Svar på interpellation från Mikael Andersson Elfgren (M) angående namnbyten inom landstingets verksamheter. Mikael Andersson Elfgren (M) ställer tre frågor gällande landstingets namnbyten: Vilka är det totala kostnaderna för de namnbyten som gjorts under de senaste fyra åren? Vilka positiva effekter har man sett inom de verksamheter som bytt namn? Planeras fler namnbyten inom landstinget den närmaste framtiden? Frågan om positiva effekter är svår att besvara. Det går t.ex. inte att mäta hur länets invånare uppfattar att landstinget fattat beslutat att kalla det för vårdcentraler istället för familjeläkarmottagningar. Vårdcentraler är ett vedertaget begrepp och det fanns även andra anledningar att byta från familjeläkarmottagning. Mikael Andersson Elfgren tog upp exemplet om Habiliteringscentrum som förut hette Handikappcentrum. Det fanns goda skäl att byta detta namn för att bättre visa den verksamhet som pågår där. Det fanns t.ex. även anledning att byta namn på beredningen för invånardialog istället för beredningen för medborgardialog. Detta eftersom begreppet medborgare kunde ifrågasättas om det var passande. Kostnader är också svårt att beräkna. Men en aspekt är hur mycket det kostar att sätta upp skyltar med nya namnen på verksamheterna. En fasadskylt t.ex. vid hus 01 Västmanlands Sjukhus Västerås sattes upp i början av 2014 vilket kostade ca 66400 kr. Men där fanns det tidigare ingen skylt heller. Till det tillkommer ca 15000 kr för att ändra orienteringstavlorna. Om Landstinget Västmanlands kommande namnbyten så förs det regelbundet diskussioner. I en föränderlig organisation där innehållet i verksamheter ändras löpande så kommer det att fortsätta behöva göras namnbyten. Jag bedömer att när namnbyten är viktiga för att bättre visa på vad verksamheten gör och/eller vad dess syfte är för invånarna så finns det anledning att se över verksamhetens namn. Med det så anser jag interpellationen besvarad. Denise Norström Landstingsråd (S) Svar på interpellation angående patienter med skyddad identitet (LTV 150745) Stephanie Bruksgård (M) ställer i en interpellation frågor kring möjlighet att lista sig på vårdcentral för personer med skyddad identitet. Varför har personer som lever med skyddad identitet inte möjlighet att lista sig på en vårdcentral? Anledningen är att minimera riskerna att dessa personer får sin identitet avslöjad eller att man kan spåra var i landstinget som man får sin vård eller är planerad för besök. Även om en vårdcentral inte lämnar ut uppgifter om vilka som är listade på vårdcentralen, så innebär listningen att personuppgifter är tillgängliga för ett stort antal personer inom vården, dels genom listningsprogrammet FamLak/Lina, dels genom Cosmic. Ju fler personer som ens kan se att en person med skyddad identitet finns i, eller får vård i, Västmanland, desto större är risken att personen kan spåras. Avser du verka för att dessa personer ska kunna lista sig? Jag är inte säker på att möjlighet till listning är det som är bäst för personer som har skyddad identitet. Däremot är det viktigt att dessa personer har möjlighet att få en fast vårdkontakt. Detta ska vara möjligt redan idag, men ett förtydligande av detta kan behövas i primärvårdsprogrammet. Jag avser följa upp att regelverk och information till våra egna verksamheter, likväl som privata utförare, är tydliga i den här frågan. Med detta anser jag interpellationen besvarad. Pernilla Rinsell (MP), landstingsråd Svar på Interpellation D.nr LTV 150746‐1 Angående landstingets HR‐funktion Stephanie Bruksgård (M) ställer frågan ”Varför görs ingen uppföljning av de anställda som valt att sluta i Landstinget Västmanland?” Jag ser precis som Stephanie Bruksgård att genomförande av avslutande samtal vid anställningens upphörande är en viktig del i en god personal‐ och arbetsgivarpolitik. Som det ser ut idag så ligger ansvaret på medarbetarens chef att genomföra dessa avslutande samtal. I vissa fall, på begäran, genomförs samtalen av HR‐konsulter i form av en avgångsintervju. Uppföljning och redovisning sker på vissa kliniker/enheter som till exempel Medicinkliniken. I den Översyn av personal‐ och arbetsgivarpolitik som startats så är kompetensförsörjningen en dela av de tre fokusområden som ses över. Där ses således hela kedjan över från att rekrytera, behålla, utveckla och avsluta. Med detta anser jag interpellationen besvarad Lena Johansson (S) Ladstingsråd