Årsredovisningen som pdf hittar du här.
Årsredovisning 2014 1 En hög kvalitet med en god ekonomi är kännetecknande för en framgångsrik kommun. De undersökningar och jämförelser vi deltar i visar att vi är med och slåss bland toppen av landets kommuner. Vi är stolta över att vi fortsätter leverera en bra service med hög kvalitet till invånare och företagare och att vi har en ekonomi som gör det möjligt att fortsätta satsa när vi växer. 2014 var ett år med både framgångar och utmaningar. Oroligheter i vår omvärld påverkade oss, med krig och instabilitet på flera håll i världen. Vi i Kungsbacka måste dra vårt strå till stacken för att hjälpa och stödja människor på flykt. Under 2014 jobbade vi hårt för att kunna ta emot flyktingar enligt de avtal vi har med Länsstyrelsen och Migrationsverket. Vi satsade också på integrering i det svenska samhället och på att skapa förutsättningar för trygghet och goda livsvillkor. I tider med oroligheter känns vår demokrati och de demokratiska valen extra viktiga. 2014 var ett supervalår med val till EU-parlamentet, riksdagen, regionfullmäktige och, inte minst, kommun fullmäktige. Valdeltagandet i Kungsbacka ökade i samtliga val vilket känns väldigt roligt. Vi blir allt fler Kungsbacka fortsätter att växa. 2014 ökade folkmängden med 829 personer och sista december 2014 hade vi 78 219 invånare. Detta ställer stora krav på samhällsutvecklingen. Vi planerar för nya bostäder i varierande upplåtelseformer med tonvikt på en förtätning av Kungsbacka stad. Kolla Parkstad och Björkris fortsatte växa fram under året och vi planerade för Väster om ån, det stora stadsomvandlingsprojektet som ska knyta ihop innerstaden och Kungsmässan. Bra och miljövänliga kommunikationer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Åsa station som invigdes i slutet av 2013 har varit en stor framgång under året och bidragit till att fler åker kollektivt. Vi investerade rekordmycket, 614 miljoner kronor netto. Bland investeringarna märks köpet av Kollaskolorna för drygt 300 miljoner kronor. Den goda ekonomin har gjort det möjligt att investera i lokaler och infrastruktur utan att behöva låna pengar. Sveriges bästa skolor I vår ambition att vara Sveriges bästa skolkommun ser vi goda resultat med höga kunskapsnivåer, trygga elever och en bra beredskap hos eleverna att möta arbetslivet. Vi har tillsatt flera förstelärare och en lektorstjänst under året vilket kommer bidra till en fortsatt utveckling i riktning mot målet Sveriges bästa skolor. Det här var ett litet axplock av det som hände 2014. Läs gärna årsredovisningen i sin helhet och ta del av allt det vi åstadkommit under året. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för ert engagerade och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Per Ödman kommunstyrelsens ordförande till och med 2014 2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör OMSLAGSFOTO: PATRIK LEONARDSSON | FOTO POLITIKER OCH KOMMUNDIREKTÖR: ANNA REHNBERG Delaktighet och service med invånaren i fokus Innehåll Visionen visar vart vi vill . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Prioriterade mål och direktiv . . . . . . . . . . . . . . 5 Kommunens kvalitet i korthet . . . . . . . . . . . . . 12 MÅL OCH RESULTAT Medborgarundersökningen . . . . . . . . . . . . . . 14 Vår värdegrund Bitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kommunens organisation . . . . . . . . . . . . . . . 18 Barn och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Stöd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Bygga, bo, trafik och parker . . . . . . . . . . . . . . 24 VÅR VERKSAMHET Fritid, kultur, folkhälsa och turism . . . . . . . . . . . 26 Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Näringsliv och arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 En attraktiv arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . 30 Kungsbackaledaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Löner och k ollektivavtal . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Arbetsmiljö och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Jämställdhet och mångfald . . . . . . . . . . . . . . 35 VÅRA MEDARBETARE Ekonomin i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Ekonomisk översikt och analys . . . . . . . . . . . . 38 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . 49 EKONOMISK REDOVISNING Investeringar och exploatering . . . . . . . . . . . . 61 Nämnderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . 70 Den samlade kommunala verksamheten . . . . . . . 73 Revisorernas redogörelse . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 3 MÅL OCH RESULTAT Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. 4 Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgs regionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgs regionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök ...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. MÅL OCH RESULTAT Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Måluppfyllelse 2014 Det fanns 16 prioriterade mål under 2014. 6,3% • Vi har arbetat med att utveckla planerings- och bygglovsprocesserna för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, med samråd, dialog och en enkel planprocess med tidiga informationsbrev. • Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. Mål om bemötande och tillgänglighet 50,0% Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka 43,8% Vi har nått målet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 60 60 57 62 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Index 0–100. Vi har inte nått målet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Mål om ökat inflytande ndelen invånare som upplever att de har A inflytande ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 48 45 45 50 Vi har gjort betydande satsningar under året för att nå målet, bland annat genom det nya kundcentret Kungsbacka direkt som öppnade i juni. Effekterna har inte slagit igenom fullt ut när medborgarundersökningen genomfördes i början av hösten. Men andra mätningar under senare delen av hösten visar på att effekten börjar märkas och att vi därför tillsammans med övriga insatser ser att vi är på rätt väg. Vårt värde på 57 är som snittet för riket. Kommentarer Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Index 0–100. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har gjort många goda insatser under året, ett arbete som måste fortsätta för att nå målet på 50. Vi kommer i ännu högre grad arbeta med invånarnas möjlighet att påverka de politiska besluten och verksamheternas utformning. Kungsbackas index är ändå bra och bättre än medel för Sveriges kommuner på 41. Kommentarer • Under året var det val till Europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommun. Valdeltagandet ökade i båda valen, i valet till Europaparlamentet med hela 4,7 procentenheter. • Vi genomförde flera invånardialoger. Den största dialogen handlade om utvecklingen av Åsa centrum där mellan 400 och 500 synpunkter kom in. Genom att ha en dialog i ett så tidigt skede som möjligt kan fler få insyn och inflytande i processen. • Uppstart av det nya kundcentret Kungsbacka direkt, som tar över ansvaret från övriga förvaltningar när det gäller att svara på enklare frågor och att hantera vissa rutinmässiga ärenden. Kungsbacka direkt ska utvecklas vidare med att ta över fler uppgifter och från fler förvaltningar för att förbättra tillgängligheten. • Vi har uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. • Vi har samordnat kommunens webbplatser för ökad tillgänglighet bland annat genom enhetlig utformning och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. • Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten, servicen och tillgängligheten. • Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. • Våra skolor arbetar kontinuerligt med att förebygga och motverka mobbning och andra kränkningar. 5 MÅL OCH RESULTAT Mål om hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 94 % 90 % 95 % 88 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte röker. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 6,6 7,2 7,2 6,9 - 86 % 92 % 82 % Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: ”Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka?”. 10-gradig skala. Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel som uppger att de inte använder narkotika. Vi har nått målet Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 - 8,1 8,1 8,1 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: ”Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka?”. 10-gradig skala. Vi har nått målet Kommentarer Arbetet med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett hälsosamt liv har haft ett brett anslag samtidigt som fokus legat på främjande åtgärder kopplat till individen. Mixen med breda främjande aktiviteter, tillsynsarbete, främjande av utemiljön samt målgruppsanpassade insatser och aktiviteter för både unga och äldre, har bidragit till att vi nått målet. Psykisk ohälsa hos unga tjejer är en fortsatt utmaning trots att vi nått målet. Kommentarer • Äldreomsorgen har arbetat med minskning av olämpliga läkemedel genom läkemedelsgenomgångar och använder kvalitetsregistret Senior Alert för att öka kvaliteten. • Flera olika projekt har bidragit till utvecklingsarbetet under året; den hälsofrämjande familjeaktiviteten En frisk generation, LIV-projektet som handlar om individuellt anpassat stöd i livsstilsfrågor på Funktionsstöd, kommunövergripande arbete med friluftsplan och Film som förenar med fokus på ökat samförstånd mellan åldrar, bakgrunder och livsvillkor. • På grundskolorna har man bland annat arbetat med jämställdhet i syfte att främja flickors hälsa. I syfte att förebygga studieavbrott och frånvaro på gymnasieskolorna arbetar man systematiskt med att tidigt identifiera elever som behöver stöd. • Vi har också arbetat med tillsyn av till exempel livsmedel och kemikalier, att skapa goda måltidsvanor hos elever och en hälsofrämjande utemiljö med gång- och cykelvägar, parker, lekplatser och grönytor. Mål om minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika ruket av alkohol, tobak och narkotika bland B ungdomar ska minska Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 91 % 87 % 93 % 81 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte konsumerar alkohol. 6 De flesta av de berörda nämnderna har genomfört verksamhet som bidrar till måluppfyllelse. Den redovisade verksamheten grundar sig på evidensbaserade metoder i form av kunskapshöjande insatser, begränsning av tillgänglighet, värdegrundsarbete och strategisk samverkan. • Vi ordnade den drogfria skolavslutningen School’s Out med 2 500 ungdomar. • Materialet Tobak – Nej tack har tagits fram för att kunna användas i skolorna. • Elever på gymnasieskolorna erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterska för att diskutera livsstilsfrågor. • Personal informerar ungdomarna på boenden för ensamkommande om riskerna med att bruka alkohol, tobak och narkotika. • Vi har ordnat föräldrakurser kring ungas bruk av cannabis. • Elevhälsan på gymnasieskolor gör särskilda insatser i elevgrupper där lärarna ser ett behov. • Arbete inom En dörr in för att stärka och utveckla det gemensamma förebyggande arbetet. • I samarbete med Polisen genomförs kontroller några gånger per termin av gymnasieungdomar som misstänks bruka droger. • Vi har utbildat personal på gym i dopningsförebyggande arbete. • Utbildningen Krogar mot knark för krögare följdes av en kampanj på medverkande krogar. Mål om bättre fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 80 % 93 % 90 % 79 % Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 87 % 94 % 76 % 83 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät MÅL OCH RESULTAT Mål om företagsvänlig kommun Vi har nått målet Totalt sett redovisar berörda nämnder en bra verksamhet som bidrar till att målet uppnåtts. Barn och ungdomar kan förverkliga egna initiativ i kombination med programverksamhet och motiverande aktiviteter. Vi ser en nedgång i nöjdheten bland elever i årskurs 8, orsaken till denna nedgång kommer vi att titta närmare på. Kommentarer ungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig K kommun Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 - 63 63 70 • Vi har ordnat flera arrangemang, till exempel Queer Up, Stor-LAN, Popsoaré, Öppen Scen, Poetry Slam samt Urban Summer. Mätning: Insikt, SKL:s nöjd kund-undersökning. Insikten är förändrad och inte lanserad för 2014 än, varför senast kända utfall tas upp här. • Bostäder med särskild service har arbetat med utveckling av fritidsutbudet för de boende. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg • Äldreboenden har haft regelbundna aktiviteter och erbjudit daglig utevistelse. Samtliga äldreboenden har också ordnat promenadgrupper en till tre gånger i veckan. • Barn- och ungdomsföreningar har varit aktiva 66 000 timmar på våra idrottsanläggningar. • 200 ungdomsdrivna intressegrupper har bildats och ungdomsarrangemangen Planeta, 1,2,3 Schtunk och Natten den 28:e februari har hållits. • Kulturskolans verksamhet bidrar till att barn och ungdomar har en bra och meningsfull fritid. • Sommarbussen hade 580 resande och Sommarbiblioteket besökte badstranden. • Träffpunkterna hade öppet hus med uppvisning av olika aktiviteter, och under sommarveckan på Smarholmen deltog ett 100-tal seniorer. • Galaxen i Onsala invigdes och Skatehallen med LAN-hall öppnades åter. • Vi har erbjudit lovverksamhet i form av exempelvis foto, film, parkour, gatukonst och äventyrsläger. Mål om trygg kommun ndelen invånare som upplever att de är trygga A ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 65 66 67 67 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Index 0–100. Sedan förra mätningen har flera insatser gjorts för att vi ska närma oss målet. Ökad dialog med näringslivet, utbildningsdagar för bättre service och förståelse för företagens villkor samt de insatser som sker inom Plan & Bygg kommer att resultera i ett bättre resultat på sikt. Kommentarer • Kungsbacka är sedan slutet av 2014 en av fyra pilotkommuner som genomför Nöjd kund-undersökningen Insikt löpande. • Genomförda åtgärder: – Utbildningsinsatser för enklare och effektivare service till företagen – Företagslots med representation från förvaltningar som berörs av företags nyetablering och expansion – Etablering av verksamheter har påbörjats vid Äskatorp och planläggning av ytterligare verksamhetsområden startas under 2015 –Samverkan mellan skola och näringsliv genom konceptet Made by Kungsbacka – Sommarlovsentreprenör Kungsbacka – Paketering av upphandlingarna för att möjliggöra för små och medelstora företag att lämna anbud till kommunen • Dialog och kommunikation är väsentligt för ett bra företagsklimat. Några av de insatser som genomförts under året är frukostklubben, dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän samt det digitala nyhetsbrevet Näringsrikt. Mål om minskat försörjningsstöd ndelen personer med försörjningsstöd ska A minska Vi har nått målet Resultatet på kvalitetsfaktor trygghet i SCB:s medborgarundersökning ökade till 67, vilket innebär att målet återigen är uppnått. Kommentarer • Kungsbacka avancerade från 24:e till 14:e plats i Sveriges Kommuner och Landstings årliga rapport över trygghet och säkerhet för Sveriges kommuner. • Vi arbetar aktivt med offentliga miljöer för att öka upplevelsen av trygghet. • Vi tar hänsyn till sociala konsekvenser i den fysiska planeringen genom ett analysverktyg som tagits fram på Plan & Bygg. • Vi har fortsatt med projektet En dörr in, som innebär att barn och ungdomar får sina insatser samordnade över förvaltningsgränserna. Det ger ett bättre resultat för individen. • Nämnden för Teknik håller staden ren från skräp, klottersanerar och förbättrar belysningen. Detta skapar tryggare offentliga miljöer. • Översvämningsskyddet från Borgmästarbron till Signeskulle blev färdigt under året. Det ger en möjlighet att klara en vattennivå tre meter över den normala nivån. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 2,8 % 2,5 % 2,2 % 2,8 % Mätning: Andel hushåll med försörjningsstöd. Eftersom mätningarna tidigare har avsett andel hushåll som har försörjningsstöd redovisas denna siffra även 2014. Vi har nått målet De insatser vi har gjort under året har bidragit till att andelen personer som är beroende av försörjningsstöd har minskat. Vi har därför nått målet. Kommentarer • Arbetet i Individsamverkansteamet har lett till att några av Individ & Familjeomsorgs längre försörjningsstödsberoende klienter har fått hjälp. Då antal ärenden minskat under året har socialsekreterarna fått möjlighet att arbeta aktivt tillsammans med klienten för att få igång en egen försörjning. 7 MÅL OCH RESULTAT • För att förhindra att kommuninvånare får stora hyresskulder har ett samarbete upprättats mellan försörjningsstödsenheten och boendegruppen när det gäller hyresuppsägningar och åtgärder från Kronofogdemyndigheten. • Flera olika projekt, till exempel Plug in och Entré har genomförts där syftet varit att öka andelen ungdomar som slutför gymnasiet, vilket är grunden till att ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. • Samverkan mellan skola och näringsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbetet mellan verksamheterna har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. • Unga har fått möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor och stärka sin attraktionskraft genom insatser och stöd i form av Ung Företagsamhet och genomförandet av Sommarlovsentreprenör och Made by Kungsbacka. Mål om att fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 6,9 7,1 7,07 8,8 Mätning: Antalet resor med kollektivtrafiken, miljoner resor Vi har inte nått målet, men vi är på rätt väg Antalet resor är ungefär lika stort som under 2013. Värt att notera är att allt fler resenärer väljer Öresundståget, både från Kungsbacka station och från Åsa station. Resandet på Öresundståget är inte inkluderat i resandestatistiken. Det gör att det inte är möjligt att fullt ut följa hur resandet utvecklas. Bedömningen är att resandet totalt har en svag ökning. Kommentarer • Vi installerade 1 700 kvadratmeter solpaneler på tre skolor. Arbete pågår på fyra skolor. • Vi byggde kommunens första skola med passivhusteknik. • Kravet på energiförbrukning vid nybyggnad minskade från 60 kWh/kvm till 40 kWh/kvm. • Vi har installerat närvarostyrning av belysningen samt minskat drifttiden för ventilationsanläggningarna på gymnasieskolorna. Dessutom har vi installerat energieffektiv belysning utomhus, till exempel vid motionsspår. • Vi har installerat energieffektiva pumpar, förnyat ledningsnätet och energieffektiviserat vattenverket inom kommunens VA-verksamhet. • Många lokalhyresgäster tycker sig ha begränsade möjligheter att påverka energiåtgången. Vi vet dock att ett förändrat beteende sparar mycket energi, men det krävs att arbetet prioriteras. Kommunens bostadsbolag Eksta samverkade med förvaltningen för Äldreomsorg under året för att påverka energianvändningen på Signeshus, vilket var framgångsrikt. • Hyresgästerna har ibland svårt att acceptera de riktlinjer för temperatur i lokaler som vi tagit fram. I vissa fall har vi därför gjort avsteg från riktlinjerna vilket påverkat måluppfyllelsen. Mål om ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 16 % 17 % 26 % 22 % Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Kommentarer Genom förtätning och bebyggelseutveckling i befintliga kollektivtrafikstråk blir det möjligt med tätare turer och nya busslinjer. De flesta planprojekt kommunen har arbetat med under året gör det möjligt att öka kollektivtrafik åkandet. Exempel på sådana projekt är Sandlyckan, Tingberget, Tjädern 17 och Valand. Genom att aktivt arbeta med kommunens trafikplanering skapar vi förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik. Vi satsar på förbättringar av tillgänglighet till och från kommunens hållplatser genom att bygga gångoch cykelvägar samt prioritera säkerhet kring och rusta upp busshållplatser. Mål om minskad energianvändning E nergianvändningen i kommunens lokaler ska minska Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 176 171 168 160 Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad Vi har nått målet Andelen ekologiska livsmedel var 2014 totalt 26,4 procent för serviceområde Måltider. Den innefattar andelen leveranser av måltider till Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg, förutom Bedagården. Kommentarer Förutsättningen för att nå vårt ekologiska mål var att vi tilläggsdebiterade merkostnaden till de beställande förvaltningarna. Merkostnad är också orsak till att de förvaltningar som själva köper in livsmedel inte fullt ut har nått målet om 25 procent. Det har även funnits brister i mätmetoderna på de övriga förvaltningarna. Inför 2015 kommer dokumentation av inköpen ske via särskild kontering av ekologiska livsmedel. Detta gör det enkelt att följa upp. Mål om minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänste resor ska varje år minska med 2,5 procent Vi har inte nått målet Energianvändningen fortsätter att minska, men vi når inte så långt som vi vill. Detta beror bland annat på fortsatt användning av paviljonger med hög energiförbrukning och uteblivna rivningar av energislukande lokaler. 8 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 -0,47 % -6,5 % 0,9 % -2,5 % Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. MÅL OCH RESULTAT Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har ökat något jämfört med 2013. I utsläppstatistiken från olika fordonsslag ser vi bland annat ökade utsläpp från flygresor med 13 procent jämfört med 2013. Att flygresorna ökar och bidrar till de ökade utsläppen kan bero på satsningar för målet om EU-projekt och transnationellt arbete. 2014 var första året för kommunens fordonspolicy, dessvärre har den ännu inte bidragit till någon minskning av koldioxidutsläppen från tjänsteresor. • Införande av karriärstjänster för lärare, fler kommer att tillsättas under 2015 • Samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka • Målinriktat arbeta för att öka förutsättningarna för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning • Fortsatt fokus på likvärdig bedömning, återkoppling och lärande organisation Mål om attraktiv arbetsplats Kommentarer Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna • Flertalet förvaltningar har infört Lync vilket ökar möjligheten till resfria möten inom organisationen. • Individ & Familjeomsorg har bytt flera av förvaltningens bilar mot elhybrider vilket ger minskade utsläpp. • Flera förvaltningar använder miljöbilarna i bilpoolen för tjänsteresor inom kommunen. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 7,3 7,3 7,3 7,5 Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer. 10-gradig skala. Mål om bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 22 25 - 11 Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 87,1 % 86 % 87,1 % 100 % Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 - - 94,1 % 100 % Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. 2014 var första gången elever från den nya gymnasieskolan, GY11, fick slutbetyg och första gången möjligheten för elever att erhålla gymnasieexamen. Det finns därför inget jämförande historiskt utfall. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 91 83 - 91 Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år. Index 0–100. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Den senaste medarbetarenkäten visar på goda resultat liksom tidigare år. Det är också goda resultat i jämförelse med andra kommuner. Antalet sökande till våra lediga tjänster ökar, men det finns tjänster där rätt kompetens är svår rekryterad. Sysselsättningsgraden ökar och tillsammans med övrigt arbete visar detta att vi är på rätt väg mot målet. Kommentarer • Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform för Kungsbacka. Ledarplattformen definierar de gemensamma värderingar och förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. • Vi har genomfört ett ledarutvecklingsprogram med stöd av Vinnova med målet att öka innovationen. • Vi har erbjudit fler medarbetare den sysselsättningsgrad de önskar. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg I grundskolan har fler elever nått målen och uppnått behörighet till gymnasieskolan, dessutom har det genomsnittliga meritvärdet ökat stort. I gymnasieskolan var det 2014 första gången elever kunde erhålla en gymnasieexamen. Utfallet var 94,1 procent jämfört med 89,2 i hela Sverige. Framförallt är andelen med examen från yrkesprogram markant högre i Kungsbacka än riket. Även andelen elever som klarat en examen inom tre år är betydligt större i Kungsbacka än i riket. • Medarbetarenkäten för 2014 redovisade goda resultat som visar att medarbetarna är nöjda med Kungsbacka kommun som arbetsgivare. • Det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit viktigt för att vara en god arbetsplats och motverka sjukfrånvaro. Kommentarer Genomförda åtgärder: • Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med kompetensutveckling, infrastruktur och maskinvara • Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger • Resursfördelning till grundskolor utifrån socioekonomiska förutsättningar 9 MÅL OCH RESULTAT Mål om ekonomiskt resultat rets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av Å skatter och statsbidrag Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 3,5 % 2,5 % 4,6 % 1,5 % Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag. En policy för invånardialog har tagits fram och antagits där det förtydligas vad vi menar med invånardialog och vilken roll invånardialogen har i Kungsbacka. Detta ska underlätta för nämnderna i det fortsatta arbetet. Policyn ställer också krav på framförhållning och planering av dialoger och pekar ut områden där vi alltid ska överväga dialog, till exempel inom samhällsplanering. Direktiv om försörjningsstöd Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Med årets resultat hamnar vi på 4,6 procent. En stor del av resultatet beror på exploateringsintäkter som inte var beräknade till 2014 utan till 2015. En positiv budgetavvikelse för våra nämnder bidrog också till resultatet. Mål om soliditet Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Vi har uppnått direktivet S oliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 23,2 % 23,3 % 26,5 % 22 % Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är nu 26,5 procent, vilket är fyra procentenheter högre än tre år tidigare. Målet är uppfyllt och soliditeten förbättras varje år. Direktiv om invånardialog ämnderna ska dokumentera hur de organiserat N sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till kommunstyrelsen. Vi har delvis uppnått direktivet Nio nämnder uppger att de genomfört en eller flera invånardialoger under 2014. Några förvaltningar och nämnder har bjudit in invånarna till att tycka till i enstaka frågor. Exempel på sådana dialoger är kulturskolans framtid, entreprenöriellt lärande och centrumutveckling i Åsa. Andra nämnder arbetar med invånardialog genom återkommande träffar med specifika grupper, till exempel Ung kulturgrupp och Kungsbacka ungdomsråd. Dialog ska bli ett naturligt sätt för oss att arbeta och därför skulle nämnderna enligt direktivet beskriva hur de organiserar sitt arbete med dialog. Den slutsats man kan dra är att nämnderna ännu inte organiserar arbetet för ett långsiktigt 10 förändrat arbetssätt, utan enbart ser direktivet som ett uppdrag att genomföra dialoger. Individ & Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan av försörjningsstöd då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med Enheten för arbetsliv som personen kan remitteras till vid arbetslöshet, viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. En ansökan avslås alltid då sökande inte bedöms vara aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. En samverkansgrupp mellan Individ & Familjeomsorg, arbetsförmedlingen och Enheten för arbetsliv har bildats, där syftet är att stärka samverkan och effektiviteten mellan enheterna vilket leder till ökad trygghet för klienten. Individ & Familjeomsorg och Enheten för arbetsliv för en kontinuerlig dialog där effektiviseringen av samverkan, kunskapen om varandras verksamheter samt strukturer för löpande information sinsemellan är områden som arbetas med. Direktiv om praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun Vi har delvis uppnått direktivet Förvaltningarnas beredskap att ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande har varierat. Flertalet förvaltningar har ställt praktikplatser till förfogande. I några fall har det även varit så att de praktikplatser som ställts till förfogande inte utnyttjas. Detta beror på att det varit svårt att matcha de arbetssökande med praktikplatsen. Varje deltagare matchas ut mot plats, där hänsyn tas till deltagarens bakgrund, erfarenhet, önskemål och eventuella särskilda behov. MÅL OCH RESULTAT Några förvaltningarna har inte haft möjlighet att ta emot arbetssökande som praktikanter med hänvisning till verksamhetens karaktär och sekretessbestämmelser. Inom dessa förvaltningarna anges dock att man under 2015 kommer se över möjligheterna att ta emot arbetssökande praktikanter och identifiera lämpliga verksamheter. platsträffar och ledningsgruppsmöten. Medvetenheten om Kungsbacka 2020 är stor, vilket den undersökning som gjordes under hösten visar. Per den 25 februari 2015 förfogar Kompetenscentrum över 67 praktikplatser ute på förvaltningarna, varav 37 används just nu. • • • Alla förvaltningar arbetar med aktiviteter som ska leda oss mot eMålbilden, exempelvis: Minska pappersförbrukningen Se över personalens digitala kompetens Öka användandet av Lync för möten Man kan även konstatera att samtliga förvaltningar under 2014 tagit emot praktikanter, dock har alla inte varit arbetssökande, utan utgjorts av praktikanter från olika högskole- och universitetsutbildningar samt från gymnasie- och vuxenutbildningar. Direktiv om e-förvaltning ungsbacka kommun ska ha en modern e-förK valtning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: • Enkel vardag för privatpersoner och företag • Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation • Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Vi har uppnått direktivet På en kommungemensam nivå genomförs under 2013–2015 projektet Kungsbacka 2020 – etapp 1. Följande har projektet levererat hittills: • • • • • • • Nytt ärendehanteringssystem Ny webbplats som gör det enklare att hitta och möjliggör dialog Kungsbacka direkt, vårt nya kundcenter Implementerat en ny teknisk plattform för integrerade e-tjänster och påbörjat produktionen av nya e-tjänster Möjliggjort åtkomst till Nationell patientöversikt för omsorgspersonalen och skolhälsovården Genomfört en förstudie kring nytt verksamhetssystem för omsorgen Genomfört en förstudie kring e-arkiv Aktiviteter som pågår: • • Ansökningsförfarande till EU:s program Horizon 2020 för att påbörja ett transnationellt projekt inom e-förvaltning Ledarskapsutbildning med anknytning till e-förvaltning På förvaltningarna har utvecklingsarbetet tagit fart under året och börjat bli en del av det dagliga arbetet på arbets11 MÅL OCH RESULTAT Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 225 kommuner. Resultaten kan ge en översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och samhällsutveckling. Totalt används runt 40 mått i undersökningen. Så här läser du tabellerna och diagrammen För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi använt färger för att visa vår placering på varje mått. örkgrönt betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent M av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. jusgrönt betyder att Kungsbacka tillhör den näst bästa L gruppen. ult betyder att Kungsbacka tillhör den näst sämsta G gruppen. ött betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av R kommunerna som fått sämst resultat på måttet. Kungsbacka går framåt i 2014 års undersökning. Måtten uppdelade på områden Tillgänglighet Mått Vår placering jämfört med andra kommuner Andel inskickade e-post med en enkel fråga som får svar inom två arbetsdagar Bästa gruppen Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga Bästa gruppen Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Bästa gruppen Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver tiden 8–17 på vardagar Bästa gruppen Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Näst sämsta gruppen Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Näst bästa gruppen Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Näst bästa gruppen Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Näst sämsta gruppen Trygghet Hur trygga invånarna känner sig i kommunen Bästa gruppen Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Näst bästa gruppen Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerat antal Bästa gruppen Antal barn per personal i kommunens förskolor, faktiskt närvarande Sämsta gruppen Delaktighet och information Valdeltagande kommunvalet 12 Bästa gruppen Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Bästa gruppen Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Bästa gruppen Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Bästa gruppen MÅL OCH RESULTAT Effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska, engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor Samhällsutveckling Sämsta gruppen Andel förvärvsarbetande, 20–64 år, i kommunen Bästa gruppen Bästa gruppen Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Bästa gruppen Antal nya företag som startas per 1 000 invånare i kommunen Bästa gruppen Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Bästa gruppen Företagarnas sammanfattade omdöme om företagsklimatet i kommunen. Ingen mätning gjordes 2014, här redovisas den grupp vi hamnade i 2013. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Näst bästa gruppen Sjukpenningtalet hos kommunens invånare Bästa gruppen Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Bästa gruppen Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Näst bästa gruppen Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år Bästa gruppen Andelen miljöbilar i kommunens organisation Näst bästa gruppen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Bästa gruppen Näst bästa gruppen Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Bästa gruppen Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg Bästa gruppen Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende Näst sämsta gruppen Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Bästa gruppen Kostnad för hemtjänst kr per brukare Näst sämsta gruppen Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst Näst bästa gruppen Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Näst sämsta gruppen Andelen ungdomar, 13–20 år, som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning Näst sämsta gruppen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen 13 MÅL OCH RESULTAT Medborgarundersökningen Kungsbacka får jämna och goda resultat i SCB:s medborgarundersökning, vilket visar på en genomgående hög kvalitet. Precis som tidigare år tycker invånarna att kommunen är bra att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen. Kungsbackas Nöjd-Region-Index, NRI, som är helhetsbetyget för hur nöjd man är med kommunen som en plats att bo och leva i, hamnar på en delad sjundeplats av samtliga 129 kommuner som är med i undersökningen. Tryggare än medel Trygghet är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål och en av aspekterna i undersökningen. När vi tittar historiskt, och även i år, ser vi att känslan av trygghet tenderar att minska ju större kommunen blir befolkningsmässigt. Genomsnittsvärdet på trygghet för kommuner med 50 000 eller fler invånare ligger i år på index 58, men vi ligger en bra bit över detta på index 67. Nöjda med servicen Kungsbackas invånare är generellt sett även mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet. När invånarna får tycka till om vatten och avlopp hamnar vi på delad tredjeplats och när det gäller renhållning och sophämtning hamnar vi på delad andraplats. Gymnasieskolorna och kulturverksamheten får också väldigt goda resultat. Snittet för Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter invånarnas upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter, ligger vi över rikssnittet. Måste jobba vidare på bemötande och tillgänglighet När det gäller bemötande och tillgänglighet, som både är prioriterade mål i kommunen och en del av kommunens värdegrund Bitt, ser vi att vi kan bli bättre. Vi ligger ungefär på snittet för riket. Det pågår flera satsningar för att öka tillgängligheten för kommunens invånare. Bland annat har vi under 2014 öppnat kundcentret Kungsbacka direkt, och för att underlätta för invånarna att utföra sina ärenden oberoende av tid och rum arbetar vi aktivt för att öka antalet e-tjänster. 14 Öppna svar Vi fick in ungefär 120 öppna svar i årets undersökning. De flesta öppna svar berörde gång- och cykelvägar, fritid, bostäder, kollektivtrafik, stadsplanering och skola. Attitydundersökning Medborgarundersökningen är en attitydundersökning, där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen består av tre delar: • Nöjd-Region-Index, NRI, som mäter hur det är att bo och leva i kommunen. • Nöjd-Medborgar-Index, NMI, som mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. • Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut. 2014 deltog 129 kommuner, det är dessa som utgör snittet för riket. Sedan starten 2005 har 257 kommuner genomfört undersökningen. Betygsindex kan ligga mellan 0 och 100. • • • • Betygsindex under 40 klassas om ej godkänt Betygsindex över 40 klassas som godkänt Betygsindex över 55 klassas som nöjd Betygsindex över 75 klassas som mycket nöjd Index mellan 0 och 100 Kungsbackas utfall Utfall medel Lägsta utfall Högsta utfall Nöjd-region-index, NRI 72 61 41 77 Rekommendation 81 65 38 85 Trygghet 67 61 41 82 Arbetsmöjligheter 57 49 29 77 Nöjd-medborgar-index, NMI 62 55 37 68 Bemötande och tillgänglighet 57 57 44 67 Vatten och avlopp 85 78 61 88 Nöjd-inflytande-index, NII 45 41 25 56 Information 59 54 41 67 Påverkan 46 40 26 58 MÅL OCH RESULTAT Vår värdegrund Bitt Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt – vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. • • • • i ett så tidigt skede som möjligt bidragit till inflytande och insyn i processen. Samhällsplaneringen med plan- och bygglovsprocess arbetar för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, exempelvis med samråd, dialog och enkel planprocess med ett tidigt informationsbrev. Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. Under året har vi genomfört flera goda insatser för att förstärka värdegrunden. Även om vi förbättrat oss i förhållande till övriga riket har nyckeltalen över tid stagnerat. Därför planeras för ytterligare insatser kommande år för att förstärka värdegrunden som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning, bland annat genom aktivt arbete i ledarskapet. Insatser under 2014 De främsta insatserna som genomförts under året är: • • • • • • • Uppstart av nytt kundcenter som tar över ansvaret från förvaltningarna i vissa rutinmässiga ärenden och svarar på enklare frågor. Kundtjänsten utveckas vidare med att ta över uppgifter från förvaltningarna för att förbättra tillgängligheten. Uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Samordnat kommunens webbplatser för ökad enhetlighet och tillgänglighet, och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten och tillgängligheten. Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. En av de grundläggande formerna för inflytande och demokrati är val till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun, som genomförts under året. Flera invånardialoger har genomförts varav den största om utveckling av Åsa centrum. Genom dialogen har vi 15 MÅL OCH RESULTAT Våra nyckeltal Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. • • • Grön pil, vi ligger över rikssnittet. Gul pil, vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil, vi ligger under rikssnittet Detta mäter vi Nöjd-Medborgar-Index, NMI. Index 0–100 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 64 63 62 55 6,6 7 6,6 6,6 Bland de högsta värdena i 2014 års undersökning. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala Utfallet är i nivå med övriga riket. Det innebär att över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala 6,6 6,8 6,5 6,5 80 % 89 % 94 % 86 % 6,1 6 6,3 Ingen uppgift Utfallet är i nivå med övriga riket. Över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt Bland de högsta nivåerna i riket. Tre kommuner har 100 procent. Kungsbacka ligger på 17:e plats i riket. Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten. 10-gradig skala Indexet bygger på att 31 procent svarar mycket bra, 48 procent bra och 21 procent ger oss underkänt. En liten förbättring med inspiration till förbättring. Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten. 10-gradig skala 6,1 6,0 6,2 Ingen uppgift 48 45 45 41 51 % 51 % 69 % 53 % 83 % 87 % 86 % 78 % 629 559 897 Ingen uppgift Indexet bygger på att 30 procent svarar mycket bra, 46 procent bra och 24 procent ger oss underkänt. Hur invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. Index 0–100 En bit över medel för riket som förbättrats. Landets kommuner har dock överlag låga betyg. Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. Procent av högsta möjliga poäng. Vi har gått från att ligga precis över medel till att vara bland de 30 bästa kommunerna. Hur god kommunens webbinformation är till invånarna. Procent av högsta möjliga poäng. Resultatet visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter En positiv utveckling, men inom flera nämndområden behöver systematiken förbättras för att få in synpunkter och vidta åtgärder. Information om vår tillgänglighet. 10-gradig skala 5,8 6 6 Ingen uppgift 6,3 6,2 6,4 Ingen uppgift 59 % 69 % 98 % 82 % 42 % 42 % 56 % 49 % 65 66 67 61 Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, cirka 25 procent Efterfrågestyrda öppettider. 10-gradig skala. Att indexet inte är bättre beror troligen på att förväntan på öppettider ökar. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Betydligt bättre resultat än tidigare. De kommuner som har bättre resultat har alla 100 procent och vi ligger på delad andraplats. Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga. Lite över snittet, men lågt resultat i förhållande till hur det borde vara att få kontakt med handläggare, vilket är en stor utmaning för alla kommuner. Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? Index 0–100 Kungsbacka har avancerat till en 14:e plats i riket. 16 MÅL OCH RESULTAT 17 VÅR VERKSAMHET Kommunens organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Varje politisk nämnd fattar beslut vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och stiftelse Gymnasie- & vuxenutbildning Byggnadsnämnd Fritid & Folkhälsa Förskola & Grundskola Funktionsstöd Service Miljö & Hälsoskydd Överförmyndarnämnd Äldreomsorg Teknik Kultur & Turism Individ & Familjeomsorg Krisledningsnämnd Valnämnd Så här har vi organiserat det politiska arbetet i Kungsbacka kommun. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om målen för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunrevisionen. Kommunfullmäktige 2011–2014 Kommunfullmäktige 2011–2014 Moderaterna (M) Mandat 24 Folkpartiet (FP) 7 Centerpartiet (C) 5 Kristdemokraterna (KD) 3 Socialdemokraterna (S) 10 Vänsterpartiet (V) 1 Miljöpartiet de Gröna (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 4 Sverigedemokraterna (SD) 3 Totalt antal 18 61 Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun. Läs mer om koncernföretagen på sidan 73. Helägda bolag och stiftelse Eksta Bostads AB, Fastighets AB S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm Delägda bolag HallWan AB och Kungsbacka Innerstads AB Samägda uppdragsföretag Räddningstjänsten Storgöteborg Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. Läs mer om de största driftsentreprenaderna på sidan 73. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Under 2014 har ny hemsjukvårds överenskommelse träffats mellan Region Halland och kommunerna i Halland, den börjar gälla från 2015. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsf örbundet i Halland. VÅR VERKSAMHET Kommunstyrelsen 2011 – 2014 1: e v i ce o r d f ö r a n de Ulrika Landergren (FP) o r d f ö r a n de Per Ödman (M) Per Stenberg (M) Jan Österdahl (M) 2 : e v i ce o r d f ö r a n de Hans Forsberg (M) Ann Molander (FP) Fredrik Hansson (C) Valet 2014 År 2014 var ett supervalår. Det var både val till EU-parlamentet den 25 maj samt val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige den 14 september. Valdeltagande Valdeltagandet i EU-valet i Kungsbacka kommun låg på 53,59 procent. Det är 4,7 procentenheter mer än under EU-valet 2009. I årets val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige var det ett ökat valdeltagande överlag. I riksdagsvalet låg valdeltagandet på 90,34 procent. I valet 2010 röstade 89,31 procent. En ökning med 1,03 procent enheter. I valet till kommunfullmäktige låg valdeltagandet på 88,63 procent. I valet 2010 röstade 87,20 procent. Alltså en ökning med 1,43 procentenheter. I valet till regionfullmäktige låg valdeltagandet på 88,14 procent. I valet 2010 röstade 86,52 procent. En ökning med 1,62 procentenheter. 89,3% 90,3% 90 87,2 % 88,6% 86,5% 88,1% 80 70 60 48,9 % 53,6% 40 30 20 10 0 Lisa Andersson (M) Johan Tolinsson (S) Maj-Britt Rane Andersson (S) Europaparlamentsvalet Riksdagsvalet 2009 Val till kommunfullmäktige 2010 Thure Sandén (M) 2014 Val till regionfullmäktige Roger Larsson (KB) Lars-Anders Lundberg (MP) Valresultatet och fördelningen av platserna i Kungsbacka kommuns kommunfullmäktige efter valet 2014 De politiska partiernas andelar av invånarnas röster Moderata Samlingspartiet 34,3 procent Centerpartiet 10,1 procent Folkpartiet liberalerna 9,6 procent Kristdemokraterna 4,1 procent Socialdemokraterna 16,6 procent Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet 7,3 procent 3 procent Sverigedemokraterna 9,4 procent Feministiskt initiativ 0,2 procent Kungsbackaborna 4,5 procent Övriga partier 0,8 procent Fördelningen av platserna i kommunfullmäktige Moderata Samlingspartiet 100 50 Kjell-Åke Andersson (M) Eva Borg (S) 21 Centerpartiet 7 Folkpartiet liberalerna 6 Kristdemokraterna 2 Socialdemokraterna 10 Miljöpartiet de gröna 4 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 6 Kungsbackaborna 3 Totalt antal platser 61 19 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Goda reslutat i skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under 2014 regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun och presenterade en rapport som beskriver hur kommunen fungerar som ansvarig huvudman för verksamheten. Skolinspektionen konstaterar att ”Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat”. De styrkor som Skolinspektionen lyfter fram om kommunen är • • • I jämförelse med riket når skolorna goda kunskaps resultat I stora delar har Kungsbacka en väl fungerande vuxenutbildning I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete Kommunen fick även ett antal föreläggande på huvudmanna- och skolenhetsnivå med bedömda brister. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar. Kulturskolan utökar sina aktiviteter under lov Kulturskolans aktiviteter under skolloven har fortsatt och utvecklats. Under höstlovet genomfördes ett musikläger, på dagtid för ungdomar som ville spela i popgrupp. Hela arrangemanget var ett samarbete mellan Kulturskolan, Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism. Granskning och uppföljning av upphandlad vuxenutbildning Under 2014 arbetade enheten för Vuxnas lärande för första gången fullt ut utifrån strategin i det systematiska kvalitetsarbetet. Strategin togs fram under 2013 i syfte att granska och följa upp de upphandlade utbildningsanordnarna inom vuxenutbildningen. Kostnadsfördelning Förskola & Grundskola Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 1,77 miljarder kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,5% 19,2% Kompetensutveckling för alla pedagoger Under året genomförde Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick under två innehållsrika dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats. 8,3% 39,2% Elevinflytandet utvecklades En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomfördes under året. Utifrån en kartläggning fick varje skola under en dag arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuella. Fortsatt digital utveckling Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och successivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts. Inom f–6 har vi nu ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum. Plug in genomfördes på gymnasierna 31,3% 1,6% Förskola Fritidshem Förskoleklass och grundskola 0 Gemensam verksamhet 0 Kostnadsfördelning Gymnasie & Vuxenutbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3% 0,4% 6,3% 10,8% 4,7% Projektet Plug in genomfördes under 2014. Det övergripande syftet är att minska avhoppen från gymnasiet samt skapa förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sina gymnasieutbildningar genom exempelvis erbjudande om en kombination av praktik, studier och arbete. 74,8% Gymnasier Arbetsmarknadsåtgärder 20 Grundsärskola Korttidstillsyn LSS Kulturskolan Flyktingmottagande Vuxenutbildning 0 Gemensam verksamhet 0 VÅR VERKSAMHET Så påverkade omvärlden oss Nyckeltal Förskola & Grundskola Förskola & Grundskola Utfall 2012 Utfall 2013 Kostnad totalt per grundskoleelev, kronor 81 500 83 900 92 600 Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola, kronor 133 000 134 500 129 700 Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem, kronor 40 600 40 700 34 100 Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg, kronor 101 200 105 500 110 300 12,2 12,6 12,7 12,1 5,2 5,1 5 5,3 Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 87,1 % 86 % 87,1 % 75,6 % Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor 93,3 % 92,9 % 93,5 % 87,6 % 220,7 219,4 225,7 213,1 22 25 Antal elever per lärare Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor. Maximalt meritvärde 320 Resultatindex grundskola Effektivitetsindex grundskola 11 11 Nöjd kundindex grundskolan, elever. Maxpoäng 100 57 59 Utfall 2014 Riket 2013 57 Utfall 2012 Utfall 2013 Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen, kronor 107 349 110 553 115 691 Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor, kronor 106 400 111 418 131145 51 248 46 357 51 900 2 525 2 621 3 000 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 62,5 % 64,2 % 62 % 52,1 % Andel gymnasieelever i kommunens skolor från andra kommuner 22 % 22,5 % 22 % 29 % 11,1 11,4 12,1 Andel folkbokförda 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 84 % 85 % 74 % Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 86 % 87 % 87,8 % 77 % 14 200 13 995 13 487 25 246 Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor. Maximalt betygspoäng 20 14,1 13,7 14 13,9 Nöjd-Kund-Index, NKI, gymnasieskolan, maxpoäng 100 71 69 68 Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser, inklusive köpt utbildning, kronor Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år, kronor Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare, heltidstjänster Effektivitetsindex gymnasieskola: kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, kostnad i kronor per elev Utfall 2014 Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Elever måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet och kontaktnät, är utökad samverkan mellan utbildning, näringsliv och omvärld nödvändig. Företagen måste få möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken, företagsamhet och företagande måste öka över lag. Vuxenutbildningen möter de stora framtidsutmaningarna Nyckeltal Gymnasie & Vuxenutbildning Gymnasie & Vuxenutbildning Samverkan mellan skola och omvärld Riket 2013 Vi kan nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, det vill säga att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Vuxna människor behöver karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor. Vuxenutbildningen fyller därmed en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Förstärkt rätt till skolgång för papperslösa barn Barn som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Rätten till utbildning innebär inte att barnen har skolplikt. Det är upp till varje enskild familj att besluta om man vill utnyttja barnets rätt till utbildning. 21 VÅR VERKSAMHET Stöd och omsorg Trygghetslarmen blir digitala Kostnadsfördelning Funktionsstöd Kommunen har bytt ut samtliga trygghetslarm till digitala larm under 2014. Det innebär ett säkrare larm som är lika lätt att använda som det gamla. De digitala larmen kopplas istället via bredbandsnätet eller mobilnätet och gör tekniken säkrare. Dessutom går det lättare att kontrollera att de 160 digitala larmen fungerar. Funktionsstöds verksamhet kostade 435 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 2,6% 3,7% 2,6% 1,2% 140 Säker identifiering och hantering av känslig information 120 11,1% Siths-kort används av samtlig legitimerad personal inom förvaltningarna för Funktionsstöd och Äldreomsorg.80Korten används för att elektroniskt läsa journaluppgifter från60 olika vårdgivare och fungerar som ett personligt ID-kort med 40 elektroniska legitimationer som möjliggör en säker identifie20 ring och hantering av känslig information. Siths är en natio0 nell standard och en förutsättning för att kunna använda säkra IT- tjänster inom ett flertal områden inom hälso- och sjukvården. 8,8% 12,5% 24,1% LSS-Boende, korttidsverksamhet Personlig assistans n Gemensam verksamhet 0 Daglig verksamhet Köpt verksamhet Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice Socialpsykiatriskt stöd Bättre vård i livets slutskede Användningen av de nationella kvalitetsregistren har under 2014 ökat i verksamheten. Svenska palliativregistret används i den kommunala hemsjukvården. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Hemtjänst Hemsjukvård, rehabilitering 0 Kostnadsfördelning Äldreomsorg Förvaltningen för Äldreomsorgs verksamhet kostade 812 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Äldres behov i centrum 9,1% Nämnden för Äldreomsorg har beslutat att införa modellen Äldres behov i centrum. Modellen är ett behovsinriktat arbetssätt där den äldres egen uppfattning om sina aktuella svårigheter och resurser i livsföringen lyfts fram och målsättningen med stödet blir tydligare. Målet är att bedömning och arbetssätt ska bli mer likvärdig inom alla kommuner i Sverige. Med Äldres behov i centrum får också den äldre och hens närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. 9,2% 39,0% 37,1% 3% 2,7% Nytt boende i Anneberg för ensamkommande Ett boende för ensamkommande barn och ungdomar har öppnat i Anneberg. Totalt finns det nio platser på boendet. Sju personer är anställda för att jobba där. Två av dem är i tjänst dygnet runt. Boendet har en etablerad kontakt med Älvsåkersskolan och även med lokala föreningar. Bostadsförmedlingen blir modernare Kungsbackas bostadsförmedling förändrades under 2014 och blev digital. Nu kan kommuninvånare själva skriva in80 sig och hantera sina uppgifter i det nya verktyget. 75 Hemtjänst och larm Förebyggande verksamhet, kvarboende 0 Hemsjukvård och Rehabilitering LSS Äldreboende Gemensam verksamhet 0 Kostnadsfördelning Individ & Familjeomsorg Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 240 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1 0.9 12,9% 19,6% 70 Nytt boende med särskild service 33,4% 100 0.8 0.7 65 I nybyggda Kolla Parkstad har förvaltningen för Funktions55 stöd startat nya boenden med särskild service för unga vuxna 50 med funktionsnedsättning. Det ena boendet är en gruppbo45 stad med sex lägenheter, och det andra är en servicebostad 40 35 med nio servicelägenheter. 60 0.6 0.5 17,9% 32,1% 0.4 0.3 0.2 17,5% 30 25 22 0.1 IInstitutionsvård titi tii åd Öppna iinsatser, Ö t ffamiljehemsvård ilj h åd Fö ö j i Försörjningsstöd F töd d 0 Flyktingmottagande 0 Gemensam verksamhet G k h t 0 VÅR VERKSAMHET Så påverkade omvärlden oss Nyckeltal Funktionsstöd Funktionsstöd Kostnad för insatser LSS och ersättning enligt socialförsäkringsbalken, kronor per invånare 0–64 år Utfall 2012 Utfall 2013 4 352 4 397 Utfall 2014 Riket 2013 5 380 Nyckeltal Individ & Familjeomsorg Individ & Familjeomsorg Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013 Individ- och familjeomsorg, kostnad i kronor per invånare, kronor 2 314 2 252 2 454 3 940 611 591 533 1 433 Barn och ungdom, kostnad i kronor per invånare 0–20 år 3 324 3 166 3 400 Vuxen, kostnad i kronor per invånare över 21 år 403 342 414 Andel personer av befintlig befolkning med insats/stöd 5,6 % 4,7 % 4,8 % Andel barn och ungdomar i befolkningen med insats/stöd 4,9 % 4,5 % 5% Andel vuxna av befolkningen med insats/stöd 1,7 % 1,5 % 1,2 % Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,8 % 2,5 % 2,2 % 5,7 % 5,4 5,6 5,5 6,6 Försörjningsstöd, kostnad i kronor per invånare Genomsnittlig bidragstid för vuxnas försörjningsstöd, antal månader Framtidens hemsjukvård Framtidens hemsjukvård är ett nytt samarbetsprojekt mellan Region Halland och de halländska kommunerna. Projektet har beslutat om en gemensam överenskommelse om hur hemsjukvården i Halland ska organiseras från 2015. Överenskommelsen innebär att kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvården från Region Halland. Detta innebär flera förändringar vilket kommer att ställa andra krav på den kommunala hemsjukvården. Den nya överenskommelsen träder i kraft under 2015. Till denna överenskommelse har en ny nämnd med ansvar för kvalitetsuppföljning och utveckling kopplats. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Alla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. En ny föreskrift om våld i nära relationer kom under 2014. Föreskriften beskriver vilket ansvar som åligger kommunen och att det ska finnas tydliga rutiner vid misstanke om våld i nära relationer. Äldreomsorgen har tillsammans med förvaltningen för Funktionsstöd och förvaltningen för Individ & Familjeomsorg tagit fram en riktlinje för att öka kunskapen kring våld i nära relationer, och stödja chefer och personal i hanteringen. Kommunövergripande samarbete kring ensamkommande barn och ungdomar I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn och ungdomar registrerade. Totalt har Kungsbacka kommun tagit emot 85 barn. Som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning och Individ & Familjeomsorg för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Ökad drogliberalism bland ungdomar Idag väljer många ungdomar nätdroger framför andra droger som alkohol och cannabis. Särskilt spicemissbruket har ökat bland de unga med missbruk. Anmälningar med missbrukande ungdomar har ökat. Fler bostäder med särskild service behövs Bostadsmarknaden påverkar möjligheten till ett eget boende för personer med funktionsnedsättning. Den enskilde skulle kunna klara ett eget boende med särskild service om bostäder fanns. I de fall en person efter ett antal år i bostad med särskild service bedöms kunna klara ett ordinärt boende med till exempel boendestöd finns inget boende att flytta till. En situation utan rörlighet i våra bostäder med särskild service, innebär att den enskilde inte får möjlighet att utvecklas på bästa sätt. 23 VÅR VERKSAMHET Bygga, bo, trafik och parker Startat nya utvecklingsprojekt Kostnadsfördelning Byggnadsnämnden Med fokus på insyn, tillgänglighet, delaktighet, inflytande och bemötande har vi startat två stora utvecklingsprojekt; genomlysning av bygglovsprocessen och projektet Hållbar samhällsplanering. Båda ska öka smidighet och genomströmning i ärendehanteringen, säkerställa ett kundorienterat bemötande och arbetssätt, skapa transparens i handläggningsprocesser, utjämna arbetsfördelning och arbetsbelastning, samt utnyttja kommunens och privata aktörers resurser på ett effektivt sätt. Byggnadsnämndens verksamhet kostade 36 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 2,5% 22,7% 20,4% Nytt översvämningsskydd längs Kungsbackaån Hösten 2014 invigdes ett nytt översvämningsskydd längs Kungsbackaån, från Borgmästarbron till Signeskulle. En 590 meter lång vall bildar ett permanent skydd mot höga vattennivåer. Skyddet bidrar även med att utveckla å-rummet och föra staden närmare vattnet. 13,5% 27,1% Utbyggt avloppsreningsverk i Kullavik Utbyggnaden av reningsverket i Kullavik blev klar 2014. Reningsverket kommer att kunna rena avloppsvatten för totalt 20 000 personer vilket är dubbelt så många som idag. Bakgrunden till utbyggnaden, som påbörjades i september 2012, är att delar av Kullavik, Bukärr och Särö är så kallade utvecklingsområden. Det innebär att man kan förvänta sig en framtida utbyggnad av bostäder inom området. Dessutom finns det flera områden i Kullavik där en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp bedöms angeläget av hälso- och miljöskäl. 13,8% Nämnd Gemensamt Plan & Bygg Bygglov Planavdelningen Administration Kartavdelningen Kostnadsfördelning Teknik skattefinansierat Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 132 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,9% 1% 12,6% Kundcentret Kungsbacka direkt Inför övergången till Kungsbacka direkt gjordes en del förändringar av telefoni och tillgänglighet för att så smidigt som möjligt kunna lämna över den första kundkontakten till det nya kundcentret. Fortsatt utvecklingsarbete pågår både inom förvaltningen för Plan & Bygg och Teknik samt tillsammans med Kungsbacka direkt för att öka tillgängligheten och upplevelsen av ett bra bemötande. Nya detaljplaneprojekt är klara Under året färdigställdes ett flertal stora detaljplaneprojekt, bland annat för kvarteret Valand och Tölö ängar 2. Nya gång- och cykelvägar Nya gång- och cykelvägar har byggts längs med Valldavägen mellan Lunnavägen och Smarholmsvägen samt längs Lerkilsvägen. Även utmed Stora Bäcksleden i Varla har en ny gång- och cykelväg har byggts. Många väljer bredband Kungsbacka Bredbandsnät har påbörjat villaanslutningar och under året har 700 villor och 29 företag anslutits till Kungsbacka Bredbandsnät. 24 12,6% 47,6% 10,7% 13,6% Gator, vägar & parkering Planering Parker Vägbelysning Färdtjänst/riksfärdtjänst 0 Gemensam verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet VÅR VERKSAMHET Så har omvärlden påverkat oss Nyckeltal Plan & Bygg Plan & Bygg Beviljade bygglov, antalet nya en- och tvåbostadshus Beviljade bygglov för verksamheter, nybyggnad Beviljade bygglov, antalet lägenheter i flerbostadshus Handläggningstid för bygglov, en- och tvåbostadshus Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 134 152 233 10 12 12 242 225 240 4 8 213 239 217 65 88 104 Upprättade detaljplaner 1 3 5 Upprättade detaljplaner med enkelt planförfarande 15 20 15 Handläggningstid mindre än eller lika med 9 veckor 89 % 82 % 78 % Upphävda beslut i bygglovsärenden 21 % 35 % 34 % Husutstakningar Nybyggnadskartor Riket 2013 Trenden att plan- och bygglagen ändras regelbundet och med större frekvens än tidigare skapar en osäkerhet i vissa bedömningar då det inte finns erfarenhet och rättsfall att grunda besluten på. Under 2014 har förvaltningen för Plan & Bygg tillsammans med Teknik anställt en jurist, detta för att säkra en rättssäker ärendehantering och handläggning. 6 Nöjd Medborgar Index, NMI: Gator Vägar Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 57 59 61 De tillägg i plan- och bygglagen för bland annat Attefallshus som kom sommaren 2014 har under året medfört merarbete för Plan & Bygg i form av utförande, kommunikation med kunder och mer komplex ärendehantering. En mer rättssäker ärendehantering och handläggning Ett Kungsbacka Stora planerade infrastrukturprojekt i vårt närområde driver på den mycket goda arbetsmarknad som finns för medarbetare på Plan & Bygg och Teknik. Under året har satsningar gjorts på viktiga yrkesgrupper för att visa att Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare. Under året har vi arbetat med medarbetarskap och kulturutveckling med utgångspunkt i kommunuppdraget Ett Kungsbacka, och ska under de kommande åren arbeta vidare med glada medarbetare ger nöjda kunder. Nyckeltal Teknik Teknik Tillägg i plan- och bygglagen har medfört merarbete Riket 2013 Klimatförändring ställer ökade krav på infrastruktur och beredskap Effekten av klimatförändringarna har blivit påtaglig i form av mycket blåst och regn som ställer ökade krav på infrastruktur och beredskap. 25 VÅR VERKSAMHET Fritid, kultur, folkhälsa och turism Utställning ledde till fler besökare på Fyren Nya mötesplatser Utställningen Loranga! Loranga! förvandlade kulturhuset Fyren till en Barbro Lindgrensk värld. De 3 000 personer som besökte utställningen under året fick utforska den värld som så många lärt känna via böckerna om Loranga, Masarin och Dartanjang. Utställningen medverkade också till ett ökat antal besökare till kulturhuset Fyrens övriga verksamheter. Allaktivitetshuset Galaxen i Onsala blev klart under 2014. Skejthallen öppnades igen och har utökats med replokaler och en större Lan-hall. En Parkour-bana i anslutning till Galaxen påbörjades och görs i samverkan med engagerade ungdomar. Aktivitetsplatser med ramper för skejt och cykel invigdes i Älvsåker och i Fjärås – en fråga som ungdomar har initierat och drivit. Världsmästare i spoken word på Popsoaré Hälsofrämjande verksamheter Under 2014 anordnades fem tillfällen med Popsoaré, ett musikarrangemang utan avstånd mellan artist och publik. Bland artisterna kan nämnas Timo Räisänen och världsmästaren i spoken word – Buddy Wakefield. Arbetet med En frisk generation påbörjades under året med 87 deltagare. Verksamheten ska ge verktyg för familjer att ha en hälsosam livsstil. Ett utegym i Åsa färdigställdes och åtta utegymmaskiner flyttades från Inlag till motionsspåret i Fjärås. Två kostnadsfria idrottsskolor, vår och höst, genomfördes med 100 deltagande åtta-åringar. Ansgarius Börjesson i konsthallen Utställningen Ansgarius och Hanhalskolonin lyfte fram konstnären Ansgarius Börjessons måleri utifrån kommuninvånares egna samlingar och gav en presentation av Hanhalskolonin, där både Hanhals och själva målarkolonin fick sin plats i konsthistorien. Många besökte utställningen och dessutom genomfördes projektet Konsten kommer, där äldreboenden och träffpunkter fick besök av personal från konsthallen som presenterade verk från utställningen i ord och bild. Dansgästspel från New York Koreografen Kyle Abraham utgick från sin egen uppväxt och den afroamerikanska kulturen i dansföreställningen Pavement som spelades på Kungsbacka teater i november. De 320 personerna i publiken, som till stor del bestod av unga vuxna, fick uppleva livet på och vid trottoaren med ljud och rörelse i världsklass. Föreställningen arrangerades av Kungsbacka kommun, Falkenbergs kommun och Region Halland. Fjärås bibliotek fick meröppet Fjärås bibliotek invigdes under sommaren som kommunens andra meröppna närbibliotek. Meröppet innebär att biblioteket är tillgängligt för besökare även när det inte bemannas av personal, och har öppet 7–22 veckans alla dagar. Frillesås bibliotek började med meröppet under 2013 och ökade som en följd besöksantalet med 35 procent under 2014. Nya idrottsanläggningar Under 2014 byggdes en ny fullstor och en mindre konstgräsplan i Malevik. Vi renoverade en av idrottshallarna i Bukärr på grund av fuktskador samt lade nytt underlag på löparbanorna på Tingbergsvallen. Det gjordes även en satsning på energisparande belysning. Motionsspåret i Presse, ridspåret Alekärret och belysningen i Fjärås simhall har fått LED-belysning. Det leder till minskat underhåll och framförallt minskad energianvändning. 26 3 000 firade skolavslutning Arrangemanget School’s out lockade 3 000 unga att fira sin skolavslutningskväll på Kungsbacka torg. Barnrättsdagen, Queer up-festival och Urban Summer är andra arrangemang som genomfördes för barn och ungdomar under 2014. Gatufestivalen Urban Summer är ett samarbete mellan Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism. Utbildning och kompetensutveckling En rad med olika utbildningar har genomförts under 2014. Några exempel är en utbildningsdag och workshop med drogförebyggande-ombuden på skolorna, utbildning för krögare i Krogar mot knark och en kampanj på de krogar som medverkat på utbildningen. Även utbildning för gympersonal i dopningsförebyggande arbete har genomförts. Intressegrupper lockade ungdomar 200 olika intressegrupper lockade ungdomar till att skapa och genomföra olika typer av verksamhet. De verksamheter som ungdomarna varit delaktiga i och varit med att arrangera är exempelvis; disco, skejt- och cykelramp i Kullavik, skidresa, filmgrupp, Lan samt Café. Kostnadsfördelning Fritid & Folkhälsa VÅR VERKSAMHET Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 137 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4 % 4,3 % Så påverkade omvärlden oss 9,4% 13,0% Bibliotek ska finnas tillgängligt för alla 8,7% Under 2014 kom en ny bibliotekslag. Lagen betonar bibliotekets roll för samhällets demokratiska utveckling och bibliotekets läsfrämjande roll samt att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Som en konsekvens av lagens betoning av biblioteksverksamhet för alla, gör vi en översyn av våra rutiner runt bibliotekskort. 64,3% Normkritiskt förhållningssätt Nämnd Allmän fritidsverksamhet Fritidsanläggningar Folkhälsa Gemensam m verksamhet 0 Fritidsgårdsverksamhet 0 Kostnadsfördelning Kultur & Turism Kultur & Turisms verksamhet kostade 67 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,7 % Diskussionen om normkritiskt förhållningssätt i samhället har aktualiserats ytterligare under året. För att skaffa en tydlig värdegrund i urvalsarbetet på våra bibliotek har ett biblioteksmöte ägnats åt ett föredrag och diskussion om Vad är rasism. Arbetet fortsätter under 2015. Försämrad läskunnighet Valåret 2014 har innehållit många diskussioner om skolan och den försämrade läskunnigheten. Bibliotekets betydelse för barn och ungas läslust är fortsatt mycket viktig. Ökade krav på ett digitalt arbetssätt 11,7% Som en del av kommunens arbete har Kultur & Turism genomfört ett eget projekt, Den papperslösa arbetsplatsen, vilket har påskyndat digitaliseringen av förvaltningens arbetssätt. 4,4 % 40,9% Främlingsfientlighet Det är fortsatt en trend och allt mer accepterat att uttrycka främlingsfientliga åsikter. Artiklar och annan fakta från webbplatser som exempelvis avpixlat.se och flashback.org används av ungdomar i argumentation och diskussioner om invandring och samhällsutveckling. 42,3% Nämnd Turism Bidrag g 0 Allmän kultur Bibliotek Nya droger och drogliberalism 0 Nyckeltal Fritid & Folkhälsa Fritid & Folkhälsa Certifieringsbidrag till idrotts- och hälsocertifierade föreningar, kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 183 000 223 000 298 000 10 5 2 12 % 12 % 12 % 8,1 8,1 Antal genomförda rådslag inom Barbro Betalar Andel 6–9 klasser med dialog om alkohol/droger på föräldramöten, Effekt-metoden Invånarnas upplevelse av förutsättningarna för att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka. Betyg på en 10-gradig skala. Riket 2013 Psykisk ohälsa Ungas hälsa fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning. Tjejer har i högre grad än killar problem med psykisk ohälsa och även om forskningen kunnat se en minskning är nivåerna fortfarande för höga. Kungsbackas tjejer i årskurs 2 på gymnasiet upplever också i högre grad än snittet i Lupp 2013, besvär kopplade till stress och magont. Väder och vind Nyckeltal Kultur & Turism Kultur & Turism Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Antal webbesök på förvaltningens hemsidor per invånare. 5,5 Antal fysiska besök i förvaltningens publika lokaler per invånare. 9,8 Under 2014 fick vi rapporter om nya droger genom medier och nyhetsbrev. Drogen Spice tog flera unga människors liv. En variant av Ecstacy kallad Superman-drogen skördade också offer. Debatten om att legalisera cannabis fortsätter och sociala medier används för att driva opinion. Riket 2013 Den fina sommaren har inneburit en ökad vattenförbrukning i samband med att gräsplanerna behövdes vattnas mer än vanligt. Utomhusbaden har haft hög belastning med många badande vilket inneburit utmaningar för den löpande skötseln – positivt är att vi fått få klagomål och hållit en bra servicenivå. Med tanke på den milda vintern har mindre resurser lagts på bland annat snöröjning, och konstgräsplanerna har kunnat utnyttjas ända fram till och med december. Det senaste decenniets stormar och konsekvenserna av dessa innebär att vi bör ha en högre beredskap för extremt väder. 27 VÅR VERKSAMHET Miljö Nya e-tjänster Kostnadsfördelning Miljö & Hälsoskydd Kungsbacka 2020 har inneburit flera förändringar för Miljö & Hälsoskydd. Införandet av kundcentret Kungsbacka direkt i juni tog mycket kraft under våren, men har under senare delen av året börjat märkas genom minskad mängd telefonsamtal. Informationsflödet har ändrat sig, många processer har kartlagts och de första e-tjänsterna infördes i december. Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 20 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3% Miljö & Hälsoskydd behövde högre skattefinansiering Det gjordes en behovsutredning som blev klar vid årsskiftet 2013/2014. Den visade att personalstyrkan behövde förstärkas. I början på 2014 gjordes också en utredning av precis vad tiden går åt till, baserat på bland annat taxan. Riskklassningen ger ett antal tillsynstimmar som resultat, och tidsskrivningen. Resultatet visade tydligt att det behövdes en högre skattefinansiering om inte verksamheten skulle behöva ändras på ett sätt som, förutom att det var föga realistiskt, inte var förenligt med en företagsvänlig kommun och värdegrunden Bitt. Resultatet blev en ökad ram för 2015 och därmed kunde 2014 ägnas åt att bygga upp resurser för att utföra de arbetsuppgifter som åligger nämnden. Nya uppgifter för Miljö & Hälsoskydd Från och med sommaren 2014 har vi på prov tagit över miljöstrategens uppgifter som tidigare låg på kommunstyrelsens förvaltning. Detta kommer att utvärderas under våren 2015. 22,3% 26,4% 7,1% 11,2% 29,9% Nämnd Gemensam verksamhet Hälsoskydd Naturvård Livsmedel 0 Miljöskydd 0 Så påverkade omvärlden oss Måluppfyllelsen av miljömålen har analyserats och mycket tankearbete har lagts på att ta fram, förankra och följa upp de nya miljömål som ska tas fram under 2015. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har kommit igång med sin verksamhet. Under 2014 fick vi ett prestigefullt uppdrag från HaV som går ut på att skriva en nationell handledning för tillsyn av enskilda avlopp. Dessutom drivs ett par projekt med pengar från HaV som rör enskilda avlopp, ett om vacuumtoaletter ur ett kundperspektiv och ett om minireningsverk. 28 VÅR VERKSAMHET Näringsliv och arbete Fler företag Implementering av Entré Kungsbacka 8 490 aktiva företag fanns registrerade i Kungsbacka vid utgången av 2014. 2013 var motsvarande siffra 8 294, och 2012 var siffran 8 225. Under 2013 startade projektet Entré Kungsbacka i samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlningen. Projektet var framgångsrikt och ledde till att samtliga 471 ungdomar som deltog kom närmare arbetsmarknaden. 201 av dem var i slutet av 2013 ute i arbete. Under 2014 fortsatte arbetet med att införa metoden i den dagliga verksamheten, vilket bidragit till minskat antal nybesök på försörjningsstödenheten, kortare tid i arbetslöshet för målgruppen samt en ökad förståelse och effektivare samverkan mellan de olika parterna. Förenkla helt enkelt förenklar för företag Vi satsade på en gemensam utbildning för kommunens förvaltningar som jobbar med stöd och tillstånd för företag. Utbildningen Förenkla helt enkelt ska leda till att kommunen blir bättre på att möta och hjälpa företagen. Näringslivet var också inbjudna att vara med under utbildningen som ett led i öppenheten. Arbetslöshet 2013–2014 Utveckling av företagslotsen Vi har fortsatt utvecklingen av Företagslotsen. Företagslotsens uppgift och syfte är att förenkla företagares kontakter med kommunen. Det handlar om tydlig praktisk rådgivning, information och samordning för att få en effektiv handläggning. Företagslotsen stödjer företagare med ärenden som rör nyetablering, omlokalisering och expansion. I Företagslotsen finns ett stort antal sakkunniga från de olika förvaltningarna i kommunen. Färre unga företagare Antalet elever som driver företag genom Ung företagsamhet minskade. Under 2015 kommer flera satsningar och insatser därför att ske för att vända trenden. Företagande på sommarlovet Ett 20-tal ungdomar fick chansen att utbildas och driva företag på sommarlovet genom konceptet Sommarlovsentreprenörer. Inspiration och samverkan i Made by Kungsbacka Made by Kungsbacka är en samverkan mellan flera förvaltningar som ska främja företagsamhet och kreativitet, och inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Under året ordnade Made by Kungsbacka flera frukostmöten där skola och näringsliv får en möjlighet att träffas, man intervjuade skolledare om deras behov och ordnade inspirationsföreläsningar. Framgångsrika företagsfredagar Kompetenscentrum och näringslivsenheten fortsatte konceptet Företagsfredag med stor framgång. Företagsfredag innebär att organisationer som stödjer företag finns på plats för att träffa nya eller etablerade företag sista fredagen i varje månad. 18 17.2 16 14.8 14 12 10 10.2 8.6 8 8.4 8.1 6 4.3 4 3.8 2 0 2013 Kungsbacka 18-24 år 2014 Riket 18-24 år Kungsbacka 16-64 år Riket 16-64 år Så påverkade omvärlden oss Sverige står emot den svaga konjunkturen Krisen i eurozonen klingar långsamt av och området visar nu en svag tillväxt. Tillväxten förväntas dock vara svag även under de kommande åren. En förklaring till det kan vara att krisen i Ukraina har påverkat synen på framtiden och dämpat investeringsviljan. Sveriges ekonomi har stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden, även om vi har en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. Utbildning allt viktigare Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker arbete. Trots att jobben blir fler har många arbetssökande svårt att etablera sig i arbetslivet. Särskilt svårt är det för dem som saknar utbildning. Mer samverkan med Arbetsförmedlingen Enligt Arbetsförmedlingens regleringsbrev har myndigheten fått uppdraget att samverka med kommunerna i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. 29 VÅRA MEDARBETARE En attraktiv arbetsgivare Kungsbacka växer och rekryteringsbehoven är stora, samtidigt som konkurrensen om kompetensen ökar. Under 2014 fortsatte därför arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och stärka vårt arbetsgivarmärke. Vi har träffat, intervjuat och visat upp yrkesambassadörer från våra verksamheter och erbjudit praktikplatser och studentuppdrag inom de olika verksamheterna. Flera av kommunens verksamheter känner av konkurrensen och har arbetat mycket under året för att sticka ut ur mängden. • • Vård- och omsorgsförvaltningarna har känt av trenden att det är allt färre som väljer att utbilda sig inom området. Det har varit svårt att hitta utbildad personal, och också svårt att hitta sommarvikarier. Förvaltningarna för Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg har därför samarbetat för att nå nya potentiella medarbetare. Skolverksamheterna arbetar aktivt för att rekrytera och behålla medarbetare. Man har också fortsatt arbetet med att höja kompetensen genom införande av karriärtjänster, säkerställande av lärarbehörighet och utbildningar för medarbetarna. I samhället i stort syns åter en trend som innebär ökad sjukfrånvaro. Framför allt är det den ökade sjukfrånvaron bland kvinnor som är ett problem och som därmed blivit en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna. Läs mer om sjukfrånvaron i kommunen. jämfört med 2012, men sticker ut som ett svagt område om man jämför med övriga faktorer. Förvaltningarna har arbetat med resultaten och tagit fram handlingsplaner med prioriterade områden. Många vill jobba i Kungsbacka Under 2014 hade vi ute 795 platsannonser, jämfört med 666 under 2013 och 630 under 2012. Totalt fick vi in 17 670 ansökningar till dessa annonser. Av platsannonserna gällde 490 tillsvidaretjänster, 273 tidsbegränsade tjänster och 32 gällde sommarjobb. 18 000 2 456 16 000 14 000 3 667 12 000 1 488 10 000 2 715 3 908 8 000 2 933 6 000 4 987 967 3 742 4 000 952 975 2 000 1 245 1 918 0 ålder okänd: 43 Kvinnor Ålder okänd 636 ålder okänd: 30 Män Under 25 år 2 554 över 55 år: 1 ålder okänd: 25 ålder okänd: 98 Okänt kön 25-34 år 35-44 år Totalt 45-54 år Över 55 år Från och med 1 januari 2014 blev det möjligt för medarbetarna i kommunen att köpa årskort för Västtrafik eller Hallandstrafiken mot nettolöneavdrag. Det innebär att kostnaden för årskortet betalas av på tio månader genom ett avdrag på lönen efter skatt. Hur populära de olika tjänsterna är varierar, men det har varit en utmaning att nå nya medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheterna. Ett samarbete mellan förvaltningarna för Gymnasie & Vuxenutbildning, Äldreomsorg, Funktionsstöd och kommunens HR-avdelning startade för att arbeta fram svar på utmaningarna. Goda resultat i medarbetarenkäten Fler fick önskad sysselsättningsgrad Medarbetarenkäten som gjordes under våren 2014 visade på små skillnader jämfört med 2012. Det är genomgående goda resultat som visar att medarbetarna generellt är nöjda med Kungsbacka kommun som arbetsgivare. Både motiverad medarbetarindex, MMI, och index för ledarskap ökade. Svarsfrekvensen ökade till 83 procent, en siffra som visar ett stort engagemang från medarbetarna. Arbetet med att erbjuda medarbetare den sysselsättningsgrad de önskar har intensifierats under året. Målet är att de medarbetare som vill ska få möjlighet att jobba heltid. Faktorn arbetsbelastning visar ett något bättre resultat 30 Vi tog fram en handlingsplan för införandet och satte upp målvärden för andelen heltider. 2017 ska antalet heltider vara 80 procent. Förvaltningarna för Äldreomsorg, Funktionsstöd och Service har setts som prioriterade och har arbetat tillsammans för att ta fram strategier. VÅRA MEDARBETARE Hel- och deltider Åldersfördelning Procent av medarbetarna 32 110 100 90 14 37 33 13 36 32 13 30 87 86 67 63 60 30 11,0% 11,0% 28 80 70 34 87 64 68 26 66 70 24 50 40 21,0% 22 30 27,0% 20 20 10 18 0 2012 Män med heltid 2013 Män med deltid Kvinnor med heltid Kvinnor med deltid 16 2014 Medarbetare med heltid 14 Medarbetare med deltid 30,0% 12 10 Medarbetarna i Kungsbacka Yngre ä Y än 30 å år 30-39 30 39 å år Kommunen hade 6228 anställda 2014. Det är 48 fler än 2013. Den genomsnittlige anställde är en kvinna på 45 år med en sysselsättningsgrad på 91 procent. 40-49 40 -49 å år 0 50-59 50 0 59 9å år Äldre än Ä Äld ä 60 år å 0 Antal anställda per förvaltning Fritid & Folkhälsa 55 51 50 54 560 71 584 83 Funktionsstöd Förskola & Grundskola 2223 311 2184 322 Gymnasie & Vuxenutbildning 337 207 330 208 Individ & Familjeomsorg 137 25 150 22 Kommunstyrelsens förvaltning 30 12 34 10 48 19 46 21 Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd 26 7 27 11 35 21 32 24 Plan & Bygg 582 149 608 179 Service 45 83 39 86 Teknik 1091 73 1051 73 Äldreomsorg 0 500 Kvinnor 2013 1000 Män 2013 1500 Kvinnor 2014 2000 2500 Män 2014 31 VÅRA MEDARBETARE Kungsbackaledaren Ledarplattform för Kungsbacka Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform för Kungsbacka. Ledarplattformen definierar våra gemensamma värderingar och förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. Kungsbackas ledarplattform Uppdrag som Strateg Ledare Chef Bitt Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Roller Ansvar Mandat Ledarkriterier E-målbild Enklare Öppnare Effektivare Kvalitetspolicy Rätt saker Rätt sätt Rätt inriktning Plattformen ska beskriva vad vi gör i Kungsbacka för att: • • • • • Attrahera och rekrytera skickliga chefer och ledare Identifiera och utveckla talanger Definiera och tydliggöra uppdraget som chef Introducera, utveckla, följa upp och stödja chefer Uppmärksamma gott ledarskap och öka den interna rörligheten Ledardag 2014 års ledardag hade fokus på Kungsbackaledaren – Framtidens ledare 2020. Runt 340 chefer och ledare fick ta del av föreläsningar på temat värdegrundsbaserat ledarskap, och fick sedan arbeta vidare med frågor om framtidens utmaningar som ledare och vad som krävs av ett bra ledarskap och medarbetarskap. Det som kom fram under dagen har legat till grund för arbetet med Kungsbackas ledarplattform. Ledarskapscaféer Ett antal ledarskapscaféer arrangerades under året. Exempel på teman: • Målbild 2020 samt goda exempel på det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår inom Kungsbacka 2020 • Olikhet och jämlikhet, hur hanterar vi det som gör oss alla olika och unika på en arbetsplats? Teori och praktik kring mångfald, jämställdhet, mänskliga rättigheter och bemötande • Förändring börjar alltid med avslut • Beslutspyramiden, vägen till klokare beslut Ledarprogram Vi genomförde ett ledarutvecklingsprogram med stöd av myndigheten Vinnova, med målet att öka innovationen i offentligt finansierad verksamhet och svara på frågan hur 32 kan vi ta fram en metod eller modell för ledarutveckling i framtidens e-förvaltning? I arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform ingår att ta fram ett gemensamt utvecklingsprogram för chefer i Kungsbacka kommun. Programmet Kungsbackaledaren – leda i utveckling genomförs under åtta månader och ska ligga till grund för beslut om att använda programmet i hela kommunen. Syftet med programmet är att utveckla chefer och ledare så att de kan leda och verka i en modern e-förvaltning på ett effektivt sätt. Det är viktigt att chefer får en ökad förståelse och verktyg för att leda medarbetare och sig själva i de nya arbetssätt som framtiden för med sig. Introduktionsprogram för nya chefer Vi har tagit fram en kommungemensam introduktionsutbildning för nya chefer. Första delen av introduktionen fokuserar på Kungsbackas organisation och utveckling, medan den andra delen fokuserar på ledarskapet och vad som förväntas av chefer och arbetsgivarrepresentanter i kommunen. Under 2015 kommer vi att komplettera introduktionen med vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation. Rekrytering av nya chefer Vi har arbetat med en modell och verktyg för hur vi rekryterar chefer. Processen utgår från en gemensam kravprofil för chefer i Kungsbacka. Under året fick vi totalt 885 ansökningar till 60 chefstjänster. Antal ansökningar per kön och åldersgrupp 18 000 2 456 16 000 14 000 3 667 12 000 1 488 10 000 2 715 3 908 8 000 2 933 6 000 4 987 967 3 742 4 000 952 975 2 000 1 245 1 918 0 ålder okänd: 43 Kvinnor Ålder okänd 636 ålder okänd: 30 Män Under 25 år 2 554 över 55 år: 1 ålder okänd: 25 ålder okänd: 98 Okänt kön 25-34 år 35-44 år Totalt 45-54 år Över 55 år VÅRA MEDARBETARE Löner och kollektivavtal Personalkostnader År Total personalkostnad, miljoner kronor Personalkostnadernas andel av totala kostnader 2014 2 675 58,5 % 2013 2 673 60 % 2012 2 594 61 % 2011 2 467 56 % 2010 2 249 57 % Fortsatt arbete med lönemodellen På förvaltningen för Funktionsstöd och kommunstyrelsens förvaltning startade ett projekt för att koppla samman kommunens lönemodell med styrmodell. Målet är att kopplingen mellan löneökning och kommunens styrning ska bli tydligare. Enligt modellen gör chef och medarbetare en överenskommelse med mål för det kommande året. Överenskommelsen är kopplad till enhetens eller verksamhetens genomförandeplan och därmed till kommunens styrmodell. Överenskommelsen följs kontinuerligt upp under året och resultatet bildar underlag för löneöversyn. Pilotprojektet utvärderas efter löneöversynen 2015. Nya lokala kollektivavtal Vi tecknade ett antal lokala kollektivavtal under året. Förvaltningen för Förskola & Grundskola har skrivit avtal om arbetstiden för lärarna i kommunen. Dessutom finns det nu avtal om semesteranställning och ferieanställning på fem av kommunens grundskolor. De flesta fackförbunden i kommunen valde också att teckna ett lokalt kollektivavtal som gör det möjligt för medarbetare att växla semesterdagstillägget mot ledig tid. Flera förhandlingar om lokala kollektivavtal pågick också, bland annat om beredskap och introduktionsanställning. 33 VÅRA MEDARBETARE Arbetsmiljö och hälsa Låg sjukfrånvaro även 2014 Sjukfrånvaron i Kungsbacka ökar, men jämfört med andra kommuner i regionen var sjukfrånvaron låg även 2014. Statistiken visar att sjukfrånvaron är högst inom yrkesgrupper med många kvinnor och det är även där som långtidsfrånvaron är högst. Vi har gjort fler rehabiliteringsinsatser på individnivå under året för att sjuka medarbetare ska kunna återgå i arbete så snabbt det är möjligt. Flera förvaltningar arbetar med den systematiska arbetsmiljön för att motverka en ökad sjukfrånvaro och vara en god arbetsplats. Sjukfrånvaro totalt i procent 7 6 5 4 6.79 6.41 6.2 5.81 5.96 5.44 3.84 3.74 3.52 3 1 0 2012 2013 Totalt Kvinnor 2014 Män Sjukfrånvaro över 60 dagar i procent av den totala sjukfrånvaron 45 40 40.84 35 35.87 33.12 30 32.74 39.96 35.62 35.38 33.47 32.15 25 20 15 10 5 0 -5 2012 2013 Totalt Kvinnor 2014 Män Sjukfrånvaro per åldersgrupp i procent 8 7 6 5 4 6.97 6.84 6.21 5.88 5.51 5.28 5.65 5.36 4.86 3 2 1 0 -1 2012 2013 Yngre än 30 år 34 Kommunen lade under året mest resurser på att köpa insatser för medarbetare som redan är sjukskrivna. Ambitionen är att i framtiden flytta fokus till mer hälsofrämjande och förebyggande arbete, i syfte att få en bra arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron. Vi gjorde en ny upphandling av företagshälsovård och tecknade nytt avtal med Pe3 företagshälsovård från och med första december 2014. I avtalet ingår att arbeta mer med hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser i arbetsmiljön. Nästan hälften utnyttjade friskvårdsbidraget 2 -1 Mer fokus på förebyggande företagshälsovård 30-49 år 2014 50 år eller äldre För att möjliggöra en god fysisk hälsa erbjuder vi medarbetarna ett friskvårdsbidrag på 1 500 kronor per år. Friskvårdsbidraget kan användas för att köpa motion i olika former. 47 procent av medarbetarna använde sig av friskvårdsbidraget under 2014, vilket är en liten ökning jämfört med 2013. God kännedom om personalvårdsprogram Kommunen erbjuder sedan ett antal år tillbaka alla medarbetare möjlighet till stöd och hjälp i privat- eller arbetsrelaterade problem genom ett avtal om personalvårdsprogram. Som medarbetare har man här möjlighet att kontakta Falck Healthcare och få hjälp oavsett om det har med arbetet eller privatlivet att göra. Under 2014 använde 10 procent av medarbetarna denna möjlighet, vilket är en liten ökning från 2013. Det betyder att medarbetarna har god kännedom om programmet. De flesta kontakterna handlar om privatrelaterade ärenden och 35 procent är relaterade till arbetet. VÅRA MEDARBETARE Jämställdhet och mångfald Jämix Jämix är Nyckeltalsinstitutets verktyg för att undersöka hur jämställd en organisation är. 200 • 180 • 160 140 120 100 80 • 84 91 kring normkritik riktat till alla medarbetare på förvaltningen Anordnat utbildningsdagar, föreläsningar och handledningar för medarbetare på förvaltningen för Förskola & Grundskola Genomfört ett projekt där man filmade i förskolan utifrån ett genusperspektiv Fritid & Folkhälsa har i samarbete med Förskola & Grundskola anordnat festivalen Queer up om mänskliga rättigheter 83 60 40 20 0 2011 2012 2013 2014 Jämixindex Ju högre poäng desto mer jämställd är organisationen. Resultatet av mätningen för 2014 kommer att presenteras under våren 2015. Kungsbacka skiljde sig framförallt inom dessa områden jämfört med övriga organisationer i mätningen 2013: • • • Många kvinnor jämfört med män har deltidstjänster. Få yrkesgrupper med könsfördelningen 40–60 procent. Hög kortidssjukfrånvaro för kvinnor jämfört med män Det här gjorde vi för jämställdhet och mångfald 2014 • • • • • • • • Ledarskapscafé med temat olikhet och jämlikhet för kommunens chefer Genomfört en normkritisk granskning av de bilder som kommunen använder på hemsidan och i platsannonser. Granskningen visade att kommunen behöver arbeta med att få in en större mångfald i bilderna Undersökt hur de olika förvaltningarna jobbar med mångfald, vad som görs idag och vilka verksamheter som är extra viktiga att arbeta vidare med ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Uppmärksammat förvaltningar och enheter som jobbat aktivt och medvetet med jämställdhet och mångfald på intranätet och kungsbacka.se som goda exempel, exempelvis Funktionsstöd och Rekryteringscenter Medverkat på seminariet Schyst och uppmärksammat vikten av ett normkritiskt förhållningssätt och jämlik kommunikation på ett språkkafé Genomfört en lönekartläggning, som visade att det fortfarande finns strukturella löneskillnader att åtgärda i kommunen Ledningsgrupperna på förvaltningen för Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa har gått utbildningen Att leda och styra för en jämlik kultur och fritid Förvaltningen för Service har genomfört ett arbete 35 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomin i korthet Årets resultat 179 miljoner 4,58 miljarder i kostnader Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 179 miljoner. I resultatet ingår en försäljningsintäkt på 55 miljoner som avser markförsäljning i kvarteren Sågen och Valand. Förutom denna har nämnderna ett överskott om 32 miljoner. 0,7% 19,9% 20,9% Semesterlöneskulden har minskat och avsatta medel för löneökningarna har inte använts fullt ut. Planerade nya lokaler och ny verksamhet har inte startats som beräknat. Investeringarna var netto 614 miljoner och har genomförts utan att lånen har ökat. Läs mer under rubriken Investeringar och exploatering på sidan 61. Fullmäktige har fattat beslut om att inte avsätta reserv för framtida pensioner så länge vi har en låneskuld. Placerade medel har använts till att finansiera investeringar. Detta, tillsammans med det låga ränteläget har lett till att budgeterade räntekostnader för lån inte behövt tas i anspråk. Försäljningen av fondandelarna som pensionsreserven placerats i gav en vinst om 8 miljoner. 4,76 miljarder i intäkter 2014 3,6% 3,4% 7,0% 2,7% 5,1% 58,4% Anläggningsmaterial, entreprenader och konsulter Personalkostnader 0 Övriga verksamhetskostnader Finansiella kostnader Skatten På varje hundralapp betalar invånarna 21,33 kronor i skatt till kommunen och 10,42 kronor i skatt till landstinget. Alla betalar också en begravningsavgift på mellan 11 och 23 öre beroende på i vilken församling man bor. Den som är medlem i Svenska Kyrkan betalar också en kyrkoavgift på mellan 88 öre och 1,43 kronor beroende på församling. Alla som har en inkomst över 420 800 kronor betalar även statlig skatt. Så här användes skattepengarna 100 kronor som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2014 användes så här: 0,4% 2,8% 19,3% 0,3% 1,6 % 0,3 % 78,3% 2,8% 43,4% 3,2% 5,2% Försäljning Taxor och avgifter 9,7% Hyror och arrenden, exploatering och övriga intäkter Bidrag Kommunalskatt 11,1% Utjämning och statsbidrag Byggnadsnämnden Funktionsstöd 36 Individ & Familjeomsorg Fritid & Folkhälsa Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Kollektivtrafik, räddningstjänst, medlemsavgifter Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet Miljö & Hälsoskydd Teknik skattefinansierat Kultur & Turism Äldreomsorg EKONOMISK REDOVISNING Budgetutfall per nämnd Nämnd, miljoner kronor Utfall 2014 Årsbudget Kommunfullmäktige -2 -3 1 Kommunstyrelsen* -72 -124 52 -3 Kommunstyrelsen övrigt Budgetavvikelse -118 -115 Kommunrevision -2 -2 0 Överförmyndarnämnden -2 -1 -1 Valnämnden -3 -3 0 Gymnasie & Vuxenutbildning -410 -413 3 Fritid & Folkhälsa -106 -109 3 -1 612 -1 628 16 -104 -109 5 Kungsbacka Bredbandsnät 0 0 0 Teknik Vatten & Avlopp 0 0 0 Teknik Renhållning 0 0 0 Service -30 -29 -1 Kultur & Turism -58 -60 2 -9 -9 0 -15 -17 2 Funktionsstöd -361 -355 -6 Individ & Familjeomsorg -192 -185 -7 Äldreomsorg -716 -737 21 -3 812 -3 899 87 57 Förskola & Grundskola Teknik, skattefinansierad verksamhet Miljö & Hälsoskydd Byggnadsnämnd Summa nämnderna Finansverksamhet Skatt och statsbidrag Räntenetto Summa 96 39 3 892 3 888 4 3 -15 18 179 13 166 Jämförelsestörande poster * Kommunstyrelsens förvaltning, reavinst exploatering 55 37 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk översikt och analys Ekonomiskt resultat Balanskravsresultat Positivt resultat Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 179 miljoner. Det är 167 miljoner bättre än vad vi budgeterat. En stor del beror på att vi inte fått färdigt de lokaler vi planerat. Vi har budgeterade medel kvar för nya lokaler inklusive verksamhet på 23 miljoner. Utöver detta har nämnderna tillsammans gjort ett överskott på mindre än en (1) procent eller 32 miljoner. Investeringarna uppgick till 614 miljoner netto. För att klara av finansieringen har pengar som varit placerade i en räntefond använts. Det innebar att vi inte behövde låna. Räntefonden gav dessutom en ackumulerad avkastning på 8 miljoner. Med dagens låga ränteläge har den genomsnittliga räntan på låneskulden sänkts med ungefär 0,25 procent. I budgeten hade vi räknat med att låna och eftersom vi inte gjorde det och ränteläget sjönk blev det ett överskott mot budget på 16 miljoner. Årets resultat Belopp i miljoner kronor Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. Balansjustering ska ske av realisationsvinster som uppstår när försäljning sker av anläggningstillgångar. Några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ingår inte i årets resultat. I årets resultat ingår realisationsvinster vid försäljning av omsättningstillgångar. Vinsterna är en del av verksamhetens normala transaktioner som kan skapa en positivt eller negativt resultat inom ramen för att bedriva en verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning. Öronmärkningen för framtida pensionskostnader innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet. Kungsbacka har inget underskott som ska arbetas in. Balanskravsutredning 2014 Årets resultat enligt resultaträkning 179 Justerat för redovisning enligt fullfond -62 Balanskravsresultat 300 250 262 Öronmärkt för framtida pensionskostnader 278 200 179 150 125 144 96 100 161 104 50 0 -31 -50 2010 -27 2011 2012 Kommunen 2013 2014 Koncernen Koncernresultat I koncernen ingår Eksta AB. Undantagsregeln har til�lämpats för övriga företag som är Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB St Gertrud, HallWan AB och Kungsbacka Innerstad AB. Resultaten för dessa finns att läsa om under rubriken Den samlade kommunala verksamheten. Koncernresultatet 2014 är 161 miljoner. Eksta har ett resultat på 5 miljoner efter skatt. Eksta har under året gjort några fastighetsförsäljningar som genererat en vinst på nästan 25 miljoner. Största delen av vinsten avser försäljningen av skolorna i Kolla till kommunen. Detta förklarar att resultatet för koncernen är lägre än det sammanlagda resultatet av kommunen och Eksta. 38 117 415,8 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella målen och verksamhetens mål är godtagbart uppfyllda eller att de har en positiv riktning. Vid en analys av fullmäktiges 16 prioriterade mål är det ett som inte kan anses uppfyllt. Vi gör därmed bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Läs om samtliga mål på sidan 5 och framåt. Omvärlden Samhällsekonomisk situation Den svenska ekonomin var i en återhämtningsfas 2014. Tillväxten i BNP blev 2,1 procent jämfört med 0,9 procent, kalenderjusterat, 2013. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av svag export och internationell utveckling. Omvärldens ekonomier går i otakt. Utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. Arbetsmarknaden genererar ökad sysselsättning, men den starka ökningen av arbetskraften har inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. EKONOMISK REDOVISNING Svenska ekonomin i otakt Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant efter ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år. Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet och deras sparande har stigit mycket kraftigt. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag i ett antal år. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslösheten sjunker under 2015. Svagare resultat väntas inom kommunsektorn Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till 5 miljarder 2014, vilket motsvarar 1,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag och är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är tillfälliga intäktsposter 2013, som återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring. Höjning av det generella statsbidraget har också helt uteblivit 2014. Utmaningar för kommuner och landsting Utöver demografiska förändringar med ökat antal barn i grundskole- och gymnasieålder finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov samt ett ökat asyl- och flyktingmottagande. Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Arbetsmarknaden Jämfört med riket och Göteborgsregionen har Kungsbacka en relativt låg arbetslöshet bland unga. Det är fyra kommuner som har lägre arbetslöshet än Kungsbacka. 2013 låg vi på en femteplats bland Göteborgregionens kommuner. Då var arbetslösheten 12,3 procent. Hur Kungsbacka arbetat med arbetsmarknadsfrågorna kan du läsa om på sidan 29. Arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd 18–24 år Kungälv 6.4 Tjörn 6.6 Öckerö 7.1 Mölndal 8.4 Kungsbacka 8.7 Lerum 9 Stenungsund 9.9 Partille 10.3 Härryda 11 Göteborg 13.1 Ale 13.2 Alingsås 14.2 Lilla Edet 17.9 Riket 15 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Procent arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd 18-24 år Befolkningstillväxten Utfallet för år 2014 stämde väl med kommunens befolkningsprognos. Under år 2014 hade Kungsbacka en befolkningsökning på 829 personer. Folkmängden uppgår vid årsskiftet till 78 209 invånare. Under år 2014 föddes 795 och antalet döda var 610. Det flyttade in 3 703 personer och flyttade ut 3 061 personer under året. 80000 79000 78 219 78000 76786 77000 76000 75000 77 390 75 954 75 025 74000 73000 72000 71000 70000 2010 2011 2012 2013 2014 Befolkningsmängd Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer, vilket innebär en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan. Bostadsbyggande Målsättningen för bostadsbyggandet i Kungsbacka fastställs per mandatperiod i Mål för bostadsbyggande – senast gjordes det under 2014. Målsättningen fram till 2020 är att bygga i genomsnitt 500 bostäder per år, varav cirka 250–300 i Kungsbacka stad. Under 2013 producerades totalt drygt 500 bostäder varav cirka 240 var hyresbostäder och cirka 75 var bostadsrätter. Allt tyder på att produktionen i det närmaste har nått samma nivåer under 2014. Ett viktigt beslut som togs under 2014 var antagandet av detaljplanen för Valand, vilken möjliggör förtätning av centrala Kungsbacka samt en förstärkning av stråket mellan Kungsmässan och innerstaden. 39 20 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk analys Resultatutveckling Årets resultat Kungsbackas resultat per invånare är 2 293 kronor, totalt 179 miljoner. Jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen står sig detta väl. De kommuner som redovisar pensionerna enligt fullfondsmodell har alla en positiv fördel av det 2014. Skulden har minskat och detta påverkar resultatet positivt. För Kungsbacka påverkar det resultatet med 800 kronor per invånare. De kommuner som, utöver Kungsbacka, redovisar enligt fullfond är Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Stenungsund. Årets resultat för kommunerna i Göteborgsregionen Lilla Edet 237 633 Kungälv 868 1172 1548 1319 Ale 1619 1454 Tjörn Kungsbacka 2293 1628 Mölndal 2457 1678 Lerum 3040 2293 3381 3381 Härryda -500 0 500 1000 2013 2014 91,8 96,8 98,4 96,7 96,3 - -2,6 -3,9 -1,3 0,6 0,7 0,7 0,8 0,4 - 3,5 - 3,9 - 92,4 100,9 96,5 97,5 95,4 7,6 -0,9 3,5 2,5 4,6 Jämförelsestörande poster återbäringen från AFA samt reavinster Finansnetto Diskonteringsräntan Summa använda skatter och statsbidrag Resultat Skatteintäkter och generella statsbidrag 2085 1947 Stenungsund -1000 2012 Verksamhetens kostnader har ökat med 111 miljoner eller 2,6 procent vilket förklaras av ökade löner och priser samt volymökningar. Avskrivningarna 2013 innehöll en jämförelsestörande post om 18 miljoner och ökningen mellan åren exklusive denna är 31 miljoner. Det är framförallt nya lokaler som Kolla Parkstads förskola och köpet av Kollaskolorna som inneburit ökade avskrivningskostnader. 1033 931 Alingsås 2011 I utfallet för verksamhetens intäkter 2013 ingår de jämförelsestörande posterna återbetalning AFA-försäkring och reavinst exploatering Björkris. Utfallet 2014 är därför lägre. 701 701 Partille Nettokostnader 2010 Utveckling av intäkter och kostnader -660 -660 Öckerö Procent av skatt och statsbidragsintäkterna 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Resultat i kronor Resultat exklusive reavinster reav Diagrammet visar resultatet per invånare Resultatets utveckling över tid har varit stabilt och bästa sättet att analysera utvecklingen är att jämföra hur mycket av skatt- och statsbidragsintäkterna som blir kvar. Detta görs i nästa avsnitt. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 2,2 procent. En förändring som skett 2014 är att vi tillhör de kommuner som har en skattekraft som övertiger 115 procent av rikets genomsnitt, och det innebär att vi inte erhåller inkomstutjämning utan istället betalar. Skillnaden är 30 miljoner kronor. För mer information se noten om skatteintäkter. Tillgångsökning De materiella tillgångarna har ökat med 137 miljoner och beror framförallt på de investeringar som gjorts. Likviditeten har minskat med 309 miljoner genom försäljningen av räntefondsandelarna som pensionsreserven placerats i. Nettokostnadsandelen Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatten som använts till nettokostnader. Inklusive de finansiella nettokostnaderna bör det inte åtgå mer än 98 procent totalt för en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har det förekommit ett antal jämförelsestörande poster som gör jämförelsen svårare. 2011 var det diskonteringsräntan som påverkade finansnettot med 123 miljoner och 2012 var det återbetalningen av AFA-medel samt en försäljningsintäkt som påverkade nettokostnaderna positivt med 93 miljoner. Och i år är det en reavinst på 55 miljoner som räknats bort i tabellen nedan för att få en jämförelse. 2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga, de var 55 miljoner lägre än normalt med anledning av sänkningen av basbeloppet och bromsen i pensionssystemet. 2010 fick dessutom alla kommuner ett extra konjunkturstöd i form av ett statsbidrag. Detta påverkar nettokostnadernas andel av skatterna väsentligt. 40 SKULDER OCH ÅTAGANDEN Låneskuld Investeringsnivån uppgick netto till 614 miljoner under året. En stor del av detta är de dryga 300 miljoner som avser köpet av Kollaskolorna. För att klara av den stora investeringsvolymen utan nya lån har en placering på drygt 300 miljoner använts. Låneskulden har minskats med 50 miljoner kronor till 600 miljoner. Pensionskostnad och pensionsavsättning Den senaste femårsperioden har pensionskostnaderna varierat kraftigt. 2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga då basbeloppet sjönk och den så kallade bromsen slog till. 2011 och 2013 var kostnaderna höga på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkningen av pensionsskuldens storlek. 2014 sjönk kostnaderna igen, framförallt när det gällde pensioner intjänade före 1999. EKONOMISK REDOVISNING I samband med kommunfullmäktiges beslut 2007 om redovisning enligt fullfonderingsmodellen beslutades om avsättning till en pensionsreserv. Under 2014 har kommunfullmäktige beslutat att ändra placeringsreglementet för pensionsreserven. Någon placering av pensionsmedel ska inte göras. Miljoner kronor 2013 2014 150 130 337 217 340 148 100 9,5% 6,0% 8,9% 3,8% Pensionsåtagande 50 0 Intjänade efter 1998 189 225 237 283 300 1 312 1 446 1 452 1 559 1 496 1 501 1 671 1 689 1 842 1 796 Kommunfullmäktige har under året beslutat om nytt pensionsavtal för förtroendevalda, OPF-KL, att gälla från och med mandatperioden 2015–2018. Eftersom hanteringsrutiner inte har fastställts har de intjänade pensionspremierna vid nyvalda fullmäktiges möten under 2014 inte bokförts. Kostnaden är cirka 8 700 kronor. Borgensåtaganden Borgensåtagandena har ökat med 188,7 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta som ökat med 186,7 miljoner kronor medan övriga åtaganden har ökat med 2 miljoner. Borgens åtagandet mot föreningar har minskat med drygt 1 miljon kronor. Även vårt åtagande mot SBAB och Boverket har minskat med 0,6 miljoner kronor. Borgensåtagandet mot AB Mönster har ökat med cirka 3,6 miljoner. Sammanlagda lån och åtaganden Den sammanlagda skulden och borgensåtagandet utslaget per invånare har ökat till 61 469 kronor per invånare. Det är borgensåtagandet som ökar. Låneskulden har minskat med 50 miljoner till 600 miljoner totalt. Även pensionsskulden har minskat. miljoner kronor 200 2012 3,8% 300 250 2011 Avsättning till pensioner Intjänade före 1999 300 2010 Pensionskostnad Pensionskostnad/skatter och statsbidrag Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid 50 2017 2018 100 100 2019 2020 0 2015 2016 Borgensåtaganden De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter, men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Under 2014 har nämnden för Fritid delavlöst ett lån med kommunal borgen till BMX-klubben. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget. Viten och rättstvister En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts. Tillsammans hamnar det på knappt 8 miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. I ett par fall finns oklarheter om vatten och avlopp motsvarade 0,9 miljoner kronor. En begäran om skadestånd på 0,4 miljoner kronor vid myndighetsutövning är överklagad till Högsta domstolen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi. Kronor per invånare 2010 2011 2012 2013 2014 Låneskuld 5 998 5 266 8 465 8 399 7 671 20 011 21 990 21 996 23 802 22 967 Prisförändring Pensionsskuld 50 Förändring Effekt i miljoner 1% 17 Borgens åtagande 23 300 22 718 24 054 28 722 30 831 Ränteförändring 1 – 3,5 49 309 49 974 54 515 60 923 61 469 placerade och upplånade medel 1% Summa Ränteförändring pensionsskulden 1% 196 10 öre 18 Löneökning 1% 24 Taxor och avgifter för den skatte finansierade verksamheten 1% 4 RISKER Finansiella risker Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 2,19 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 400 miljoner är upptagna hos Kommuninvest, 100 miljoner finns hos Nordea och 100 miljoner hos Stadshypotek. Justering av skattesatsen 41 EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsprinciper Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när vi redovisar resultaten. Den kommunala redovisningen regleras genom lagen om kommunal redovisning. Den stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna med några undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån inte som kortfristig fordran. De övriga undantagen kan du läsa om under respektive rubrik nedan. Pensioner Enligt lagen ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen, det vill säga att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Regeringen har 2014 tillsatt en utredning för att se över lagen bland annat när det gäller redovisningen av pensioner. Kommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, det vill säga att pensioner intjänade både före och efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Pensionsåtagandet uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning, rekommendation 10.2, definierade villkoren för avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningens storlek baserar vi på KPA Pensions beräkning, gjord enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av KPA Pension och ingår i redovisad avsättning. Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner beräknas och redovisas som ansvarsförbindelse för 42 förtroendevalda, vars uppdrag motsvarar minst 40 procent av heltid. För de som har intjänad pensionsrätt och är under 50 år beräknas en inkomstgaranti under 12 månader, och för de som är över 50 år beräknas visstidspension fram till 65 år. Beräkningen görs brutto utan samordning. Eftersom pensionsförmånen är relaterad till förändringar i basbeloppet görs ingen nuvärdesberäkning. Avskrivningar Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången tas i bruk. För projekt som pågår över årsskiftet gäller att årets investeringar aktiveras i samband med bokslutet, även om de inte tagits i bruk. Undantag kan göras för större fleråriga investeringar med beloppsgräns om minst 30 miljoner kronor. Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål. Som vägledning använder vi Sveriges Kommuner och Landstings skrift om avskrivningstider. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: • Maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år • Fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år • Mark och konst – ingen avskrivning Komponentavskrivning Från och med 2012 har komponentavskrivning tillämpats på investeringar i energieffektivisering. Investeringarna är av olika typ och har bedömts utifrån beräknad livslängd. Det förtydligade kravet på komponentavskrivning i rekommendation december 2012 från Rådet för Kommunal redovisning, RKR, har inte genomförts. Förändringen kommer att genomföras etappvis. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram förslag på indelning i komponenter och beräknade nyttjandeperioder för i första hand nybyggda lokaler och fritidsanläggningar. Gränsdragning mellan kostnad och investeringar För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering och underhåll gäller att när en byggdel byts ut i sin helhet eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid anskaffningen. EKONOMISK REDOVISNING Finansiella tillgångar Under 2014 har kommunfullmäktige fattat beslut om att placerade pensionsmedel ska återlånas i verksamheten. Fondandelarna har därför sålts och kommunen har inte längre några kortfristiga placeringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag och verkställda avskrivningar. Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade intäkter som långfristig skuld. Periodisering av investeringsinkomster görs över samma tid som motsvarande anläggningstillgång. Lånekostnader Vi räknar in lånekostnader i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår. Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens internränta som 2014 är 2,6 % för både utgifter och inkomster. Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2014 har kreditivränta om 0,6 miljoner kronor inräknats i tillgångars anskaffningsvärde. Bidrag till statlig infrastruktur Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggandet av Åsa station. Bidraget ska upplösas under 25 år. Det preliminärt beräknade bidraget 35 miljoner kronor har betalats ut 2012–2013. I resultaträkningen har redovisats upplösning av det beslutade bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel på året. Under 2014 har Trafikverket slutredovisat projektet. Den statliga infrastrukturen har slutredovisats till en kostnad om 20 miljoner kronor. Rättelse har gjorts av bidraget och den framtida upplösningen. Leasing Kommunens leasingavtal betraktar vi som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. Jämförelsestörande poster De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande har bedömts att på ett tydligt sätt påverka jämförelsen med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens kostnader. Sammanställd redovisning – koncernredovisning Den sammanställda redovisningen omfattar enbart kommunens och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Eksta Bostads AB har 2014 infört komponentavskrivning för samtliga anläggningstillgångar. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan och Kungsbacka Innerstad AB. 43 EKONOMISK REDOVISNING Fem år i sammandrag Här får du en snabb överblick över kommunens ekonomiska utveckling de senaste fem åren. Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 21,53 21,53 21,33* 21,33 21,33 75 025 75 954 76 786 77 390 78 219 262 -31 125 96 179 7,6 -0,9 3,5 2,5 4,6 130 337 217 251 148 1 733 4 437 2 826 3 243 1 892 Nettoinvesteringar, miljoner kronor 179 339 487 286 614 – varav inom skattefinansierad verksamhet 165 260 365 233 591 – varav inom avgiftsfinansierad verksamhet 47 78 77 103 79 -33 1 45 -50 -56 3 575 3 748 4 174 4 536 4 673 47 651 49 339 54 359 58 612 59 743 25,6 22,5 23,2 23,3 26,5 Skatt och invånare Kommunal utdebitering, procent Antal invånare 31 december Resultat Årets resultat, miljoner kronor Årets resultat i andel av skatteintäkter och statsbidrag, procent Pensioner Pensionskostnader, miljoner kronor Pensionskostnader, kronor per invånare Investeringar – varav inom exploateringsområden Tillgångar och soliditet Tillgångar, miljoner kronor Tillgångar, kronor per invånare Soliditet, procent Likviditet Likviditet, miljoner kronor Likviditet, kronor per invånare 447 307 416 553 243 5 962 4 039 5 418 7 146 3 107 Skulder Låneskuld, miljoner kronor 450 400 650 650 600 Låneskuld, kronor per invånare 5 998 5 266 8 465 8 399 7 671 Pensionsskuld, miljoner kronor 1 501 1 670 1689 1 842 1 796 20 011 21 990 21 996 23 802 22 961 Pensionsskuld, kronor per invånare Borgensåtaganden Borgensåtagande, miljoner kronor Borgensåtagande, kronor per invånare * 20 öres skatteväxling med Region Halland 44 1 748 1 726 1 847 2 223 2 412 23 300 22 718 24 054 28 725 30 836 EKONOMISK REDOVISNING 45 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det egna kapitalet förändrats. Miljoner kronor Kommunen Koncernen Not Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter 1 805 733 790 921 983 Jämförelsestörande intäkter 3 0 149 55 153 56 Verksamhetens kostnader 2 -4 412 -4 203 -4 314 -4 264 -4 374 Avskrivningar 4 -231 -199 -229 -241 -293 Jämförelsestörande nedskrivningar mm 3 0 -18 0 -18 0 -3 838 -3 538 -3 698 -3 449 -3 628 Kommunalskatt 5 3 721 3 609 3 723 3 609 3 723 Generella statsbidrag och utjämning 6 168 201 169 201 169 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 7 15 10 18 10 17 Finansiella kostnader 8 -53 -39 -33 -119 -118 Jämförelsestörande kostnader 3 -147 0 105 163 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -147 13 96 0 0 -1 -2 13 96 179 104 161 Uppskjuten skatt Årets resultat 46 179 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubrikerna Eget kapital, Avsättningar och Skulder visar hur kapitalet anskaffats. Miljoner kronor Kommunen Not 2013 Koncernen 2014 2013 2014 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 2 2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 113 Maskiner och inventarier 3 573 5 915 6 483 358 389 540 560 11 3 471 3 962 6 455 7 043 Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 12 61 61 12 12 Långfristig utlåning 13 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 14 14 15 15 75 75 27 27 14 32 16 32 16 4 4 6 6 Fastigheter för försäljning 16 38 40 145 40 334 Summa finansiella anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Fordringar 15 363 331 372 Placeringar 17 306 0 305 0 Kassa och bank 17 247 243 291 322 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 958 618 1119 702 4 536 4 673 7 633 7 790 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat Övrigt eget kapital 18 Summa eget kapital 96 179 104 163 961 1 057 1 139 1 250 1 057 1 237 1 243 1 413 Avsättningar Pensioner inklusive särskild löneskatt 19 1 842 1 796 1 842 1 796 Övriga avsättningar 20 17 13 17 13 52 47 1 859 1 809 1 911 1 856 3 312 Avsättning för skatter 0 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 21 650 600 3 158 Investeringsinkomster, periodiseras 22 227 260 227 260 Kortfristiga skulder 23 743 767 1 094 949 Summa skulder 1 620 1 627 4 479 4 521 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 536 4 673 7 633 7 790 Soliditet 23,3% 26,5% 16,3% 18,1% 2 223 2 412 72 74 0 0 1 088 1 088 18 17 18 17 Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 4 personer 12 14 12 14 Förvaltade stiftelsers kapital 35 41 35 41 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Övriga säkerheter och panter Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten 24 47 EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändrats. Miljoner kronor Kommunen Not Koncernen Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 13 96 179 104 161 226 218 230 261 295 125 -50 125 -50 Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar Justering för övriga poster som inte påverkar likviditeten -11 -2 0 4 4 Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital 228 437 359 494 409 11 15 36 239 487 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 15 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 23 Kassaflöde från den löpande verksamheten -97 31 13 143 25 41 -145 415 451 408 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -2 Investering i materiella anläggningstillgångar -476 -722 -941 9 2 2 2 2 Investeringsinkomster 22 112 33 112 33 Förändring finansiella anläggningstillgångar 12 -689 -824 -851 476 154 Försäljning av materiella anläggningstillgångar -665 -2 Kassaflöde från investeringsverksamheten 10 -665 -352 425 0 -884 3 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld 21 0 -50 Förändring långfristiga fordringar 13 1 0 1 425 1 -50 477 154 0 0 15 0 15 -1 136 -309 104 -275 416 552 492 596 552 243 596 322 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur 14 Kassaflöde Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 48 17 EKONOMISK REDOVISNING Noter till resultatoch balansräkning samt kassaflödesanalys Not 1, Verksamhetens intäkter Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 Försäljning, taxor och avgifter 345,3 365,9 Bidrag 219,8 243,3 1,7 2,0 160,4 171,1 4,9 8,1 149,4 55,0 882 845 Försäljning anläggningstillgångar Övriga intäkter Periodiserade inkomster Jämförelsestörande poster, se not 3 Summa verksamhetens intäkter 2013 2014 1 074 1 039 Not 2, Verksamhetens kostnader Miljoner kronor Kommunen Anläggningsmaterial, bidrag och köp av huvudverksamhet Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetens kostnader Koncernen 2013 2014 -953,3 -910,8 -2 673,1 -2 674,6 -576,5 -728,7 -4 203 -4 314 2013 2014 -4 264 -4 374 Från 2014 tillämpas kontoplanen Kommun-Bas 2013, varför grupperingen inte är jämförbar mellan åren. Not 3, Jämförelsestörande poster Miljoner kronor Kommunen 2013 Koncernen 2014 2013 2014 Verksamhetens intäkter Återbetalning AFA-försäkring 55,2 55,2 Realisationsvinst exploatering delredovisning av bostadsområde Björkris 94,2 94,2 Realisationsvinst exploatering kvarteret Sågen och kvarteret Valand 55,0 Fastighetsförsäljningar 55 4,0 1 Avskrivningar Utrangeringar och nedskrivningar Furulidskolan med flera 18,2 18,2 147 147 Finansiella kostnader Sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskuld 49 EKONOMISK REDOVISNING Not 4, Av- och nedskrivningar Miljoner kronor Maskiner och inventarier Fastigheter Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 64,5 67,3 70 73,4 141,3 161,9 178,8 204,4 10,6 15 259 293 Nedskrivning 10,6 Summa av- och nedskrivningar 217 229 Not 5, Skatteintäkter Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 3613,3 3731,3 -18,7 0,5 Slutavräkningsdifferens föregående år 1,8 -8,4 Mellankommunal kostnadsutjämning 12,5 0 3 609 3 723 Preliminär kommunalskatt Preliminär avräkning innevarande år Summa kommunalskatteintäkter 2013 2014 3 609 3 723 Slutavräkningen för 2013 blev totalt -353 kronor per invånare. I bokslutet 2013 redovisades en preliminär slutavräkning om -244 kronor per invånare. En korrigering av denna om -109 kronor per invånare har gjorts i bokslutet för 2014, -8,4 miljoner kronor. Preliminär slutavräkning för 2014 har redovisats enligt SKLs prognos, cirkulär 2013:73 med +7 kronor per invånare, 0,5 miljoner kronor. Not 6, Generella statsbidrag och utjämning Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 Kommunal fastighetsavgift 131,3 133,3 Inkomstutjämning, bidrag 29,0 Inkomstutjämning, avgift Kostnadsutjämning, bidrag 2014 201 169 -2,4 65,2 Strukturbidrag Utjämningsavgift LSS 2013 61,7 8,0 -59,6 -49,8 Regleringsavgift eller regleringsbidrag 34,9 17,9 Summa generella statsbidrag och utjämning 201 169 Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna för att tillhandahålla service till invånarna. 50 EKONOMISK REDOVISNING Not 7, Finansiella intäkter Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Utdelning på aktier och andelar 1,6 1,5 0,4 0,1 Ränteintäkter 4,2 3 4,7 3,2 Försäljning finansiella omsättningstillgångar 8,3 8,3 Försäljning finansiella anläggningstillgångar 2,8 2,8 Övriga finansiella intäkter 1,8 4,9 1,8 4,9 Summa finansiella intäkter 10 18 10 17 Not 8, Finansiella kostnader Miljoner kronor Räntekostnad på långfristiga lån Övriga räntekostnader Ränta på pensionsavsättning Jämförelsestörande post se not 3 Summa finansiella kostnader Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 -16,8 -13,7 -95,5 -99 -1,0 -0,8 -1,0 -1,0 -21,7 -18,1 -21,7 -18,1 -147,0 -186 -147,6 -33 -266 -118 Not 9, Försäljning av materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Kommunen 2013 Fastigheten Vallda Lunden 1:59 0,2 Fastigheten Kungsbacka 2:2 0,3 Fastigheten Hede 3:12,3:19 0,3 Koncernen 2014 Fastigheten Nötegången 1:91 0,6 Fastigheten Tölö 1:2 0,5 Fastigheten Varla 2:198 0,4 Övrigt Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,8 0,5 2 2 2013 2014 2 2 51 EKONOMISK REDOVISNING Not 10, Immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Förvärvade IT-licenser Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde 0 0 1,8 1,8 -0,1 -0,1 2 Avskrivningstid 2 5 år Not 11, Materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 118,4 115,6 296,5 327 -22,8 1,6 -18,5 Mark Ingående bokfört värde Omklassificeringar Nyanskaffningar 2,9 12,1 34,8 12,1 Försäljningar 0,0 0,0 -0,2 -3 -5,7 -0,1 -5,7 -0,1 115,6 104,7 327,0 317,5 1 916,4 1 865,7 1 916,4 1 865,7 8,6 49,0 8,6 49 Nyanskaffningar 55,6 379,1 55,6 379,1 Utrangeringar, netto -4,4 -3,5 -4,4 -3,5 -10,6 0 Utrangeringar, netto Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Omklassificeringar Nedskrivningar -10,6 Årets avskrivningar -99,9 -108,6 -99,9 -108,6 1 865,7 2 181,7 1 865,7 2 181,7 329,2 416,5 329,2 416,5 Omklassificeringar 13,7 65,6 13,7 65,6 Nyanskaffningar 89,6 82,7 89,6 82,7 Årets avskrivningar -16,0 -21,8 -16 -21,8 416,5 543,0 416,5 543 Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Utgående bokfört värde 52 EKONOMISK REDOVISNING Miljoner kronor Kommunen Koncernen Publika fastigheter Ingående bokfört värde 461,0 567,6 461 567,6 Nyanskaffningar 61,2 87,8 61,2 87,8 Omklassificering 66,3 47,0 66,3 47,0 Årets avskrivningar -21,0 -26,7 -21 -26,7 Utgående bokfört värde 567,6 675,6 567,5 675,7 26,5 25,3 2 079,5 2 303,4 Omklassificering 0,0 0,0 -0,3 485 Nyanskaffningar 0,3 262,5 0 Utrangeringar och försäljningar, netto 0,0 2,2 -102,4 Årets avskrivningar -1,5 -1,5 -40,5 -46,7 25,3 23,7 2 303,4 2 639,3 16,5 21,3 16,5 21,3 0,3 0 0,3 7,7 0,2 7,7 0,2 Årets avskrivningar -2,9 -3,1 -2,9 -3,1 Utgående bokfört värde 21,3 18,7 21,3 18,7 9,8 101,0 291,1 413,7 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Omklassificeringar Nyanskaffningar Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående bokfört värde Utrangeringar Omklassificeringar -0,1 8,4 -163,3 -329,6 -655,1 82,8 87,8 452,2 348,4 Utgående bokfört värde 101,0 25,5 413,7 107 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 113 3 573 5 915 6 483 343,5 358,1 504,6 539,9 0,2 0,8 -1,3 5,9 Nyanskaffningar 79,6 97,8 107,2 98,8 Utrangeringar och försäljningar, netto -0,6 -0,2 -0,6 -10,7 -64,5 -67,3 -70 -73,4 358 389 540 560 3 471 3 962 6 455 7 043 Nyanskaffningar Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Omklassificeringar Årets avskrivningar Summa maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 53 EKONOMISK REDOVISNING Not 12, Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Fastighets AB S:ta Gertrud 0,1 0,1 0,1 0,1 Fastighets AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott 0,1 0,1 0,1 0,1 50,0 50,0 0 0 0 0 0,1 0,1 0,1 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 50,2 50,2 0,2 0,2 1,6 1,6 1,6 1,6 0,8 0,8 Aktier Eksta Bostads AB HallWan AB Kungsbacka Innerstads AB Nedskrivning AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott Summa aktier Andelar Kommuninvest Vindkraftsandelar Övriga 0,3 0,3 0,5 0,5 Summa andelar 1,9 1,9 2,9 2,9 Grundfondskapital Tjolöholm 8,8 8,8 8,8 8,8 Bostadsrätter 0,3 0,3 0,3 0,3 Summa grundfondskapital och bostadsrätter 9,1 9,1 9,1 9,1 Summa aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 61 61 12 12 Grundfondskapital och bostadsrätter Not 13, Långfristig utlåning Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Lån till föreningar 1,0 0,8 1,0 0,8 VA-lån 5,0 4,9 5,0 4,9 Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8 7,8 7,8 Lån fjärrvärme- och villakunder 0,3 0,3 Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror 0,5 0,7 15 15 Summa långfristiga fordringar 54 14 14 EKONOMISK REDOVISNING Not 14, Bidrag till statlig infrastruktur Miljoner kronor Kommunen Utbetalat bidrag till Trafikverket Koncernen 2013 2014 35 35 Slutredovisning 2013 2014 32 16 -15 Ackumulerad upplösning av bidraget Summa bidrag till statlig infrastruktur -2,8 -4,2 32 16 Bidraget gäller bygget av ny tågstation i Åsa, enligt kommunfullmäktiges beslut om godkännande av genomförandeavtal 2011. 2014 har Trafikverket slut redovisat projektet till en lägre kostnad än beviljat bidrag. Not 15, Fordringar Miljoner kronor Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar – varav skattekonto Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 87,3 73,6 84,4 67,6 103,7 134,6 114,7 141,3 0,3 – varav fordran mervärdesskatt 41,5 68,9 – varav fordran hos staten 63,3 69,8 Förutbetalda kostnader 83,2 88,1 84,1 90,8 Upplupna intäkter 89,1 34,7 89,1 34,7 – varav kommunalskattefordran 36,0 0,5 Summa kortfristiga fordringar 363 331 372 334 Fordringarna 2013 är omräknade efter kodplan 2014. 55 EKONOMISK REDOVISNING Not 16, Fastigheter för försäljning, exploateringsfastigheter Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 Ingående balans -55,9 -17,9 Inkomster -38,4 -10,2 Utgifter, nedlagda kostnader 2,1 -0,1 Delredovisning, resultat 2013 94,2 Omfört till anläggningstillgångar -20,0 Utgående bokfört värde -17,9 -28,2 Ingående balans 79,0 63,7 Inkomster -31,2 -31,3 Utgifter, nedlagda kostnader 15,9 18,0 Utgående bokfört värde 63,7 50,4 0 -6,0 -6,0 -54,3 Utgifter, nedlagda kostnader 0,0 8,6 Delredovisning, resultat 2014 0,0 52,0 Omfört till anläggningstillgångar 0,0 -0,6 -6,0 -0,3 -6,3 -1,8 2013 2014 Björkris stadsdel, bostäder Kolla Valand Ingående balans Inkomster Utgående bokfört värde Övriga exploateringsområden Ingående balans Inkomster -4,1 Utgifter, nedlagda kostnader 4,5 Slutredovisning Sågen, resultat 2014 20,9 3,0 Utgående bokfört värde Summa fastigheter för försäljning -1,8 18,0 38 40 145 40 Not 17, Kassa, bank och kortfristiga placeringar Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 0,1 0,1 0,1 0,1 26,5 48,5 26,5 26,5 219,8 194,9 263,9 294,9 Summa kassa, bank 247 243 291 322 Kortfristiga placeringar 306 0 305,5 0 Nedskrivning kortfristiga placeringar -0,1 0 -0,1 0 56 Summa kortfristiga placeringar 306 0 305 0 Kassa och handkassor Plusgiro Bank EKONOMISK REDOVISNING Not 18, Övrigt eget kapital Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 968 1 057 1 148 1 243 Direktbokning mot eget kapital -6,6 1 -8,6 7 Byte av redovisningsprincip Eksta Bostads AB 2,3 Årets resultat 96 179 104 161 Summa eget kapital 1 057 1 237 1 243 1 413 – varav resultatfonder ingående balans 195,8 169,1 – varav resultatfonder förändring -26,7 15,8 Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonden har fastställts av kommunfullmäktige. Eksta Bostads AB har bytt redovisningsprincip 2014 till komponentavskrivning och justerat jämförelsetalen för 2013 Not 19, Värdering av och upplysning om pensionsförpliktelser Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 1003,2 974,7 4,6 7,0 Förmånsbestämmelse kompletterande pension 227,9 240,5 Ålderspension 234,2 208,6 12,5 14,9 Summa pensioner 1 482 1 446 Löneskatt 359,6 350,7 Summa avsatt till pensioner 1 842 1 796 237 283,1 -13,6 -15 27 30,6 Ränte- och basbeloppsuppräkning 32,8 3,8 Övrig post -0,3 -2,1 Utgående avsättning 283 300 1 452,8 1 559,0 Pensionsutbetalningar -60,3 -62,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 166,9 15,5 -0,5 -15,6 Utgående avsättning 1 559 1 496 Summa avsättning 1 842 1 796 86% 87% 2013 2014 1 842 1 796 Specifikation, avsatt till pensioner Avsatt till pensioner Särskild avtals- eller ålderspension Pension till efterlevande Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension inklusive efterlevandepensioner Avsättning till pensioner intjänade före 1998 Ingående avsättning Övrig post Aktualiseringsgrad 57 EKONOMISK REDOVISNING Not 20, Övriga avsättningar Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 Ingående balans 14,7 13 Ianspråktagna belopp -1,7 -0,5 13 13 2013 2014 Återställning av Barnamossens deponi Utgående balans Avsättningen gäller återställning av avfallsdeponi. Barnamossen stängdes 31 december 2008. Återställningsarbetena beräknas pågå kontinuerligt 2009– 2016. Därefter kommer medel att behövas för lakvattenbehandling under lång tid framöver. Tidpunkten när sluttäckningen kan vara klar är beroende av hur mycket vegetationsjord som kan produceras. Det avsatta beloppet bedöms väl räcka för hela sluttäckningen och framtida kostnader för lakvattenbehandlingen. Lerkils reningsverk Ingående balans 10,1 3,8 Ianspråktagna belopp -6,3 -3,8 Utgående balans 3,8 0 Summa övriga avsättningar 17 13 17 13 Avsättningen avser investeringsfond för att bygga nytt reningsverk i Lerkil enligt beslut i nämnden för Teknik, § 79/08. Nämnden för Teknik har beslutat, § 144/13, att upplösa fonden under 2013 och 2014. Not 21, Långfristiga skulder Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 Ingående låneskuld 650 650 2 821,0 3 182,0 Årets amorteringar 0 -50 -23,9 -149,8 Nyupptagna lån 0 0 385,1 304,9 -24,0 -25,0 3 158 3 312 Kortfristig del av långfristig skuld Summa 650 600 100 100 Kreditgivare Nordea Stadshypotek 100 Kommuninvest 550 400 Summa 650 600 2,53% 2,29% Genomsnittlig upplåningsränta Lån som förfaller inom 1 år 300 2–3 år 150 3–5 år 150 Kommunen har avtal med kreditgivaren om refinansiering av lån med kortare återstående löptid än 1 år. 58 EKONOMISK REDOVISNING Not 22, Investeringsinkomster Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 Statliga investeringsbidrag 3,5 3,6 Ackumulerad upplösning -0,3 -0,4 140,3 172,2 Ackumulerad upplösning -8,7 -13,8 Gatukostnadsersättning 92,6 101,7 Ackumulerad upplösning -0,4 -3,3 Summa 227 260 30 29 Anslutningsavgifter återstående antal år, vägt snitt 2013 2014 227 260 Investeringsinkomsterna periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Not 23, Kortfristiga skulder Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2013 2014 11,7 3,8 11,7 3,8 203,0 215,6 252,2 262,4 Moms och punktskatter 12,5 12,5 33,3 12,6 Personalens skatter och avgifter 39,9 41 40,3 41,4 Övriga kortfristiga skulder 21,9 33,3 255,5 118,7 – varav statsbidragsskuld 20,7 31,9 Förutbetalda intäkter 21,4 14 77,4 49,3 – varav VA- och renhållningsabonnenter 21,4 14 432,1 447,2 423,3 460,9 – varav upplupna löner 23,3 25,8 – varav semesterlöneskuld 180 175,8 – varav arbetsgivaravgifter 68,2 70,8 – varav upplupen pensionskostnad för avgiftsbestämd del 89,6 93,3 Summa kortfristiga skulder 743 767 1 094 949 Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och koncern Leverantörsskulder Upplupna kostnader 59 EKONOMISK REDOVISNING Not 24, Borgensåtagande Miljoner kronor Kommunen Koncernen 2013 2014 2 151,2 2 338,0 Bostadsförsörjning 55,5 Föreningar 16,1 Kommunägda företag, Eksta Bostads AB 2013 2014 58,5 55,5 58,5 15,0 16,1 15 0,3 0,3 72 74 Övriga bolag Summa borgensåtagande 2 223 2 412 Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidatisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Alla 280 kommuner som per 2014 12 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvar mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelsen. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungsbackas ansvar enligt borgensförbindelsen kan noteras att per 2014 12 31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 miljoner kronor och totala tillgångar till 290 730 miljoner kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 578 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 504 miljoner kronor. 60 EKONOMISK REDOVISNING Investeringar och exploatering Investeringar Kungsbacka kommun fortsätter satsa på investeringar i lokaler och infrastruktur för att möta befolkningstillväxten. Under 2014 hade kommunen nettoinvesteringar på rekordhöga 614 miljoner kronor. Även i kommande planeringsperiod har kommunen en hög investeringsvolym i kommunala anläggningar, och stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur planeras. Under 2014 investerade Kungsbacka kommun för netto 614 miljoner kronor. Brutto uppgick investeringarna till 766 miljoner. Bland årets investeringar ingår köp av Kollaskolorna för drygt 300 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 760 miljoner, vilket innebär en avvikelse på 146 miljoner kronor mellan nettoinvesteringar och investeringsbudgeten. Den stora budgetavvikelsen beror främst på projekt som pågår över årsskiftet. Stora investeringsprojekt under 2014 Nettoinvesteringar, miljoner kronor Miljoner kronor 1400 1 335 Bokslut 2014 Utfall till och med 2014 Budget totalt -17 -66 -59 1200 Åsa station 1000 Åsa station har byggts av Trafikverket men bekostats av Kungsbacka kommun. Under 2014 har projektet slutredovisats. Fotbollsplaner konstgräs 800 614 600 615 487 400 339 Kungsbacka bredband 304 286 Kungsbackaån 0 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar 2015 2016 Investeringarna delas in i löpande årliga investeringar, lokalinvesteringar, övriga investeringar, exploateringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, till exempel i infrastruktur. Investeringar inom avgiftsfinansierade verksamheten är sådana investeringar som ska finansieras genom verksamhetens intäkter i form av avgifter från brukarna, bland annat vatten- och avloppsavgifter. Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse -51 -57 7 Lokalinvesteringar -416 -494 78 Övriga investeringar Löpande årliga investeringar -124 -170 46 Exploateringar 56 68 -12 Avgiftsfinansierad verksamhet -79 -106 27 -614 -760 146 Netto samtliga investeringar -19 -19 -20 -31 -33 Under 2014 har arbete med översvämningsskydd, stabililitetsåtgärder och sanering av Kungsbackaån genomförts. Första delprojektet är avslutat men kommunen planerar fortsatta åtgärder. 2017 Planerade nettoinvesteringar Gång- och cykelväg Lerkilsvägen Miljoner kronor -8 Utbyggnad av fibernät har under 2014 pågått i flera villaområden, bland annat i Vallda och Frillesås. 200 2011 -9 I Ängås har anläggning av konstgräsplan slutförts under året. I Kullavik och Malevik har konstgräsplaner slutförts men belysning kvarstår. -8 -14 -17 Under året har gång- och cykelväg längs Lerkilsvägen färdigställts. Gång- och cykelväg Valldavägen -22 -26 -16 Under året har gång- och cykelväg längs Valldavägen färdigställts. Kullaviks reningsverk -15 -71 -105 Utbyggnaden av Kullaviks reningsverk påbörjades under hösten 2012 och beräknas slutföras under 2015. Särö idrottshall -10 -12 -8 I Säröskolans idrottshall har det under 2014 pågått installation av nytt fläktrum, ombyggnation av omklädningsrum samt fasadarbeten. Man har även gjort markarbeten på idrottstorget i anslutning till hallen och skolan. Ängås klubbhus -16 -18 -19 Vid Ängåsvallen har under 2014 klubbstuga med omklädningsrum färdigställts. Gamla Kollaskolan -95 -95 Inköp av Gamla Kollaskolan från Eksta Nya Kollaskolan -219 -1 -226 Inköp av Nya Kollaskolan från Eksta samt egna investeringar i inredning och utrustning till skolan. Kolla Parkstads förskola -14 -40 -42 Under 2014 färdigställdes en ny förskola i Kolla Parkstad med sex avdelningar. 61 EKONOMISK REDOVISNING Exploatering Stadsdelen Björkris Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostads- och verksamhetsområden. I Björkris exploateras ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren 2009. Under 2014 har delar av intäkterna för de sista tomterna kommit in, byggstart för dessa planeras till 2015 och 2016. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år, vilket gör att slutredovisning för många av projekten ligger flera år framåt i tiden. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering & Exploatering. Miljoner kronor Björkris bostads område Kolla parkstad Valand Verksamhets områden Övriga exploateringsområden Summa exploateringsredovisningen Netto utfall före 2014 Inkomster 2014 Utgifter 2014 Resultat 2014 Netto utfall till och med 2014 18 10 0 28 -64 31 -18 -50 6 54 -9 52 0 -16 4 -1 0 -13 17 0 -20 3 -5 -38 100 -47 55 -40 Kolla Parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. Första etappen beräknas vara färdig under 2015. Kvarteret Valand Kvarteret Valand är en del av projektet Väster om ån som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Avtal om genomförande och marköverlåtelse av kvarteret Valand har tecknats och kommunen redovisade under 2014 en vinst för markförsäljning i projektet. Verksamhetsområden Planering pågår för flera verksamhetsområden bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås Äskatorp. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och har startat exploatering är bland annat Tölö Ängar II, Särö centrum och Aranäs etapp 3. 62 EKONOMISK REDOVISNING Nämnderna Byggnadsnämnden Miljoner kronor Kommentarer till verksamhet och utfall Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Intäkter 19,3 19,4 21 Kostnader -31,7 -34,8 -36,3 Netto -12,4 -15,4 -15,3 Budget, netto -15 -16,2 -16,7 Avvikelse 2,6 0,8 1,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden redovisar ett överskott på 1,4 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen består framför allt av lägre personalkostader som beror på att det under året funnits vakanta tjänster som nu är tillsatta. Inom nämnden finns ett pågående driftsprojekt för en ny kartplattform, där outnyttjad budget på 0,4 miljoner kvarstår. Nämnden redovisar ett överskott om 3,4 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner är budgetmedel som ska återredovisas. Det innebär ett faktiskt resultat om +2,2 miljoner. De medel som ska återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik, medel för avskrivningar och internränta för vissa specifika investeringsprojekt som försenats. Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader. I nämndens planering för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2,2 miljoner kronor som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Kostnader för personal visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten varit vakant 50 procent under senare delen av året har bidragit till överskottet, men även korttidsvakanser. Ett arbete med att minska förbrukningen av el och fjärrvärme, tillsammans med att 2014 varit ett varmt år, innebär att nämnden redovisar ett överskott för de kostnaderna. Investeringar Investeringar Miljoner kronor Utfall 2014 Miljoner kronor Budget 2014 Avvikelse Inkomster Inkomster Utgifter Utgifter -0,12 -0,18 0,06 Netto -0,12 -0,18 0,06 Netto Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 0,1 0 0,1 -16,1 -25,6 9,5 -16 -25,6 9,6 Kommentarer till investeringar Kommentarer till verksamhet och utfall Det har under året gjorts inköp av inventarier till omflyttning inom nuvarande lokaler. Fritid & Folkhälsa Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 31,5 31,7 32,1 Kostnader -130,4 -136,6 -137,6 Netto -98,9 -104,9 -105,5 Budget, netto -101,6 -106,5 -108,9 2,7 1,6 3,4 Intäkter Avvikelse Nämnden redovisar ett överskott om 9,6 miljoner kronor varav 9 miljoner avser omklädningsrum i Malevik som inte påbörjats. Årets investeringar avser bland annat: • utbyte av allvädersbanor på Tingbergsvallen • elgräsklippare • konstgräsplan i Malevik • anläggning av aktivitetsytor i olika bostadsområden och kommundelar • ny toalett vid Lerkils badplats • inventarier till allaktivitetshuset Galaxen i Onsala 63 EKONOMISK REDOVISNING Funktionsstöd Miljoner kronor Förskola & Grundskola Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 66,5 72,3 73,4 Kostnader -367,7 -400,9 -434,8 Kostnader Netto -301,1 -328,6 -361,4 Netto Budget, netto -300,1 -328,8 -355,5 -1 0,2 -5,9 Intäkter Avvikelse Miljoner kronor Intäkter Budget, netto Avvikelse Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 158,5 155,3 158,4 -1 681,3 -1 734,7 -1 769,7 -1 522,8 -1 579,4 -1 611,3 -1 513,9 -1 580,8 -1 627,7 -8,9 1,4 16,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden för Funktionsstöd redovisar 2014 ett underskott på 5,9 miljoner kronor. Kostnaderna 2014 har ökat med knappt 33 miljoner jämfört med 2013. Det beror på ökade volymer, framförallt inom köpt verksamhet och personlig assistans samt två nystartade gruppbostäder och löneökningar. Personlig assistans redovisar ett underskott på sex miljoner kronor. Personlig assistans i egen regi redovisar ett underskott på 4,4 miljoner och i extern regi ett underskott på 1,6 miljoner. Boendeverksamheten redovisar ett överskott på drygt 5 miljoner vilket delvis kan härledas till tomma platser under året. Insatsen avlösarservice och ledsagarservice redovisar ett överskott på 2 miljoner kronor. Det beror på att ett par stora ärenden har övergått till personlig assistans. Köpt verksamhet redovisar ett underskott på 12,7 miljoner jämfört med 2013. För åren 2012–2014 har kostnaden för köpt verksamhet överstigit beslutad tilldelning från kommunfullmäktige med 10 miljoner kronor. Avvikelsen 2012 var -0,6 procent, 2013 0,1 procent och nu 2014 1,0 procent. Det mycket positiva resultatet 2014, 16,4 miljoner kronor, utgörs av överskott intäkter på nästan 10 miljoner och överskott driftsbudget för kostnader på drygt 6 miljoner. Överskottet på intäktssidan består av dold moms, ersättning från Migrationsverket samt statsbidrag för elevhälsa, lärarlyftet, karriärtjänster och skapande skola. Dessutom ersättning över budget från Gymnasie & Vuxenutbildning för modersmål och ej budgeterade interna intäkter från Service för att täcka kostnader för Furulidproblematiken. Överskottet på kostnadssidan utgörs av kapitalkostnader som uppgår till drygt 6 miljoner. Verksamhetens övriga kostnader är i balans med budget. Investeringar Miljoner kronor Investeringar Miljoner kronor Inkomster Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2014 Budget 2014 0,0 Avvikelse 0,0 Utgifter -10,7 -14,8 4,1 Netto -10,7 -14,8 4,1 Inkomster Utgifter -2,5 -3,7 1,2 Netto -2,5 -3,7 1,2 Kommentarer till investeringar Funktionsstöd redovisar ett överskott på drygt 1,2 miljoner kronor. Överskottet beror på att planerad verksamhet för 2014 har försenats. 64 Kommentarer till investeringar De investeringsmedel som nämnden förfogar över används framför allt till inventarier. Investeringarna i datautrustning har minskat. I IKT-strategin ingår numera leasing av data utrustning och köp av Ipads. Ipad finansieras med driftbudgetmedel eftersom de inte räknas som investering. EKONOMISK REDOVISNING Gymnasie & Vuxenutbildning Miljoner kronor Intäkter Kostnader Netto Budget, netto Avvikelse Individ & Familjeomsorg Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 107,3 113,9 124,8 -552,6 -548,5 -535,0 -445,3 -434,6 -410,2 -432,7 -429,7 -412,9 -12,6 -4,9 2,7 Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 26 32,6 48,7 Kostnader -203,4 -206,6 -240,4 Netto -177,4 -174 -191,7 Budget, netto -173 -176,4 -185 Avvikelse -4,4 2,4 -6,7 Intäkter Kommentarer till verksamhet och utfall Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden har under 2014 haft mer intäkter än föregående år. Dessa intäkter gäller främst försäljning till andra kommuner och försäljning av utbildning. Nämnden har haft mindre kostnader under 2014 än 2013, vilket beror på färre elever i gymnasieverksamheten än tidigare. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 2,7 miljoner kronor. Det innebär en avvikelse på 0,7 procent. Den största enskilda posten beror på att förvaltningen inte har investerat i den budgeterade volymen. En orsak till att investeringsvolymen inte blivit så stor som prognostiserats beror på att bärbara datorer inte längre får köpas och redovisas som investering utan dessa återfinns i stället bland driftskostnaderna. En annan orsak till överskottet är att fler elever inom gymnasieverksamheten har valt att gå i våra kommunala skolor. Gymnasiesärskolan gör ett överskott, vilket beror på att elevunderlaget i år inneburit att det gått att optimera arbetet. Nämnden redovisar ett underskott på 6,7 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att ersättningarna från Migrationsverket inte räcker till för att finansiera verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar. Försörjningsstödet har minskat. Däremot har kostnaderna för institutionsvård för barn och unga fördubblats jämfört med året innan, på grund av allt större problem med narkotika i kommunen samt behov av utveckling av behandlingsmetoder på hemmaplan. Turbulensen inom förvaltningen har också påverkat kostnadsutvecklingen genom avgångsvederlag och inhyrda konsulter. Investeringar Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utgifter -0,5 -0,6 0,1 Netto -0,5 -0,6 0,1 Miljoner kronor Inkomster Avvikelse Kommentarer till investeringar Inkomster Utgifter -5,3 -6,7 1,4 Netto -5,3 -6,7 -1,4 Kommentarer till investeringar Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på cirka 1,4 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att man inte investerat i datautrustning i den takt som det var tänkt. Under året har investeringar gjorts i datorer, maskiner, inventarier och fastigheter. Investeringarna avser inventarier till förvaltningens kontorslokaler samt till nya boendet i Anneberg för ensamkommande barn och ungdomar. Avvikelsen beror på viss återhållsamhet då förvaltningens samtliga lokaler ses över. Kommunfullmäktige Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 0,1 0,1 0 Kostnader -2,3 -2,5 -2,2 Netto -2,2 -2,5 -2,2 Budget, netto -2,6 -2,6 -2,6 Avvikelse 0,4 0,1 0,5 Intäkter Kommentarer till verksamhet och utfall Kommunfullmäktige har ett resultat för året om -2,2 miljoner kronor vilket ger en positiv budgetavvikelse på 0,5 miljoner. Avvikelsen beror delvis på att ett sammanträde varit inställt under året och att alla sammanträden varit förlagda till ordinarie kommunfullmäktigesal. 65 EKONOMISK REDOVISNING Kultur & Turism Miljoner kronor Kommunstyrelsen Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 9,7 9 9,3 Kostnader -67,3 -67 -67,4 Netto -57,6 -58 -58,1 Budget, netto -57,4 -59,6 -60,5 Avvikelse -0,2 1,6 2,4 Intäkter Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden redovisar ett överskott om 2,4 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner är budgetmedel som ska återredovisas. Det innebär ett faktiskt resultat om +1,2 miljoner vilket är en avvikelse på 2 procent. Överskottet beror dels på vakanser på strategiska positioner inom förvaltningen, dels på att alla investeringar inte genomförts och många inköp skett sent under året. Nämndens verksamheter har kunnat genomföra planerade utvecklingsprojekt inom befintlig budget. Investeringar Miljoner kronor Verksamhet Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Intäkter 40,1 101,4 70,7 Kostnader -118 -140,2 -142,4 -77,9 -38,8 -71,7 Budget, netto -127 -135,2 -123,8 Avvikelse 49,1 96,4 52,1 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 1,4 1,1 -1 -112,3 -114,1 -117,2 -110,9 -113 -118,2 -112,3 -110,3 -115,2 1,4 -2,7 -3,1 Netto Övrigt Miljoner kronor Intäkter Kostnader Netto Budget, netto Avvikelse Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Kommentarer till verksamhet och utfall Inkomster Utgifter -4,1 -7,8 3,6 Netto -4,1 -7,8 3,6 Kommentarer till investeringar Nämnden redovisar ett överskott om 3,6 miljoner kronor. Delar av överskottet gäller pågående projekt som ska slut föras under 2015. Bland årets investeringar märks: • en bokbil, som är en utveckling av biblioteksverksamhet till kommunens förskolor och äldreboenden • teknisk utrustning för att utveckla konceptet mer-öppet att även omfatta Fjärås bibliotek • inköp av en mobil ljud- och ljusanläggning • inköp av konst till Vallda idrottshall • den konstnärliga utsmyckningen av nya Kollaskolan har påbörjats • löpande utbyte av inventarier och teknisk utrustning De resurser som behövts för att genomföra uppdraget och bidra till måluppfyllnad har kostat 260 miljoner kronor. Tillsammans med reavinster från exploateringar och övriga intäkter ger det ett resultat om -190 miljoner. I jämförelse med budget ger det en avvikelse med +49 miljoner. Den främsta orsaken hänförs till exploateringens reavinster från försäljningar med 55 miljoner. Återstående -6 miljoner beror på att finansieringen av Kungsbacka 2020 från övriga nämnders resultatfonder är budgeterad medan den posten redovisas separat. Det jämförbara utfallet är i enlighet med budget men har ett antal både negativa och positiva poster. De största negativa avvikelserna är bostadsanpassningsbidraget, -6 miljoner, och överförmyndarverksamheten som behövt mer resurser än planerat, -1 miljon. Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts har också negativ avvikelse med -5 miljoner. Det finns även positiva avvikelser som tar ut de negativa. Räddningstjänsten har lägre pensionskostnader än planerat med +2 miljoner och lägre kostnader inom kvalitetsarbetet och kansli. Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Inkomster 101,2 122,7 -21,5 Utgifter -63,6 -90,1 26,5 Netto 37,6 32,6 5 Miljoner kronor Kommentarer till investeringar Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för 2014 uppgår till +38 miljoner och gäller främst investeringar i infrastruktur 66 EKONOMISK REDOVISNING och exploateringsprojekt inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Planering & Exploatering. Investeringarna avser både inkomster och utgifter, då exploateringsprojekten genererar inkomster i form av markförsäljningar och bidrag för infrastruktur. Stora projekt som pågått under året är Åsa station samt exploateringsprojekten i kvarteren Björkris, Kolla och Valand. Investeringar Kommunrevisionen Kommentarer till investeringar Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Intäkter 0 0 0 Kostnader -2,2 -2,2 -2,2 Netto -2,2 -2,2 -2,2 Budget, netto -2,2 -2,2 -2,3 Avvikelse 0 0 0,1 Budget 2014 Avvikelse Utgifter -0,08 0,08 Netto -0,08 0,08 Miljoner kronor Inkomster Nämnden för Miljö & Hälsoskydd har en mycket liten investeringsbudget eftersom det saknas fasta tillgångar såsom. Inga investeringar har genomförts under 2014. Service Miljoner kronor Intäkter Kommentarer till verksamhet och utfall Kommunrevisionen redovisar en avvikelse jämfört med budget med 0,1 miljoner kronor. Överskottet beror på färre sammanträden än planerat. Kostnader Miljö & Hälsoskydd Avvikelse Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 6 8,9 10,6 Kostnader -14,7 -16,4 -19,9 Netto -8,7 -7,5 -9,3 Budget, netto -9,2 -8,5 -8,7 Avvikelse 0,5 1 -0,6 Intäkter Utfall 2014 Kommentarer till verksamhet och utfall I jämförelse med tidigare år syns det tydligt att förvaltningen växt kraftigt. Jämfört med 2013 har intäkterna ökat med 1,7 miljoner kronor och kostnaderna med 3,5 miljoner. Intäktsökningen beror på att taxemodellen som infördes 2013 nu fått full effekt. Kostnadsökningen förklaras av att 2013 års rekryteringar nu får helårseffekt, samt av nyrekryteringarna 2014. Förvaltningen bedömer att personalstyrkan från och med 2015 äntligen är i balans med behovet. Intäkterna är lägre än budget, -0,3 miljoner, på grund av minskade rörliga intäkter. Detta beror på att Kungsbacka 2020 även i år tagit mycket tid samt att bemanningen först i slutet på året varit komplett. Kostnaderna är högre än budget, -0,3 miljoner kronor. Detta förklaras främst av högre kostnader för rekrytering, administrativa tjänster samt kundförluster än budgeterat. Netto Budget, netto Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 748,8 786,7 799,6 -758,8 -802,1 -829,8 -10 -15,4 -30,2 -17,3 -19,2 -28,8 7,3 3,8 -1,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Avvikelsen mellan åren beror på pris- och löneuppräkning samt ökad produktion och förändrade beställningar. Årets totala avvikelse är ett underskott jämfört med budget på -1,4 miljoner kronor. För de administrativa serviceområdena är avvikelsen -2,4 miljoner. Underskottet beror på juridiska kostnader som belastat Upphandling i samband med en rättslig tvist samt att Medborgarservice haft ofinansierade kostnader för Kungsbacka direkt. Fastigheter redovisar ett överskott på 6,5 miljoner som beror på pågående projekt, minskade energikostnader samt ökade intäkter för nya objekt. Måltider har ett underskott på -6,1 miljoner kronor på grund av lägre intäkter från Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg för minskad produktion. IT har ett överskott på 2,3 miljoner kronor för telefoni. Investeringar Miljoner kronor Inkomster Utfall 2014 Budget 2014 0,1 Avvikelse 0,1 Utgifter -443,1 -490,4 47,3 Netto -443 -490,4 47,5 Kommentarer till investeringar Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 442,9 miljoner kronor. Under året köptes den nybyggda Kollaskolan samt den gamla Kollaskolan. Kolla Parkstads förskola färdigställdes. På Ängåsvallen färdigställdes klubbstuga inklusive 67 EKONOMISK REDOVISNING omklädningsrum. Tillfälliga paviljonglösningar skapades i Åsa, vid Fjordskolan, Ekenässkolan och Frillesåsskolan. På Rydets idrottshall har takförstärkning och tillbyggnad för panncentral avslutats. I Säröskolan idrottshall pågår bland annat installation av nytt fläktrum, ombyggnad av omklädningsrum, fasad arbeten och markarbeten på idrottstorget. Valnämnden Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 0 0 2,32 Kostnader -0,09 -0,13 -5,28 Netto -0,09 -0,13 -2,96 Budget, netto -0,18 -0,18 -3,19 Avvikelse 0,09 0,05 0,22 Intäkter Det så kallade supervalåret 2014 är till ända. Den totala kostnaden för att genomföra valet och den ordinarie politiska verksamheten har varit 5,3 miljoner kronor. Det tillsammans med statsbidragsintäkter för genomförande av valet på 2,3 miljoner ger ett resultat på -3 miljoner. I förhållande till budget ger det en positiv avvikelse med 0,2 miljoner kronor. Både statsbidrag och kostnader har varit högre än budgeterat. Det är främst kostnader för projektledning och valadministration som har ökat, men som kompenserats genom högre statsbidrag. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 90 92 95,7 Kostnader -752 -772,4 -811,7 Netto -662 -680,4 -716 -650,4 -685,8 -737,4 -11,6 5,4 21,4 Budget, netto Avvikelse Kommentarer till verksamhet och utfall Årets totala avvikelse är 2,9 procent av budgeten. Resultatet grundar sig på flera poster inom de olika verksamheterna. Överskottet avser främst driftsmedel för de 24 platser som stängts under året för om- och tillbygganden av Åsa äldreboende. De beviljade hemtjänsttimmarna var 7 700 timmar lägre än budgeterat under året och utfallet för entreprenader och parboenden blev lägre än förväntat. Äldreomsorgen har under året utfört bistånd till nästan 2 200 kommuninvånare. Cirka 1 300 av dessa äldre är inskrivna i den kommunala hemsjukvården. Utöver detta har äldreomsorgen flera insatser och aktiviteter som inte kräver något beslut, som till exempel träffpunkterna och anhörigstödet. 68 Budget 2014 Avvikelse Utgifter -5,8 -13,1 7,3 Netto -5,8 -13,1 7,3 Inkomster Kommentarer till investeringar Löpande investeringar gäller främst återinvesteringar och grundutrustning till äldreboenden. Här har 4,2 miljoner kronor tagit i anspråk av 4,8 miljoner som var budgeterat. För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att upphandlingen av nytt verksamhetssystem är försenad till 2015 och tidsregistreringssystemet inte införts under året. Inventarier till nybyggnaden på Åsa äldreboende har köpts in under året, budget för detta projekt finns från 2015. Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 0,1 0,2 0,1 Kostnader -1,2 -1,6 -1,9 Netto -1,2 -1,4 -1,7 Budget, netto -1,3 -1,3 -1,4 Avvikelse 0,1 -0,1 -0,4 Intäkter Kommentarer till verksamhet och utfall Äldreomsorg Intäkter Utfall 2014 Miljoner kronor Överförmyndarnämnden Kommentarer till verksamhet och utfall Miljoner kronor Investeringar Det har varit ett händelserikt år med ökade behov av gode män och ställföreträdare, inte minst i samband med att antalet ensamkommande barn har ökat. Det ekonomiska utfallet är -1,7 miljoner kronor vilket ger en negativ budgetavvikelse med -0,4 miljoner. Avvikelsen hänförs främst till det ökade behovet av gode män och ställföreträdare. EKONOMISK REDOVISNING Teknik Skattefinansierad verksamhet Miljoner kronor Intäkter Kostnader Netto Budget, netto Avvikelse Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 16,5 21,2 28,3 -106,5 -109,9 -132,2 -90 -88,6 -104 -90,5 -91,9 -109,3 0,5 3,2 5,3 Kommentarer till verksamhet och utfall Den skattefinansierade delen av Teknik redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,3 miljoner kronor. Avvikelsen beror på lägre kostnader och ökade intäkter. Personalkostnaderna har varit lägre på grund av vissa tillfälliga vakanser. Endast 5,3 av de 8,3 budgeterade miljonerna användes till sanering av Kungsbackaån. Planerade underhållsarbeten inom gata och park har blivit försenade. De högre intäkterna beror på ökade intäkter för byggledning, parkering samt intern försäljning. Investeringar Miljoner kronor Inkomster Utfall 2014 Budget 2014 17,7 Avvikelse 17,7 Utgifter -102,8 -103,7 0,8 Netto -85,2 -103,7 18,5 Kommentarer till investeringar Årets utfall visar en avvikelse mot budget med 18,5 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror främst på tre projekt som blivit försenade. Gång- och cykelväg utmed Guntoftavägen visar ett överskott på 5,5 miljoner för 2014 och projektet fortsätter 2015. Gång- och cykelväg Björkris–Anneberg visar ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Projektet är påbörjat och kommer att fortsätta under 2015. Gång- och cykelväg Kläppavägen visar ett överskott på 4,2 miljoner och kommer att fortsätta under 2015. 69 EKONOMISK REDOVISNING Avgiftsfinansierad verksamhet Kungsbacka bredbandsnät Renhållning Kungsbacka bredbandsnät redovisar för 2014 ett resultat före bokslutsdisposition på 0,4 miljoner kronor, vilket gör det möjligt att minska tidigare års ackumulerade underskott. Enligt budgeten skulle 2014 års överskott vara 0,5 miljoner kronor. Avvikelsen från budgeten är därmed negativ med 0,1 miljoner. Avvikelsen beror framför allt på att kostnaderna varit lägre än budgeterat. Vi har ersatt radiolänkar med fiber, vilket ger en besparing på grund av lägre driftskostnader för fiber. Intäkterna har ökat på grund av att fler har anslutit sig till bredbandsnätet. Renhållning redovisar för 2014 ett underskott före bokslutsdisposition på -5,5 miljoner kronor. Ett underskott var budgeterat för att minska verksamhetens ackumulerade överskott, men underskottet blev 3,3 miljoner lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på en engångsintäkt på 5,4 miljoner för en omlastningsstation från Renova i samband med att kommunen bytte entreprenör. Under 2011 flyttades Kungsbacka bredbandsnät till nämnden för Teknik och redovisades då som en del av den skatte finansierade verksamheten. Från och med 2012 redovisas verksamheten som en avgiftsfinansierad verksamhet. Resultaträkning Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 7,9 11,1 11,5 Personalkostnader -0,8 -1,3 -1 Övriga kostnader -4,9 -5,5 -5,8 Kapitalkostnader -3,2 -4 -4,3 Resultat före bokslutsdisposition -1 0,2 0,4 Överfört till ackumulerat resultat 1 -0,2 -0,4 Årets resultat 0 0 0 Intäkter Intäkterna i övrigt går neråt. Detta beror på att andelen matavfallsabonnenter ökat och nu är uppe i cirka 80 procent mot beräknade 65 procent. Varje matavfallsabonnent får en lägre avgift på cirka 800 kronor. Verksamhetens kostnader har varit något högre jämfört med budget, främst beroende på entreprenörsbytet från Renova till Ragnsells som gav extra kostnader i upphandlingen och övergången. Resultaträkning Miljoner kronor Intäkter Miljoner kronor Inkomster Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 53,1 48,2 42,6 46,5 Personalkostnader -2,5 -2,5 -2,3 -1,5 Övriga kostnader -47,2 -48,2 -47,3 -49,2 Kapitalkostnader -0,8 -0,9 -0,9 -1,2 2,7 -3,3 -7,9 -5,5 -2,7 3,3 7,9 5,5 0 0 0 0 Resultat före boksluts disposition Överfört till ackumulerat resultat Investeringar Utfall 2011 Årets resultat Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 1,4 2,3 3,3 Utgifter -14,8 -14,7 -22,7 Netto -13,4 -12,4 -19,4 Årsbudget -17,7 -17,3 -18,9 Inkomster 0 0 0 0 4,3 5 -0,5 Utgifter -1,6 -2,4 -1,7 -1 Netto -1,6 -2,4 -1,7 -1 Årets resultat/ avvikelse Avvikelsen mot budget beror på den stora utbyggnaden av fibernät som kommit igång i flera villaområden, bland annat i Vallda och Frillesås. Inkomsternas underskott beror på att man börjat med flera stora jobb under hösten och vintern och dessa intäkter kommer under 2015 när jobben är färdiga. 70 Investeringar Miljoner kronor Årsbudget Årets resultat/ avvikelse Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 -3 -2,1 -11 -1,7 1,4 -0,3 9,3 0,7 Under 2014 har vi investerat i nya glascontainrar, ny våg till Barnamossen och containrar till Klovsten. Renhållningen hade ingen investeringsbudget under 2014 utan fick ta av de skattefinansierade löpande investeringarna för att kunna lösa de akuta problemen. EKONOMISK REDOVISNING Vatten och avlopp Balansräkning Vatten och avlopp redovisar ett resultat före bokslutsdisposition på -6,1 miljoner kronor. Ett underskott var budgeterat för att minska verksamhetens ackumulerade överskott. Underskottet blev dock 2,1 miljoner högre än budgeterat. Detta beror bland annat på minskade intäkter på grund av att anslutningsintäkter kommer när anslutningar är färdiga. Kullaviks reningsverk är färdigbyggt och intrimning av processen pågår. VA-saneringar har genomförts, framför allt i Lerkil. Intäkter 1 Personalkostnader 2014 403,3 517 Maskiner och inventarier 13,2 15 Pågående investeringar 54,1 0 470,6 532,2 4,3 4,2 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa materiella anläggningstillgångar 5 Fordringar 6 31,2 28 -1,1 -1,2 Summa omsättningstillgångar 34,4 31 Summa tillgångar 505 563,2 Osäkra fordringar Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 107,4 114,3 117,7 121,7 -31,1 -32,7 -33,7 -33,3 Övriga kostnader 2,3 -57 -57,4 -61,6 -59,7 Kapitalkostnader 3 -15,1 -24,1 -28,9 -34,8 Resultat före avsättning 4,2 0 -6,5 -6,1 Avsättning för Lerkil fond 0 5,5 6,3 3,8 Resultat före bokslutsdisposition 4,2 5,5 -0,2 -2,2 Förändring fordran/ skuld till VA-abonnenter -4,2 -5,5 0,2 2,2 0 0 0 0 Årets resultat 2013 Förråd Resultaträkning Not Not Omsättningstillgångar Upplösning av Lerkilsfonden har skett med 3,8 miljoner kronor, vilket motsvarar de kapitalkostnader man haft för reningsverket under 2014. Miljoner kronor Miljoner kronor Avsättningar och skulder Avsättningar Lerkil fond 7 Summa avsättningar 0 0 127,5 151,5 362,2 405,7 16,1 13,9 9,5 7,3 Skulder Långfristig skuld, anslutningsavgifter Långfristig skuld till kommunen Kortfristiga skulder 8 Skuld till VA-abonnenter Summa skulder 4 3,8 3,8 Summa avsättningar och skulder 515,6 578,4 505 563,2 Investeringar Miljoner kronor Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 29,6 28,4 38,4 29,1 -106,1 -89,7 -127,5 -87,5 -76,4 -61,3 -89,1 -58,5 Årsbudget -147 -80 122,2 85,8 Årets resultat/ avvikelse 70,6 18,7 33,1 27,3 Inkomster Utgifter Netto Årets utfall visar en avvikelse mot budget med 27,3 miljoner kronor. Detta beror främst på förseningar i tre projekt: • Kullaviks reningsverk visar ett överskott på 7,1 miljoner som kommer att användas nästa år för att slutföra projektet. • överföringsledning Gällinge visar ett överskott på 4 miljoner, även detta projekt kommer att slutföras 2015. • reservvatten från Mölndal har påbörjats och kommer att fortsätta 2015. Överskottet på 11,6 miljoner beror på att tillståndsprocessen dragit ut på tiden. 71 EKONOMISK REDOVISNING Not 1, verksamhetens intäkter Not 5, materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2013 2014 Brukningsavgifter 103,2 107,7 Brukningsavgifter, interna 4,4 5,3 Övriga intäkter 2,7 0,5 Periodiserad inkomst och ränta 7,2 8,2 Summa verksamhetens intäkter Miljoner kronor 121,7 2014 330,2 423,9 91,7 115 Anläggningar vatten och avlopp Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 117,5 2013 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde -18,6 -21,9 403,3 517 13,4 14,4 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning. Rekommendationen innebär att inkomster från avgifter, bidrag och försäljning ska periodiseras. Denna rekommendation tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade inkomster. Finansiella intäkter redovisas från och med 2013 under intäkter, tidigare år reducerade istället övriga kostnader. För jämförelse har även 2011 och 2012 uppdaterats. 1 2 -1,2 -1,4 13,2 15 Ingående bokfört värde 5,3 0 Nyanskaffning 49 0 Årets avskrivningar -0,2 0 Utgående bokfört värde 54,1 0 Summa materialla anläggningstillgångar 470,6 532,2 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående investeringar Not 2, övriga kostnader Miljoner kronor 2013 2014 Entreprenad-, material och konsultkostnader 23 10,5 Interna kostnader 9,9 11 Övriga kostnader 28,7 Summa övriga kostnader 61,6 Miljoner kronor Kundfordringar 2013 2014 29,9 26,3 Förutbetalda kostnader 0,6 0,5 38,2 Upplupna intäkter 0,7 1,2 59,7 Summa kortfristiga fordringar 31,2 28 2013 2014 Övriga interna kostnader fördelas med fördelningsnycklar. De interna kostnaderna gäller köp från förvaltningarna Service och Teknik. Direkta kostnader används där det är möjligt. Finansiella intäkter redovisas från och med 2013 under intäkter, tidigare år reducerade istället övriga kostnader. För jämförelse har även 2011 och 2012 uppdaterats. Not 3 Tidigare redovisades endast avskrivningar separat, internräntan ingick under övriga kostnader. För jämförelse har även 2011 och 2012 uppdaterats. Not 4 Från och med 2010 ändrades redovisningen av VA-verksamhetens resultat i enlighet med RKR:s rekommendationer. Det innebär att i samband med årsbokslutet regleras överoch underskott mot skuldkonto på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid visar ett nollresultat. 72 Not 6, kortfristiga fordringar Not 7, fond för Lerkils reningsverk Miljoner kronor Ingående bokfört värde 10,1 3,8 Avsättningar under året -6,3 -3,8 Summa fond för Lerkils reningsverk 3,8 0 2013 2014 Kortfristig skuld, kommunen 3,1 4,5 Leverantörsskulder 3,4 2,6 Moms och särskilda punktskatter 8,5 6,8 Not 8, kortfristiga skulder Miljoner kronor Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder 1,1 0 16,1 13,9 EKONOMISK REDOVISNING Den samlade kommunala verksamheten Koncernen Kungsbacka kommun består förutom av själva kommunen av koncernföretag, samägda uppdragsföretag och entreprenadföretag. Den här sammanställningen ger en bild av den samlade kommunala verksamheten. Koncernföretagen Fastighets AB S:ta Gertrud är ett vilande helägt bolag. Årsredovisning för Fastighets AB S:ta Gertrud 2014 Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i Kungsbacka kommun och erbjuda hyresgästerna möjligheter till boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt inslag i kommunens ambitioner att tillhandahålla bostäder för alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden. Eksta ska samverka med kommunens förvaltningar och vara en resurs i genomförandet av dessa ambitioner. Eksta ägs av kommunen till 100 procent. Eksta Bostads AB har till uppgift att köpa och sälja fastig heter för att bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter. Bolaget kan undantagsvis bygga lokaler där det drivs kommunal verksamhet, kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning och till hyresfastigheterna hörande kommersiella lokaler, samt bygga och sälja bostadsrätter. Eksta producerar även energi till externa kunder i de områden där bolaget har energiproduktionsanläggning för egna fastigheter, och där det är det mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen. Eksta kan också bygga småhus för försäljning. Årsredovisning för Eksta Bostads AB 2014 Stiftelsen Tjolöholm äger Tjolöholms gods. Kungsbacka kommun är stiftelsens huvudman. Stiftelsens uppdrag är att förvalta och utveckla egendomen till ett västsvenskt turistmål med utgångspunkt i områdets värdefulla naturoch kulturvärden. Stiftelsen Tjolöholms verksamhet består av kultur- och programverksamhet, skötsel av slottsträdgård, park och naturområden, evenemang i egen regi, uthyrning av mark och byggnader, servering till allmänheten samt festoch konferens-verksamhet. Årsredovisning för Stiftelsen Tjolöholm 2014 Bokslut för Stiftelsen Tjolöholm 2014 Hallwan AB är ett bolag som bildats av kommunerna Kungsbacka, Hylte, Laholm och Halmstad för att ha hand om den frekvens för bredbandskommunikation via radiolänk som Post- och telestyrelsen delat ut. Kungsbacka kommun äger 25 procent av bolaget. Inga väsentliga händelser har skett under året. Årsredovisning för HallWan AB 2014 Kungsbacka Innerstads AB ägs till en tredjedel var av Kungsbacka kommun, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB samt Köpmannaföreningen Kungsbacka Innerstad. Syftet är att förvalta och utveckla Kungsbackas innerstad som en socialt levande mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats för dem som bor, arbetar, besöker och verkar i innerstaden. Innerstaden ska utvecklas genom att i första hand tillvarata och utveckla sin småskalighet och unika karaktär. Kommunala uppdragsföretag De kommunala uppdragsföretagen omfattar enligt Rådet för Kommunal Redovisnings definition samägda företag och entreprenadföretag, där kommunen inte har betydande inflytande, det vill säga har mindre än 20 procent av röstetalen. DE STORA UPPDRAGSFÖRETAGEN I KUNGSBACKA Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är ett kommunalförbund bildat av kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Kungsbackas andel är 9,05 procent. Räddningstjänstens verksamhet omfattar bland annat ansvar för räddningstjänsten inom medlemskommunernas geografiska område, att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder och att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och sotning av fasta förbränningsanordningar uppfylls. Förbundsstyrelsen har gett förbundsdirektören i uppdrag att utreda eventuell framtida förändring av förbundets medlemsavgiftskonstruktion samt lämna förslag till hanteringsordning och finansieringsmodell vid eventuell anslutning av ytterligare medlemskommuner. Förbundsdirektören har haft ute alternativa modeller på remiss hos medlemskommunerna. Förbundet återkommer med beslut. Entreprenadföretag Äldreboende är den verksamhet inom kommunen som har driftsentreprenader. 44 procent av permanenta platser inom äldreboende drivs i entreprenadform. 73 EKONOMISK REDOVISNING Aleris AB driver Kolla äldreboende. Humana AB driver äldreboendet Blåvingevägen 33 i Vallda. Företaget tog över driften av Ekhaga äldreboende den 1 april 2014. Vardaga tog över driften av Vickans äldreboende den 1 april 2014. Caretech AB driver mottagning av trygghetslarm sedan 14 april 2014. Konkurrensprövning och alternativa driftformer Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Alternativa driftformer finns i form av kundval, bidragsfinansierad enskild verksamhet och verksamhetsentreprenader. Kundval innebär att kommunen fastställer en kostnad och godkänner leverantörer, som sedan kunden kan välja bland för att utföra tjänsten. Koncernen Kungsbacka kommun 2014 Koncernföretag Miljoner kronor Omsättning Kungsbacka kommun Intresseföretag Eksta Bostads AB Stiftelsen Tjolöholm Fastighets AB S:ta Gertrud Kungsbacka Innerstads AB 2,1 0,1 0,1 0,4 0,3 0,3 0,2 0,1 0,1 4 576 341 20,3 Tillgångar 4 673,1 3 236 23,3 Skulder 1 627,4 2 903,9 9,4 Eget kapital och obeskattade reserver 1 236,8 285,3 13,8 179,3 6,3 -0,3 -0,2 0,6 Årets resultat 0,1 Bidrag, tillskott och utdelningar Ägartillskott Inga givna eller mottagna Koncern- och driftbidrag -7,8 0 7,2 Utdelning 1,5 -1,5 0 - Säljare 22 95,3 0,1 - Köpare 95 20,6 1,8 Kostnader, intäkter och skulder Försäljning Lån Borgen 74 Inga givna eller mottagna -2,3 2,3 HallWan AB Revisorernas redogörelse Granskning av mindre inköp Granskningen visade att den interna kontrollen generellt är god och att inköp sker med hänsyn till affärsmässighet och konkurrens. Kommunen har skriftliga rutiner för hur inköp av varor och tjänster ska hanteras. Vidare noterades att inköp från ramavtal inte alltid sker från de ramavtal som finns samt att leveranskvittens/mottagningskvittens i tre fall skett av samma person som godkänt inköpet. Kommunens nämnder rekommenderas bl.a. att säkerställa att gällande interna riktlinjer för representation efterföljs samt att avrop från ramavtal sker i de fall ramavtal finns. Nämnderna rekommenderas även säkerställa att det i systemet inte är möjligt att både godkänna en beställning samt att leverenskvittera/mottagningsattestera. Granskning av kommunens arbete med bostadsförsörjning Granskningen visade att kommunstyrelsen i stort tillsett att åtgärder vidtagits för att säkerställa bostadsförsörjningen i kommunen. I granskningen framgår att bristande tillgång till kommunal mark och föråldrade detaljplaner är några av kommunens utmaningar för att säkerställa bostadsförsörjningen. Granskningen visade också att roller, ansvar och arbetssätt inte var tydliggjorda och dokumenterade i tillräckligt hög utsträckning. Kommunstyrelsen rekommenderas bl.a. att fortsätta arbeta med att tydliggöra roller, ansvar och arbetssätt inom ramen för bostadsförsörjningsprocessen. En ny översiktsplan bör initieras för att säkerställa att kommunen har en aktuell översiktsplan. Granskning av intern kontroll (fas 1) Granskningen visade att de kommungemensamma anvisningarna för intern kontroll inte tydliggjort organisation, ansvar och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet. En tydlig struktur för internkontrollarbetet är en förutsättning för att kunna säkerställa en tillräcklig intern kontroll. De kommungemensamma anvisningarna ställer inte krav på hur riskidentifiering ska gå till eller att riskerna ska värderas, vilket är grundläggande i ett internkontrollarbete. Kommunstyrelsen rekommenderas bl.a. tillse att det finns en tydlig modell för intern kontroll som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Granskning av intern kontroll (fas 2) Granskningens samlade bedömning var att kommunstyrelsen och granskade nämnder inte säkerställt en tillräck- lig intern kontroll avseende skyddet mot oegentligheter. Varken kommunstyrelsen eller de granskade nämnderna hade genomfört en dokumenterad riskanalys och risken för oegentligheter togs inte systematiskt upp inom ramen för internkontrollarbetet. Kommunstyrelsen och de granskade nämnderna rekommenderas bl.a. tillse att risken för oegentligheter beaktas i arbetet med att tydliggöra hur internkontrollarbetet ska genomföras samt i arbetet med riskidentifiering. Granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling inom nämnden för Kultur & Turism Granskningen visade att det i stort finns en tydlig styrning för inköp och upphandling i kommunen men att nämnden inte tagit fram några förvaltningsspecifika riktlinjer inom området. Vid ett av de kontrollerade inköpen hade offert inte begärts in. Det framgick även två mindre noteringar vid kontroll av attest. Nämnden rekommenderas bl.a. att tillse att det utses en anställd i förvaltningen som får ansvar för hanteringen av förvaltningsspecifika avtal. Nämnden bör också utvärdera om förvaltningsspecifika riktlinjer för inköp och upphandling bör utarbetas. Granskning av IT-revision Granskningen visade att kommunen drivit informationssäkerhetsarbetet framåt sedan en tidigare granskning 2010. Granskningen visade dock att roller och ansvar för informationssäkerhet inte var fastställda och tydliggjorda i arbetsbeskrivningar. Kommunen hade heller inte fastslagit relevanta styrdokument gällande informationssäkerhet och periodisk behörighetsgranskning saknades. Kommunen rekommenderas bl.a. att färdigställa styrande dokument, riktlinjer och instruktioner avseende informationssäkerhet, dokumentera och implementera enhetlig rutin för att periodvis granska behörigheter samt upprätta en kontinuitetsplan för att hantera oförutsedda störningar i verksamhet och IT-stöd. Granskning av nämnden för Miljö & Hälsoskydd Av granskningen framkom att nämnden både tidigare och under 2014 haft en tillsynskuld på grund av att de inte kunnat utföra den tillsyn som de tagit betalt för. Nämnden har åter tagit upp det strategiska utvecklingsarbetet som initierades 2011 men som avstannat under 2012. Den övergripande målsättningen med utvecklingsarbetet är att samtliga tillsynsobjekt ska få tillsyn i enlighet med framta75 gen tillsynsplan. Det saknas dock styrdokument och övrig dokumentation för detta strategiska utvecklingsarbete. Detta bedöms innebära en uppenbar risk för att nämnden inte säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt. För att det strategiska utvecklingsarbetet ska förankras i nämndens mål och uppdrag rekommenderades nämnden bl.a. att upprätta en handlingsplan som beskriver målsättning och strategi med utvecklingsarbetet. Uppföljande granskning Granskningen avsåg uppföljning av fem granskningar som genomfördes 2012 och den samlade bilden var att ansvariga nämnder i stort arbetat utifrån de rekommendationer som lämnades i respektive granskning. Det finns dock rekommenderade åtgärder som ännu inte genomförts. Granskning av delårsbokslutet 2014 En översiktlig granskning av delårsrapporten 2014 har genomförts och rapporterats till kommunfullmäktige. Löpande granskning 2014 Som ett led i årets redovisningsrevision har en löpande granskning av intern kontroll genomförts. Sammanfattningsvis är bedömningen att den interna kontrollen kan förstärkas inom vissa områden. Bokslutsgranskning 2014 I avlämnad revisionsrapport anges att kommunen gör vissa avsteg från lagkrav och rekommendationer, främst i avseende att kommunen valt att redovisa samtliga pensionsförmåner, inklusive pensioner intjänade före 1998, som en avsättning i balansräkningen. Den samlade bedömningen i granskningen är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Övrigt Med anledning av händelseutvecklingen inom nämnden för Individ & Familjeomsorgs verksamhet under 2014 har kommunrevisionen under revisionsåret löpande fört en dialog med förvaltningschef, nämndens presidium och kommundirektör. I dialoger har framkommit att både externa och förvaltningens egna genomlysningar visat på omfattande utvecklingsområden kring ledning och styrning inom förvaltningen. Det finns också stora utvecklingsområden i verksamheten för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Revisionen kommer fortsatt att följa utvecklingen under 2015. Utöver ovan nämnda granskningar har kommunrevisionen också träffat nämnder och styrelser, löpande följt deras arbete samt genomfört en rad mindre uppföljningar under året. Samtliga granskningsrapporter finns att läsa på www.kungsbacka.se/kommunrevision. 76 Revisionsberättelse Vi har som valda revisorer i Kungsbacka kommun granskat kommunens styrelse och nämnders verksamhet. Utsedda lekmannarevisorer har granskat Eksta Bostads AB och stiftelsen Tjolöholm. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning som god revisionssed kräver. En sammanfattande redogörelse över granskningen för 2014 framgår av bilaga till revisionsberättelsen. Ur redogörelsen önskar vi särskilt lyfta fram att nämnden för individ- och familjeomsorg under året haft ett flertal utmaningar i sin verksamhet. Både externa och förvaltningens egna genomlysningar har visat på stora brister och ett omfattande utvecklingsbehov kring ledning och styrning inom förvaltningen. Det finns också utvecklingsområden i verksamheten för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi kan konstatera att det pågår ett arbete för att åtgärda identifierade brister. Kommunrevisionen bedömer det som väsentligt att nämnden för individ- och familjeomsorg fortsatt följer händelseutveckling inom förvaltningen och säkerställer att åtgärder vidtas inom de områden där brister uppmärksammats. Vi vill därtill lyfta fram revisionens granskning av nämnden för miljö- och hälsoskydd. Nämnden har både tidigare år och under 2014 haft en tillsynsskuld på grund av att de inte kunnat utföra den tillsyn som de tagit betalt för. I granskningen konstateras att det saknas styrdokument för det strategiska utvecklingsarbetet som bedrivs med målsättningen om att samtliga tillsynsobjekt ska få tillsyn i enlighet med fastställd tillsynsplan. Kommunrevisionen vill betona vikten av nämndens ansvar för att säkerställa att det utvecklingsarbete som bedrivs styrs och följs upp av nämnden samt ger resultat i form av att tillsynsobjekt får tillsyn i enlighet med framtagen tillsynsplan. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a § granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. Vår bedömning är att årsredovisningen för räkenskapsåret 2014 i allt väsentligt är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och därmed ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning med undantag av att även pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Vi bedömer sammantaget att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar styrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Kungsbacka 15 april 2015 Odd Hessler, Ordförande Marianne Wallengren, Vice ordförande Hans-Åke Fryklund LouLou Andersson Mats Hansson 77 Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se
© Copyright 2025