DET BÖRJAR MED FAIRTRADE
R A J R Ö B E D T A R DE T R I A F D ME I en hållbar utveckling går fattigdomsbekämpning och klimatarbete hand i hand. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING En hållbar utveckling börjar med Fairtrade............................................................................ 3 Klimatfrågan – en humanitär rättvisefråga............................................................................. 4 Klimatförändringarnas effekter................................................................................................ 6 Uppvärmningens effekter....................................................................................................... 7 Oberäkneliga väderförhållanden, fler skadedjur och sjukdomar.............................................. 7 Det börjar med Fairtrade.......................................................................................................... 9 Fairtrades kriterier och miljö................................................................................................... 9 Stöd till odlarna – kriterier, projekt, program, strategi och påverkan...................................... 11 Klimatfrågorna i fokus även på policynivå............................................................................. 12 Frivilliga tilläggskriterier under utveckling.............................................................................. 12 Fairtrade-producenter i klimatförhandlingar.......................................................................... 12 Fairtrade-certifierade kooperativ – motståndskraftiga och mindre sårbara ........................... 14 Klimatförändringarna riskerar framtidens kaffe..................................................................... 16 Småskaliga odlare och ett varierande världsmarknadspris................................................... 17 Kaffeodlarna och klimatförändringarna................................................................................. 18 La Roya – kafferosten.......................................................................................................... 19 SOPPEXCCA – med engagemang för nästa generation...................................................... 20 Förbättrad levnadsstandard................................................................................................. 20 Med ansvar för morgondagens odlare................................................................................. 20 Hållbar utveckling för alla!...................................................................................................... 22 Källor...................................................................................................................................... 24 Fairtrade i siffror...................................................................................................................... 25 Fairtrade-rapporten 2015 © Fairtrade Sverige Text: Therese Smedberg och Pär Holmgren Redaktör: Therese Smedberg Formgivning: Magnus Jonsson Szatek Foto: Santiago Engelhardt: framsida, 11, 13, 15, 19. Linus Hallgren: 3, 16. Bart van der Gaag: 4. Didier Gentilhommes: 5. Marvin del Cid: 6. Edvardo Martino: 8, 21. Simon Rawles: 9. Matt Crossick: 10, 14. Tineke D´haese: 18. Nathalie Bertrams: 19. Sean Hawkey: 22, 23, sista sidan. Simon Engström: Sista sidan. Tryck: Wikströms. PUB-2-150-15 Rapporten är framtagen med stöd från Sida. Sida ansvarar ej för innehållet. 2 EN HÅLLBAR UTVECKLING BÖRJAR MED FAIRTRADE Det kan handla om att utveckla grödor, effektivisera produktionen eller använda metoder mot skadedjur som inte innebär giftiga kemikalier. Därför menar många Fairtrade-certifierade odlare att en hållbar produktion börjar med Fairtrade. Genom Fairtrade-certifieringen ges en garanterad minimi ersättning som täcker kostnaden för en hållbar produktion samt en premie som kan ge resurser för att ställa om produktionen till att bli ekologisk eller effektivisera arbetet. Idag är mer än hälften av de Fairtrade-certifierade producenterna också ekologiskt certifierade. Allt hänger ihop i den allt mer globaliserade värld vi lever i. Företag måste bredda hållbarhetsarbetet till att också omfatta schyssta arbetsvillkor för de som producerar varorna, offentliga organisationer såsom kommuner och landsting måste ta ansvar för de varor som upphandlas. Varje enskild konsument kan, genom att välja det Fairtrade-märkta kaffet i butiken eller på kaféet, inte bara påverka livet för kaffeodlare i Nicaragua utan också sända viktiga signaler till företag och politiker om att vi vill att de varor vi köper och konsumerar ska vara schysst producerade. Framför allt behöver Sveriges politiker lyfta frågan om fri och rättvis handel som ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning och att den frågan i sin tur är en förutsättning för att minska klimatpåverkan i världen. Det är i år det gäller. Året är 2015 och klimatfrågan, såväl som begreppet hållbarhet, står högt på den politiska dagordningen. Året avslutas med klimattoppmötet i Paris då världens ledande politiker möts och ska fatta avgörande beslut om kommande klimatpolitik. Rio-toppmötet 2012 kom fram till att fattigdomsbekämpning är en förutsättning för en mer hållbar värld. Detta är något som Fairtrade verkligen skriver under på. För om du som odlare eller anställd inte ens har mat på bordet för din familj – hur ska du då kunna ta ansvar för miljön och en hållbar produktion? En hållbar utveckling är en utveckling där fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete går hand i hand. Om detta handlar denna rapport. Efterfrågan på Fairtrade-märkt ökar och detta sänder signaler till producenter av konventionella produkter att märkningen är något eftersträvansvärt och även en konkurrensfördel. Vi hoppas att efterfrågan fortsätter att öka och på så vis bekämpar vi tillsammans fattigdomen och rustar odlarna till att möta klimat förändringarnas utmaningar. Fairtrade möter ofta odlare som ser klimatförändringarna som en av de största utmaningarna för att kunna fortsätta odla exempelvis kaffebönor. När effekterna av klimatförändringarna hotar produktionen, hotas också försörjningsmöjligheterna för odlarna. I förlängningen riskeras då även tillgången på råvaror och livsmedel. Odlare i länder med utbredd fattigdom måste därför ges möjlighet att investera i åtgärder för att skydda sin närmiljö, hantera konsekvenserna av klimatförändringarna och minska sin egen klimatpåverkan. Magdalena Streijffert Generalsekreterare Föreningen för urFairtrade Sverige 3 KLIMATFRÅGAN – EN HUMANITÄR RÄTTVISEFRÅGA ”NÄR VI STRÄVAR EFTER ATT BYGGA ETT FRAMTIDA LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE FÅR VI INTE GLÖMMA BORT DE SOCIALA OCH HUMANITÄRA ASPEKTERNA. DET FINNS MÅNGA KOPPLINGAR MELLAN FATTIGDOM OCH HÅLLBARHETSFRÅGOR. MILJÖFRÅGOR BLIR LÄTT BETRAKTADE SOM LYXFRÅGOR I ETT SAMHÄLLE SOM FORTFARANDE INTE HAR LÖST SINA GRUNDLÄGGANDE SOCIALA UTMANINGAR.” Vi glömmer bort det ibland, vi som bor i världens så kallade höginkomstländer. Vi har allt, de allra flesta av oss i alla fall. Vi kan äta oss mätta, vi har tillgång till rent vatten och vi har någonstans att bo. Vi har ett – åtminstone för det mesta – väl fungerande samhälle runt omkring oss. Vi kan gå till doktorn om vi känner oss krassliga, vi kan skicka våra barn till skolan, vi har möjlighet att rösta i demokratiska val och får tycka och tro vad vi vill. all rätt. För fattiga länder är det mer akut att komma till rätta med fattigdomen än att hantera miljöfrågorna. Tyvärr betraktas miljöfrågorna även i våra rika samhällen alltför ofta som lyxfrågor. För mig blir klimatfrågan mer och mer en humanitär rättvisefråga. Det handlar om rättvisa mellan olika länder, och inte minst om rättvisa mellan olika generationer. Vi som idag tillhör den vuxna generationen är den första generationen som på allvar får uppleva hur klimatet förändras. Vi är dessutom den sista generationen som på allvar kan göra något för att undvika de allra mest katastrofala följderna för kommande generationer. Åtminstone en miljard människor har inte tillgång till allt det som vi nu för tiden nästan betraktar som självklar heter. Denna miljard människor lever i stället ofta med sjukdomar, hög barnadödlighet, analfabetism och sociala orättvisor, inte minst när det gäller kvinnors rättigheter. När vi strävar efter att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle får vi inte glömma bort de sociala och humanitära aspekterna. Det finns många kopplingar mellan fattigdom och hållbarhetsfrågor. Miljöfrågor blir lätt betraktade som lyxfrågor i ett samhälle som fortfarande inte har löst sina grundläggande sociala utmaningar, och det med Pär Holmgren, klimatexpert och medförfattare till rapporten. 4 Adelino Roberto Bernardes Semboloni, kaffeodlare, Brasilien 5 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS EFFEKTER Klimatförändringarna handlar inte bara om miljonte delar koldioxid och temperaturer eller kartor och diagram. Det är inte uppvärmningen med ett antal grader som är problemet. Det är följdverkningarna av en global uppvärmning som orsakar problem. Den antagligen viktigaste följden är hur den globala matförsörjningen påverkas, och den förändringen kommer att slå hårdast mot människor i fattiga delar av världen. form av falsk trygghet, för lite knappt en grad låter inte så mycket. Men det kommer att ta 1 000 år, eller mer, innan vi ser full effekt av de utsläpp vi har orsakat fram till nu2. DET ÄR FÖLJDVERKNINGARNA AV EN GLOBAL UPPVÄRMNING SOM ORSAKAR PROBLEMEN, OCH DE KOMMER ATT SLÅ HÅRDAST MOT MÄNNISKOR I FATTIGA DELAR AV VÄRLDEN. Efter att den senaste istiden tog slut har klimatet på jorden varit ovanligt stabilt. Vi hade antagligen inte kunnat bygga upp vårt komplicerade samhälle, med storskaligt jordbruk, urbanisering och industrialisering, om inte klimatet varit så stabilt. Men nu är vi på väg att lämna det stabila klimatet. Sedan 1880 har den globala medeltemperaturen stigit med cirka 0,85 grader1. Det är kanske lätt hänt att därmed invaggas i någon 6 Uppvärmningens effekter Klimatförändringarna förväntas i större delen av världen ha övervägande negativa följder för både jordbruk och ekonomisk utveckling. De fattiga länderna drabbas hårdast av flera olika anledningar, vilket leder till stora utmaningar för jordbrukssektorn och alla de producenter som är kopplade till Fairtrade. Det finns en stor risk att det i en nära framtid blir allt fler odlare i dessa länder som får sämre skördar, och på sikt kanske inga skördar alls. Det blir då avgörande att dessa producenter får bra betalt för sina varor, om de ska ha en möjlighet att kunna få resurser till att ställa om till att möta klimatförändringarna. Forskarna räknar med bland annat följande effekter: • Den biologiska mångfalden minskar. Ju mindre den biologiska mångfalden är, desto mindre är sannolikheten att det finns växter och djur som kan anpassa sig till klimatförändringarna. • Det är på väg att bli torrare där det redan är torrt och blötare där det redan är blött. • Vi kommer troligen också att få se fler mycket kraftiga orkaner i vissa delar av världen, som i sin tur drar med sig ökade mängder regn. OMRÅDEN SOM TIDIGARE KUNDE RÄKNA MED FÖRUTSÄGBARA OCH STÄNDIGT ÅTERKOMMANDE REGNPERIODER VARJE ÅR, KOMMER NU VISSA ÅR BLI UTAN DET LIVSVIKTIGA REGNET UNDER EN DEL AV DE VECKOR ELLER MÅNADER DÅ DET HISTORISKT HAR REGNAT SOM ALLRA MEST. Oberäkneliga väderför hållanden, fler skadedjur och sjukdomar • Många forskare räknar med havsnivåhöjningar på en meter, eller drygt det, vilket skulle drabba världens kustnära och låglänta områden hårt. • Extrema värmeböljor har redan blivit vanligare, och vi har bara sett början. Förutom fler dödsfall bland äldre och sjuka blir resultatet i naturen fler skogs- och gräsbränder. Skogsbränderna förstärker växthuseffekten ytterligare, och leder dessutom till stora mängder sot som kan göra marken mörkare. Det i sin tur gör att marken tar upp mer av energin i solens strålar, och därmed ytterligare höjer temperaturen. På många platser kan det förändrade klimatet leda till större skillnader från ett år till ett annat. Det kan exempelvis innebära att områden som tidigare kunde räkna med förutsägbara och ständigt återkommande regnperioder varje år, nu vissa år blir utan det livsviktiga regnet under en del av de veckor eller månader då det historiskt har regnat som allra mest. • Havet försuras vilket riskerar att leda till att många vattenlevande arter dör ut. Odlarna drabbas av detta på flera sätt. För det första drabbas växtligheten i sig; både enskilda grödor och hela jordbruk. För det andra påverkas infrastruktur och hela samhällets möjlighet att fungera normalt, och för det tredje drabbas de genom att antalet sjukdomar och skadedjur ökar. • Uppvärmningen riskerar också att leda till att vi når så kallade tipping points – tröskeleffekter som gör att uppvärmningen fortsätter ett bra tag till även om vi slutar att släppa ut växthusgaser.3 7 Andra saker som påverkar det enskilda jordbruket är exempelvis klimatpolitiska beslut och hur en region eller ett land som helhet lyckas med arbetet med klimatanpassning. Den kanske största orsaken till att klimatförändringarna kommer att leda till växande klyftor mellan rika och fattiga har att göra med hur stora utmaningar ett område redan har med krig, fattigdom och andra mer akuta sociala frågor. Ju fler och ju värre naturkatastroferna blir i fattiga delar av världen, desto svårare blir det att kunna arbeta med förebyggande arbete. Då behöver istället allt mer av resurserna, och även de internationella bistånds insatserna, användas till akuta ”brandkårsutryckningar” för hjälpa till i de drabbade katastrofområdena. svämningar och värmeböljor försämrar förutsättningarna för både skördar och boskap, och rubbar den känsliga balans som är en nödvändighet både för odlarnas möjlighet till försörjning och för att produktionen av mat till människor som bor i närområdet ska vara tillräcklig. När effekterna av klimatförändringarna hotar produktionen, hotas också försörjningsmöjligheterna för odlarna. I förlängningen riskeras tillgången på råvaror och livsmedel. Många av dagens kaffeodlingar skulle faktiskt kunna slås ut runt 2050, på grund av ett torrare och varmare klimat4. För att säkra framtidens tillgång på livsmedel för odlarna – och för oss som i avlägsna länder sedan konsumerar dessa varor – krävs att odlarna får resurser att möta de utmaningar som följer med klimatförändringarna. Fairtrade-certifierade odlare i olika delar av världen påverkas redan negativt av klimatförändringarna. Extrema väderhändelser som torka, skyfall, över- FÖR ATT SÄKRA FRAMTIDENS TILLGÅNG PÅ LIVSMEDEL FÖR ODLARNA – OCH FÖR OSS SOM I AVLÄGSNA LÄNDER SEDAN KONSUMERAR DESSA VAROR – KRÄVS ATT ODLARNA FÅR RESURSER ATT MÖTA DE UTMANINGAR SOM FÖLJER MED KLIMATFÖRÄND RINGARNA. Kaffefält i Costa Rica som farit illa av kraftiga regn. Mängder av kaffeplantor från fältet drogs nedför de branta klipporna. 8 DET BÖRJAR MED FAIRTRADE Klimatfrågan är ett globalt problem och arbetet mot klimatförändringen måste ske såväl på hemmaplan som i länder med utbredd fattigdom. De allra flesta småskaliga odlare i länder med utbredd fattigdom lever under svåra ekonomiska villkor. De har sällan ekonomiska förutsättningar för, eller kunskap kring, hantering av förändringarna i klimatet, och än mindre möjlighet att minska sin egen klimatpåverkan. Därför är stöd till länder med utbredd fattigdom genom fortsatt handel en viktig klimatåtgärd. Dessa minimikriterier måste uppfyllas för att man ska kunna bli och fortsätta vara Fairtrade-certifierad. Miljökriterierna innehåller också utvecklingskrav. Kriterierna ger producentorganisationerna vägledning i hur de kan fortsätta att sträva efter att införliva miljöhänsyn i alla delar av organisationen. Det finns även miljöskydd inskrivet i de produktspecifika kriterierna 5. Vissa grödor kan kräva stora mängder vatten (såsom bomull) medan andra grödor behöver en längre omställningstid mellan intensivt användande av bekämpningsmedel till en miljövänlig produktion. De produktspecifika kriterierna speglar den verkligheten men försöker samtidigt minimera användningen av miljöskadliga metoder och successivt stärka kraven på ökad miljöhänsyn. Många kooperativ använder sin Fairtrade-premie för att utbilda odlarna i hur de kan använda tillåtna bekämpningsmedel, samtidigt som man ger råd i hur odlarna kan gå mot ett mer miljövänligt jordbruk. ”DET FINNS EN GLOBAL KEDJA SOM BÖRJAR PÅ BOTTEN DÄR ODLARNA FINNS. DET ÄR DE SOM LIDER AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS EFFEKTER, SOM FÅR MINST HJÄLP, OCH BÄR HELA BÖRDAN. DET ÄR INTE RÄTTVIST.” Många gånger börjar odlarna med att bli Fairtrade certifierade, för att sedan också bli ekologiskt certi fierade. Det finns flera förklaringsfaktorer till detta, kopplat till Fairtrade-certifieringen. En faktor är miljö kriterierna, en annan faktor är att premien många gånger används till att finansiera omställningen mot ekologisk odling. BAYARDO BATANGO, MEDLEM I KOOPERATIVET PRODECOOP I NICARAGUA. Fairtrades kriterier och miljö I Fairtrades kriterier finns flera parametrar för miljö. Producentorganisationer måste åta sig att: • skydda den naturliga miljön • införliva miljöhänsyn som en del i ledningsarbetet • utveckla en plan för balansen mellan miljöhänsyn och företagsresultat, som även skall upprätthållas och följas upp. Det kan handla om växelbruk, odlingstekniker, val av grödor, skuggproduktion, begränsad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. • minimera användningen av syntetiska och andra gödsel- och bekämpningsmedel. Producentorganisationen Sireet OEP i Kenya har en utbildnings anläggning som delvis finansieras av Fairtrade-premien. Gården används för utbildning i klimatanpassande arbete och i olika sätt att få en breddad inkomst. På bilden lär sig teodlare miljövänlig kompostering. • minimera användningen av icke förnyelsebara energikällor. 9 FAIRTRADE – ETT STÖD FÖR EKOLOGISK ODLING SKYDDAR MILJÖN: Många Fairtrade-certifierade kaffekooperativ är även ekologiskt certifierade. COMSA, som är en sammanslutning av småskaliga kaffeodlare i Honduras, bildades 2000 för att stödja odlarna under den globala kaffekrisen och för att få tillgång till den ekologiska marknadens högre priser. Efter fyra-fem år insåg odlarna att ekologisk odling innebar mer än det ekologiska gödningsmedlet – för dem innebar ekologisk odling att införliva principer och värderingar i hela verksamheten och att behoven från affärer, samhälle, familj och miljö måste balanseras. De Fairtrade-certifierades 2005 efter att ha lockats av ett stabilt minimipris, tillgång till finansiering, affärssupport, tekniskt stöd och nischmarknader. • Fairtrades utbildning i miljöfrågor leder till effektivare vattenanvändning och minskade föroreningar. • Fairtrades kriterier hjälper odlarna att ställa om till miljövänliga odlingstekniker, såsom utveckling av näringsrika jordar, vilket minskar användningen av kemikalier. • Fairtrade uppmuntrar och möjliggör för producenterna att fortsätta att skydda omgivande miljö och göra det till en integrerad del av deras jordbruk. Den så kallade ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (t.ex. KRAV) garanteras ett prispåslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament för Fairtrade-certifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är ekologiskt certifierad. Detta garanteras alltså utöver minimipriset och premien. COMSA använder Fairtrade-premien till att experimentera med olika kombinationer av mineraler för att göra ekologisk kompostering och gödningsmedel, som tillhandahålls gratis till odlarna. De samlar också in och distribuerar sumpmassa och honung så att odlarna kan göra sin egen gödning. Det är inte bara bättre för jorden och kaffet, det är också omkring 50 gånger billigare än de konventionella gödningsmedlen. Alfred Wincheslaus, kaffeodlare, Tanzania 10 Stöd till odlarna – kriterier, projekt, program, strategi och påverkan FÖRBEREDELSER INFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Fairtrade erbjuder producenterna unika förmåner i form av minimipris och premie och ställer krav på producenternas miljöarbete. Fairtrades kriterier främjar organisationsutveckling, miljömässig och finansiell hållbarhet och en större självständighet. Allt detta utgör en stark grund för odlarna att ta sig an de utmaningar som följer med klimatförändringarna. Men det är ändå inte tillräckligt. Producenterna behöver mer stöd för att möta klimatförändringarna. Tillsammans med Vi-skogen (och Nordic Climate Facility) har över 10 000 Fairtrade certifierade teodlare från 21 olika producent organisationer i Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda utbildats för att vara bättre förberedda på klimatförändringarna och öka deras möjligheter till anpassningar. För att skapa ett hållbart jordbruk behövs kunskaper om bevattning, kretslopp, gödsel, biologisk mångfald, vilka grödor som passar ihop och förändringar när det gäller exempelvis tid för sådd och skörd. Ett sätt att stödja producenterna är genom Fairtrades miljö- och klimatprogram för producenter6. Programmet stödjer framför allt småskaliga odlare i deras anpassning till klimatförändringarna och minskning av deras miljöpåverkan. Programmet inkluderar: • bedömning av risker och möjligheter • främjande av lokalt identifierade anpassningsstrategier • utbyte av goda exempel och lärdomar • informationsutbyte mellan nätverken Programmets aktiviteter genomförs av Fairtrade i samarbete med lokala och regionala organisationer med expertkunskap om klimatförändringar. Programmet är avgränsat till de regioner och produkter som anses vara i särskild fara för klimatförändringarnas påverkan. Dessa produkter är kaffe, kakao, te och bananer. I ett projekt i samarbete med Twin och med stöd från Lidl Tyskland, har kooperativet Sonomoro i Peru utbildat 100 odlare i klimatförändringsarbete. Det handlar bland annat om att kunna identifiera och genomföra anpassningsåtgärder på sina odlingar. Tack vare privat och offentlig finansiering har Fairtrade också utvecklat ett antal anpassningsprojekt. Ett av dessa är ett samarbetsprojekt7 där handels organisationen Twin och Lidl i Tyskland tillsammans med Fairtrade har arbetat för att stärka småskaliga kaffeodlare i kooperativet Sonomoro i Peru i deras anpassningsarbete. Under projektets första år identifierade man skogsskövlingen som ett stort problem, eftersom de större träden tidigare gav kaffebuskarna skugga. Genom projektet återplanterades 40 000 skuggande träd, som dessutom skyddar mot kraftiga vindar och hjälper till att binda jorden vid skyfall. PRODUKTER SOM ANSES VARA I SÄRSKILD FARA FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN: BANANER KAFFE KAKAO 11 TE Klimatfrågor i fokus även på policynivå Frivilliga kriterier under utveckling Även på policynivå är Fairtrade verksamt med ett antal aktiviteter. Fairtrades klimatförändringsstrategi 8 fokuserar på att erbjuda stöd till projekt som handlar om anpassning till klimatförändringarna, att arbeta fram kriterier för klimatförändring och att driva ett påverkansarbete som är producentdrivet. Strategin definierar omfattningen, fastställer Fairtrades prioriteringar och utgör en handlingsplan. Utöver Fairtrades miljökriterier, utvecklas nu ytterligare kriterier för att stödja producentorganisationernas klimatanpassningsarbete. Fairtrade Carbon Credits är ett exempel på detta11. Fairtrade Carbon Credits12 syftar till att säkerställa att fördelarna med handeln av utsläppsrätter kommer producenterna till del. Utvecklingen av standard görs tillsammans med the Gold Standard Foundation som är en ledande standard för klimatprojekt. ”JAG HAR FÖRÄNDRAT MITT JORDBRUK FÖR ATT HJÄLPA MILJÖN, EFTERSOM JAG KÄNNER ATT DET HÄR KAN GÖRA SKILLNAD. JAG PLANTERAR JUST NU ROSA CEDERTRÄD. MITT KOOPERATIV SOPPEXCCA STÖDJER MIG I DETTA. TRÄDEN PLANTERAS I ETT OMRÅDE DÄR DET TIDIGARE VAR ETT STORT KALHYGGE. NU HAR VI KÖPT MARKEN OCH MED GEMENSAMMA KRAFTER PLANTERAT TRÄD OCH BIDRAR TILL EN BÄTTRE MILJÖ.” Fairtrade-producenter i klimatförhandlingar I fokus för all Fairtrades verksamhet finns produ centerna. Därför är det naturligt att hälften av makten i Fairtrade International utgörs av representanter för producentnätverken. Fairtrades producentnätverk har, med stöd från Fairtrade International och andra medlemmar, utvecklat en strategi för att opinionsbilda kring klimatförändringarna13. Fokus är i första hand internationella klimatförhandlingar och i andra hand regionala diskussioner. Syftet är att: • positionera Fairtrade som en part i arbetet med klimatförändringar • erbjuda en plattform där producenter kan lyfta sina bekymmer och behov • arbeta för utökade och effektivare resurser för anpassning ROGER ANTONIO GARCIA HERNANDEZ, MEDLEM I KOOPERATIVET SOPPEXCCA Ett exempel på vad det här arbetet handlar om är producenternas deltagande i FNs klimatmöte (COP). Representanter för producenterna deltog i de internationella konferenserna i Cancun, Durban och Doha. På så vis förde de fram en röst för de som drabbas hårdast av klimatförändringarna upp till högsta nivå av de globala diskussionerna, och lyfta fram vilka utmaningar som kommer med detta och vilket tekniskt och finansiellt stöd som behövs. Med fokus på producentstöd har det också utvecklats en global handlingsplan för klimatförändringar 9. Det övergripande syftet är att möjliggöra för sårbara producenter att anpassa sig till klimatförändringarna och få stöd i att minska sin egen klimatpåverkan. Fairtrade International har i samarbete med ett antal medlemsorganisationer också tagit fram en plan för minskade koldioxidutsläpp10. Planen är att minska 5 % av utsläppen under 2015 och 10 % till 2017. 12 FAIRTRADE CARBON CREDITS Under 2015 lanseras en möjlighet att investera i Fairtrade-certifierade odlares klimatarbete genom de frivilliga kriterierna för Fairtrade Carbon Credits. klimatförändringarnas påverkan och att stärka producenterna och deras samhällen. • Genomförs genom ökat producentdeltagande, direktlänkar mellan producenter och köpare, och en större transparens i leverantörskedjan. • Underlättar för producenternas arbete med en hållbar produktion, genom minskade utsläpp och en högre kunskapsnivå om klimatförändringarnas effekter. • Erbjuder företag en möjlighet att skapa positiv klimatpåverkan, i kombination med företagens egna utsläppsminskningsprogram och CSR-mål. • Möjliggör för odlare och samhällen att få större tillgång till utsläppsmarknaden och få en ökad inkomst från försäljningen. • Fairtrade Carbon Credits har tagits fram i samarbete med experter på utsläppsfrågor, ideella organisationer och producentrepresentanter. • Erbjuder kunskapsutbyte i form av goda exempel i hur man arbetat med begränsningen av 13 FAIRTRADE-CERTIFIERADE KOOPERATIV – MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH MINDRE SÅRBARA Två färska studier visar hur Fairtrade-certifierade kooperativ ökar produktiviteten, stärks i sitt arbete och utvecklar direkta handelsrelationer. Studien visar att producentorganisationerna under denna tioårsperiod hade ökat produktionen, börjat handla med större volymer av kaffe (inklusive större volymer Fairtrade-märkt kaffe), och utvecklat fler direkta handels relationer. 2001 handlade bara 37 av de 70 organisationerna direkt med importörerna. 2011 sålde 53 av de 70 organisationerna direkt till importörerna. Ny forskning från Natural Resource Institute vid brittiska Greenwich universitetet15 tittar på effekterna av Fairtrade hos småskaliga kaffe odlare och deras producentorganisationer. Studien analyserar åtta Fairtrade-certifierade kooperativ i fyra länder (Indonesien, Mexico, Peru och Tanzania) och jämför dem med icke certifierade kooperativ. Anledningen till denna utveckling var att producentorganisationerna kunde leverera kaffebönor med en högre grad av bearbetning efter skörd. Många hade investerat i egna eller bättre utrustningar för att processa kaffebönorna, medan andra inlett samarbete med andra producentorganisationer med rätt utrustning. I studien framkommer att Fairtrade-certifierade odlare i tre av de fyra länderna rapporterade högre inkomst än icke-certifierade odlare. Man konstaterar också att Fairtrade-certifierade odlare och deras organisationer var mer motståndskraftiga och mindre sårbara för kraftiga förändringar än de icke-certifierade odlarna, tack vare Fairtrades minimipris. De Fairtrade-certifierade producentorganisationerna växte sig starkare och mer effektiva över tid. Exempelvis genom förbättrat ledarskap, ökad tillgång till kapital och annan support, och genom investeringar av Fairtrade-premien i organisationsförbättringar. Odlare i Fairtrade- certifierade kooperativ fick också betydligt mer utbildning och dessutom inom fler områden jämfört med icke certifierade odlare. 2013 gjorde en forskargrupp på Institutet för miljöekonomi och världshandel vid Leibniz universitet i Hannover, en forskningsstudie 16 för att försöka förstå sambandet mellan producentorganisationers långvariga Fairtrade certifiering och produktion, medlemskap, försäljning och handelsrelationer. Underlaget för studien är 70 kaffeproducenter som 2011 hade varit certifierade i minst tio år. Två kaffeodlare jobbar med sin skörd vid kooperativet Buhendaugabo i Tanzania. 14 PRODUCENTPORTRÄTT: MAGDA REZA, SATIPO-PROVINSEN, PERU Magda Reza är en av nästan 500 kaffe-odlare i kooperativet Sónomoro i Satipo-provisensen i östra Peru. På hennes odling går det inte att bortse från den påverkan klimatförändringarna har haft. För de flesta medlemmar är kaffeproduktionen den största inkomstkällan. – Det regnar för mycket här och i hela Pangoa distriktet. Klimatet har förändrats vilket har påverkat hela vår miljö här. Detta är konsekvenserna av klimatförändringarna, säger Magda Reza. Effekterna från klimatförändringarna är mycket komplexa. Förlängda nederbördsperioder, höga temperaturer, jorderosion och en ökning av ovälkomna insekter och sjukdomar påverkar skörd och kvalité. Som tur är livnär sig Magda Reza inte bara på kaffe. Genom att även plantera andra grödor lyckas Magda få fler inkomstkällor. Sónomoros medlemmar har medverkat i Fairtrades klimatanpassningsprojekt och har därigenom fått en bättre förståelse för klimatförändringarna och hur den påverkar deras grödor. Medlemmarna utbildas och får stöd i det förebyggande arbetet. Det handlar om att ha en teknisk kunskap och medvetenhet om miljön. – I och med att klimatförändringarna har gjort att kaffeskörden minskat, har jag diversifierat min odling. Jag planterar inte bara kaffe, utan även kakao, banan och kassava. – För mig har arbetet med Fairtrade, klimatförändringar och miljö varit viktigt eftersom vi lär oss att ta hand om miljön och förbättra våra odlingstekniker, säger Magda Reza. “FÖR MIG HAR ARBETET MED FAIRTRADE, KLIMAT FÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖ VARIT VIKTIGT EFTERSOM VI LÄR OSS ATT TA HAND OM MILJÖN OCH FÖRBÄTTRA VÅRA ODLINGSTEKNIKER ” MAGDA REZA, KOOPERATIVET SONOMORO. 15 KLIMATFÖRÄNDRINGARNA RISKERAR FRAMTIDENS KAFFE Allt som växer i ett visst område i världen, såväl vilt som odlat, gör det främst för att den typen av växtlighet är anpassad till områdets klimat. Olika växter är mer eller mindre känsliga för olika typer av temperaturförändringar. Kaffe odlas i mer än 70 länder runt ekvatorn, och kräver både rätt temperatur och fuktighet. Det mesta av kaffet vi dricker här i Sverige kommer från Brasilien, Colombia, Kenya, Guatemala och Costa Rica. Efter olja är kaffe världens största handelsvara och är en av de allra viktigaste exportvarorna för många länder med utbredd fattigdom. Kaffeproduktionen berör direkt cirka 25 miljoner odlare och garanterar livsuppehället för mer än hundra miljoner människor världen över. ARABICA OCH ROBUSTA – DE TVÅ HUVUDSAKLIGA KAFFEARTERNA Båda kaffesorterna är mycket känsliga för låga temperaturer och för mängden solljus. De trivs bäst med en årsnederbörd på 1200-1800 millimeter i kombination med en sammanhängande torrperiod – då plantorna blommar. Med ett varmare klimat lär vissa kaffeplantage ändra från Arabica till Robusta, och odlingarna lär även flyttas till högre höjd för att undvika de allra högsta temperaturerna. Men där kan jordarter, infrastruktur och tillgänglighet sätta begränsningar. Detta innebär att många av dagens kaffeodlingar kan slås ut runt 2050, på grund av ett torrare och varmare klimat. Kaffebusken trivs bäst vid bergssluttningar, på hög höjd och med en medeltemperatur på 16-21 grader. Först efter tre år kan trädet skördas för första gången. Efter 15-20 år behöver det bytas ut mot en ny planta. Varje kaffebär innehåller en till två bönor. Bäret måste skalas, varpå bönorna tvättas, torkas och rostas innan det slutligen kan konsumeras som kaffe. Arabica är en kaffeart som ursprungligen odlades i bergsområden i Etiopien, men som nu odlas överallt där det odlas kaffe. Arabica svarar för majoriteten av världens kaffeproduktion. Till viss del kan odlingarna klara sig genom att man arbetar med skuggning och konstbevattning (om det är möjligt) samt att man väljer de kaffeplantor som bäst klarar torka och hetta.28 Robusta är en låglandsväxt, med ursprung i tropiska delar av Afrika. Arten odlas fortfarande i västra Afrika, men även Centralamerika, Sydostasien och till viss del i Sydamerika. Robusta är tåligare än Arabica när det gäller höga temperaturer. 16 Under 2013 ökade antalet Fairtrade- certifierade kaffeodlare i världen till 730 000. Ökningen har ett tydligt samband med de mycket låga marknadspriserna för kaffe samma år. Marknadspriset var så lågt att det många gånger understeg produktionskostnaden. För de odlare som valde att Fairtrade-certifiera sin kaffeodling såg där emot prisbilden betydligt bättre ut – utöver minimipriset som översteg marknadspriset, erhöll de också Fairtrade-premie och i vissa fall ett prispåslag i form av den ekologiska prisdifferentialen.21 300 260 220 180 140 100 2009 2010 2011 2012 2013 Ekologisk prisdifferential: + USD ¢ 30 / pound Fairtrade-premien: + USD ¢ 20 / pound Minimipris Fairtrade: USD ¢ 140 / pound Småskaliga odlare och ett varierande världs marknadspris FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE STÅR FÖR 55 % Kaffeindustrin är beroende av småskaliga odlare. Så mycket som 80 procent av världens kaffebönor odlas genom familjejordbruk på landsbygden i länder med utbredd fattigdom, och säljs sedan vidare till olika mellanhänder. Mellanhänderna i sin tur säljer ofta kaffet på kaffeauktioner där många stora internationella företag handlar. AV DEN FAIRTRADE-MÄRKTA FÖRSÄLJNINGEN GLOBALT 19 37 % Den ekonomiska osäkerheten är ett av de största problemen för kaffeodlarna. Världsmarknadspriset för kaffe varierar mycket och ibland ligger råvarupriset för kaffe till och med en bra bit under vad det kostar för odlarna att producera kaffet. Handelskedjan för kaffe är lång och svårspårad och odlarna har därför svårt att hävda sina intressen på marknaden. Deras del i vinsten är mycket liten. Det är dock svårt för flertalet odlare att ställa om sin produktion till något mer ekonomiskt lönsamt, eftersom kaffeodlingen många gånger handlar om långvariga familjetraditioner, bristande kunskap om alternativa försörjningsmöjligheter samt ekonomiska hinder. En del odlare ser inte längre någon framtid i kaffeodling och tvingas lämna sin gård i jakt på alternativa försörjningsmöjligheter. AV ALLT FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE ÄR OCKSÅ EKOLOGISKT 20 2013 GENERERADE DEN GLOBALA FÖRSÄLJNINGEN AV FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE EN FAIRTRADE-PREMIE TILL KAFFEODLARNA OM CA €44 Genom Fairtrade-certifieringen får kaffeodlarna en ekonomisk trygghet och långsiktighet tack vare minimipriset och Fairtrade-premien, samt inte minst stöd i produktionsfrämjande åtgärder. MILJONER 17 27 Så mycket som 80 procent av världens kaffebönor odlas genom familjejordbruk på landsbygden i länder med utbredd fattigdom, som de här kaffeodlarna i Tanzania. Kaffeodlarna och klimatförändringarna Klimatförändringarna innebär en ökning av skadedjur och sjukdomar som påverkar exempelvis kaffeproduktionen. Klimatförändringarna hotar hela jordbrukssektorn. Mest utsatta är småskaliga odlare eftersom de många gånger står utan ekonomiska resurser att anpassa verksamheten. Dessutom är de mycket sårbara för naturkatastrofer. Eftersom kaffe till stor del odlas av småskaliga odlare är det lätt att förstå att klimatförändringarna har stor påverkan på kaffe industrin, exempelvis genom förändrade vädermönster, nya sjukdomar och skadedjur. • Fairtrade ger odlarna avgörande finansiering, liksom teknisk rådgivning, för att investera i olika lösningar. • Många kaffekooperativ använder Fairtrade-premien till att ersätta gamla eller sjuka kaffebuskar. • Genom Fairtrade får odlarna större medvetenhet om klimatfrågan och den egna påverkan på miljön. Odlarna får även tillgång till teknisk kunskap. Den internationella kaffeorganisationen ICO konstaterar att världens kaffeproducenter står inför stora utmaningar i och med klimatförändringarna. Långvarig torka, höjda temperaturer eller kraftiga regn gör skördesäsongen oförutsägbar.22 18 La Roya – kafferosten bekämpningsmedel som begränsar svampens spridning. Ett stort problem för odlarna är den så kallade kafferosten, La Roya, som odlare i Latinamerika kämpar med. Kafferosten, som är ett svampangrepp, hänger ihop med ökade regnmängder, fuktighet och högre temperaturer. Svampen angriper kaffebuskarnas blad så att de ramlar av och gör buskarna ofruktbara. På grund av kafferosten har många kaffeodlare tvingats hugga ner mängder av kaffebuskar, både friska och sjuka. Även de buskar som inte drabbats av kafferosten påverkas i både produktivitet och kvalitet. I Centralamerika beräknas över hälften av ytan där det finns kaffeodlingar ha drabbats av kafferosten de senaste åren 23, och för El Salvador sjönk kaffe produktionen med hela 57% under 2014 24. Ytterligare producentstöd erbjuds i form av kunskapsspridande workshops och den plattform för dialog som kooperativen kan utgöra. Genom detta kan odlarna lära av varandra och bemöta problemet tillsammans. Kooperativen gör också investeringar i experimentodlingar och plantskolor där mer motståndskraftiga och fruktsamma varianter av kaffeplantan utvecklas och tas fram. Under 2012-2013 drabbades många kaffeodlare i Latinamerika av det värsta utbrottet av kafferost sedan 1970-talet. Mängder av skörd förstördes. Genom ett samarbetsprojekt 26 mellan handels organisationen Twin, Lidl Tyskland och kooperativet Sonomoro har 72 000 nya plantor som är immuna mot kafferost planterats och odlarna har fått utbildning i förebyggande arbete för att minska riskerna för liknande utbrott i framtiden. KAFFEBUSKEN KRÄVER BÅDE RÄTT TEMPERATUR OCH FUKTIGHET. MEN FÖRÄNDRAS KLIMATET, FÖRÄNDRAS OCKSÅ FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR KAFFEBUSKENS ÖVERLEVNAD. Fairtrade-premien som odlaren får genom försäljningen av en Fairtrade-certifierad råvara, ger odlaren ökade ekonomiska resurser för att exempelvis svara upp mot den här typen av nödsituationer. För att enskilda kaffeodlare ska få bli Fairtrade-certifierade krävs det att de går ihop i en producentorganisation – ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform. Detta gör man för att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. Detta är en del i arbetet med att stärka odlarna. Men organiseringen är också en nyckelfaktor i bekämpandet av kafferosten. För att kaffeproducenterna ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna krävs samverkande nätverk med kunskapsutbyte och gemensamma investeringar25. De Fairtrade-certifierade kooperativen hjälper sina medlemmar att bekämpa kafferosten exempelvis genom att erbjuda nya plantor som är mer motståndskraftiga och att erbjuda miljövänliga Klimatförändringarna har stor påverkan på kaffeindustrin, exempelvis genom förändrade vädermönster, nya sjukdomar och skadedjur. Många kaffekooperativ använder Fairtrade-premien till att ersätta gamla eller sjuka kaffebuskar. 19 SOPPEXCCA – MED ENGAGEMANG FÖR NÄSTA GENERATION Kafferosten är något som drabbat stora delar av Centralamerika. Marlene del Carmen Gonzales Jarquim, medlem i den Fairtrade-certifierade producentorganisationen, SOPPEXXCA i Nicaragua, är en av de odlare som fått stora delar av sin odling förstörd på grund av sjukdomen. Medlemmarna i SOPPEXXCA har gått igenom svårigheter som exempelvis orkanen Mitch 1998 och kaffepris kollapsen 1999 och sedan några år har de drabbats av kafferosten. SOPPEXXCAs medlemmar har nu valt att investera en stor del av Fairtrade-premien i återplantering av träd. men efter att jag gick med i kooperativet har mitt liv blivit annorlunda. Det är inte samma sak längre, allting har blivit bättre, säger Marlene del Carmen Gonzales Jarquim. – Jag har drabbats av kafferosten. Jag förlorade två odlingslotter, så nu kommer jag att plantera nya kaffeplantor på lika stor yta. Jag hämtar plantor på plantskolan och tar dem hela vägen till gården och planterar dem. Det är bättre att starta om på nytt än att försöka rädda de sjuka plantorna. ETT HÅLLBART JORDBRUK ÄR OCKSÅ ETT JORDBRUK DÄR ODLARNAS BARN EN DAG VILL TA ÖVER JORDBRUKET EFTER SINA FÖRÄLDRAR. Förbättrad levnadsstandard MARLENE DEL CARMEN GONZALES JARQUIM. Marlene del Carmen berättar att familjens levnadsstandard har förbättrats. De får bättre sjukvård och numera kan de äta mer än bara ris och bönor. SOPPEXXCAs odlare uppmuntras att odla olika grödor för att säkra en bredare inkomst. Marlene har märkt en tydlig förändring i sitt liv sedan hon blev medlem. Med ansvar för morgondagens odlare – En odlares liv är hårt, men för mig har de här åtta åren som jag varit medlem inneburit en skillnad i mitt liv. Mina barns liv har blivit bättre. Tidigare hade jag flera olika jobb, jag försökte verkligen allt utom att stjäla, Hållbart jordbruk är något som kooperativets medlemmar anser är väldigt viktigt. Därför erbjuder man tekniskt stöd till medlemmarna för att ställa om till ekologisk odling. Ett hållbart jordbruk är också ett jordbruk där odlarnas barn en dag vill ta över jordbruket efter sina föräldrar. Därför har man skapat ett utbildningsprogram inom skogsekologi för barnen till kooperativets medlemmar. ”JAG HAR DRABBATS AV KAFFEROSTEN. JAG FÖRLORADE TVÅ ODLINGSLOTTER, SÅ NU KOMMER JAG ATT PLANTERA NYA KAFFEPLANTOR PÅ LIKA STOR YTA. DET ÄR BÄTTRE ATT STARTA OM PÅ NYTT ÄN ATT FÖRSÖKA RÄDDA DE SJUKA PLANTORNA.” 29 För att uppmuntra till innovation och ungdomars engagemang i kaffeodling, har SOPPEXCCA startat en ungdomsgrupp som arrangerar såväl kulturella som utbildande program för lokalsamhället. Ur gruppen har det kommit flera kaffeinspektörer och baristas, liksom kvalitets- och produktionsspecialister samt miljöaktivister. Inte minst leds det egna kvalitetslaboratoriet av experter sprungna ur ungdomsgruppen. MARLENE DEL CARMEN GONZALES JARQUIM. 20 Marlene del Carmen Gonzales Jarquim, kaffeodlare, Nicaragua. 21 HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ALLA! Fairtrade skulle inte finnas om det inte fanns en efterfrågan på varor som producerats med hänsyn till mänskliga rättigheter. Allt hänger ihop. Producenterna måste få sälja sina varor till ett pris som inte under stiger produktionskostnaden. Varorna måste i sin tur säljas, serveras eller konsumeras någonstans. Det måste finnas en efterfrågan. Alla kan vi bidra till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för odlare och anställda. Och när de villkoren förbättras, ökar också kapaciteten att möta de utmaningar som följer med klimatförändringarna, och samtidigt ökar även möjligheten att ta ansvar för en hållbar produktion. POLITIKER KAN FÖRSLAGSVIS: • Ställa krav på att hänsyn tagits till mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som köps in för skattebetalarnas pengar och säkerställa att stöd finns för kommunerna i arbetet med dessa frågor exempelvis i offentlig upphandling • I alla klimatrelaterade diskussioner, lokala som globala, föra fram perspektivet människa och miljö • Inkludera mänskliga rättigheter i de bilaterala handlingsavtal som Sverige tecknar samt föra upp frågan på EU-nivå Vi brukar i de här sammanhangen prata om vad konsumenter, kommuner, företag, dagligvaruhandel och en rad andra enskilda aktörer kan göra. Fairtrade tror att konsumentmakt är ett viktigt verktyg i att skapa en fri och rättvis handel. Men det är också viktigt att rikta ljuset mot den potential som finns i årets globala diskussioner och förhandlingar, där klimatfrågan såväl som begreppet hållbarhet är på den politiska dagordningen. En hållbar utveckling är en utveckling där fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete går hand i hand. Detta är något som måste inkluderas i årets klimatrelaterade diskussioner och beslut. Politiker kan, genom exempelvis visioner, policybeslut och hårdare krav möjliggöra för framtidens hållbara samhälle. På nationell nivå uttryckte den nytillträdda svenska regeringen i regeringsförklaringen 2014 att Sverige ska stödja en fri och rättvis handel. Det är bra. Politiker på alla nivåer, lokal som global, behöver ta denna fråga på allvar. Frågan om fattigdomsbekämpning behöver inkluderas i de avgörande besluten om framtidens klimatpolitik, såsom i samtalen kring de hållbarhetsmål som tar vid efter millenniemålen och klimatförhandlingarna i Paris. Ett sätt att kunna mäta uppsatta mål är faktiskt att använda sig av rättvis handel. En rättvis handel som tar hänsyn till mänskliga rättigheter är ett konkret sätt att bekämpa fattigdomen. Om den enskilde odlaren ges möjlighet att ställa mat på bordet för sin familj, ges den i nästa steg möjlighet att ta ansvar för miljön och en hållbar produktion. Fairtrade hoppas att beslutsfattare på olika nivåer tar ett bredare grepp om begreppet hållbarhet. För det handlar om våra barn och barnbarns framtid. Någon lär någon gång ha sagt ”save the people, save the planet”. Det är precis det som det handlar om. Det arbetet börjar med Fairtrade. Juan Gonzalez, kaffeodlare, Guatemala. 22 FRAMTIDEN FÖR KAFFEODLARNA LIGGER I ALLAS VÅRA HÄNDER. GENOM ATT VÄLJA FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE KAN ENSKILDA KONSUMENTER FÖRÄNDRA ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOREN FÖR ODLARE OCH ANSTÄLLDA I LÄNDER MED UTBREDD FATTIGDOM. NÄR KAFFEODLAREN KAN STÄLLA MAT PÅ BORDET TILL SIN FAMILJ, ÖKAR MÖJLIGHETERNA ATT ARBETA FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. 23 Källor 1 ”FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013”, utgiven av Naturvårdsverket 2013. http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=10117&downloadUrl=/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf 2 ”FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013”, utgiven av Naturvårdsverket 2013. http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=10117&downloadUrl=/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf 3 ”FN:s klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, anpassning och sårbarhet”, utgiven av SMHI 2013. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.79992!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/SMHI-klimatologi-nr7-2014-FNs-klimatpanel-effekter-anpassning-och-sarbarhet-sammanfattning-for-beslutsfattare.pdf 4 “Climate Change, Agricultural Adaption and Fairtrade”, utgiven av Natural Resources Institute/University of Greenwich, 2010. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/2010_climate_change_agricultural_adaptation.pdf 5 Samtliga Fairtrades kriterier finns tillgängliga på http://www.fairtrade.net/our-standards.html 6 “Fairtrade’s Producer Support Programme for Climate Change Adaptation and Mitigation”. Utgiven av Fairtrade International, 2011. 7 Läs mer om projektet på http://www.fairtrade.net/single-view+M59e722954e5.html 8 Läs om detta på http://www.fairtrade.net/climate-change.html 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Ibid. 12 ”Consultation document for Stakeholders. Fairtrade Carbon Credits: Standard and Pricing Methodology”, 2014. Fairtrade International. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/standards/documents/2014-09-30_FCC_ Standard_and_Pricing_Consultation_Doc.docx 13 Läs om detta på http://www.fairtrade.net/climate-change.html 14 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014. 15 “Fairtrade Coffee: A Study to Assess the Impact of Fairtrade for Coffee Smallholders and Producer Organisations in Indonesia, Mexico, Peru, and Tanzania”, Natural Resources Institute, Greenwich. Ej ännu utgiven. Finns omnämnd i “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, Sixth edition 2014. Utgiven av Fairtrade International. 16 “Pioneer producer organizations in Fairtrade coffee”, Fairtrade International och Institute for Environmental Economics and World Trade, Leibniz University Hannover. Ej ännu utgiven. Finns omnämnd i “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, Sixth edition 2014. Utgiven av Fairtrade International. 17 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014. 18 Ibid. 19 Ibid. 20 Ibid. 21 Ibid. 22 “Climate change and coffee”, utgiven av ICO 2010 http://dev.ico.org/documents/ed-2104-e-submission-unfccc.pdf 23 “Coffee Barometer 2014”, utgiven av Hivos. https://hivos.org/sites/default/files/coffee_barometer_2014_report_1.pdf 24 ”Coffee Export Trends”, International Coffee Organisation, 2014. 25 “Coffee Barometer 2014”, utgiven av Hivos 2014. https://hivos.org/sites/default/files/coffee_barometer_2014_report_1.pdf 26 Läs mer om projektet på http://www.fairtrade.net/single-view+M59e722954e5.html 27 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014. 28 “Climate Change, Agricultural Adaption and Fairtrade”. Utgiven av Natural Resources Institute/University of Greenwich, 2010. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/2010_climate_change_agricultural_adaptation.pdf 29 ”Environmental sustainability - The future of coffee”. Utgiven av Fairtrade Foundation 24 E D A R T R I FA R O R F F I S I 25 FAIRTRADE PÅ SVENSKA MARKNADEN 8 AV 10 KONSUMENTER KÄNNER TILL FAIRTRADE 94 % AV UNGA MELLAN 15–34 ÅR KÄNNER TILL FAIRTRADE. AV DEM KÖPER 8 AV 10 FAIRTRADE-MÄRKT VARJE MÅNAD 67 % ÄR POSITIVT INSTÄLLDA TILL FAIRTRADE BLAND UNGA ÄR SIFFRAN 79% NÄSTAN 6 AV 10 TYCKER ATT DET ÄR VÄRT ATT BETALA NÅGRA KRONOR EXTRA FÖR FAIRTRADEMÄRKTA PRODUKTER 60 % SÄGER ATT DE HAR BRA KÄNNEDOM OM VAD FAIRTRADE STÅR FÖR 84 % AV DEM SOM KÄNNER TILL FAIRTRADE KÖPER FAIRTRADE-MÄRKT VARJE MÅNAD AV DEM RÄKNAR VARANNAN MED ATT DE KOMMER KÖPA FLER FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER DET KOMMANDE ÅRET 71% TYCKER ATT PRODUKT MÄRKNINGAR ÄR ETT BRA STÖD FÖR ATT HITTA RÄTT PRODUKT En kännedomsundersökning om Fairtrade genomfördes av TNS-Sifo på uppdrag av Fairtrade Sverige under perioden 23 januari – 5 februari 2015, genom 1 000 webintervjuer. Samtliga siffror finns att hitta på: www.fairtrade.se/om-fairtrade/rapporter-statistik/ 26 2,74 MILJARDER - 2,00 MILJARDER - 1,56 MILJARDER - 1,21 MILJARDER - 1,04 MILJARDER - 111 KR/PERS/ÅR 164 KR/PERS/ÅR + 17% 129 KR/PERS/ÅR + 18% 208 KR/PERS/ÅR + 28% + 29% 281 KR/PERS/ÅR FÖRSÄLJNING AV FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER I SVERIGE I KONSUMENTVÄRDE + 37% 2010 2011 2012 2013 2014 2014 VAR ÅRET DÅ DEN SVENSKA FÖRSÄLJNINGEN AV FAIRTRADEMÄRKTA BANANER ÖKADE MED DEN SVENSKA FÖRSÄLJNINGEN AV FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER 2014 GENERERADE ÖVER 50 MILJONER KRONOR I FAIRTRADEPREMIE I EXTRA INKOMSTER TILL ODLARE OCH ANSTÄLLDA I LÄNDER MED UTBREDD FATTIGDOM MER ÄN VAR TREDJE ROS SOM SÄLJS I SVERIGE ÄR FAIRTRADEMÄRKT 95% SVERIGE ÄR DET LAND I VÄRLDEN SOM KÖPER MEST FAIRTRADEMÄRKT VIN PER CAPITA 1 AV 10 KOPPAR KAFFE I SVERIGE ÄR FAIRTRADEMÄRKT Siffrorna är hämtade från Fairtrade Sveriges officiella försäljningsstatistik 2014. För mer siffror se http://fairtrade.se/om-fairtrade/rapporter-statistik/ 27 FAIRTRADE INTERNATIONELLT De internationella siffrorna sammanställs i Fairtrade Internationals årsrapport. Nästa upplaga släpps i september 2015. http://www.fairtrade.net/annual-reports.html 1,5 ÖVER MILJONER ODLARE OCH ANSTÄLLDA LÄNDER I 74 1 210 PRODUCENTORGANISATIONER GLOBALT, FLER ÄN 2013 5,5 % KAFFE STÅR FÖR 55 % 51% AV ALLA FAIRTRADECERTIFIERADE PRODUKTER I VÄRLDEN ÄR OCKSÅ EKOLOGISKT CERTIFIERADE ÖVER 80 % ÄR SMÅSKALIGA ODLARE ÖVER €95 MILJONER GENERERADES GLOBALT TILL ODLARE OCH ANSTÄLLDA I LÄNDER MED UTBREDD FATTIGDOM 2012/2013 AV DEN GLOBALA FÖRSÄLJNINGEN AV FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER TOTALT FINNS DET IDAG OMKRING 30 000 DEN MEST KÄNDA ETISKA MÄRKNINGEN GLOBALT FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER GLOBALT Fairtrade Sverige Åsögatan 119 116 24 Stockholm Telefon: +46 (0)8-1220 89 00 www.fairtrade.se
© Copyright 2024