Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården – erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells, Stockholm Alexandra Thorén-Todoulos & Ida Ivarsson, Skåne Nationella BHV-konferensen i Malmö 2015 Pappa/partnersamtal på BVC - Ett pilotprojekt i Region Kronoberg Amanda Wikerstål Leg psykolog Pappa/partnersamtal på BVC • Pilotprojekt i Kronobergs län okt 2014 - okt 2015 • 11 sjuksköterskor på 5 olika BVC deltar • Målgrupp: alla pappor/medföräldrar som nyligen fått barn Syfte • Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. Idag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd. Forskning visar att pappors engagemang i föräldraskapet främjar barns hälsa och utveckling • Att bli bättre på att inkludera pappor/partners i den tidiga BVC kontakten • Att pröva en modell för att införa pappasamtal i barnhälsovårdsprogrammet Upplägg • Första hembesök med båda föräldrar • Första besök på BVC (vid 2-3 veckor) med båda föräldrar • Enskilt samtal med pappa/partner i samband med 3 mån besöket Tidpunkt • De första besöken är viktiga för att lära känna pappan och skapa kontakt • Pappors depressionssymtom peakar runt 3-6 månader • Var passar samtalet in praktiskt i BHVprogrammet Enskilt samtal i samband med vaccinationen vid 3 mån Upplägg forts • Utbildning: deltagande sjuksköterskor har haft en utbildningsdag inför projektstart • Inbjudan: Föräldrarna informeras om projektet vid hembesöket • Öppna frågor om föräldraskap, relation till barnet och eget välbefinnande. • Material: Samtalsguide och frågeguide Samtalsguide Föräldraroll Barnet Min tid med barnet Hälsa Välbefinnande Arbete-fritid Parrelation Socialt nätverk Livsförändring Oro, rädsla, glädje Vardagsrutiner Föräldraledighet Egna frågor eller funderingar? Utvärdering • Fokusgrupper med deltagande sjuksköterskor (genomfört, analyseras) • Statistik från journalen (kommer) • Ev telefonintervjuer med pappor (kommer) Axplock av erfarenheter så här långt… möjligheter • De flesta ssk klart positiva till att hålla de enskilda samtalen • De flesta papporna har reagerat positivt på erbjudandet • De allra flesta papporna mådde bra, men ett antal har ssk gett extra stöd/lotsat vidare • Modellen har i stort fungerat i verksamheten svårigheter • Brist på tid/resurser • Pappor som tackar nej, svårt att hitta tid • ”luddigt syfte” • Viktigt att ha träffat pappan innan enskilda samtalet, mindre viktigt när Sagt om samtalen… • De samtal som genomförts beskrivs övervägande som bra samtal. Några enstaka har varit svårpratade. • Positivt med samtalen: - få värdefull information som saker som ssk inte skulle fått reda på annars - få en bättre helhetsbild av familjen - få höra pappas sida av saken - få en djupare relation till pappan - få kunskap om pappor som mår dåligt psykiskt - kunna stötta pappans relation till barnet - att förmedla att pappan är välkommen Pappaprojektet i Stockholm Fördelar för föräldrar och sjuksköterskor Malin Bergström Maria Söderblom Michael Wells Pappors engagemang stödjer Mammans hälsa • Fler besök på MVC • Minskad ångest och depression • Mindre rökning Pappans hälsa • Närmare relationer • Bättre fysisk hälsa Barnets utveckling • Psykologiskt och känslomässigt • Skolresultat • Socialt Vad gör vi? Öppettider Välkomnar pappor Pappans vapendragare Pappavänlig miljö 2015-10-26 15 Barnhälsovården Syfte Syn på pappors deltagande? Sjuksköterskor, mammor, pappor Utbilda sjuksköterskor i pappakompetens Uppmuntra pappors deltagande Besöken i projektet  Hur ser familjen ser ut? Bjuder in båda föräldrarna på hembesöket  Muntlig och skriftlig information om projektet  Besöken bokas i god tid  Gemensamt 4-veckorsbesök för båda föräldrar  Pappa/partnerbesök vid 4-månader  Tiderna anpassas till pappa/partner Pappa/partnersamtalet  Tar 45 min  Även rutinmässigt arbete görs  Den andra föräldern kan delta i början  Barnet/barnen är med! Hur har besöken tagits emot bland föräldrar och medarbetare?  De flesta föräldrar har varit positiva  Tidpunkten för 4-veckorsbesöket kan vara svår på grund av läkarbesöket ”Som pappa hamnar man lätt i periferin i kontakt med vården som är kopplad till att få barn. I och med dessa samtal fick jag tillfälle att reflektera och samtala om min föräldraroll och relationen till mina barn. De gav mig känslan av att mitt föräldraskap tas på allvar och är viktigt, att det verkligen är bra det ni gör kring det här och att det skall bli praxis” 2015-10-26 20 Barnhälsovården ”Detta är mitt samtal, jag vill ha det för mig själv. Men min partner kommer med in i undersökningsrummet i alla fall. Jag vill hitta mina egna sätt och känner mig fullt kompetent. Den andra föräldern har svårt att släppa taget och vill lätt ta över. Stryker hon omkring ute i väntrummet också!!” Hur man bjuder in ”När vi presenterar det här på hembesöket så tänder vi liksom någonting. Vi väcker liksom förväntningarna på att han ska delta och vara engagerad”. ”Frivilligheten att delta på BVC ska inte vara så stor. Pappan efterlyser tydlighet i strukturen att man förväntar sig pappadelaktighet.” Ur sjuksköterskeintervju Deltog inte i pappa-projektet “I den diskussionen fick jag någon typ av stöd. Ja, men det tycker jag var bra. Sen gick vi inte jättedjupt på det och det var ingen längre diskussion så. Det kändes bra.” Ur pappaintervju Inget behov att prata om pappa-rollen “jag känner inte att jag har behov att prata om min papparoll, det eller om relationen.” Ur pappaintervju 2015-10-26 24 Barnhälsovården Pappan: deltar och uppskattar pappa-samtalen Mamman: uppskattar pappa-samtalen tror pappasamtalet var rutinförfarande förstår inte att han deltar i ett projekt Sjuksköterskan: känslan av pappa-kompetens predicerar i vilken utsträckning hon har pappasamtal och kännedom om pappors känslomässiga välbefinnande fortsätter arbeta enligt programmet även efter projekt-avslut anser att pappasamtalen kompletterar EPDS-samtalen upplever pappasamtalen som lätta och lika mammasamtalen ägnar i genomsnitt 25 minuter extra per vecka under projekttiden har svårare att få med pappan i familjer där mamman eller barnet är sjuk, amningsproblem förekommer eller där föräldrarna har en traditionell syn på föräldrarollerna Utvärdera implementeringen av pappa/partnerbesöket • Förfina interventionen • Randomiserad kontrollerad studie • Beteendeförändring • Effekter Mamma Pappa Sjuksköterska Barn Kontakt amanda.wikerstal@kronoberg.se malin.bergstrom@ki.se alexandra.thoren-todoulos@skane.se ida.ivarsson@skane.se