Nr 4 2009
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2009 TEMA: Droger och sex Drogtester i gruvstaden Kiruna Mexikaner styr narkotikamarknaden Norges störste dopingsmugglare En cannabisrökares bekännelser INNEHÅLL Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org Ordföranden har ordet . ....................................................................... 2 Info från styrelsen................................................................................. 3 Redaktörens spalt................................................................................ 3 Tema: Droger och sex Afrodisiaka – kemisk hjälp för sexdrömmar..................... 6 Sex And Drugs And Rock And Roll................................ 10 Missbruk som missbruk?................................................ 14 Drogning och sexuella övergrepp................................... 18 Om beroende och förlorad intimitet................................ 22 Drogtester i gruvstaden Kiruna – en markering .................................. 26 Drogtester på LKAB........................................................................... 27 Insatser mot tiggeri och missbruk i Rumänien................................... 30 Rotaryklubbar mot droger................................................................... 31 Carl G. Persson fyller 90 år................................................................ 31 Utbildningsdag i Umeå....................................................................... 34 Inbjudan till SNPF-konferensen i Västerås i maj 2010...................... 35 Mexikaner styr narkotikamarknaden.................................................. 38 Svensk tullare på utbildningsuppdrag i Addis Abeba......................... 42 Är det bättre att polisen tar urinprov än att skolan gör det?.............. 50 Rättsrutan ...................................................................................... 51 Notiser:Världen runt........................................................................ 54 Landet runt......................................................................... 55 NNPF-konferens i natursköna Ålesund.............................................. 58 Tomas – Norges största dopingsmugglare........................................ 59 Professorn som gick vilse.................................................................. 64 Obama och narkotikapolitiken............................................................ 69 En cannabisrökares bekännelser....................................................... 72 Boktips ...................................................................................... 76 Lösning och vinnare till Kryss 3-09.................................................... 78 Stipendierutan.................................................................................... 78 Kryss 4-09 ...................................................................................... 80 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 1 februari 2010. Utgivning v. 10, 2010. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org Sidan 34 Utbildningsdag i Umeå SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande och förplägnad. Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia Konferenscenter. Många hade startat tidigt för att hinna fram till Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare Krister Sandqvist inledde dagens program. Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a. hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser. Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer Söktidshypotesen bygger på idén att en ökning av söktiderna, dvs. tiden som de som vill köpa narkotika måste använda tills en överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa bruk och nyrekrytering av missbrukare. Den andra hypotesen bygger på att bäst resultat uppnås om upptäckt, lagföring och stödinsatser sätts in i ett så tidigt skede som möjligt i en missbrukares Länspolismästare Krister karriär. Sandqvist. Krister Sandqvist underströk att en förutsättning för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt – brukarna, gatulangningen och grossistledet. Brukarna Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott syftar i första hand till att identifiera nya missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras. Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån. Gatulangning Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt genererar arbetet underrättelseinformation som är 34 nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på mellannivån. Grossister Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, ofta i storstäderna inom landet, och transporterar därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med planlagda insatser och med hjälp av informatörer. Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka söktiderna under en längre period. Inbjudan Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde den 1 september posten som chef för den s.k. Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från Göteborg. Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås. Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Ur det preliminära programmet: Fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur missbruket har sett ut. Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan. Bertil Östgård berättade om den nya Norrlandsfunktionen som han utsetts till chef för. Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras. Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall, berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande arbetar med. Anabola steroider och nya droger En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets läkare Martin Fahlström från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. Q Föreläsningar lördag – söndag Svensk tullare på utbildningsuppdrag i Addis Abeba Gängkultur bland unga Gängbildningar Knarksituationen i Mexiko Razzior mot bodybuilders i Göteborg Den svåraste gömman Röd åklagare i Kina, nu i Sverige Hot mot åklagare En sambandsman berättar Ett opiumärende med förgreningar 2%63URJUDPPHWlUlQQXSUHOLPLQlUW+nOOGLJXSSGDWHUDGRPHYSURJUDPlQGULQJDUSnKHPVLGDQ Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att gå av stapeln i Luleå. GH Inbjudan med anmälningstalong skickas ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2010. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 OMSLAGET: TEXT: ANDERS LUNDGREN, Drogning kan föregå sexuella övergrepp. Foto: Gunnar Hermansson Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste. Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC). Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett generellt fängelsestraff på tre månader till fem år. B Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 Narkotikasituationen i Etiopien. Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis, som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera år. ISSN 1101-6817 YCkeri tr MilJöMÄ r Åkesson s kt liC 3 09 en s n U M M e r 3 41 Sidan 42 35 Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda ole International Airport är en av de viktigaste inpasserings- och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till Europa och Nordamerika. För att effektivisera narkotikabekämpningen på flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till med att starta upp ett Inter Agency Team bestående av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen, varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole. I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, profilering av flygpassagerare och i viss mån även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning tidigare i år, och sedan om planerna går i lås skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång. PRODUKTION OCH TRYCK: 4/09 Årgång 22 Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende En tablettmissbrukares liv Narkotika basic Nya preparat Analys av hårprover Metamfetamin Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska immigranter som bosatte sig i landets södra delar på 1960 talet. Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen av cannabis. Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner och är den enda typen av narkotika som smugglas till närliggande länder, men även till Europa och då framförallt till England. Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar och är landets tredje största exportvara. Khat är som bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn, men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per knippe. Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är alltför högt och att tillgången är begränsad. Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo, man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse. Bole International Airport. Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba centrum. Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här 6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre start- och landningsbanor. Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer in i terminalen, vare sig man är passagerare, anställd eller mötande, så får man passera genom en säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade när de passerar in till flygplatsens olika områden och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen för att visa att de har tillstånd till att vistas i det specifika området. Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll innan de går ombord på planet. ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet. Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och sedan skall resa vidare till övriga världen. Polisen har en checkpoint i transitområdet där de selekterar ut misstänkta passagerare. När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare närmare så tar man med vederbörande ner till ett av sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn som fungerar som någon form platschef. Handbagaget kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på detta och ta ner det till polisens lokaler. Polisen gör narkotikakontroller Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30 och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde, frånsett inrikespassagerare. I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift. Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram till lunch. Sen går man hem och återkommer på kvällen när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare vid deras check point. forts s 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 1 43 Ordföranden har ordet Jag är orolig för ekonomin…. Vår konferens i Göteborg slog alla rekord på många sätt. Aldrig tidigare har vi subventionerat så mycket för deltagande medlemmar. Föreningen betalade totalt 2 381 953 kronor för konferensen och intäkterna var 945 000 kronor. Mellanskillnaden blir 1 436 953 kr och det innebär att varje deltagare subventionerades med nästan 1800 kronor. Frågan blir till slut, har vi råd att vara i Göteborg till 25 årsjubileet? Jag tror det om vi kör två billigare konferensarrangemang såsom Västerås/Karlstad/Örebro. En viktig inkomst för oss är medlemsavgifterna, alla känner till vad vi får för 150: - per år. Fördelen är att vi är ca 3 100 medlemmar, nackdelen är att varje höst är det bara 2 000 medlemmar som betalat in dessa etthundrafemtiokronor! Det blir ett nytt utskick till medlemmar som inte betalat, och därmed ytterligare kostnader för att få in pengarna som vi redan skulle ha haft. Just nu är det ”bara” 650 personer som inte betalat. Det innebär nästan 100 000 kr som vi självklart behöver till verksamheten. Tyvärr är detta ingen ny företeelse, utan det har varit så här i några år. Självklart kan man lämna föreningen, men det underlättar om man kan meddela detta via hemsidan, likaså kan adressändringar anmälas där. Vad är då bäst för föreningen? 1 000 medlemmar som betalar för sig, eller är det så att man behöver bara betala medlemsavgiften det året som man deltar på konferensen? Såhär kan vi inte ha det, eller? Nu har jag surat färdigt! 2 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 På sikt skall vi försöka komma ifrån pappersutskick och istället få ut informationen via e-post. Detta kommer att kräva en hel del arbete när vi rullar igång och jag vet att Björn Ekström redan har börjat med förberedelsearbetet. Vi återkommer i frågan inom kort. Styrelsen har varit i Ålesund under en oktoberhelg och fått fram ett preliminärt program till Västeråskonferensen. Som vanligt är det både lärorikt och omväxlande att vara konferensbesökare vid NNPFs utdanningskonferanser. Ordförande Lars Holmen avgick efter åtta framgångsrika år och Anette Gultvedt valdes in som ny leder. Hon är verksam vid Oslopolisen och vi kommer att få se mer av henne och det norska styret under Västeråshelgen. Helt klart att NNPF får till olika arrangemang riktigt bra och vi kan inte göra annat än att ta lärdom. Men det är tur att vi vet vilken förening som är äldst och gjort detta med konferenser mest. Tänkte kanske inte på SNPF i första hand, utan på CNOA i USA. Vi är några som åker till Californien senare i veckan och hoppas fånga upp nya erfarenheter på plats vid deras 45:e konferens i San Francisco. Vi syns! mika.jornelius@snpf.org Info från styrelsen SNPF:s utbildningskonferens maj 2010 Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2010 går av stapeln i Västerås den 7-9 maj. Programmet spikas nu i december och för mer detaljer, titta på sidan 35 i tidningen. Redaktörens spalt Foto: Västerås stad Nominera stipendiater Som ni vet delar vi varje år ut ett antal stipendier till förtjänta medlemmar och utdelningen kommer att ske i Västerås i maj. Känner ni att ni vill nominera någon kollega till något av stipendierna på sidan 78, tar vi tacksamt emot era förslag på e-post snpf@snpf.org. Men vänta inte. Skicka in namnförslag nu, eller senast den 1 mars 2010. Extra tidning på temat detaljhandel I början av november gav vi för tredje året ut ett specialnummer av SNPF-tidningen. Denna tidning distribueras till företag och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen genom annonsering. Medlemmar i SNPF och alla andra kan läsa den i sin helhet i pdf-format på www.snpf.org/Tidningen. SVE NSK A PO LIS FÖR ENI NG ENS TID SK RIF T Nr X/2009 ndel TEMA: Detaljha vardag för alla tar för en säker Tullverket arbe jag har rätt till” et: ”Jag tar vad Kriminell mentalit sta arbetsmiljöproblem stör r brott Rån – handelns ningskameror löse vak över s deln Han God Jul och Gott Nytt År Har skolungdomar i Europa genomskådat cannabis? Ja enligt EU:s drogmyndighet ECNN i Lissabon finns det nu för första gången tecken som indikerar ett minskat cannabismissbruk just bland skolungdomar. Det kan alltså vara en förändring på gång och varje litet tecken åt det hållet är positivt. Men samtidigt skriver Folkhälsoinstitutet i en ny rapport, att missbruket av cannabis ökar något i Sverige bland unga män i åldrarna 16-29 år. Trenderna brukar komma lite senare till Sverige. I Norge har en känd professor, som tidigare var emot användning av cannabis, nu svängt och propagerar för att avkriminalisera och legalisera cannabis i Norge. Vad är det som händer. Den sakliga cannabisdebatten får aldrig tystna, och vi drar vårt lilla strå till stacken genom några artiklar i denna tidning. Huvudtemat i tidningen är annars Droger och Sex. Vad finns det att skriva om i detta ämne? Ja många droger främjar ju sexuella aktiviteter, både medvetna och omedvetna, lagliga och olagliga. Andra droger har en helt motsatt effekt på sexlivet. Droger kan användas till att tvinga andra till sex och drogmissbruk kan ofta förstöra relationer. Även sex kan missbrukas eftersom sex också har stark påverkan på hjärnans belöningssystem. Vi hittade alltså några trådar i ämnet att spinna vidare på och som ni kan läsa och begrunda i lugn och ro under julledigheten. Från redaktionen önskar vi våra läsare en skön avslutning på året och vi ses nästa år med nya idéer och nya artiklar i kampen mot illegala droger. gunnar hermansson 070-751 53 71 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 3 Droger och sex Afrodisiaka – kemisk hjälp för sexdrömmar text: jonas hartelius A frodite var kärlekens gudinna i den antika grekiska föreställningsvärlden. Hon förkroppsligade den kvinnliga skönheten och representerade både den abstrakta och den fysiska kärleken. När åkallan av henne inte räckte till kunde man för att hjälpa den fysiska kärleken på traven tillgripa olika kemiska medel. Sådana medel fick med tiden beteckningen ”afrodisiaka” (sing. ”afrodisiakum”). Termen översätts av Collinder (1983) med ”kåtmedel”. Ibland ser man översättningen ”kärleksdroger”. Även i bibeln (1 Mos. 30: 14 ff.) talas om ”kärleksäpplen”, som hjälper älskogen och barnalstringen. I en engelsk bibelöversättning (NEB) anges de som ”mandrakes”, d.v.s. mandragora (lat. Mandragora officinarum), som innehåller hallucinogena ämnen (bl.a. hyoscyamin) och som har varit känt som fruktsamhetsfrämjande medel. Idag finns en lång rad medel som har ord och rykte om sig att kunna öka den sexuella lusten och prestationsförmågan. Några av dem används även som rusmedel. Därutöver finns det en rad andra beredningar som används som afrodisiaka, t.ex. hormonella dopningsmedel (testosteron m.fl.) och t.o.m. choklad. Läkemedlet Viagra® (sildenafil) förskrivs mot ”erektil dysfunktion” (svårigheter att få stånd). Det säljs även i stora mängder på den svarta marknaden som ett allmänt potenshöjande medel och konsumeras ofta utan föregående medicinska undersökningar. I historien och folkmedicinen har en rad ämnen använts, bl.a. noshörningshorn eller spansk fluga (Lytta vesicatoria). Sådana medel kan ha en stark placeboeffekt, d.v.s. psykologisk effekt genom att skapa en förväntan att något skall hända p.g.a. själva intaget. En del kan vara mycket giftiga, t.ex. spansk fluga. Alkoholen är också ett mycket vanligt drivmedel för kärleken. Alkoholruset har dock en viktig nackdel, som portvakten påpekade i Macbeth (Shakespeare): ”I älskogsväg både hjelper det och stjelper det: det hjelper fram begärelsen men det stjäl undan förmågan” (Hagbergs översättning). Egen stimulering Droger kan höja den sexuella aktiviteten genom att stegra den sexuella fantasin, minska hämningarna och hetsa upp rent allmänt. Stegrad sexuell fantasi gör det lättare att föreställa sig sexuella aktiviteter. En sådan stegring kan förekomma 6 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 vid intag av bl.a. cannabis eller opium. Under hippiekulturens högperiod under 1960-talet hade LSD rykte om sig att öka de sexuella fantasierna. Slutresultatet är dock i mycket en dosfråga för hallucinogenerna: vid höga doser kan hallucinationerna bli så kraftiga att de dominerar över de sexuella drömmarna och missbrukaren blir för utflippad för att ägna sig åt fysiskt sex. Minskade hämningar löser upp motståndet mot sexuellt närmande. I sådant syfte används bl.a. cannabis och GHB. Dessa medel och ecstasy (MDMA m.fl.) kan användas för att öka känsligheten vid beröring. Drogframkallad allmän upphetsning kan öka kraften och intensiteten i det sexuella beteendet, så att den påverkade kan hålla på längre med de fysiska aktiviteterna och därmed få hårdare mekanisk stimulering. För alla medel som använts som afrodisiakum är det emellertid svårt att visa en specifik farmakologisk effekt i form av sexuell stimulans. De förväntas tillhandahålla en teknisk lösning på sexuella problem: tillförandet av en kemikalie antas leda till en viss fysiologisk och emotionell reaktion. Eftersom effekten ofta är lätt att nå, tänker man sällan på att den kortsluter eller försvårar den normala sexuella funktionen med dess inslag av social och kroppslig stimulans. Afrodisiaka kan vid långvarigt intag nedsätta både intresse och förmåga till sex. Flera faktorer bidrar till detta. En del medel som amfetamin och kokain, men även heroin, kan ge ”kickar” som mycket liknar en sexuellt framkallad orgasm. För en heroinist kan ”kicken” vara så euforiserande att han inte bryr sig om traditionellt sex. Opiater dämpar sexualdriften, vilket gjort att psykoanalytiker sett opiatnarkomanin (som historiskt sett är den äldsta och den i tidig psykoanalys mest studerade formen) som en sublimering av sexualiteten. Drogrusets intensitet kan vara så hög att traditionellt sex verkar blekt. Påverkan på kroppsuppfattningen kan göra att vanlig kroppslig stimulans som beröring inte räcker. Drogpåverkan kan framkalla våld i anslutning till sex, bl.a. övergrepp, eftersom den påverkade kan bli aggressiv och ha svårt att tolka andra människors signaler. Drogning Drogning innebär att tillförseln av en drog sker i syfte att påverka en annan människas tillstånd, exempelvis Vanliga afrodisiaka som är narkotika m.m. Afrodite var grekernas gudinna för kärleken, sexualiteten och den kvinnliga skönheten. Romarna kallade henne Venus. Afrodite har givit upphov till beteckningen ”afrodisiakum” (plur. ”afrodisiaka”) för medel som stimulerar kärleken. Teckning ur Petiscus: Olympen (1878). för sexuella övergrepp. Vid sådana övergrepp kan medel med dövande egenskaper vara mera intressanta, t.ex. barbiturater, bensodiazepiner eller GHB, eftersom syftet är att få offret viljelöst. Det utesluter inte att gärningsmannen för egen del kan vara berusad av andra medel. Behandlingsproblem Vid behandling av narkotikamissbrukare i syfte att återföra dem till ett drogfritt liv han deras invanda relationer till sex och droger skapa betydande problem. Den praktiska och psykologiska kopplingen mellan sex och droger kan vara så stark att missbrukare som är på väg bort från droger har svårt att föreställa sig drogfritt sex. Långvarigt missbruk kan också förändra, ofta förgrova, missbrukarens personlighet med minskad känslighet för andra människors behov m.m. Missbruket kan även påverka den egna kroppsupplevelsen, vilket gör det svårt att få tillräcklig stimulans genom vanlig kroppskontakt och -rörelse. För kvinnliga missbrukare Amfetamin och andra syntetiska centralstimulantia ger förutom orgasmliknande kickar en kraftig ökning av den allmänna energin och därmed möjligheterna att orka med långvarigt – och ofta ruffigt – sex. Cannabis kan vid lägre grader av påverkan öka intresset för sex genom att nedsätta hämningarna och framkalla sexuella fantasier. GHB kan öka intresset för sex och känsligheten för beröring. Kokain ger en orgasmliknande eufori. Kokain kan också appliceras på ollonet för att minska stimuleringen, då kokainet har lokalbedövande effekt. Det minskar risken för snabb utlösning. MDMA och andra ecstasyvarianter kallas ibland ”empatikogener” för sin förmåga att skapa en känsla av empati och sexuellt intresse. ”Poppers” (butylnitrit m.fl.) används för att höja den sexuellt upphetsningen just före utlösningen och därmed ge en kraftigare upplevelse under orgasmen. Det kräver tillförsel alldeles före klimax. Spansk fluga betecknade ursprungligen en mycket giftig beredning av insekten Lytta vesicatoria. Den användes tidigare i sjukvården som medel mot vårtor. Men hade också ord om sig att vara ett kraftigt afrodisiakum, bl.a. genom att markisen de Sade skrev om den. Medlet kan framkalla ytterst plågsamma, livshotande förgiftningar. Numera säljs även en del substanser på internet som kallas ”spansk fluga” men innehåller varierande växtdroger (bl.a. yohimbin). De kanske kan ha en placeboeffekt men är inte uppenbart giftiga. Många narkotika, t.ex. barbiturater och opiater, fungerar i praktiken knappast som afrodisiaka över längre tid, eftersom de sätter ned sexualdriften eller ger en allt för kraftig bedövning för att hålla det sexuella intresset uppe. tillkommer ofta att prostitution kan ha varit en viktig finansieringskälla för droginköp. Många kan ha drogats eller drogat sig själva för att stå ut med de återkommande övergreppen. Sex riskerar då att ständigt förknippas med den gamla livssituationen. Både sex och droger kan användas för utagerande och ångestdämpande beteenden, som ett sätt att fly från spänningsladdade situationer. Drogmissbrukare kan bli sexmissbrukare i stället. Allt sådant gör att en framgångsrik social rehabilitering av drogmissbrukare kräver inträning av nya sexuella attityder och beteenden, ofta även en egen självuppfattning. Men framgångar med drogfritt sex kan i gengäld ge motivation för att fortsätta vara drogfri. n Referenser kan fås från författaren. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 7 Sex And Drugs And Rock And Roll text: göran bohlin Redaktören ringde och förklarade att nästa nummer av vår tidning skulle ha temat ”Sex och narkotika”. Min bok ”DEN IDIOTISKA KLUBBEN” har underrubriken ”Sex and Drugs and Rock and Roll”. Kunde jag tänka mig skriva en artikel med denna rubrik? Min bok innehåller ju mest drogernas koppling till rockmusiken och inte så mycket om sex - men varför inte? Jag gör ett försök… Åldern på min publik – och mig själv - vid föredrag har numera förskjutits från ungdom till PRO. Det blir alltså inte så mycket självupplevt, dagsaktuellt sexstoff i artikeln utan med nödvändighet endast några fragmentariska återblickar i ämnet Sex and Drugs and Rock and Roll. Förbjuden frukt Begreppet “Sex And Drugs And Rock And Roll” myntades av den brittiske rocksångaren Ian Dury. De numera berömda raderna “Sex and drugs and rock and roll is all my brain and body need. Sex and drugs and rock and roll is very good indeed” hördes för första gången i augusti 1977. Låten bannlystes direkt av BBC. Kopplingen av sex och droger till musik var långt ifrån ny. Någon kunde lika gärna ha skrivit en låt med titel som till exempel ”Sex And Drugs And Be-Bop eller Jazz eller Blues eller Latino”. Samma månad som Ian Durys låt släpptes dog den förste sexsymbolen inom rockmusiken - Elvis Presley. Mae Axton var i mitten på 50-talet en diversehandlare inom show business i USA. Hon var bland annat med om att skriva Elvis Presleys första nationella hit ”Heartbreak Hotel”. Hon har berättat att första gången hon gjorde den direkta kopplingen mellan Elvis och sex var i samband med en countryshow i Florida 1955. Skeeter Davis och June Carter var stjärnorna och den då i stort sett okände Elvis namn fanns inte ens med i det tryckta programmet. Han fick ändå en chans att sjunga en låt. Mae Axton höll på med pappersarbete back-stage när hon plötsligt hörde ett öronbedövande skrikande från tonårsflickorna. Hon såg Elvis minst sagt utmanande uppträdande och hon såg de hysteriska tonårsflickorna som skrek rakt ut. Hon frågade efteråt en av flickorna varför de uppträdde så okontrollerat och fick svaret: ”Oh, Mrs. Axton, he´s just a great big, beautiful hunk of forbidden fruit”. Det tycker jag är en bra beskrivning. Ungdomen har alltid lockats av förbjuden frukt. Det må vara sex, droger eller farlig 10 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 musik. Ofta testar man gränser ihop med andra ungdomar. Sex And Drugs And Rock And Roll hör alltså i första hand ihop med ungdomen. Låt oss först och främst slå fast: Rock´n´roll var de svartas slang för knulla. Det är alltså inte fel att koppla ihop sex and drugs med rock and roll. Rock And Roll är den tuffa, hårda musikstilen. Jag minns en bild på en betongvägg i Angered, Göteborg på 70-talet där någon hade sprayat: ”Blåvitt e disco, GAIS e rock´ n´ roll”. Sex and Drugs and Rock and Roll i filmens värld – några exempel På 1930-talet pågick i USA en intensiv debatt om hur man skulle skydda ungdomen från droger och ett i övrigt ”lösaktigt leverne”. Det finns tre filmer med detta budskap som numera fått kultstatus. ”The Cocaine Fiends” (Kokaindjävularna) var först ut 1934 och hade underrubriken ”The white dust from Hell!”. Reklamen på affischerna innehöll ord som WARNING! SIN! ADULTS ONLY! och FORBIDDEN PLEASURES! Filmen har ett förebyggande budskap som riktar sig till en vuxen publik. ”Låt inte din dotter blir en Jane Bradford!” Jane är den präktiga flickan från landet som jobbar på en vägkrog någonstans i USA i mitten på 30-talet. En dag stannar en smörig, insmickrande kokainlangare vid krogen för en bit mat. Jane har tydligen jobbat hårt. Hon har huvudvärk. Langaren bjuder på ”huvudvärkspulver” (kokain). Huvudvärken är som bortblåst. Jane låter sig med ett leende övertalas att följa med in till den syndiga stor- staden. Sedan ett välbekant koncept: sena nätter, fester, smussel med pengar/kokain under bordet på restauranger / nattklubbar, enskilda rendez-vous. Kokainet lossar alla band inklusive BH-banden. Hormoner och svällkroppar har inte en chans att stå emot ”the white dust from hell”. Musiken i filmen är inte så mycket rock and roll utan mer storbandsjazz. Filmen slutar inte lyckligt. Jane återvänder inte till sin mor på landet som varje dag gått till brevlådan och hoppats på ett livstecken. ”Marihuana” (”Weed with roots in Hell!”) kom 1936. På affischerna stod LUST! CRIME! MISERY! PROTECT YOUR DAUGHTERS! - och inte minst CONTAINS NUDITY! Här kallas marihuanan genomgående för ”The Giggle weed”. Förutom till okontrollerat fnitter leder marihuanan bara till elände. Handlingen i stort: Till en ungdomsfest i ett hus vid havet kommer två cannabislangare. Den ene placerar ut en ask med ”nya” cigarretter. Ungdomen testar och gillar vad de röker. Marihuanarökandet medför att alla hämningar släpper. Fem unga fnissiga flickor kastar kläderna och tar sig ett nakenbad i havet. En av flickorna drunknar. En annan flicka blir med barn efter ett möte med likasinnad kille på stranden. Hon överger barnet och blir langare. Så mycket rock and roll finns inte i filmen, däremot tidstypiska, skuttande, härliga dansscéner med mycket jazz, foxtrot och two-step. Allt under alkohol- och cannabisintag. Sexet består av hångel på dansgolv, i bil och på privata fester. ”Reefer Madness” från 1938 med underrubriken ”Drug Crazed Abandon” lockar på affischerna med SIN!, VICE! INSANITY! Reefer är slang för marihuana. Hela filmen utspelar sig i ungdomsmiljö i en storstad. Budskapet är litet hårddraget: ”En joint och det är kört!” Det finns fog för ett av orden i filmens titel Madness. Under filmens gång hinns det med såväl våldtäktsförsök som slagsmål, vådaskott och en ung flickas onda bråda död, tra- fikolycka med smitning och dödlig utgång, självmord och mord. Musiken är dels av det enklare slaget med snabbt, hetsigt pianospel under en hemmafest med marihuana, dels jazzmusik för kostymklädd ungdom på restaurang. Knappast rock´n´roll. Lättklädda sängkammarscéner där marihuana varit lusttändande – och som sagt skratt och fnitter. ”Reefer Madness” var från början ett lovvärt försök i det förebyggande drogarbetet. Filmen var ett beställningsjobb från en liten kyrkoförsamling riktad till föräldrar. Framgången var begränsad. På 1970-talet köpte pro-cannabisorgansationen NORML filmrättigheterna och gav ut den på nytt. Filmen hade åldrats och blev tönt- och kultförklarad på amerikanska college. Den har även blivit musical. Filmens slutord i text och ord är TELL YOUR CHILDREN. Dessa tre filmer från det svartvita 30-talet togs fram alltså i lovvärt, förebyggande syfte. Om vi hoppar 40 år fram i tiden och ser på en modernare drogfilm – till exempel ”Up In Smoke” från 1978 med det amerikanska komikerparet Cheech & Chong- är bilden en annan. I de tre 30-talsfilmerna ovan skulle ungdomarnas drogtestande, klädsel, uppträdande och dekadenta stil utgöra en varningssignal till föräldrarna. I ”Up in Smoke” som riktar sig till en yngre publik är det precis tvärt om. Där vinklas det som häftigt. ”Up in Smoke” är enligt reklamen en rock´n´roll komedi med budskapet att sex and drugs and rock and roll är häftigt. Filmen är en s k roadmovie där ett antal mer eller mindre roliga scéner utspelar sig på den marihuanadimmiga vägen till en rocktävling. Filmens poliser utgör som väntat inte de vassaste knivarna i lådan. En del sex, mycket drugs och ganska mycket rock and roll. Cheech & Chong sålde miljontals skivor med marihuanaanknytning i början av 70-talet. ”Up in Smoke” var deras första film. De gjorde totalt sju filmer med samma marihuanabudskap. Åtminstone en av dem gick upp i Sverige. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 11 golvet. Dansen för dagen var den vilda Jitterbuggen. Den ansågs omoralisk och det fanns speciella ”danspoliser” som såg till att paren inte dansade för intimt. Om de ansåg att så var fallet gick de fram till paret och avbröt dansen. Modernare tider - Stones, hippies och ravepartyn ”Hångel, Skogsstjärnan och Dragspel” Under 1940-talet pågick i Sverige en het sedlighetsdebatt knuten till ungdomens förlustelser på landsbygdens folkparker och i städernas danspalats. Debatten rörande dansen i folkparkerna gick under benämningen ”Dansbane-eländet”. Delar av vuxenvärlden fruktade att dansmusiken i form av den kroppsnära foxtroten och den vansinniga jazzen bara kunde leda till en sak: moraliskt förfall. Benämningen Sex and Drugs and Rock and Roll låg fortfarande 30 år fram i tiden. ”Hångel, Skogsstjärnan och Dragspel” var nog mer relevant. Ungdomens agerande innebar även stora förmodade problem vad gäller sex (läs: oönskade graviditeter). De från 1938 tillåtna preventivmedlen ”nästan uppmanade till sex”. Spriten gjorde att pojkarna ofta ”gick rakt på sak”. Dansbanan fick nästan hela skulden för att könssjukdomar och aborter ökade. Några pressklipp: ”På dansbanorna figurerar formliga pesthärdar varifrån de veneriska sjukdomarna breder ut sig på orten” eller ”Musiken gick in som ett narkotiskt gift i de unga sinnena och dansen blev till en extatisk ritual vars höjdpunkt och klimax bara kunde bli förförelse”. Dragspelsmusiken kan sägas vara en förridare till rock´n´rollen. Sven-Ingvars har en del att berätta från senare tiders folkparksuppträdande i sin bok med den vitsiga titeln: ”Spex, dragspel och rock´n´roll”. Bland landets danspalats var kanske Vinterpalatset i Stockholm det mest kända i mitten på 1940-talet. I den härliga boken ”Farlig pardans på Vinterpalatset” berättar Martin Westin hur det kunde gå till på dans- 12 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Jag anser att världens största rockband alla kategorier är The Rolling Stones. Det har skrivits spaltmil om dem och deras anknytning till sex and drugs and rock and roll. Redan i februari 1967 orsakade en knarkrazzia hemma hos Keith Richard i Sussex stora rubriker. Inte bara för ett mindre knarkbeslag utan för att Mick Jaggers dåvarande fästmö Marianne Faithful påträffades endast iklädd en ryamatta. ”Nude girl at Stones party!” Sex sålde och säljer. I mitten av 60-talet föddes i USA en ny ungdomskultur – hippierörelsen. Den hade vuxit fram ur demonstrationstågen mot Vietnamkriget och för Medborgarrättsrörelsen. Protestbanderollerna blandades med huvudbudskapet ”Love and Peace”. Sommaren 1967 blev ”Summer of Love”. Ungdomens livsstil blev friare med kollektiva levnads- och boendeformer, fri sex och droger. 1967 kom också den första stora popfestivalen i Monterrey, Kalifornien. De bilder som kablades ut kunde definitivt hamna under rubriken sex and drugs and rock and roll. Två år senare var det dags för festivalen med stort F: Woodstock. Ännu tydligare att sex and drugs and rock and roll hörde ihop. Mycket rock, mycket barbröstat, nakenbad och älskande par finns dokumenterade i den stora mängd foto- och filmmaterial som finns bevarat från festivalen. Under 1960-talet myntades uttryck som ”Make Love Not War” och ”Love The Pill”. Hippies tillhörde ”The Love Generation” och deltog bland annat i s.k. Love-Ins och andra kärleksbefrämjande tillställningar. På 70-talet kom discomusiken och en mängd låtar med anspelning på sex och droger. Kokainet var decenniets ”Hot Stuff!” Ett känt exempel: ”Yes Sir, I can Boogie” med den spanska duon Baccara. Låten handlade inte om dans. På 90-talet var det bland annat technomusik och ravepartyn som gällde. I samband med att jag skrev boken “Den idiotiska klubben” 1994 – 95 ingick i researchen ett antal besök på ravepartyn i Sverige och i Storbritannien. Eftersom min ålder avvek från tonårspubliken brukade jag säga att jag skulle kontrollera det elektriska. Ravepartyna var häftiga upplevelser med blandade intryck. Jag har aldrig varit på några fester med så många leende, kramiga ungdomar. Ecstasy… Detta hade jag noterat redan i oktober 1992 då ”Sveriges första lagliga” rave (kallat ”BLOB”) gick av stapeln på Vågen i Göteborg. Jag reagerade över alla kramar från för mig okända ungdomar. Jag förstod bättre när jag läst på om ecstasys verkningar… n Läs mer om Göran Bohlins bok DEN IDIOTISKA KLUBBEN på boktips sidan 77. /Red Missbruk som missbruk? text och foto: jessica vikberg Jag ska prata sex och droger med paret Katerina Janouch och Robert Bohman. Hon sexrådgivare. Han konceptdesigner och sedan nio år nykter drogmissbrukare. R obert träffar jag i butiken som han driver tillsammans med Katerina på Stockholms största shoppinggata. Här finns spets, oljor och erotiska hjälpmedel. Katerinas böcker och annan litteratur i ämnet ligger tittvänligt på ett stort bord. Stämningen känns soft och kundkretsen verkar varierad. Vi lämnar Pom Pom Parlour för att hitta en mer dämpad plats att samtala på. I Hotell Ricas foajé är det tyst och lugnt. Ända tills vi kommer dit och börjar hojta om sex och droger. Katerina, som befinner sig i Barcelona är med i samtalet per telefon. Ni har på olika vis kunskap av drogmissbruk och sexmissbruk. Ser ni något gemensamt för dessa beroendetillstånd? Ett beroende kan bli resultatet av att man söker lösningen på känslomässiga problem med kickar. Kickar som ska hjälpa dig att döva eller hjälpa dig att fly dina taskiga känslor, svarar Robert. Det måste inte vara genom missbruk av en substans, som narkotika. Det kan även vara ett beteende som ger dig tillfällig frid som skapar beroende. En typ av beroende kan gå över i ett annat. Olika missbruk kan även gå hand i hand i ett korsbeteende, menar Katerina. Gemensamt för missbrukare är ofta, men inte alltid, att det finns missbruk med i personens bakgrund. Man har ett gränslöst beteende. Det man gör, gör man mycket. Ibland avgör slumpen vilket missbruk som blir huvuddrog; mat, spel, sex, kokain… Det är inte heller ovanligt att t.ex. en sexmissbrukande tjej har en alkoholiserad pappa, säger Katerina. Missbrukare som tillfrisknat beskriver att det är känslan i inledningsfasen man jagar som missbrukare. Den första kicken. Man vill åt den positiva känslan av att känna sig hel. Men missbruket går i nerförsbacke. Och det går snabbare och snabbare. Knark och sex i kombination då, undrar jag vidare? Droger gör att du tappar perspektiv och går över gränsen. Centralstimulerande medel förknippas mer med sex än dämpande medel. Kokain är en drog som är starkt förknippat med sex. Framförallt på grund av sät- 14 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Katerina Janouch och Robert Bohman. Foto: Gunnar Hermansson tet det påverkar hjärnan. Både i kropp och på organen används kokain som stimulanshöjare. I dag är det vanligt med anabola steroider och Viagra i kombination med amfetamin och kokain. ”Den kombon förekom inte när jag höll på”, berättar Robert. ” I dag är det vanligt med anabola steroider och Viagra i kombination med amfetamin och kokain Amfetamin beskriver han som en tvångsmässig sexdrog. Missbrukaren inser inte alltid själv det onormala med sitt sätt. En gång på ett möte på NA (Anonyma narkomaner) så delade en kille med sig av sitt tidigare liv, så som man gör på dessa möten. Killen beskrev ingenting om sexuella dysfunktioner i samband med sitt tidigare amfetaminmissbruk. När Robert frågade honom om detta visade det sig att han hade gjort lika extrema saker som många andra under sitt missbruk. Men killen insåg inte att detta inte tillhörde ett normalt sexbeteende. Som vad då? Allt från att flukta med kikare på stränder till ”tokrunkning” i timmar med saker uppkörda både här och där, till riktigt grisig parsex. Vad vill ni säga till unga killar och tjejer som använder droger i kombination med sex? Dina känslor förvrids under påverkan. De oäkta känslorna gör att du inte känner igen dig när du ”vaknar upp”. Du kan bli rädd för att ha sex nykter om du tidigare bara haft det under påverkan. Du kan också ha gått med på saker du ångrar. Risken för att du utsätts för övergrepp ökar. Kondomen glöms förstås lätt när du tappar omdömet. Så - Lär dig dansa nykter! - uppmanar Katerina och syftar på annat än dans. Får jag fråga hur er relation förändrades när kokainet kom in i bilden, där alkoholen så länge varit Roberts och därmed ert lilla helvete? När Robert gick över till att vara både alkoholist och kokainist drabbades han av okontrollerad svartsjuka, svarar Katerina. Katerinas dagbok hade legat på nattduksbordet i sex år utan att jag brytt mig om den, fyller Robert i. Nu började jag smygläsa den. Jag började anklaga henne för otrohet. Dessutom var jag förstås nojig för poliser. Jag hade förföljelsemani. Spioner fanns i min verklighet i stort sett överallt i och utanför hemmet. (I Katerina Janouch bok Anhörig får man en skrämmande inblick i Robert och Katerinas liv med missbruk, medberoende och småbarn) Är det lika vanligt med män som kvinnor i sex- och relationsmissbruk? Tvångsmässigt sexmissbruk i form av porr och prostitution verkar vara mer knutet till män, säger Robert. Missbruk av relationer är nog mer kvinnligt. Men missbruken kan även här lika gärna gå hand i hand. Robert Bohman driver tillsammans med hustrun Katerina boudoir-boutiquerna Pom Pom Parlour i Stockholm. Foto: Jessica Vikberg Vad finns det för hjälp att få? Det finns hjälp att få. Precis som självhjälpsgrupperna AA för alkoholister och NA för narkomaner, så finns SLAA som är en självhjälpsgrupp för sex- och relationsmissbrukare. Samverkansgruppen Korpberget är ett annat ställe med erfarenhet i form av öppenvårdsbehandling för sex- och relationsmissbrukare. Katerina och Robert avslutar samtalet med att konstatera att du kan ta bort alkohol och narkotika ur ditt liv. Men du kan inte ta bort relationer, känslor och människor. Känslor och relationer har dessutom bara att vinna på oberoende människor, tänker jag när jag vandrar ut i mörkret som lyses upp av blommorna på Hötorget.n Fakta om Korpberget Korpbergets Behandlingscenter i Ångermanland har som mål att ge professionell behandling med 12-stegs filosofin som grund. Behandlingen är behovsbaserad och vänder sig till dysberoende personer och deras anhöriga. Vi förespråkar en behandling helt utan sinnesförändrande medel. Korpberget använder begreppet Dysberoende som beroendesjukdomens insida eller rötter. Det är ett tillstånd av sammansatt oro, rastlöshet och tomhet som kan vara ärftligt eller förvärvat. Vi ser arvet som genetiskt, socialt, känslomässigt och systemiskt. Dys)beroendepersonligheten eller ’Diffe’ motsvarar utsidan, de yttre beteendena eller symptomen såsom alkohol-, drog-, spel-, mat-, och/eller sexmissbruk mm. Källa: www.korpberget.se svenska narkotikapolisföreningen 4-09 15 Drogning och sexuella övergrepp text och foto: gunnar hermansson Våldtäkt och andra sexuella övergrepp mot drogade kvinnor förekommer, men ingen vet i hur stor omfattning. Drogningar rapporteras av olika skäl alltför sällan eller alltför sent. E n kvinna som misstänker att hon blivit drogad och därefter utnyttjats sexuellt, tänker kanske inte i första hand på att kontakta polisen och göra en anmälan. När drogade brottsoffer vaknar upp är de oftast förvirrade och desorienterade på grund av drogeffekten. Rörelseförmågan kan också vara nedsatt. Man kanske har svårt att komma ihåg vad som hänt, eftersom vissa droger ger minnesluckor. Om man varit ute på krogen och druckit alkohol innan drogningen, och sedan inte kan komma ihåg förövaren eller förövarna, så kan detta bidra till att anmälan inte görs, eller görs långt senare. Den utsatta kvinnan kan tveka över risken att inte bli tagen på allvar eller att hon får skylla sig själv om hon druckit sig berusad. Provtagning är en färskvara När drogning anmäls till polisen ska urin- och blodprovstagning göras skyndsamt om detta inte redan har gjorts. Oftast har det då förflutit några timmar eller något dygn sedan drogningstillfället, och redan då kan det vara för sent att hitta spår av vissa droger i kroppen. GHB, som antas vara en vanlig drog i dessa sammanhang, lämnar kroppen fullständigt inom 12 timmar och hittas därför sällan vid analys. Drogning sker i regel i samband med att man medvetet druckit alkohol och alkohol är också den drog som oftast påvisas. I fruktiga drinkar kan smaken av inblandade läkemedel eller andra droger döljas. 18 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Preparat som används vid drogning har oftast egenskaper som ger lugnande och sövande verkan och orsakar minnesförlust. De löses lätt i alkohol och andra drycker, är lukt- och smaklösa och absorberas snabbt i kroppen. Snabbverkande bensodiazepiner, dvs. lugnande medel och sömnmedel, samt GHB har alla dessa egenskaper. Men många andra droger som cannabis och opiater och till och med centralstimulerande medel som ecstasy och kokain har förekommit i drogningsfall. Allmänna råd om hur man kan skydda sig samt vad man bör göra om man tror att man blivit drogad. • Vid fest med flyktigt kända personer undvik att dricka hemmagjorda drinkar och bevaka alltid din drink • Undvik drinkar med onaturlig smak eller konsistens (de flesta läkemedel ger en något sur smak när de löses upp i en drink) • Vid festande med flyktigt kända personer, lämna aldrig kvar en kompis ensam som blivit berusad • Undvik höggradig berusning. Sannolikheten av en otillbörlig drogning ökar snabbt med stigande alkoholhalt i blodet • Blanda aldrig läkemedel med alkohol • Om man misstänker att man blivit drogad bör man kontakta polisen för anmälan och provtagning av urin och blod så snart som möjligt. • Om du måste kissa redan i hemmet, samla urin i ett tillfälligt provglas. Samlad urin bör bevaras i ett slutet kärl i kyl eller frys. Urinprover kan i regel analyseras upp till fyra dagar efter förgiftningstillbudet men redan efter två dygn och i vissa fall redan efter ett dygn kan spår efter droger ha gått ur kroppen. Analyser tagna senare än fyra dygn efter ett övergrepp är i regel utan värde. • Försök att minnas hur mycket alkohol du druckit, vilka läkemedel du intagit de sista två dygnen samt om du använt några droger. Uppge detta för personalen vid provtagningen. Uppge också om du tar några mediciner, t ex insulin vid diabetes. • Behöver du stöd efter händelsen kontakta Brottsofferjouren eller Stödcentrum för unga brottsoffer. • Tänk på att ett rus som upplevs som märkligt eller ovanligt inte behöver bero på inblandning av droger, vanligaste drogen i samband med brott under rusverkan är faktiskt enbart alkohol. n Om beroende och förlorad intimitet E tt drogberoende kan förenklat ses som ett sjukdomsliknande tillstånd, som bygger på att den beroende utvecklat en slags överkänslighet och viljeskada i relation till de preparat som beroendet riktas mot. Ett kardinalsymtom hos ett kemiskt beroende är att det förändrar sin bärares personlighet. Vår personlighet har ju sitt organiska säte i hjärnan. Med obalanser i hjärnans kemi följer därför klara förändringar i personlighet och beteende. I korthet betyder det att individens sätt att uppfatta och relatera till sig själv och sin omvärld genomgår en mer eller mindre påtaglig förändring. Inom populärvetenskapen brukar det heta att individen ifråga utvecklat en beroendepersonlighet. Begreppet kan te sig något märkligt men det betyder att droger med vidhängande livsstil intar en allt större plats inom den som han/ hon var innan beroendeutvecklingen. Individen blir då något av en dubbelnatur och har i beroendejaget fått en outsäglig tvilling med samma blodomlopp och som försåtligt suggererar ”jag finns alltid med dig när du behöver en riktig vän. En som förstår dig och som du alltid kan lita på”. Konsekvenserna på sikt av denna livsstil kan stavas i ett enda ord, SAMMANBROTT. Sammanbrott för hälsa, ekonomi och moral. En tragedi för den beroende men också för individens alla närmaste. De värden och principer som håller samman en frisk familj attackeras och drar igång en skuld- och skamkarusell som den beroende söker lindra med samma destruktiva metoder som en gång startade den. Istället för trygghet börjar den beroende representera oberäknelighet. Istället för omsorg kommer krav på att omgivningen skall anpassa sig. Istället för uppmuntran och kärlek till de närmaste levereras en allt torftigare soppa av rigida och inte sällan paranoida föreställningar och anklagelser. Ofta paras utspelen med olika former av övergrepp: fysiska hot om våld eller sexuella förödmjukelser med incestuösa inslag och olika slags psykiskt förtryck. Familjemedlemmarna utsätts för en konstant stress och lever med den rädsla som kommer sig av att ingenting längre är säkert eller förutsägbart. Den beroendes oberäkneliga livsstil förrycker all normal balans i en familj. Här följer några klassiska exempel på hur den beroendes alltmer skadade förmåga till närhet och förtroende (intimitet) kan visa sig. Vad möter anhöriga (och alla de som i yrket har kontakt med den här kategorin av problemmänniskor) när väl en beroendelivsstil utvecklats. 22 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 a) Den beroende klandrar och kritiserar sin omgivning, vilket automatiskt innebär ett förringande av andra. b) Den beroende omtolkar och omformulerar det som hänt tidigare i livet och har en klar tendens att förtränga, eller i nedvärderande ordalag återge minnet av människor som i själva verket visat äkta omsorg och kärlek. Istället kan han/hon idealisera de som i praktiken medverkat till utvecklingen av beroendet och som okritiskt backar upp den förödande livsstilen. c) Tilltagande isolering och avståndstagande från andra med bagatellisering av ömsesidiga och normala mellanmänskliga relationer. d) Allt större risktagande och likgiltighet inför den egna livssituationen och välbefinnandet. Sörjer i bästa fall nödtorftigt för hälsa och överlevnad. e) Blir insisterande och krävande och måste få saker och ting på sitt vis. Hävdar att: ”mitt sätt är rätt sätt”! Konstant missnöjd; allt vad andra gör är för sent, för lite och fel. f) Allt torftigare känsloliv med växande inslag av aggressivitet. Ofta undertrycks ilskan och den beroende framstår utåt som ”nollställd”. Vansinnesutbrott är inte ovanliga; vare sig glädje eller sorg existerar g) Eftersom samvetet bedövas och avtrubbas samtidigt som uttrycksförmågan blir alltmer burdus och begränsad, så kommer kontakten med andra att mer och mer handla om att dupera, kontrollera och skrämma. Motivationen, om den alls infinner sig, för att bryta ett allvarligt beroendetillstånd föregås av det gamla vanliga beteendet. Man vill eller kan inte erkänna saken, inbillar sig att man kan lägga av när som helst, bara man får hjälp med att ordna upp ditt eller datt. Och då kan man förverkliga den gamla önskedrömmen om lite lagom superi eller schysst knark. En dröm som alltför många har tagit med sig ända ner i graven. Men det är inte heller alldeles ovanligt att den beroende till slut blir så själsligen och kroppsligen nergången att han/hon måste göra något åt saken. Antingen blir man nykterist eller dricker man ihjäl sig. Ove Rosengren, förbundsordförande i RNS, som arbetar för ett samhälle fritt från narkotika. Drogtester i gruvstaden Kiruna – en markering text och foto: maria söderberg E n 21-årig man och en 19-årig kvinna hittades inom ett dygn i april döda 2009 på olika platser i Gällivare. Dödsorsaken var överdosering av narkotika. Det gick en chockvåg genom staden och sorgen var stor. Ilska riktades mot polisen som kvällstid har en ensam patrull för hela Gällivare och Jokkmokks kommuner. I lokaltidningarna sade sig många invånare ha tröttnat på att narkotikahandeln kunde ske helt öppet och att tipsen inte följs upp. – Tyvärr är det så att användning kan resultera i dödsfall, det är tragiskt men så är det. Så länge drogerna florerar så tvingas vi leva med det, säger Per-Olov Andersson, chef för narkotikaenheten i länet. Han beskriver de kriminella nätverk och de enskilda personer som finns bakom näthandeln. Leveranserna kommer i brev eller paket. Prioriteringen om hur brott ska bekämpas i länet är svår med vikande resurser. – Mest effektivt vore väl fungerande förebyggande arbete från var och en. Mycket beror på att vi bryr oss mindre om varandra. Det är det stora problemet. Kiruna: “Här ligger ingen död i någon lägenhet” – Jaha, du ska till “Dödens väntrum”, säger Stig Starlind, när jag ska åka till Åkaregatan 1 Kiruna. Men skriv inte att jag säger så. – Vi i Gruvtolvan hade kontor rakt över gatan tidigare och det var sorgligt att se hur kommunen samlade folk med missbruksproblem på ett ställe. I folkmun blir inte allt så förskönat, men det är svårt att inte låta bli att använda uttrycket när även kommunalrådet Kennet Stålnacke i min intervju säger så om gatuadressen. Stig Starlind, försäkringsansvarig i Gruvtolvan, med arbetsplats på LKAB, har tagit strid mot spriten och drogerna på arbetsplatsen. Attityden smittar av sig på det övriga Kiruna. 26 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Kiruna föddes som stad för 105 år sedan när gruvdriften startade. Närmare 18 000 bor i centralorten och resten är fördelade på 50-talet byar. Samtidigt erkänner han att fastigheten är en skamfläck i det i övrigt så stiliga Kiruna. – Den är mitt onda samvete. Själv minns jag min egen uppväxt i Arjeplog. När nya hyreshus byggdes på Drottninggatan fick någon för sig att de såg ut som fängelser. Trettio år senare kallas husen fortfarande ”Kumla” och ”Hall”. På Åkaregatan har Kirunabostäder AB upplåtit en hyresfastighet som inrymmer trettio små lägenheter. Här har också socialtjänsten inrymt en dagligstuga med café som är öppen mellan åtta och tolv. I en annan del av fastigheten finns behandlingspersonal mellan åtta och fem på vardagar. Gruppchef Lena Häggroth ansvarar för verksamheten: – Vi vill erbjuda en nykter mötesplats. Här ska man kunna ta en fika och pratat med personal som erbjuder en mänsklig kontakt utanför missbrukarkretsen. Hon har ingen uppfattning om det finns just narkotikaproblem i någon av lägenheterna idag. – Ibland kan man bara höra ett rykte, men det är polisens sak att ingripa om det begås brott. Några som bor här har rökt hasch i trettio år. Visst förekommer det droger här, men det är mycket svårare. Här finns personal och vi kan gå in i lägenheterna om vi misstänker att det finns problem. Här ligger ingen död i någon lägenhet, säger Lena Häggroth med eftertryck och värjer sig mot uttrycket ”Dödens väntrum”. Fastigheten är i förfall. Man behöver inte vara byggnadsarbetare för att inse att här finns faror. På en balkong lutar en bräda farligt över ingången nedanför. Även om socialtjänstens dagliga verksamhet är drogfri är det uppenbart att missbruk pågår i lägenheterna. En medelålders kvinna bjuder in till en titt hos sig. Fack och ledning eniga om drogtester på LKAB Polisen och socialtjänsten oroas över den ökande användningen av nätdroger. I Kiruna, med 120 mil till Stockholm, och 185 mil till Malmö, har Internet blivit en möjliggörare för snabbare leveranser och kontakter. Hon har missbruksproblem ”med femton LVM bakom sig” och det är sorgligt att få en glimt av hennes livssituation. Samtidigt har, enligt Lena Häggroth, hennes livssituation blivit bättre idag. Här finns tillsyn och aktiviteter. Hyrorna i fastigheten betalas främst av skattemedel. Lena Häggroth suckar tungt. För det första har de påtalat problemen med fastigheten länge. Här skulle verkligen behöva rustas upp. Socialtjänsten har inte rätt att dirigera hur människor ska leva sina liv i sitt privata så länge de inte begår något brottsligt. Åkaregatan 1 i Kiruna: Insparkade hål i fasaden. Trasiga möbler står utanför. “Men i Lombolo utanför centrum är det värre”, berättar Lena Häggroth. På det kommunala bostadsbolaget Kirunabostäder är Åkaregatan 1 en återkommande visa. – Flera av våra fastigheter är i behov att stort underhåll, säger Thomas Stålnacke, som säger att man harkontinuerliga möten med socialtjänsten. – Det är självklart ingen bra situation. Något besked om när man ska ta itu med fastigheten kan inte lämnas. ”Dödens väntrum” får – vänta. n Maria Söderberg är filmare, reporter och fotograf. Uppvuxen i Norrbotten har hon gjort en film och en bok om den nedlagda gruvan i Laisvall. Hon har engagerat sig för yttrandefrihet i Vitryssland. Hon har gjort fotoreportage i bokform om bl.a. haschare i Goa (Indien) och kvinnors liv i Afghanistan. IF Metall har utgjort spjutspetsen i ett drogtestprogram som omfattar samtliga anställda på LKAB. Företaget har drygt 3 000 anställda i Sverige. År 2008 testades 810 personer, men även anställda inom entreprenörsföretag som uppgår till 235. För tre år sedan väntade LKAB:s ledning och de fackliga organisationerna på svar om hur den fackliga centrala ledningen såg på tester. Företaget ville inte gärna dra igång utan samförstånd. Besked dröjde, och IF Metalls ledning sade till sist att de inte stod bakom testprogrammet. – Vi körde ändå, vi förstår inte alls varför det här skulle vara så svårt, säger Harry Rantakyrö som varit ordförande i Gruvtolvan i sex år. Drogtestprogrammet ställdes på prov i september 2008. En ung anställd vägrade lämna urinprov och ansåg att testet var ”kränkande”. Det blev avsked. – Det handlar bara om att lämna ett enkelt urinprov. Om man ställer det mot alla risker vi har i gruvbrytningen är det en struntsak, säger Stig Starlind och försvarar avskedet. Färre än en procent När slumpmässiga drogtester genomförs på stora arbetsplatser är det vanligt att man hittar spår av narkotika i ungefär två procent av fallen. På LKAB är det färre än en procent föregående år, och då är alkohol inräknat. Johanna Nordin, chef för företagshälsan, gläds åt resultatet. – Det visar att vi är på rätt väg. Testerna är bara ett hjälpmedel. Vi vet hur svårt det är att hitta personer som använder stora mängder läkemedel eller narkotika. När det gäller alkohol pratar vi om riskbeteende. De har ett tiotal som fått positivt utslag på ett år. Även om det finns en handlingsplan är all rehabilitering individuellt anpassad. Varje år erbjuds fem och tio personer en eller flera perioder på behandlingshem. Testerna omfattar bensodiazepiner (lugnande medel), kokain, opiater (morfin, heroin och kodein), cannabis och amfetamin. För alkohol är gränsen densamma som för rattfylleri – 0,2 promille. Årligen kallas 25 procent av de anställda. Förutom Kiruna ingår också de anställda i Malmberget, Luleå och Svappavaara. Alla prover skickas till Karolinska institutet i Stockholm eller Ängelholms sjukhus. n Maria Söderberg svenska narkotikapolisföreningen 4-09 27 Rumänskt polisarbete Insatser mot tiggeri och missbruk viktiga för att hindra organiserad brottslighet text: renée besseling, alin botezatu och ionut epurenui P rovinshuvudstaden Suceava ligger i nordöstra Rumänien och har ca 100 000 invånare. Staden ligger nära gränsen till Moldavien och Ukrania och därmed vid ett kraftigt stråk för smuggling av bl.a. människor och droger. I polisarbetet prioriteras narkotika, tiggeri och ungdomskriminalitet. Polisen ser ett nära samband mellan dessa problem och försöker därför samordna insatserna. Polisens preventionsavdelning arbetar bl.a. med att förebygga och hejda människohandel, men även organiserad narkotikabrottslighet samt att förbättra samarbetet och skapa förtroende mellan polismyndigheten och befolkningen. Det gör de genom att vara närvarande, alltid ge respons, initiera, stödja eller finansiera lokala aktiviter och projekt. Andra viktiga uppgifter är att förebygga ungdomskriminalitet, rattfylleri och familjevåld, liksom att öka tryggheten i lokalsamhället, t.ex. genom att ingripa mot rån. Kampen mot organiserad narkotikabrottslighet är en prioritet i den nationella rumänska handlingsplanen mot narkotika, som antogs 2003. Narkotikakaféer av holländsk modell, s.k. coffee shops, har etablerats i några städer, bl.a. i Suceava. De säljer s.k. legala droger men även cannabis under disken. En del erbjuder även kvinnor till sina kunder. liv, bl.a. genom att det hindrar dem från att gå i skolan. Tiggeriet är numera organiserat som vilken annan stor brottssektor som helst. Att allmänheten slutar med att ge pengar till tiggeri är den enda linjen som fungerar, anser rumänsk polis. De påpekar att även västländerna måste inse detta. Resonemanget är det samma som när vi i Sverige arbetar med att stoppa pengarna till den organiserade narkotikabrottsligheten genom att förebygga och ingripa mot missbruket. Under 2009 har polisen i Suceava genomfört en kampanj för att minska tiggeriet – särskilt det synliga tiggeriet – med 30 procent. I polisens insatser har ingått bl.a. att informera allmänheten om att deras till synes vällovliga bidrag endast stöder en utslagningsmekanism och ett organiserat profiterande. Tiggeri finansierar också missbruk av alkohol och narkotika, både för barnen och för deras föräldrar eller profitörer. Polisen upplyser också om de allvarliga rättsliga konsekvenserna för dem som organiserar och lever av tiggare och deras inkomster. Människohandeln i Europa omfattar numera också tiggare som flyttas runt av sina profitörer för att inte bli alltför kända av de lokala myndigheterna och råka ut för ingripanden. Även i Sverige förekommer tiggare som flyttats hit från Rumänien. n Renée Besseling är ordförande i Europe Against Drugs (EURAD), en sammanslutning för frivilliga organisationer som arbetar mot narkotika i Europa. Alin Botezatu är internationell kontaktman för polisen i Suceava. Ionut Epurenui är brottsförebyggande polis i Suceava. Rumänska lagar mot barns tiggeri Tiggeri Ett viktigt polisarbete riktas mot det omfattande tiggeri som utförs av barn på gatorna. Tiggeri och bidrag till barn som tigger kvarhåller barnen i samma sociala och moraliska utsatthet som när de började. Tiggeriet minskar deras möjligheter till ett anständigt 30 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Rumänska strafflagen förbjuder tiggeri. Sådant definieras som att en person som trots att han är förmögen att arbeta vid upprepade tillfällen vädjar till andra människors barmhärtighet för att få materiellt stöd. Barnavårdslagen betraktar barns tiggeri som en särskilt allvarlig form av barnarbete. Lagen om skydd och främjande av barns rättigheter bestraffar att någon inleder barn i tiggeri eller lever på inkomster från barns tiggeri. Straffet kan bli flera års fängelse. Rotaryklubbar mot droger Södertälje/Nykvarns Rotaryklubbars stipendium för missbruksprevention D etta nyinstiftade stipendium vill Rotary tilldela en ung polis som med stort intresse och entusiasm arbetar för att förebygga narkotika- och alkoholmissbruk i Södertälje/Nykvarn. Stipendiet delades ut på Rotaryklubbarnas galaföreställning mot droger den 10 oktober och mottagare var polismannen Fredrik Allard. I motiveringen till stipendiet framgår att Fredrik i ett tidigt skede av sin karriär visat intresse för arbete mot droger. Han är nu placerad på span- och narkotikaroteln i Södertälje och har fått förtroendet att leda särskilda insatser mot unga missbrukare. Södertälje/Nykvarns Rotaryklubbar har följt Göteborg/Frölunda Rotaryklubbs initiativ att dela ut ett årligt stipendium till en ung, initiativrik drogbekämpare. Nu utmanar man i Södertälje/Nykvarn andra Rotaryklubbar i Sverige till liknande initiativ. n SNPF-medlemmen Fredrik Allard fick ta emot stipendiet på Rotarys musikgala i Södertälje. Utdelare var Torgny Carlsson, även han medlem i SNPF sedan länge. SNPF:s hedersordförande Carl G. Persson fyller 90 år Den förre rikspolischefen Carl G. Perssons engagemang och stöd hade mycket stor betydelse för att Svenska Narkotikapolisföreningen kunde bildas 1987. Carl G. Persson var vid den tiden styrelseordförande i Svenska Carnegie Institutet och han valdes att leda SNPF:s första stämma i Hindås, då föreningen bildades. Innan stämman avslutades utsågs Carl G. Persson till SNPF:s beskyddare och hedersordförande. n Svenska Narkotikapolisföreningen hyllar jubilaren, som nyligen fyllde 90 år, med varma hälsningar från styrelse och medlemmar. Carl G. Persson var ett stort stöd för Thomas Cederqvist som grundade SNPF. Foto: Jonas Hartelius (bilden är beskuren) svenska narkotikapolisföreningen 4-09 31 Utbildningsdag i Umeå SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande och förplägnad. Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia Konferenscenter. Många hade startat tidigt för att hinna fram till Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare Krister Sandqvist inledde dagens program. Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a. hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser. Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer Söktidshypotesen bygger på idén att en ökning av söktiderna, dvs. tiden som de som vill köpa narkotika måste använda tills en överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa bruk och nyrekrytering av missbrukare. Den andra hypotesen bygger på att bäst resultat uppnås om upptäckt, lagföring och stödinsatser sätts in i ett så tidigt skede som möjligt i en missbrukares Länspolismästare Krister karriär. Sandqvist. Krister Sandqvist underströk att en förutsättning för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt – brukarna, gatulangningen och grossistledet. Brukarna Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott syftar i första hand till att identifiera nya missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras. Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån. Gatulangning Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt genererar arbetet underrättelseinformation som är 34 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på mellannivån. Grossister Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, ofta i storstäderna inom landet, och transporterar därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med planlagda insatser och med hjälp av informatörer. Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka söktiderna under en längre period. Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde den 1 september posten som chef för den s.k. Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från Göteborg. Bertil Östgård berättade om den nya Norrlandsfunktionen som han utsetts till chef för. Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras. Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall, berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande arbetar med. Anabola steroider och nya droger En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets läkare Martin Fahlström från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. n Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att gå av stapeln i Luleå. GH Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås. Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Inbjudan med anmälningstalong skickas även ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2010. Ur det preliminära programmet: Fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur missbruket har sett ut. Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan. Föreläsningar lördag – söndag Gängkultur bland unga Gängbildningar Knarksituationen i Mexiko Razzior mot bodybuilders i Göteborg Den svåraste gömman Röd åklagare i Kina, nu i Sverige Hot mot åklagare En sambandsman berättar Ett opiumärende med förgreningar Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende En tablettmissbrukares liv Narkotika basic Nya preparat Analys av hårprover Metamfetamin Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten OBS! Programmet är ännu preliminärt. Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 35 Mexikaner styr narkotikamarknaden text: synnöve labråten och frode röe De mexikanska narkotikakartellerna styr numera praktiskt taget all narkotikatrafik till USA, och de håller på att få fotfäste i Europa och i resten av världen. D e mexikanska narkotikakartellerna (MK) står för merparten av produktion, införsel och omsättning av kokain, marijuana, metamfetamin, oxykodon-tabletter och heroin till USA, Sydamerika och Kanada. Utöver narkotikatrafiken ägnar de sig också åt hot, kidnappningar och mord. De beskrivs som extremt våldsamma och har ingen eller liten respekt för ett människoliv. Kartellerna är också involverade i människosmuggling och illegal invandring till USA. Kort sagt ägnar de sig åt all slags kriminalitet som ger god vinst. Den amerikanska narkotikapolisen DEA (Drug Enforcement Administration) uppger att 90 procent av allt kokain och 80 procent av allt metamfetamin smugglas in av de mexikanska kartellerna. Mer än 100 narkotikakarteller Det finns idag över 100 kriminella narkotikakarteller i Mexiko. Vem eller vilka av dessa som har makten varierar och det styrs av geografin. De grupperingar som sitter med makt i de rätta geografiska städerna/ områdena är de som har kontroll över smugglingsrutterna in mot USA. Den geografiska kontrollen innebär att man också har kontroll över lokal polis och lokala myndigheter. 38 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Historiskt sett har man haft kriminella karteller i flera generationer, men det var först efter andra världskriget som de började med smuggling av narkotika till USA. Idag är det Tijuana, Sinaloa och Gulfkartellen som är de mäktigaste kartellerna i Mexiko. Inga informatörer För att rekrytera folk till kartellerna använder man sig av verktyg som är välkända i kriminell nätverksuppbyggnad. Det innefattar i synnerhet alla former av hot, våld och som yttersta konsekvens mord. Det förekommer nästan inga informatörer i eller omkring dessa karteller. Ingen törs prata och den inre lagföringen är minst sagt knallhård. Kartellerna lever efter följande motto:”It´s better six innocent men to die, than one guilty man to live.” När man misstänker att någon eller några tjallar, blir de skjutna och dödade utan att man undersöker saken mer ingående. Det är också mycket svårt att infiltrera kartellerna eftersom det är mycket täta band inåt i grupperna. Det beror på att aktörerna i de olika kartellerna har täta band via antingen familjerelationer och/ eller geografiska knytningar. Dialekter avslöjar områ- destillhörighet och familjenamn visar familjerelationer. Den information som myndigheter i USA har samlat om mexikanska grupperingar är sådana uppgifter som man fått vid ingripanden och utredningar av beslag. Stora resurser Kartellerna sysselsätter omkring 150 000 personer i Mexiko, varav 100 000 är säkerhetspersoner som bär vapen. Dessa personer har oftast en bakgrund som militär eller polis. Kartellerna har god tillgång på resurser, både ekonomiskt och när det gäller utrustning. Det kan till exempel nämnas att Gulf-kartellen har 22 flygplan till sin disposition för transport av narkotika. De mexikanska kartellerna omsätter svindlande summor per år. I USA uppskattar man att kartellerna har ett överskott på omkring 10 miljarder dollar varje år på sin kriminella verksamhet, medan den årliga narkotikatrafiken är värderad till 65 miljarder dollar. Cirka 50 procent av omsättningen investeras i omfattande korruption genom att bland andra betala politiker, poliser och andra lokala och offentliga myndighetspersoner, huvudsakligen i Mexiko men också i USA. Kartellerna använder med andra ord svindlande belopp till korruption och detta är en av huvudorsakerna till att de är så svåra att slå ut. För att sätta in dessa siffror i ett perspektiv kan det nämnas att det i april 2009 gjordes ett tillslag mot Sinaloa-kartellen. Detta resulterade i ett litet nätt beslag på 59 miljoner dollar, 13 ton kokain, 8 ton marijuana, 550 kilo metamfetamin, 8 kilo heroin, 6,5 miljoner ecstasytabletter, 149 bilar och 169 vapen. Mexikansk polis En av huvudaktörerna i en av kartellerna har sagt: ”To control a city, you need to control the police first.” För en tid sedan blev organisationen Los Zetas upprättad i avsikt att bekämpa de mexikanska narkotikakartellerna. Från början skulle Los Zetas vara den mexikanska elitpolisen och de blev utbildade av bland annat US Army och amerikansk polis i vapenhantering, spaning och efterforskning. Detta blev ett totalt misslyckat projekt då organisationen Los Zetas gick sin egen väg och utvecklade sig efter en kort tid till en egen narkotikakartell. Los Zetas är idag en mycket våldsam organisation som bara ägnar sig åt kriminell verksamhet. De har god kunskap om polismetoder, använder polis- och militäruniformer, behärskar moderna telefonavlyssningssystem och kontrollerar flera telebolag. Dessutom ägnar de sig åt omfattande förfalskning av identiteter då de utfärdar offentliga ID-handlingar och andra offentliga dokument. Los Zetas opererar i mer än 30 amerikanska stater. De mexikanska kartellerna är aktiva i 230 städer i USA. Hur bekämpas MK av mexikanska myndigheter? Mexiko fick i december 2006 en ny president, Felipe Calderon, som har startat en kamp mot kartellerna. MK skadar Mexikos ekonomi då all laglöshet skrämmer bort turister från Mexiko. I vissa områden har turismen gått ner med över 70 procent de senaste åren. Myndigheterna i Mexiko har gett upp när det gäller att använda mexikansk polis i kampen mot kartellerna, eftersom polisen är genomsyrad av korruption. President Calderon har satt in militär i kampen mot kartellerna och han kör offensiva räder in i flera områden där kartellerna styr både städer och områdena omkring. Efter att Calderon tog över som president har mer än 11 000 personer dödats i kampen mot kartellerna, vilket ger ett snitt på 366 dödade i månaden. 90 procent av alla som dödats är kartellmedlemmar eller personer som medverkar till narkotikasmuggling. De resterande 4 procenten är oskyldiga civila. Hur bekämpas MK av USA? USA tänker sända 500 nyanställda i federala byråer (bl.a. DHS, DEA och FBI) ner mot gränsen till Mexiko. De ska ha som huvuduppgift att stoppa smuggling av vapen och pengar UT ur USA, samt narkotika IN till USA. Mexiko önskar inte operativt bistånd från USA i Mexiko, men man vill ha utredningsinformation om kartellerna från amerikanerna. USA är också i färd med att installera ett avancerat övervakningssystem som ska övervaka gränsen mellan USA och Mexiko. När detta system är i drift räknar man med att smugglingsförsöken ska gå ner med kanske 75 procent. Det är värt att påpeka att gränsen är mer än 3200 km lång och är idag omöjlig att övervaka i sin helhet. n Artikelförfattarna är norska poliser som varit på en veckolång kurs hos polisen i Miami. Texten är fritt översatt från norska till svenska./ Red. anm. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 39 Svensk tullare på utbildningsuppdrag i Addis Abeba text: anders lundgren, Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC). B ole International Airport är en av de viktigaste inpasserings- och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till Europa och Nordamerika. För att effektivisera narkotikabekämpningen på flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till med att starta upp ett Inter Agency Team bestående av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen, varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole. I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, profilering av flygpassagerare och i viss mån även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning tidigare i år, och sedan om planerna går i lås skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång. Narkotikasituationen i Etiopien. Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis, som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera år. 42 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska immigranter som bosatte sig i landets södra delar på 1960 talet. Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen av cannabis. Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner och är den enda typen av narkotika som smugglas till närliggande länder, men även till Europa och då framförallt till England. Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar och är landets tredje största exportvara. Khat är som bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn, men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per knippe. Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är alltför högt och att tillgången är begränsad. Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo, man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse. Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste. Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett generellt fängelsestraff på tre månader till fem år. Bole International Airport. Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba centrum. Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här 6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre start- och landningsbanor. Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer in i terminalen, vare sig man är passagerare, anställd eller mötande, så får man passera genom en säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade när de passerar in till flygplatsens olika områden och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen för att visa att de har tillstånd till att vistas i det specifika området. Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll innan de går ombord på planet. ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet. Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och sedan skall resa vidare till övriga världen. Polisen har en checkpoint i transitområdet där de selekterar ut misstänkta passagerare. När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare närmare så tar man med vederbörande ner till ett av sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn som fungerar som någon form platschef. Handbagaget kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på detta och ta ner det till polisens lokaler. Polisen gör narkotikakontroller Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30 och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde, frånsett inrikespassagerare. I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift. Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram till lunch. Sen går man hem och återkommer på kvällen när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare vid deras check point. forts s 46 + svenska narkotikapolisföreningen 4-09 43 Hela tiden är det en kamp mot klockan eftersom den normala transittiden för en passagerare bara är 1-2 timmar. I de fall som ankommande flight är sen, och några passagerare på flighten riskerar att missa sitt anslutningsflyg, så plockas de åt sidan av Ethiopian Airlines markpersonal och förs direkt till gaten innan de kommer fram till polisens checkpoint. Polisen har ett samarbete med securitypersonalen på flygplatsen. De har utbildat dem i att leta efter narkotika i samband med säkerhetskontrollerna och samarbetet har gett resultat. De två stora cannabisbeslagen som gjorts i år har upptäckts i samband med röntgen av bagage. Inga förundersökningar görs av polisen på flygplatsen utan man lämnar över detta till den federala polisen inne i Addis Abeba. Hittills under 2009 har man gripit 23 personer för narkotikasmuggling. Av dessa har nio haft cannabis för eget bruk och två har medfört runt 10 kilo cannabis vardera. Sju har haft heroin och fem kokain. Heroinkurirerna som man gripit i år har kommit ifrån Guangzhou i Kina, Hong Kong och Mumbay, medan kokainkurirerna har anlänt ifrån Lagos och Dubai. Den federala polisen har överhuvudtaget inga egna tekniska hjälpmedel att tillgå, inga visitationsnålar eller andra verktyg, ingen röntgen, inga urintester och inga narkotikatester. De har inga datorer. De hade en fax men visste inte om den fungerade och telefonerna gick ej att ringa utomlands med. All selektering sker med hjälp av dokumentinspektion och intervjuer. Polisen hade ett handelvapen som beväpning i sitt enda fordon. De bar det dock inte inne på flygplatsen. I Addis Abeba-området fanns två hundar som var utbildade för att söka efter narkotika. Hundarna var på flygplatsen någon dag per vecka, men enligt polisen så var de inte speciellt effektiva så man hade inte så stor tilltro till dem. Vanligt med sväljare Mr Mengiste på sitt kontor där alla passagerarkontroller genomförs. Tullen har fram till nu inte arbetat med narkotikakontroller. De har inte fått någon utbildning i att leta efter narkotika och deras arbete har fokuserats på att säkerställa så att tull och andra avgifter kommit in till den etiopiska staten, och att se till att införselregler efterföljs vad det gäller kommersiellt gods och valuta. Tulltjänstemännen har dock en högre status än poliser i Etiopien och det ser man framför allt på att de har en högre lön. En tulltjänsteman tjänar cirka 3000 birr per månad, vilket är ungefär 300 US dollar, medan en polis tjänar 1000 birr per månad. Detta kan jämföras med en pilot på Ethoipian Airlines som tjänar ca 40 000 birr per månad. Cirka 300 tulltjänstemän arbetade på Bole i passagerare och fraktterminalerna. Kurirer och beslag Mellan 2004 och 2007 greps sammanlagt 44 narkotikakurirer med klass A-droger. Av dessa var 24 nigerianer, 12 tanzanier, 6 ghaneser och 2 medborgare i Benin. Den sammanlagda mängden beslagtagen narkotika uppgick till 52 681 gram heroin och 1198 gram kokain. Under det senaste året har man inte gripit en enda nigerian med klass A-droger. Den icke ärofyllda förstaplatsen har nu övertagits av tanzanier. 46 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Vanligaste modus operandi för heroin och kokainkurirerna är att de är sväljare. Två sväljare har avlidit i år på grund av att förpackningarna i magen hade börjat läcka. En heroinkurir och en kokainkurir hade blivit dåliga på planet innan ankomsten och hade transporterats till sjukhus där de senare hade avlidit. När polisen har en misstänkt sväljare så jobbar de med lite udda metoder. Den misstänkte erbjuds att gå på en toalett som finns i polisens lokaler. Det är ingen ”tulltoa” utan en vanlig toalett. Den misstänkte bevakas hela tiden av en polis som ser till att denne inte smusslar undan något eller hinner spola. Kan denne inte producera någonting så erbjuder man mat och dryck för att på skynda processen. Godtar han eller hon erbjudandet, tar de med sig denne upp till Ethiopian Airlines business lounge för att äta. Vägrar den misstänkt delta, ger man honom eller henne följande alternativ: Oom du inte kan eller vill gå på toaletten, och inte tar emot erbjudandet om att äta för att påskynda processen, så cancellerar vi din vidareflight. Och de gör verkligen det. De är tuffa men på ett korrekt sett. Skulle det trots allt visa sig att han eller hon är oskyldig, så ser man till att denne bokas om med en annan flight. Under tiden tills denna flight avgår, står Ethiopian Airlines för mat och dryck. Andra metoder man använder för att avslöja sväljare är att man klämmer och känner på den misstänktes mage. Man instruerar den misstänkte till att göra armhävningar och situps. De kör med metalldetektor över magen, det har visat sig att några av de sväljare som de gripit under den senaste tiden haft aluminiumfolie runt sväljareförpackningarna. Under den tiden som jag var på flygplatsen så greps Till höger, en etiopisk tulltjänsteman som klarerar inkommande gods på DHL i Addis Abeba. en sväljare med 600 gram heroin och denne avslöjades med metalldetektor. Det var en manlig kurir, medborgare i Guinea, som ankom ifrån Hong Kong och transiterade via Bole för en planerad vidarefärd till Bamako. När poliserna är övertygade om att de har en sväljare så transporterar men denne till ett sjukhus, som också fungerar som en företagshälsovård för poliser, där man genomför en röntgen. De behöver inga åklagarbeslut för detta, utan det kan den enskilda polismannen besluta. En etiopisk tullkollega som avslutningsdagen till ära hade klätt upp sig i en dräkt ifrån hans hemby. Frakt, kurir och postkontroller På Bole International Airport finns en ren flygfraktsterminal som ägs och drivs av Ethiopian Airlines. De hade inga dokumenterade narkotikabeslag i flygfraktsändningar. Den federala polisen har ett samarbete med kurirföretag som DHL, FEDEX och UPS samt med det etiopiska postverket. Samarbetet gick ut på att polisen utbildat dem i att leta efter narkotika i kurir- och postförsändelser. Och detta hade gett till resultat att cirka 30 narkotikabeslag hade gjorts under det senaste året. I samtliga fall var det cannabis som påträffats. De flesta beslagen låg runt 1-2 kilo och det största var på 9 kilo. Stimulerande uppdrag Det var verkligen en upplevelse att få möjlighet att genomföra detta uppdrag. Det var oerhört stimulerande att få jobba tillsammans med dessa tullare och poliser. Trots att de inte har de bästa förutsättningarna vad det gäller tekniska hjälpmedel, lokaler och annat, så var de engagerade, entusiastiska och oerhört lätta att ha att göra med och tog till sig den utbildningen som vi gav dem. Och jag är övertygad om att när de har genomgått de utbildningarna som är planerade och fått den utrustning de har blivit lovade så kommer beslagen att öka, vilket de också har gjort under de senaste åren. n svenska narkotikapolisföreningen 4-09 47 Är det bättre att polisen tar urinprov än att skolan gör det? text: katarina cnattingius Frågan om drogtester i skolan har nu diskuterats i 30 år. Som nybliven ANT-lärare inbjöd jag våren 1982 socialministern Karin Söder (C) till ett av mina första föräldramöten. Jag arbetade då som textillärare på Skolhagenskolan i Täby. P å min fråga om skolans möjligheter att drogtesta en elev som jag var mycket orolig för, svarade hon: ”Det kan möjligen låta sig göra om föräldrarna gav sitt tillstånd” m.a.o. med stöd av Föräldrabalken. I praktiken skulle det alltså innebära att skolhälsovården eller skolledningen måste vänta på att en förälder ger sitt tillstånd. Det kan ta tid och kräva övertalning för att få fram ett sådant samtycke. Under tiden hinner eleven pinka ut drogerna ur kroppen. I det dagliga arbetet sker inga drogtester utan elevens eget samtycke. Vad lagen exakt medger har så vitt jag vet aldrig prövats rättsligt i kommunala skolor. Den elev som föranledde min fråga är idag en person i 42-års åldern som talar förvirrat och högljutt för sig själv när jag möter honom i Täby centrum och jag får gråten i halsen. Det var skolans dag i Kulturhuset härförleden. Där uppträdde Jan Björklund (FP)och Maria Granlund (S). Jag ställde frågan om drogtester i skolan och Maria Granlund svarade: ”Man kan inte kan behandla elever som presumtiva knarkare.” Dagens behandling av unga människor med missbruksproblem är minst lika kränkande. Den familj som fått problem måste berätta om sitt liv för socialarbetare 1, som åker på semester. Då får familjen berätta allt för socionom 2, som blir gravid och avlöses av socialarbetare 3. Berättelsen går vidare till polis 1, 2,och 3 samt åklagare och advokat, läkare, behandlare. Hur blir det med elevens och anhörigas integritet när så många skall ta del av dess historia? Skolverket har inte tagit några initiativ. Tvärtom har Skolverket kritiserat lokala drogtestningsprogram som integritetskränkande. Uppenbarligen anser Skolverket att sakernas tillstånd är tillfredsställande. Samtidigt finns det i varje klass minst en elev som håller på med ett icke-obetydligt missbruk av narkotika. En annan viktig erfarenhet, som Skolverket bortser från, är att det i allmänhet tar två år från missbruksdebut till upptäckt av missbruket och dessutom tar det vanligen ytterligare två år till dess att någon ansvarig person eller instans ingriper, om de alls ingriper. Två år – eller ännu värre fyra år – av låt-gå-hållning mot en ung människas missbruk kan få förödande konsekvenser. Under tiden har privata skolor i många fall löst pro- 50 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 blemet genom att skriva in i avtalet med föräldrarna att skolan får ta urinprov och att eleven vid vägran avförs från skolan. Frågan om drogtester på unga har varit föremål för utredning. I december 2008 lämnades ett betänkande till justitieministern (SOU 2008:111). Det skulle bli möjligt att narkotikatesta barn under 15 år genom socialtjänsten – inte skolan. Åtgärden måste vara av synnerlig vikt för socialtjänstens arbete. Det kommer i praktiken att betyda att man viftar bort tidiga misstankar, just sådana där tester skulle kunna öka upptäcktsmöjligheterna. Skolan – där eleverna visats större delen av sin vardag och där personalen har längre observationstider – kommer inte att få några ytterligare befogenheter. Om det blir lag av förslaget kommer det i praktiken inte att göra stor skillnad. Även i fortsättningen kommer polisen att få utföra det viktigaste arbetet med att spåra upp unga missbrukare. I stället behöver vi laglig rätt till ofrivilliga drogtester i skolan – både misstankebaserade och slumpmässiga. De skulle kunna få en avskräckande effekt men också vara ett viktigt hjälpmedel för att skapa klarhet kring misstänkt missbruk och bryta igenom förnekandeprocessen. Efter trettio års pratande och utredande måste till slut våra folkvalda i Riksdagen ställa sig frågan: Är det bättre att fortsätta dagens linje av vänta och se där polisen till slut får göra jobbet att testa unga missbrukare – eller är det bättre att skolan får egna befogenheter att drogtesta elever? Katarina Cnattingius har som volontär arbetat mot narkotika i 30 år, bl.a. inom FMN (Föräldraföreningen mot narkotika) och i Svenska Carnegie Institutets styrelse och arbetsutskott. § Rättsrutan § § Rättsrutan § Vem ska ha straffrabatt? Titt som tätt uppkommer frågan om det ska kunna löna sig att samarbeta med polisen. Antingen för att man erkänner brott man själv begått, eller i kombination med att man samtidigt berättar om andras delaktighet, eller att helt fristående personer berättar om andras brottslighet. Tyvärr måste man konstatera att de svenska domstolarna i normalfallet inte ger några särskilda favörer, varken till den som erkänner ett brott eller till den som väljer att avslöja andras brott. Undantaget är om man frivilligt anger sig. Detta beror ytterst på vår svenska lagstiftning i 29 kap 5 brottsbalken. Högsta domstolen har nyligen i en dom från den 21 oktober 2009, rörande bl.a. medhjälp till mord och allmänfarlig ödeläggelse, nämnt att en person som frivilligt angett sig ska få viss straffrabatt, men inte särskild straffrabatt för det att han berättat om andras delaktighet. I detta fall hade personen drabbats hårt genom sina avslöjanden och därför tvingats byta bostad fjorton gånger, blivit isolerad, knappast kunna träffa sin familj, gått på psykoterapi och dessutom kunde tvingas byta identitet och flytta utomlands, vilket gjorde att han av just dessa skäl fick en särskild straffrabatt. Fallet hade troligen aldrig klarats upp utan att den aktuelle personen lagt alla korten på bordet. HD hade möjlighet att ge straffreduktion för att personen berättat om andras brott genom att tillämpa en undantagsregel i 29 kap 5 § p 8 brottsbalken, men valde en oerhört försiktig framtoning, trots vissa öppningar i förarbetena, och menade att ett kronvittnessystem är främmande för det svenska rättssystemet. HD hänvisade också till rättegångsbalken 23 kap 12 § att man i en förhörssituation inte får lämna löften om särskilda förmåner. Man kan konstatera att den svenska lagen och åtföljande praxis på området radikalt skiljer sig från flera av våra grannländers praxis. Jag vet att det både i Tyskland, Polen, Danmark och Norge ges straffreduktion för dels egna erkännanden som underlättar förundersökningen, men även för de fall man samtidigt berättar om andras brottslig- § Rättsrutan § het. Ett eget erkännande brukar i Danmark och Norge ge en straffrabatt på cirka en tredjedel och ännu mer, om man dessutom berättar om andras brottsliga verksamhet. Effektiviteten ökar hos både polis, åklagare och domstol och kostnaderna blir lägre för kriminalvården. Fler brott klaras upp till en lägre kostnad och på kortare tid. Detta har man insett i flera andra länder och vid kontakter jag haft med jurister i andra länder frågar man sig vilken uppklarningsprocent vi har. Jag har själv varit med om att importera och åberopa sådan bevisning från Norge, Tyskland samt Polen, och de svenska domstolarna har varit helt kapabla att göra en rimlig bevisvärdering av de utländska förhörspersonernas utsagor. Risken finns att det i förlängningen görs så kallad forumshopping, där bevispersoner vid möjlighet att välja blir lagförda där de får möjlighet till straffreduktion, och att vi i Sverige lagför brottslingar för att de kanske får längst straff här för narkotikabrott. Internationellt sett så framstår Sverige som ett ganska omodernt land, där gamla inbitna rättstraditioner väger tyngre än viljan till förändring. Jag har dock en känsla av att Sverige inte kan stå utanför så länge till, utan kan inom ramen för EU-samarbetet tvingas anpassa sig. Utrymmet för att få straffrabatt vid de fall man begår flera brott är dock stort, men utrymmet i denna spalt är inte lika generöst, så tankegången kring vilka principer man har i dessa fall sparar jag till nästa gång det är dags att klottra i rättsrutan. Kom ihåg: Erkänn inget. Det lönar sig inte. I varje fall inte i Sverige. Hans-Jörgen Hanström § Rättsrutan § svenska narkotikapolisföreningen 4-09 51 Världen runt Lokala narkotikarazzior i Serbien Landsomfattande narkotikarazzior genomfördes i Serbien den första lördagen i november. 2000 poliser slog till på 600 platser och grep 500 personer, varav 100 anhölls. Vidare beslagtogs mängder av narkotika, vapen, stulna bilar och förfalskade dollarsedlar. Enligt Anders Stolpe, som tjänstgör som Organized Crime Advisor vid OSCE i Belgrad, var detta en planerad aktion som genomfördes helt och hållet av lokal polis. Chefen för serbiens narkotikapolis, Ivan Brandic, har besökt Sverige ett par gånger under senaste året, bl.a. som föreläsare vid SNPF:s höstseminarium i Malmö i november 2008. Serbisk polis har velat förstärka insatser mot narkotika på lokalplanet och bland annat tagit svenska gatulangningsgrupper som modell. Vid ett workshop i Belgrad, som leddes av Anders Stolpe och Ivan Brandic, beskrevs problem och möjligheter och nödvändiga strategier vid lokal narkotikabekämpning penetrerades. Detta har sedan utmynnat i en nationell strategi och de nyligen genomförda razziorna var den första reella insatsen. Narkotikabekämpning har också stöd av befolkningen i Serbien, som i en nyligen genomförd trygghetsundersökning framhöll narkotikaproblemet som den mest angelägna frågan att få en lösning på. Nätdroger oroar i EU Cannabismissbruket minskar något i hela EU, särskilt bland skolungdomar, och trenden tycks vara densamma i USA och Australien. Detta konstaterar EU:s drogmyndighet ECNN i sin senaste årsrapport. Användarnivåerna är dock fortfarande höga i de flesta EU-länder jämfört med Sverige. ECNN har nu fått upp ögonen för drogförsäljningen via Internet. Den stora tillgången på psykoaktiva ämnen via nätet oroar. Man nämner t.ex. Spice som är en örtblandning för rökning, men som också innehåller syntetiska substanser som är tillverkade i laboratorier och som inte är testade på människor. ECNN:s direktör Wolfgang Götz kommenterar: ”Försök att kringgå narkotikakontrollen genom att marknadsföra ämnen som inte är narkotikaklassade är inget nytt. Vad som är nytt är det stora utbudet av olika ämnen som nu utprovas, den aggressiva marknadsföringen av produkter med avsiktligt missvisande etiketter, den ökande användningen av Internet, och den snabbhet med vilken marknaden reagerar på kontrollåtgärder. Om ’spice’ ger en försmak av framtiden, kommer EU att behöva se till att dess svar är tillräckliga för att hantera denna växande utmaning.” Årsrapporten kan laddas ner på: http://www.emcdda.europa.eu/publications/ annual-report/2008 Hårdare tag mot doping i Ryssland Den ryske premiärministern Vladimir Putin meddelade i början av november att ett statligt dopingkontrollsystem ska inrättas för ryska idrottsutövare och hårdare bestraffningar kan bli nödvändiga. Uttalandet gjordes på ett möte inför 2014 års vinter-OS i Sochi vid östra svartahavskusten. Tre veckor tidigare hade tre ryska skidskyttar testat positivt på rysktillverkat EPO vid tävlingar i Sydkorea. De diskvalificerades och fick lämna landet. Förra året, dagarna före OS i Peking, diskvalificerades sju ryska kvinnliga idrottare, sedan de bytt ut urinprov vid dopingtester. Nuförtiden är det inte en fråga om vilka preparat man tar, utan snarare hur man undgår upptäckt. Dagens doping är mycket mer vetenskapligt avancerad och därför svårare att upptäcka, slutar notisen i MoscowTopNews.com 54 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Ökad internationell efterfrågan på safrole och sassafrasolja Europol varnar för en ökad användning av safrole och sassafrasolja, eftersom dessa ämnen kan omvandlas till PMK eller användas direkt vid tillverkning av ecstasy (MDMA). PMK, som tidigare varit den viktigaste kemikalien för framställning av ecstasy, är numera en bristvara. Trots detta fortsätter tillverkningen av ecstasy, även om antalet beslagtagna tabletter inom EU har minskat drastiskt de senaste två åren. Däremot har man från organiserade kriminella grupper märkt en ökad efterfrågan på safrole och sassafrasolja. Stora beslag av dessa ämnen har gjorts i Holland, Litauen och Guinea. Europol uppmanar nu myndigheter i andra länder att vara observanta på framställning, import, export eller annan hantering av safrole och sassafrasolja. Safrole/sassafrasolja utvinns ur rotbarken på sassafrasträdet som växer bl.a. i Nordamerika. Safrole kan också tillverkas syntetiskt. Landet runt Metedron är nu narkotika sedan den 9 december Årets storsäljare bland lagliga Internetdroger är Metedron och den drogen är nu klassad som narkotika. Regeringens beslut trädde i kraft den 9 december 2009. Metedron är en centralstimulerande drog som oftast förekommer som ett vitt pulver. Intagssättet är som för de flesta syntetdroger snortning eller nedsväljning. Drogens popularitet fick ett uppsving på Internet sedan föregångaren mefedron först klassats som hälsofarlig vara i december 2008 och den 25 maj 2009 blev förklarad som narkotika. Mefedron och Metedron säljs fortfarande på utländska sajter som s.k. RC-droger, vilket innebär research chemical. De är ännu inte klassat i de flesta andra länder, men i t.ex. England och Tyskland är det förbjudet att sälja Metedron och andra liknande kemikaliedroger för mänskligt bruk. Försäljningen som RC-droger ger då sken av att det inte är frågan om drogförsäljning. Narkotikaklassning av Spice gav oväntad effekt I början av september fick narkotikaroteln i Göteborg ett annorlunda telefonsamtal. En orolig näthandelsföretagare hade ett pikant problem: illegaliseringen av den cannabisliknande nätdrogen ”Spice” närmade sig och nu visste han inte vad han skulle göra med de paket som han redan postat. Risken fanns ju att mottagarna inte skulle hämta ut försändelserna, som istället skulle returneras till honom. Vad göra med dessa paket, och de som fortfarande fanns kvar i företagets lokaler? Det visade sig snart att mannen och ytterligare två personer från Göteborg hade en omfattande affärsverksamhet med ”lagliga droger” som säljs över Internet. Enligt egna uppgifter hade företaget sju anställda och omsatte flera miljoner i månaden innan narkotikaklassningen av Spice. Och nu när Spice skulle bli narkotika ville de ju inte riskera att begå något brott. Efter ett besök på företaget och ett visst mått av juridiskt huvudbry stämdes träff på den postterminal som mottagit returerna, och polispersonal hjälpte till med att sortera ut de förpackningar som innehöll Spice. Inräknat det som fanns i företagets lokaler handlade det om totalt 6-7 kg av drogen. Detta överlämnades till narkotikaroteln med önskemål om att det skulle förstöras. Männen bakom nätbutiken förväntade sig dock att inom kort kunna sälja liknande preparat som inte är narkotikaklassade. Text/foto: Anders Persson Mefedron fortsatt populär drog Mefedron dök upp i Sverige vid årsskiftet 2007/2008 och var således helt laglig att hantera och använda fram till december 2008. Drogen blev en omåttligt populär Internetdrog och populariteten tycks hålla i sig. Detta påpekades också i en artikel i Läkartidningen i oktober 2009. Mefedron beskrivs där som en drog som tycks frisätta både dopamin och serotonim. Missbrukare som kommit till Maria Ungdom var mycket förtjusta i ruseffekterna, men de hade också mycket svårt att sluta med mefedron. Drogen har skördat dödsfall och i nuläget saknas vetenskapligt underlag för att kunna uttala sig om långtidseffekter. Delar av det Spice som lämnades in till polisen i Göteborg. Totalt handlade det om ett par tusen påsar, de flesta förpackade med 3 gram Spice i varje. Spice narkotikaklassades den 15 september 2009. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 55 NNPF-konferens i natursköna Ålesund Norska Narkotikapolisföreningens 19:e utbildningskonferens hölls den 23-25 oktober i Ålesund –världens kanske vackraste stad? Årets konferenstema var ”Ungdom och rus”, varför det förebyggande arbetet mot narkotika stod för en stor del av programmet. K onferensen inleddes på fredagen av den färgstarke, och nu avgående ordföranden, Lars Holmen, som höll ett sedvanligt mycket känslofyllt och välregisserat tal. Talet var laddat med narkotikapolitiska ställningstaganden och det framgick tydligt att våra norska narkotikapoliskollegor inte kan unna sig lyxen att ta kampen mot narkotika för given. Han kritiserade skarpt den eftergiftstanke som verkar förekomma som ett inslag i den norska narkotikadebatten. Bland annat kritiserades hälsoministern och de delar av läkemedelindustrin som framfört tankar om fri utskrivning av heroin. Kommentaren till detta var sylvass: ”När blev det en human narkotikapolitik att köra missbrukare längre ned i missbruket? Värdighet är inget man kan få utskrivet på Apotek!” Trovärdigheten i talet stärktes även av att han riktade kritik mot den egna organisationen. Polischefer som har gett upp och blivit trötta trots att det inte är de som behöver kämpa med narkotikans problem i vardagen. Mot slutet av talet passade han även på att kritisera den mer uppluckrade inställningen till cannabis. Bland annat förde han fram diskussionen om industrihampa i ljuset. ”Det finns ingen egentlig avsättning på marknaden för produkter framställda av 58 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 hampa. Allt är ett svepskäl vars enda syfte är att stärka legaliseringsrörelsen”. I samband med kritiken av legaliseringsförespråkarna uppmanar han åhörarna att ställa frågor till efterföljande dags föreläsare, forskaren och professorn Willy Pedersen. Riksadvokat Tor-Aksel Busch talade om hur viktig konferensen och de engagerade deltagarna är och att han gärna emotser genomarbetade lagförslag på narkotikaområdet från medlemmarna. Han lovade att alla sådana kommer att beaktas. Den långväga gästen General Mohammed Dawood Daud – vice inrikesminister i Afghanistan – talade om narkotikasituationen i landet. Han framförde också sitt lands tacksamhet för stödet från den norska närvaron i Afghanistan. En klarblå himmel, ett stilla hav, jugendinspirerad arkitektur och omgivande fjäll lockade många till strövtåg i staden och en hel del deltagare var stolta över att de tagit sig hela vägen upp för de dryga 400 trappstegen till utsiktsplatsen. n Heidi Joensuu och Lennart Karlsson Tomas – Norges största dopingsmugglare text: heidi joensuu Tomas var troligen Norges genom tiderna största dopingsmugglare fram till och med år 2002. Då greps han efter en tullkontroll som resulterade i beslag av 10 kg amfetamin samt anabola steroider och ecstasy i massor. Tomas dömdes till 12 års fängelse och nu sonar han sista delen av sitt straff. A tt hålla sitt föredrag på NNPF-konferensen inför en publik som till största delen består av tullare och poliser känns bisarrt. Vissa ansikten känner Tomas igen från sin kriminella tid. Trots detta vill Tomas ”betala tillbaka” till samhället på det enda sätt han kan. Genom att berätta om hur och varför hans kriminella karriär utvecklade sig som den gjorde. Gymmet Tomas uppväxt var ”normal” och bra och han hade två välutbildade föräldrar. Efter skola och genomförd militärtjänst jobbade han utomlands och återvände efter ett par år till Norge. Av en tillfällighet hamnade Tomas i en styrketräningsförening. Under det tidiga 90-talet var det lagligt att bruka anabola steroider och införseln reglerades endast av Läkemedelslagen. Och steroider var ett normalt inslag i träningsmiljön. Steroiderna kom från länder kring Medelhavet och främst från Spanien. Införseln var varken stor eller välorganiserad och fanns i princip endast för privat bruk. Steroider skickades per post eller så passade man på att handla under charterresan. Kriminalisering i mitten på 90-talet Införseln av anabola steroider till Norge kriminaliserades en bit in på 90-talet. Nu slutade de som tog in anabola för privat bruk och andra aktörer tog över, bl a Tomas. Man organiserade sig och då gärna med medhjälpare i Sverige. Det var lätt att ta en mc-tur över gränsen för att hämta anabola. Fortfarande rörde sig dock införseln om ganska små mängder. Och fortfarande var Spanien stort som avsändarland. De många nordbor som bodde i Spanien gjorde att det var lätt att få med sig en sändning i personbil eller på reguljärbussarna från solkusten till Norden. Eller så åkte man båt till Skagen, hyrde en segelbåt som man seglade tillbaka till Norge med. Nu försvann länder som Italien och Frankrike som leverantörer och öststatsländerna kom in i bilden. Ju korruptare land, desto lättare var det att få tag i anabola. Mot slutet av 90-talet blev smugglingen av anabola steroider mer och mer storskalig, mer brotts- och strömlinjeformad. Modus före och efter 11 september 2001 Det vanligaste modus för den mer organiserade smugglingen var de s k ”trasketurerna”. De gick till enligt följande. Man beställde önskat preparatet från Spanien, åkte ner med en kurir som man klädde upp ordentligt. Sedan instruerades kuriren till att köpa taxfree-varor som en ”normal” resenär och kuriren kunde utan problem åka till Arlanda med en väska full av anabola steroider. Men efter att de hårda säkerhetskontrollerna infördes efter 11 september-dåden var man tvungen att tänka om. Och det var när man började utnyttja den reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga smugglingen tog form. Tomas som var språkbegåvad, reste mycket, var kreativ och hade ett brett kontaktnät fick nu en central roll. Till slut kontrollerade Tomas hela smugglingskedjan. Från ”trasketurernas” 40-50 000 tabletter och 10 000 ampuller som normalsändning ökade kvantiteterna till 500 000 tabletter och 20 000 ampuller i och med det nya moduset. Med 4-6 resor per år tjänade Tomas mycket pengar. Och allt Tomas tog in kunde han sälja – efterfrågan var det inget fel på. + forts s 61 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 59 Det var när man började utnyttja den reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga smugglingen tog form. Den kriminella organisationen När Tomas skulle köpa in ett nytt parti växlades pengar till euro eller till lokal valuta. Inköpspengarna togs ut eller växlades av någon utanför den kriminella organisationen. Dopingpreparaten beställdes via fax/mail/ telefon i god tid, själva köpet fick inte ta för lång tid, det innebar en ökad säkerhetsrisk. När allt var klart åkte Tomas ner till Spanien och genomförde köpet. Steroiderna smugglades sedan till Tyskland i lastbil. Från Tyskland tog en annan lastbilschaufför över och körde till Norge. Lastbilsmoduset var mycket säkert och bra. Chaufförerna körde i reguljärtrafik med fisk från Norge till Holland och lastades med blommor och frukt på returresan. De stoppades sällan eller aldrig för kontroller. I Norge hade Tomas 5-6 centralt placerade mellanhänder som hämtade sin andel av sändningen. ”Bra” kunder kunde till och med få sin andel postad till sig. Betalningen skedde med cash eller på kredit, varav det senare naturligtvis var dyrare. Och eftersom det gick så bra blev Tomas mer och mer självsäker. Snart lierade han sig med andra narkotikasmugglare och sändningarna bestod snart även av andra preparat - kokain, amfetamin etc. När Tomas började med steroider tänkte han: ”Jag ska aldrig börja med narkotika.” När han ändå gjorde det försökte han distansera sig från det mentalt. ”Det syntes ju inte på pengarna om de kom från kokain eller steroider, tänkte han.” Tomas goda kontaktnät gjorde det enkelt för honom att få tag i ”rätt” lastbilschaufförer och för en smugglingsresa med anabola steroider tjänade de ca 20-30 000 NOK. Om lasten även innehöll annat än anabola, exempelvis kokain eller amfetamin, fick chaufförerna mer betalt. Men i ärlighetens namn var inte chaufförerna alltid medvetna om vad de fraktade. Tomas transportansvarige kunde ibland ”glömma” att tala om för chauffören att det förutom anabola fanns 4 kg kokain med i lasten… Att chauffören skulle hålla tyst om de åkte fast var självklart. ”De som kör ska hålla käft! Annars kan man lika gärna köra själv, resonerade Tomas.” Efter ett tag kunde pålitliga chaufförer få lov att rekrytera sina kollegor och få en större del av vinsten. Kunderna och pengarna Tomas träffade många av sina kunder på gym och inom kampsports- eller dörrvaktsmiljön. Kunder, som i början bara ville ha anabola steroider och eventuellt även amfetamin och efedrin, blev med tiden intresserade av att köpa annat också. Kokain, GHB, Rohypnol, Valium mm. Ju mer trendig träningskulturen blev desto fler blev de potentiella kunderna. Träningsmiljön innebar att det var socialt accepterat att använda exempelvis bantningspiller, medicin för ökad lungkapacitet och Tomas tog in alla möjliga preparat som han kunde tjäna pengar på. Kundkretsen tredubblades och Tomas sålde även till många kvinnor. ”Vanliga” kvinnor som tog bantningspiller visste kanske inte att vad de egentligen knaprade på var amfetamin. Dock var det helt tabu att sälja till tonåringar. Mitt i all galenskap fanns ändå någon sorts moral. När Tomas ska spekulera i omsättningen på hans kriminella verksamhet är han något tveksam. Bara på steroider omsatte han omkring 4 miljoner NOK. Kokainet omsatte naturligtvis betydligt mer, men Tomas påpekar att det var många aktörer som skulle dela på pengarna. Och om någon last beslagtogs skulle de satsade pengarna ersättas. Tomas drevs helt av den ekonomiska vinningen som det kriminella livet gav. Det var mycket och hårt arbete som krävdes så det var inte helt lättförtjänta pengar. Han skulle sluta snart tänkte han. Han skulle bara tjäna så och så mycket pengar… Eller hålla på ett år till… Eller… Men han hann aldrig sluta. n svenska narkotikapolisföreningen 4-09 61 Professorn som gick vilse Reflektioner från en föreläsning om cannabis text och foto: lennart karlsson När jag tillsammans, med SNPF:s styrelse och delar av redaktionen, hade förmånen att besöka NNPF-konferensen i Ålesund, fastnade jag direkt för en föreläsning av professorn Willy Pedersen med det ganska anonyma arbetsnamnet ”Hasj - Det viktigste illegale rusmiddlet”. Jag kunde knappast ana att denna föreläsning skulle vara bland det mest anmärkningsvärda som jag som polis upplevt i konferenssammanhang. Cannabis är farligt Willy Pedersen är forskare och professor i sociologi vid universitetet i Oslo. I Norge är Pedersen ett ansett namn och har bedrivit forskning på bland annat cannabis i 30 års tid. Han har ansetts vara en av de forskare som bedrivit seriös forskning på området och som en logisk följd av sina egna forskningsresultat därigenom varit motståndare till cannabis. I föreläsningens inledning finns det inget som tyder på att denna föreläsning kommer att skilja sig från liknande jag har hört under åren. Enda skillnaden är att jag tycker mig ana att Pedersen ser lite mer ansträngd ut än genomsnittsföreläsaren. De poliser som sitter som åhörare ser möjligen också lite mera taggade ut. I inledningen förklarar Pedersen att han ska presentera lite av sin forskning och mot slutet också ge uttryck för sina åsikter på området. Han börjar med att ge en historisk tillbakablick. Han beskriver hur haschet fick sitt fäste i Norge i samband med hippierörelsen och sammankomsterna i slottsparken 1967. Han refererar till hasch som en drog som är starkt förknippad med subkulturella strömningar i samhället. 68-rörelsen, som var politiskt oppositionell, gav haschet en särskild status. Det talades om att revolutionen skulle komma inifrån. Han fortsätter sedan på samma spår och utvidgar sitt resonemang om att haschet kom att få tydliga kopplingar till viss musik och vissa kulturer där han bland annat nämner Indien och Jamaica. Slutsatsen i hans inledande resonemang är att cannabis är en drog som är omgiven av ett stort mått av mystik. ”Om man vill nå framgång 64 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 i bekämpande av cannabis så måste man avmystifiera drogen”. Så här långt finns inte mycket kontroversiellt i Pedersens forskning. Föreläsningen fortsätter sedan med att han presenterar siffror som han uppnått i sina egna studier. Han har studerat norska ungdomar i åldern 15-25 år och hur många av dessa som någon gång har provat cannabis. Det skiljer ett antal procentenheter mellan Oslo och övriga Norge. Tittar man på Oslo över tid så är de ungefärliga talen att ca 20 procent av ungdomarna någon gång har provat cannabis. Toppnoteringen är ca 25 procent. I övriga Norge är talen lägre. 15 procent har provat någon gång medan toppnoteringen är ca 20 procent. Pedersen uppger att han fick en känsla under sina studier. Siffrorna skulle förändras om man utökade målgruppen. I en mer begränsad studie på Osloregionen flyttade man fram målgruppens ålder till 28 år. Resultatet blev nedslående. 55 till 60 procent av dessa har någon gång provat cannabis. Vad är det då som påverkar och är orsakerna till bruk av cannabis i det norska samhället? Pedersen menar att hans studier inte har kunnat hitta några kopplingar till exempelvis arbetslöshet eller annan social och ekonomisk utsatthet. Istället är det resultatet av breda sociokulturella strömningar. Han har gjort ett diagram på statistik gjord mellan 1992 och 2007. Han har sedan jämfört detta diagram med ett diagram gjort på amerikanska studier under samma tidsperiod. Även om nivåerna skiljer sig avsevärt så är kurvorna nästan identiska. Slutsatsen är att strömningar i bland annat populärkultur påverkar konsumtionsmönstret. Många upprörda åhörare ville diskutera med Willy Pedersen efter föreläsningen. Olika risk- och brukargrupper Pedersen refererar även till sin forskning när han på ett eget sätt riskklassificerar ungdomar. Han delar in ungdomar i tre schablongrupper. Den första gruppen definierar han med termen traditionellt engagemang, ”elevrådsordföranden”. Grupp nummer två kallar han för oppositionellt engagemang, ”husockupanten”. Grupp tre benämner han som ungdomar med psykosociala problem, ”den sårbare”. Han delar därefter in brukare av cannabis i två kategorier, kraftiga brukare och engångsanvändare. Engångsanvändare finns både i grupp ett och två men sällan hos grupp tre. Kraftiga brukare finns bara i grupp två och tre. Han kopplar återigen på temat musik och klassificerar cannabistolerans inom olika musikstilar. Ungdomar som lyssnar på popmusik av typen Aqua, A-ha eller Westlife är mindre benägna att röka cannabis. Ungdomar som lyssnar på reggae och experimentell musik löper högre risk. Han säger sedan lite skämtsamt att man kan titta på idolplanscherna på pojkrummet och att detta förmodligen är lika säkert som ett urinprov. Vem är då den typiske haschmissbrukaren? Enligt Pedersen så är han en man, ca 30 år, bor i Oslo, har dålig mental hälsa och hade svårigheter att klara av skolan. I denna åsikt så slår Pedersen också fast att ”det finns inget glamoröst över en 30-årig haschmissbrukare. Detta är ett fastställande att cannabis är farligt” Kollegan får puls I den avslutande faktadelen av föreläsningen fokuserar Pedersen på sina studier av gatuförsäljningen av hasch vid Akerselva i Oslo. Sakta men säkert märker man nu hur föreläsningen börjar gå mot en mer åsiktsorienterad fas. Där Pedersen tidigare presenterat bakgrundsfakta så börjar han allt oftare hänvisa till en avhandling som han skrivit i bokform, ”Dealing at the river”. Han talar om att det är en stor myt att man tjänar stora pengar som gatuförsäljare. Däremot måste man vara en skicklig yrkesman för att vara en bra gatuförsäljare, ”High competence”. Och ju skickligare man blir desto mer beroende blir man av sin skicklighet, ”High dependency”. Haschförsäljningen i Oslo domineras av unga män med afrikanskt ursprung. Pedersen menar att det finns inslag av ”keeping the culture together” som styr detta. Han avslutar med att han har den bestämda uppfattningen att priser på cannabis inte har någon påverkan på efterfrågan och bruk. Han slår också fast att den illegala cannabismarknaden är en inkörsport för tyngre droger. Att cannabisköparna tvingas exposvenska narkotikapolisföreningen 4-09 65 neras för dessa droger och att säljarna tvingas djupare in i kriminalitet genom att sälja dessa droger. Han sveper snabbt förbi ett konstaterande att den illegala cannabishandeln tankar upp brottsligheten och en tung illegal ekonomi. Nu börjar det hela bli riktigt intressant. Pedersen försöker sig nu på att förklara varför han en vecka innan denna föreläsning gått ut offentligt i Aftenposten och förklarat att han under trettio års tid har haft fel om cannabis. Artikeln publicerades under namnet ”Jag har tagit fel om cannabis”. Pedersen menar att man nu på allvar måste överväga att avkriminalisera och legalisera cannabis i Norge. Jag sneglar lite roat på min redaktionskollega Jessica som är röd om kinderna. ”Jag får puls”, väser hon fram. Pedersen försöker nu lista sina argument till varför han har ändrat ståndpunkt. Jag tittar mig omkring och upptäcker att det är betydligt fler åhörare än Jessica som har fått puls. Pedersens argument är inga andra än de gamla klassiska som legaliseringsförespråkare använt under många år. Han vill inte att vi ska stigmatisera vanliga användare genom att straffa dem. Han vill ta bort födkroken för aktörerna på den illegala marknaden genom att sälja cannabis på apotek. Han vill tillåta cannabis för medicinskt bruk. Han vill förhindra att farlig cannabis med stark THC halt ska komma ut på marknaden genom att sälja den svagare (mer ofarliga?) cannabisen på apoteket. När föreläsningen börjar lida mot sitt slut så verkar det som den första chocken har lagt sig hos åhörarna. Hur kan denna högt ansedda forskare på området ha svängt så totalt? Hur kan han stå och argumentera mot sin egen forskning? Nu börjar det snabbt formuleras frågor till Pedersen. ”Tror du på allvar att den illegala marknaden kommer att försvinna om vi säljer hasch på apoteket?” Pedersen, svävar på svaret. En annan åhörare påpekar att Pedersens forskning har visat på riskerna med att en ökad exponering av cannabis ökar användandet. ”Tror du då inte att en ökning av den totala mängden hasch såväl legal som illegal innebär att vi får fler som röker hasch?” Pedersen står svarslös på den frågan. Tiden för föreläsningen är slut och man kan kanske påstå att Pedersen räddas av ringdomaren. Men för många åhörare är matchen inte slut. Diskussionen förs nu framme vid podiet av sammanbitna narkotikabekämpare. Till sist tvingas dock alla inse att tiden har runnit ut. Frustrationen är påtaglig hos de åhörare som inte har fått sina frågor besvarade. Modigt men ogenomtänkt När föreläsningen har avslutats kliver jag ut ur salen. Jag har svårt att samla tankarna. Det blir väldigt många intryck som ska sorteras. Jag bestämmer mig för att bästa sättet att rensa huvudet är med hjälp av fysisk aktivitet. Jag tar på mina löparkläder och springer de drygt 500 trappstegen upp till fjällstugan som bjuder en fantastisk utsikt över Ålesund. Väl uppe på toppen så klarnar såväl vädret som mina tankar. Man måste ge Willy Pedersen respekt för att han vågar ställa sig upp inför så många narkotikapoliser 66 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 och stå för sina nyvunna åsikter. Samtidigt är det oansvarigt på gränsen till idiotiskt, att han inte har tänkt igenom sin ståndpunkt på ett tydligare sätt. Pedersen betonar vid ett tillfälle att även forskare har rätt till en åsikt. Självklart är det så. Men forskare har också ett särskilt ansvar. För många utgör de en auktoritet och i den offentliga debatten uppfattas de oftast som objektiva. För mig är det en gåta hur Pedersen kan sabla ned den egna forskning som han hållit på med i 30 år. Hans nya åsikter går ju i många stycken rakt emot de forskningsresultat han presenterar. Man undrar ju vad som har hänt. Har Pedersen fått någon kris och känner att han måste fram i rampljuset? Han kanske själv har påverkats av de breda sociokulturella strömningar han nämnde innan och vill vara en professor i tiden? Har han låtit sig påverkas av narkotikaliberala kollegor? Jag kommer att tänka på Nils Bejerots teorier om narkotikans smittsamhet. Kan det vara så enkelt som att tankesätt om och attityder till narkotika smittar också. Pedersen har ju under många år jobbat nära och studerat haschrökare. Har deras liberala och drogförhärligande attityder till slut bitit sig fast? Professorn kanske bara har haft en lång inkubationstid. Man kan naturligtvis raljera lite skämtsamt men det finns också en allvarlig sida av det hela. Om en forskare som Willy Pedersen går ut på det sätt som han gör, är han då medveten om vad han sätter igång? Och om han nu är så övertygad, borde han inte ha underbyggt sin argumentation lite bättre. Många av de norska kollegor som jag senare talar med påpekar att Pedersen i sina studier har en hel del faktafel. Bland annat är han helt ute och cyklar när det gäller priserna på cannabis och möjligheterna till förtjänst vid försäljning på gatan. Minst sagt oansvarigt. Om du ska argumentera för din sak så se till att bygga dina argument på fakta. Min förhoppning är att Pedersens nya åsikter endast är resultatet av en akademisk tankevurpa. Att han får tid till reflektion och tillräckligt mycket mothugg så att han återigen kan se objektivt på sin egen forskning. Då kanske han kan hitta tillbaks och slipper vara en vilsen professor. n Polisen storsatsar mot cannabis i Stockholm Polisen i Stockholm, Söderort, satsar nu stort mot det utbredda missbruket av cannabis bland ungdomar. Hemmaodling av högpotent marijuana blir också allt vanligare och nu ska polisen, socialtjänsten och akutmottagningen på Maria Ungdom göra något tillsammans åt problemet. Under en tid ska alla Söderorts poliser i yttre tjänst vara inblandade i Operation Gåsen, som insatsen kallas. De cannabismissbrukare man träffar på förs till den speciella polisstationen på Maria Ungdom för behandling. Socialtjänsten kopplas också in direkt. Man hoppas på kort sikt att ett 100-tal ungdomar ska motiveras för vård genom operationen. GH Krönika Obama och narkotikapolitiken Vad man än har för åsikter om USA kan vi alla vara överens om att trender uppstår där. Då menar jag inte bara inom populärkultur som film, tv och musik utan mer djuplodande vanor som konsumtionsmönster, politisk kultur, forskning osv. Och naturligtvis är inte alla trender bra och önskvärda även om många är det. Narkotikamissbruket i sin moderna form etablerade sig i USA långt innan det blev vanligt på vår sida Atlanten. Just i vårt land var vi sällsynt snabba på att haka på trenden jämfört med andra europeiska länder – i och för sig inte mycket att skryta om. När Barack Obama tog plats i Vita Huset var det många knarkliberaler i USA som hoppades att han skulle vrida om narkotikapolitiken i deras riktning; avkriminalisering (som väl egentligen är ett annat ord för legalisering) av cannabis är fokus nr ett för de här grupperna. Frågan om ”medicinsk” marijuana flöt upp till ytan ganska omedelbart och är sannerligen inte lätthanterlig för den nye presidenten. Till dags dato har 13 delstater infört lagar som gör det möjligt för invånarna att röka marijuana som ”medicin”, vilket är helt absurt. Inte i några andra sammanhang ordinerar läkare sina patienter att inandas röken från brinnande löv. Man skulle kunna likna detta vid att kommunfullmäktige i Stockholm röstar igenom en förordning som ”godkänner” en medicin som Läkemedelsverket inte vill registrera av vetenskapliga skäl. Obama-administrationen har nyligen bestämt att federala poliser inte ska arbeta för att lagföra de ”patienter” som röker marijuana på läkares rekommendation (Obs! det handlar inte om att läkarna skriver ut några recept) i de 13 delstaterna. Är detta ett steg mot legalisering av marijuana? Jag tror inte det. Som sin nye drogtsar har Obama utsett en polischef från Seattle, Gil Kerlikowske. Att utse en polis är ett budskap i sig, istället för en läkare, en sociolog eller en ekonom. Kerlikowske kommer dessutom att arbeta direkt under vice president Joe Biden, som under sin långa tid i senaten återkommande engagerat sig för en restriktiv linje i narkotikapolitiken. Gil Kerlikowske har som svar på frågan om hur han ser på att legalisera cannabis sagt: ”det ordet ingår inte i presidentens vokabulär och inte heller i min”. Han har också sagt att han inte alls stöder idén om att delstaterna röstar om ”medicinsk” marijuana och att inte åtala ”patienterna” ska nog ses mer som en taktisk manöver än som en eftergift. Per Johansson Generalsekreterare RNS Tidigt nästa år ska president Obama presentera sin egen narkotikapolitik. Tydligt är att han vill bort från begreppet ”war on drugs”. I Mexiko sa presidenten att USA måste ta sitt eget ansvar och minska efterfrågan på narkotika på hemmaplan. Mycket talar för att centralt i den nya politiken blir att få rättsväsendet och narkomanvården att samarbeta mer. Det vill säga att folk döms till vård istället för till fängelse. Redan idag är ungefär hälften av alla som får någon form av narkomanvård i USA där på grund av rättsväsendet. De som hoppas att Obama ska göra det juridiskt riskfritt att röka på eller använda narkotika i största allmänhet kommer med allra största sannolikhet bli rejält besvikna. Den som lever får se. n svenska narkotikapolisföreningen 4-09 69 En cannabisrökares bekännelser text: lennart karlsson De flesta av oss vet att narkotikabrott är ett upptäcktsbrott. Men det finns undantag som bekräftar regeln. Den här berättelsen ska handla om ett sällsynt undantag. Jag vill anmäla mig själv I slutet av juli 2009 utspelar sig en ovanlig händelse på Södermalms polisstation i Stockholm. I polisstationens reception sitter en mycket förvånad polis. På andra sidan receptionsdisken står Joakim och säger ”Hej jag vill anmäla mig själv för narkotikabrott”. Polisens förvåning blir inte mindre när Joakim plockar upp tretton stycken prydligt förpackade 5-grams påsar innehållande marijuana. Joakim berättar utan att blinka att han har odlat marijuanan hemma i sin lägenhet och att det finns mer marijuana där. Den marijuana som han har odlat har dels varit avsedd för eget bruk men även för försäljning. För att understryka sitt engagemang så säger Joakim att han rökt av sin marijuana så sent som föregående dag. Joakim blir gripen, något som han ställer sig mycket positiv till. Husrannsakan genomförs i Joakims lägenhet. Där tas mer marijuana i beslag tillsammans med den utrustning som Joakim har använt när han odlat marijuanan. 24:8 förhöret tar en minut att genomföra. Joakim delges misstanke och svarar kort och koncist att han erkänner brott. Marijuana ska legaliseras Joakim blir anhållen. I nästkommande förhör så utvecklar han och motiverar sitt agerande. Han berättar att han under de senaste fyra åren har provat alla typer av narkotika. Han har dock i huvudsak och den senaste tiden uteslutande använt marijuana. Skälet till att han anmält sig själv är att han vill protestera mot den svenska narkotikalagstiftningen. Han anser att lagstiftningen är felaktig. Att han har odlat, sålt, innehaft och brukat marijuana är något som enligt Joakim inte bör anses som ett brott. Marijuana ska legaliseras, framförallt för medicinskt bruk. Han berättar detaljerat om hur han har gått till väga. Fröerna som han har använt är beställda från Holland. När det kommer till de obligatoriska frågorna om beslaget så är Joakims inställning glasklar. Han gör anspråk på allt. Han får därefter frågan om han kommer att fortsätta odla om han blir släppt. Joakim svarar att det knappast är troligt. Han vill nu avvakta utgången av detta ärende. Åklagaren finner anledning att tro på Joakim. Han är inte tidigare dömd för något brott. Joakim släpps fri i avvaktan på rättegång. Ted Goldberg har inspirerat Det är dagen för rättegången. Jag sitter i rättssalen och hör åklagaren läsa upp gärningsbeskrivningen. Joakim sköter sitt eget försvar. Rättens ledamöter ser ut som om de inte riktigt vet vad de ska tro. Joakim erkänner allt som åklagaren lägger honom till last. Åklagaren genomför sin slutplädering och hänvisar till gängse praxis och den tabell som finns avseende dessa brott. Åklagaren menar också att avsikten och motivet att vilja legalisera ska ses som en försvårande omständighet. Åklagaren yrkar på fängelse. Joakim genomför sin slutplädering. Nu verkar den tidigare mycket självsäkre unge mannen plötsligt bli osäker. Han tycks inte riktigt längre vara övertygad om det förnuftiga i sitt handlande. Hans argumentation känns förvirrad. Det enda konkreta han kan presentera är en åsikt om att alkohol och tobak är lika farligt som cannabis. Rätten tar en paus för att senare meddela domen. Ett knippe cannabisväxter som Joakim själv odlat i sin lägenhet. 72 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Tio månaders fängelse för narkotikabrott Jag passar på att intervjua Joakim i pausen. Han känns forcerat övertygad i sin uppfattning. Jag kan inte motstå att testa honom med några argument. När vi diskuterar så visar det sig att hans argument inte är särskilt grundmurade. Vi pratar om medicinsk marijuana. Joakim vet med säkerhet att marijuanan är smärtlindrande, bra för de som lider av multipel skleros samt i vissa fall hämmar cancertumörers tillväxt. När jag frågar honom varför inte läkemedelsindustrin har tagit fasta på detta så ser han lite vilsen ut. Vi resonerar om cannabis i förhållande till alkohol och tobak. Jag ställer frågan om varför Joakim vill införa ytterligare ett legalt rusmedel i samhället, räcker det inte med de två vi har? Joakim kan inte riktigt motivera detta heller. Jag frågar Joakim om hur han har kommit fram till sina åsikter. Han svarar då att Ted Goldberg har inspirerat honom genom sin avhandling samhället i narkotikan. Plötsligt hörs en röst i tingsrättens högtalarsystem. Dom avkunnas i sal 3. Rättens ordförande förkunnar domen, 10 månaders fängelse. Joakim ser oberörd ut, sånär som att han skakar oroligt på sina ben. Efter att domskälen lästs upp så lämnar parterna rättssalen. Jag följer med Joakim ut. Vi fortsätter pratstunden. Jag frågar hur det känns. Joakim svarar att han får ta konsekvenserna av sitt agerande. Han fortsätter sin argumentation och menar på att man inte ska stigmatisera cannabisrökare genom att straffa dem. Det borde i vart fall vara tillåtet att odla, inneha och bruka. Det här med att sälja tycker Joakim är mer komplicerat. Han tycker att det är en viss skillnad i vilket syfte man säljer. Om man bara säljer för vinnings skull så borde det vara förbjudet. Individens frihet är överordnad lagföring Jag frågar Joakim om han inte tror att det blir svårt för rättsystemet att göra gränsdragningar i ett sådant system. Han svarar då att man i vissa fall får räkna med utebliven lagföring, men att individens frihet är ett överordnat värde. Han menar vidare att cannabisrökare inte ska ses som kriminella utan snarare som offer. Man skall hjälpa och inte straffa. Jag frågar om Joakim ser sig själv som ett offer. Han ser fundersam ut men kommer till slut fram till att han inte är det. Plötsligt ser han väldigt ledsen ut. Framför mig sitter en ung man vars självsäkerhet känns som bortblåst. Jag förklarar för Joakim att jag undrar hur det kunde gå så här långt för honom. Jag frågar honom om inte han skulle ha uppskattat en vuxen hand på sin axel och någon som hade sagt åt honom att det här med droger inte är en bra väg. Han nickar tyst och förklarar att det här med att ta droger inte är något som han rekommenderar i grunden. Plötsligt känns det som om Joakims värld har rasat ihop. Han försöker att hålla skenet uppe. När vi har skiljts åt så får jag plötsligt känslan av att Joakim visst är ett offer. En vilsen ung man som har låtit alla legalitetsförespråkares argument sjunka in. Ansvarslösa debattörer som inte förstår att deras ord ger bränsle åt sårbara individers självdestruktiva beteende. Jag hoppas verkligen att Joakim använder sina 10 månader till att hitta sig själv igen. n Cannabis skadar Cannabismissbruket i Sverige ligger på en låg nivå i jämförelse med övriga Europa. Men, medan cannabismissbruket tenderar att minska i omvärlden, visar färska undersökningar att missbruket har ökat i Sverige bland unga män i åldrarna 16-29 år. I den gruppen uppger elva procent att de använt hasch eller marijuana senaste året. Tidigare har nivån varit mellan åtta och nio procent. En nyligen presenterad sammanställning av aktuell forskning visar än en gång att användning av cannabis är kopplat till en rad skaderisker. I kunskapsöversikten Skador av hasch och marijuana, som har gjorts av Jan Stenström, enhetschef på Folkhälsoinstitutet, framgår att särskilt tonåringar riskerar att få försämrad förmåga att tänka och lära in nya saker. Cannabisrökning kan också orsaka schizofreni och psykos och det är tonåringar som är särskilt utsatta för psykiatriska skador och sjukdomar. Innan hjärnan är fullt utvecklad är den också känsligare för påverkan av gifter som THC, den aktiva substansen i cannabis. Risken att skadas är också större ju tidigare debuten sker. Tonåringar särskilt utsatta För människor med en benägenhet för psykiska störningar, kan cannabisrökning framkalla eller orsaka återfall i och försämra psykiska sjukdomar, särskilt schizofreni. Kunskapsöversikten fokuserar mycket på psykiska skador, eftersom cannabis ses som det narkotiska preparat som har störst benägenhet att orsaka eller framkalla skador på psyket. Men författaren till rapporten anser att avsnittet om Cannabisrökning under tonåren är skriftens viktigaste kapitel. Några av skälen är att cannabisrökning stör hormonbalansen för båda könen och cannabis fungerar också som inkörsport och stimulerar till övergång till andra illegala droger. Som tidigare nämnts är tonåringens omogna hjärna särskilt känslig och tar lättare skada En annan anledning, och en viktig anledning, till att ta rapporten om cannabisrökningens farlighet på allvar, är att hasch och i synnerhet marijuana, är betydligt starkare numera än det var för bara några år sedan. Den inhemska odlingen av starkt marijuana ökar och Sverige anses ha blivit självförsörjande. n svenska narkotikapolisföreningen 4-09 73 Boktips EN BRA DAG ATT DÖ Grundläggande kriminalteknik En bra dag att dö är en uppföljare till ”Handel med döden” av samma författare. Expolisen och massmördaren Dennis Milne lever nu på Filippinerna under ett annat namn och försörjer sig fortfarande som yrkesmördare. Under ett uppdrag snubblar han över en ledtråd som har med mordet på en av hans tidigare kollegor att göra. Milnes återvänder till ett kallt och fientligt London och även om hans f.d. kollegor inte vet att han är tillbaka så finns det andra som vet. Hämndlysten och fast besluten att skipa rättvisa tar Milnes upp jakten på sanningen och snart är historien lika blodig som den förra. En blodig jakt som dessutom leder till en mörk hemlighet, som är länkad till hans eget dunkla förflutna. Sanningen är svart och plågsam. Som omväxling till våldsscenerna får man långsamt reda på hur det ligger till med mordet på kollegan och varför det utfördes. Milne reflekterar ibland över om det är rätt av honom att döda och läsaren övertygas om att han bara dödar människor som förtjänar det. Boken är en frisk fläkt bland deckare, lättläst och underhållande. Författaren Simon Kernick är född 1966 och bakom hans böcker ligger en grundlig research och han har hyllats av en enhällig kritikerkår för sina verklighetstrogna skildringar av brittiskt polisarbete. Den tekniska bevisningen har blivit allt viktigare i brottmålsutredningar och kan också ha stor och ibland avgörande betydelse för utgången av ett mål i domstol. Kriminalteknik är därför ett ämnesområde som alla poliser, och även tullare som arbetar med spaning och utredning, bör ha grundläggande kunskaper om. Kriminalteknik spänner över ett stort område och nu har det kommit en ny och unik bok med titeln Grundläggande kriminalteknik. Författarna Jan Olsson och Thomas Kupper har tillsammans drygt 80 års erfarenhet av polisarbete i allmänhet och kriminalteknik i synnerhet. Boken utgår från svenska förhållanden och svensk lagstiftning och följer läroplanen vid Polishögskolan och polisutbildningen i Växjö. Förutom de klassiska kriminaltekniska avsnitten om fingeravtryck, verktygsspår, skospår med mera, är en stor del av boken rent allmänbildande. Man behöver sannerligen inte vara brottsutredare eller tekniker för att ha stor behållning av att läsa kapitlen om fotografering, digital bildbehandling och även avsnitten om skjutvapen och stöldskydd. Här finns mycket bra och allmänt nyttig kunskap att ta till sig. Den här typen av böcker brukar inte komma ut särskilt ofta. I Grundläggande kriminalteknik finns de moderna teknikerna och kunskaperna beskrivna och det är detta som gör boken unik. Författare: Simon Kernick Pocketförlaget Recension: Åsa Dahlberg 76 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Författare: Jan Olsson och Thomas Kupper Jure förlag Recension: Gunnar Hermansson Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 10.1 Anabola Androgena Steroider Upplaga 1.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 4-09 77 Lösning Kryss 3-09 Vi tackar såväl gamla som nya krysslösare för era insända bidrag. Denna gång har följande fem en dubbel trisslott att se fram emot. Grattis till Linda Amberntsson, JÖNKÖPING Lars Norberg, SPÅNGA Pär Jirhall, KALMAR Leif Andersson, GRANGÄRDE Jan och Eva Nordqvist, SUNNE Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 4-09 Lösningar skall senast den 6 februari 2010 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 svenska narkotikapolisföreningen 4-09
© Copyright 2024