtrafiken. Poängen handlar om att göra de hållbara resmöjligheterna så pass attraktiva att fler helt enkelt väljer bort bilen som transportmedel. Trots alla stora utmaningar är Mattias Lundberg övertygad om att staden kommer att ha ett hållbart och bra system även i framtiden. Men han understryker att det kommer att bli många trafikstörningar när gator och spår ska renoveras och nya bostäder byggas, därför är det viktigare än någonsin att ha överseende med det pågående ”renoveringsarbetet”. – Det gäller att ha tålamod. Allt kommer inte att bli bra på en gång. Men det vi gör nu lägger grunden för ett framtida Stockholm. En stad som välkomnar nya invånare med öppna armar. ■ Tre viktiga kollektivtrafiksatsningar i Stockholm ■ Tunnelbanan: Är en viktig och omfattande pusselbit för hela Stockholmsregionens utveckling. Blir 19 km nya spår och tio stationer. Bland annat till Barkarby, Nacka centrum, Arenastaden och Gullmarsplan. Arbetet pågår just nu. Byggs etappvis. Klart ca 2025. ■ Stombussar: Trafikförvaltningen, Keolis och Stockholms stad gör just nu en gemensam satsning för att förbättra stombussarnas framkomlighet. Målet är tillförlitligare och bättre restider. ■ Citybanan: Är en sex kilometer lång pendeltågstunnel under Stockholms innerstad, med nya stationer under T-centralen och vid Odenplan. Kommer att förbättra tillgänglighet till innerstaden samt öka kapaciteten för såväl pendel- som gods-, regionaloch fjärrtågtrafik. Väntas bli klar under 2017. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Taxi – ett hållbart sätt att resa i Stockholm Sustainable Brand Index visar att Taxi Stockholms miljöarbete verkligen gett resultat. I undersökningen där svenska konsumenter bedömt 253 företag utifrån upplevelsen om miljöarbete och socialt ansvarstagande, rankas Taxi Stockholm som Sveriges mest hållbara taxiföretag och det för fjärde året i rad. TAXI ÄR ETT utmärkt exempel på delningsekonomi, det vill säga den snabbväxande internationella trenden som innebär olika upplägg för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Det menar Lars Strömberg, vd för Taxi Stockholm, vars ambition är att fortsätta vara ledande i branschen vad gäller hållbar utveckling. – Jag tycker att man kan fråga sig varför stockholmare har egen bil. Tänk hur mycket de står stilla. Man kanske kör någon mil på helgerna, säger Lars Strömberg och betonar att taxi i grunden handlar om att många människor delar på en och samma bil och chaufför. – Det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att förflytta människor i staden där vi fungerar som ett utmärkt komplement till all övrig kollektivtrafik. I synnerhet här i Stockholm där trängseln i trafiken blir allt mer uppenbar. – Skillnaden mellan oss och andra kollektiva transportsätt är vår flexibilitet, att kunna erbjuda resor vid tidpunkter, platser och situationer som resenären själv väljer och där andra lösningar har sina begränsningar. Men taxis styrka handlar givetvis inte bara om kostnadseffektivitet. Minst lika angelägen är miljöaspekten som Taxi Taxi är ett kostnadseffektivt och miljövänligt komplement till all övrig kollektivtrafik. Stockholm prioriterat i många år. En fråga som man också vet är viktig för både kunder och medarbetare. – VI HAR LÄNGE haft ett aktivt miljöarbete och ambitionen att vara fortsatt ledande i branschen vad gäller hållbar ut- veckling. Vi är till exempel föregångare för miljöanpassade bränslen. Beställ Taxi Stockholm så vet du att det alltid är en miljöbil. Undantaget är våra storbilar där det inte finns några passande miljöklassade bilar, annars hade vi självklart haft det, säger Lars Strömberg. LARS STRÖMBERG berättar att man under 2014 tog in sina första elbilar. Idag handlar det om ett tiotal, varav sju Tesla som rullar hela 40 mil på en laddning. Och efterfrågan på just elbilar bara ökar. Det stora hindret för att satsa stort är den än så länge begränsade tillgången på elstolpar. – Vi vill gärna driva på utvecklingen med elbilar inom taxibranschen men det förutsätter en välutbyggd infrastruktur för laddningsstolpar i Stockholm med omnejd, säger Lars Strömberg och lyfter fram Taxi Stockholms vision om en helt fossilfri bilflotta. – Vår potential är 1 600 elbilar men det kräver kraftfulla åtgärder från både samhällets och marknadens sida, avslutar han. www.taxistockholm.se Ska vi ta och bygga lite studentbostäder ihop? Just nu utvecklar och bygger vi 650 hyresrätter för studenter och ungdomar i StockholmsUHJLRQHQ+HOVWYLOOYLE\JJD¦QQXøHU9LOOQL samma sak? Ring Pero på 070 - 325 33 82 eller Mattias på 070 - 325 33 80 31 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad CYKLA I STADEN ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Lina, varför cyklar du? Lina Lundström är 36 år, bor i Aspudden och cyklar varje dag, i ur och skur, till Stockholms universitet i Frescati där hon är doktorand i barn- och utbildningsvetenskap. – Varför jag cyklar, för att må bra helt enkelt. Det går dessutom snabbare än att åka tunnelbana, 30 minuter istället för 45. Hur är det då att cykla i Stockholm? – Det är helt okej, visst kan man önska mer men det blir hela tiden bättre och bättre förutsättningar. Det jag framförallt skulle önska vore bättre och mer dynamiska trafikanter. Att cyklister, fotgängare och bilister skulle bete sig trevligare och mer empatiskt mot varandra. Nu är det så aggressivt, cyklister mot bilister och vice versa. Många blir så arga. En del säger att cykla i Stockholm gör man med livet som insats, vad säger du? – Om man cyklar i city så gäller det att ta det lugnt. Det är alla de som har så bråttom som gör att det kan vara farligt, det gäller alla, både fotgängare, cyklister och bilister. Om alla tog det lite lugnare, vore lite mer empatiska och trevliga mot varandra så skulle allt bli så mycket bättre. Ökad befolkning gör att man från stadens sida vill uppmuntra fler att cykla, vad är receptet tror du? – För att fler ska cykla behöver det kännas roligt, tryggt och enkelt. Då kan vi alla tänka: hur är vi mot varandra i trafiken så att fler lämnar bilen hemma och tar cykeln istället? Om fler ska cykla behövs också ännu bättre förutsättningar: bättre cykelbanor och mer empatiska trafikanter, cyklister, gångare och bilister. ■ Tre anledningar att cykla: ■ Smidighet. Cykeln tar liten plats vilket innebär mindre trängsel i trafiken. ■ Miljön. Cykeln ger inga luftföroreningar och inget buller. ■ Hälsoeffekten. Att cykla ger motion och bättre hälsa. Läs mer om satsningen på cykling på: stockholm.se/cykla och stockholm.se/cykelprojekt 32 Pye Seaton, projektledare på Stockholms stads trafikkontor. Välj cykeln – för bättre framkomlighet, miljö och hälsa Det hållbara resandet ska öka. En viktig pusselbit är cykeln. För att fler ska kunna cykla enkelt och säkert i Stockholmstrafiken investeras därför en miljard kronor fram till 2018. C ykeltrafiken ökar kraftigt i Stockholm. Så har trenden varit under många år. Under högsäsong passerar omkring 12 000 cyklister Slussen varje dag. Idag finns det 211 mil gång- och cykelbanor i staden. Stockholm börjar alltså allt mer ta formen av en riktig cykelstad. Men förutsättningarna att cykla kan fortfarande bli betydligt bättre. Därför tar Stockholms stad ett helhetsgrepp för att göra det både enklare och säkrare att cykla. – Vi vill att fler ska börja cykla. Vi vill att fler ska välja att cykla större delar av året och längre sträckor. Målet är att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske med cykel år 2030. Det är en ambitiös satsning. Men fullt möjlig, säger Pye Seaton, projektledare på Stockholms stads trafikkontor. De senaste åren har nya cykelbanor och cykelstråk tillkommit i Stockholm och arbetet med att bygga ut cykelvägnätet har inte avtagit. Staden har ett stort cykelvägnät som delvis byggdes under en tid då cykel inte stod i fokus som den gör nu. – Det innebär att vi måste bygga om, bygga ihop och bygga nytt eftersom vi är många som ska samsas om samma yta. Det handlar mycket om att disponera befintligt utrymme på bästa sätt. Under 2015 har korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan byggts om för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten, främst för cyklister. Cykelstråket längs Södertäljevägen har fått en rakare sträckning genom en ny cykelbro över Korpmossevägen. Arbetet har inletts för att bredda cykelbanan längs Norr Mälarstrand. Framöver väntar många fler förbättringar i cykelvägnätet. – Men Stockholms cykelsatsning handlar inte bara om planering och ombyggnation av cykelvägnätet. Möjligheterna att cykla ska förbättras på flera olika plan, berättar Pye Seaton. Hon understryker även vikten av att förbättra drift och underhåll. En kort titt i backspegeln vittnar om tydliga serviceåtgärder. Förra året byggdes 3 000 nya cykelparkeringar. Omkring 2 000 nya tillkommer i år. Det finns dessutom 19 cy- kelpumpstationer och 140 lånecykelstationer runt om i Stockholm. Skyltar för vägvisning har också förbättrats längs cykelvägnätet. Staden ger ut en cykelkarta gratis och du kan planera din resväg på cykel genom trafiken.nu. – Förutsättningarna att cykla blir allt bättre, även möjligheterna att cykla under vinterhalvåret, vilket är ett prioriterat område, säger Pye Seaton. Sedan 2012 har vintercyklismen ökat med hela 30 procent. En förklaring är stadens satsning på vinterunderhåll. Sopsaltningsmetoden innebär att en maskin borstar bort snö och samtidigt sprider en saltlösning. – Denna insats håller utvalda prioriterade cykelstråk fria från snö och is. Arbetet omfattar lövsopning, halkbekämpning och snöröjning. Med denna metod kan vi tidigt under hösten sopa bort löv och minska risken för olyckor med lövhalka. När våren kommer kan vi också minska risken för cyklister att åka omkull i rullgruset, som är en annan stor olycksfaktor. – För att öka året-runt-cyklandet är det här arbetet jätteviktigt. Nu till vintern kommer därför fler stråk att hållas fina och fria från snö och is så det blir ännu mer attraktivt med vintercykling, avslutar Pye Seaton. ■ Cykling i Stockholm Cykling i siffror: ■ 15 procent av alla resor i högtrafik ska ske med cykel år 2030. ■ Ca 12 000 cyklister passerar dagligen Slussen under högsäsong. ■ Med 30 procent har vintercyklingen ökat sen 2012. ■ Medelsträckan är 7-9 km för den som cyklar till Stockholms innerstad. ■ I september cyklar man mest. ■ Det finns 140 stationer där du kan låna en cykel. Även 19 pumpstationer. ■ Stockholm har 211 mil gångoch cykelvägar. ■ 120 kilometer cykelbana sopsaltas. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Stad och hamn växer sida vid sida DE STORA FÖRÄNDRINGAR SOM STOCKHOLMS HAMNAR nu genomför bidrar i högsta grad till att lösa de utmaningar som staden står inför som följd av den snabba tillväxten. Nya hamnar byggs för att trygga effektiv varuförsörjning och för att utveckla den snabbt växande turistnäringen. Samtidigt växer nya bostäder och kontor fram i de gamla hamnområdena. – Vår planering bygger på att Stockholm växer samtidigt som vi måste utveckla ny modern hamnkapacitet för att möta dagens krav där fartygen blir större och större. Det gör att flera gamla hamnar blir för trånga, säger Johan Castwall, vd för Stockholms Hamnar. Det innebär att vissa hamnar avvecklas medan andra utvecklas och en helt ny tillkommer. Den mest påtagliga förändringen i Stockholm sker i de hamnområden där den fortsatta exploateringen av Norra Djurgårdsstaden ska äga rum. Det vill säga i Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. – Vi är en viktig del i bostadsbyggandet. Det handlar om flera tusen bostäder. Just nu bygger vi om Värtahamnen som kommer att vara klar nästa år. Därmed flyttas den befintliga färje- och kryssningstrafiken längre ut med nya kajlägen och ny terminal. Det gamla hamnläget kommer på så sätt att ge plats åt nya stadsmiljöer med bostäder, kontor och handel, förtydligar Johan Castwall. PARALLELLT PÅGÅR förberedelser för att avveckla och flytta verksamheterna vid Frihamnen och Loudden, det vill säga containerhantering och oljeverksamhet. – Vi måste följa med i utvecklingen för att kunna ta emot riktigt stora fartyg som klarar större volymer. Sjöfart är det absolut mest klimatsmarta transportalternativet. Vi behöver helt enkelt större, djupare och effektivare hamnar med kort och snabb insegling. Det handlar i grunden om effektiv, hållbar varuförsörjning och att utveckla den viktiga turistnäringen i en starkt växande region, betonar Johan Castwall. DÄRFÖR GÖRS NU en rejäl utbyggnad av Kapellskärs hamn. Men den största satsningen återstår, det efterlängtade bygget av en ny internationell godshamn, Stockholm Norvik, utanför Nynäshamn. Just nu pågår tillståndsprövning. – Vi hoppas att komma igång under nästa år. Då kan den nya hamnanläggningen vara klar att ta över containerhanteringen från Frihamnen 2019. Att containerterminalen stängs ner är en förutsättning för att Norra Djurgårdsstaden i sin helhet ska kunna byggas. Värtahamnen byggs nu om för att vara klar nästa år. Då flyttar den befintliga färje- och kryssningstrafiken till den nya Värtapiren, som byggts ut med 85 000 kvadratmeter. Den gamla hamnen kommer på så sätt att ge plats åt nya stadsmiljöer med bostäder, kontor och handel. VI BYGGER DITT NYA DRÖMHEM BYT UPP DIG I HÖST Från gammalt till nytt. Från litet till stort. Från vädringsbalkong till terrass. Från trångt till luftigt. Från långt bort till nära. Från mörkt till ljust. Från asfalt till grönska. Från avgaser till havsbris. Från badhus till strand. Från instängt till utsikt. Från ovänligt till barnvänligt. Från plastmatta till ekparkett. Från slitet till modernt. Just nu visar vi stolt upp våra bostadsprojekt här: LILJEHOLMEN Lägenheter med toppläge och vid utsikt SKÖNDAL Villor och kedjehus med city inom räckhåll SOLNA Ljusa ytsmarta takvåningar i charmiga Råsunda TYRESÖ STRAND Havsnära radhus precis vid Erstaviken TÄBY NÄSBYPARK Lägenheter med fritt läge över parken UPPSALA Radhus med sjönära drömläge i Vårdsätra @besqab @besqab_ab 33 ANNONS BEVARAD STAD Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund: ”Det är viktigt att känna – Jag har arbetat med kulturhistoriska miljöer under hela mitt yrkesliv sedan början på 80-talet. Det är jättespännande, utan tvekan ett av de roligaste jobben man kan tänka sig, säger AnnCharlotte Backlund. S om stadsantikvarie är hon också chef för Stadsmuseet, den institution inom staden som har som uppgift att identifiera och slå vakt om Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Har Stockholm generellt varit bra på att värna värdefulla byggnadsmiljöer? – Ja, det tycker jag. Vi har en lång tradition på det området och är faktiskt en av de städer i världen som var tidigast ute att inventera och bevara värdefull bebyggelse. En modell togs fram redan under tidigt 1900-tal. Och det handlar inte bara om monumentalbyggnader. Vi har varit duktiga på att ta hand om vardagsbebyggelsen som generellt är väldigt väl bevarad i Stockholm. Gamla stan är helt unik. Vi har även inventerat och tagit ställning till det kulturhistoriska värdet i alla flerfamiljshus byggda före 1990. Cirka 800 byggnader har ni bedömt ha mycket stort kulturhistoriskt värde, så kallade blåmärkta byggnader. Hur går ni vidare så att er bedömning verkligen tas till vara? – Först och främst måste stadsbyggnadsnämnden ta hänsyn till vår bedömning innan beslut kan tas i byggärenden. Även de privata fastighetsägarna får del av vår bedömning och kan sedan använda den som kunskapsunderlag i sin fortsatta planering. Även om byggnaderna inte är skyddade rent formellt så är den kulturhistoriska värderingen ett kunskapsunderlag för bygglov och planer. Rent allmänt kan man säga att det finns stor förståelse för de här frågorna, samtidigt en hel del okunskap. Därför jobbar vi mycket med information och kommunikation med fastighetsägarna. Varför är bevarandearbetet så viktigt i staden? – Därför att det är viktigt att känna igen sig i sin stad. Förändringar ska alltså inte vara större och mer omfattande än att man känner igen sig. Att till exempel titta på ett foto taget för 34 hundra år sedan och ändå känna igen de byggnader och miljöer man ser är något som alla gillar. På ett djupare plan är det viktigt att veta hur man byggde hus förr, hur byggprocesserna såg ut och hur själva hantverket gick till. Som stadsantikvarie med uppgift att bevara, hur ser du på förändring? – Förändring är kulturhistoria. Det vill säga, det vi skapar idag är framtidens kulturhistoria. Så en stad ska vara föränderlig. Vårt arbete handlar mer om förändringstakt och kvalitet. Jag är absolut inte emot förändring om nu någon skulle tro det, tvärtom. Ta till exempel hela cityomvandlingen på 60-talet. Oavsett vad man tycker om att hela kvarter jämnades med marken så har vi nu istället fått nya kulturhistoriska värden med hög kvalitet i byggandet. Ytterst handlar det om att förstå hur människor levt och tänkt genom tiderna och då är det ju husen som står kvar som är det enda fysiska uttrycket och beviset och därför ofta värda att bevara. – Samtidigt måste man vara medveten om att det finns så många aspekter på det här med bevarande, med ständigt nya krav, inte minst miljömässiga. Att bevara handlar alltså också om långsiktig resurshushållning. – Men det är viktigt att göra avvägningar, vad är möjligt och vad är extra intressant? Ibland handlar det om hela huset, ibland fasaden, ibland bara en del av huset, till exempel en oinredd vind från 1700-talet. Det gäller alltså att ta tillvara på det speciella och i övrigt göra nödvändiga förändringar. Oftast går det dessutom bra att föra in moderna funktioner i en äldre byggnad. Nu när vi till exempel står inför en stor renovering av Stadsmuseet vid Slussen tittar vi på hur man kan få in ett bra klimat i en byggnad från 1600-talet. Det kräver både komplicerade utredningar och viktiga avvägningar, avslutar Ann-Charlotte Backlund. ■ ” Det vi skapar idag är framtidens kulturhistoria..” Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS a igen sin stad” Mina favoritbyggnader i Stockholm Kulturhuset och Riddarhuset. Det senare är en väldigt vacker tegelbyggnad i en stil som finns på olika platser i norra Europa, till exempel Köpenhamn och Holland. Ett vårdprogram har tagits fram för att skydda Stockholms kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader. Först ut att skyddas formellt i detaljplanen är Börshuset i Gamla Stan. Så ska blåmärkta byggnader skyddas – Att bygga är viktigt, lika viktigt är det att bevara. Frågan är vad vi ska lämna för avtryck efter oss och då gäller det naturligtvis att gå varsamt fram med den äldre bebyggelsen. D et säger Pontus Werlinder, utvecklingsavdelningen på fastighetskontoret, den enhet inom staden som ansvarar för bevarandefrågor för den bebyggelse som staden äger. Bland de intressanta byggnader och bebyggelsemiljöer som staden äger, ingår Stadsbiblioteket, Östermalms saluhall, Börshuset i Gamla stan och Stadsmuseet. Ofta talas det om K-märkta hus men det är ett begrepp utan vare sig formell eller juridisk innebörd. I Stockholm ska man istället leta efter de blåmärkta husen, det vill säga byggnader som pekats ut som synnerligen kulturhistoriskt värdefulla. I Stockholms stad är det Stadsmuseet som sedan många år tillbaka har det uppdraget. Cirka 800 byggnader i Stockholm är idag blåmärkta, varav staden äger ett 100-tal. För att säkra att stadens kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader förvaltas och underhålls på bästa sätt har vårdprogram tagits fram som innebär ett förstärkt skydd för dessa byggnader. – Konkret handlar det om en noggrann byggnadsinventering, rum för rum, i både bild och text. Ett doku- ment som sedan fungerar som underlag vid löpande förvaltning och underhåll och dessutom vid framtida renoveringar, då det ju är oerhört viktigt att känna till de värden som bör skyddas, säger Pontus Werlinder. Det kan handla om allt från val av material som stämmer med ursprungliga byggnadstekniker till hur man ska gå till väga för att möta nutida krav, till exempel energi- och miljömål. Nyinstallation av hiss eller andra moderna funktioner, hur ska det göras utan att värdet på byggnaden minskas? Det kan också handla om att återställa en byggnad i ursprungligt skick. Vårdprogrammen som fastighetskontoret tagit fram i samarbete med Stadsmuseet och Länsstyrelsen, har nu testats under ett par år på ett tiotal byggnader och visat sig fungera mycket bra, anser Pontus Werlinder. – Förvaltningen av de byggnader som genomgått processen har både förenklats och kvalitetsäkrats. Nästa steg är att de byggnader som fått vårdprogram också ska skyddas formellt i detaljplanen. Först ut är Börshuset. ■ Fastighetskontorets... ... vårdprogram hittar du i sin helhet på stockholm.se/hallbarafastigheter. Mer information om Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringssystem finns på hemsidan stadsmuseet.stockholm.se Blå, gröna och gula hus Stadsmuseets tre klassificeringar ■ Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. ■ Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund är också chef för Stadsmuseet, den institution inom staden som har som uppgift att identifiera och slå vakt om Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader. ■ Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativ att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. ■ 35 ANNONS HÅLLPLATS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Bild: Kristine Jensen Tegnestue Järva utvecklas med ny begravningsplats Det händer mycket i områdena runt Järvafältet och stadsdelar som Rinkeby öppnas upp mot fältet genom till exempel Rinkebyterassen. Men även själva Järvafältet utvecklas och förädlas. En del i detta är en begravningsplats för upp mot 20 000 gravar. Läs mer om Järva begravningsplats på stockholm.se/jarva-begravningsplats E n ökad befolkning i Stockholm gör att behovet av fler gravplatser ökar. Det finns framför allt en brist på gravmark i Nordvästra Stockholm. Tanken är att en ny begravningsplats i sydvästra hörnet av Järvafältet ska bli en lika viktig del i staden som Skogskyrkogården i södra Stockholm blivit. På Järva begravningsplats kan en integration mellan forntid, nutid och framtid uppnås. Här är ett område med gravar från vikingatid och medeltid som tillsammans med nya gravskick skapar integration i tid och rum, mellan gammalt och nytt samt mellan olika kulturyttringar och traditioner. Foto: iStockphoto Begravningsplatsen ska ge utrymme för en mångfald av olika gravtyper, både kistgravar, minneslunder och två ceremonibyggnader. Platsen ska vara en stämningsfull och rofylld plats för besökaren. Redan idag har platsen stora kultur- och naturvärden och ambitionen är att begravningsplatsen ska förstärka och utveckla detta ytterligare till en än mer vacker, trygg och tillgänglig miljö. Att bygga en begravningsplats är en lång process som löper över flera decennier eftersom att en begravningsplats ofta byggs ut i flera etapper. Planen är att de första gravsättningarna ska kunna göras under 2017 eller 2018. ■ Staden växer med utbyggd tunnelbana I slutet av 2013 presenterades planerna på utbyggd tunnelbana i Stockholmsregionen. Sammanlagt ska tio nya stationer och 19 kilometer ny tunnelbana byggas. Det är Stockholms läns landsting, som är ansvariga för att bygga ut tunnelbanan, och Stockholms stad är ansvariga att bygga nya bostäder längs de nya linjerna. Ny tunnelbana behövs eftersom att Stockholm växer kraftigt. Befolkningen i Stockholms län växer med 35 00040 000 personer per år och väntas ha 36 2,6 miljoner invånare 2030. Här finns en tredjedel av landets arbetsmarknad och här skapas en tredjedel av landets ekonomiska tillväxt. Utbyggd kollektivtrafik behövs för att regionen ska kunna fortsätta att växa även i framtiden. Ny tunnelbana är en viktig del i detta. Utbyggnaden görs också för att det ska bli möjligt att bygga ett stort antal nya bostäder i regionen. Inom Stockholms stad beräknas det bli cirka 46 000 nya bostäder i samband med att tunnelbanan byggs ut. Sammanlagt i Stockholms stad, Solna stad, Järfälla kommun och Nacka kommun ska 78 000 nya bostäder byggas i anslutning till tunnelbanan. ■ Utbyggd tunnelbana är viktigt för att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa. Fyra nya tunnelbanesträckningar Enligt överenskommelsen ska fyra olika utbyggnader av tunnelbanan göras: ■ Tunnelbanan byggs ut från Odenplan till Hagastaden och vidare till Arenastaden. Den beräknas vara klar 2022. ■ Tunnelbanan byggs ut från Kungsträdgården, med stationer vid Sofia och Gullmarsplan, med fortsättning söderut till den gröna Hagsätragrenen och en ny station i Slakthusområdet. ■ Tunnelbanan byggs ut från Kungsträdgården, med stationer vid Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla och Nacka centrum. Sträckan mellan Kungsträdgården och Sofia är gemensam med den sträckning som går till Gullmarsplan. Sträckningen beräknas vara klar cirka 2025. ■ Tunnelbanan byggs ut från Akalla med stationer vid Barkarbystaden och Barkarby station. Sträckningen beräknas vara klar cirka 2021. Sammanlagt blir det tio nya stationer och 19 kilometer ny tunnelbana. Utbyggnaden beräknas börja nästa år. Mer info om nya tunnelbanan: sll.se/nyatunnelbanan ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Vi skapar era framtida lokaler Klövern är Sveriges näst största fastighetsbolag sett till ytan med nästan 3 000 000 m2. Kanske är vi störst när det gäller att skapa och tillvarata framtidslägen i Stockholm och starka regionstäder. Elite Hotels och Länsstyrelsen i Uppsala, Tele2 i Kista och Linköpings Universitet i Norrköping är bara några exempel på projekt vi ligger bakom. Hur vill du att dina lokaler ska vara? Fastighetsbolaget med mer närhet och engagemang klovern.se | info@klovern.se 37 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad FRITID & FRAMTID ANNONS Text: Samuel Hultberg Foto: iStockphoto Stora idrottsinvesteringar på gång Det råder brist på idrottsanläggningar i Stockholm. Men hjälpen är på väg. Stockholms stad lägger stora resurser på att möta det växande behovet. Det handlar både om att rusta upp och att bygga nytt. G enom att möta behovet av nya anläggningar är målsättningen att få fler stockholmare i fysisk aktivitet, och då särskilt de prioriterade målgrupperna unga tjejer, personer med funktionsnedsättning och socioekonomiskt utsatta grupper. Det säger Sophie Dahlberg, projektledare på idrottsförvaltningen i Stockholms stad, som precis tagit fram en investeringsplan för att möta det långsiktiga behovet av nya idrottsanläggningar. Behoven utgår från den växande befolkningen, planerad bostadsbebyggelse, nuvarande utbud av idrottsanläggningar, idrottsrörelsens behov och stockholmarnas önskemål om idrottsanläggningar. Investeringsplanen för satsningar på nya idrottsanläggningar pekar ut fullstora idrottshallar och konstgräsplaner som de främsta behoven. Sophie Dahlberg. – Det fungerar på liknande sätt kring nya stadsutvecklingsprojekt. Exempelvis Hagastaden där vi för diskussion om en ny idrottshall med en extern aktör. I ett första skede tar investeringsplanen sikte på år 2022. De främsta behoven gäller nya fullstora idrottshallar och konstgräsplaner. Men självklart kommer satsningar även på simhallar, ishallar, friidrottsanläggningar och andra typer av idrottsanläggningar, understryker Sophie Dahlberg. i Älvsjö, Järva, Västberga och Rödabergsskolan i Vasastan. ■ Foto: Rosie Alm Investeringsplanen pekar på sju olika strategier. Att bygga nya anläggningar i stadsutvecklingsområden och underförsedda bostadsområden, att utveckla befintliga anläggningar till starkare mötesplatser och att skapa fler idrottscentrum är några konkreta exempel. – Investeringsplanen tar ett helhetsgrepp kring idrotten. En ny och viktig strategi är att öka samverkan mellan idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Det innebär att pröva om en fullstor idrottshall eller konstgräsplan kan byggas vid byggnation av nya F-9 skolor, säger Fastighetskontoret och idrottsförvaltningen driver en mängd idrottsanläggningsprojekt. Här är ett litet axplock av kommande satsningar: • 4 konstgräsplaner i Olovslund i Bromma, Långholmen, Axelsberg i Hägersten och Gärdesskolan. • 7 fullstora idrottshallar i Bromma, Hjorthagen, Kristineberg, Kämpetorp ■ 20 konstgräsplaner. ■ 18 fullstora idrottshallar. ■ 4 simhallar. ■ 3 ishallar. ■ 4 friidrottshallar. – Målsättningen med nya idrottsanläggningar är att få fler stockholmare i fysisk aktivitet, säger Sophie Dahlberg, projektledare på idrottsförvaltningen. byggen pågår eller planeras. Ett exempel är den stora utbyggnaden av Kungsholmens grundskola. Till höstterminen 2016 är det tänkt att över 6 000 kvadratmeter ny skola ska stå klar med plats för upp till 1 000 elevers lärande. I Hägersten-Liljeholmen har många nya bostäder byggts samtidigt som befolkningen har föryngrats och allt fler barnfamiljer har flyttat in. Här byggs därför helt nya skolor samtidigt som befintliga byggs ut. Hägerstenshamnens skola är en av de skolor som byggs ut och beräknas vara klar under 2017. ■ De totala anläggningsbehoven fram till 2022: När Stockholm växer med fler bostäder och invånare ökar också antalet barn och ungdomar i stadens skolor. Fram till 2030 beräknas 27 000 fler elever gå i grundskolan i staden. Då behövs många nya skolor. N är helt nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden eller Årstafältet tar form är det inte bara nya bostäder och vägar som behöver byggas. När nya invånare kommer till staden innebär det också att fler behöver en förskoleplats eller gå i skolan. De prognoser som finns idag visar på ungefär 27 000 fler elever i grundskolan 2030 jämfört med idag. Går vi tio år längre fram i tiden är det 37 000 fler elever än idag. Det här ställer givetvis stora krav på att fler skolor byggs och att befintliga kan användas på ett ännu bättre sätt. 38 Men att bygga nya skolor är i många fall mer komplext än att bygga bostäder. Skolor behöver speciallokaler som idrottshallar, slöjdsalar, stora kök och matsalar. Det här gör att det krävs extra planering i ett tidigt skede för att planera in skolor när staden växer. – När Stockholm växer är det stad vi ska bygga där service och verksamheter som förskolor och skolor ska finnas där människor bor och lever. Därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse för hur befolkningen förändras i ett område och vilka som förväntas flytta in när staden bygger hela nya områden, säger Anders Carstorp, biträdande stadsdirektör i Stockholms stad. För att klara ökningen byggs nya skolor samtidigt som befintliga rustas upp och byggs ut. Under förra året invigdes flera nya eller helt ombyggda skolor samtidigt som än fler Foto: Oskar Kullander Här byggs nya skolor Fler pågående skolprojekt Runt 20 större skolprojekt pågår runt om i staden. Några av dem är: ■ Norra Djurgårdsstaden föreslås få en ny skola med cirka 900 elevplatser. I början kommer skolan även användas som förskola. ■ Långbrodalsskolan i Älvsjö byggs ut så att eleverna kan gå kvar till årskurs 6 istället för till årskurs 4. ■ Sjöviksskolan blir en helt nya skola i Årstadal. Mariehällsskolan i Annedal som invigdes 2014 är ett bra exempel på nybyggd skola i ny stadsdel. Läs mer på stockholm.se/flerskolor ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Just nu planerar vi för nya bostäder på den här kajen vid Telegrafberget i Nacka. Bostäder byggda utifrån vår syn på det goda boendet, där livet och vardagen kan ha sin naturliga gång. Här kommer vi utforma gårdar där man kan koppla av och umgås. Här kommer vi att smycka byggnader och trappuppgångar med spännande och unika konstprojekt. Allt för att du ska känna dig som hemma, även när du är utanför lägenheten. För det goda boendet handlar inte bara om själva bostaden. Det handlar också om allt runtomkring. Läs mer om det goda boendet, våra nya bostäder och hur du får förtur på HSB.se FOTO: PETER HOELSTAD / AGENT MOLLY HÄR KOMMER NÅGON LÄRA SIG GÅ, CYKLA OCH KYSSAS UPPTÄCK VÅR NYA STAD Stockholm utvecklas och växer för varje dag som går och bebyggs nu i alla väderstreck. Både i, nära och längre bort från själva city. Vi på Bostadsförmedlingen förmedlar många av dessa nybyggda hyresrätter. Ofta med en kortare kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare på vad vi har att erbjuda. Ett annat tips är att öppna dina sinnen för att hitta andra områden i Stockholm än du kanske i första hand tänkt på. PS. Fram till årsskiftet kommer vi att förmedla cirka 500 nyproducerade bostäder i bland annat Björkhagen, Vällingby och Bredäng. EN DEL AV STOCKHOLMS STAD BOSTAD.STOCKHOLM.SE 39 ANNONS PÅ STAN VINJETT Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Det är bra att Stockholm växer Tänk om vi blev färre ... Varför flyttade du till Stockholm? Lotta Hoff, 37, jobbar med tv, bor på Södermalm. Är från Skåne men flyttade hit från Kalmar 2004. – Det var kärlek och jobb som drog hit mig. Kärleken tog slut men jobben finns kvar. Det bästa med Stockholm är att allt finns här. Hårt och mjukt, vatten, fina hus och det gröna, allt på liten yta. Är det bra att Stockholm växer? Karl Sorman, 48, försäkringstjänsteman, stockholmare som bor i Täby. – Ja, det är jättebra! Mycket folk gör att det händer saker. Tänk om vi blev färre, vad tragiskt det vore. Är det bra att Stockholm växer? Alexander Berhane, 23, kaffentreprenör som bor i Spånga, född i Stockholm med familj från Etiopien. ” – Ja, absolut. Det är spännande med nya människor och det är bra med mycket folk. Man lär av varandra. Och man lever tryggt här, det är det bästa med Stockholm.” När flyttade du till Stockholm? Tuija Kalliomäki, 57 år, bor i Sundbyberg, jobbar som sekreterare på Sverigefinska riksförbundet. – Vi flyttade hit från Helsingfors när jag var 10 år. Bodde först i Upplands Väsby, sedan i Rinkeby. Jag fick en bra start från början och har alltid trivts här i Stockholm. Det är min stad, jag verkligen trivs när jag går runt i stan. Det är en skön och mjuk atmosfär, och jag har alltid känt så. 40 Varför flyttade du till Stockholm? Emma Johansson, 25, jobbar i försvarsmakten, flyttade hit från Simrishamn för två år sedan. – Jag flyttade hit för jobbet och trivs jättebra, både med jobbet och med Stockholm. Har precis flyttat till Aspudden, det är lugnt och skönt, nära till natur och vatten, men inget går ju upp mot Österlen förstås! ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS HEBA bidrar med nya hyreslägenheter när Stockholm växer EFTER ATT UNDER många år enbart ha ägnat sig åt att förvalta sitt befintliga bostadsbestånd, 3 100 lägenheter huvudsakligen byggda på 1950och 60-talen, har sedan några år tillbaka HEBA Fastighets AB åter börjat bygga bostäder. – Bolaget grundades 1952 av två byggmästare så vi är nu tillbaka där allt en gång började, det vill säga med att bygga bostäder, enbart hyresrätter för egen långsiktig förvaltning, säger vd Lennart Karlsson. Hittills handlar det om sex egenutvecklade bostadsprojekt, cirka 400 hyreslägenheter i Liljeholmen, Lidingö, Annedal och Täby. Ytterligare tre projekt är nu igång med sammanlagt 313 lägenheter, samtliga med påbörjad inflyttning under 2016. – Det känns väldigt stimulerande att återgå till grundarnas ambition att som byggmästare bygga hyresbostäder för egen förvaltning och bidra till stadsutvecklingen i Stockholmsregionen, säger Lennart Karlsson. HEBA PLANERAR ATT årligen bygga cirka 200 lägenheter. Först ut av pågående projekt är två lågenergihus med 57 lägenheter intill Gubbängens T-banestation. Betydligt större är bolagets projekt i Huddinge. Här i den nya stadsdelen Flemingsbergsdalen, med både fjärroch pendeltågsstation inpå knuten och bara 19 minuter med tåg till Stockholms central, bygger HEBA fyra hyreshus. Totalt 184 lägenheter, 1–4 rok. Precis som all övrig nyproduktion i bolagets regi förmedlas hälften av lägenheterna av Stockholms Bostadsförmedling. Till övriga lägenheter finns det möjlighet att göra en intresseanmälan fyra till sex månader före inflyttning. Först till kvarn gäller. MEN DET MEST spektakulära projektet är nog ändå de 72 klimatanpassade lägenheter som HEBA bygger i Norra Djurgårdsstaden, som ju är ett spjutspetsområde i fråga om miljövänligt byggande. – Här kommer vi bland annat att genom solceller på taken producera egen elenergi som ska täcka en del av elbehovet för hissar, fläktar och allmänbelysning, berättar Lennart Karlsson. Det handlar alltså om nya tekniklösningar som testas för att sedan kunna användas i kommande nyproduktion. HEBA deltar dessutom i ett utvecklingsprojekt som rör smarta elnät med HEBA kommer att uppföra 72 nya klimatanpassade hyreslägenheter i kv. Sonfjället 1 i Norra Djurgårdsstaden. bland annat smarta vitvaror. Ett samarbete med Fortum, Ericsson, ABB och Elektrolux som ska leda till energieffektiva och energiaktiva fastigheter i ett framtida elnät med Norra Djurgårdsstaden som testområde. – Det känns väldigt spännande. Inte i första hand för teknikens skull. Utan snarare för att se hur hyresgästerna upplever tekniken och möjligheten att själva påver- ka och följa sin egen förbrukning av el, värme och vatten, även sin egen koldioxidförbrukning, avslutar Lennart Karlsson. www.hebafast.se Välkomna till Stockholm! Nu ska vi ordna så ni har någonstans att bo. Stockholm växer. Varje dag flyttar i genomsnitt 100 personer hit av olika anledningar och med olika drömmar. Det ställer krav på många nya bostäder. I närmare 80 år har vi byggt hyresrätter till stockholmarna och idag har över 140 000 människor sitt hem hos oss. Nu kraftsamlar vi för att i hög takt bygga nya bostäder till nya stockholmare. Tillsammans har vi i nuläget planer för minst 11 500 nya hyresrätter åren 2015-2018. Och fler kommer det att bli! Stockholms allmännytta. Vi bygger för dig. 41 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad UPPKOPPLAD STAD ANNONS Text: Olle Eriksson Foto: Stokab Många jobbar för att Stockholm ska kunna växa. Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och tillsammans skapar stadens 40 000 medarbetare det som ska bli framtidens stad. Möt Mark Shafti som är fastighetsingenjör. Hallå där Mark Shafti, fastighetsingenjör i Stockholms stad. Vad jobbar du med? – Jag jobbar i flera olika ombyggnads- och energiprojekt. Vi har ett ansvar för att våra fastigheter är klimatsmarta och inte drar massor av energi i onödan. Därför installeras bland annat solcellspaneler och styrsystem för ventilation, element och belysning. Genom att vi minskar energianvändningen minskar vi också vår miljöpåverkan, och stockholmarna får en mer hållbar stad att bo i. Vad är det bästa med ditt jobb? – Vi har ett otroligt gott arbetsklimat! Jag har fantastiska arbetskamrater som alltid ställer upp. Den goda arbetsmiljön och spännande arbetsuppgifter gör det roligt att gå till jobbet. Att leda och jobba i projekt är dessutom någonting som jag verkligen får en kick av. Jag har många olika projekt och det gör att det alltid händer nya saker. Jag vill hela tiden se och ta nästa steg för att komma fram till en slutprodukt att vara nöjd över. ■ Läs mer om ... ... hur det är att jobba i Stockholms stad och hur du kan vara med och bidra till den växande staden på stockholm.se/medarbetare Stockholms stad finns på LinkedIn. Just nu följer över 13 000 personer staden på LinkedIn där de får ta del av spännande nyheter och vilka tjänster som är lediga just nu. Stockholm stad är en av Sveriges största arbetsgivare I december 2014 var totalt 39 081 personer anställda i Stockholms stad. Av dessa var 36 473 anställda i stadens nämnder och 2 608 var anställda i stadens bolag. ■ 42 Även fast fibernätet i Stockholm är världens största öppna fibernät, med en längd motsvarande 35 varv runt jorden, byggs det fortfarande ut. Digital infrastruktur 35 varv runt jorden Många tycker att det är självklart att staden ska ansvara för vägarna och avloppsrören. Lika självklart är det för Staffan Ingvarsson, vd på Stokab, att staden ska ansvara för den digitala infrastrukturen. V i skapar förutsättningar för att Stockholm ska kunna hävda sig i den digitala globala ekonomin och samtidigt gör vi det möjligt att minska de digitala klyftorna i staden, säger han och menar att bolagets uppgift är densamma idag som när det bildades för 20 år sedan. – Vi ska bygga och hyra ut svartfiber. Det som förändras är hur och till vem. Det är min uppgift att förstå framtiden. Svartfiber är ett uttryck som återkommer i Stokabs värld. Fiber är de kablar där data kan skickas som ljussignaler i extremt hög hastighet och som utgör ryggraden i internet och alla andra moderna datornätverk. Med svartfiber menas att det inte finns några ljussignaler i dem. – Stokab har bara hand om infrastrukturen och inte några tjänster. Man kan likna det med att Stockholms stad bygger vägarna men vi kör inte några bussar eller bilar på dem, vi bygger förutsättningen för att andra ska kunna göra det, säger Staffan Ingvarsson. På samma sätt som vatten-, avlopps- och el-ledningar var en förutsättning för industrialiseringen är ett väl utbyggt fibernät en förutsättning för digitaliseringen och det moderna samhälle som idag byggs. Runt om i Sverige finns cirka 170 lokala stadsnät som drivs av kommuner. Stockholms och Stokabs nät är det absolut största. Alla kablar når tillsammans 35 varv runt jorden. Det innebär att det inte bara är Sveriges utan världens största öppna fibernätverk, men det byggs fortfarande ut. ”Vi skapar en grundförutsättning för att minimera de digitala klyftorna och därmed ge en mer jämlik och socialt hållbar stad.” Staffan Ingvarsson – Stokab och andra stadsnät är en förutsättning för den konkurrens som finns på marknaden och som gör att du som konsument kan välja på många olika tjänster. Konkurrensen ger också lägre pris. Stokab har nästan 1 000 kunder, cirka 100 av dem är operatörer som i sin tur säljer tjänster till andra. Övriga kunder är stora och små företag men även Stockholms läns landsting och så klart Stockholms stad är kunder. På Stokab jobbar cirka 90 personer och bolaget omsätter ungefär 700 miljoner kronor och ska enligt ägardirektiven från kommunfullmäktige leverera ett överskott som ska återinvesteras i mer infrastruktur. I år blir överskottet drygt 190 miljoner kronor. Samtidigt investerar Stokab 200 miljoner i nya fiberförbindelser. – Vi finns i mer eller mindre alla flerfamiljshus i staden. Nästa steg är att nå alla kommersiella fastigheter i ytterstaden och sedan uppgradera nätet i innerstaden. Målet är att alla fastigheter i Stockholms stad ska vara anslutna till Stokabs nät. – Vi skapar en grundförutsättning för att minimera de digitala klyftorna och därmed ge en mer jämlik och socialt hållbar stad. Vi ska göra det lika enkelt för en företagare att vara en del i den digitala ekonomin i Rågsved som i Kista som vid Sergels torg, säger Staffan Ingvarsson. Att Stokab kan stå för den stora majoriteten av fiberutbyggnaden i staden minimerar också onödiga grävarbeten i gatorna. Fibertekniken i sig är miljövänlig och ger möjlighet för människor och företag att leva ett mer digitalt liv. – Ska Stockholm blir en fossilbränslefri stad till år 2040 är ett väl utbyggt fibernät en förutsättning som bland annat möjliggör digitala möten. Stokab ger också möjlighet för stadens verksamheter att utvecklas. – Nätet behövs både för dagens och framtidens välfärdstjänster. Äldreomsorgens arbete med att kunna erbjuda digitala larm med flera sensorer för att kunna märka om någon ramlar, skicka högupplöst video eller se om det börjar brinna har redan kommit långt. Det här kan ge ökad trygghet för äldre och anhöriga men för att det ska fungera behövs stabila höghastighetsuppkopplingar som staden själv styr över. Det har vi genom Stokab. Bolaget och Stockholmsmodellen, som just innebär att bolaget tillhandahåller oberoende konkurrensneutral svartfiber får mycket uppmärksamhet. Runt 100 besök från runt om i världen tas varje år emot. – Många av våra kunder säger att de aldrig skulle kunna ha funnits om inte Stokab funnits. Vi ger en förutsättning för nischade produkter och tjänster och är därför en viktig del av den it-scen vi har i Stockholm och därmed också ett viktigt it-politiskt verktyg för staden i utvecklandet av Stockholm som framstående it-stad ■ – Ett neutralt fibernät är en förutsättning för att skapa konkurrens och låga priser, säger Staffan Ingvarsson, vd på Stokab. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Nytt stadsrum med internationell attraktionskraft – mitt i city MITT I STOCKHOLM CITY skapas just nu ett nytt stadsrum med namnet Urban Escape, ett av citys mest intressanta stadsutvecklingsprojekt. – Det började med att Swedbank skulle flytta sitt huvudkontor. Det gav oss en tankeställare, vad gör vi nu? Det uppstod en fantastisk möjlighet att skapa liv i ett stort och centralt område som är ödsligt så snart butikerna har stängt för dagen. Karolin Forsling berättar engagerat om den omvandling som redan är i full gång, en minst sagt omfattande ombyggnad och tillbyggnad där de olika husen i området binds samman. – Vi bestämde tidigt att göra något helt nytt och annorlunda, inte bara snabbrenovera och lika snabbt hitta nya hyresgäster. AMF Fastigheter valde istället att gå grundligt till väga, se hur de internationella trenderna ser ut i fråga om globalisering, urbanisering och digitalisering. Allt för att förstå behoven hos unga innovativa storstadsmänniskor och vilken typ av arbetsplatsmiljö de vill ha. – Hus i sig själva är värdelösa om vi inte fyller behoven hos dem som ska vara där. Vi insåg att det är emotionella Karolin Forsling är chef för stadsutveckling och marknad på AMF Fastigheter. värden som gäller. Utifrån det började vårt koncept ta form med målet att skapa en plats där företagare, kreatörer och stockholmare vill samarbeta och umgås. RESULTATET BLEV Urban Escape Stockholm som drivs utifrån visionen att utveckla ett stadsrum med internationell attraktionskraft. Målet är att vitalisera Stockholm city och skapa en levande plats där innovation stimuleras och talanger tillvaratas. – När staden växer behöver vi fokusområden. Därför tar vi till vara hela kvarteret inklusive taken och torgen. Vi binder nu samman tre tak där vi skapar olika mötesplatser för stockholmarna. Där jobb och nöje finns på gångavstånd, platser med olika tempon, sköna och Stadsbyggnadprojektet Urban Escape består av fem hus, två torg och fyra gator: Hamngatan, Regeringsgatan, Jakobsgatan samt Malmskillnadsgatan. trivsamma miljöer för kultur, träning, rekreation, caféer och restauranger. Även gröna oaser där vi kan andas, fortsätter Karolin Forsling. Redan inflyttade innovationshuset Epicenter passar här som handen i handsken, en plats för kreativa möten, med fokus på kunskapsöverföring och tillväxtdrivna bolag inom den digitala industrin. – Dessutom blir det två helt nya hotell- varumärken, med framsidan mot Brunkebergstorg, båda drivna av Petter Stordalen. När de öppnar 2017 kommer Brunkebergstorg åter att bli den sprudlande stadsmiljö det en gång varit. www.amffastigheter.se VI BYGGER med omtanke för framtiden MED KREATIVITET & ENGAGEMANG skapar vi attraktiva boendemiljöer VI SKAPAR unika livsstilsprojekt Prisbelönat 2013 Prisbelönat 2012 43 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad STOCKHOLM KONST Stockholm ska vara en stad där alla människors möjligheter tas till vara. Det innebär till exempel att funktionshindrade och barn och ungas rättigheter är centrala i samhälls- och bostadsplaneringen. Sedan i våras har Stockholms stad en egen barnombudsman som jobbar med dessa frågor. ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Lennart Johansson Konstens viktiga roll i den växande staden Agneta Widerståhl Hur känns det att vara Stockholms stads första barnombudsman? – Jätteroligt! Jag är verkligen glad att ha fått det här fantastiskt spännande uppdraget eftersom jag tycker att barn och ungas rättigheter är så angelägna frågor. Så vad innebär uppdraget? – Det innebär att jag ska driva och stödja Stockholms stads arbete att följa FN:s konvention om barnets rättigheter, som ju i grunden handlar om barn och ungas rättigheter, likabehandling och inflytande. Barnperspektivet ska vara en central del i stadens alla verksamheter och väga tungt i alla planerings- och beslutsprocesser. Att helt enkelt alltid ta med, synliggöra och värna barnets perspektiv. Även utvärdera och analysera effekter. Det får alltså aldrig vara en liten fråga i marginalen att bara bocka av. Det gäller även i stadsplaneringen. Kan du ge något exempel? – När vi planerar vår stad är det till exempel jättevikigt att det finns platser speciellt framtagna för barn och ungdomar. Att det tidigt i processen görs en barnkonsekvensanalys och framförallt att de själva är delaktiga och har möjlighet att medverka i dialogen så att de får ett verkligt inflytande. Hur beaktar Stockholms stad barnperspektivet idag? – Det görs många bra saker men att vi nu har en egen barnombudsman innebär naturligtvis att det finns en ambition att staden ska bli riktigt bra på att se till barns bästa och att deras röster blir hörda. Vi ska göra skillnad. Kan du säga vad uppdraget inte innebär? – Jag ska driva på och hjälpa stadens verksamheter att hålla fokus på barn rättigheter, samverka, uppmärksamma och stödja den här utvecklingen. Min roll är att påverka stadens arbete så att det blir bättre för alla barn och unga, som ju verkligen inte är någon homogen grupp. Om jag ser att det finns problem inom ett område så kan jag rapportera om det till politikerna. Däremot tar jag inte emot klagomål eller går in i enskilda barns problem. ■ 44 V i har en av landets största konstsamlingar. Vår uppgift är att förnya den och samtidigt vidmakthålla en hundraårig tradition av att ge stockholmarna den allra bästa konsten, säger Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, den del av Stockholms stad som arbetar med ny offentlig gestaltning. Nu när staden växer, hänger Stockholm som konststad med i samma takt? – Både ja, och nej! Vi har enprocentregeln fastslagen 1963, som säger att en procent av varje byggbudget vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Det når vi inte upp till och har inte gjort på länge. Här har vi en pedagogisk uppgift att förklara konstens betydelse för stockholmarnas välbefinnande för dem som planerar och genomför våra byggen. – Men det går definitivt åt rätt håll. För åtta år sedan när den nuvarande organisationen Stockholm konst inrättades hade vi cirka 13 nya konstprojekt på gång samtidigt, nu är vi uppe i 90. Framförallt finns det en stark vilja från stadens olika bolag och förvaltningar att jobba med konst, så det är en klar förbättring. Hur jobbar ni vid nybyggnation, till exempel en ny stadsdel som Norra Djurgårdsstaden? – Parallellt med stadsplaneringen tar vi fram ett konstprogram. Helst vill vi in så tidigt som möjligt. Vi vill inte bara slänga ut en massa grejer, sminka och dekorera i efterhand. Det handlar om att förstärka olika platser utifrån områdets karaktär och att ge verkliga avtryck från vår egen tid. När det gäller just Norra Djurgårdsstaden är de olika konstnärerna självklart väl medvetna om områdets historia med sina berömda gasklockor och har även beaktat det i sina verk. Men det betyder ju inte att konstverken därför är utformade som gasklockor. – Bland konstverken finns Gunilla Klingbergs jättefina gångstråk som bin- Nya konstprojekt der samman Hjorthagen med den nya bebyggelsen, en 700 meter lång mönstrad gång- och cykelväg i svart granit, Vardagslivets Gång. Här kan man verkligen tala om konst med funktion, avslutar Mårten Castenfors. ■ Ny offentliga konst som kommit på plats under det senaste året presenteras på webbplatsen: www.stockholmkonst.se och även i bokform. Här finns både platsspecifik konst, som är skapad direkt för en särskild plats och miljö, och inköpt konst till stadens olika verksamheter. Foto: Mats Liliequist Hallå där Ett stort utbud av offentlig konst är väl en självklarhet i varje stad med kulturell självaktning? I takt med att Stockholm växer ser vi också nya verk ta plats i våra parker, på gator och torg men också på skolor och äldreboenden. Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, som ansvarar för ny offentlig gestaltning i Stockholms stad. Nästa sommar börjar nya Slussen byggas Slussen är efter nästan 80 år utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Förberedande ledningsarbeten har pågått under en tid vid Slussen och sommaren 2016 kommer arbetet igång på allvar. Framtidens Slussen ska anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare. Slussen ska bli en effektiv och trygg knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik. Det ska också bli en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser med parkliv, nöjen och kultur, restauranger och caféer. Med femdubblad kapacitet att släppa ut vatten från Mälaren till Saltsjön minskas också risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen. Det säkrar vattentillgången för de cirka två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren. ■ ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Skärholmen är bra. Men vi vill och vi kan göra det ännu bättre. Stadsdelen Skärholmen är bra. Riktigt bra till och med. Här finns citypuls, mötesplatser, shopping och kultur men också naturreservat, vackra parker och glittrande Mälaren. Men bra kan alltid bli ännu lite bättre, om man vill. Vi vill. I ett växande Skärholmen vill vi vara med att ta tillvara på det bästa av stadsdelen, men också addera nya tankar – i och mellan husen. Till exempel vill vi förstärka närheten till vattnet och skapa ett levande stråk med torg och mötesplatser – från Vårberg C hela vägen ner till Mälaren. Vi vill även vara med att förbättra infrastrukturen. Idag får bilarna vara ovan jord och människorna under jord. Tänk om vi skulle göra precis tvärtom. Det kanske kunde skapa ännu mer levande och trygga kvarter. Eftersom vi vill utveckla stadsdelar som sparar på naturens resurser föreslår vi även gröna lösningar som till exempel gemensamma bil- och cykelpooler, biodlingar på taken och kolonilotter. Och allt det här vill vi göra i nära samarbete med kommun, näringsliv och invånare. Tillsammans vill vi, kan vi – ännu lite mer. Vi vill och vi kan göra Skärholmen ännu lite bättre. Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i. ANNONS ANNONS GARAGE Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Text: Per-Åke Hultberg Foto: Stockholm Parkering Bilarna tar plats under jord Bilparkeringar har en viktig roll i ett växande Stockholm. Med nya parkeringslösningar, till exempel under jord, kan gaturummet frigöras att användas mer effektivt än för stillastående bilar. Fakta: Stockholm Parkering ansvarar för 231 garage/p-hus och drygt 1 000 ytparkeringar, totalt ca 78600 parkeringsplatser inom Stockholms stad. D I takt med Stockholms starka tillväxt har trycket ökat på att få ner parkerade bilar under jord, inte bara från Stockholms stads sida utan också från företag, allmänheten och folk som bor och arbetar i staden. Det senaste större tillskottet är Stigbergsgaraget på Renstiernas Gata på Södermalm med 300 parkeringsplatser, varav 60 har laddplatser för elbilar. 300 är dubbelt så många som ryms länge hela Folkungagatan. – Att på det här sättet bygga underjordiska garage, där bilarna kan parkera och inte ta utrymme från gatan, är ett utmärkt exempel på hur effektiva parkeringslösningar kan bidra till Stockholms tillväxt, säger Christian Rockberger. När nu nya stadsdelar växer fram, exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet finns planer för parkeringslösningar med redan från början, både under och ovan jord. Hagastaden kommer att få ett jättegarage med 1 100 parkeringsplatser under den park om ska byggas i stadsdelen. Norra Djurgårdsstaden kommer att få 1 200 parkeringsplatser, även här under jord. Men till skillnad mot Stigbergsgaraget behövs inte lika mycket utsprängning av berg. Här kommer nämligen ett befintligt bergrum under Hjorthagen, som tidigare inrymt lager för Stockholms stadsgasförsörjning, att byggas om och anpassas till garage. ■ Underjordiska garage är ett utmärkt exempel på hur effektiva parkeringslösningar kan bidra till Stockholms tillväxt, säger Christian Rockberger, vd Stockholm Parkering. Vi har producerat hyresrätter i 25 år. Nu fortsätter vårt arbete för en levande och växande stad. Läs mer om Hefab på hefab.se 46 Foto: Thomas Henriksson en här processen, som handlar om att skapa utrymme för Stockholm att växa, är igång sedan flera år tillbaka men nu med ett ännu tydligare fokus, säger Christian Rockberger, vd för det kommunala bolaget Stockholm Parkering. Han poängterar att bolagets viktigaste uppgift är att bygga nya parkeringsplatser, vilket man också gjort i både inner- och ytterstan, hela 4 500 under de senaste 30 åren. – Parkerade bilar längs gatorna tar stor plats som istället kan utnyttjas för gående, cyklister, kollektivtrafik och godstransporter, säger Christian Rockberger och förklarar att varje ny parkeringsplats motsvarar cirka tio meter kantstensparkerade bilar. Det innebär med andra ord att staden genom Stockholm Parkering tagit fram parkeringsplatser motsvarande 45 kilometer, vilket motsvarar två varv runt Stockholms innerstad. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Ikano Bostad vill skapa framtidens boende. Robert Jaaniste och Lotta Sjödin, vd respektive utvecklingsledare på Ikano Bostad. Hur kommer framtidens bostäder att se ut? Vilka behov kommer människor att ha och hur ska vi ta oss an den allt starkare urbaniseringstrenden? Det här är frågor som Ikano Bostad söker svar på. År 2013 inledde man ett samarbete med Ikea, under namnet Homes to Love. Syftet är att skapa hållbara och flexibla bostäder för framtiden. Tiderna förändras. Våra livsstilar och behov ser annorlunda ut idag jämfört med för bara 20 år sedan. Den traditionella kärnfamiljen ersätts allt oftare av andra sätt att leva. Ena veckan har man kanske barnen och är förälder, för att i nästa bo ensam som singel med helt andra rutiner. Detta ställer nya krav på våra bostäder, speciellt i kombination med den ökade urbaniseringen. Det tycker i alla fall bostadsföretaget Ikano Bostad, som både bygger och förvaltar fastigheter. Drivkraften bakom programmet Homes to Love är nyfikenhet och en vilja att förstå framtidens behov. – För oss handlar det om att förenkla vardagen för de många människorna. Det är visionen som vi alltid eftersträvar. Första steget var att få ökad förståelse och kunskap kring människors behov och önskemål i hemmet. Nu gäller det att omsätta kunskapen i praktiken också, och bygga ännu fler hållbara bostäder som ännu fler har råd att bo i, säger Ikano Bostads vd Robert Jaaniste. Kvadratsmart och flexibelt Homes to Love innehåller flera delområden. Just nu fokuserar man på smarta och flexibla lösningar inuti bostaden. I fjol byggde Ikano Bostad upp ett så kallat ”Living Lab” i Malmö. En klassisk, svensk 80-talslägenhet utrustades med ett antal flexibla lösningar, bland annat flyttbara väggar och eluttag. Åtta familjer från närområdet fick prova på att bo i lägenheten, vilket gav Ikano Bostad en djupare förståelse för människors behov i hemmet. De flexibla lösningarna skapade inte bara smartare förvaring, utan fick även andra mer oväntade konsekvenser. – Vi blev förvånade över att vårt Living Lab fick så pass stora och positiva effekter på familjerna som bodde där. En pappa sa till exempel att han fick en bättre relation till sina söner tack vare flyttbara väggar och nya sociala ytor. Det värmer i hjärtat. Då vet vi att vi är något riktigt bra på spåren, säger Lotta Sjödin, utvecklingsledare på Ikano Bostad. Under 2016 är det säljstart för ett antal nya bostadsrätter i Gustavsberg på Värmdö, med inflyttning 2017. Tanken är att några av dessa ska bli de första riktiga bostäderna med flexibla lösningar. På sikt vill man tillämpa lösningarna även i befintliga bostäder. Allt för att göra dem tillgängliga för så många människor som möjligt. – Bostäder med flexibla och innovativa lösningar har funnits ganska länge. Problemet är att de ofta är exklusiva och dyra, vilket exkluderar många människor. Vi gör allt vi kan för att inte hamna där. I vår värld ska alla kunna bo i kvadratsmarta, moderna och hållbara bostäder, säger Lotta Sjödin. Hållbarhet och helhetstänk Flexibla lösningar och effektiv förvaring är bara en del av Homes to Love. Ett annat fokusområde är hållbarhet i bostadsområdet. Här vill Ikano Bostad skapa förutsättningar för de boende att dela på ytor och funktioner som man inte använder hela tiden. På så vis vill man skapa mänskliga möten, samtidigt som hela bostadsområdet kan användas mer effektivt. Det skulle till exempel kunna handla om en bilpool eller en gemensam cykelverkstad som alla har tillgång till. Gemensamma lösningar ger ekonomiska fördelar och har en positiv inverkan på både den sociala sammanhållningen och miljön. – När det kommer till hållbarhet gäller det att hela tiden ha ett helhetstänk. Själva bostaden är en del, men även omgivningen är viktig. Här tror vi stenhårt på bostadsområden med gemensamma ytor och funktioner. Det är bra för både ekonomin och miljön. Dessutom får det människor att umgås och trivas tillsammans, vilket i sin tur ger en trygg och stabil närmiljö. Allt hänger ihop, säger Robert Jaaniste. Det är enkelt att se den röda tråden hos Ikano Bostad och Homes to Love. Man vill skapa hållbara bostäder för framtiden, och man vill göra det på ett sätt som förenklar livet så mycket som möjligt för så många som möjligt. Och Lotta Sjödin ser hoppfullt på framtiden. – Om vi med våra bostäder kan få människor att umgås mer, trivas bättre och få en högre livskvalitet, då kan vi vara riktigt stolta över oss själva. Och vi är övertygade om att vi är på rätt väg. ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Fakta: Ikano Bostad Ikano Bostad äger, utvecklar och bygger både nya bostadsrätter och hyresrätter i Stockholm, Göteborg, Mälardalen, Öresundsområdet och tillväxtregioner. Ikano Bostad är en del av affärsområdet Fastigheter som är en långsiktig fastighetsägare och projektutvecklare. Affärsområde Fastigheter är en del av Ikano, en internationell företagsgrupp med verksamheter inom finans, fastighet, försäkring och detaljhandel. Gruppen har cirka 3800 anställda i 14 länder. Läs mer på www.ikanobostad.se Medarbetare: ca 300 Vd: Robert Jaaniste Ägare: Familjen Kamprad Bostäder i produktion: ca 1200 Hyresrätter: 5800 Huvudkontor: Landsvägen 52, Sundbyberg ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS ”För oss är hyresrätten viktig för att kunna värva talangfulla spelare. I nio fall av tio spelar bostadsfrågan in när vi värvar. Ett bra boende är en förutsättning för att kunna prestera på elitnivå.” ANDREA RUIZ, SPORTCHEF HAMMARBY DAMFOTBOLL För att Stockholm också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för människor som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig kostnad. Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för alla invånare. Ett samhälle som utvecklas. I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN dittlivsboende.se
© Copyright 2024