Skogsbranden i Västmanland 2014
Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN Foto: Länsstyrelsen ” Svedjenäva är en växt vars frön behöver stark värme för att gro. En kort tid efter skogsbranden gick det att se svedjenävans gröna blad skjuta upp ur den svartbrända jorden. Vi har skrivit historia i svensk krishantering. Hoppas vi tar med oss mycket härifrån. Räddningsledare Lars-Göran Uddholm Dokumentationen om skogsbranden i Västmanland 2014 har producerats av JG Media 21 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län Bilder fram- och baksida: Bombardier, Kjell Gustavsson, Peter Krüger, Länsstyrelsen, MSB, Alexandra Sannemalm och Jan-Inge Tobiasson Texter: Kjell Gustavsson Repro: Republiq Tryck: Åtta45, december 2014 Förord Skogsbranden har stärkt vår förmåga Genom den här dokumentationen vill vi på ett lättillgängligt sätt sammanfatta skogsbrandens förlopp, räddningsinsatsens olika faser samt Länsstyrelsens roll och uppgifter under respektive etapp. Vi vill också beskriva hur en händelse av det här slaget på kort tid kan utvecklas från en ren räddningstjänstinsats till en angelägenhet för hela samhället. Det gör vi bland annat genom intervjuer med företrädare för en del av de aktörer som varit delaktiga under insatsen. Materialet är i första hand en dokumentation – inte en utvärdering. Men vi har ändå lagt in fyra avsnitt där Länsstyrelsen reflekterar över ett antal frågeställningar som vi hoppas kan bli inspel i kommande diskussioner och utvärderingar. Väldigt mycket har gått bra, men det finns också många viktiga lärdomar. När vi förra året här i Västmanland genomförde beredskapsövningen Omfall, som handlade om en kärnteknisk olycka i Västerås, konstaterade vi hur viktigt det är att öva, öva och åter öva. Men också att ta vara på övningsresultaten för att höja vår förmåga att i samverkan kunna hantera stora samhällskriser. Genom Omfall stod länet betydligt bättre rustat att möta sommarens skogsbrand än om vi inte hade övat och lärt av tidigare misstag. Det är många som har drabbats av skogsbranden och det är ingen överdrift att säga att det vi gått igenom är en samhällskris av stora mått. Det återstår fortfarande mycket arbete för att reda upp alla skadeverkningar, och det kommer att ta tid att läka många sår. I en del fall väldigt lång tid. Men som i alla kriser finns det även en annan sida. Det stora engagemanget, offerviljan och det goda samarbetet har fört människor närmare varandra, yrkesmässigt och på det mer personliga planet. Därför är jag övertygad om att vi i Västmanland också har gått stärkta ur det vi tillsammans har upplevt och uträttat. På ett tidigt stadium föreslog både organisationer och enskilda att stora delar av brandområdet ska skyddas som ett naturreservat. Länsstyrelsen har plockat upp den bollen och vi arbetar sedan en tid tillbaka tillsammans med flera skogsägare och Naturvårdsverket för att ett sådant reservat ska bli verklighet. Ambitionen är också att i det nya reservatet skapa en plats för samlad information om natur- och kulturvärden i brandens spår. Där kan människor samtidigt få möjlighet att se och uppleva området liksom att minnas branden. Ingemar Skogö, landshövding i Västmanlands län Innehåll Förord.............................................................sid 3 Ingemar Skogö, landshövding Så är dokumentationen upplagd............sid 4 Foto: Kerstin Alvinge Som så många andra hade jag semester när skogsbranden bröt ut torsdagen den 31 juli. Från sommarstugan följde jag utvecklingen och fick fortlöpande information av den person som då tjänstgjorde som tf landshövding. Bilden som förmedlades till mig var att räddningsledningen inte ansåg sig behöva något särskilt stöd från Länsstyrelsen. Först söndag kväll, när det stod klart att läget förvärrats och branden inte var under kontroll, avbröt jag och flera andra medarbetare semestern och började bygga upp en krisstab. Händelseutvecklingen under det följande dygnet blev mycket dramatisk och ledde fram till att jag klockan 10.15 den 5 augusti beslutade att Länsstyrelsen skulle överta ledning och samordning av den kommunala räddningstjänsten. Beslutet fattades efter samråd med MSB och i full samstämmighet med cheferna för de tre berörda räddningstjänsterna. Efter detta fick Länsstyrelsen en mycket central roll i räddningsinsatsen, både under det akuta skedet och i det efterföljande arbetet med att hantera stödet till de drabbade och återlämna skogen till markägarna på ett säkert sätt. Arbetet har till stor del präglat mitt och Länsstyrelsens arbete under hela hösten. Fyra olika etapper Etapp 1...................................................sid 5-9 Från första gnistan till U-Sam • Tidslinje, 5-6 • Brandens utveckling och insatsen , 5-6 • Skogsbranden i media, 6 • Ledning och samordning, 7-8 • Länsstyrelsens reflektioner, 9 Etapp 2...............................................sid 10-15 14 000 hektar skog brinner • Tidslinje, 10-11 • Brandens utveckling och insatsen , 10-11 • Skogsbranden i media, 11 • Ledning och samordning, 12-14 • Länsstyrelsens reflektioner, 15 Etapp 3...............................................sid 16-21 Länsstyrelsen tar över • Tidslinje, 16-17 • Brandens utveckling och insatsen , 16-17 • Skogsbranden i media, 17 • Ledning och samordning, 18-20 • Länsstyrelsens reflektioner, 21 Etapp 4...............................................sid 22-27 Avslutning och efterarbete • Tidslinje, 22-23 • Brandens utveckling och insatsen, 22-23 • Skogsbranden i media, 23 • Ledning och samordning, 24-26 • Länsstyrelsens reflektioner, 27 Information och media..........................sid 28 Ett enormt mediatryck Några fakta om skogsbranden................sid 29 Branden i siffror Sista ordet till räddningsledaren...........sid 30 Sätt in stora resurser och samverka Tack alla hjältar...........................................sid 31 Tackceremoni den 17 november Dokumentationen är utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län, december 2014 www.lansstyrelsen.se/vastmanland 010-224 90 00 3 Så är dokumentationen upplagd En dokumentation som ger Länsstyrelsens bild av branden Skogsbranden i Västmanland 2014 är en av många publikationer i brandens spår. I den här dokumentationen ges Länsstyrelsens bild av händelseutvecklingen och den omfattande räddningsinsatsen. Skogsbranden i Västmanland 2014 I VÄSTMANLANDS LÄN EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN Etapp 1 n Från att branden startar den 31 juli fram till kvällen den 3 augusti när Länsstyrelsen aktiverar sin krisorganisation. Under denna etapp växer brandområdet från 30x30 meter till cirka 2 700 hektar. Det är många som kommer till tals i dokumentationen. På så sätt vill vi visa bredden i den samverkan som kom att prägla arbetet och hur många som blev berörda av insatsen. Huvudfokus har vi dock valt att lägga på ledning och samordning utifrån ett länsstyrelseperspektiv. Etapp 2 n Etappen inleds med att Länsstyrelsen upprättar sin krisstab och avslutas med att Länsstyrelsen tar över den kommunala räddningstjänsten. Brandområdet växer till nästan 14 000 hektar och både människor och djur måste evakueras. Till grund för texterna i dokumentationen ligger främst samtal och intervjuer med ett 40-tal personer. En del gjordes i Ramnäs när insatsen pågick som mest och andra senare under hösten. Även medias rapportering utgör en viktig del av bakgrundsmaterialet. Dokumentationen är indelad i fyra etapper, som följer brandförloppet och räddningsinsatsens olika faser. Den avslutas med den stora tackceremonin på Aros Congress Center i Västerås den 17 november. Etapp 3 n Den tredje etappen handlar om den period då Länsstyrelsen ansvarar för samordning och ledning av räddningsinsatsen. Efter att stora resurser satts in på marken och i luften kan branden till slut ringas in och besegras. Etapp 4 n När räddningsledaren förklarar att branden är under kontroll inleds det långsiktiga efterarbetet. Det pågår under hela hösten. En särskild insatsstyrka utför viss eftersläckning och tar in räddningstjänstens material från skogen. Förklaring av några namn, begrepp och förkortningar som underlättar läsningen Räddningstjänster. Eftersom branden berörde de fyra kommunerna Fagersta, Norberg, Sala och Surahammar blev tre räddningstjänster involverade: • MBR (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) är räddningstjänst för kommunerna Hallstahammar, Surahammar och Västerås. • Södra Dalarnas räddningstjänstförbund är räddningstjänst för kommunerna Avesta, Fagersta, Hedemora och Norberg. 4 • Räddningstjänsten Sala-Heby är räddningstjänst för kommunerna Sala och Heby. Räddningsledare är enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor) en juridisk funktion som ett befäl från kommunal eller statlig räddningstjänstorganisation utövar under en räddningsinsats. TiB: Tjänsteman i beredskap. MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. U-Sam: Nätverk för krissamverkan i Västmanlands län. POSOM: Grupper i kommunerna för psykiskt och socialt omhändertagande, som kan kallas in av t ex en räddningsledare. FRG: Frivilliga resursgrupper. Hemvärnet: En frivilligorganisation som är en del av Försvarsmakten. VMA: Viktigt meddelande till allmänheten är en varning till allmänheten vid en stor brand eller annan allvarlig olycka. Sänds bl a i Sveriges Radio P4. Skogsbranden Etapp 1 – torsdag 31 juli - söndag 3 augusti Första etappen omfattar tiden från att elden bryter ut under eftermiddagen den 31 juli till och med söndag kväll då Länsstyrelsen aktiverar sin krisorganisation. Under tre dygn utvecklas händelsen från en mindre eldsvåda mot det som ska bli den största skogsbranden i modern tid. Branden hanteras initialt av de två berörda kommunala räddningstjänsterna, utan någon större samverkan med andra aktörer. Länsstyrelsen följer utvecklingen genom sin tjänsteman i beredskap (TiB). Söndag kväll larmas den länsövergripande samverkansgruppen U-Sam. Foto: Alexandra Sannemalm Från första gnistan till U-Sam Här började det. En mindre brand på ett hygge mellan Sala och Surahammar växte till den största skogsbranden i modern tid. Snabbt brandförlopp i svår terräng När larmet kommer in till SOS Alarm den 31 juli klockan 13.29 är det inte första gången den här sommaren som det brinner i skogen. Under en längre tid har det varit extremt torrt med höga temperaturer. Det råder eldningsförbud och den senaste tiden har brandrisken klassats 5E, vilket innebär den allra högsta riskklassen (se faktaruta till höger). Exakt hur branden startade är föremål för rättslig prövning, men att den tändande gnistan kom från en markberedare råder det ingen tvekan om. När skogsmaskinföraren larmar brinner ett område på cirka 30 gånger 30 meter på ett 15 hektar stort kalhygge nordost om Seglingsberg. Eftersom branden börjat i Surahammars kommun går larmet till Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) som skickar två del- tidsstyrkor, en från Virsbo och en från Surahammar samt en tankbil från Västerås. Kontakt tas då med räddningstjänsten i Sala som tar över ansvaret för det område som brinner på Salasidan. Brandingenjör i beredskap Fredrik Eriksson kör ledningsbilen norrut från Västerås. Maskinföraren som larmade har angett exakt position utifrån egen GPS. På grund av att kartorna inte är uppdaterade kör dock brandbilarna fel, vilket försenar utryckningen med en halvtimme. Klockan 14.34 är den första enheten på plats och kan påbörja släckningsarbetet. Nu har elden tagit sig ordentligt och ett område på 300 gånger 1 000 meter brinner. Fredrik Eriksson konstaterar snart att MBR är inne på Sala kommuns mark. Ett 30-tal brandmän försöker hindra att branden sprider sig. Till sin hjälp har de en civil helikopter som kan släppa vatten över branden. Men det blåser kraftigt och den oländiga terrängen är svår att ta sig fram i. Branden sprider sig norrut och är vid 22-tiden ännu inte under kontroll. – Vi kommer att hålla på med det här hela natten innan vi kan övergå till eftersläckning och bevakning, säger Salas insatsledare Jan Lindberg till P4 Västmanland sent under torsdagskvällen. FAKTA Foto: Alexandra Sannemalm Det är varmt, det är torrt och rejält blåsigt. SMHI varnar för extremt stor brandrisk och det råder sedan länge eldningsförbud. Så är förutsättningarna när den stora skogsbranden i Västmanland bryter ut under juli månads sista dag. Försening. Utryckningen försenades med en halvtimme på grund av att räddningstjänstens kartor inte var uppdaterade. l 5E – Extermt stor brandrisk I samband med långvarig torka och högsommarvärme är det ofta extremt stor brandrisk. Det kan då vara extremt torrt eller exceptionellt svåra brandförhållanden. Bränder blir ofta häftiga och får en snabb utveckling. Toppbränder kan förekomma. Här ska du vara mycket försiktig vid eldning. I många kommuner innebär "E" eldningsförbud. Källa: SMHI, Skogsbrandriskkarta (FWI), spridningsrisk och brandbeteende SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 31 juli 13.29 13.45 14.00 14.34 14.46 17.30 SOS larmas, skogsbrand i Seglingsberg –”30 x 30 meter brinner”. VLT skriver på sin webb: ”Skogsbrand i Virsbo”. Den som larmat ringer SOS igen – ”Branden sprider sig fort”. Räddningstjänsten (MBR) kommer fram med första bilarna. VLT är på plats ungefär samtidigt. P4 Västmanland skriver på webben, rapporterar från studion och skickar ut reporter. 400 meter x 1,5 km brinner enligt brandflyget. 18.23 Länsstyrelsens TiB (Tjänsteman i beredskap) larmas av SOS. kväll Ett 30-tal brandmän arbetar tillsammans med en civil helikopter. MBR och Sala-Heby tar ansvar för var sin del av branden. 5 Skogsbranden Etapp 1 – torsdag 31 juli - söndag 3 augusti Skogsbranden i media Nyhet på webben. Information om skogsbranden lades snabbt ut på P4 Västmanlands och VLT:s hemsidor. Foto: MSB Första journalisten på plats samtidigt som brandbilarna Svårframkomligt. Släckningsarbetet försvåras av den mycket oländiga terrängen som det är svårt att ta sig fram i. Strax efter att räddningstjänsten larmas är skogsbranden en nyhet på VLT, P4 Västmanland och andra redaktioner i länet. Inom några timmar även i de större riksmedierna. Alexandra Sannemalm, reporter på VLT:s Hallsta-Suraredaktion, är första journalist på plats. Hon följer brandbilarna när de kör in på en liten grusväg och kommer efter en stund fram till brandplatsen. – Det brann rejält så jag förstod direkt att det var allvarligt, säger hon. Efter bara några minuter har Alexandra Sannemalm skickat bilder till redaktionen som snabbt lägger ut dem på tidningens webb. Hon rapporterar sedan löpande från brandplatsen under ett par timmar. Några rubriker under de första dygnen Expressen (torsdag kväll) Skogsbrand sprider sig – hotar flera hus Sala Allehanda (fredag kväll) Brandkåren förbereder evakuering SVT (lördag förmiddag) Skogsbrand fortfarande utom kontroll VLT (söndag förmiddag) Nyfikna stör räddningstjänsten P4 Västmanland (söndag kväll) Nära 100 kvadratkilometer står i lågor ”Branden sprider sig oerhört fort” Trots insatser från mark och luft sprider sig skogsbranden till allt större områden under de följande tre dagarna. Söndag kväll står ett område stort som nästan sex tusen fotbollsplaner i lågor och evakuering av djur och människor förbereds. Flera helikoptrar och en rad andra resurser sätts successivt in. Förutom räddningstjänst och militär hjälper även lantbrukare till, bland annat genom att med gödselspridare vattna begränsningslinjer som lagts i terrängen. Det torra vädret i kombination med kraftiga vindar innebär dock att branden rasar vidare. Rökutvecklingen är så kraftig att lukten sprids till mycket stora områden – även långt utanför länet – och försvårar släckningarbetet. Redan under fredagskvällen börjar räddningstjänsten planera för en eventuell evakuering av några gårdar och hus som på grund av röken befinner sig i farozonen. Någon organiserad evakuering blir dock aldrig aktuell under helgen. Ett orosmoment inför måndagen är att luftfuktigheten väntas minska från 50 till 20 procent. – Det är så otroligt torrt vilket gör att branden sprider sig oerhört fort, säger räddningsledaren Håkan Fehne till TT under söndag eftermiddag. Karbenning Snyten Ängelsberg Hörendesjön Västerfärnebo Åmänningen Virsbo 0 2 4 km Den blå linjen visar brandområdet torsdag eftermiddag och den gula söndag eftermiddag. Det streckade området motsvarar brandens totala utbredning (måndag kväll 4 augusti). Läget söndag kväll, 3 augusti l Brandområdet uppgår till 2 700 hektar. (På Länsstyrelsens hemsida och i media uppges dock att det handlar om närmare 100 kvadratkilometer – alltså 10 000 hektar.) l Cirka 100 personer och ett tiotal helikoptrar arbetar med att försöka släcka branden. SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 2 aug 1 aug Morgon Eftermiddag Eftermiddag Helikopter från För- Skogsbrand- Hemvärnet kontaktar räddningstjänsten svarsmakten sätts in resuser från i släckningsarbetet. MSB rekvireras. och erbjuder resurser. 6 3 aug Morgon Eftermiddag Eftermiddag kväll Eftermiddag kväll 19.00 22.00 Några boende har ombetts Brandområdet 70-80 brandmän FRG Västerås larmas. Södra Dalarnas rädd- Gemensam led- Första U-Sam- Länsstyrelsen lägger ut att lämna sina hem, uppger har ökat till cirka samt lantbrukare Meddelar vilka resurser ningstjänstförbund för- ningsplats upp- konferensen första informationen på sin VLT och andra medier. 4 x 5 km. bekämpar branden. de kan ställa upp med. stärker i Surahammar. rättas i Ramnäs. per telefon. webb och i sociala medier. Skogsbranden Etapp 1 – torsdag 31 juli - söndag 3 augusti Ledning och samordning Behov av samverkan växer fram Foto: Kerstin Alvinge – När kommunerna inte ser något behov av hjälp har vi svårt att agera, säger Ingela Regnell. Ungefär fem timmar efter att branden brutit ut larmas Länsstyrelsens TiB, Caroline Wall. Hon ringer omgående inre befäl på MBR, som uppger att det ”bara är skog som brinner och att inga andra värden hotas”. MBR meddelar också att de är på väg att lämna över delar av insatsen till räddningstjänsten i Sala-Heby, eftersom det framförallt brinner på Salasidan. Efter detta inledande samtal tar Caroline Wall fram till söndag förmiddag ytterligare ett tiotal kontakter med de båda räddningstjänsterna. Vid varje tillfälle hör hon sig för om det finns behov av samverkan eller om Länsstyrelsen på annat sätt kan stödja den pågående insatsen. Svaret är varje gång detsamma: Nej, det finns inget behov av samverkan utöver det som räddningstjänsten hanterar på egen hand. De besked som ges när Länsstyrelsens TiB flera gånger frågar efter en lägesbild varierar. Vid något tillfälle uppges att läget är besvärligt, men den huvudsakliga bilden är att räddningstjänsten har de resurser de behöver och att de är på väg att ringa in branden och få den under kontroll. Vid 20-tiden på lördagskvällen säger räddningsledaren Göran Cederholm att ”läget är bättre än vid den här tiden igår”. Och söndag förmiddag uppger han enligt Caroline Wall att ”det blir bättre och bättre” och att han ”hyser försiktig optimism”. Framåt söndag eftermiddag kommer det dock signaler om att läget håller på att förvärras. Media rapporterar om att branden fortsätter att spridas, det talas om evakueringar och informationstrycket ökar. Från räddningstjänsten framförs nu för första gången att det finns ett behov av samordning när det gäller information och mediakontakter. Internt på Länsstyrelsen diskuteras redan under Beredskapsdirektör Ingela Regnell är semester- lördagen om U-Sam borde sammankallas, trots att räddningstjänsten inte ser något sådant behov. Efter att ha stämt av med beredskapsdirektör Ingela Regnell ställer Caroline Wall via telefon följande fråga till räddningsledaren i Sala och inre befäl vid MBR i Västerås: ”Tycker ni att det utifrån resurser, information och varaktighet i insatsen finns behov av att sammankalla U-Sam?” Svaret blir åter ”nej”. I detta läge bestämmer sig Länsstyrelsen Caroline Wall, Länsstyrelsens för att avvakta med att TiB under de första dygnen. sammankalla U-Sam. ledig och har fram till söndag eftermiddag enbart deltagit som stöd och bollplank till TiB. Efter beslut av tf landshövding Mikael Bergkvist träder hon dock klockan 15.00 i tjänst. Även beredskapshandläggare Per Wideberg, Caroline Wall samt två av Länsstyrelsens informatörer beger sig till Länsstyrelsen. Ett av Ingela Regnells första beslut blir att U-Sam ska sammankallas till telefonkonferens klockan 19.00 söndag kväll (se referat på sidan 8). Efter U-Samkonferensen inleder Länsstyrelsens TiB Caroline Wall, Ingela Regnell och Per Wideberg samt informatörerna Kerstin Alvinge och Åsa Erikols en diskussion om de fortsatta insatserna. I praktiken har Länsstyrelsen därmed upprättat en krisstab med Ingela Regnell som stabschef. Länsstyrelsen upprättar krisorganisation l Den 31 juli klockan 18.23 larmas Länsstyrelsens TiB (Tjänsteman i beredskap). l TiB följer utvecklingen genom media och löpande kontakter med de båda räddningstjänsterna SalaHeby och MBR. l Räddningstjänsten tackar flera gånger nej till erbjudanden om stöd och samordning. l 2 augusti överväger Länsstyrelsen att sammankalla U-Sam. Räddningstjänsten ser dock inget behov av samordning via U-Sam. Länsstyrelsen beslutar då att avvakta med att larma U-Sam. l 3 augusti klockan 19.00 sammanträder U-Sam via telefon. l Under kvällen upprättar Länsstyrelsen en stabsfunktion med Ingela Regnell som stabschef. Foto: Hans Godén Under de första tre dygnen erbjuder Länsstyrelsen vid flera tillfällen stöd och samverkan. Något som räddningstjänsten dock tackar nej till. Först söndag kväll inkallas U-Sam. Göran Cederholm, räddningschef i Sala-Heby. ”Det var svårt att få fram en gemensam lägesbild” G öran Cederholm, chef för räddningstjänsten i Sala-Heby, hade från första stund en ledande roll i brandbekämpningen. Främst i den del av brandområdet som tillhör Sala kommun, men från lördag eftermiddag och ett dygn framåt var han räddningsledare för hela insatsen. Han tycker att han hade bra koll på Salasidan, men sämre utanför kommungränsen. – Vi hade hela tiden kontakt med MBR, men i praktiken var det två parallella insatser. Han berättar att han intervjuades av en journalist tidigt under söndagen och då uttryckte att branden inte var under kontroll men att han var försiktigt optimistisk. ”Det ska nog fixa sig”, minns han att han sa. Att branden spred sig under söndagen såg Göran Cederholm inte som så konstigt. Det var ungefär som en normal skogsbrand, och han bedömde att spridningshastigheten inte var så stor. – Nu kan jag konstatera att den bild jag hade inte var den rätta bilden. Ett stort problem i en sådan här situation är att ute på en skogsbilväg kunna avgöra hur stor branden är och hur den rör sig. Med facit i hand ångrar Göran Cederholm att han inte redan vid den första kontakten med Försvarsmakten begärde att få tillgång till en spaningshelikopter. Göran Cederholm bekräftar den bild som ges av Länsstyrelsens TiB angående upprepade erbjudanden om samverkan. – Då såg jag inget behov av hjälp från Länsstyrelsen. Den samverkan som krävdes hanterade vi själva inom räddningstjänsten. I efterhand inser han att U-Sam kan spela en viktig roll när det behövs samordning med andra aktörer i samhället än räddningstjänsten. Han efterlyser också en plan för bättre samverkan kring informationsstöd i ett operativt läge. 7 Skogsbranden Etapp 1 – torsdag 31 juli - söndag 3 augusti Foto: Kjell Gustavsson Ledning och samordning Inget ovanligt. Skogsbränder är inte ovanliga när det är så torrt och varmt som det var under sommaren 2014. N är Håkan Fehne för 40 år sedan började sin yrkesbana som brandingenjör var han med och bekämpade det som då var södra Sveriges största skogsbrand i modern tid. I Halland brann 600 hektar skog i otillgänglig terräng. – Då hade vi inga vattenbombare, ingen radiotäckning och inga mobiltelefoner, säger han och ler åt minnet. Sedan dess har Håkan Fehne varit med om många skogsbränder. Så när larmet kom kändes det inte särskilt uppseendeväckande. – Det var inte första gången det brann den här sommaren, så vi betraktade till en början den här branden som vilken skogsbrand som helst. De första dagarna var han inte i tjänst på brandstationen i Västerås, men han följde utvecklingen och blev snart alltmer involverad i ledningsarbetet. Söndag eftermiddag avlöste han Göran Cederholm som räddningsledare för den gemensamma insatsen. Som flera andra konstaterat när de kommit in som räddningsledare tyckte Håkan Fehne att ”det spretade och inte var någon samordning”. Ett sätt att råda bot på detta var att upprätta en gemensam ledningsplats. MBR hade, i likhet med räddningstjänsten i Sala-Heby, flera gånger avböjt de erbjudanden som Länsstyrelsen framfört om samverkan. När beredskapsdirektör Ingela Regnell vid 17.30-tiden på söndagen kontaktade Håkan Fehne ansåg han dock att det var läge att kalla in U-Sam. Efter U-Sammötet söndag kväll har Länsstyrelsen en avstämning med Håkan Fehne i egenskap av räddningsledare. Han uttrycker då att läget är ”jätteallvarligt” och att i värsta fall kan Virsbo behöva evakueras. I det läget är han inte medveten om att värstascenariot inte är långt borta. 8 Foto: Tony Persson ”Vi betraktade branden som vilken skogsbrand som helst” Ledningsplats. Räddningstjänsten upprättade sin första ledningsplats nära det område där skogsbranden startade. Nio räddningsledare på tre dygn Under de första två dygnen arbetar de båda räddningstjänsterna MBR och Sala-Heby utan en övergripande ledning. Inledningsvis har MBR huvudansvaret eftersom de är först på plats och larmet gäller en brand i Surahammars kommun. Från torsdag kväll till lördag eftermiddag arbetar sedan räddningstjänsterna i varsin del av brandområdet med olika räddningsledare som löpande avlöser varandra. Först lördag eftermiddag klockan 16.00 träffas en överenskommelse om att betrakta branden som en insats med Göran Cederholm från Sala som gemensam räddningsledare. Fram till dess har sju olika personer tjänstgjort som räddningsledare (några av dem under flera pass). Inledningsvis sköts ledning och samordning från ledningsplatser ute i brandområdet. Dessutom finns en bakre ledning på respektive brandstation i Sala och Västerås. Söndag eftermiddag förs frågan om en gemensam ledningsplats för hela insatsen upp till diskussion. Det handlar då inte bara om räddningstjänsten, utan även om polis, kommuner och andra samverkande parter. Under kvällen beslutar Håkan Fehne från MBR, den nionde räddningsledaren, att flytta den gemensamma ledningsplatsen till Ramnäs. Axplock från U-Sam söndag kväll l Klockan 19.00 den 3 augusti genomförs den första U-Samkonferensen sedan branden bröt ut. Med på telefonmötet är förutom Länsstyrelsen merparten av kommunerna, Räddningstjänsten, Försvarsmakten, SMHI, SOS Alarm och Sveriges Radio. l SMHI inleder med en väderprognos för måndagen. Senare under kvällen ska det dock visa sig att prognosen gäller Västra Götaland och inte Västmanland. Rätt prognos skulle ha varit ”torrt hela dagen” och inte ”skurar och åska” som felaktigt uppgavs. l Räddningstjänsten rapporterar att branden nu sträcker sig nästan till Gammelby utanför Virsbo. Flera begränsningslinjer har upprättats, men inget stoppar spridningen. Evakuering av gårdarna Rörbo och Månsbo förbereds. l Att Gammelby eventuellt måste evakueras är en nyhet för Surahammars kommun som uppmanas sätta sin POSOM-grupp ”på fötter”. l Sala kommun har aktiverat sin POSOM-grupp (utgår från Västerfärnebo). Kommunens växel är bemannad hela natten. l FRG Västerås har satts igång för att stötta Surahammar. Oklart om någon motsvarighet finns i Sala. l Länsstyrelsen meddelar att man på sin hemsida kan lägga ut information om lägesbild och eventuell evakuering samt aktivera länets krisinformatörsnätverk. Något presscenter har inte upprättats än. Skogsbranden Etapp 1 – torsdag 31 juli - söndag 3 augusti Länsstyrelsens reflektioner • Etapp 1 Under de första dygnen upplevde Länsstyrelsen att det inte gick att få fram en tydlig bild av brandens utbredning och hur insatsen leddes och samordnades. Utan en tydlig lägesbild var det svårt att avgöra när den egna krisorganisationen skulle aktiveras, U-Sam larmas och en omfallsplanering sättas igång. Den skogsbrand som startade omkring klockan 13.30 torsdagen den 31 juli fick Länsstyrelsens TiB (Tjänsteman i beredskap) information om via SOS Alarm strax före klockan18.30 samma kväll. Under de kommande dagarna följde sedan TiB brandens utveckling och geografiska spridning. Ett aktivt följande som pågick in i och över helgen. De första dagarna präglades av att Länsstyrelsen försökte bilda sig en uppfattning om läget och aktivt söka information från de båda räddningstjänsterna. Under fredagen tog TiB även kontakt med tf lands- Foto: Kerstin Alvinge När ska krisorganisationen aktiveras? Söndag kväll. Per Wideberg, Ingela Regnell, Åsa Erikols och Caroline Wall var några av dem som samlades på Länsstyrelsen på kvällen den 3 augusti. Uppgifterna var att organisera Länsstyrelsens egen krisorganisation, genomföra ett möte med U-Sam och börja lägga ut information på Länsstyrelsens hemsida. hövding och andra TiB-kollegor för att diskutera situationen. Det svåra var att avgöra om och hur mycket som Länsstyrelsen skulle gå in och stötta i ett läge när räddningstjänsterna uppgav att de hade de resurser som krävdes. Utifrån rapporterna som Länsstyrelsen fick var det svårt att göra en överprövning av räddningstjänstens bedömning av läget och insatsen. Länsstyrelsen besitter ingen egen räddningstjänstkompetens. Det är en svaghet – men också en realitet – inte bara i Västmanland. I detta skede fick Länsstyrelsen inga på- ringningar från media eller utomstående med krav eller önskemål om att agera. Branden var en ren räddningstjänsthändelse. Under lördagen ställde Länsstyrelsen frågor till räddningstjänsterna i de berörda kommunerna om deras POSOM-grupper var underrättade. När svaret var ja, kändes det betryggande. Fram till söndag eftermiddag såg ingen av räddningstjänsterna något behov av att aktivera U-Sam. Möjligen skulle Länsstyrelsen utifrån det rådande läget ändå ha kallat U-Sam till möte redan lördag kväll, istället för att avvakta till söndag. Några slutsatser och frågor Länsstyrelsen vill lyfta fram från etapp 1 Gemensam lägesbild Avsaknaden av en gemensam lägesbild de första dagarna innebar att det var svårt att förutse vilka konsekvenser branden skulle få och utifrån sådana bedömningar fatta strategiska beslut. Var vi för fega? När branden startade hade många semester. Kanske borde Länsstyrelsen ha aktiverat sin krisorganisation redan fredag kväll eller lördag. Innebar semesterperioden att vi lät personer ”vara i fred” istället för att kalla in dem? Fanns det en oro för hur den inkallade personalen skulle ha reagerat om branden var släckt redan under helgen och vi då hade gått upp i krisläge? bör Länsstyrelsen till exempel överpröva polisens bedömning om det är en polisiär fråga eller en kommuns vid en kommunal händelse? överpröva bedömningen? Viktigt med tidig samverkan Om Länsstyrelsen får rapporter om att läget är ”lugnt” eller att ”stöd inte behövs”, kan och bör vi i så fall överpröva den berörda aktörens bedömning? Och hur går vi i så fall till väga? Den här gången handlade det om räddningstjänstens bedömning, men en annan gång kan det gälla någon annan organisation. Kan och När Länsstyrelsen kallade samman U-Sam söndag kväll upptäcktes att det fanns ett stort behov av samverkan. Flera aktörer upplevde att de först då blev varse den allvarliga situationen. Om vi kallat samman U-Sam tidigare hade aktörerna (inklusive Länsstyrelsen) kunnat starta upp de egna organisationerna lite tidi- gare. U-Sam har vid tidigare händelser sammankallats i proaktivt syfte, men den här gången kan vi konstatera att samverkan via USam kom igång för sent. Omfallsplanering Länsstyrelsen kunde i flera fall ha agerat på egen hand utan att någon bett om konkret stöd. Eftersom räddningstjänsten hade fullt upp med att hantera det akuta skedet borde Länsstyrelsen, i egen regi eller genom U-Sam, ha studerat konsekvenserna av branden på sikt (så kallad omfallsplanering). 9 Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Den andra etappen omfattar tiden från att Länsstyrelsen aktiverar sin krisorganisation söndag kväll till att staten tar över ledning och samordning av den kommunala räddningstjänsten tisdag förmiddag. Under denna period växer brandområdet till det femdubbla och omfattar nu nästan 14 000 hektar. Människor och djur evakueras och hela Norbergs tätort är hotad. Den stora skogsbranden betraktas som den största i modern tid och uppmärksammas runt om i hela världen. Fyra kommuner i Västmanland är direkt berörda: Fagersta, Norberg, Sala och Surahammar. Foto: Peter Krüger 14 000 hektar skog brinner Virsbo hotas. När eld och kraftig rök närmar sig Gammelby i utkanten av Virsbo tvingas invånarna snabbt lämna sina hem. Tusen evakueras och en avlider Trots alla insatser rasar branden vidare under måndagen och rör sig när det är som värst flera kilometer i timmen i nordvästlig riktning. Framåt kvällen har tusen personer fått lämna sina hem och en evakuering av Norberg förbereds. Måndagen den 4 augusti är en av de varmaste dagarna under hela sommaren med temperaturer på upp mot 34 grader. Värmen tillsammans med vindstyrkor på 15 sekundmeter innebär att branden sprider sig okontrollerat och gång på gång hoppar över begräsningslinjerna. Nu är det inte ”bara” skog som brinner. Byggnader står i lågor, djur måste evakueras från flera gårdar och snart hotas hela samhällen. Under eftermiddagen evakueras omkring 500 personer från Gammelby utanför Virsbo och framåt kvällen ungefär lika många från Västervåla och Ängelsberg. Ytterligare ett antal flyr hals över huvud och hinner i sista stund sätta sig i säkerhet. Totalt får ett tusental människor lämna sin hem under eftermiddagen och kvällen. Flera skogsarbetare blir också omringade av branden, men de kan så småningom räddas med hjälp av Försvarsmaktens helikopter. Fem av dem får under dramatiska former vinschas upp från en sjö innan de kan sättas i säkerhet. Under måndagskvällen förlorar en timmerbilsförare livet när han blir fast i lågorna. Hans kollega och arbetsgivare får 65-procentiga brännskador, men överlever tack var en heroisk insats av några brandmän. att bekämpa branden från marken. Till sin hjälp har de som mest 13 helikoptrar som släpper vatten över delar av brandområdet. Även polisen sätter in allt större resurser för att bland annat bistå med evakuering och avspärrningar av vägar. Branden leder till en mycket kraftig rökutveckling som sprider sig över allt större områden. Räddningstjänsten uppmanar dem som känner obehag av brandröken att stänga av ventilationen samt tejpa igen fönster och dörrar. Redan under söndagen hade kontakter tagits för att få hjälp med brandbekämpningen av särskilda vattenbombplan med hög kapacitet från Italien och Frankrike. Det är något som aldrig tidigare har hänt, säger Lars-Gunnar Strandberg på MSB till VLT. – Det här är första gången som Sverige får begära hjälp utomlands för att bekämpa en brand. Förhoppningen är att specialplanen ska anlända till Västmanland under måndagen, men på grund av dåligt väder blir de försenade. I avvaktan på förstärkningen från utlandet fortsätter räddningstjänsten, hemvärnet och frivilliga Under måndagskvällen sitter kommunledningen i Norberg och räddningsledningen i möte för att diskutera hotet mot Norberg. Läget betraktas av räddningstjänsten som ”dramatiskt” och kommunen förbereder sig för en stor evakuering av hela tätorten med omkring 4 500 invånare. Vid midnatt intervjuas räddningsledaren Mats Körner av flera medier. Han berättar om evakueringsplanerna, men säger att något beslut ännu inte är fattat. I centrala Norberg står dock 20 bussar i beredskap för att kunna sättas in om evakueringen blir verklighet. SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 4 aug Morgon 09.00 10.00 Förmiddag 12.00 Lunchtid 13.00 Cirka 15.00 17.48 Kustbevakningen flyger över brandområdet med IR-kamera. Vindarna beräknas under dagen uppgå till 10-15 meter/s. U-Samkonferens. Ytterligare två under dagen (16 och 19.30). Media rapporterar att brandröken kan trigga igång astmaanfall. Nödläge rapporteras till staben: ”Civila instängda i branden.” 4 200 hektar brinner och brandområdet ökar hela tiden. Presskonferens i Ramnäs. Därefter hålls dagliga presskonferenser vid samma tid. Evakuering av Gammelby påbörjats. VMA om att boende i Ängelsberg omedelbart ska evakueras. 10 kväll 14 000 hektar brinner. Norbergs tätort hotas av branden. Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Brandområdet femdubblas under en dag Skogsbranden i media Inget stoppar branden Branden får under eftermiddagen och kvällen den 4 augusti ett explosionsartat förlopp. Under dagen femdubblas brandområdet. Till räddningsledningen i Ramnäs strömmar rapporterna om brandens framfart in under måndagen. Brandgaser antänds högt över trädtopparna och leder tillsammans med värmen och den starka vinden till en extremt snabb spridning. Det är inte bara gårdar och hela samhällen som hotas, förhållandena inne i brandområdet är extremt svåra. Eftersom elden hoppar över vägar och andra naturliga begränsningslinjer riskerar de som bekämpar branden från marken att bli omringade eller skadas av fallande träd. Karbenning Snyten Ängelsberg Hörendesjön Västerfärnebo Åmänningen även i norska NRK blir skogsbranden en stor nyhet. Alla stora redaktioner rapporterar om branden Virsbo 0 2 Skogsbranden blir under måndagen en allt större nyhet med ett växande mediatryck. Alla stora redaktioner, regionalt och nationellt, har reportrar och fotografer på plats. även utländska medier söker information. 4 km Framåt kvällen har brandfronten nått upp till sjön De markerade områdena visar brandområdets storlek torsdag eftermiddag (blå), söndag eftermiddag (gul), måndag lunch (orange) och måndag kväll (röd). Söndag eftermiddag brann cirka 2 700 hektar, måndag lunch 4 000 hektar och måndag kväll 14 000 hektar, vilket är brandens totala utbredning. Under den femte branddagen fortsätter medierna att rapportera om själva brandförloppet, men också om evakueringar, instängda skogsarbetare och avspärrningar. Sent under måndagskvällen läggs det ut information om att en person är allvarligt skadad och tidigt nästa morgon är det även känt att en man har omkommit. Stor uppmärksamhet får också de utländska vattenbombarna. Medierna berättar dessutom om alla frivilliga som på olika sätt vill hjälpa till. Successivt blir en eventuell evakuering av Norberg en allt större nyhet. Foto: Andreas Karlsson Snyten, en naturlig beränsningslinje i norr. Det brinner dock så kraftigt att lågorna hoppar flera hundra meter över sjön och antänder skog och en byggnad på den norra sidan. Härifrån är det bara någon mil till Norbergs tätort. Några rubriker under måndag-tisdag kraftig rök. Vid 15-tiden måndag eftermiddag börjar Gammelby i norra delen av Surahammar utrymmas. VLT (måndag morgon) Vattenbombare från Italien sätts in Gammelby evakueras utan förvarning SVT (måndag kväll) Stanna inomhus och stäng ventilationen När branden närmar sig Gammelby utanför Virsbo beslutar räddningstjänsten att omgående evakuera cirka 500 boende. Något VMA hinner aldrig gå ut, det är brand- män och poliser på plats som ser till att människor lämnar byn i någorlunda ordning. Klockan 17.48 sänds ett VMA-meddelande i P4 Västmanland att alla boende i Expressen (måndag kväll) Facebook-grupp samlar hjälp Ängelsberg omgående ska lämna sina fastigheter. Då har dock många redan gett sig av, eftersom den svarta brandröken ligger som ett tjockt täcke över hela området. Västerbottenskuriren (måndag kväll) Tre byar tömda – Norberg står på tur P4 Västmanland (tisdag morgon) En 30-årig man hittas död SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 4 aug 5 aug kväll Länsstyrelsen tillfrågas om att ingå i en samverkansstab i Ramnäs. kväll Facebook-gruppen ”Skogsbranden i Västmanland” startas. kväll MSB ansluter till staben i Ramnäs. kväll kväll Kriscentrum för evakuerade byggs upp i Surahammar. Länsstyrelsen börjar förbereda beslut om övertagande av den kommunala räddningstjänsten. 21.59 Media rapporterar att timmerbilschaufför hittats brännskadad. 06.47 VLT skriver på sin webb att en person hittats avliden i brandområdet. 10.09 Boende i Norberg uppmanas av Länsstyrelsen att lämna orten, uppger lokala och nationella medier. 10.15 Landshövdingen beslutar att staten tar över den kommunala räddningstjänsten. 11 Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Ledning och samordning Foto: Anna Samuelsson, Sala kommun Länsstyrelsen stannar i Västerås krisstöd. Svartådalens Bygdecenter i Västerfärnebo blev en viktig plats för Sala kommuns krishantering. kommunerna upprättar krisstödcenter för drabbade S amtliga fyra berörda kommuner aktiverade sina POSOM-grupper och öppnade någon form av fysisk plats dit människor kunde vända sig för att få stöd och information. Det finns ingen gemensam definition för sådana platser, men ofta kallas de ”krisstödcenter”. Sala var först ut med att öppna ett krisstödcenter i Västerfärnebo den 3 augusti. Under måndagen och tisdagen öppnades även krisstödcenter i Fagersta, Norberg och Surahammar. I Västerås ställdes Kyrkbacksgården i ordning den 4 augusti, men dit kom aldrig några evakuerade. Övriga kommuner i länet samt Heby och Enköping stöttade de drabbade kommunerna genom att skicka personal som kunde hjälpa till. Dessutom ställde kyrkan lokaler till förfogande på flera platser. Under måndagen arbetar Länsstyrelsens krisledning huvudsakligen från Västerås. Landshövdingen medverkar dock vid en presskonferens i Ramnäs och på kvällen upprättas en kontakt med den samverkansstab som håller på att byggas upp. Staben som formerades på Länsstyrelsen under söndagskvällen träffas igen tidigt måndag morgon. Ytterligare personer anländer också till Länsstyrelsen för att förstärka krisorganisationen. Bland dem landshövding Ingemar Skogö, som har avbrutit sin semester. Efter begäran från räddningsledningen om informationsstöd åker Åsa Erikols och Kerstin Alvinge upp till ledningscentralen på Ramnäs Hotell och Konferens. Snart ansluter även Erik Bergman, kommunikationsansvarig på Länsstyrelsen, från sin semester. De som är kvar i Västerås förbereder ett U-Sammöte klockan 10 och försöker skaffa sig en så tydlig bild som möjligt av läget. Bland annat för att kunna informera MSB, som liksom kommuner och många andra börjar höra av sig allt mer för att få information om branden. Utöver stabschef Ingela Regnell och Per Wideberg, som gått på som TiB med särskilt ansvar för analys, finns ansvariga för bland annat information och personalbemanning. Totalt består Länsstyrelsens stab nu av ett tiotal personer. En fråga som tar mycket tid i anspråk under måndagen är mottagandet av de utändska specialplanen, vilka ska bistå med vattenbombning i brandområdet. Förutom logistik och diverse juridiska formalia handlar det om att ta fram beslutsunderlag om vilka sjöar som ska användas för vattenupptagning och vilka områden Länsstyrelsen behöver avlysa för allmänheten. Vid 18-tiden får Länsstyrelsen en förfrågan från räddningsledningen att skicka en eller flera personer till Ramnäs för att ingå i en samverkansstab. Beslut fattas om att tjänstgörande TiB Per Wideberg och Karin Tilly ska åka till Ramnäs med omedelbar verkan. – Det vi möttes av när vi kom till Ramnäs var panik och ingen ordning, säger Per Wideberg. Räddningscheferna för MBR, Sala-Heby och Södra Dalarna framför under måndagskvällen en gemensam önskan att Länsstyrelsen snarast ska ta över samordning och ledning av den kommunala räddningstjänsten. Ytterligare byten av räddningsledare När räddningsledningen under förmiddagen den 4 augusti flyttar in i Ramnäs Hotell & Konferens har räddningsledare nummer elva just gått på sitt pass. Ytterligare två byten ska ske under det närmaste dygnet. Det innebär att sammanlagt 13 personer tjänstgjort som räddningsledare sedan branden startade. enligt ett faddersystem, berättar Johan Ahlström, till vardags riskingenjör i Västerås stad och en av medlemmarna i det nätverk av kommunala beredskapssamordnare som finns i Västmanland. – De drabbade kommunerna hade en eller flera ”faddrar” som kunde ge olika former av stöd, säger Johan Ahlström. Som en extra reserv om kommunernas resurser inte skulle räcka fanns bland annat Landstinget Västmanland, FRG (Frivilliga resursgrupperna) och Röda Korset. Någon större tillströmning till de krisstödscenter som öppnades blev det aldrig, enligt Johan Ahlström. – Behovet var främst praktiskt stöd och att få information om sin fastighet. Mycket få personer behövde däremot kommunens hjälp med att ordna boende i samband med evakueringarna. 12 Foto: Peter Krüger Stödet till drabbade kommuner var upplagt ”Den största skogsbranden i modern tid” klockan 13.00 den 4 augusti börjar den första av de dagliga presskonferenserna i Ramnäs. Landshövding Ingemar Skogö inleder med att detta är den största skogsbranden i modern tid och att det nu är många krafter som samverkar. – Länsstyrelsen har ansvar för att informationen bli rätt och allsidig, säger han. Håkan Fehne från räddningstjänsten förklarar att läget är problematiskt och att branden inte är under kontroll. Vädret är besvärligt och släckningsarbetet försvåras av den oländiga terrängen. Han uppger också att inga boende har behövt evakueras och att det inte finns några rapporter om skadade människor. Mellan fem och tio sommarstugor är dock i riskzonen. Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Ledning och samordning Nätverk av informatörer aktiveras Foto: Jörgen Hjerpe Utöver U-Sam finns i Västmanland ett särskilt krisinformatörsnätverk, som kan aktiveras vid särskilda händelser. En stor del av nätverket var på olika sätt engagerade i arbetet med branden. Norberg. VL-bussar körs fram i centrala Norberg som förberelse för en eventuell evakuering av samhället. Krisinformatörsnätverket består av representanter för samtliga tio kommuner i Västmanland samt Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, MBR, Polisen, Trafikverket och VKL. Totalt finns cirka 25 personer på kontaktlistan, varav ett tiotal under någon period deltar i arbetet på ledningsplatsen i Ramnäs. Landstinget planerar för vårdbehov och transporter N aktiverat sin egen krisorganisation är att förse informatörerna i krisinformatörsnätverket med så mycket information som möjligt. – Redan på kvällen den 3 augusti började jag skicka mejl till nätverket, berättar Åsa Erikols, kommunikatör på Länsstyrelsen. Totalt blev det tre mejl under kvällen med den information vi hade tillgänglig. Förutom att förse nätverket med information, vilket sker löpande under i stort sett hela händelsen, är det bland annat från nätverket som personal till Informationsfunktionen i Ramnäs rekryteras. Arbetsuppgifterna består främst av omvärldsbevakning, att uppdatera Länsstyrelsens hemsida och skriva på sociala medier. En person som har finska som modersmål hjälper till med översättningar på distans. Foto: Kerstin Alvinge En av de första uppgifterna efter att Länsstyrelsen krisinformation. Åsa Erikols, kommunikatör på Länsstyrelsen, informerade länets krisinformatörsnätverk om skogsbranden under kvällen den 3 augusti. Samtidigt som de stöttar det gemensamma arbetet jobbar många också mycket med kommunikationsfrågor i sin egen organisation. Den personkännedom som har byggts upp genom krisinformatörsnätverket är ovärderlig i ett sådant här läge, anser Åsa Erikols. – Det är så mycket enklare att lyfta telefonen och ringa någon man redan känner, liksom att arbeta med dem man har träffat tidigare. Tre U-Sammöten under måndagen U-Sam sammankallas vid tre tillfällen under måndagen den 4 augusti: klockan 10.00, 16.00 och 19.30. Förutom de organisationer som normalt ingår i U-Sam medverkar MSB, SMHI, Trafikverket och Länsstyrelsen i Dalarna. Här är några exempel på frågor som tas upp: U-Sam 10.00 l ”Vädret är emot oss, varje gnista tänder”, uppger räddningstjänsten. l Surahammar förbereder för att sätta igång POSOM-grupp. I Sala är den redan igång. Telefonväxeln är bemannad dygnet runt. l Sala efterfrågar terränggående ambulans. l Rök över Gammelby gör att det inte går att vattenbomba. l Länsstyrelsen samordnar mediakontakterna. U-Sam 16.00 l Läget förvärrat. Evakuering av Gammelby pågår. l Länsstyrelsen arbetar bland annat med mottagandet av de utländska planen. l POSOM-gruppen i Surahammar är igång. l Försvaret har skickat tre brandbilar och en terrängambulans. l Alla kommuner uppmanas att bidra med resurser. l Krisinformation.se kan ge stöd. U-Sam 19.30 l Branden sprider sig snabbt norrut och läget är kritiskt. Evakuering av Norberg förbereds. l ”Vart ska vi evakuera folk?” undrar Norbergs kommun. l Det är strömlöst på järnvägen från Ramnäs och norrut. Beslut om tågstopp ska begäras. l Samhällskonsekvenserna av branden behöver utredas. l Mer resurser från Försvarsmakten krävs. l Det behövs en grupp som samordnar informationen. l Sveriges Radio påminner om att använda radion för snabb information. är brandröken på morgonen den 5 augusti drar in över Västerås fylls snart både operations- och vårdsalar på sjukhuset med rök. Ingen vet hur farlig röken är och hur operationer och annan verksamhet kommer att påverkas. Samtidigt har stora evakueringar genomförts i brandområdet och det akuta hotet mot Norbergs tätort är inte avvärjt. – I det läget beslutade vi att höja beredskapen och gå upp i stabsläge, säger Lena Lundgren, beredskapsplanläggare på Landstinget Västmanland. Förutom att hantera problemet med röken handlar landstingets arbete till stor del om att förbereda sig för ett kraftigt ökat vårdbehov på sjukhus och vårdcentraler. Vårdplatser för evakuerade förbereds på flera sjukhus och på Bergslagssjukhusets apotek planeras för öppethållande dygnet runt. Dit ska de som inte fått med sig sina läkemedel när de hastigt lämnat hemmen kunna vända sig. I närområdet kring Norberg görs också en inventering av syrgasbehovet för personer med astma och KOL. Även hjälpmedelscentralen har beredskap för att bidra med hjälpmedel till evakuerade. – Lyckligtvis blev det inte den anstormning som vi befarade, säger Lena Lundgren. Genom sitt huvudmannaskap för lokaltrafiken får landstinget också en viktig roll i arbetet med att transportera evakuerade som inte kan ta sig från hemmet på egen hand. När Norberg hotas av utrymning finns till exempel VL-bussar framkörda på torget. Även ambulanssjukvården och Samtrafiken (färdtjänst m m) förstärker sina resurser. Stabsarbetet bedrivs från Landstingshuset i Västerås. En samverkansperson finns dessutom på plats i Ramnäs för att bland annat arbeta med evakueringsplanerna. 13 Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Ledning och samordning Foto: Johan Eklund/MSB Full enighet när staten tar över MSB. Cirka 50 personer från MSB besökte Ramnäs. MSB bidrar med resurser, juridik och brandkompetens G enom sin omvärldsbevakning noterar MSB branden den 31 juli och beskriver den som ”svårsläckt”. Dagen efter skickas en skogsbranddepå med slang och annan släckutrustning. Det är också MSB som den 3 augusti, på uppdrag av den kommunala räddningstjänsten, begär stöd av EU:s katastrofberedskap, vilket resulterar i insatsen från de franska och italienska vattenbombplanen. MSB hade löpande kontakt med räddningsledningen om resursfrågor, berättar Johan Gert, som under en period deltog i samverkansstabens arbete i Ramnäs. – De visste inte alltid vad de kunde få hjälp med, säger han. Så därför var det en viktig uppgift för oss att informera om det. Den 5 augusti skapar MSB en ”särskild organisation” för sitt arbete med skogsbranden. Uppgiften blir att stödja räddningsledaren och Länsstyrelsen, ta fram en gemensam lägesbild, sprida information samt att hålla EU och berörda länder informerade. MSB bistår även med juridisk kompetens när Länsstyrelsen överväger att ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten. Natten till den 5 augusti får juristen PerOlof Wikström information om de diskussioner som förs i Ramnäs. Klockan 7.45 på morgonen deltar han sedan i ett telefonmöte med Länsstyrelsen. Under mötet betonar han att Länsstyrelsen tar över beredskapen för alla olyckor i de berörda kommunerna, inte bara skogsbranden. – Jag bad Länsstyrelsen noga överväga ett övertagande och förklarade att det inte ger några ytterligare mandat eller resurser. Per-Olof Wikström får under mötets gång klart för sig att kommunerna själva bett att Länsstyrelsen ska ta över, eftersom de bedömer att de inte klarar situationen. – Efter den informationen fanns det bara ett beslut att fatta, säger han. 14 Beslutet att Länsstyrelsen ska ta över den kommunala räddningstjänsten växer fram under måndagen. När Lars-Göran Uddholm tisdagen den 5 augusti utses att leda räddningsinsatsen blir han den 14:e räddningsledaren sedan branden startade för knappt fem dygn sedan. Åke Broman, räddningschef för MBR, har som så många andra semester när branden bryter ut och följer händelsen på distans under de första dygnen. Ganska snart känner han dock att ”det här kommer att bli en gigantisk insats”. Han bryter semestern och på söndagsmorgonen åker han in till brandstationen på Vallby i Västerås. Hans första upplevelse är att det inte finns någon samlad lägesbild. Vem leder insatsen? frågar han sig. Och vilka resurser är insatta totalt? – Jag kände att vi måste samla oss med en gemensam räddningsledning ute i brandområdet. Senare under söndagen tycker Åke Broman att ledningen och samordningen börjar ordna upp sig. När han morgonen efter åker upp till Ramnäs kommer dock känslan från gårdagen tillbaka. Inte minst när rapporterna om det våldsamma brandförloppet strömmar in och stora evakueringar står för dörren. Under dagen växer tanken fram om att Länsstyrelsen borde utse en ny räddningsledare med erfarenhet av riktigt stora händelser. Någon som kan komma in med friska ögon och som inte har bindningar åt det ena eller andra hållet. Kanske är det till och med läge för Länsstyrelsen att helt tar över ledningen av insatsen? Frågan dryftas med både Länsstyrelsen och med cheferna för de övriga två berörda räddningstjänsterna (Sala-Heby och Södra Dalarna). En kontakt tas också med en möjlig kandidat till räddningsledarposten, Lars-Göran Uddholm från Södertörns brandförsvar i Stockholm, som själv ringt och erbjudit sig att hjälpa till. Den som ska fatta det formella beslutet om ett eventuellt statligt övertagande är landshövding Ingemar Skogö. Han har också avbrutit sin semester för att stötta Länsstyrelsens krisorganisation. Under måndagen besöker han Ramnäs, bland annat för att tillsammans med Håkan Fehne från räddningstjänsten träffa media vid en presskonferens som är utlyst till klockan 13. – Jag förstod att läget var allvarligt, säger Ingemar Skogö. Men trots allvaret förmedlade räddningsledningen bilden av att man nog skulle klara av det. Vid det tillfället deltog inte jag i några diskussioner om att ändra organisationen för insatsen. Klockan 19.30 på måndagskvällen rings dock landshövdingen in av Länsstyrelsens stabsledning i Västerås. Han informeras då om den dramatiska försämringen av läget och att diskussioner pågår i Ramnäs om att staten ska gå in och ta över ansvaret för räddningsinsatsen. – Detta kom som en fullständig överraskning för mig, säger Ingemar Skogö. Men jag var beredd att fatta beslut om övertagande under förutsättning att alla berörda parter var överens. Länsstyrelens stab tar under kvällen kontakt med MSB för att få vägledning och juridiskt stöd. Vid ett telefonmöte tisdag morgon redogör MSB:s jurist Per-Olof Wikström för vad ett statligt övertagande av den kommunala räddningstjänsten innebär rent juridiskt. Efter ett slutgiltigt samråd med räddningscheferna och en kort ”anställningsintervju” med Lars-Göran Uddholm skriver landshövdingen klockan 10.15 under beslutet. Då är den 14:e räddningsledaren i praktiken redan igång. Landshövdingens beslut om övertagande av räddningstjänsten övertagande av ansvar för räddningstjänsten i Sala kommun, Mälardalens Brand- och räddningsförbund samt Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund samt förordnande av räddningstjänstansvarig och räddningsledare. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 4 kapitlet 33 § Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att överta ansvaret för räddningstjänsten i Sala kommun, Mälardalens Brand- och räddningsförbund samt Södra Dalarnas räddningstjänstförbund och förordnar med stöd av 4 kapitlet 10 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Åke Broman som räddningstjänstansvarig och utse Lars-Göran Uddholm som räddningsledare samt Tomas Strandman som stf räddningsledare. Detta beslut gäller fr.o.m. 5 augusti 2014, kl. 10.15 och tills vidare. /Ingemar Skogö, landshövding Skogsbranden Etapp 2 – måndag 4 - tisdag 5 augusti Länsstyrelsens reflektioner • Etapp 2 Den stora frågan för Länsstyrelsen att hantera under denna etapp är om staten ska överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten eller ej. Andra uppgifter är att aktivera de regionala krisnätverken och stötta räddningsledningen med bland annat presskontakter och övrig informationshantering. Under måndagen den 4 och tisdagen den 5 augusti arbetade Länsstyrelsens krishanteringsorganisation huvudsakligen från de ordinarie lokalerna i Västerås. Syftet med arbetet var att skapa en samlad lägesbild, stötta räddningsledningen med informationshantering och presskontakter samt kontinuerligt informera U-Sam om händelseutvecklingen. I Ramnäs befann sig från måndag förmiddag flera informatörer från Länsstyrelsen för att stödja räddningstjänsten med informationshantering och förbereda presskonferensen som Länsstyrelsen bjudit in till klockan 13.00 samma dag. Foto: Kerstin Alvinge Vem ska leda och samordna insatsen? Första presskonferensen. Från och med presskonferensen klockan 13 den 4 augusti, där landshövding Ingemar Skogö medverkar, går Länsstyrelsen in i en mer aktiv roll. Knappt ett dygn senare beslutar landshövdingen att staten ska ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten. Under måndagskvällen framfördes en önskan från de berörda räddningscheferna att staten i form av Länsstyrelsen skulle ta över den kommunala räddningstjänsten. Anledningen var att det fanns ett behov av större samordning för att kunna få till stånd en gemensam ledning av insatsen. Landshövdingen informerades om situationen och en första kontakt togs med MSB för att bland annat reda ut det juridiska sakläget vid ett övertagande. Under kvällen och natten planerades övertagandet och på morgonen den 5 augusti hölls ett telefonmöte med MSB:s ju- rist. Länsstyrelsen uppfattade att MSB inledningsvis förordade att Länsstyrelsen skulle begränsa sig till samordning och stöttning av räddningstjänsten, inte ta över hela ansvaret. Mötet resulterade dock slutligen i en samsyn om att ett statligt övertagande skulle ske. Klockan 10.15 fattade landshövdingen det formella beslutet. Efter överenskommelse om organisationsstruktur och nyckelpersoner i ledningen påbörjades uppbygget av en strategisk samverkande ledning. Det var också viktigt att snabbt fylla på med mer operativa resurser i funktionsgrupperna. Några viktiga slutsatser som Länsstyrelsen vill lyfta fram från etapp 2 Ta höjd i organisationen En allmän erfarenhet är vikten av att ta höjd i organisationen på ett tidigt stadium. Det är alltid lättare att montera ner än att bygga upp i efterhand. Denna erfarenhet gäller även Länsstyrelsen. Fokus på strategiska frågor Under måndagen gick mycket tid åt till att hantera akuta frågor som kom in till staben (en stor uppgift var de utländska flygplanen). Länsstyrelsen borde därför ha knutit upp mer personal i den egna staben. Det hade frigjort tid för stabsled- ningen att fokusera på strategiska frågor, främst omfallsplanering. Planera för samverkansstab Förberedelser för att snabbt kunna upprätta en samverkansstab inleddes när frågan om övertagande kom. Trots kort tid fanns ett förslag framtaget när Länsstyrelsen övertog ansvaret för räddningstjänsten. Förslaget byggde på erfarenheter från övningen Omfall, som genomförts ett år tidigare. Teknisk kapacitet Ett praktiskt problem med att ar- beta från Ramnäs var att internetuppkopplingen inte hade tillräcklig kapacitet. Länsstyrelsens informatörer, som åkt till Ramnäs under måndagen, fick därför återvända till Västerås för att kunna arbeta effektivt. En fråga att se över inför framtiden är hur data, internet och annat teknikstöd snabbt kan byggas upp på en tillfällig ledningsplats. Regionala nätverken I Västmanland finns flera regionala nätverk som kan användas i en krissituation. Det gäller till exempel USam samt nätverken för POSOM- grupper och krisinformatörer. Utifrån erfarenheterna från branden behöver en diskussion föras om hur dessa nätverk används på ett optimalt sätt vid en kris. Det handlar bland annat om när nätverken ska aktiveras, bemanning, rollfördelning, mötesformer och uppgifter. Frågor kring övertagandet Det var rätt av Länsstyrelsen att ta över ledning och samordning av insatsen. Övertagandet har dock rest en rad frågor som behöver identifieras och redas ut inför eventuella liknande situationer i framtiden. 15 Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Den tredje etappen omfattar tiden från att Länsstyrelsen den 5 augusti tar över ledning och samordning av räddningsinsatsen till att branden förklaras vara under kontroll och den nya krishanteringsorganisationen börjar byggas upp i Västerås. Under de första dagarna av denna etapp är läget fortsatt mycket kritiskt. Utländska vattenbombare, mer resurser på marken och omslag i vädret leder dock så småningom till en stabilisering. När räddningsledaren den 11 augusti förklarar att branden är under kontroll börjar Länsstyrelsen planera för hur insatsen ska avslutas. Foto: Bombardier Länsstyrelsen tar över Vattenbombning. Franska och italienska vattenbombare släppte ungefär 10 miljoner liter vatten över brandområdet. Motstridande budskap om Norberg Ett område som motsvarar nästan 30 000 fotbollsplaner brinner. Omkring 1 000 människor och 1 700 boskapsdjur är evakuerade, fastigheter står i brand och hotet mot Norbergs tätort kvarstår. Så är läget när den nya räddningsledningen med Lars-Göran Uddholm i spetsen tillträder. Samtidigt som landshövding Ingemar Skogö undertecknar beslutet att Länsstyrelsen tar över ansvaret för räddningsinsatsen råder det stora oklarheter om vad som egentligen gäller för Norbergs del. En skrivning på Länsstyrelsens hemsida har i media tolkats som att en evakuering av Norberg nu har inletts. klockan 10.27 lägger Länsstyrelsen ut ett förtydligande på hemsidan att det i nuläget inte finns något beslut om att evakuera Norberg. ”Däremot kan man om man vill, förbereda sig inför en eventuell evakuering...” skriver Länsstyrelsen. En halvtimme senare rapporterar VLT på sin hemsida att ”Branden kan nå Norberg i kväll” och att ”Länsstyrelsen har därför uppmanat in- vånarna i Norberg att lämna sina hem.” Svenska Dagbladet intervjuar pressinformatör Fredrik Eriksson från räddningstjänsten, som enligt tidningen bedömer att det är stor risk att branden når Norberg i kväll. På frågan ”Kan vi förvänta oss en evakuering av Norberg?” svarar Fredrik Eriksson, enligt Svenska Dagbladet: – Ja, det kan man nog förvänta sig, men det är långt ifrån något sådant beslut taget i nuläget. Norbergs kommunalråd Åsa Eriksson intervjuas i P4 Västmanland vid 11-tiden. Hon upprepar samma budskap som Länsstyrelsen gått ut med, att hotet mot Norberg kvarstår, men att det inte finns något beslut om evakuering. Åsa Eriksson uppmanar människor att ”lyssna på myndigheter istället för rykten och kvällspress”. Samtidigt berättar hon att både Norbergs kommuns och Länsstyrelsens hemsidor ligger nere på grund av för hög belastning. Däremot läggs information ut på Facebook och Twitter. – Så det är radio, Facebook och andra kanaler vi får hålla till godo med, säger Åsa Eriksson till P4 Västmanland. Vad är sant? Nationella och lokala medier rapporterar att Länsstyrelsen uppmanar människor att lämna Norberg. Länsstyrelsen dementerar dock uppgiften på sin hemsida. SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 6 aug 5 aug 10.15 10.37 Lars-Göran Uddholm utses av Länsstyrelsen till räddningsledare. VMA om att mycket rök sprider sig i ett stort område. 16 12.57 13.00 Nationellsamverkans- Presskonferens. konferens begärs av Inget akut hot mot Norberg. Länsstyrelsen. Eftermidddag Äldreboende med 50 personer i Västerfärnebo evakueras. kväll Förmiddag Eftermiddag 16.30 kväll kväll Utländska flyg- 700 000 liter vatten 120 brandmän och ett All tågtrafik mellan Dricksvattnet i Sura- Kungen besöker släpps från flygplanen 100-tal från hemvärnet Västerås och Ludvika hammar smakar rök, Ramnäs och flyger planen börjar under två timmar. bekämpar branden. skriver VLT på webben. över brandområdet. vattenbomba. har ställts in. Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Branden ringas in och besegras Regnet som faller över brandområdet den 6 augusti begränsar utbredningshastigheten, men släcker inte alls branden. Prognosen för de närmaste dagarna är dessutom torrare väder och ökade vindar. Så även om begränsningslinjerna i huvudsak hålls är det ännu för tidigt att blåsa faran över. Väderförändringar kan snabbt förändra läget. Foto: Kjell Gustavsson I avvaktan på att de utländska vattenbombarna ska påbörja sitt arbete beslutar den nya räddningsledningen att kraftigt utöka resurserna för att försöka ringa in och så småningom kunna börja släcka branden. På kvällen den 5 augusti deltar knappt 100 personer från räddningstjänsten och hemvärnet i aktivt arbete. Inom något dygn har antalet mer än fördubblats. Omkring 140 brandmän från 17 räddningstjänster runt om i landet arbetar kontinuerligt med brandsläckningen. Försvarsmakten bidrar med mellan 100 och 150 man per dygn och från luften assisterar som mest 15 helikoptrar och 6 flygplan (4 med direkt brandbekämpning). Till detta kommer lantbrukare, skogsbolag med flera som dygnet runt bidrar med skogsoch grävmaskiner, vattentransport och på andra sätt stöttar insatsen. Inne i brandområdet är det också stora säkerhetsproblem för brandmännen. Sönderbrända träd som fortfarande står upp faller lätt och stora delar av marken är som en stor glödbädd. En av de prioriterade uppgifterna är att förstärka den norra begränsningslinjen. Inte minst med tanke på att vädret till helgen 9-10 augusti väntas bli torrt med ökande vindar i nordlig och nordvästlig riktning – alltså mot Norberg. Helgen passerar utan några dramatiska inslag och under måndagen den 11 augusti regnar det äntligen rejält. Det är en mycket nöjd räddningsledare som låter sig fotograferas i regnet. På presskonferensen klockan 13.00 ger han det efterlängtade beskedet att branden under nuvarande omständigheter är under kontroll. Nu inträder en ny fas i själva insatsen. Arbetet inriktas på att släcka branden i ytterområdena och där ”trycka ner” vatten för att förhinda ny spridning. Brandsläckningen inne i området överlåts i huvudsak på naturens egna krafter. Flitig i media. Räddningsledaren Lars-Göran Uddholm ägnade mycket tid åt intervjuer i radio, TV och tidningar. Ett 40-tal journalister i Ramnäs varje dag Skogsbranden är under några dagar förstanyhet i medierna. De dagliga presskonferenserna besökts av omkring 25 journalister. Foto: MSB Tisdagen den 5 augusti blir en vändpunkt. Stora resurser sätts under de följande dagarna in på både marken och i luften. Och så småningom kommer även det efterlängtade regnet. Den 11 augusti förklarar räddningsledaren Lars-Göran Uddholm att branden är under kontroll. Skogsbranden i media Många bidrog. Räddningstjänster från stora delar av Sverige deltog i släckningsarbetet. Här är Arlanda på plats. Från den 5 augusti och några dagar framåt är mediatrycket som allra störst med i snitt 30-40 journalister på plats i Ramnäs varje dag. Dessutom är det många som ringer, både från Sverige och andra länder, för att göra intervjuer och få information om den brand som nu är en världsnyhet. Kungen, statsministern och flera ministrar besöker brandområdet, vilket tillsammans med de utländska vattenbombarna får stor uppmärksamhet i media. När branden den 11 augusti förklaras vara under kontroll minskar det riktigt stora mediaintresset. Några rubriker i medierna The Wall Street Journal (5 augusti) One Dead as Sweden´s Forest Fire... Det är många som vill skänka gåvor Viljan att hjälpa till är mycket stor från både privatpersoner och företag. Till Ramnäs strömmar mat, vatten, dricka, frukt, godis och andra förnödenheter. Men det kommer även tältsängar, filtar, kuddar, kläder, hygienartik- lar – och mycket annat. Till slut går det inte att ta emot mer, så Länsstyrelsen tvingas på sin webb ”vänligt men bestämt” tacka nej till ytterligare gåvor. För att kunna hantera allt som skänkts upprättas en sär- skild organisation med 15 frivilliga. En förrådsbyggnad på 1 200 kvadratmeter hyrs i Riddarhyttan för att användas som centrallager. Även MSB och Civilförsvarsförbundet bistår med samordning och hantering. P4 Västmanland (5 augusti) En halv miljard har gått upp i rök VLT (6 augusti, 11.25) Italienska planen har landat Expressen (7 augusti) Expert: Så påverkar brandröken hälsan SVT (13 augusti) Snart kan alla boende återvända hem SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 7-17 aug 6-8 aug Cirka 240 personer, 15 helikoptrar och 4 flygplan arbetar kontinuerligt med att begränsa och släcka branden. 9 aug 11 aug Evakuerade från Ängelsberg, Försvarsministern ut- Vattenbombplanen lämnar Västervåla och Gammelby får lovar ekonomiskt stöd till ”brandkommunerna”. Sverige. återvända till sina hem. 11 aug Branden är under kontroll uppger räddningsledaren. 13 aug 14 aug Drabbade erbjuds att flyga Regeringen beslutar att avsätta 360 miljoöver brandområdet för att se ner kr till drabbade kommuner och till Länsskador på skog och byggnader. styrelsens efterarbete med skogsbranden. 17 aug Staben förbereder flytt till Länsstyrelsens lokaler i Västerås. 17 Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Foto: Kjell Gustavsson Foto: Kjell Gustavsson Ledning och samordning Vägspärr. Polisen ansvarade bland annat för vägspärrar och evakueringar. ”Vi skulle ha byggt upp en mycket större organisation” Stabschef och landshövding. Patrik Åhnberg, säkerhetschef i Stockholms stad, ledde samverkansstabens arbete efter att Länsstyrelsen tagit över ansvaret för räddningsinsatsen. Här samtalar han med landshövding Ingemar Skogö. P Trojka tar över ledningen i Ramnäs Per Vikman tjänstgör som polisinsatschef från och med helgen 9-10 augusti. Han har arbetat som polis i 23 år och varit med om många stora insatser. Han har en mycket positiv bild av det som möter honom vid ankomsten till Ramnäs. – För mig var det som att komma till ett dukat bord. Det var en tydlig struktur och ett bra samarbete mellan dem som var involverade i insatsen. Däremot är han kritisk till hur det fungerade i början. Inte minst från polisens sida. – Vi är absolut inte nöjda med vår insats, säger Per Vikman. Det tog för lång tid innan vi förstod omfattningen av branden och själva gick upp i stab. Med facit i hand tycker han att polisen borde ha byggt upp en mycket större organisation, både stabsmässigt och i fält. – Precis som räddningstjänsten skulle vi ha handplockat nyckelpersoner med erfarenhet av riktigt stora kommenderingar. 18 När Lars-Göran Uddholm formellt utses till ny räddningsledare den 5 augusti har han redan hunnit kontakta några av dem som ska bli hans närmaste medarbetare. En av dem är Patrik Åhnberg, som får rollen som stabschef. Under tisdagsförmidagen sätter sig Patrik Åhnberg i bilen och åker från Stockholm mot Ramnäs. Då vet han inte så mycket mer om branden än det som rapporterats i media. Lars-Göran Uddholm känner han dock väl. – Vi har arbetat mycket ihop, så det kändes helt naturligt att säga ja när ”Uddas” ringde. Väl framme i Ramnäs har Patrik Åhnberg först lite svårt att förstå hur arbetet är organiserat. Det känns ostrukturerat, tycker han. Medan Lars-Göran Uddholm tar hand om övergripande struktur och ledning samt mediakontakter får Patrik Åhnberg till uppgift att bygga upp en samverkansstab. Själva släckinsatsen leds av Anders Edstam – även han handplockad av Uddholm. Räddningstjänsten, Polisen, Försvarsmakten, Frivilliga resursgrupperna, MSB, Länsstyrelsen och andra aktörer kommer under de närmaste dagarna att ha stabsmöten upp till sex gånger per dag. Däremellan jobbar alla med att lösa sina uppgifter i olika funktionsgrupper och i andra sammanhang. – Det går inte att ha möten hela tiden, då ”mötar” man ihjäl sig, säger Patrik Åhnberg. Den inre trojkan med Uddholm, Åhnberg och Edstam bestämmer sig för att inledningsvis arbeta utan avlösning. – Det är viktigt för kontinuiteten, säger Patrik Åhnberg. Om man byter ledning hela tiden tappar man kunskap och de som kommer nya gör ofta justeringar som skapar oro. Finns inte risken att man kör slut på sig? – Det är en ledarskapsfråga och handlar om att fördela arbetsuppgifter och lita på varandra. I början var en av oss vaken på nätterna medan övriga två sov. Att skapa trygghet och säga som det är – även när läget inte är under kontroll – är andra viktiga delar av ledarskapet, framhåller Patrik Åhnberg. – Det som sägs på TV måste stämma med det människor själva upplever. Sju funktionsgrupper i staben l Ledningsstöd (juridik, IT, administration) Planering (krishantering, evakuering, infrastruktur) l Logistik (mat, transporter) l FRG (inpassering, mat etc) l Information (inklusive mediahantering) l Personalförsörjning till staben l Insats (brandbekämpning, avspärrning etc) l Foto: Kjell Gustavsson olisen får larmet samtidigt som räddningstjänsten. Normalt är en skogsbrand ingen större polisiär uppgift. Det är först när det börjar handla om avspärrning, utrymning och olycksfall som polisen kommer in i bilden. Eller om det finns misstanke om brott. Under helgen tas polisens resurser dock alltmer i anspråk och den 4 augusti klassar polischef Per Ågren skogsbranden som en ”särskild händelse” och upprättar en stabsfunktion. Efter några dagar inleds dessutom en förundersökning för att ta reda på om något brott begåtts i samband med att branden startade. Militär stabschef. Under en period leddes samverkansstabens arbete av Torbjörn Engelkes från Försvarsmakten. Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Ledning och samordning Kommuner sätts på hårda prov Foto: Christofer Olzon Branden satte kommunen på många hårda prov. Rickert Olzon är dock i huvudsak nöjd med hur krisen hanterades och framhåller att det finns mycket att vara stolt över. – Vi kom igång snabbt, det fanns en tydlig rollfördelning och vi var uthålliga, säger han. Både telefonin och hemsidan klarade dessutom det stora trycket. Däremot tycker han att det finns en hel del att reda Rickert Olzon, beredskapssamordnare Sala ut när det gäller hur samverkan mellan den lokala och regionala nivån ska fungera. U-Sammötena var för långa och ostrukturerade, anser han. – Lägesbilden var ofta inaktuell och det tog för lång tid innan protokollen kom ut. Foto: Peter Krüger Sala är den kommun som först sätter igång sin krisorganisation. Vid det första U-Sammötet på kvällen den 3 augusti rapporteras att kommunens växel/kontaktcenter håller öppet hela natten och att POSOM-gruppen är aktiverad. Redan dagen efter kallar Salas kommunalråd Per-Olov Rapp samman politikerna i krisledningsnämnden, något som aldrig har hänt ”i modern tid”. Tisdag morgon har även en tjänstemannastab organiserats inom kommunledningen. – För oss i Sala var evakueringen av djur en mycket stor fråga, säger beredskapssamordnaren Rickert Olzon. Flertalet av markägarna var också själva med ute och jobbade i brandområdet för att försöka rädda sina skogar och gårdar. Åsa Eriksson, kommunalråd i Norberg, tycker också att kommunens krisorganisation efter omständigheterna fungerade bra. I en kommun med drygt 5 500 invånare är dock resuserna små. – Vi borde ha begärt att få hjälp med administration och informationshantering, men vi förstod inte att vi behövde det. Istället blev vi ombedda att skicka en informatör till Ramnäs. Liksom i Sala kallas krisÅsa Eriksson, kommuledningsnämnden in den 4 nalråd i Norberg. augusti, den dag då branden hotar Norberg. – Då var det kaotiskt, säger Åsa Eriksson. När staten tog över blev det mycket bättre. Sammantaget upplever hon att väldigt mycket har fungerat bra och att alla varit oerhört generösa och hjälpsamma. Men samtidigt finns det ibland en bristande förståelse för de små kommunernas situation, hävdar Åsa Eriksson. – Vi hade till exempel svårt att hinna delta i U-Sam och andra länsövergripande nätverk mitt under krisen. Mötena gav oss inte heller så mycket. Surahammars kommun aktiverar sin krisorganisation direkt efter U-sammötet den 3 augusti när det står klart att branden närmar sig Gammelby. Krisledningsnämnden sammanträder 5 augusti, men beslutar att det uppkomna läget ska hanteras inom den ordinare organisationen. Fagersta kommun klassificerar händelsen som extra ordinär, men krisledningsnämnden sammankallas aldrig. Däremot är nämndens ordförande aktiv under den kritiska perioden. Nästan 3 000 telefonsamtal på två dygn Via sitt kontaktcenter får Sala kommun under några intensiva dygn en central roll i informationshanteringen. Den 4 och 5 augusti tar de emot 2 860 samtal och många mejl från bland annat media, drab- bade och de som vill skänka gåvor. Från 6 augusti tar SOS Alarm över genom 113 13. – Då blev det successivt lugnare för oss, säger kommunens administrativa chef Gunilla Pettersson. Bemanningen och tekniken fungerade bra anser hon. Det stora problemet var att få fram information. – Vi fick hjälp av en frivilligorganisation. Sen sökte vi mycket på egen hand. Foto: Hemvärnet En annan fråga som enligt Rickert Olzon behöver diskuteras är vad samverkanspersoner på ledningsplatsen har för uppdrag och mandat. – Nu blev de arbetskraft i funktionsgrupperna istället för att sköta samverkan. Fyra av Västmanlands tio kommuner var direkt berörda av skogsbranden: Fagersta, Norberg, Sala och Surahammar. övriga kommuner bistod med resurser i form av bland annat räddningstjänst, frivilliga resursgrupper, informatörer och övrig personal till funktionsgrupperna i Ramnäs. Hemvärnet spelade en viktig roll under skogsbranden. Totalt deltog cirka 1 500 personer i insatsen. Stor insats från militären – men först efter tre dygn O mkring 150 hemvärnssoldater per dygn deltog i brandbekämpningen när den var som mest intensiv. De rullade ut slang, släckte, tankade, körde fordon, fällde träd och stöttade räddningstjänsten på en rad andra sätt. – Sammanlagt handlar det om nästan 1 500 personer om man räknar in de som var kvar på förbanden, säger Stefan Söderberg, en av militärens insatschefer. Själv var han i Ramnäs där han var en av dem som ledde Försvarsmaktens eget arbete och samverkade med övriga funktioner. Försvarsmaktens resurser togs i anspråk först under söndagen den 3 augusti. Då handlade det om att bistå med lastbilsförare. När branden eskalerade fick militären en allt större roll. – Vi erbjöd våra tjänster till räddningstjänsten långt tidigare, säger Stefan Söderberg. Men vi fick tyvärr beskedet att de inte behövde vår hjälp i det läget. Han upplever att det finns en okunskap om vilka stora resurser som Försvarsmakten kan bidra med i en krissituation. – Det skulle därför vara bra med något forum där vi som arbetar operativt vid en kris regelbundet kan träffas för att informera varandra om vilka resurser vi har och prata om hur vi kan samarbeta. Stefan Söderberg är positiv till den organisation och ledningsstruktur som skapades efter att Länsstyrelsen tog över insatsen. – Före dess upplevde jag att det var dålig styrning och för många kockar, säger han. Det var inte heller någon som tänkte strategiskt i ett längre perspektiv. 19 Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Ledning och samordning FRG, som organiserar frivilliga insatser vid en kris, såg bland annat till att alla fick mat och dryck. 150 personer i blå västar ordnar mat och dryck F rån början var det nog många som undrade vilka det var som gick omkring i blå västar uppe i Ramnäs. Snart kom medlemmarna i Frivilliga resursgrupperna (FRG) att bli en både känd och uppskattad del av räddningsinsatsen. – Det var vi som bland annat tog hand om mat, dryck och annat som många privatpersoner och företag skänkte, säger FRGledaren Andreas Weiborn. Sent på kvällen 2 augusti erbjuder Västerås stad sin FRG-grupp till MBR. Räddningstjänsten tackar ja och söndag morgon inställer sig den första gruppen på Vallby brandstation för tjänstgöring. Inledningsvis är det ganska få uppgifter som läggs på FRG. Något som Andreas Weiborn tror beror på okunskap om vilka resurser FRG har och vad de kan hjälpa till med vid en kris. Efter hand får dock FRG-gruppen allt fler konkreta uppgifter. Det handlar då om att förse räddningspersonalen med mat och vatten, men också om till exempel vakthållning och administrativt stöd. Arbetet bedrivs i skift dygnet runt och totalt är minst 150 FRG-are engagerade. FRG-konceptet är framtaget för att vara en del av kommunernas krishantering. När medlemmarna i gruppen kallas in är de försäkrade av den kommun de har avtal med och får ersättning på samma sätt som deltidsbrandmän. Vid sidan av FRG fanns det under skogsbranden också många så kallade ”spontanfrivilliga” som ville hjälpa till. FRG var en av de aktörer som fick möta och kanalisera de spontana insatserna. 20 Den nya räddningsledaren och hans stab med funktionsgrupper arbetar på Länsstyrelsens uppdrag och är i den meningen Länsstyrelsen. Ingemar Skogö önskar dock att det hade funnits någon form av riktlinjer för vad både han som landshövding och Länsstyrelsen i övrigt får för roll och uppgifter när staten tar över. Själv ingår han inte i ledningen för insatsen och deltar i början inte i stabsgenomgångarna, utan håller sig lite avvaktande för att inte störa den nya organisationen. Däremot har landshövdingen en hel del mediakontakter, framförallt i samband med de dagliga presskonferenserna. Som uppdragsgivare har Ingemar Skogö fortlöpande kontakt med räddningsledaren för att stötta och ge honom så gynsamma förutsättningar som möjligt. Han liknar rollen vid en styrelseordförande i ett företag. – Eller också kanske man kan säga att det är just landshövding jag var, säger han. På landshövdingens bord hamnar också många av kontakterna med regering, departement och Foto: Maja Suslin Vilken roll får Länsstyrelsen när ansvaret för insatsen lämnas över till räddningsledaren LarsGöran Uddholm och den stab han bygger upp? – I och med delegationsbeslutet trodde jag att min roll skulle klinga av, säger landshövding Ingemar Skogö. Men så blev inte fallet. kungabesök. Landshövding Ingemar Skogö avlastade räddningsledningen genom att ta hand om de besök som kungen och flera ministrar gjorde i Ramnäs. myndigheter. Inte minst de dagar då flera statsråd, statsministern och kungen besöker Ramnäs. – På så sätt kunde jag avlasta räddningsledaren. Efter hand kommer de ekonomiska frågorna allt mer i fokus. Många av dem som drabbas av branden väljer att vända sig direkt till landshövdingen. Det gäller kommuner och företag, men också privatpersoner. I första hand försöker han slussa ärendena vidare till staben. Men i vissa fall är han även med på olika i möten. – Jag deltog bland annat på informationsmöten i Norberg och Västerfärnebo och arrangerade möten med berörda skogsägare. Länsstyrelsen som helhet flyttar allt mer resurser till Ramnäs. Kvar i Västerås finns under några dagar en bakre stab som bland annat ansvarar för U-Sammöten, logistik kring de utländska flygplanen, kartor och personalförsörjning. Foto: MSB Foto: Kjell Gustavsson Länsstyrelsen stöttar och avlastar Gödselspridare. Ett 20-tal gödseltankar på upp till 25 kubikmeter användes för att frakta och sprida vatten. Frivilliga kör vatten och röjer brandgator Dygnet runt under en och en halv vecka kämpar 200 markägare och andra frivilliga med att försöka hejda branden. De använder vad som går att uppbringa – allt från gödselspridare till krattor, spadar och trädgårdskannor. Med hjälp av motorsågar, skördare och grävmaskiner hjälper också många till med att röja brandgator. – En person körde vatten 29 timmar i sträck, berättar Elisabet Pettersson, LRF-ordförande i Färnebo-Fläckebo. Hon tycker att det är viktigt att se lantbrukarna som en tillgång i krislägen och efterlyser samövningar med räddningstjänst och polis. – Vi har mycket resurser och stor vana att lösa uppgifter och ta hand om oss själva. Skogsbranden Etapp 3 – tisdag 5 - söndag 17 augusti Länsstyrelsens reflektioner • Etapp 3 Efter att den nya räddningsledningen byggts upp och börjat fungera skapades utrymme för Länsstyrelsen att arbeta mer strategiskt. Förutom att på olika sätt avlasta räddningsledaren bestod uppgiften då av att planera för det långsiktiga arbetet. Länsstyrelsen arbetade också i funktionsgrupperna och deltog i samverkansstabens möten. När staten via Länsstyrelsen den 5 augusti tog över den kommunala räddningstjänsten delegerades ansvaret för insatsen till nya räddningsledaren Lars-Göran Uddholm. Förutom att leda brandbekämpningen var hans uppgift att bygga upp en samverkansstab med de funktionsgrupper som krävdes för att lösa uppgiften. Länsstyrelsen hade efter delegationsbeslutet fortfarande det övergripande ansvaret för hela insatsen. Räddningsledaren och hans organisation arbetade alltså på Länsstyrelsens mandat och kunde även bytas ut om det skulle krävas. Foto: Kjell Gustavsson Hur ska arbetet organiseras på lång sikt? Efter Ramnäs. Per Wideberg, Christer Alzén, Ingela Regnell och Malin Dreifaldt ingår i den länsstyrelsegrupp som planerar för när ledningen i Ramnäs ska avvecklas och hur den efterföljande krishanteringen ska organiseras. När den nya organisationen upprättades skapades utrymme för Länsstyrelsen att övergå till en mer strategisk ledning. • Den första uppgiften var att stötta räddningsledaren med uppbyggnaden av den samverkande ledningen, inklusive personalförsörjning till funktionsgrupperna. • Den andra var att börja planera för hur insatsen skulle avslutas, organisationen i Ramnäs avvecklas och hur den efterföljande krishanteringen ska fungera. • En tredje fråga som hamnade på Länsstyrelsens bord var att kontinuerligt informera regeringskansliet, MSB och andra myndigheter om händelseutvecklingen. Den första tiden efter övertagandet behöll Länsstyrelen en stabsfunktion i sina ordinarie lokaler i Västerås. Snart stod det dock klart att arbetet krävde närmare kontakt med organsationen i Ramnäs. Från och med torsdagen den 7 augusti fanns Länsstyrelsens hela stab i Ramnäs. Där arbetade vi i flera funktionsgrupper, deltog i stabsgenomgångarna och ansvarade för de dagliga U-Samkonferenserna. En del av Länsstyrelsens personal i Ramnäs fokuserade alltmer på planering av det långsiktiga arbetet efter att räddningsinsatsen avlutats. Några viktiga slutsatser som Länsstyrelsen vill lyfta fram från etapp 3 Samverkande ledning Stora och komplexa händelser som berör flera aktörer i samhället hanteras inte effektivt i ”stuprörsorganisationer”. Istället krävs bred och kvalificerad samverkan genom en tydlig och kompetent ledning med starka funktionsgrupper. Tidigare flytt till Ramnäs När staten tog över den kommunala räddningstjänsten valde Länsstyrelsen att till en början ha kvar vår stab i Västerås samtidigt som vi också hade personal i Ramnäs. Ganska snart stod det dock klart att det inte var bra att vara på två ställen. Samverkan underlättades betydligt när räddningsledningen och andra samverkande aktörer befann sig på samma plats. Flytten till Ramnäs gav också bättre förutsättningar att förmedla en korrekt lägesbild till och från den lokala, regionala och nationella nivån. U-Sammötena från och med 5 augusti skulle också har letts från Ramnäs och inte från Västerås. En viktig slutsats är att varje organisation i förväg bör utse samverkanspersoner som kan skickas till staben. Det underlättar samverkan och möjligheten att dela och sprida en korrekt lägesbild. Utgå från kompetens Utgå från kompetens och inte från organisationstillhörighet när funktionsansvariga ska tillsättas och personal rekryteras. Till staben bidrog till exempel flera privata företag med värdefulla resurser. Landshövdingens roll Landshövdingen fick en viktig roll att tillsammans med räddningsledaren stå för kontinuitet och trygghet i media och andra utåtriktade kontakter. Han avlastade också räddningsledaren, till exempel när det gällde kontakter med regeringskansliet. Strategisk ledning Anpassa till behoven Organisationen i den samverkande ledningen och funktionsgrupperna ändrades över tid beroende på hur behoven såg ut. Det var bra att Länsstyrelsen tidigt påbörjade planeringen av hur organisationen i Ramnäs skulle avvecklas och en ny organisation byggas upp i Västerås. 21 Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Den ärde etappen handlar om upprättandet av och arbetet i krishanteringsorganisationen i Västerås. Under denna etapp avslutas räddningsinsatsen. Etappen inleds med att landshövding Ingemar Skogö fattar ett inriktningsbeslut om hur arbetet i krishanteringsorganisationen ska bedrivas. Detta arbete pågår fram till årsskiftet 2014-2015. Dokumentationen avslutas dock med den ceremoni som Länsstyrelsen arrangerade på Aros Congress Center den 17 november för att tacka alla som på många olika sätt deltagit i arbetet med skogsbranden. Foto: Kjell Gustavsson Avslutning och efterarbete Säkra skog och vägar. När det akuta skedet är över återstår eftersläckning och arbetet med att säkra skogen och vägarna. Stabilt läge trots fortsatta bränder Nästan 200 personer arbetar med att förstärka de begränsningslinjer som upprättats samt bekämpa ett antal kvarvarande brandhärdar. – Några av dem kommer vi att kunna släcka, men andra kan brinna ända till snön har lagt sig, säger räddningsledaren Lars-Göran Uddholm. Att det fortfarande brinner beror bland annat på att det handlar om svårsläckt myrmark, förklarar han. – Den här typen av bränder kryper ner i rotsystemen och brinner väldigt långsamt. Enda sättet att få stopp på branden är att få ner vatten i marken, ett både svårt och tidsödande jobb. Brandflyget, som består av ideellt arbetande piloter, flyger över brandområdet två gånger per dygn för att ha koll på om elden flammar upp på nytt och behöver släckas. Om det skulle visa sig att det är en brand i området anropas SOS samtidigt som flygplanet kretsar runt branden och inväntar räddningstjänsten. funktioner som sophämtning och post ska fungera. Elbolag och andra företag måste också kunna komma in och utföra underhållsarbeten åt boende. Den 22 augusti beslutar räddningsledaren att öppna flera vägar. Utanför vägarna är dock brandområdet fortfarande avspärrat. Eftersom det är förenat med livsfara om avspärrningarna inte respekteras rör sig polisen och ett inhyrt vaktbolag i brandområdet för att kontrollera ordningen. Detta är också ett sätt att skydda boende från obehörig trafik. Stora insatser görs också för att säkra vägar och tomter, så att i första hand alla permanentboende ska kunna återvända hem. Att vägarna säkras är även nödvändigt för att viktiga service- Foto: Länsstyrelsen även efter att räddningsledaren den 11 augusti förklarat att branden är under kontroll fortsätter det att glöda och ryka inne i brandområdet. – Varje dag slår det upp lågor på platser där vi trodde att det var släckt, säger räddningschefen i Sala, Göran Cederholm, till VLT. Brandflyg. Allan Ahlfors är en av de ideellt arbetande piloter som bemannar brandflyget. Sedan branden startade har de flygit över brandområdet i stort sett varje dag. Från slutet av augusti trappas räddningsinsatsen successivt ner för att officiellt avslutas av räddningsledaren den 11 september. I det läget övergår normalt ansvaret för eventuell eftersläckning till skogsägarna. För att avlasta skogsägarna beslutar Länsstyrelsen att under ytterligare en tid ta ansvaret för bevakning och släckning. Dagtid måndag till fredag sköts detta av den räddningsstyrka som Länsstyrelsen förfogar över fram till årsskiftet. Under övrig tid ligger ansvaret på de tre räddningstjänsterna i berörda kommuner. SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 18-31 augusti 18 aug Landshövdingen fattar inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med branden. 22 18 aug Länsstyrelsen flyttar sin stab från Ramnäs till lokaler i Västerås. 18 aug 18-19 aug Skogsägarna träffar Länsstyrelsen för att Operativa räddningsledningen bland annat diskutera avslut av räddningsflyttar till Vallby brandstation samt till en tillfällig industrilokal i Ramnäs. insatsen (möten även 8/9 och 10/9). 20 aug Samverkansmöte om arbetet med skogsbranden arrangeras för U-Sam och andra aktörer. 22 aug 27 aug Försvarsmaktens personal Räddningsledaren beslutar att öppna ett antal vägar i brandområdet för att servicefunktioner som lämnar Ramnäs och tackas av vid en ceremoni. sophämtning och post ska kunna börja fungera. Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Värden för miljardbelopp upp i rök En person omkommen och en allvarligt brännskadad, nerbrunna hus och nästan 14 000 hektar brandhärjad skog. Det är en del av alla de skador som branden för med sig. Och kostnaderna uppskattas till minst en miljard kronor. Omkring tusen personer och 1 700 djur måste under de mest dramatiska dygnen evakueras i olika omgångar. Efter några dagar, eller i en del fall veckor, kan de flesta återvända till sina hus eller fritidsbostäder. För vissa dock till nerbrunna eller skadade fastigheter. Huvuddelen av de cirka 200 skogsägarna är lantbrukare som ägt och brukat sin skog i generationer. Förutom ekonomiska förluster drabbas de i många fall av en kraftigt förändrad livsmiljö. Den förlorade skogen utgör inte bara leve- Skogsbranden i media brödet, utan är också en arbetsplats som inte längre finns kvar. Många skogsägare bär på känslomässiga minnen och upplevelser från den skog som kanske skulle gå i arv till kommande generationer. När branden rasar som värst och brandrök sprids över stora områden drabbas även människor på andra sätt. Många mår dåligt av röken, dricksvattnet påverkas, elen försvinner, telefonerna slutar fungera och tågtrafiken ställs in. Sannolikt påverkar de dramatiska evakueringarna i varierande grad även människors psykiska hälsa. kritisk granskning. Sveriges Radios program Kaliber sände den 5 oktober en dokumentär om skogsbranden. De direkta brandkostnaderna uppskattas till 875 miljoner kronor. Men den slutgiltiga värderingen av skog och fastigheter är i november 2014 ännu inte klar. Tillsammans med övriga kostnader uppgår slutnotan i alla fall till miljardbelopp. Media hyllar hjältarna och granskar misstagen Foto: Kjell Gustavsson Medias intresse för branden är stort under hela hösten. Flera redaktioner producerar temanummer, bilagor och dokumentärer. Skog och fastigheter. De stora skadorna efter branden gäller skogen. Men även ett 50-tal fastigheter brann ner eller skadades. Huvuddelen är större eller mindre ekonomibyggnader och fritidshus. I en del fall har branden stannat strax utanför husknuten. Även efter att branden förklaras vara under kontroll fortsätter mediarapporteringen i stor skala. Men den minskar i omfattning och ändrar även karaktär. Både drabbade och de som gjort viktiga insatser, till exempel i samband med evakueringar, lyfts fram och hyllas. Men den granskande journalistiken får också en större plats. Till exempel gör Sveriges Radios program Kaliber och TV4:s Kalla fakta längre reportage om branden. VLT utkommer i mitten av november med en 40-sidig bilaga om skogsbranden. Några rubriker i medierna P4 Västmanland (8 september) Vill göra reservat av brandområdet Allmänfarlig vårdslöshet kan ge böter Entreprenören som kan ha orsakat branden delges den 4 november misstanke om grov allmänfarlig vårdslöshet. Företaget arbetade på uppdrag av Stora Enso och kan vid en fällande dom få be- tala böter på upp till 10 miljoner kronor. – Det svåra med utredningen är att det i Sverige inte finns ett tydligt regelverk för vad som gäller vid skogsarbete, säger Tommy Alriksson, VLT (19 september) Gps ledde fel vid skogsbranden ansvarig utredare vid Polisen i Västmanland. Frågan om eventuellt åtal och vilket bötesbelopp det kan handla om ligger nu på åklagarens bord. Beslut väntas i slutet av februari 2015. SVT (14 oktober) Turister i brandens spår Svenska Dagbladet (16 oktober) 2 000 hjältar tackas för brandinsats Dagens Nyheter (22 oktober) Företag misstänkt för skogsbranden SkOGSBRANDEN I VäSTMANLAND DAG FöR DAG 1 sept-17 nov 8 sept 11 sept Landshövdingen skriver under inrik- Den statliga räddtingsbeslut om arbetet med ett nytt ningsinsatsen avslutas stort naturreservat i brandområdet. av räddningsledaren. 11 sept 25 sept 4 nov Utbildningen ”Säker skog” genom- Åklagaren delger företaget som Länsstyrelsen beslutar att av säkerhetsskäl kan ha startat branden misstanke avlysa brandområdet för allmänheten (undan- förs vid tre tillfällen för de som ska arbeta i skogen (även 2/10 och 9/10). om grov allmänfarlig vårdslöshet. tag för markägare, samhällsservice m fl). 8 nov 17 nov En ceremoni arrangeras för att Studieresa för fastighetsägare för att visa hur en brand- uppmärksamma och minnas räddskadad skog återhämtar sig. ningsinsatsen. 800 personer deltar. 23 Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Stabsassistent. Mirja Gångare är aktiv i Frivilliga resursgruppen i Västerås och var assistent i den operativa staben i Ramnäs från 4 augusti. Efter flytten till Västerås har hon fortsatt att arbeta inom Länsstyrelsens krishanteringsorganisation. Staben i Ramnäs avvecklas – ny organisation i Västerås D en 18 augusti fattar landshövding Ingemar Skogö ett inriktningsbeslut som reglerar hur efterarbetet ska organiseras. Utgångspunkten är en begäran från kommuner och skogsägare att Länsstyrelsen ska samordna hanteringen av brandens långsiktiga konsekvenser. Foto: Kjell Gustavsson Foto: Länsstyrelsen Ledning och samordning På scenen. Under frågestunden var det många av deltagarna vid samverkansmötet som ställde frågor och förmedlade egna erfarenheter. På scenen fanns fr v Åke Jacobsson, Ingemar Skogö, Lars-Göran Uddholm, Ingela Regnell och Johan Ahlström. ”Vi har ett stort arbete framför oss” För att bland annat presentera den nya krishanteringsorganisationen bjöd Länsstyrelsen in till ett samverkansmöte den 20 augusti. – Det finns en risk att vi nu pustar ut och tror att allt är över, sa Ingemar Skogö. Men vi har ett stort arbete framför oss. Beslutet innebär att stabsfunktionen i Ram- Till chef för krishanteringsorganisationen utses Åke Jacobsson med ett förflutet som räddningschef och stadsdirektör i Göteborg. Biträdande chef är Ingela Regnell, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Västmanlands län. Inledningsvis består organisationen av cirka 40 personer, inklusive de som arbetar med att ta hem slang och annan utrustning från brandområdet. Efter ett par veckor halveras antalet medarbetare. Fram till den 11 september fortsätter räddningsledaren Lars-Göran Uddholm sitt arbete med att avsluta själva räddningsinsatsen. Därefter återlämnar staten ansvaret till kommunerna. 24 Landshövdingen inledde med att berätta om hur han själv och Länsstyrelsen arbetat med skogsbranden. Han kommenterade också den begäran som från flera håll har kommit om att Länsstyrelsen ska fortsätta att samordna arbetet under ytterligare en tid. – Vi är beredda att ta detta ansvar, men vi måste i så fall få resurser. Och det har vi fått genom beslut av regeringen. Räddningsledaren Lars-Göran Uddholm gjorde även han en tillbakablick. Han redogjorde för hur staben och funktionsgrupperna byggdes upp och hur ledningen som tillträdde den 5 augusti bestämde sig för att utöka resurserna, eftersom insatsen bedömdes vara underdimensionerad. En av deltagarna undrade vad som hade hänt om vinden hade hållit i sig det kritiska dygnet när Norberg var hotat. ”Hade ni kapacitet för att lösa detta?” – Nej, svarade Lars-Göran Uddholm. Det går inte att jaga en brand som löper fram så snabbt som den gjorde då. Flera andra passade också på att ställa frågor eller ge personliga reflektioner från de senaste veckornas insats. Ämnena handlade bland annat om krisstödet till drabbade, hur evakueringarna gick till och om larmkedjor. En diskussion fördes också om det stora informationstrycket och hur det ska hanteras vid omfattande kriser med många inblandade. Under mötet redogjorde även Åke Jacobsson för hur krishanteringen ska bedrivas under hösten utifrån landshövdingens inriktningsbeslut. Foto: Kjell Gustavsson näs successivt avvecklas. Kvar blir bara en mindre styrka ute i brandområdet. Den leds av räddningsledaren, som nu har sin bas på Vallby brandstation i Västerås. I Länsstyrelens lokaler upprättas en särskild krishanteringsorganisation. Som övergripande mål för krishanteringen anges i landshövdingens inriktningsbeslut att Länsstyrelsen aktivt ska utöva ”ledning och samordning genom samverkan utifrån det geografiska områdesansvaret”. Han berömde också alla för det stora engagemanget och mycket goda samarbetet. – Hur har alla kunnat vara så glada och positiva trots att de är slutkörda och kanske inte har fått varken mat eller sömn? Många ville prata. Efter att samverkansmötet på Aros Congress Center den 20 augusti formellt avslutats var det många av deltagarna som dröjde sig kvar för att prata om sina erfarenheter av skogsbranden. Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Ledning och samordning Strävan efter den goda dialogen och tycker att krishanteringen i huvudsak ”har gått väldigt bra”. Det som gjort det ambitiösa efterarbetet möjligt är de statliga bidragen som regeringen på ett tidigt stadium beslutade om, framhåller han. Utöver 250 miljoner kronor för att täcka räddningstjänstkostnaderna gav regeringen ett extra statsbidrag på 110 miljoner kronor till Länsstyrelsen och de fyra kommunerna. – Vi fick ett brett mandat från regeringen och vi har försökt koordinera alla goda krafter på ett obyråkratiskt sätt. När den nya organisationen inrättades blev den nästan för stor, anser Åke Jacobsson. I början var det också stor omsättning på personal. Många var utlånade från sina ordinarie arbetsplatser och kunde bara stanna en kortare tid. – För att få långsiktighet i arbetet minskade vi ner antalet medarbetare och bestämde att alla skulle vara kvar minst fyra veckor. Arbetet inleddes med en sökfas. En ”sökarlykta” sattes in för att snabbt identifiera vilka frågor som markägare och andra drabbade behövde ha hjälp med. Inte för att ta över ansvaret, utan för att stötta och avlasta. – Min grundinställning är att myndigheter inte ska lägga sig i människors privatliv om det inte behövs, säger Åke Jacobsson. Som en röd tråd genom hela efterarbetet löper begrepp som dialog och samverkan. – Vi har hela tiden strävat efter den goda dialogen och det har visat sig vara ett mycket bra framgångskoncept. En central del av denna dialog har varit de möten som genomförts med alla som förlorat hela eller delar av sin skog. För Åke Jacobsson Träff med skogsägare. För Åke Jacobsson, som ansvarar för efterarbetet under hösten, har dialog och samverkan varit viktiga honnörsord i krishanteringen. var det viktigt att mötena klarades av innan räddningsinsatsen avslutades den 11 september och skogen lämnades tillbaka till markägarna. – Jag ville träffa alla berörda innan de fick hem ett myndighetsbeslut i brevlådan, säger han. Något han från början inte riktigt förstod, men som klarnade så småningom, var hur viktig skogen är för markägarna. – Skogen är bondens själ. Efter branden har jag mött samma sorgereaktioner som när jag var räddningschef i Göteborg. För att hantera detta har vi bland annat tagit del av erfarenheterna från stormen Gudrun, då många mådde dåligt. Mycket tid och kraft har också lagts på att säkra skogen och lära ut säkerhetstänkande till dem som planerar att avverka i brandområdet. Ett mycket tydligt mål var att ingen mer människa skulle skadas till följd av skogsbranden. Den 19 december upphör Åke Jacobssons uppdrag och vid årsskiftet ska hela krishanteringsorganisationen vara avvecklad som en särskild enhet. Därefter förs återstående frågor över till Länsstyrelsens ordinarie organisation. Prioriterade områden Följande arbetsområden har prioriterats i den efterföljande krishanteringen: l Stöd till drabbade. l Lämna tillbaka skogen till skogsägarna utan att någon blir skadad. l Hantering av ekonomisk ersättning. l Samordning av räddningstjänsten. l Stöd till kommunerna. l Samordning av statliga myndigheter. l Stödja Länsstyrelsens ordinarie verksamhet. l Inhämtning av materiel (brandslang med mera). n Under hösten har skogsägare haft möjlighet att delta i en utbildning om hur de ska arbeta säkert i brandområdet. I en skog som drabbats av brand är riskerna så stora att skogsmaskiner ska användas så långt det är möjligt. Manuell avverkning med motorsåg bör undvikas. Tre utbildningstillfällen har vänt sig till skogsägare som enbart vill gå ut och titta i sin skog och ett till de som ska avverka. Många av deltagarna var med och hjälpte till att röja brandgator under branden. Besök i Tyresta nationalpark n Den 8 november reste 39 fastighets- och markägare från skogsbrandsområdet till nationalparken i Tyresta, där en stor skogsbrand härjade 1999. Under besöket fick deltagarna se hur en brandskadad skog ser ut efter 15 år och hur naturen självläkt utan mänsklig påverkan. Foto: Länsstyrelsen Åke Jacobsson är nöjd med vad som har uppnåtts Säker i brandskadad skog Foto: Länsstyrelsen När han tackade ja till att bli chef för krishanteringsorganisationen på Länsstyrelsen insåg Åke Jacobsson direkt att det var en stor utmaning som han och medarbetarna stod inför. – Vi skulle ju hjälpa till att så snabbt som möjligt normalisera läget i en hel bygd som varit så starkt hotad. Foto: Länsstyrelsen Från den 18 augusti och fram till årsskiftet pågår arbetet med att hantera de skador som branden förorsakat. Ekonomisk ersättning ska betalas ut, skogen lämnas tillbaka till markägarna och all utrustning som är kvar i brandområdet måste samlas in och tas om hand. För detta och annat efterarbete upprättar Länsstyrelsen en särskild organisation under ledning av Åke Jacobsson. Magnus rullar slang n Brandslangar, munstycken och brandsprutor ska samlas in och sorteras för att slutligen skickas dit de hör hemma. Hemtagningen av material från brandområdet är ett tidskrävande arbete. Arbetsinsatsen under hösten motsvarar cirka fyra manår. Magnus Andersson är en av dem som stannat kvar för att ta hand om efterarbetet i skogen. Vanligtvis bor han i Katrineholm och är gruppchef i hemvärnet. 25 Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Ledning och samordning Foto: Lennye Osbeck Foto: Jan-Inge Tobiasson Tre naturreservat i brandområdet Grönt i sotig skog. Redan under hösten har svedjenäva och andra brandgynnade arter visat sig i den brända skogen, konstaterar reservatsförvaltare Jan-Inge Tobiasson och naturvårdsenhetens chef Anna Fridén. Höskovsmossen n Höskovsmossen, en stor myrmark öster om Gammelby, ligger mitt i brandområdet. Den skogklädda delen av området har till stora delar brunnit ner, men själva mossen har klarat sig från större skador. Den brända skogen kan få skydd Foto: Jan-Inge Tobiasson Medan branden ännu pågår tas flera initiativ för att göra stora delar av brandområdet till ett nytt naturreservat. Syftet är att skydda de naturvärden som uppkommit genom branden, men också att området ska bli tillgängligt för människor. Stora Hoberget n Stora Hoberget i Norbergs kommun var före branden ett område med gammal tallskog, hällmarker och i vissa delar även stora och gamla aspar. Både träd och markskikt har brunnit. Strategin för Länsstyrelsens arbete med det nya naturreservatet sammanfattas i ett inriktningsbeslut som landshövdingen undertecknar den 8 september. I beslutet framhålls vikten av att arbetet ska ske med ”stor hänsyn till markägarna”. Det tänkta reservatet omfattar 4 000-6 000 hektar i södra brandområdet. De största skogsägarna är Svea Skog, Bergvik Skog, AB Karl Hedin och Västerås stift. I eller i närheten av området finns sedan tidigare tre naturreservat, där bland annat Naturvårdsverket är markägare. – Det är ett unikt tillfälle att skydda ett stort brandområde, säger Jan-Inge Tobiasson, reservatsförvaltare på Länsstyrelsen. Något liknande finns inte i hela Sverige. Foto: Kjell Gustavsson Hur brandområdet mer exakt kommer att utveck- Fermansbo urskog n Det sydligaste av de tre naturreservaten i brandområdet är Fermanbo urskog öster om Seglingsberg. Ungefär en tredjedel av området har brunnit. Resten av den gamla naturskogen är intakt och kan besökas. 26 las är svårt att sia om i dagsläget, förklarar JanInge Tobiasson. Helt klart är dock att det finns växter, svampar, insekter och fåglar som gynnas av bränder. Det gäller till exempel svedjenäva, en växt vars frön kan ligga i jorden mycket länge och gro först efter en brand. – Det vi kan förvänta oss de första åren är annars att det kommer upp mycket sly i det brunna området, säger Jan-Inge Tobiasson. Men jag tror också att det så småningom kommer att bli fina bär- och svampmarker. I dagsläget är nästan hela området avspärrat på grund av risken för fallande träd. Information och besök i brandens spår Parallellt med arbetet för att skapa ett nytt stort naturreservat har Länsstyrelsen planer på informationsinsatser och besöksanordningar i ”brandens spår”. Bland annat ska en väg iordningställas, där besökare kan ta sig fram säkert utan att störa boende i området. Dessutom handlar det om parkeringar, en utsiktsplats, skyltar och digital information. – Vi vill skapa ett besökscentrum med information om värdefulla natur- och kulturvärden, säger naturvårdschef Anna Fridén på Länsstyrelsen i Västmanland. Där ska människor också kunna se, uppleva och minnas branden. 6 Debatt MÅNDAG 8 SEPTEMBER 2014 Redaktör DN Debatt: Nils Öhman Biträdande redaktör: Anders Bolling E-post: debatt@dn.se Telefon: 08-738 12 23 Twitter: @dndebatt Webb: DN.se/debatt Skogsbranden i Västmanland. ”Gör brandområdet till ett jättelikt skyddat reservat” Unik möjlighet. Branden i Västman land hade katastrofala konsekvenser rent mänskligt men öppnar samtidigt för att till låg kostnad skapa det i särklass största skyddade skogsområdet i södra Skandina vien. Vi uppmanar miljöministern att agera snabbt, innan det historiska tillfället försvinner, skriver 21 professorer. randen i Västmanland som rasade B för några veckor sedan var den liten summa jämfört med statens årliga budget största i landet på många decenför skydd och skötsel av natur på nästan en nier med starkt negativa följder miljard kronor. En förutsättning för reservatsför många i området, inklusive bildning är en omfattande, god och dödsfall. Den var också en tragedi hänsynsfull samverkan med markägarna, med för de mark- och fastighetsägare som hög ersättförlorat ningsnivå alternativt möjlighet till egendom och skogar som skötts med markbyte ansvar och med statlig skogsmark. engagemang. Det är därför mycket positivt att landsbygdsministern utlovat ekonomiskt stöd Vi riktar uppmaningen att avsätta till de drabbade. Som med många brandområtragedier finns det som reservat till miljöminister det också en del oväntade och ljusare Lena Ek som inslag. leder det departement som är ytterst Branden har nämligen skapat en ansvarigt sällsynt för skyddet av vår natur. Detta måste möjlighet att inrätta ett unikt och göras med för naturvårnya medel, så att inte den redan den mycket viktigt, stort skyddat hårt ansträngskogsområde da naturvårdsbudgeten pressas ytterligare. i södra Sverige. Det är ett historiskt Vi tillfälle att uppmanar också företrädare för få en stor sammanhängande skogsareal landets partier med de att ta ställning för denna satsning speciella kvaliteter som branden som skulle medfört, till en innebära en enorm resurs, inte bara låg kostnad. Skog är nämligen mycket för den biodyr om logiska mångfalden utan också för den är gammal och virkesrik men forskningen. väldigt myckSkribenterna menar att skogsbranden Vilka partier är beredda att framföra et billigare när den är ung. Till exempel i Västmanland öppnar för att skapa detta som kostar 1 det i särklass största ett vallöfte? skyddade För skogsområdet friluftslivet hektar i Mälardalen (100 x 100 m, och turistnäringen i södra Skandinavien, minst sex gånger motsvarande så stort som Tyresta nationalpark. skulle reservatet bli en stor tillgång en och en halv fotbollsplan) medelbördig med tanke Foto: Jocke Berglund 80på att 3,5 miljoner människor bor årig skog cirka 100 000 kronor medan inom 15 mil nyligen bristerna kan motverkas om ett reservat från brandområdets gränser. Det avverkad skogsmark ofta bara kostar skapas gäller dock att några av brandområdet. snabba på. Skogsbruket kommer tusenlappar. I brandområdet har inom kort att många av träEn del växter, djur Ett stort sammanhängande brandområde påbörja sitt uttag av virke och en den brunnit upp eller dött och virkesvolymerna reservatsplahar särskilda kvaliteter som ett vanligt, och svampar är annering bör starta omgående. har minskat kraftigt. I vissa delar obränt av området skogsområde saknar. I dag styr skogsbruket kan det till och med vara rimligt att passade hur till och därta ut en del skogarna ser ut. Innan människans brandskadat men ändå användbart starka påför direkt beroende virke, vilket verkan var det i stället så kallade Henrik Andrén, professor i viltekologi, skulle minska kostnaden för marken naturliga störSLU, ytterligare. ningar, framför allt av brand med förkol- Grimsö brand men även stormar Forskning visar dels att unga skogar kan vara ett och översvämningar, som präglade kostnadseffektivt reservatsalternativ, nade träd och upphet- Åke Berg, professor i naturvårdsbiologi, SLU, skogarnas dels att ålder, vilka trädslag som fanns och Uppsala unga skogar med kvarlämnade träd florans och tad mark. Tusentals kan ha ett faunans sammansättning. En effektiv Åsa Berggren, professor i ekologi, SLU, stort värde för den biologiska mångfalden brandbeUppsala och kämpning har dramatiskt minskat arter behöver döda Jörg Brunet, professor i skogsekologi, att detta värde växer över tiden. brandfrekSLU, Alnarp vensen, och i dag saknas stora, brandpräglade Anders Dahlberg, professor i mykologi, träd och lövträd för SLU, skogslandskap. En del växter, djur Uppsala Skydd av skog är en grundpelare och svampar att kunna överleva, för den svensär anpassade till och därför direkt Lars Edenius, professor i viltekologi, ka naturvården. Skyddade skogar beroende SLU, Umeå är av största och sådana skapas av brand med förkolnade träd och Göran Ericsson, professor i viltekologi, vikt för bevarande av biologisk mångfald, upphettad SLU, Umeå för mark. Tusentals arter behöver döda Pär Forslund, professor i ekologi, SLU, i enorma mängder att långsiktigt behålla värdefulla träd och Uppsala naturmiljöer lövträd för att kunna överleva, och Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi, och inte minst för att alla ska ha möjlighet sådana efter bränder. att skapas i enorma mängder efter bränder. SLU, Uppsala uppleva en rik och orörd natur. Dessutom Genom är brand påverkas också ekologiska Joakim Hjältén, professor i bevarandebiologi skyddade skogar helt ovärderliga processer, och som referenstill exempel näringsomsättning, växt-växtätare interaktioner, SLU, Umeå områden för forskningen. I klimatförändringsfödovävar och nedbrytning, på ett sätt som skiljer Bengt Gunnar Jonsson, professor perspektiv är det ytterst viktigt att sig från i växtekologi, ha tillgång dagens produktionsskogars. Dessa Mittuniversitet, Sundsvall till miljöer som är opåverkade av speciella skogsbruk och förhållanden gör Petter Kjellander, professor i viltekologi, brandlandskap viktiga för den annan markanvändning för studier SLU, av förändekologiska forskningen. Möjligheten Grimsö ring av flora, fauna, mark och vatten. till långsiktiga studier inom ett så stort brandområde Matts Lindbladh, professor i skogsekologi I dag täcker Sveriges formellt skyddade som SLU, det i Västmanland skulle ge Sverige Alnarp skogsområden cirka 4 procent av en särställden produkning i det södra europeiska barrskogsbältet. Per Milberg, professor i ekologi, Linköpings tiva skogsmarken. Detta är inte mycket, men universitet vi ligger ändå internationellt ungefär i mitten Brandområdet är ungefär 17 000 Jon Moen, professor i ekologi, Umeå av ligan vad gäller användning av hektar stort. universitet skogsmark Bolagen Sveaskog och Bergvik har Christer Nilsson, professor i landskapsekologi, för naturvårdsändamål, enligt FAO:s redan statistik. deklarerat att de avstår sina sammanlagt Umeå universitet Det finns minst tre tydliga brister cirka när det gäller 3 000 hektar till naturvård, och det Tomas Pärt, professor i landskapsekologi, dagens skyddade skogar. För det finns också SLU, första finns några redan Uppsala befintliga reservat plus en del tomthälften av den formellt skyddade arealen i och jordbruksmark. Rimligt skulle Thomas Ranius, professor i ekologi, fjällnära trakter, för det andra har därför vara SLU, Uppsala framför allt att avsätta ytterligare ungefär 10 000 Håkan Rydin, professor i växtekologi, näringsfattiga marker med långsam hektar. Uppsala trädtillväxt Eftersom många av träden har brunnit universitet skyddats och för det tredje finns upp och det en uppenen hel del skogar är unga kan skogarna Henrik Smith, professor i zooekologi, bar brist på stora sammanhängande antas ha Lunds skyddade en medelkostnad per hektar på ungefär universitet skogsområden, särskilt i södra Sverige. 15 000 Alla tre kronor. Kostnaden skulle då bli 150 4' Göran Thor, professor i naturvårdsbiologi, miljoner, en SLU, Uppsala I en debattartikel den 8 september föreslog 21 professorer att brandområdet görs till ”ett jättelikt skyddat reservat”. Skogsbranden Etapp 4 – måndag 18 augusti - måndag 17 november Länsstyrelsens reflektioner • Etapp 4 Den statliga räddningsinsatsen pågår fram till 11 september, då den avslutas av räddningsledaren. Länsstyrelsen tar dock ansvar för eftersläckning fram till årskiftet. Parallellt med arbetet i brandområdet samordnar Länsstyrelens särskilda krishanteringsorganisation stödet till skogsägarna och krishanterare. På Länsstyrelsen upprättades en särskild enhet som under hösten har arbetat med kommunikation och samordning av efterarbetet. Från årsskiftet ska frågorna hanteras av Länsstyrelsens ordinarie organisation. andra drabbade. Det normala vid avslutande av en räddningsinsats är att räddningstjänsten lämnar tillbaka ansvaret till sakägaren. I det här fallet bedömdes det tidigt att en stark samordningsfunktion skulle behövas för att stödja efterarbetet mot en normalisering. Efter begäran från skogsägarna och de fyra kommunerna beslutade landshövdingen att Länsstyrelsen skulle ta detta samordningsansvar. Det var ett unikt beslut eftersom ingen länsstyrelse tidigare har tagit på sig ett sådant uppdrag. En länsstyrelse har dock varken ekonomiska eller andra resurser för att lösa en så omfattande uppgift. Regeringen möjliggjorde detta genom att tidigt fatta beslut om särskilda statsbidrag. När organisationen i Ramnäs avvecklades skapades en enhet på Länsstyrelsen i Västerås för att leda och organisera efterarbetet. Kvar i brandområdet fanns en styrka för hemtagning av material och släckning av uppflammande bränder. Fram till den 11 september leddes den av samma räddningsledare som under det akuta skedet. Uppdraget för den särskilda krishanteringsorganisationen har varit att stödja normaliseringen genom en bred samverkan. Arbetet har byggt på de drabbades per- Foto: Länsstyrelsen Hur ska insatsen avslutas och läget normaliseras? spektiv och ”den goda dialogen”. Det är den enskilde som själv måste finna sin väg in i framtiden. Länsstyrelsen och andra aktörer kan enbart ha en stödjande roll. Inledningsvis blev organisationen för stor och det var problem med kontinuiteten. Efter två veckor skars den ner och bemannades med personer som kunde stanna till årsskiftet. Efter nyår ska de brandrelaterade frågorna hanteras av Länsstyrelens ordinarie linjeorganisation. Under hösten har Länsstyrelsen också arbetat med att försöka skapa ett nytt stort naturreservat i delar av brandområdet. Några slutsatser och frågor Länsstyrelsen vill lyfta fram från etapp 4 Särskild organisation krävs Vid en så omfattande brand som hotade en hel bygd var det helt nödvändigt med en särskild organisation som stöd i att normalisera läget. Det krävs en extra samordning när det är så många drabbade och med så olika typer av frågor som behöver hanteras. Planera för nytt skede Övergången från räddningsledning till det fortsatta arbetet måste planeras och förberedas vad gäller ITstöd, lokaler, mat etcetera. Flera personer arbetade med detta under några dagar innan flytten från Ramnäs slutligen skedde. Personalförsörjning Viljan att hjälpa till i akutskedet är mycket stor, men efter en tid måste krav från arbetsgivare, familj och andra delar av samhället hanteras. Det gäller därför att på ett tidigt stadium planera för en långsiktig personalförsörjning. Utgå från dem vi är till för Vi är till för de drabbade och det är viktigt att ha detta i fokus när beslut som rör enskilda fattas. VI har aktivt tagit oss an de 200 skogsägarna och de drabbade familjerna utan mellanhand. Det har skett genom fysiska möten och även via nyhetsbrev. Sociala medier har också spelat en stor roll, eftersom många har fått svar på sina frågor via Facebook. känner att de är delaktiga när det gäller frågor som berör deras område. En viktig kärna har varit de personer som arbetar med krishanteringsfrågor i vardagen, eftersom de ofta har nätverk som arbetet kan byggas kring. Viktigt med ett bra avslut Skapa delaktighet Det måste finns en stark koppling mellan den särskilda krishanteringsorganisationen och den ordinarie linjeorganisationen. Det är viktigt att de som arbetar med sina ordinarie arbetsuppgifter Den tackceremoni som Länsstyrelsen bjöd in till den 17 november var mycket uppskattad och samlade många deltagare. Det är viktigt att avsluta på ett bra sätt och att människor tackas för sin insats. 27 Information och mediahantering n Under den mest intensiva perioden var det i genomsnitt 30-40 journalister från både Sverige och andra länder på plats i Ramnäs varje dag. Många bevakade dessutom branden på distans. Totalt producerades nästan 10 000 inslag och artiklar. Foto: Kjell Gustavsson 10 000 artiklar och inslag Stort pressuppbåd. Nio dagar i följd ordnades presskonferenser där räddningsledaren och Länsstyrelsens ledning medverkade tillsammans med andra samverkande organisationer. Som mest deltog cirka 25 journalister på en presskonferens. Länsstyrelsen i media Ämnen i publiciteten n Mediarapporteringen handlade till allra största delen om släckningsarbetet. Andra stora ämnesområden var samordning och information, evakuering samt påverkan på boende, skog- och djurliv. Minst intresse visades för brandröken och brandorsaken. Hemsida och Facebook n Länsstyrelsen har i sin kommunikation prioriterat hemsidan och Facebook. Hemsidan hade cirka 220 000 besökare. I normala fall handlar det om 400 per dag. Före branden hade Länsstyrelsens Facebooksida 200 ”gilla”. Det ökade snabbt till över 13 000. Ett Facebook-inlägg från 5 augusti nådde 515 000 personer. 28 Ett enormt mediatryck Ambitionen under hela insatsen var att bygga upp en bra relation till media med öppenhet och tillgänglighet som honnörsord. Förutom dagliga presskonferenser ordnades vid flera tillfällen särskilda journalistresor ute i brandområdet. Erik Bergman, kommunikationsansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland, arbetade på heltid med presskontakter under den första brandveckan. – Det var ett enormt mediatryck och allt gick så fruktansvärt snabbt, säger han. I början var det svårt att hinna serva alla journalister. Sedan blev resurserna större och som mest arbetade omkring 60 personer från 28 organisationer med information, varav ett tiotal med presskontakter. Två eller tre pressansvariga var i tjänst samtidigt. – Med facit i hand skulle vi inte ha tagit in kommunikatörer från så många organisationer, säger Erik Bergman. Det blir svårt med kontinuitet och överlämning när det är många byten. Det finns många lärdomar att dra från arbetet med information och mediakontakter, anser Erik Bergman. En erfarenhet är att inte sprida ut resurserna, utan samla alla inblandade aktörers informatörer på ett ställe. Viktigt är också att planera långsiktigt och skapa uthållighet. – Andra idéer som kommit upp när vi utvärderat vårt arbete är att snabbt kunna ta fram eget bildmaterial och kanske upprätta en egen redaktion som kan skriva artiklar till hemsidor och sociala medier, säger Erik Bergman. Vi måste också fundera på hur vi kan bli bätre på att informera på olika språk. När det började handla om evakueringar och avspärrningar visade det sig hur svårt det är att med ord förmedla geografisk information på ett begripligt sätt. – Då behövs bra kartkompetens inom informationsfunktionen och bland dem som arbetar med presskontakterna, säger Erik Bergman. Det är annars lätt att informationen missförstås. Informationsfunktionen I den informationsfunktion som byggdes upp efter att Länsstyrelsen tagit över räddningsinsatsen arbetade totalt cirka 60 personer från 28 organisationer. Exempel på frågor som hanterades: l Hemsidor, Facebook och Twitter (uppdatering av lägesbild, frågor och svar, korta reportage med mera). l Lägesrapporter och annat informationsstöd till Sala kommuns kontaktcenter (senare 113 13). l Omvärldsbevakning. l Presskonferenser och andra mediakontakter. Foto: Kjell Gustavsson och Erik Bergman (mitten) n Från att branden startar och fram till mitten av augusti medverkar eller omnäms Länsstyrelsen i ungefär 25 procent av alla inslag och artiklar som handlar om branden. I nästan all rapportering i lokala medier framställs Länsstyrelsen på ett neutralt sätt (96 procent). Andelen positiva respektive negativa inslag och artiklar uppgår till vardera 2 procent. Motsvarande siffror i riksmedier är ungefär de samma (endast några procentenheter fler negativa). Några fakta om skogsbranden Personal – totalt 1 500-2 000 personer under hela insatsen Evakuerade Några exempel på personal som arbetat med ledning eller ute i fält (genomsnittliga siffror per dygn). Foto: MSB Foto: Kjell Gustavsson • Räddningstjänsten: 120 brandmän igång dygnet runt • Polisanställda: 100 poliser deltar i den direkta insatsen • Försvarsmakten: - 200 st på marken (inklusive 120 från hemvärnet) - 100 st planerar insatsen - 150 st håller helikoptrarna i luften • Frivilliga resursgrupper (FRG): 45 personer från 10-talet olika frivilliga resursgrupper • Bilkåren och Frivilliga Automobilkåren (FAK): 100 förare (totalt under 14 dagar) bemannade 16 bandvagnar • Vattenbombarna: 30 personer håller fyra flygplan i luften • Information: 20-30 personer arbetar med presskontakter och information Ängelsberg Hörendesjön Västerfärnebo Åmänningen Virsbo 2 Foto: MSB • 31 juli (kväll): cirka 150 hektar • 2 augusti (morgon): cirka 700 hektar • 2 augusti (kväll): cirka 1 600 hektar • 3 augusti (em): cirka 2 700 hektar • 4 augusti (morgon): cirka 2 800 hektar • 4 augusti (12.00): cirka 4 000 hektar • 4 augusti (18.00): cirka 11 000 hektar • 4 augusti (20.00): cirka 14 000 hektar • 11 augusti: cirka 14 000 hektar • 13 augusti: knappt 14 000 hektar • 200 skogsägare har drabbats • Helt eller delvis skadade fastigheter: - Permanentboende: 1 st - Fritidshus: 11 st - Ekonomibyggnad: 32 st - Obebodda småhus: 15 st - Övrigt (utedass, vedbod mm): 10 st - Industri/företagsbyggnad: 2 st Brandslang 14 000 hektar är lika med cirka 28 000 fotbollsplaner. Kartan visar brandområdets storlek eftermiddagen 31 juli (blå), söndag eftermiddag 3 augusti (gul) samt lunch (orange) respektive kväll (röd) måndag 4 augusti. Omkretsen uppgår till cirka 65 kilometer. 4 km Foto: Kjell Gustavsson 17 möten med U-Sam Malin Dreifaldt och Max Rupla från Länsstyrelsen leder ett av U-Sams telefonmöten från Ramnäs. Den 3-18 augusti genomfördes 17 telefonmöten med det regonala krishanteringsnätverket U-Sam. De första dagarna leddes mötena från Västerås, men från och med 8 augusti tog länsstyrelsepersonal i Ramnäs över. Uppskattningsvis har mellan 50 och 70 mil brandslang rullats ut i brandområdet. Så mycket som möjligt ska tas hem från skogen och rengöras. 6 VMA genom P4 Sex VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) sändes i Sveriges Radio P4. • 4/8 kl 17.48 (evakuering av Ängelsberg) • 4/8 kl 18.50 (evakuering av Västervåla, Ängelsberg m fl platser) • 5/8 kl 01.27 (ev. evakuering av Norberg) • 5/8 kl 10.37 (rök från skogsbranden) • 6/8 kl 12.52 (vattenbombningarna) • 8/8 kl 11.19 (avspärrningar) Utöver VMA sändes flera myndighetsmeddelanden i radion. Foto: Bombardier 0 • En person avled efter att ha blivit instängd mellan två brandfronter. • En person fick svåra brännskador. • En polis skadades allvarligt efter att ha blivit påkörd vid en vägspärr. Foto: Länsstyrelsen Karbenning Skadade Skog och fastigheter Brandområdets storlek vid olika tidpunkter Snyten • Cirka 1 000 personer evakuerades. De flesta från Gammelby, Västervåla och Ängelsberg. • Cirka 6 000 personer (främst i Norberg) hotades av evakuering. • Cirka 1 200 nötkreatur och 500 får evakuerades. Vattenbombare • De franska och italienska planen har varit uppe i luften 1 533 gånger och dumpat 10 miljoner liter vatten. • 14 helikoptrar bekämpade tillsammans branden under 320 timmar. 29 Sista ordet till räddningsledaren Sätt in stora resurser och samverka Redan under helgen 2-3 augusti har Lars-Göran Uddholm erbjudit sina tjänster. Med erfarenhet från andra stora insatser, som Tyrestabranden och Tsunamin, tänkte han att han kunde vara till nytta. Så när frågan om att bli räddningsledare kommer den 4 augusti är svaret givet: – Det är klart att jag kommer. Bristen på resurser är en av de första iaktagelserna Lars-Göran Uddholm gör när han klockan 06.30 på tisdagsmorgonen anländer till Ramnäs. Han upplever att räddningsledningen ligger långt efter, att det saknas beredskap för olika scenarier och att det inte finns någon tydlig samordning ute i kommunerna. – De var på rätt spår när det gäller bekämpningen av branden. Men för små resuser och dålig samordning i kombination med de svåra väderförhållandena innebar att de första dagarnas insatser inte hade avsedd effekt. Medan Länsstyrelsen förbereder det formella beslutet att ta över den kommunala räddningstjänsten börjar Lars-Göran Uddholm skissa på en struktur för arbetet. Under de första dagarna byttes räddningsledaren ut många gånger. Själv vill han ta huvudansvaret hela tiden. Det är också ett krav han ställer för att ta jobbet. – Det är helt förkastligt att ha så många räddningsledare, säger han. Men vi jobbar ofta så inom svensk räddningstjänst. En förutsättning för att kunna fungera som räddningsledare om insatsen blir långvarig är att det finns andra personer i ledningen som arbetsuppgifter och ansvar kan delegeras till, framhåller Lars-Göran Uddholm. Till Ramnäs tar han med sig medarbetare som han är van att arbeta med och litar på. De får operativa uppgifter medan räddningsledaren själv fokuserar på struktur och strategiska beslut. – För mig är det viktigt att jobba med dem jag är van vid. Det skapar trygghet. Till staben knyts också en person med stor erfarenhet av ledarskap och stabsarbete. Han ska fungera som rådgivare – eller om man så vill vara ”djävulens advokat”. – Han skulle knuffa på oss om vi fastnade och hjälpa oss upp om vi körde i diket, säger Lars-Göran Uddholm. Det var bra att ha en 30 Foto: Kjell Gustavsson Dra på ordentligt från början. Det är den viktigaste lärdomen av skogsbranden, anser räddningsledaren Lars-Göran Uddholm. – Det finns ofta en rädsla att i efterhand få stå med stora kostnader och då blir det gärna lite trevande och försiktigt, säger han. Vad säger vi? Räddningsledaren Lars-Göran Uddholm förbereder en av presskonferenserna tillsammans med press- och informationsansvariga samt Polisen och Försvarsmakten. – Det är viktigt att vi har ett gemensamt budskap, säger han. kompetens som inte behövde ta ansvar för sakfrågan utan kunde fokusera på ledningen. Den nya räddningsledaren lägger också mycket tid på mediakontakter. Han tycker att det är viktigt att den som är högsta ansvarig för insatsen också uttalar sig i media. Därför deltar han alltid i de dagliga presskonferenserna och är också tillgänglig för intervjuer på andra tider. – Genom att jag hade direktkontakt med journalisterna fick jag en snabb återkoppling på vad som rapporterades i media. Då kunde jag rätta till sådant som kanske blev fel. Det är dock inte bara media som Lars-Göran Uddholm kommunicerar med. Som en röd tråd genom hans ledarskap löper just kommunikation. Regelbundet vid stabsorienteringar och andra formella möten. Men minst lika ofta i alla de informella kontakter med funktionsansvariga och andra medarbetare som sker hela tiden. – Vi försökte ha en tydlig struktur för vad som var det viktigaste budskapet vid varje tillfälle. Jag som räddningsledare uttryckte vad som skulle göras och sen var det informationsfunktionens sak att hantera det. I huvudsak är han nöjd med kommunikationen och säger att han mest fått ”positiv feedback”. Men han är medveten om att det också finns berättigad kritik. – En kommunikationsmiss var när branden närmade sig Norberg. Vi ville få fram att människor skulle förbereda sig för att snabbt kunna ge sig av. Det uppfattades dock av en del som att det verkligen skulle bli en evakuering. Lars-Göran Uddholm framhåller betydelsen av att landshövdingen var aktiv genom att stötta och avlasta räddningsledningen. – Landshövdingen har en viktig roll som företrädare för länet. Det var bra att han tog hand om en del mediakontakter och deltog i träffar med skogsägare och andra drabbade. Det är också viktigt för dem som arbetar på Länsstyrelsen att landshövdingen är närvarande. Den 11 september avslutades den statliga räddningstjänsten och därmed upphörde även LarsGöran Uddholms uppdrag. Åtminstone formellt. Han har dock levt med branden hela hösten och kommer att göra det ytterligare en tid. Bland annat som en efterfrågad föreläsare. Hittills har han deltagit vid ett 30-tal evenemang. Men då pratar han inte i första hand om brandsläckning, utan om hur man hanterar en samhällskris. – Den här gången var det en brand som orsakade en samhällskris. Nästa gång kan det vara något annat, till exempel en kärnkraftsolycka. Oavsett händelse är grundfrågorna de samma, framhåller Lars-Göran Uddholm. – Det handlar om samverkan, att jobba mot samma mål och lösa uppgifter tillsammans. Han är övertygad om att branden kommer att påverka svensk räddningstjänst (”något annat vore tragiskt”). Men han varnar för att i utvärderingarna leta efter syndabockar. – Det handlar inte om enskilda personer, utan om hela samhällssystemets förmåga att kunna hantera en stor kris. Ceremonin arrangerades av Länsstyrelsen och inleddes med att Reine Ullén, som brännskadades svårt under branden, berättade om sina upplevelser. Han bad också alla att hålla en tyst minut för den omkomne Robert Svensson. Till ackompanjemang av pianomusik visades bilder med inspelade berättelser som deltagarna själva bidragt med. Det hölls också flera tacktal med många varma ord. Åke Broman från MBR talade å räddningschefernas vägnar och Åsa Eriksson, kommunalråd i Norberg, representerade de fyra drabbade kommunerna. – När hela Norberg riskerade att slukas av branden, kände jag mig faktiskt aldrig ensam, sa hon. Ingemar Skogö uttryckte en stolthet över att ha fått uppleva den goda samverkan han anser växte fram under insatsen. Han berömde också de tre räddningschefernas ”modiga beslut” när de begärde att staten skulle överta räddningsinsatsen. Efter framträdandena från scenen fortsatte kvällen med mat, mingel och livemusik i ACC:s stora matsal. Runt borden samlades räddningstjänstpersonal, poliser, hemvärnssoldater, skogsägare, frivilliga och en rad andra hjältar. Mat och mingel. Det var många gemensamma minnen från branden och mycket att prata om kring borden. Foto: Kjell Gustavsson Den 17 november samlades 800 personer på Aros Congress Center i Västerås för att tillsammans minnas branden och uppmärksamma den stora räddningsinsatsen. – Mitt starkaste minne är att det fanns så mycket engagemang och medmänsklighet när det som bäst behövdes, sa landshövding Ingemar Skogö i sitt tacktal. Foto: Kjell Gustavsson Tack alla hjältar! Diplom och medalj. Kvällen avslutades med att alla deltagare fick ta emot ett symboliskt tack för sin insats. Foto: Kjell Gustavsson Tack för insats och regn. Räddningsledare Lars-Göran Uddholm tackar alla som på många olika sätt bidrog till räddningsinsatsen. Bilden på filmduken är tagen när det första ordentliga regnet föll över brandområdet. På scenen finns också fr v landshövding Ingemar Skogö samt räddningscheferna Göran Cederholm, Åke Broman och Mats Jansson. 31 Foto: Länsstyrelsen (mitten och till höger) Foto: Alexandra Sannemalm Under den sista dagen i juli 2014 utbröt i Västmanland det som skulle bli den största skogsbranden i Sverige under modern tid. Branden blev en riksangelägenhet och Länsstyrelsen i Västmanlands län tog efter några dagar över samordning och ledning av räddningsinsatsen. Dygnet runt kämpade hundratals brandmän, hemvärnssoldater och frivilliga med att få bukt med elden som vid det mest kritiska skedet spred sig två kilometer i timmen. Till sin hjälp hade markpersonalen ett 20-tal helikoptrar och flygplan. Först efter knappt två veckor bedömde räddningsledaren att branden var under kontroll. Då hade ett område stort som nästan 30 000 fotbollsplaner brunnit, runt 1 000 personer och 1 700 tamboskap evakuerats och ett antal fastigheter förstörts. En människa fick sätta livet till och en annan blev allvarligt brännskadad. Hundratals miljoner kronor skog har gått upp i rök och totalkostnaden för räddningsinsats och skador uppskattas till minst en miljard kronor. Den stora skogsbranden har väckt mycket stor uppmärksamhet i omvärlden och var under en period förstanyhet i alla stora medier. I genomsnitt bevakades branden som mest av 30-40 journalister per dag, vilket genererade nästan 10 000 artiklar, radio- och TV-inslag. För att ta hand om konsekvenserna av branden har Länsstyrelsen under hösten 2014 haft en särskild krishanteringsorganisation. Uppgiften har varit att samordna efterarbetet för att stödja de drabbade och underlätta en normalisering av tillvaron. Arbetet har inneburit täta kontakter med markägare, kommuner och andra berörda aktörer. www.lansstyrelsen.se/vastmanland
© Copyright 2024