1. No category

Junsele Skola och fritidshems plan
mot
diskriminering
och
kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskola (Förskoleklass - årskurs 9)
och
Fritidshem
Läsår: 2014 -- 2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola (Förskoleklass - årskurs 9) och Fritidshemmet Älgkrona
Ansvarig för planen
Rektor Staffan Åsberg
Vår vision
Verksamheten vid Junsele grundskola och fritidsverksamhet ska främja arbetet mot diskriminering
och kränkande behandling genom att ingen elev eller vuxen ska riskera att bli utsatt för
diskriminering eller annan kränkande behandling.
Alla ska känna att de blir respekterade och alla elever ska veta att det finns vuxna omkring dem som
de kan vända sig till om de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
Alla ska agera i enlighet med planens innehåll och innebörd.
Alla ska arbeta för att ge barn och ungdomar kunskap, trygghet och hälsa.
Vi arbetar tillsammans för att alla barn och elever i våra verksamheter ska utveckla:
 Kunskaper som krävs för att kunna gå vidare i livet
 En bra stark självkänsla
 Bibehållen lust och glädje till att lära
För att lyckas med detta arbetar vi för att:
 Alla barn ska vara ALLAS BARN
 Alla ska känna sig sedda och få de resurser som krävs
 Erhålla ett utökat elevinflytande i skolan
 Erhålla bra samarbete med vårdnadshavare
 Använda utemiljön som ett pedagogiskt rum och anpassa innemiljön så att den inbjuder till
lärande
 Vara öppna för nya pedagogiska arbetssätt och metoder
 Alla barn och ungdomar skall utveckla ett sunt sätt att leva
 Stärka den ”röda tråden” från verksamheterna mellan grundskola och fritidshem för att
därmed öka möjligheterna till att skapa kontinuitet i lärandet
Planen gäller från
2014-09-15
Planen gäller till
2015-09-15
Läsår
2014 – 2015
Elevernas delaktighet
Alla elever ska ges möjlighet att arbeta fram viktiga begrepp till skolans och fritidshemmets
övergripande vision som syftar till att främja likabehandling.
Skolans Trygghetsteam sammanställer nyckelbegreppen och presenterar dem för personal, elever och
vårdnadshavare.
Verksamheten arbetar på kontinuerlig basis med klassråd. På rådet behandlar klasserna alltid en
punkt som handlar om nolltolerans mot kränkande behandling. Elever har möjlighet att lämna tankar,
idéer eller erfarenheter som bearbetas för att främja likabehandling, motverka diskriminering och
kränkande behandling. Återkoppling sker kontinuerligt till Trygghetsteamet. Ansvarig för att klassråd
genomförs är klasslärare/mentor. Samarbete sker mellan grundskolans och fritidshemmets personal i
delaktighet.
I olika undervisningssituationer ges utrymme till elever att vara delaktiga i diskussioner och arbeten
som främjar likabehandling, motverkar diskriminering och kränkande behandling. Detta gäller alla
ämnen och pedagogernas uppdrag är att lagar och förordningar gällande detta ska centralt förenas
med övriga kunskapskrav. Detta gäller i samtliga verksamheter.
Skolan arbetar med delaktighet i Sollefteå kommuns aktiviteter i ungdomsdelegationen och flera
elevrepresentanter deltar, förmedlar, kunskaperna från detta arbete till arbetsplatsens övriga
deltagare.
Skolan har utbildade elevskyddsombud som deltar i centrala utbildningar och i samråd med
skolledning och skyddsombud utvecklar arbetsmiljön.
Representanter från verksamhetens elevhälsa och trygghetsteam ska också ofta ge enskilda elever
möjlighet till enskilda samtal där så önskas av den enskilde eleven.
I övrigt preciseras elevernas delaktighet längre fram i detta dokument.
Rektor ansvarar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Olika forum finns för mötet verksamhet och vårdnadshavare.
Exempelvis:
 Vid läsårsstarten ordnas ett föräldramöte för alla vårdnadshavare. Detta är uppdelat i två
delar. Ett gemensamt med alla mötesdeltagare och ett mindre med grupperingar i klass- eller
mentorsgrupperingar. I det sistnämnda forumet diskuteras bl.a. denna plan där möjlighet ges
till synpunkter, både muntliga och skriftliga. Fritidsverksamheten har under arbetsåret flera
mötesforum med vårdnadshavare.
 Varje vårdnadshavare har tillgång till personalens telefonnummer (ej telefontid).
 Skolan utnyttjar tillgängliga kommunikationssystem som t.ex. Edwise där vårdnadshavare har
möjlighet till daglig kontakt.
 Utvecklingssamtal sker två gånger under varje arbetsår.
 Trygghetsteamet och Elevhälsan har dialog med vårdnadshavare. Detta inom sina respektive
verksamhetsområden.
 Varje år erbjuds vårdnadshavare att besvara en webbaserad enkät i kartläggande syfte. Detta
om utbildningen i stort, men med utvärderande inslag som berör Junsele skolas plan mot
diskriminering och kränkande behandling.



Föräldracafé inplaneras för vårterminen 2015 där innehåll med anknytning till denna plan
finns med.
I en av arbetsårets två värdegrundsdagar ges vårdnadshavare möjlighet att delta. Detta efter
skoltid och med anknytning till värdegrundsdagens arbete i övrigt.
Dialog genom s.k. veckobrev där vårdnadshavare ges möjlighet att reflektera, ge synpunkter.
Rektor ansvarar
Personalens delaktighet
All skol-och fritidshemspersonal är alltid delaktiga i arbetet med planens innehåll.
I verksamhetens olika forum (arbetsplatsträffar, planeringsmöten, studiedagar och andra möten) har
alla en skyldighet att diskutera frågor med anknytning till denna. Detta finns också som en stående
punkt på vår dagordning för konferenser (1 ggr/vecka) och arbetsplatsträffar (1 ggr/månad).
Skolans Trygghetsteam delges och arbetar med anmälningar om kränkande behandlingar direkt och
på olika sätt beroende på ärendets art. Detta i samråd med rektor. Samtal genomförs med
inblandade. Vårdnadshavare kontaktas. Möten varje vecka (torsdagar).
Grupparbeten och diskussioner genomförs, med all personal, och i samband med utvärdering och
upprättande av ny plan (augusti) varje skolår.
Planen fastställs slutligen efter förankring/tillägg med elever och föräldragrupp (i september) varje
skolår. Har inte beslut om ny plan kunnat genomföras till oktober varje skolår - gäller tidigare
beslutad plan.
Rektor ansvarar.
Förankring av planen
I arbetet med denna plan ska den förankras genom:

Planen ska finnas tillgänglig på Junsele skolas hemsida.

Planen ska delges vårdnadshavare i samband med höststarten(föräldramötet) och som
nyreviderad (september). I det sistnämnda fallet sker information genom Edwise alternativt
veckobrev.

Planen skall revideras, göras känd och förankras i samråd med eleverna av
klasslärare/mentorer i början av varje läsår. Planen diskuteras vid behov på klassråd, utifrån
pedagogers eller elevers initiativ. På skolan arbetar vi och samtalar om de olika
diskrimineringsgrunderna och har då vägledning i vår plan.

I samband med nya elevers ankomst, under arbetsåret, ansvarar klasslärare/mentor och
fritidspersonal för planens innehåll.

Skolans personal informeras i skolans olika forum (se personalens delaktighet). I samband
med att ny personal anländer (inkl. vikarier) ansvarar rektor för att denne delges om planens
innehåll och intensioner.

Denna plan ska redovisas i rektorsområdets samverkansgrupp och delges verksamhetens
kommunala ledningsgrupp.
Utvärdering
Beskrivning om hur fjolårets plan har utvärderats
Junsele skola har övergått till att arbeta enligt den s.k. Planforsmodellen (enligt anvisningar DO).
Detta har medfört förändringar i både planens innehåll och arbete.
Utvärderingen av föregående plan har behandlats i Trygghersteamet, i Elevhälsan, på APT och genom
föräldra-, elev- och medarbetarenkäter för skolans personal. I arbetet har också tagits upp resultaten
av inrapporterade ärenden gällande kränkande behandling och resultaten av uppföljningar av detta
arbete. Trygghetsvandringar har genomförts och resultaten har utvärderats i samråd under APT.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Junsele skola hade under verksamhetsåret 2013-2014 tre olika utvecklingsgrupper med pedagoger.
Detta för att förbättra arbetet inom olika arbetsområden. En av dessa grupper berörde arbetet med
Junsele skolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
I utvärderingen av fjolårets plan har deltagit:

Utvecklingsgruppen har, genom sitt arbete, lämnat synpunkter i utvecklande syfte för att öka
kunskapen på arbetsplatsen om innehållet i detta arbete. Deras arbete och synpunkter har
varit framåtsträvande i arbetet med utvärdering av föregående plan. Dialog och möten med
rektor.

Övrig personal har deltagit i arbetet i mötesforum som konferenser, APT, Trygghetsrådet och
som Elevhälsans möten. Viss del av studiedag har utnyttjats.

Fritidspersonalen har varje vecka haft enskild tid avsatt för dialog med rektor. De har också
varit deltagare i konferenskvällar med skolan F-5 pedagoger och specialpedagog (1 ggr/mån)
samt i ständig dialog med skolans Trygghetsteam och Elevhälsa. I utvärderingen har de
deltagit med övrig pedagogisk personal (uppstartsveckan i augusti).

Eleverna har deltagit i utvärderingen främst genom att besvara enkätundersökningar och
genom s.k. kamratvandringar.

Vårdnadshavare har lämnat sina synpunkter i forum som tidigare redovisats.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I utvärderingen av fjolårets plan har det konstaterats att:

Utifrån skolinspektionens granskning och framtagandet av detta nya verktyg
(Planforsmodellen) har vi på skolan kommit fram till att en ny plan ska tas fram. Detta utifrån
denna modell.







Verksamheten behöver stärka upp allt arbete omkring de olika diskrimineringsgrunderna. I
detta behöver alla fundera hur de praktiskt kan arbeta i sina respektive roller/ämnen med
dessa olika diskrimineringsgrunder.
Vi behöver bli bättre på att rapportera diskriminering eller annan kränkande behandling till
rektor som i sin tur rapporterar till huvudmannen.
Skolan behöver utarbeta en tydlig och gemensam trivselenkät för att kunna stärka
utvärdering och kartläggning. Detta som ett komplement till det centralt utskickade och med
belysning av det som vi lokalt ser som ett utvecklingsområde.
Elever och vårdnadshavare skall bli mer delaktiga i detta arbete och i dess olika faser.
Vi behöver stärka dokumentationen av våra insatser och det ska finnas ett gemensamt ansvar.
Skolan behöver generellt bli bättre på att utvärdera, analysera och följa upp resultat på
enkäter och samtal.
Att genomföra en trygghetsvandring och att den ska omfatta både inre och yttre miljöer.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-15. Därefter lämnas förslag till elever och vårdnadshavare - enligt redovisad turordning.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Eleverna: Centrala enkäter via huvudmannen. Eventuellt också lokala. (april-maj 2015)
Personalen: Vid läsårets slut, juni 2015
Trygghetsteamet, EHT: Vid läsårets slut, juni 2015
Vårdnadshavare: Centrala enkäter (vissa elevgrupper) våren 2015 och lokalt i augusti 2015.
I samband med utvärderingen framförs också förslag till beslut.
Vid behov tas nödvändiga externa kontakter.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Staffan Åsberg
Främjande insatser
Namn
Främjande arbete:
Områden som berörs av insatsen:
Främja arbete mot kränkande behandling
Mål och uppföljning
Utgångspunkt för verksamheten är det arbete som arbetsgrupp inom "Arbete mot diskriminering
och kränkande behandling" (tillsatt i oktober 2013) genomfört.
I arbetet delges hur alla åldrar i Junsele skola (förskoleklass - årskurs 9) samt fritids arbetar med
detta; Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål
som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.
F-9 och Fritidshem
Alla pedagoger ska ha ett gemensamt synsätt om vad kränkande behandling innebär. Personalen
ska genom diskussioner, film, litteratur och med eleverna reda ut begrepp som vad t.ex. kränkning
och retning är och vilka konsekvenser det får.
Alla elever ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Ett förebyggande arbete
ska ske för att motverka alla former av kränkande beteenden, såväl fysisk som psykisk kränkning
och som verbal och icke- verbal kränkning.
Målet är att arbeta med moraliska och etiska frågor som motverkar kränkande behandling.
Genom att visa på goda förebilder och viktiga egenskaper, i vårt umgänge med varandra, som
ärlighet, tålamod, hjälpsamhet, vänskap och pålitlighet hoppas vi på att forma goda kamrater.
Arbetet mot kränkningar är ett stående inslag i det vardagliga arbetet och följs upp kontinuerligt
(systematiskt).
Eleverna ska få kunskap om människors lika värde och därigenom få en ökad förståelse och empati
för andra.
Insats
F-9 och Fritidshem
För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar.
Här följer några exempel:
 Arbeta med kroppsspråk och charader.















Träna på ”jag-budskap” d.v.s. göra om anklagelser/påhopp till ”jag-budskap”
Exempel: jag blir ledsen när...
Rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner.
Film med utvärderingar
Läsa berättelser med passande budskap
Värderingsövningar
Berätta om styrdokumenten och förklara vad de innebär.
Börja dagen med att bekräfta varje elev och avsluta dagen med en kort samling och prata
om hur dagen varit (F-3)
Vuxna finns ute bland elever vid samtliga raster och i matsalen. Kartlagda riskplatser
prioriteras.
Insatser mot kränkande behandling ingår i det dagliga arbetet, men även specifikt vid
temadagar (en varje termin). Extra tid till detta avsätts vid skolstart.
Alla situationer/konflikter som en elev upplever negativ på något sätt, tas på allvar och ska
direkt (eller så snart det är möjligt) redas ut med stöd av vuxen.
Träna eleven att lösa konflikter i förebyggande syfte.
Vid uteaktiviteter bjuda in vårdnadshavare eller andra vuxna att delta.
FN-dagen
Förintelsen och andra historiska händelser ges framskjuten roll i undervisningen.
Särskild vikt läggs vid de nyanländas situation idag (bakgrund, historia m.m.)
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen:
Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshem
Målet är att vi ska tydliggöra/medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna så att de
avdramatiseras.
Vi har en nolltolerans mot att använda kön, könsidentitet eller könsuttryck som skällsord.
Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.
Vi pratar om normer kring kön, könsidentitet eller könsuttryck i verksamheten.
Alla elever ska ha rätt till lika utrymme under skoltid/fritidstid. Det är viktigt att
aktiviteterna anpassas och kan väljas efter ålder, intresse och förutsättningar.
Eleverna ska få kännedom om vilka könsroller som finns i vardagen och få förståelse för
genusperspektivet - ur ett historiskt och nutida perspektiv.
.
Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och respektera alla människor oavsett kön, sexuell
läggning, könsidentitet eller uttryck.
Vi vill öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer.
Insats
F-9 och Fritidshemmet











Arbetet kring genus skall bedrivas fortlöpande i vardagsarbetet
All personal ska kontinuerligt diskutera genusfrågor, få kompetensutveckling samt vara
goda förebilder
Personalen ska kritiskt tänka på hur läromedlen och övriga hjälpmedel är utformade
Uppmuntra pojkar och flickor att blandas i lekar och aktiviteter
Utnyttja filmer som t.ex. ”Tur och retur”, ”Dårfinkar och dönickar”, ”Janne min vän och
”Min vän Joe” m.m. Det som på ett bra sätt kan användas som underlag att arbeta med
detta
Värderingsövningar
I t.ex. ämnen som historia diskuteras genus som en av de röda trådar som löper genom
historien
Vi låter barnen skriva och rita hur det skulle kännas om man hade ett annat kön. Detta kan
fungera som ett bra underlag till samtal och diskussioner
Sex- och samlevnadsundervisning
Besök och av skolsköterska och ungdomsmottagning samt andra lämpliga externa aktörer
Diskutera HBTQ-begreppet och lagar och regler som finns i samhället rörande detta
begrepp
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshem
Målsättningen är:
 att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som
finns i det mångkulturella samhället.
 att elever ska få kunskap om människors lika värde och få en ökad förståelse och empati
för varandra.
 att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av
och respekten för allas likheter/olikheter.
Insats
F-9 och Fritidshemmet
●
●
●
●
●


Vi arbetar kontinuerligt i flera ämnen med detta område som en naturlig del av
ämnesundervisningen - utifrån styrdokumenten.
Kunskaper om FN
Kunskaper och förståelse om Barnkonventionen
Kunskaper om de mänskliga rättigheterna
Kunskaper om svenska och andra minoritetsgrupper
Förintelsen och andra historiska händelser ges framskjuten roll i undervisningen.
Särskild vikt läggs vid de nyanländas situation idag (bakgrund, historia m.m.)
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshemmet
Alla barn i skolan och på fritidshemmet ska känna sig välkomna och accepterade oavsett
kulturell bakgrund, religion eller trosuppfattning.
Vi vill att eleverna ska lära sig om allas lika värde och därigenom öka deras förståelse och
empati.
Insats
F-9 och Fritidshemmet
Vi uppmärksammar högtider inom olika kulturer och religioner.
Vi pratar om bakgrunden till högtiderna.
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen
Främja likabehandling kring funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshemmet
Vi vill att alla elever ska få ökad kunskap och insikt om olika funktionsnedsättningar för att öka
elevernas empati och förståelse.
Insats
F-9 och Fritidshemmet
Exempel på de arbeten som ska utföras:



Uppmärksamma olika funktionsnedsättningar, t.ex. genom film och böcker
Värderingsövningar
Anpassa lärmiljön i klassrum och i övrig skolmiljö
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen
Främja likabehandling kring sexuell läggning
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshemmet
Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.
Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell
läggning, könsidentitet eller uttryck.
Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en
förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida perspektiv.
Insats
F-9 och Fritidshemmet







Läsa anpassad litteratur och se film
Rita och skriva om olika familjetyper
Diskutera och samtala om sexuell läggning
Besök från ungdomsmottagningen
Se filmer i syfte att ge eleverna en fördjupad förståelse av HBTQ-frågan.
Vi analyserar, diskuterar och reflekterar innehållet i ovanstående exempel
Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Områden som berörs av insatsen
Främja likabehandling oavsett ålder
Mål och uppföljning
F-9 och Fritidshemmet
Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper.
Insats
F-9 och Fritidshemmet




Gemensamma raster F-6 och 7-9
Gemensamma friluftsdagar F-9
Temadagar F-6 och 7-9
Åldersblandad verksamhet efter skoldagens slut, fritids
Ansvarig
Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Kartläggning är en summering av följande metoder:
















Utvecklingssamtalet
Medarbetarsamtalet
Samtal mellan pedagog och elev
Personalobservationer och andra observationer
Klassråd med stående punkt gällande ämnet
Elevråd
Trivselenkät och andra enkäter
OSIS-blankett/Rapport om kränkande behandling/Riskbedömningar
Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten och övriga konferenser
Elevhälsomöten, olika möten med Trygghetsteamet
Hälsobesök, kuratorssamtal
Rastvandrare (åk F-9)
Trygghetsvandringar i olika former F-9
Samverkansmötet
Olika kontakter med vårdnadshavare
Dialog med övrig personal (Kök, städ, vaktmästare, expedition)
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna ska genomföra:






Enkät för utvalda årskurser
Klassråd, elevråd
Hälsobesök
Utvecklingssamtal, mentorssamtal
Samtal mellan elev och mentor
Trygghetsvandringar
Eleverna är också delaktiga i bl.a. klassdiskussioner, elevrådsarbetet, skolgårdsenkät och elevenkät
från huvudmannen. Eleverna är också med i utformandet av ordnings- och trivselregler.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen ska genomföra:



Medarbetarsamtal
Utvecklingssamtal
Samtal mellan elev och mentor







Klassråd
Elevråd
OSIS-blankett/rapport om kränkande behandling
Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten
Elevkonferenser
Elevhälsomöten
Trygghetsvandringar
Personalen har deltagit i Konferenser, APT och studiedagar. Överlämnandesamtal mellan förskolarskola- år 7 (annan skola). Arbetslagsmöte med elevvård som ständig punkt. Med representant i Lokal
samvarkan. Ibland vid EHT-möten. Nätverksmöten. Genomförande av enkäter.
Resultat och analys
På skolan har elever och personal en känsla av ett öppet och trivsamt klimat. De flesta elever känner
sig trygga och respekterade. Ogiltig frånvaro förekommer sällan.
Vi har utifrån våra analyser sett att vi måste arbeta ytterligare med följande områden:


Vissa elevers språkbruk är ibland grovt, både verbalt och via sociala medier. Ord som bög och
hora förekommer, liksom nedsättande ord om utseendet
Trygghetsvandringen visade att eleverna kände sig otrygga på några ställen inom skolans
område. Rastvandrarna har därför ökad kontroll för dessa områden.
Förebyggande åtgärder
Namn
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
För att öka elevernas trygghet under raster måste personalen bli bättre på att finnas ute i
korridorer och på andra uppehållsytor.
Uppföljning sker genom samtal mellan personalenoch mellan personal- elev, i direkt anslutning till
det som inträffat
Åtgärd
Personalen följer ett schema för rastvandrare som täcker upp elevernas skoldag.
Vid behov extra insatser.
Ansvarig
Schemaläggande pedagoger i skolan.
Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.
Datum när det ska vara klart
2014-08-30 och revideras ständigt efter beslut på konferenser
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rastvaktsschema med utgångspunkt av skolans miljö och förutsättningar. Enkäter och
skolgårdenkäter; synliga rutiner och erbetsgångar.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Händelse som berör Skolan (F-9): Kontakt med mentor eller annan vuxen med förtroende. (tfn se
hemsida) Fritids: Anna Granholm alt. Jessica Åkerlund (tfn se skolans hemsida)
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever


Anmälan kan komma från utsatt elev, lärare, annan personal, förälder, kompis eller någon
annan som anser att detta bör kontrolleras upp. Trygghetsteamet underrättas. Om
anmälan inte kommer direkt till rektor, görs den istället till rektor av den personal som fått
kännedom om att en kränkning skett. Detta görs så snabbt som möjligt på det sätt som är
lämpligast, t.ex. via mail om rektor inte befinner sig på skolan vid tillfället. Skriftlig
anmälan görs samtidigt på den blankett för "Anmälan om kränkande behandling som finns
(Huvudmannens). Kopia till Trygghetsteamet. Rektor anmäler ärendet vidare till
huvudmannen. Blanketten skickas in.
Utredning görs och tydliga åtgärder sätts in. I första läget samtal görs av den personal som
varit med vid händelsen. I de fall ingen vuxen varit närvarande genomförs samtalet av
mentor. Med flera inblandade tas hjälp av Trygghetsteamet. Dessa är alltid minst två
personer som utses att hålla i utredningen. Avsikten är att få reda på vad som hänt, vilka
som är inblandade, vem som gjort vad och var det skett. Detta för att få fram
händelseförlopp, orsaker, till det som hänt så att beslut om lämpliga åtgärder kan ske. De
ansvariga träffar den utsatte eleven vid ett enskilt samtal för att få information. Neutral
och lämplig plats för samtalet. Lämpligt är att en ansvarar för samtalet och en
dokumenterar. Efter samtalet får den utsatte höra vad som skrivits för att eventuella
missförstånd ska undvikas. De ansvariga träffar sedan varje inblandad elev enskilt och
inom kort tid så att eventuell undanröjande av bevis eller annat som saboterar
slutresultatet undviks.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Ärendet anmäls till rektor som utreder ärendet tillsammans med representanter från Barn- och
skolförvaltningen (vanligtvis Grundskolechef, Verksamhetschef)
Rutiner för dokumentation
Blankett "Anmälan om kränkande behandling" används. Rutiner som vid elev som kränks men
rektor och representant för Barn- och skolförvaltningen deltar.
Ansvarsförhållande
Rektor Staffan Åsberg ansvarar på hela processens innehåll
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.
De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]