Vision Aspuddens skola skall vara en lugn och harmonisk miljö för

Vision
Aspuddens skola skall vara en lugn och harmonisk miljö för alla elever och vuxna.
Arbetsmiljön ska präglas av trygghet och arbetsro, respekt och ansvarstagande.
Alla ska bemötas med respekt utifrån principen om allas lika värde och rätt till lika behandling. Alla
ska känna sig uppmärksammade och bli accepterade som den man är.
Alla ska känna sig så trygga i sin miljö att de kan anförtro sig till någon vuxen på skolan och alla ska
veta hur man kan få hjälp om man blivit utsatt för kränkande behandling.
Skollagen 2010:800, diskrimineringslagen 2008:567 om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter
samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller
uttryck samt förordningen 2006:1083 som styr barns och elevers deltagande i arbetet med planerna
mot diskriminering styr vårt arbete med likabehandling på Aspuddens skola.
Definitioner
Kön: man eller kvinna.
Könsidentitet eller könsuttryck: en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk,
beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning: Begreppet trosuppfattning innehåller uppfattningar som har sin
grund i, eller har samband med en religiös åskådning, t. ex buddism eller ateism. Det ska ha ett
naturligt samband med (eller vara jämförbar med) religion.
Funktionsnedsättning: Varaktig nedsättning av fysiska, psykiska eller intellektuell funktionsförmåga
till följd av skada eller sjukdom.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder: uppnådd levnadslängd.
Trakasserier: Det innebär när ett uppträdande utifrån diskrimineringsgrunderna kränker en persons
värdighet.
Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Den saknar koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 1 (14)
2015-09-15
Arbetet med att förbättra och främja barns och elevers lika rättigheter, att motverka diskriminering
och kränkande behandling samt att likabehandlingsplanen följs är ett ledningsansvar hos rektor
Ulrika Forsström.
Skolans/Fritidshemmets skyldigheter
Skolan/fritidshemmet ska också enligt lag arbeta förebyggande och långsiktigt för att främja
likabehandling. Elever, föräldrar och personal skall ges möjlighet att samverka kring utformningen av
i likabehandlingsplanen.
Om någon ur skolans/fritidshemmets personal får reda på att en elev känt sig utsatt för trakasserier
eller kränkande behandling är skolan skyldig att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att
förhindra fortsatta kränkningar.
Personalen får inte utsätta en elev för repressalier, dvs straff eller annan form av negativ behandling
på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan/fritidshemmet för diskriminering
eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
All personal på skolan har ansvar för att arbeta i linje med skolans likabehandlingsplan men
skolan/fritidshemmet har en speciell grupp för ledning av arbetsprocessen kring
likabehandlingsplanen. Skolans likabehandlingsgrupp består av:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Rektor och/eller biträdande rektor
Samordnare för Likabehandlingsgruppen (Youssef Khadra och Tobe Lundgren)
Kurator
En arbetslagsledare per stadium inklusive fritidshem
Representant för skolmedlingsteamet
Representant för elevrådet/elevskyddsombud
Representant för föräldrastyrelsen bjuds också in att delta
Likabehandlingsgruppen sammanträder i augusti-september, januari och juni samt vid behov.
Definitioner - Vad menas med kränkande behandling, mobbning, diskriminering och trakasserier?
Kränkande behandling
Kränkande behandling är sådant som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut, knuffa eller göra någon illa på
olika sätt i verbal eller fysisk form. Som kränkningar kan även bilder, kommentarer i sociala medier
och sms räknas.
Skolans/fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för
enskild elev, grupp, klass och/eller skola. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens
mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Detta visas i så fall i gjord utredning.
Skolans/fritidshemmets personal strävar efter att alla tillsägelser till elever som bryter mot olika
regler skall ske i en vänlig men bestämd ton som inte uppfattas som kränkande. Skarpa
tillrättavisningar inför andra kan vara extra känsligt och bör försöka att undvikas om det är möjligt.
Undantag kan vara vid akuta situationer som upplevs som farliga eller efter provokationer.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 2 (14)
2015-09-15
Mobbning
Med mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa/kränkande handlingar eller
bemötanden av en eller flera personer.
Diskriminering enligt diskrimineringslagen
Diskriminering är när skolan/fritidshemmet som institution missgynnar barn eller vuxna med någon
av de sju diskrimineringsgrunderna som grund. De sju diskrimineringsgrunderna som
diskrimineringslagen omfattar är följande:







Kön (man eller kvinna)
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Diskrimineringen kan vara direkt och indirekt. Den direkta innebär att man missgynnas till exempel
på grund av sitt kön än en annan person i jämförbar situation. Den indirekta innebär att till exempel
en till synes neutral regels tillämpning kan verka diskriminerande.
Trakasserier
Med trakasserier menas att en elevs värdighet kränks av andra elevers eller vuxnas personliga
uppträdande och att det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Det
är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder mm. Både elever och vuxna i skolan kan alltså göra sig skyldiga till trakasserier.
Likabehandlingsarbetets dimensioner
Likabehandlingsarbetet innefattar flera dimensioner. Dels det reaktiva arbetet som handlar om att
utreda, sätta in åtgärder, följa upp och utvärdera insatser då kränkande behandling i någon form
inträffat.
Dels det proaktiva arbetet som handlar om att förebygga och upptäcka kränkande handlingar i tid.
Det senare arbetet är nära kopplat till det vardagliga arbetet med trivsel och trygghet. För detta
arbete ansvarar de årskursvisa arbetslagen och klasslärarna.
Utvärderingar och uppföljningar har också en förebyggande funktion då de t ex kan ge kunskap om
platser där vuxentätheten upplevs som låg och då kan rastvärdar sättas in där för att förebygga att
något händer.
Man kan också där upptäcka mönster i den karaktär kränkningarna har. Om det t ex finns inslag av
rasistiska tillmälen på skolan eller i vissa klasser behöver man troligen arbeta hårdare kring normer
och värden inom det fältet för att förebygga nya incidenter.
Likabehandlingsplanens arbetsprocess
Processen i likabehandlingsplansarbetet följer PDSA-cirkeln (Plan-Do-Study-Act). En ny
likabehandlingsplan skapas varje år utifrån kartläggningar, utvärderingar, statistik kring incident-,
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 3 (14)
2015-09-15
kränknings-, trakasseri och mobbningsärenden samt befintliga handlingsplaner. Den praktiseras
under det givna läsåret. Vid årsskiftet görs en avstämning av planen. Planen utarbetas i samverkan
mellan personal, elever och förankras hos föräldrar i samband med höstterminens start då de ges
möjlighet att göra tillägg, önska förtydliganden eller ge förbättringsförslag.
Kartläggning – utvärderingar och statistik
Under november, februari och i maj månad görs en utvärdering bland elever avseende trivsel och
trygghet på skolan. Utvärderingen sker genom elevenkäter och med uppföljande djupintervjuer där
behov av sådana finns.
a) Samordnare för likabehandlingsteamet går löpande igenom incidentrapporter,
kränkningsärenden och mobbningsärenden för att sammanställa och analysera vilken typ av
kränkningar som förekommer på skolan och var de sker.
b) Skolsköterskan går igenom hälsosamtalen för åk 8 gällande trygghetsdelen uppdelad på
flickor och pojkar.
c) Skolans likabehandlingsgrupp konstitueras och samlas (personaldelen) löpande och går
igenom elevenkäternas resultat och skolsköterskans sammanställning.
d) Arbetslagen i förskoleklass, skola och fritidshem som analyserat trygghetsenkäten i juni går
igenom den i klassen och förslag på förändringar görs tillsammans i klassen. Ny plan för
klassen/årskursen lämnas in för kommande läsår.
Likabehandlingsplanen formuleras
På skolnivå
Detta arbete sker under augusti och i början av september månad. Likabehandlingsplanen har en del
riktad till skolan som helhet och en mindre del riktad till klassen. Arbetet görs genom att:
a) Rektor och samordnarna för likabehandlingsgruppen analyserar de underlag man har för
handen och ger förslag på åtgärder utifrån observerade problemområden.
b) En administratör sammanställer elevenkäterna för att rektor och samordnare för
likabehandlingsgruppen tillsammans ska kunna analysera det. Förslag till åtgärder
formuleras. De åtgärdsförslag som diskuteras här är i första hand sådana som gäller för
skolan som helhet.
c) Rektor lyfter förslagen till ledningsgruppen och vidare ut till medarbetarna via APT där
förslag till revideringar och/eller tillägg görs.
d) Likabehandlingsgruppens representanter för diskussionen i elevrådet samt i den lokala
föräldrastyrelsen och ev. revideringar och/eller tillägg görs.
e) Likabehandlingsgruppens ledare sammanställer tillsammans med rektor planen för skolan
och beslut fattas i ledningsgruppen. Slutlig version läggs på skolans hemsida samt bifogas
skolans verksamhetsplan.
På klassnivå och fritidsavdelningsnivå
a) Utifrån klassens/fritidshemmens egna utvärderingar leder mentor/lärare analys och
diskussion kring olika problemområden med klassen/fritidsavdelning.
Klassen enas om två till tre områden där man vill utveckla trygghet/ordning och ett område
där man vill arbeta för att utveckla trivseln.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 4 (14)
2015-09-15
b) Klassen/fritidshemmen sätter ihop sin egen plan som kan ses som en del av skolans
gemensamma likabehandlingsplan, i vilken de trivsel- och trygghetsfrämjande åtgärderna
beskrivs.
Likabehandlingsplanen träder i kraft
Till likabehandlingsplanen kopplas ett flertal av skolans/fritidshemmens andra rutiner och
handlingsplaner. Dessa revideras eller nyskapas varje år. Viktiga dokument kopplade till
likabehandlingsplanen är:




Aspuddens skolas ordningsregler med konsekvenstrappor (F-3, 4-9)
F-3:s sociala tårtbitar
Skolmedling vid pågående konflikter
Skolans krisplan avsnitt gällande skadegörelse samt hot och våld
Kontinuerliga förebyggande insatser
I skolans allmänna arbete för trivsel och trygghet görs ett antal åtgärder kontinuerligt. Exempel på
sådana är:











Elevinflytande (klass-, elev- och fritidsråd).
På klass- och fritidsråd tas regelbundet klassens/årskursens plan för trygghet och trivsel upp.
Samarbetsövningar, värderingsövningar, kompisövningar och forumspel.
Alla former av kränkande språk och handlingar bemöts direkt av de vuxna i skola/fritidshem.
S.k. maktlekar tillåts inte.
Rastvärdar på alla stadier med tydliga uppdrag och gula västar så de är lätta att se.
För eleverna F-3 finns en brevlåda för barnen att skriva en lapp och lägga i lådan om de känt
sig orättvist eller kränkande behandlade.
På skolgårdarna för de yngre barnen finns målade ”trygghetssolar” dit barnen kan gå om de
inte har någon att leka med på rasten.
Utbildning för personal i konflikthantering. Medling som modell för att arbeta med pågående
konflikter utvecklas under läsåret.
Utbildning för elever, föräldrar och personal kring t ex nätmobbning eller i andra forum.
Skolans Likabehandlingsteam och medlingsteam informerar i alla klasser om hur de arbetar.
Det ska finnas tydlig information så alla elever och föräldrar ska känna till vart man vänder sig om
man upplevt kränkningar. Information skall ges vid föräldramöten samt finnas uppsatt i skolan och
även på hemsidan.
Tidsbestämda åtgärder
Med utgångspunkt i kartläggningen formuleras ett antal tydliga mål för att motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Tidsbestämda åtgärder bestäms, på såväl skol/fritids- som
klassnivå, för hur målen ska nås och vem som ansvarar för dem bestäms.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 5 (14)
2015-09-15
All personal är skyldig att anmäla tillfälliga konflikter, mindre olyckor eller andra incidenter där en
elev kan ha upplevt sig kränkt. Då skall en incidentrapport upprättas på en separat
”Incident/händelserapport” i anslutning till händelsen (max 24 timmar). På blanketten markeras med
kryss om den är en möjlig/potentiell kränkning, dvs vilken typ av incident det är. (Se bilaga 1.)
Blanketten hittas på expeditionen, skolans hemsida och under Gemensam/Admin/Svar på allt. Ifylld
blankett läggs i postfacket ”Incidentrapporter Likabehandling” på expeditionen. Kopia läggs till
mentorer och bitr. stadierektor.
Offrets/den kränktes vårdnadshavare kontaktas samma dag som incidenten inträffat för att få
besked om att utredning inleds. Anmälaren försäkrar sig om att mentor nåtts av incidentrapporten
och att denne kontaktar hemmet.
Om rutan för ”Potentiell kränkning” är ikryssad fylls blanketten ”Rektors anmälan till huvudmannen
om kränkande behandling och trakasserier” i av handläggare som rektor utsett. Blanketten finns att
ladda ned på Stockholms stads intranät. Blanketten mailas till alla nedanstående mottagare:
Ulrika.forsstrom@stockholm.se (rektor)
Anki.averstedt@stockholm.se (verksamhetssekreterare)
registrator.utbf@stockholm.se
viveca.almfeldt@stockholm.se (skolans arkivarie)
OBS! Huvudmannen ska få anmälan senast 48 timmar från inträffad incident.
Beroende på ärendets art kontaktas föräldrar till berörda parter i samband med anmälan eller efter
utredning. Denna bedömning måste göras från fall till fall av samordnarna/utredarna.
Kränkningsärenden kan förmedlas av utredarna till medlingsteamet om utredningen visar behov av
detta.
I lagens mening kan ej elev kränka personal och därför skall ej sådana ärenden dokumenteras i detta
sammanhang. Nedsättande beteenden mot personal kan räknas som ordningsstörande, som en
arbetsmiljöfråga eller som ett brott och leder då till andra åtgärder.
Kränkningsanmälan via elev eller vårdnadshavare
Elever och vårdnadshavare kan också göra en anmälan och lämna denna till personal på skolan.
Anmälan kan göras skriftligt och muntligt. På skolans hemsida finns anmälningsblankett som kan epostas direkt enligt instruktioner där.
Ärendets gång:
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 6 (14)
2015-09-15
1. Anmälan lämnas inom 24 h vidare till Samordnare för likabehandlingsgruppen i postfacket på
expeditionen eller e-postas till trygghet@aspuddensskola.se
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 7 (14)
2015-09-15
Utredning och handlingsplan
a. Utredningen går till så att en eller två utredare i Likabehandlingsgruppen för samtal med
den utsatte. Den utsatte berättar efter bästa förmåga så detaljerat som möjligt om vad
hon/han varit med om. Den utsatte informeras om ärendets fortsatta gång.
Utredaren/utredarna kan prata med vittnen och andra som kan ha kännedom om
situationen.
b. Utredaren/utredarna för sedan samtal med förövaren/förövarna. Samtalen sker aldrig
med flera förövare på en gång. Förövaren ska ges en chans att själv få förklara varför
hon/han tror sig ha kallats till samtalet. Det är viktigt att samtalsledaren kan lägga fakta
på bordet. ”Vi har sett att… .” ”Vi har från flera olika håll fått veta att… .” I samtalet
meddelas att skolan inte accepterar mobbning i någon form. Samtalet avslutas med en
överenskommelse om att mobbningen skall upphöra. Förövaren/förövarna informeras
om ärendets fortsatta gång.
c. Vårdnadshavare till såväl offer som förövare kontaktas per telefon samma dag som att
utredningssamtal hållits, om utredningens innehåll, skolans hållning i kränkningsfrågor
och våra positiva förväntningar på en lösning. Anteckning om samtal med
vårdnadshavare görs på utredningsblankett.
d. Om så anses nödvändigt upprättas en handlingsplan där förebyggande åtgärder listas och
vem på skolan som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Vårdnadshavare
informeras om dessa. Där anges också om och när en uppföljning ska göras och av vem.
Uppföljning
I de ärenden där det anses nödvändigt med en handlingsplan samt uppföljning för att säkra att
åtgärderna varit tillräckliga följs nedanstående rutin:
a. Första uppföljningssamtal hålls inom två veckor från de första samtalen. Den utsatte hörs
först, förövare därefter. Samtalen är normalt korta och syftar till att
säkerställa att överenskommelsen har hållits. Samtalen kan hållas av en av
samordnarna/utredarna i likabehandlingsgruppen.
b. Andra uppföljningssamtalet hålls inom ytterligare två veckor. Om det första samtalet
visat på en tydlig positiv utveckling kan detta ske spontant men fortfarande individuellt.
Då uppföljningssamtalen inte visat på önskat resultat hålls ytterligare ett uppföljningssamtal efter
ytterligare en föräldrakontakt. Om inte det räcker kallas förövares barn och vårdnadshavare till
samtal med skolledare. Samtalet dokumenteras och om kränkningarna ej avslutas omgående kan
rektor fatta beslut om ytterligare disciplinära åtgärder.
Ärendet avslutas efter två framgångsrika uppföljningssamtal. Då informeras vårdnadshavare att
ärendet är avslutat.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 8 (14)
2015-09-15
Dokumentation
I ett kränkningsärende finns följande dokumentation:
a. Anmälan
b. Utredning med anteckningar kring telefonkontakter med vårdnadshavare samt dokument
över intervjuer med inblandade elever
c. Ev. handlingsplan och uppföljning
d. Besked om avslutat ärende
För dokumentationen ansvarar Samordnare och utredare för Likabehandlingsgruppen. Arkivering
sköts av arkivarie. Mobbningsärenden innebär i allmänhet sekretess då uppgifter om enskilda
förhållanden eller tillrättaförande av elev kan förekomma.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913.
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
Sida 9 (14)
2015-09-15
Vid konflikter
På Aspuddens skola/fritidshem använder vi oss av skolmedling när det uppstått konflikter mellan
elever i skolan. Medlingen används när en konflikt riskerar att fortsätta och kanske trappas upp.
Medlingen leds av vuxna i skolan, som fått särskild utbildning i medling som metod. I korthet går
medlingen ut på att få de två parterna i konflikten att samtala och hitta vägar att gemensamt besluta
hur man ska mötas framöver utan att fortsätta och förvärra konflikten.
Medlarna träffar först respektive part i konflikten i enrum för att lyssna på den eller de personernas
berättelse. Vid själva medlingen möts sedan parterna och var och en ges möjlighet att berätta – utan
att bli avbruten – om sin version av händelseförloppet och hur det upplevdes.
Ett mål är att parterna ska få uttrycka sin egen upplevelse men också ta del av den andra partens
upplevelse. Man får förklara t ex varför man blev så arg eller sårad men också ta ansvar för att saker
man själv sa eller gjorde sårade eller skadade den andra parten. Medlingen syftar sedan till att leda
fram till överenskommelser om hur man ska mötas i fortsättningen.
Medling sker bara om bägge parterna vid de inledande förmötena går med på att delta i medling
med motparten. Medling används när personalen bedömer att parterna är någorlunda jämnstarka i
konflikten – om någon är i konstant underläge handlar det snarare om mobbning och då går
antimobbningsgruppen in med samtal. Den skolmedling vi arbetar med i Aspuddens skola ska inte
förväxlas med andra former av medling som förekommer i några skolor där medlingen sköts av
elever. Medling på Aspuddens skola/fritidshem leds alltid av vuxna samtalsledare och de arbetar två
och två.
Ansvarsfördelning inom ramen för likabehandlingsarbetet
Rektor har yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar, trakasserier och mobbning. Rektor
ansvarar för att likabehandlingsplanens arbetsprocess följs och att ny likabehandlingsplan upprättas
varje år. Rektor ska enligt 6 kap. § 10 i skollagen lämna all dokumentation till huvudman. Ansvaret för
själva genomförandet kan läggas på biträdande rektor. Skolledningen har också ansvar för att
personalen får den utbildning och fortbildning som behövs. Likabehandlingsplanen samverkas på
rektors initiativ.
Samordnare för Likabehandlingsgruppen går årligen igenom incidentrapporter, kränknings- och
mobbningsanmälningar och skolsyster sammanfattar resultaten av hälsosamtalen som underlag för
analys utarbetning av ny plan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsgruppen ansvarar för att arbetsprocessen genomförs och att likabehandlingsplanen
förankras i personal-, elev- och föräldraforum.
Arbetslagsledarna följer arbetet med likabehandlingsplanen i arbetslagen och förmedlar
sammanställningar av t ex utvärderingar och innehåll till likabehandlingsgruppen.
All personal på skolan har skyldighet att se till att likabehandlingsplanen följs och pedagogerna har
ansvar för att likabehandlingsarbetet involverar eleverna.
Klassföreståndare/mentorer har ansvar för det förebyggande arbetet med att skapa trygghet i
klassen. Alla vuxna i skolan har ansvar för att skapa ett tryggt och öppet klimat i både lektionsarbetet
och i skolans rast- och fritidsmiljöer samt i matsalen.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913. Sida 10 (14)
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
2015-09-15
Eleverna får klassvis/fritidsavdelningsvis diskutera och vara med och formulera klassens främjande
åtgärder kring trygghet. Förslag på skolnivå bearbetas av elevrådet och förslag på klassnivå bearbetas
av klassens elever och mentorer/klasslärare.
Föräldrar får information på skolans hemsida och inbjuds att delta i likabehandlingsarbetet via den
lokala föräldrastyrelsen och föräldraforum.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913. Sida 11 (14)
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
2015-09-15
Åk F-1 har haft lära-känna-samtal i augusti med elev, förälder och lärare för att i ett tidigt skede
skapa en trygg relation. Det föll väl ut. Upplägget används även lå 2015/16.
Åk 2-9 har istället utvecklingssamtal i augusti med mentor, elev och vårdnadshavare. Tidiga samtal
föll väl ut men kan läggas ett par veckor senare så att skolan hinner komma igång ordentligt först.
Det är av största vikt att alla elever får ta del av det elevinflytande arbete som pågår på skolan.
De upplever inte alltid att de har inflytande men vår analys är att själva ordet inflytande behöver
förklaras bättre och exemplifieras för eleverna. Eleverna deltar i elevråd, matråd och har egna
elevskyddsombud. Dessa gick dock utbildning sent under våren så deras arbete hann inte riktigt
komma igång.
Skolan satsar även fortsatt på ökad matro och att stärka samarbetet med entreprenören Sodexo för
att få fler elever att äta lunch i matsalen. I åk F-3 har varje klass två pedagoger med sig i matsalen
under hela läsåret. Detta föll väl ut och fortsätter lå 2015/16.
I stora skolans matsal har vi satsat på att skapa en trivsammare atmosfär och en ansiktslyftning är
påbörjad med gröna växter och bättre ljusinsläpp. Vi hade också en namntävling i våras för att utse
ett namn på skolrestaurangen och Aspurangen vann. Detta firades vid en pampig invigning i maj
2015.
Vi har anställt en matvärd för att bidra till en trivsam, trygg och lugn atmosfär i Aspurangen. Det har
fallit mycket väl ut och fortsätter lå 2015/16.
I åk 4 har klasserna med sig en pedagog under hela läsåret och i åk 7 har klasserna med sig en
pedagog fram till höstlovet i stora matsalen. Det har bidragit till ett större lugn. Upplägget fortsätter.
Vi har även matråd F-9 vid minst ett tillfälle per termin där klassrepresentanter har med sig åsikter
och önskemål kring maten från klassråden.
För att öka matron ytterligare har vi ett väl förberett lunchschema för att se till att alla klasser äter på
”sin” tid för att behålla en trivsam miljö. Detta har inte alltid följts av alla de äldre eleverna som gått
in före sin lunchtid. Då har matvärden bidragit till ordningen upprätthållits. Vi avser därför att
fortsätta med det upplägget även lå 2015/16. Schemaläggaren startade dock inför lå 2015/16 med
att lägga ut lunchpassen ht 2015 vilket innebär en mycket bättre och tryggare matsituation.
Ett problem vi identifierade förra läsåret var att elever släckte lyset i omklädningsrum och duschrum
vilket skapade otrygghet och risk för att kränkningar sker. För att förhindra detta har nya
belysningsknappar som är automatiska installerats. Resultatet blev positivt och problemet finns inte
längre kvar.
Överlämningen mellan stadierna är viktig för att nödvändig information om tidigare
gruppsammansättningar och relationer mellan eleverna överförs mellan lärarbyten inom skolan.
Kunskap om historien gör att man bättre kan bevaka eventuella elevkonstellationer för att kunna
sätta in främjande åtgärder i tid. Klasskonferenser fortsätter även lå 2015/16.
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913. Sida 12 (14)
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
2015-09-15
Vi fortsätter även att utveckla vår samverkan genom att ha minst ett utvecklingssamtal gemensamt
skola och fritidshem med elev och vårdnadshavare och fortsätta med de gemensamma traditioner
som vi haft tidigare t.ex. café och soppkväll med vernissage eller redovisning av de olika temaarbeten
som varit under terminen.
Åk 4-9
Nytt för i år är att åk 4-9 inleder läsåret 2015/16 med tre dagar där gruppstärkande aktiviteter
dominerar. Lära-känna-varandra-övningar är viktiga för att öka tryggheten i gruppen och är en
främjande åtgärd.
Utvecklingssamtalen sker direkt i augusti för att mentor, elev och vårdnadshavare ska få träffas och
bekanta sig individuellt. Då kan man fånga upp eventuella oroliga elever för att särskilt kunna stötta
dem. Upplägget fortsätter 2015/16.
En bemannad skolcafeteria finns i skolans Ljushall där eleverna t.ex. kan låna pingisrack och spel.
Meningsfulla rastaktiviteter är viktigt även för de äldre barnen så att de främjar trygghet och ökar
trivseln.
Skolan drabbades av elevanlagda bränder under ht 2014 då vi valde att köpa in övervakningskameror
till korridorerna och trapphusen i stora delar av skolan (åk 4-9) under hösten 2014. Detta blev även
en främjande, trygghetsskapande åtgärd som gjorde att kränkningar och skadegörelse minskat
avsevärt i korridorerna. Effekten består lå 2015/16.
Åk 7-9
Elevrådet 7-9 anordnade i maj en allaktivitetsdag för att bidra till en bra stämning på skolan och
svetsa samman eleverna. Utvärderingen visade att eleverna var mycket nöjda med denna dag och vi
beslöt därför att upprepa den lå 2015/16. Kanske t o m utökas till 2 allaktivitetsdagar/läsår om
eleverna mäktar med att arrangera detta.
Elevrådet 7-9
För att implementera läroplanens uppdrag hos eleverna på skolan, inte minst inom kapitel 2 om
Normer och värden, beslöts under våren att elevrådets styrelse åk 7-9 skulle besöka Kebnekaise för
en teambuildingkonferens kring detta. Syfte: att eleverna fotograferar och filmar en visions- och
motivationsfilm samt gör en fotoutställning kring skolans värdeord: utmaningar, kreativitet,
tillsammans och med glädje. Resan gjordes tillsammans med samer och tornedalingar/kväner för att
lära sig mer om dessa minoritetskulturer. Kunskapsspridning och fortsatt arbete med detta sker
under lå 2015/16.
Jämställdhet vad gäller kön
Detta anser vi är ett prioriterat utvecklingsområde på Aspudden då vi kan upptäcka att konflikter
mellan elever anmärkningsvärt ofta handlar om feminism och/eller kön. Vårdnadshavare har också
efterlyst ett större fokus på dessa frågor. Vårt arbete med jämställdhet har kommit längst i de yngre
åren men det är viktigt att samtlig personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och
kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet
och aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integreras i verksamheten.
Vi fortsätter arbetet från föregående år med att utveckla vissa observationsområden;
resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv, analys till
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913. Sida 13 (14)
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
2015-09-15
orsaken av pojkars sämre lärutveckling i åk 7 och analys av orsaker till skillnader i meritvärden för
pojkar och flickor i åk 9.
Vi har alltså till läsåret 2015/16 valt fokusområdet GENUS. Vi kommer att sikta på att skaffa oss en
HBTQ-certifiering av skolan under läsåret. Under ämneskonferenserna görs en jämställdhetsanalys av
läromedel, av lärandemiljö och material. Normkritiska samtal om bemötande och förväntningar ska
vi göra i vår samplanering, samundervisning samt vid instructional rounds. Avkodade prov och rutiner
för rättning av NP finns.
Rasistiska åsikter
Vi kunde i skolvalet ht 2014 notera att SD fick många röster bland Aspuddens elever. Vi kunde också
höra rasistiska kommentarer bland elever i olika sammanhang. Skolan har sedan 15 år ett samarbete
och elevutbyte med Polen där eleverna bl a får besöka Auschwitz och lära sig mer om utvecklingen
som ledde fram till förintelsen.
Under läsåret 14/15 utvecklades detta arbete kring rasism till att även omfatta Sveriges egna
minoritetsfolk. Den 6 februari, på samernas nationaldag, hölls en gemensam temadag mot rasism på
skolan då bl a Expo föreläste.
Elevrådets resa till Kebnekaise i augusti 2015 syftar bl a till att göra en fotoutställning och film för
elever om utmaningar (rasism, terrorism, konflikter mm), kreativitet, tillsammans med glädje.
Kunskap om minoritetskulturerna och förtryck gentemot dessa förväntas öka inom hela skolan under
lå 2015/16.
Även ca 110 st elever i åk 5 kommer att göra en lägerskola till Jukkasjärvi under våren 2016 för att
studera samernas kultur och läsa mer om den rasbiologiska forskning som skett i Sverige mot samer,
tornedalingar/kväner och sverigefinnar. Föräldrarna stödjer detta projekt.
Likabehandlingsgrupp 2015/2016
Ulrika Forsström, rektor
Siw Yllman, bitr.rektor
Youssef Khadra, trygghetssamordnare likabehandlingsgruppen
Tobe Lundgren, medlingsteamet och trygghetssamordnare likabehandlingsgruppen
Annette Sjöblom, utredare likabehandlingsgruppen
Camilla Robertsson, skolkurator
Aspuddens skola. Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Tel 08-508 45 900, Fax 08-508 45 913. Sida 14 (14)
e-post: aspuddensskola@stockholm.se web: aspuddensskola.stockholm.se
2015-09-15