1. No category

VINJETT
E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • O K TO B ER 2015
DÄRFÖR BEHÖVS FLER
MÄN I FÖRSKOLAN S.24
BRA INTRODUKTION
BRA FÖR ALLA S.10
ALLA BARNS RÄTT TILL
STÖD – I PRAKTIKEN S.5
UPPDRAGSBESKRIVNING
SKAPAR TYDLIGHET S.14
28 FULLMATADE SIDOR
MED NY TT FRÅN
FÖRSKOLANS
VÄRLD!
OK TOBER 2015 1
LEDARE & INNEHÅLL
AKTUELLT
VINJETT
VINJETT
E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • O K TO B ER 2015
DÄRFÖR BEHÖVS FLER
MÄN I FÖRSKOLAN S.24
BRA INTRODUKTION
BRA FÖR ALLA S.10
ALLA BARNS RÄTT TILL
STÖD – I PRAKTIKEN S.5
UPPDRAGSBESKRIVNING
SKAPAR TYDLIGHET S.14
RÄKNAR MED MATEMATIK
28 FULLMATADE SIDOR
MED NY TT FRÅN
FÖRSKOLANS
VÄRLD!
OK TOBER 2015 1
EN FÖRSKOLA
FÖR ALLA
jobbar med introduktion, hur specialpedagoger
tillsammans med barn och pedagoger tar vara på
varje barns kompetenser och ger alla barn stöd
och utmaningar. Läs även om de språkplatser vi
erbjuder som ytterligare sätt att möta
och ge varje barn stöd.
Vi följer med ut i naturen tillsammans med barn och pedagoger
från Sannaparkens förskolebuss. Vi
besöker också Gånglåtens nyöppnade förskola. Alldeles utanför
grinden ligger Lindängelund där
barn och pedagoger möter naturen
i förskolans vardag.
Vi tar, sist men inte minst, upp
frågan om fler män i förskolan. Varför
arbetar förskoleförvaltningen aktivt med denna
fråga? Bläddra fram i tidningen så finner du
några svar!
Ha en härlig läsning!
» Vi tar, sist
men inte
minst, upp
frågan om
fler män i
förskolan. «
6
FÖRSKOLA PÅ HJUL
På utflykt med förskolebussen. Följ med Sannaparkens förskola under en vanlig dag i naturen.
2 OK TOBER 2015
INGA SANDSTRÖM, UTGIVARE
I2
VAR JE BARN EN TILLGÅNG
Specialpedagogerna om utvecklingsinriktat arbete.
Barnens olikheter lyftes i projekt Melodifestivalen.
FOKUS FÖRSKOL A GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR
EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR
INTRESSER AD AV FÖRSKOL A OCH UTBILDNING.
UTGIVARE
INGA SANDSTRÖM, TELEFON 0709-38 76 25
REDAK TION, DESIGN OCH PRODUK TION
DORISFINAL, WWW.DORISFINAL.SE
SKRIBENTER
STINA LODÉN, INA SIMONSEN, TINA LINDSTRÖM CARLSSON
FOTOGR AF
SANNA DOLCK, W W W.SANNADOLCK .COM
TRYCKERI
TRYCKFOLKET
BESTÄLL FLER EXEMPLAR AV TIDNINGEN GENOM AT T
MEJLA TILL INGA.SANDSTROM@MALMO.SE
22
NATUREN UTFORSK AS
Barnen på Gånglåtens förskola utforskar rekreationsområdet Lindängelund och skördar majs.
Malmös föräldrar är fortsatt positiva till sina
barns förskola, men vill ha mer information.
För tredje året i rad har Malmö stad i år skickat ut en förskoleenkät till föräldrar med barn
i förskolan. Frågorna rör bland annat trygghet, utveckling och inflytande. Sammanlagt
har drygt 11 000 föräldrar besvarat enkäten,
varav 9 700 är vårdnadshavare till barn på
kommunala förskolor. Ur årets enkätsvar
kan man utläsa att en stor majoritet av
föräldrarna ger sitt barns förskola ett positivt
helhetsomdöme. 93 procent av föräldrarna
skulle rekommendera förskolan till en annan
förälder. Högst kvalitet upplever man då det
gäller trivsel och trygghet. En viss osäkerhet finns då det gäller barnens utveckling
och lärande. Bland de föräldrar som ger
ett sämre helhetsomdöme kan man se ett
samband med att denna grupp även är
generellt mindre nöjd med informationen
från förskolorna.
verksamhetsnära lärande med forskning och
beprövad erfarenhet och mycket fakta kopplat
till läroplanen. Och det handlar framförallt om
ett kollegialt lärande.
BJÖRKHAGEN RIVS
FOTO JENNY R ÄNZLÖW
FOKUS FÖRSKOLA VILL fortsätta att synliggöra och berätta om förskolan som en viktig plats.
Boken Förskola i rörelse och förändring har just
kommit ut. Med fyra exempel från förskolor i
Malmö berättar den om en möjlig
förskola dit barnen längtar. Boken är
spridd i våra förskoleområden och vi
hoppas förstås att den ska bli kurslitteratur i förskollärarutbildningar
och andra sammanhang.
Förskoleförvaltningen har
under våren tagit fram uppdragsbeskrivningar för förskollärare och
barnskötare för att underlätta och
förtydliga. Vi behövs alla! Läs om vad
ett arbetslag uttrycker i samtal kring
uppdrag och uppdragsbeskrivningar.
Vi berättar också om förskoleförvaltningens
fortsatta strävan att bygga barnens bästa
förskola. Hur ser den ut? Vad tänker barnen och
pedagogerna? Hur jobbar vi strategiskt och
konkret för att komma dit?
Alla barns rätt till stöd är ett prioriterat område
i förskoleförvaltningen. Vi skriver om hur vi
arbetar strategiskt och om hur ett förskoleområde
NÖJDA FÖRÄLDRAR
Matematiksatsningen består av tio utbildningstillfällen som utgår från material framtaget av
Nationellt centrum för matematikutbildning,
NCM. Annica Nettrup på Stadionparkens förskola är cirkelledare i område H och just nu pågår
den andra utbildningsomgången.
– Det har blivit väl mottaget. Det är ett
2013 upptäcktes mögel på Björkhagens förskola. Åtgärder vidtogs, men man lyckades inte
få bukt med problemet. Hösten 2014 fattades
beslutet om rivning och den 1 juni fick cirka
70 barn handgripligen ta farväl av sin gamla
förskola genom att, försedda med skyddsutrustning och verktyg, starta rivningsarbetet.
Därefter serverades glass, och sedan fick de
”riktiga” rivningsarbetarna ta över.
PLUTTRA I MALMÖ
FÖRSKOLA I GRÖNT HUS
Just nu pågår ett tvåårigt pilotprojekt på
Stadionparkens och Stensjöns förskolor där
Pluttra används som ett digitalt dokumentations- och informationsverktyg. Barnens
vårdnadshavare kan genom den digitala
plattformen ta del av förskolans verksamhet,
både avdelningsvis och individuellt. Dokumentationen är tänkt att underlätta en mer
kontinuerlig utvärdering och uppföljning av
barns lärande, lek och utveckling.
Greenhouse i Malmö är ett av Sveriges
spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling och en del i utvecklingen av
Augustenborgs gröna profil. NCC bygger
hyreshus för kommunala bostadsbolaget MKB, med miljösmarta lösningar,
odlarlägenheter och växthus på taket för
självhushåll. Greenhouse är en del i en
satsning på en förtätning av Malmö, för att
i stället bevara den åkermark som omger
staden. Greenhouse kommer också att
rymma en förskola, som blir en del av den
gröna profilen.
Husen byggs som så kallade passivhus
med solceller. De miljöcertifieras som Miljöbyggnad Guld – den högsta märkningen för bostäder med lågt energibehov
och en sund inomhusmiljö.
DRAMATISKA LEKAR
Teaterlekplatsen i Pildammsparken är en av
Malmö stads senaste temalekplatser. Runt om
i staden finns ett tjugotal lekplatser med olika
teman som till exempel Afrika, fiske, rörelse,
vatten, äventyr och sagor. Karta och förteckning över lekplatserna finns på malmo.se
OK TOBER 2015 3
K VALITET
ALLA BARNS
RÄTT TILL STÖD
Alla barn ska ha samma rätt till stöd och samma
möjligheter att utvecklas inom förskolan, oavsett
vilka behov de har. Som ett led i att nå dit tar
förskoleförvaltningen nu fram likvärdiga rutiner.
DIREKTÖREN
HAR ORDET
VAR JE DAG VÄLKOMNAR våra medarbetare över
17 000 barn i våra förskolor – alla barn med olika behov
och förutsättningar. Och varje dag har våra förskollärare,
barnskötare och andra medarbetare ett av världens
viktigaste uppdrag; att se till att alla barn på förskolan
ges det stöd och den stimulans som just det barnet
behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Att se till
att varje barn får uppleva den tillfredsställelse det ger
att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara en
tillgång i gruppen.
Med den förskoleorganisation vi nu har i Malmö,
med fokus på kvalitet och likvärdighet, styr vi i rätt riktning. Men vi har självklart mycket kvar att göra. För trots
att arbetet pågår för fullt, ökar förskolornas ansökningar
om extra resurser för stödinsatser för enskilda barn
varje år. Vi måste förstå varför och hur vi ska komma
tillrätta med detta. Därför
är Alla barns rätt till stöd
ett viktigt prioriterat
utvecklingsområde inom
förvaltningen.
För att vi ska få
barnens bästa förskola
måste den pedagogiska
verksamheten fortsätta
anpassas, organiseras och
samordnas inom hela
Malmö stad. Detta på ett sådant sätt att varje barn ges
goda förutsättningar för utveckling och lärande inom
förskolans ordinarie verksamhet. Men det handlar också
om att ändra synsätt – att inte enbart se det enskilda barnet som bärare av svårigheter utan forma en
verksamhet där vi kan tillgodose alla barns rätt till stöd.
Detta är ett stort arbete, men helt avgörande för varje
barn och därför en grundläggande del i det fortsatta
byggandet av barnens bästa förskola.
» Därför är alla
barns rätt till
stöd ett viktigt prioriterat
utvecklingsområde … «
I
FÖRLÄNGNINGEN HANDLAR arbetet som drog
igång i våras om att förskolan ska bli ännu bättre på
att möta alla barn, utifrån varje barns unika förutsättningar.
– Egentligen sägs det redan i läroplanen; alla barn
har rätt till det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas, säger Anna Kalpakidis, ledare för
pedagogiska teamet i område G.
– Ordet ”stöd” ställer till det lite grann. I det stora perspektivet handlar det ju om att man ska få möjlighet att utvecklas
oavsett var man befinner sig i sin utveckling.
KOMMUNGEMENSAM MODELL
Anna Kalpakidis leder en arbetsgrupp som i övrigt utgörs
av en specialpedagog från varje förskoleområde och två
kvalitetsstödjare. I våras drog arbetet igång med att hitta
en gemensam arbetsmodell för alla Malmös förskolebarn i
behov av särskilt stöd.
– Initiativet kom från utbildningscheferna som såg behovet av att ha likvärdighet i rutiner.
» Det handlar
mycket om
inkludering.
Vi behöver bli
bättre på att
möta varje barn
utifrån hennes
eller hans förutsättningar … «
Anna Kalpakidis är ledare för
pedagogiska teamet i område G.
Inom kort ska arbetet alltså utvidgas till att omfatta alla barns
rätt till stöd.
– Det handlar mycket om inkludering. Vi behöver bli
bättre på att möta varje barn utifrån hennes eller hans
förutsättningar och för det krävs långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser.
Ett sådant förslag finns också, men i dagsläget är det inte
beslutat huruvida det blir verklighet eller ej.
SÄRSKILT STÖD VIK TIG DEL
Det är inte alldeles enkelt att identifiera vad som är ”alla barns
rätt till stöd” och vad som är ”barn i behov av särskilt stöd”,
konstaterar Anna Kalpakidis.
– Vi behöver jobba mycket mer med den processen. Ute
i verksamheterna händer det att man är orolig för att barn i
behov av särskilt stöd ska glömmas bort när vi istället börjar
prata om alla barns rätt till stöd. I själva verket är den del som
omfattar behovet av särskilt stöd en viktig del av helheten. ■
ANDREAS NORBRANT, FÖRSKOLEDIREKTÖR
4 OK TOBER 2015
OK TOBER 2015 5
VINJETT
VINJETT
Simon, 5 år, Olivia, 5 år, Philip 4 år
och Klara, 5 år med förskollä­
raren Patrik Johansson är ute
på äventyr i naturen varannan
vecka.
NU DRAR
VI IVÄG!
lärande på väg
Förskolebussen tar barnen ut i skogen
där de genom äventyrspedagogik lär sig om natur och miljö.
Verksamheterna ute och inne hänger ihop och kompletterar varandra.
6 OK TOBER 2015
D
ET ÄR EN SOLIG septemberdag. Sannaparkens färgglada förskolebuss står parkerad vid
Käglinge rekreationsområde och barnen ska
spendera ännu en dag i naturen. Avdelningen
Lejonet på Sannaparkens förskola har tillgång
till förskolebussen varannan vecka.
– Vi åker ut på äventyr fyra dagar varannan
vecka. Om vi sett någon insekt ute i naturen som barnen är
nyfikna på kan vi ta reda på mer om insekten den veckan
vi är hemma. Ibland bygger vi upp förförståelse hemma på
förskolan om något i naturen, sen tittar vi på det när vi är ute,
berättar förskolläraren Patrik Johansson.
ÄVENT YRSPEDAGOGIK SOM GRUND
Malmö har nio förskolebussar och chaufförerna träffas med
jämna mellanrum för att dela med sig av erfarenheter och
diskutera nya resmål. Busschauffören och barnskötaren
Marcena Trujillo kör Sannaparkens förskolebuss sedan starten
2010 och är dessutom en resurs i barngruppen.
– Det finns forskning kring utepedagogik men när det
OK TOBER 2015 7
TEMA: HÅLLBART LÄRANDE
FÖRSKOLEBUSSEN
Barnen bläddrar i sagan om "allemans­
råttan" som de lyssnat på och pratat
om inne på förskolan.
gäller förskolebussen måste vi pröva oss fram. Det känns som
att vi är någonting på spåret, vi håller på att bygga upp vår
erfarenhet om vad som är det bästa sättet att lära genom
att använda bussen. Eftersom vi har femåringar har vi ett
år med dem innan de börjar skolan, sen kommer det en ny
grupp. Det är uppskattat bland barnen och föräldrarna och vi
upplever att barnen lär sig mycket och blir mer självständiga,
menar Patrik och fortsätter:
– Det viktigaste för oss, om man pratar om vetenskaplig
grund, är att vi bygger upp en erfarenhet kring hur vi skapar
förutsättningar för livslångt lärande och intresse så att de
har med sig det in i skolans värld. Vi utgår från barnen och
erbjuder aktiviteter som är lustfyllda och stimulerande för
barnen och gruppen. Det är så de utvecklas på bästa sätt.
Samtidigt jobbar vi med det sociala, det är viktigt att man
bygger upp sin trygghet och identitet för att vara redo när
man går in i skolans värld.
Genom äventyrspedagogik lär sig barnen om allemansrätten, naturvård och kretslopp.
– Det innebär att vi väver in uppgifter som att rädda
» Det känns
som att vi är
någonting
på spåret, vi
håller på att
bygga upp vår
erfarenhet om
vad som är det
bästa sättet
att lära genom
att använda
bussen. «
skogen, samtidigt som det handlar om naturen och hur vi
kan påverka den på gott och ont. Tanken med äventyrspedagogiken är att den bygger på en saga och barnens inflytande
och idéer följer med in i projektet. Kommer barnen med
en idé kanske den är med nästa dag, berättar Patrik och
fortsätter:
– Även om det innefattar språk, genus, rörelse och andra
delar ur läroplanen, handlar vårt utearbete om natur och
miljö, det är viktig att barnen får med sig det. För barnen
som gått här är det ett naturligt tänk, de är bekväma i
skogen och har respekt för djuren som lever där. Vi bygger
upp en positiv framtidstro som barnen har med sig när de
slutar hos oss.
NATUR OCH MIL JÖ
Sannaparken åker ofta ut till naturområden som Skrylle,
Käglinge rekreationsområde, bokskogen eller Risen i Genarp
och är ute tisdagar till fredagar mellan nio och tre. Då och
då åker de på studiebesök till platser som kretsar kring natur
och miljö.
– Vi samlas ofta i skogen där barnen får ett uppdrag
som de ska klara av, så löser vi det tillsammans. Vi kanske
hittar ett brev från någon som behöver hjälp med att rädda
skogen. Lärandet kommer med på köpet, säger Patrik och
fortsätter:
– Lunch äter vi oftast på bussen. Vi vill inte att hela dagen
ska vara uppstyrd, barnen lär sig mycket av att upptäcka
naturen själva. Därför har vi fria lekar på eftermiddagen
eller att vi tillsammans gör något spontant. Vi vill ta tillbaka
barnen till naturen och visa att det är en bra och kul plats att
vara på och att det är viktigt att skydda den.
INBJUDANDE PLATS
Patrik menar att de allra flesta barn trivs bäst ute och att
naturen är den perfekta platsen att vara i och lära sig saker.
– Harmonin är bättre i gruppen och konflikterna är
mycket färre. Även genusbarriärer tenderar att luckras
upp väldigt mycket, naturen är könsneutral, det finns
inget givet och där får alla vara som de är. Där är alla lika
välkomna. ■
Sannaparkens förskolebuss stannar vid platser som Käglinge rekrea­
tionsområde, Bokskogen och Skrylle. Den här dagen lär sig barnen att
smyga för att inte störa skogens alla djur. Leder leken gör förskolläraren
Patrik Johansson med hjälp av Marzena Trujillo, busschaufför och barn­
skötare, som kört Sannaparkens förskolebuss sedan starten.
HEJ DÅ, VI
SES IMORGON!
Förskolläraren Patrik
Johansson har varit på
Sannaparkens förskolebuss i
ett år och trivs med sitt jobb.
8 OK TOBER 2015
OK TOBER 2015 9
KONST, KÄRLEK OCH
INTRODUKTION
fan tasi
EN BRA START
FÖR HELA
FAMILJEN
Första mötet med förskolan är viktigt
för barnen, deras familjer och inte
minst förskolan, som här lägger grunden för förtroende och goda relationer. Ett nytt ramverk hjälper till att se
introduktionen ur allas perspektiv.
Eva Amylon, förskolechef område
A och Jessica Borjo, teamledare i
pedagogiska teamet.
Förskolorna i område A
jobbar med ett ramverk
för att ge varje barn och
familj en trygg intro­
duktion.
F
ÖRSKOLORNA i område A har infört ett
ramverk för att möjliggöra en trygg start för
barnen och deras familjer. Ramverket införs
löpande från och med i höst.
– Det började förra hösten med att
psykologen Merja Carlzon uppmärksammade vikten av att inledningsvis skapa
trygga relationer, att de första mötena är så oerhört viktiga,
berättar Jessica Borjo, teamledare i pedagogiska teamet.
GEMENSAMT R AMVERK
Hela ledningsgruppen i förskoleområde A, utbildningschef,
förskolechefer och representanter från teamen samlades kort
därefter för att sätta ett ramverk för introduktionen.
– Vi tänkte till kring hur vi gemensamt kan bygga en bra
och likvärdig grund som alla kan ha som utgångspunkt i det
viktiga arbetet med introduktion av familjer till vår verksamhet och våra miljöer. Inte som tidigare, då det mest handlade
om inskolning av barnen, säger Eva Amylon, förskolechef i
området. Hon fortsätter:
– Det är oerhört viktigt att lära känna varandra, få föräldrarna att förstå verksamheten och bli delaktiga i barnens
vardag. Vi har ett ramupplägg, sen måste det individualiseras
för den specifika förskolan och familjen.
BR A INTRODUK TION UNDERLÄT TAR
I ramverket finns ett antal frågeställningar för pedagogerna
att förhålla sig till.
– Materialet är tydligt och innehåller vad vi behöver tänka
på före, under och efter introduktionen. Det är en stor vinst
att vi gör det här arbetet systematiskt, det gör även att en
ny eller vikarierande kollega kan ta del av det goda arbetet,
menar Jessica och fortsätter:
– Vi tänker mycket på hur det är för en förälder att lämna ett
barn på förskolan, man kanske har massor av frågor och behov
av information. Hur gör vi på bästa sätt för att familjen ska kunna
få svar på sina frågor? Att bygga upp relationer är ett förebyggande arbete. Har vi en god relation och bra introduktion så blir
kommunikationen och samarbetet lättare längre fram.
– Allt hänger ihop. Har vi trygga familjer och trygga pedagoger blir det bra, avslutar Eva. ■
10 OK TOBER 2015
INSKOLNING
» Det är oerhört
viktigt att
lära känna
varandra, få
föräldrarna
att förstå
verksamheten
och bli
delaktiga
i barnens
vardag. «
Höstterminen inleddes med en inspirationskväll för förskollärare i Malmö stad. På
danspalatset Amiralens scen stod ateljerista Josefin Snygg samt författaren och
estradören Bob Hansson.
L
IK T FÖRSTA SKOLDAGEN efter sommarlovet
samlade kvällen solbrända och förväntansfulla
kollegor. Över den inledande
fikan fick alla prata av sig, sedan inleddes
kvällens program med Malmö stads
aktuella tema – Alla barns rätt till stöd –
som en röd tråd. Ateljerista Josefin Snygg
berättade om hur konsten och estetiken
fungerar som ett verktyg för varje barns
utforskande och sökande efter mening.
– Barnen har rätt till en meningsfull
verksamhet för just dem, utifrån deras
behov, tankar och lust, påminde Josefin
om, och fortsatte sedan med att berätta
hur man på olika sätt kan skapa förutsättningar för detta.
– Tillhandahåll demokratiska material i okodade sammanhang. Släpp föreställningen om vad som är ”rätt” sätt
att använda ett material. Demokratiska material är sådana
som ingen bestämt vad vi ska ha dem till. Allas lösning
blir lika intressant. Det behöver inte bli något, upplevelsen
av att hålla på är viktig, det är gott nog.
och anknöt genast till Josefin Snyggs resonemang:
– Vad kan man ha ett gem till? Det är fantasin som för
världen framåt! I världens rikaste land är vi fortfarande så
fattiga att vi tror att vi måste vara duktiga!
Bob Hansson har tidigare i olika sammanhang berättat
om sin egen skolgång. Stämplad som ”problembarn”, med
koncentrationssvårigheter och mycket spring i benen. Nu
fick han prata direkt till dem som möter barn som han, under
deras första, viktiga tid i livet. Och han hade mycket att säga.
Om att inte glömma bort att en pedagog
också är en människa:
– Pedagoger sysslar med kunskap.
Människor sysslar med kärlek. Kom ihåg att ni
är människor.
»Pedagoger
sysslar med
kunskap.
Människor sysslar med kärlek.
Kom ihåg att ni
är människor. «
FÖRESPR ÅK AR K ÄRLEK
Författaren och estradören Bob Hansson intog scenen
LÄR AREN LYSSNADE
Bobs egen skolgång tog en vändning till en
något mer positiv erfarenhet då han mötte
en lärare som gjorde just det temat Alla barns
rätt till stöd handlar om. Någon som såg
honom för den han var, och gav honom en
möjlighet att utvecklas.
– Gösta lyssnade på mig och var intresserad. Och jag, som
alltid fått vara med extra lite, fick vara med extra mycket.
Kärlek framför prestation och duktighet är ett genomgående tema i Bob Hanssons författarskap och gärning. Kärlek
och engagemang genomsyrar också hans sätt att berätta.
Empatin i hans avslutande ord gick inte att ta fel på, och
möttes av jubel och stående ovationer:
– Ni ska hålla länge – det kan ni inte göra om ni springer
omkring och är duktiga. Världen behöver er, ta hand om er
själva och varandra! ■
OK TOBER 2015 11
INKLUDERANDE ARBETE
OLIKA BARN LEKA BÄST
Specialpedagogernas roll är en viktig och numera självklar del i
förskolornas och barnens utveckling. På Roskilde förskola lyftes varje
barns styrka i ett gemensamt projekt kring Melodifestivalen.
A
LL A BARNS R ÄT T till stöd är ett
kommuncentralt mål i Malmö stad och
specialpedagogerna har en viktig roll i att
bidra med kunskap och stöd åt pedagogerna
ute i förskolorna.
– Specialpedagogerna deltar i förskolans
processer för att jobba utvecklingsinriktat och
nära barnen, berättar Chris Borggren, förskolechef i
Hästhagens förskoleområde.
VINJETT
Malin Bejram Ellström, Johanna
Kratzer, Chris Borggren och Eva
Liljedahl Eckerbom.
Specialpedagogerna Eva Liljedahl-Eckerbom, område F, och
Malin Bejram Ellström, område D, jobbar tillsammans med
pedagogerna ute i verksamheten.
– Vi var pionjärer och först var det ovant för pedagogerna
att vi skulle finnas hos dem. Nu är vår roll etablerad och självklar; pedagogerna efterfrågar vår kompetens på ett naturligt
sätt, menar Malin.
– När förskolepersonalen själva vill att vi tittar på deras
förhållningssätt, då blir jag glad för då tänker de professionellt, menar Eva.
VAR JE BARN EN TILLGÅNG
Specialpedagogerna handleder förskolornas personal i olika
frågeställningar och situationer i vardagen, till exempel hur
man kan få med ett barn i gruppen.
– Att kunna gå till specialpedagogerna när vi har funderingar kring ett barn eller en grupp av barn, är en trygghet.
Det är väldigt bra för oss, menar Johanna Kratzer, förskollärare
på Roskilde förskola. Här har man haft Melodifestivalen som
ett projektarbete där varje barn och deras olikheter fungerat
som en tillgång i gruppen.
– I min grupp hade vi barn med allt från språkliga och
socioemotionella utmaningar till barn inom autismspektrat.
Vi hittade Melodifestivalen som en röd tråd, något de alla
hade gemensamt, berättar Johanna.
BARNEN BER ÄT TAR
Barnen sjöng och började spela in. De valde att göra berättelser istället för musikvideos.
– Nu har vi tio berättelser som barnen spelat in helt
själva. Barnen har haft redaktionsmöte, utsett statister,
ordnat rekvisita, de har kommit till oss och undrat hur man
gör saker som ett stort blått hav. Projektet har pågått under
lång tid, de flesta barnen valde att vara ute och filma och
berättelserna har blivit väldigt olika. Vi har arbetat i kulisserna och barnen har synliggjort sig genom sina projekt, säger
Johanna.
INKLUDER ANDE FÖRHÅLLNINGSSÄT T
Barn från Hästhagens förskola
har kul tillsammans med
förskolläraren Narcisa Bolic och
specialpedagogen Malin Bejram
Ellström.
12 OK TOBER 2015
» Det handlar om en människosyn
som barnen har med sig när de
lämnar förskolan. «
En grundpelare i verksamheten är att varje barn ska ges
möjlighet att utvecklas med utgångspunkt i där de befinner
sig, något som blev tydligt i projekt Melodifestivalen.
– Johanna Kratzer och hennes kollegors projektarbete
med barnen är ett exempel på ett inkluderande förhållningssätt som en av framgångsfaktorerna till alla barns rätt till
stöd, säger Chris.
– Barnen med olika typer av svårigheter som finns i gruppen tillför så mycket, andra barn lär sig och räknar in dem i
gruppen. Det handlar om en människosyn som barnen har
med sig när de lämnar förskolan, menar Eva. ■
OK TOBER 2015 13
UPPDRAGSBESKRIVNINGAR
UPPDRAGSBESKRIVNINGAR
DU SPELAR ROLL
Att tydliggöra rollerna på en arbetsplats
stärker verksamheten och höjer kvaliteten
– och är till nytta för alla. Det är grundtanken med det nya underlag som
arbetsgivare och fackförbund gemensamt
jobbat fram. Förhoppningen är att det ska
leda till fördjupade diskussioner ute på
förskolorna under hösten.
V
AR JE FÖRSKOLEVERKSAMHET är unik
och förutsättningarna kan skilja sig åt på en
rad punkter. En av många vägar att säkra en
god kvalitet för såväl barn som personal är att tydliggöra
vad som ingår i förskollärarens respektive barnskötarens
uppdrag.
– Vi har gått tillbaka till läroplanen och tittat på vad
den faktiskt säger om de olika yrkeskategorierna, berättar
Marie-Louise Andersson, utbildningschef i förskoleområde D.
OLIKA ROLLER
LIKA VÄRDEFULLA
Barnskötare, pedagoger och förskollärare har
enligt läroplanen olika roller. Teamet från förskoleavdelningen Blixten träffas för att prata om vad
det betyder i vardagen.
U
PPDR AGEN FÖR barnskötare och förskollärare
ser olika ut men man arbetar tätt tillsammans
och båda rollerna är lika värdefulla. Barnskötaren
Camilla Jönsson och förskollärarna Ann-Helen
Stridh och Danijel Jelic arbetar på Ormvråkens
förskola, avdelning Blixten.
– Enligt läroplanen har förskolläraren det övergripande ansvaret men det är arbetslaget som ska utföra det
pedagogiska arbetet tillsammans. Kompetensen och kraven
har ökat och det behövs. Förskolläraren ska se till att saker
blir gjorda men alla måste ta eget ansvar, berättar Danijel.
T YDLIGARE ROLLER
Förskolläraren har en akademisk utbildning och har reflektionstid i enlighet med läroplanens krav.
– Vi förskollärare ska se till att vi får in strävandemål i
vardagen, det är vårt ansvar. Det kan handla om att ta fram
material som passar in i våra pedagogiska miljöer. Förskollärarens roll har blivit tydligare än vad den varit tidigare. Jag
tycker det är bra och det gör arbetet mer intressant, menar
Ann-Helen.
– Jag känner att jag är lika delaktig i det pedagogiska arbetet, i planerandet och agerandet. Det finns skillnader,
förskolläraren har en ledande roll. Man kan göra det till att
skillnaderna blir obekväma, men jag upplever det inte så hos
oss, säger Camilla.
ALLA ÄR DELAK TIGA
På Ormvråkens förskola är alla delaktiga i vardagens uppgifter.
– Hos oss gör alla allt. Det är viktigt, för hur ska vi fostra
demokratiska barn om vi i arbetslaget inte jobbar demokratiskt? Trivs inte vi vuxna med varandra så märker barnen det,
menar Danijel och fortsätter:
– Förskolan är en viktig ingångsport till skolan och det
gör att det ställs högre krav på oss som jobbar här. Dagistänket som funnits tidigare har försvunnit. Det märker man
också på föräldrarna som ställer högre krav på verksamheten än tidigare.
– Enligt läroplanen är det skillnad på förskollärare och
barnskötare, men jag känner inte den stora skillnaden i
arbetet. För att få vardagen att fungera måste man ha ett
samspel, om jag har en idé så lyfter jag den. Jag känner att vi
har ett bra samarbete, avslutar Camilla. ■
KOMPLET TER ANDE YRKESROLLER
I centrum står två yrkesroller som båda är nödvändiga för
att bedriva en bra verksamhet. Att ingen är mer betydelsefull än någon annan är en självklar utgångspunkt.
– Man kompletterar varandra, konstaterar Marie-Louise.
– Förskolläraren ska leda den pedagogiska verksamheten och ansvarar för att läroplanen följs, men samtidigt
har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar, vilket innebär att även barnskötaren måste känna till vad som står i
läroplanen och arbeta utifrån den.
UNDERLAG FÖR DISKUSSIONER
Marie-Louise har varit ordförande i arbetsgruppen
som bestått av representanter för arbetsgivare, Lärarförbundet och Kommunal.
– Det har varit ett väldigt
givande samarbete med
många bra diskussioner där
vi prövat vad olika saker
innebär. Nu hoppas vi att
materialet ska ge upphov
till lika mycket diskussioner
ute på förskolorna.
Målsättningen är att underlaget, som finns på Komin,
ska förankras på arbetsplatsträffarna under hösten, och
att varje förskola tar sig tid att fördjupa diskussionerna.
– Under 2016 gör vi en uppföljning och samlar in
synpunkterna som kommit upp ute i verksamheterna. Det materialet jobbar vi sedan vidare med ute i
respektive områdesråd, tillsammans med de fackliga
representanterna, avslutar utbildningschef Marie-Louise
Andersson. ■
» Det har varit ett
väldigt givande
samarbete … «
14 OK TOBER 2015
» Det är viktigt, för hur ska vi fostra
demokratiska barn om vi i arbetslaget
inte jobbar demokratiskt? Trivs inte
vi vuxna med varandra så märker
barnen det. «
Danijel Jelic, Ann-Helen Stridh
och Camilla Jönsson arbetar till­
sammans på avdelning Blixten,
Ormvråkens förskola.
OK TOBER 2015 15
BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA
BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA
Pedagogerna på Stadionparkens förskola är lyhörda för
vad barnen vill och utmanar ständigt gamla regler för
barnens bästa.
– Många regler och rutiner i förskolan utgår från de
vuxnas föreställningar om vad som fungerar bäst. Därför är
det viktigt för oss som arbetar i förskolan att tänka på varför
vi gör på ett visst sätt och att det vi gör ska utgå från barnens
intressen och behov. Målen kan nås genom olika aktiviteter,
menar förskolläraren Annica Nettrup och fortsätter:
– I stället för samling en viss tid har vi mötesplatser som
skapas under hela dagen och som utgår från barnens intressen. Vi tvingar inte någon att vara med. Och vi är mycket
ute eftersom utevistelsen är hälsofrämjande och mindre
tillrättalagd.
»Pyssel är kul och att leka
med kompisar. Och det
är viktigt att det finns
vuxna på förskolan, annars kan det inte finnas
några barn där. «
BARNEN PÅVERK AR MATSEDELN
FÖRSKOLAN
På Stadionparkens förskola är barnen med och
påverkar vardagen. Vi frågade några av barnen
om hur en bra förskola ska vara.
E
N GRUPP BARN på Stadionparkens förskola
samlas kring ett bord fyllt av papper och färgpennor. Tillsammans resonerar de kring frågan
om hur en bra förskola ska vara.
– Det är bra när det finns olika saker att leka
med, menar Doris, 5 år.
– Pyssel är kul och att leka med kompisar.
Och det är viktigt att det finns vuxna på förskolan, annars kan
det inte finnas några barn där, menar Wilda, 5 år.
– Vuxna måste finnas så att vi kan leka, menar Doris.
– Det är viktigt att ha det roligt. Ibland behöver man vila
eller äta mat, säger Christoffer, 5 år.
– På en bra förskola är vi alla vänner, säger Sigrid, 4 år.
Christoffer, 5 år och
Wilda, 5 år, ritar och
berättar om en bra
förskola.
Förskolans barn deltar i matrådet, vilket bland annat resulterat i att de är med och bakar bullar och att det barn som
fyller år är med och gör fruktsallad åt alla. Annette Lundborg
från köket kommer in och berättar att bullarna som några
barn varit med och bakat är klara. För att barnen ska se resultatet ligger bullarna kvar på plåten.
– Barnen ville ha mörkt bröd till mellanmål och då bakade
vi det tillsammans med dem. De tyckte det var kul att följa den
kemiska processen, se ingredienserna och hur en deg blir till
bröd. Och att smaka, säger förskolläraren Jessica Larsson.
– På matrådet har vi ritat det vi vill ha, som sushi, bullar
och fruktsallad, berättar Sigrid.
– Det är bra att vi får vara med och prata om vad vi gillar.
När någon fyller år har vi bestämt att vi ska ha fruktsallad,
säger Wilda.
– På en förskola måste det finnas mat. Det är kul för att vi
får bestämma var vi ska sitta, säger Sigrid.
– Jag skulle vilja att vi alltid kan sitta med samma kompisar och att det finns bilder och namn på stolarna så att man
vet vilken plats man ska sitta på, menar Colin, 4 år, och de
flesta barnen håller med honom.
LÄRORIK FÖRSKOLA
Barnen påpekar att på en bra förskola lär man sig saker varje dag.
– Man lär sig matematik, berättar Wilda.
– Man kan lära sig att rita, det har jag gjort, berättar Edvin, 5 år.
– På vår senaste utflykt tittade vi på när fåglar ringmärktes,
berättar Doris.
– Vi lärde oss att små fåglar kan drunkna i vatten, men
inte de stora, säger Edvin och Colin.
LEKEN ÄNDR AR INRIK TNING
Ganska snart är barnen färdiga med att rita. Ett av barnen tar
fram pysselsaker och kort därefter är alla fokuserade. Någon
tillverkar en mobiltelefon, någon plockar fram knäckformar
och leken går över till att placera knäckformarna över bordet.
Knäckformarna ändrar färg när barnen doppar dem i vatten.
– Nya idéer från barnen formar leken vidare, menar
Jessica.
– Vi lär tillsammans med barnen och sätter ord på vad vi
gör, berättar Annica. ■
16 OK TOBER 2015
Alicia, 5 år, och Nathalia, 5 år,
förklarar hur det ser ut på en bra
förskola.
OK TOBER 2015 17
VINJETT
BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA
DANIJEL JELIC
FÖRSKOLLÄR ARE PÅ ORMVR ÅKENS
FÖRSKOLA, AVDELNING BLIXTEN
» Det är en förskola
där barnen möter
både inomhus- och
utomhusmiljö. Vi
jobbar med barnens
inflytande, vi lyssnar
av vad barnen vill
ha och de får vara
med och utveckla
verksamheten. «
FR ÅGAN
VAD ÄR
BARNENS
BÄSTA
FÖRSKOLA
FÖR DIG?
– Det finns flera faktorer som är viktiga eftersom förskolan är en komplex verksamhet. Det
ska finnas pedagoger som har tillräckligt med
resurser, bra personaltäthet och en bra storlek
på barngruppen så att varje barn i gruppen får
synas och höras varje dag. Det måste finnas en
lyhörd chef som har tid, ork och insyn och är
medveten om vad som händer på avdelningarna. Om det fungerar blir förskolan väldigt stabil.
Förskolan kan för vissa barn vara den enda
trygga och stabila miljön i deras vardag vilket
sätter en stor press på oss som jobbar i förskolan. Det är jätteviktigt att fånga upp dessa barn
innan de börjar skolan för om de inte känner
sig trygga så lär de sig inget heller. Där kommer
ledarskapet in, barn och föräldrar känner av om
personalen har det bra och trivs med varandra.
Allt hänger ihop.
JESSICA LARSSON
FÖRSKOLLÄR ARE PÅ STADIONPARKENS
FÖRSKOLA
JESSICA BOR JO
TEAMLEDARE I PEDAGOGISK A TEAMET
I OMR ÅDE A
»Det ska finnas […]
en bra storlek på
barngruppen så att
varje barn i gruppen
får synas och höras
varje dag. «
18 OK TOBER 2015
– På barnens bästa förskola är det liv och rörelse.
Både barn och vuxna leker, undersöker och
utforskar och tillsammans skapar vi teorier och
frågeställningar som driver lärandelusten framåt.
Inget är för stort men inget är heller för litet att
ställa nyfikna frågor om. Vi lär tillsammans och
svaren är aldrig givna på förhand. Barnens lek,
fantasi och lust är det som styr innehållet. På
barnens bästa förskola tas alla olika kompetenser
tillvara – barn, pedagoger och föräldrar – vi är alla
varandras resurser för att lära och utvecklas.
Samhället är vår arena och där både får och förväntas barnen ta plats. På barnens bästa förskola
finns det många mötesplatser – mötet med naturen, mötet med kompisen, mötet med material,
mötet med böcker och mötet med en själv. På
barnens bästa förskola får varje barn utvecklas
utifrån sina egna förutsättningar och villkor, för sin
egen skull.
» Barnens lek, fantasi
och lust är det som
styr innehållet. «
MARCUS ÖSTBERG
BARNSKÖTARE PÅ GÅNGLÅTENS
FÖRSKOLA
– Att man ska kunna tillgodose varje barns
utveckling och intressen. Vi strävar efter att jobba
med barnens bästa förskola. Det är en förskola där
barnen möter både inomhus- och utomhusmiljö.
Vi jobbar med barnens inflytande, vi lyssnar av
vad barnen vill ha och de är med och utvecklar
verksamheten. Barnen är med och utvecklar och
reflekterar över vad de själva gjort. Barnen ska
kunna ha olika valmöjligheter varje dag, att vi dukar upp en inbjudande förskola i en inspirerande
miljö på morgonen, som att det man byggt upp
i ett rum dagen innan står kvar dagen därpå och
inte är undanstädat. Barnen ska kunna möta samma miljö både inomhus och utomhus, till exempel
när vi jobbar med konstruktion, du kan ha en typ
av konstruktion ute och en inne. Det kan vara en
gren utomhus eller något annat inomhus, bara att
vi ser till att konstruktionsbiten finns där.
– Barnens bästa förskola innebär att vi utgår från
barnen och barnens intressen. Vi har haft det synsättet under lång tid, vi ser vinningar med att utgå
från barnen och ha dem delaktiga i verksamheten.
Genom att vara en närvarande och medforskande
pedagog och lyssna på barnen kan vi fånga upp
deras intressen och när vi erbjuder aktiviteter
utgår vi från det barnen har varit intresserade av i
leken. Därigenom får vi in barninflytandet, barnen
blir delaktiga i utformningen av verksamheten.
Om vi märker att barnen utforskar insekter i
naturen kan vi erbjuda olika lustfyllda aktiviteter
som handlar om insekter, det kan vara att ta fram
luppar eller titta i olika faktaböcker. Jag tycker också att den pedagogiska dokumentationen är bra
för att vi synliggör, både för oss som pedagoger
och för barnen, vad de lärt sig så att de kan följa
sitt lärande.
» Genom att vara en
närvarande och
medforskande
pedagog och lyssna
på barnen kan man
fånga upp deras
intressen … «
OK TOBER 2015 19
SPRÅKPLATS
SPRÅKPLATSER
I KLARSPRÅK
Nu samverkar förskolor med språkplatser
i ny organisation. Nära samarbete
och kompetensutveckling ska bidra till
ett gemensamt sätt att jobba med språkplatser.
»Alla barn har
något att berätta. Det gäller
för oss vuxna
att hitta rätt
nyckel till rätt
barn … «
N
SPRÅKPLATS
U FORMAS EN NY organisation som
strävar mot likvärdighet i sättet att arbeta
kring språkplatser i Malmö. Idag finns det sju
förskolor med språkplatser i Malmö och tre av
dem ligger i förskoleområde B – Ormvråken,
Klövervallen och Blomvik. Åse Ingemansson
är teamledare och specialpedagog för det
specialpedagogiska teamet i området och hon har jobbat på
språkavdelningar i femton år.
– Förskolechefer och specialpedagoger har sedan i våras
regelbundna träffar där vi skapar den röda tråden kring hur
vi arbetar med barn som har språkdiagnoser, men det viktiga
arbetet kommer ute i verksamheten med utbyte av erfarenheter. Det är oerhört viktigt att alla har kunskap om språk
och språkutveckling. Därför samverkar vi nu och satsar på en
gemensam kompetensutveckling för pedagogerna.
SPR ÅKET EN RÖD TR ÅD
En viktig faktor för att språkplatser ska fungera är att pedagogerna som jobbar på avdelningarna är kompetenta och
har erfarenhet av att jobba med barnen. Helena Billgren
är specialpedagog och har varit med från starten 1995 då
språkplatser började som ett projekt.
– Mycket handlar om bemötande, förhållningssätt och
en tydlig struktur. Språket är en röd tråd och vi är noga
med att hela tiden benämna saker och ting, förtydliga
varje detalj och sätta ord på saker och begrepp. Här finns
ett stort vuxenstöd. Pedagogerna tar vara på alla tillfällen
och situationer som uppstår och alla använder tecken och
bildkommunikation som stöd, berättar Helena.
– Om vi ska åka på bussutflykt, visar och förbereder vi på
datorn hur en buss och en skog ser ut. Det vi gör är bra för
alla barn, alla mår bra av förförståelse och struktur. Det ger en
trygghet och tillvaron blir mer begriplig, säger Åse.
TRYGGHET EN VIK TIG FAK TOR
Pedagogerna lägger stor vikt vid att lära känna barnen och
deras sätt att kommunicera.
– Det är viktigt att lyssna in barnen, att ha en nyfikenhet
och ett genuint intresse för barnen och vad de säger. Det
krävs tålamod och tid. Relationen och att vi är öppna för en
äkta dialog är viktigt, säger Åse.
– Vissa barn behöver kommunicera med mycket tecken
och bilder för att lättare etablera ordförråd och begreppsbildning, säger Helena.
– I början håller vi oss till förskolan och i närområdet för
att skapa trygghet. Efterhand ger vi oss ut och delar upplevelser som berikar och ger nya erfarenheter och tillfälle till
berikande samtal, säger Åse.
– Alla barn har något att berätta. Det gäller för oss vuxna
att hitta rätt nyckel till rätt barn, hittar vi det så bubblar det
alltid, avslutar Helena. ■
Bilder och tecken
används i vardagen på
språkavdelningar.
Helena Billgren och Åse Ingemansson
från förskoleområde B.
20 OK TOBER 2015
OK TOBER 2015 21
LINDÄNGEN OCH GÅNGLÅTEN
LINDÄNGEN OCH GÅNGLÅTEN
Allé, 4 år, studerar
majskolven
som barnen just
plockat från sin
odling.
nAturens B
r ikedom
RUNT KNUTEN
Malmös nya park- och rekreationsområde Lindängelund
håller på att ta form. Intill parken ligger förskolan
Gånglåten som använder parken i sin vardag.
22 OK TOBER 2015
De andra barnen tittar nyfiket på
när Hanna, 4 år, hittar en mogen
majskolv.
AKOM GRINDEN till den nyöppnade för-
skolan Gånglåten börjar rekreationsområdet
Lindängelund. Vi möts av några barn från
avdelningen Neptunus som tillsammans med
förskolläraren Johanna Olofsson och barnskötaren Marcus Östberg ska spendera den varma
och soliga förmiddagen i parken.
Ett av målen för dagen är odlingslotten där barn från olika
förskolor har planterat frön av solrosor, majs och squash. Solrosorna syns från långt håll, de sträcker sig mot himlen som
gigantiska träd. Det tar tid att komma till platsen trots att det
är ganska nära. Stenar, vallmo, humlor och andra insekter
inspekteras längs vägen.
– Barnens nyfikenhet och att vi pedagoger är närvarande
och medupptäckande, att vi ser den där nyckelpigan och
blomman i naturen, är viktigt. Glädjen över naturens skiftningar ska finnas där över hela året, berättar Johanna.
SKÖN STÄMNING UTOMHUS
Barnen skördar majs, beundrar solrosorna och upptäcker flera
Allé, 4 år, och Leo, 5 år, hjälps åt
att hålla i dagens skörd.
olika insekter. Det råder en skön stämning bland barnen.
– Grupperingar som finns inomhus bryts upp utomhus.
I naturen har du möjlighet att prova nivån på din röst och du
kan prova gränser i din kropp utan de begränsningar som
finns inomhus med väggar och möbler, menar Johanna.
Leo, 5 år, och Elliot, 4 år, visar vägen till Sherwoodskogen. Barnen som visar trollsländor, stockar, stenar och
kojor berättar att de mött Marion, Prins John och självaste
Robin Hood i skogen.
– Robin Hood-projektet innehöll mycket sång, musik,
drama och skapande i skogen och under skogens dag byggdes flera kojor. Vi hade tre skådespelare på plats i skogen och
det blev väldigt uppskattat bland barnen, berättar Marcus.
NATUREN LOCK AR
Efter skogsbesöket tar Hanna, 4 år, täten och visar vägen till
sjön, som är det sista stoppet innan det är dags för lunch
på förskolan. Alla barnen är med och noterar allt från den
lilla insekten till stenarna och vattnet som glittrar i solen.
Naturens dragningskraft är tydlig. ■
FA K TA L I N D Ä N G E L U N D
Ledorden för den nya stadsparken
som håller på att växa fram är
hållbarhet, upplevelse, pedagogik
och rekreation. Det ska vara en
vardagspark med rum för aktiviteter
som promenader, solbad, picknick,
naturupplevelser, lek och motion.
OK TOBER 2015 23
MÄN I FÖRSKOLAN
FOTO STOCK SY
RÄTT MAN PÅ
RÄTT PLATS
MÄN I FÖRSKOLAN
Malmö stad arbetar med
Malmö högskola för att få
fler män intresserade av
förskolan.
Malmö stad har ökat andelen män i förskolan
från fem procent 2008 till åtta procent idag.
Ser man till hela landet är motsvarande siffra
bara tre procent.
MED OLIKHETEN GEMENSAMT
– Män som jobbar i förskolan som barnskötare och förskollärare och män
som läser till förskollärare har en självklar sak gemensamt – de är alla olika.
Det säger Mia Heikkilä, forskare inom genus och pedagogik.
M
ÅLET ÄR AT T NÅ tio procent 2020, och i nästa
handlingsplan kommer strävansmålet att vara
30 procent. Andelen kommer av att forskning
visat att när en grupp är större än en tredjedel av helheten,
uppfattas den inte längre som en minoritet.
Varför vill då Malmö stad höja andelen män i förskolan?
Inga Sandström, HR-specialist inom kompetensförsörjningen
på förskoleförvaltningen:
– Det råder nationell brist på förskollärare. Eftersom vi
idag nästan enbart rekryterar ur halva befolkningen, behöver
vi bredda rekryteringsbasen och väcka intresse hos män för
att vilja arbeta i förskolan. Vi har ju också jämställdhetsmål att
leva upp till och vill att barnen i förskolan ska möta mångfald.
Inga Sandström ser positivt på framtiden:
– Samhället har förändrats. Att vara med små barn har
länge varit kvinnornas uppgift, idag tar fler pappor ansvar
för sina barn och inser värdet av att göra det, hur spännande
och viktig barndomen är. Jag tror att detta kommer att bidra
till ett ökat intresse bland män för att jobba i förskolan.
Övergången från dagisverksamhet till förskola är en
annan faktor som påverkar, menar Inga, som arbetat med
förskolefrågor i mer än 20 år. Man har även noterat ett ökat
intresse från män för förskoleutbildningen sedan Malmö
högskola införde en utbildning med musikinriktning.
AMBASSADÖRER BEHÖVS
I Malmö stad arbetar man fokuserat för att locka fler män
till förskolan: bland annat genom att synliggöra förskolan,
ta fram stödmaterial vid misstankar om sexuella övergrepp
och i samarbeten med Malmö
högskola.
– Förskolan är en otroligt viktig institution i vårt samhälle där
vi möter barnen under deras
mest intensiva utvecklingsår i
livet. Det är ett viktigt, utvecklande och intressant arbete
– detta behöver vi förmedla till
unga som står inför gymnasieoch yrkesval. Det gäller inte bara
killar. Samtidigt rekryterar vi
nästan bara ur halva befolkningen idag, det måste vi ändra på,
menar Inga Sandström.
Förskoleförvaltningen vill använda ambassadörer från
samtliga åtta förskoleområden i Malmö. Engagerade förskollärare och barnskötare som kan prata med unga, vara med
på olika mässor och samarbeta med organisationer som till
exempel Mentor i Sverige.
» Vi bär på en
massa omedvetna normer.
Detta måste vi
bryta. Vi är alla
i första hand
människor som
bär på olika
kompetenser. «
24 OK TOBER 2015
m
IA HEIKKILÄ ÄR lektor i pedagogik vid
Mälardalens högskola, och också fristående
forskare inom genus och pedagogik. Hon
har ägnat mycket tid åt frågan om män
i förskolan. I fjol var hon inblandad i en
utredning på uppdrag av Skolverket där
målsättningen var att ta reda på vad män
som studerar till förskollärare respektive arbetar i förskolan
själva säger om sin situation.
– Det finns väldigt lite forskning tillgänglig om hur männen faktiskt har det, säger Mia som ansvarade för den studie
som omfattade förskollärarstudenter.
Erfarenheter säger, att frågan om sexuella övergrepp mot
barn är något som kan oroa manliga förskollärare. Detta har
Malmö stad tagit fasta på, och arbetar bland annat med ett
stödmaterial som innehåller både en förebyggande del, och
en åtgärdande del. I arbetet medverkar bland annat representanter från ledningsgruppen, psykologenheten, avdelningen
Kvalitet och myndighet samt en referensgrupp. Dessutom sker
det i samarbete med SKL och Stockholms stad.
– Vi behöver våga prata om frågan, menar Inga. Stödmaterialet ska skydda barnen och försäkra medarbetarna
om att de har arbetsgivarens stöd om de skulle råka ut för
misstanke. Som medarbetare är jag oskyldig till dess att
motsatsen bevisats.
PR AK TIK LOCK AR TILL UTBILDNING
EN AT TIT YDFR ÅGA
Utredningen tydliggjorde vissa mönster:
– Bland annat visade det sig att alla män i studien har jobbat
i förskolan på ett eller annat sätt innan de bestämt sig för att
börja plugga. En väg framåt kan alltså vara att till exempel
öka antalet praktikplatser för män.
Det blev också uppenbart att ingen av dem som sökte sig
till förskolan strävade efter att bli särskilt ”manliga” förskollärare.
– Vissa policydokument lyfter fram att män ska vara i
förskolan för att vara förebilder för en viss sorts manlighet,
men ingen av de studerande männen ger något stöd åt den
teorin. Det kan naturligtvis uppfattas som lite paradoxalt – å
ena sidan vill vi att fler män ska jobba i förskolan, men de
som vill satsa på yrket vill inte pekas ut som särskilt manliga.
De vill vara kompetenta medarbetare, helt enkelt.
Självklart kommer man att upptäcka en hel del lokala utmaningar. En del kommuner har jättebra stödsystem, andra är
väldigt ovana – en del kommuner är små, andra är stora…
– Det som alla måste jobba med är den allmänna attitydfrågan i samhället. Vilken syn har vi egentligen på vem
som passar bäst som förskollärare? Det är också viktigt för
arbetsgivaren att vara medveten om att män i förskolan ständigt måste förhålla sig till att vara en minoritet. Det innebär
att de ibland blir väldigt synliggjorda och i andra situationer
helt osynliggjorda, utan att själv ha någon kontroll över den
mekanismen. Det kan bidra till en känsla av utsatthet. ■
FLER MÄN TILL FÖRSKOLAN
SKL leder, på uppdrag av den tidigare regeringen, ett nätverk
kallat ”Fler män i förskolan” där åtta kommuner ingår. Syftet är
att utveckla frågan, att utbyta erfarenheter och sprida dessa
till andra kommuner.
För att få fler män att intressera sig för förskolan samarbetar
Malmö stad också med Malmö högskola, bland annat genom
att låta ungdomar med kommunala sommarjobb få tillbringa
några dagar under sin sommarpraktik på Malmö högskola.
Hur tar vi emot en och introducerar en ny kollega på
arbetsplatsen? Detta är en viktig fråga i det normkritiska
tänkandet. Många manliga förskollärare har vittnat om hur
det ställs särskilda förväntningar på dem.
– Vi bär på en massa omedvetna normer, säger Inga.
Män ska sparka boll med pojkarna, vara i snickis, vara bra på
datorn. Detta måste vi bryta. Vi är alla i första hand människor
som bär på olika kompetenser. ■
IDENTIFIER A INSATSER
FA K TA M Ä N I F Ö R S K O L A N
Idag är åtta procent av de
anställda inom Malmös
förskoleverksamhet män. Det
är en ökning från 2008 då
andelen var fem procent – men
fortfarande handlar det alltså
om färre än var tionde person.
Arbetet med att öka andelen
män pågår ständigt. Det handlar
lika mycket om att det ligger
i verksamhetens uppdrag att
spegla samhällets mångfald
som om nödvändigheten i att
bredda rekryteringsbasen. Fram
till 2020 behöver man anställa
mer än 500 medarbetare i
förskolan varje år – en siffra som
talar för sig själv.
att om man vill jobba mer aktivt med det här måste man ta
sig an det som ett vanligt förändrings- och utvecklingsarbete.
Det måste finnas en systematik, en organisation på kommunen – och inte minst måste man ha svaret på frågan ”varför
vill vi ha fler män i förskolan?”. Det kan låta trivialt och provocerande, men det är först när man kommit fram till det som
man kan identifiera vilken typ av insatser som krävs, säger Mia.
– Vill vi ha in män för att vi har ett akut behov av förskollärare? Eller satsar vi på det här snarare för att vi ska jobba
generellt med jämställdhet? Ofta har en kommun flera
perspektiv samtidigt, men man behöver ha identifierat dem
från sin egen synvinkel.
De manliga studenterna har också gemensamt att de måste
hitta sätt att förhålla sig till övergrepp och pedofili.
– De flesta känner sig inte misstänkliggjorda, men oron
finns trots allt runt om i samhället – bland föräldrar till exempel, säger Mia.
Hon menar att frågan inte lyfts från arbetsgivarhåll, kanske för att man helt enkelt inte sett att behovet finns.
– Det är definitivt en fråga som man måste ta tag i, men
samtidigt är det jätteviktigt att den inte blir den största och
överskuggar behovet av att hitta mångfald i organisationen.
I våras gjorde Mia Heikkilä en kompletterande studie, denna gång på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting,
SKL, med utgångspunkt i arbetsgivarperspektivet.
– SKL har ett nätverk av kommuner som jobbar extra med
frågan om män i förskolan, varav Malmö är en. Det visar sig
Mia Heikkilä, lek­
tor i pedagogik
vid Mälardalens
högskola, ägnar
mycket tid åt
frågan om män
i förskolan.
FOTO ELISABE TH OHLSON WALLIN
JENS WALL
FÖRSKOLLÄR ARE
PÅ GULLVIKSBORGS
FÖRSKOLA
Hur kommer det sig att
du blev förskollärare?
– Jag jobbade i en annan
kommun tidigare och
nämnde att jag kunde
tänka mig vikariera på
en förskola. En förskola
erbjöd mig ett vikariat
och jag trivdes väldigt
bra. Efter några år som
vikarie utbildade jag mig
till förskollärare.
Upplever du några
särskilda förväntningar på dig som man i
förskolan?
– Innan jag började
jobba här var jag på
anställningsintervju på en
annan förskola, då sa en
kvinna till mig ӌh en man
som kan spela fotboll på
gården”. Är det meningen
att jag ska göra ”manliga”
grejer för att jag är en
man? Eller ska jag göra
som läroplanen säger
och motverka stereotypa
könsroller? Jag väljer det
sistnämnda.
Hur tror du att man
kan locka fler män till
förskolan?
– Jag tror inte att det är
så enkelt som högre lön.
Jag tror att det handlar
om att försöka komma
åt fördomarna och att
få män i förskolan att
berätta om det dagliga
arbetet.
OK TOBER 2015 25
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
» Den pedagogiska dokumentationen
tar inte tid, den
sparar tid. «
kursens slut ”ha tillägnat sig kompetens för att utveckla arbetssätt i sin organisation som synliggör och utmanar barns
och vuxnas lärprocesser samt en ökad medvetenhet och
analysförmåga kring begreppen barnsyn, kunskapssyn och
yrkesroll och hur detta påverkar dokumentationsarbetet.”
d
Kursledarna Ann Granström Andersson och Marianne Lindskog
Persson är konsulter vid Reggio Emilia-institutet.
R eflektera
merA
Pedagogisk dokumentation är en grund för planering,
utvärdering, utveckling och kvalitetssäkring i förskolan.
EN REVIDER ADE läroplanen för förskolan innehåller ett avsnitt som handlar om
pedagogisk dokumentation. Det handlar om
att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans arbete. Just nu funderar många inom
förskolan kring hur detta ska genomföras. Ett
stort antal medarbetare har fått möjligheten
att gå en eller flera kurser i pedagogisk dokumentation som
ges i tre steg.
Fokus förskola fick följa undervisningen under en
eftermiddag, tillsammans med deltagarna i steg tre i kursen
Pedagogisk dokumentation, som omfattar sju heldagar
och fyra kvällsföreläsningar. Kursen leds av pedagogistorna
Marianne Lindskog Persson och Ann Granström Andersson,
båda konsulter vid Reggio Emilia-institutet.
UTGÅR FR ÅN BARNEN
Kurslokalen ligger i källarplan och känns egentligen inte idealisk för en hel dags undervisning. Men innanför dörren väntar
en grupp engagerade kursdeltagare. På ett par av borden
ligger olika skapelser i lera. Längst ner i lokalen har någon
fyllt hela golvet med fotografier. På en vägg sitter stora pappersark fyllda med ord och post it-lappar. I kursen används
metaforen om de 100 språken, och idag har kursdeltagarna
bland annat fått svara på frågor med hjälp av lera.
Allt syftar till att ta fram arbetsverktyg för den pedagogiska
dokumentationen, och ett viktigt sådant är reflektionen.
– Egentligen har vi inte pratat så mycket om själva dokumentationen, utan mer om hur vi ska reflektera och fördjupa
vår kunskap, berättar en kursdeltagare. Det handlar också
mycket om barnens delaktighet, den är ju en del i läroplanen.
Den pedagogiska dokumentationen utgår alltid från barnen,
då är de ju i allra högsta grad delaktiga.
Frågan: Vad skulle du göra
om du hade ett extra par
ögon?, besvarades i lera av
en kursdeltagare. Det extra
ögonparet har placerats mel­
lan förskolan och politikerna.
REFLEK TION LEDER FR AMÅT
Ett sätt att arbeta med synliggörande av olika processer och
individer har varit att använda sig av olika perspektiv. Gruppen har sett samma filmer, bilder och sedan beskrivit vad de
sett. Det handlar om att arbeta upp förmågan att reflektera,
se och uppmuntra utvecklingsprocesser bortanför gängse
arbetssätt och normer.
Reflektionerna utvecklas sedan till handlingsplaner och
mål i den pedagogiska dokumentationen, som därmed blir
en del i förskolans planering.
– Den pedagogiska dokumentationen tar inte tid, den
sparar tid, säger en kursdeltagare.
ANVÄNDBAR VERK T YGSLÅDA
FA K TA P E D A G O G I S K
D O K U M E N TAT I O N
På skolverket.se finns ett stödmaterial
att ladda ner eller beställa i tryckt version: Uppföljning, utvärdering och
utveckling i förskolan: Pedagogisk
dokumentation. Materialets syfte är
att stödja förskolechefer, förskollärare
och övrig personal i förskolan i deras
arbete med att följa upp, utvärdera
och utveckla förskolans verksamhet.
Ett exempel som tas upp är hur man kan hjälpa en kollega
som menar att hen inte har tid för dokumentation, därför att
inskolningen tar för mycket tid, genom att peka på att inskolningen faktiskt är en del av den pedagogiska dokumentationen. Att förankra de nya kunskaperna från kursen i vardagen
är en viktig del av utbildningen.
– Det är viktigt att förskolecheferna använder kursdeltagarnas "verktygslådor" och tar tillvara de erfarenheter som
deltagarna får under kursens gång. Att kursdeltagarna får
möjlighet att bli en viktig del av verksamhetsutvecklingen på
sin förskola, understryker Marianne Lindskog Persson. ■
Kursdeltagarna i diskussion
kring pedagogisk dokumenta­
tion i vardagen.
AK TIV T SAMARBETE
En del har oroat sig för att det nya direktivet i läroplanen
ska bli ytterligare en arbetsbörda som tar tid från barnen.
Samtidigt är läroplanen tydlig med att ett aktivt arbete med
pedagogisk dokumentation ska ersätta andra verktyg när
man talar om att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
Dock kräver uppgiften att arbetslaget arbetar aktivt
tillsammans med samma ambitioner. Detta är ett av kursens
syften: kursdeltagarna ska mellan kurstillfällena och efter
26 OK TOBER 2015
OK TOBER 2015 27
Bokens redaktörer Kristina
Westlund och Per Dahlbeck.
BARNENS LEK INSPIRERAR I NY BOK
Fyra inspirerande berättelser från förskolor i Malmö presenteras i en ny bok. Pedagogerna har tagit
tillvara och dokumenterat barnens lust att utforska och erövra nya områden i leken.
D
FA K TA F Ö R S K O L A I R Ö R E L S E
OCH FÖRÄNDRING
Förskola i rörelse och förändring är en
ny bok skriven av åtta pedagoger
från fyra förskolor i Malmö i
samarbete med bokens redaktörer
Kristina Westlund och Per Dahlbeck.
Pedagogerna som medverkat är
Linda Berggrensson, Ingela
Cedervall, Helena Hansen, Tina Lo
Presti, Sanna Schmidt, Pia Nilsson,
Stina Sjöstrand och Karin Wiknertz.
Boken är ett samarbete mellan
Malmö stad och Malmö högskola
och ges ut av Studentlitteratur.
28 OK TOBER 2015
EN NYA BOKEN Förskola i rörelse och förändring är skriven av åtta pedagoger från fyra förskolor i samarbete med redaktörerna Kristina
Westlund och Per Dahlbeck.
– Det har varit roligt att följa författarnas
skrivprocesser. Som pedagog ser man allt
som händer men för att skriva en bok behöver
man vara analytisk och kunna fånga och synliggöra bud­­
skapet, säger Kristina Westlund, fil.lic. i pedagogik och
verksam vid förskoleförvaltningen i Malmö. Hon fortsätter:
– Nu sprider vi boken vidare och det är kul att höra att
andra inom förskolan får ut något av det som skrivits. Och
nya kontakter skapas när andra personer vill veta mer om
projekten.
fönstren eller intresserar sig för superkrafter – våga då pröva
deras idéer utan att säga nej direkt. Har man väl börjat lyssna
på barnen kan man inte sluta.
MÅNADENS BOK
Boken har utsetts till månadens bok i Studentlitteraturs
bokklubb Leka, Lära, Leva.
– Det är inte professorer som lägger upp sina teorier i
en bok. Det är förskolans avdelningar som presenterar sina
projekt, boken är välskriven och håller en god akademisk
kvalitet. Man följer barnen, berättelserna kommer från
verkligheten och det känns som ett nytt grepp. Författarna
har omsatt teori till praktik i boken, menar Kerstin Hultén,
förläggare på Studentlitteratur.
MED LÄT TA STEG
HOPPAS GÖR A SKILLNAD
I boken får läsaren ta del av hur pedagogerna har arbetat
för att ta tillvara barns perspektiv och lust att utforska.
Budskapet är att skapa en förskola som är meningsfull för
barnen, dit varje barn går med lätta steg.
– Jag hoppas att boken ska bidra till att spä på lusten
att jobba i förskolan. Vi vill inspirera pedagogerna att vara
nyfikna. Att ha en lust att vara öppen och att våga intressera
sig för vad barnen gör, menar Kristina och fortsätter:
– När barnen går utanför ramarna, kanske sätter de lera på
Per Dahlbeck, universitetsadjunkt vid Malmö högskola, hoppas
att boken gör skillnad och sätter spår i förskolans värld.
– Jag tycker att barnen har rätt att gå till ett ställe där deras
intressen spelar roll. Det pågår spännande saker på förskolorna
utan att vi vet om det. Berättelserna har saknats. Tidigare har det
funnits små korta varianter men vi saknade filosofiska reflektioner kopplat till det som barnen gör i förskolan. Därför gav vi fyra
berättelser en chans att fördjupas, berättar han och forstätter:
– Jag är inte förvånad över resultatet, men tagen. ■