1. No category

PERSONALTIDNING FÖR LANDSTINGET I VÄRMLAND
NUMMER 4 | AUGUSTI 2015
Standardiserad utskrivningsprocess | Kvalitet och ekonomi måste stötta varandra
ECT ger snabb hjälp vid depression | Ta pulsen | Inköpsportalen
REDAKTION
Jens Magnusson
Redaktör
jens.magnusson@liv.se
Mattias Karlsson
Fotograf
mattias.karlsson@liv.se
Ulrika Svanberg
Skribent
ulrika.svanberg@liv.se
Júlia Megyeri
Grafisk formgivare
julia.megyeri@liv.se
Kristina Borgsten
Skribent
kristina.borgsten@liv.se
Petter Niljung
Skribent
petter@liv.se
Elisabet Petersson
Skribent
elisabeth.petersson@liv.se
David Kvicklund
Skribent
david.kvicklund@liv.se
Gunilla Peterson
Skribent
gunilla.peterson@liv.se
Intryck är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget
i Värmland. Tidningen kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig
utgivare: Tomas Philipp. Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad.
E-post: intryck@liv.se. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås.
Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se,
telefon: (054-6)1 42 91.
Manusstopp för nästa nummer: 28 september 2015.
Omslagsbilden: ?????????????????????????????????????????????????????????????
?????????, Foto: Jens Magnusson
ISSN-nummer: 2001-4899
Hör av dig! intryck@liv.se
I DETTA NUMMER
4
5 Delaktighet skapar trygghet och kvalitet
Efter ett års arbete med standardiserad utskrivningsprocess märks tydliga
förbättringar på Sjukhuset i Arvika. Genom att göra patienterna mer delaktiga har man skapat större trygghet och ökat vårdens kvalitet.
7 Vården måste sätta sig själv åt sidan
Vi måste fokusera på vad som är bra för patienten.
8
8 Enkel enkät tar pulsen på vården
10
Vi tycker att enkäterna är jättebra.
9 Smidigt med alla produkter på ett ställe
Folktandvården testade Inköpsportalen.
10 Kvalitet och ekonomi måste stötta varandra
12
För att landstinget ska klara budgetmålet för 2015 krävs att vi bara använder
de resurser som finns.
12 ECT ger snabb hjälp vid depression
Elbehandling, ECT, har genom åren varit en omstridd behandling.
– Vi får kämpa mot okunskap och fördomar men för vissa patienter är
behandlingen direkt livräddande, säger Maria, Martina och Pia som bildar
ECT-teamet i Karlstad.
2 intryck | nummer 4 | 2015
Rubrik
PS-text
14 Helen har hittat hem
En av de 700 sommarvikarierna.
15 Fullt upp i festivaltältet
14
Landstinget var med på Putte i Parken.
16 Selma utmanade landstingsdirektören
Selma på besök hos landstingsdirektören.
17 Medarbetarprofilen
Klinikchef och tandläkare som älskar ö-livet.
17
18 Bäst vårdkvalitet för sju miljarder
Landstingsdirektörens spalt.
18 Vad är ledningssystemet på Livlinan?
Tips och tricks.
20
19Anslagstavlan
Smått och gott.
20 Göra? Jag har semester!
Krönika av Inger Fritiofsson.
nummer 4 | 2015 | intryck 3
– Vi ska inte säga att det inte är jobbigt för
det blir bara fel. Men när det tar emot måste
vi komma ihåg varför vi gör det här, för vilka
och vilka resultat vi får. Och det måste få vara
okej att det är jobbigt ibland.
4 intryck | nummer 4 | 2015
Delaktighet
skapar trygghet
och kvalitet
Efter ett års arbete med standardiserad utskrivningsprocess märks tydliga förbättringar på Sjukhuset
i Arvika. Genom att göra patienterna mer delaktiga
har man skapat större trygghet och ökat vårdens
kvalitet.
Text: Jens Magnusson Bild: Mattias Karlsson
Förra hösten påbörjades implementeringen av
standardiserad utskrivningsprocess på akutmottagningen vid Sjukhuset i Arvika. Sedan årsskiftet har man arbetat för fullt med det nya arbetssättet.
– Nu börjar vi se resultaten, säger avdelningschefen Petra Svedberg.
Tydliga sådana.
– Framgångsfaktorn är att alla är delaktiga,
både vårdgivare och patienter.
Börjar med riskbedömning
Något förenklat går arbetssättet ut på att skapa en
klar bild av vårdkedjan redan när patienten kommer till sjukhuset. På akutmottagningen i Arvika
börjar allt med en riskbedömning. En patient som
får tre poäng eller mer bedöms ha behov av mer
vård av någon vårdgivare. Det kan röra sig om slutenvård eller vård vid vårdcentral, kommun eller
psykiatri. Parametrarna som styr bedömningen
skiljer sig något åt mellan yngre och äldre.
– När patienter läggs in tar avdelningen över
och vidtar åtgärder för att undvika ytterligare slutenvård efter det att patienten skrivits ut, förklarar
Petra Svedberg.
Minskad belastning
Patienter som inte läggs in följs upp löpande.
Sjuksköterskan Britt-Marie Johansson har ansvar
för att gå igenom alla besökslistor med patienter
som blivit inskrivna på akuten.
– Alla riskpatienter följer vi upp genom att
kontakta våra kolleger i länet, till exempel distriktssköterskor eller privata vårdcentraler. Sedan
tar de över och hör av sig till patienten, säger hon.
Besökslistorna visar också vilka patienter som
söker vård särskilt ofta. I många fall för saker som
inte hör hemma på en akutmottagning. 
nummer 4 | 2015 | intryck 5
 – Det kan röra sig om patienter med vissa
psykiska problem eller missbruk av olika slag.
Med en standardiserad utskrivningsprocess kan
vi säkra upp vården runt dessa människor och
erbjuda dem individuella vårdplaner. Det minskar belastningen på akuten samtidigt som patienten får vård på rätt ställe.
– Det som känns bäst för mig är att skyddsnätet blir allt mer finmaskigt för varje enskild patient. I dag är vi är många fler som kan stöta på
och vi ges möjlighet att agera mycket snabbare.
Det är ovärderligt och extremt tillfredsställande
för mig som sjuksköterska, säger Britt-Marie Johansson.
Tydlighet och uppföljning
På kort tid har arbetssättet lett till förbättringar
på akutmottagningen. Kommunikation, dialog
och delaktighet skapar trygghet.
Måste få gro fast
Patientenkäter och mätningar som Ta pulsen talar
sitt tydliga språk. Patienterna, som utan att veta
om det har blivit föremål för ett nytt arbetssätt,
är mer än nöjda. Delaktigheten nämns hela tiden
som något väldigt positivt.
– Jag har jobbat i över 30 år och vården har
i flera fall blivit både snabb och slarvig. Det är
så himla viktigt att man lyssnar på patienten och
svarar på de frågor man får och att det finns en
plan. Patienterna har ett behov av att förstå, säger
Britt-Marie Johansson.
Det är så himla viktigt
att man lyssnar på patienten
och svarar på de frågor man
har och att det finns en plan.
– Det har blivit mycket bättre vad gäller till exempel utskrivningsmeddelanden från både sjuksköterskor och läkare. När patienterna åker hem får
det med sig ett papper som beskriver exakt varför
de kom in, vad vi har gjort, hur vi kommer att ta
hand om dem framöver och vilka läkemedel de
ska ta, säger Petra Svedberg.
Dokumentationen kan patientens familj ta
hand om och den blir extra viktig för de som inte
kommer ihåg varför de behövde söka vård. Alla
patienter följs också upp genom att de rings upp
inom 72 timmar efter utskrivning.
– Patienten ska vara delaktig och få en plan
som berättar när saker ska ske. Självklart kan det
alltid hända något längs men när vi kan berätta
ungefär hur länge man behöver vårdas skapar vi
ett lugn. Eftersom vi gör samma sak med varje
patient skapar vi också trygghet för personalen,
och i slutänden en vård med högre kvalitet.
En annan effekt är att de onödiga besöken på
akutmottagningen har minskat.
Patienten ska vara delaktig och få en plan som berättar när saker ska ske.
På akuten fortsätter arbetet med att samordna insatser tillsammans med vårdgrannar. Britt-Marie
Johansson understryker att det gäller att gneta på
till dess att allt sitter i ryggmärgen.
– Vi ska låta arbetssättet gro fast riktigt. Detta
är inte bara är ett nytt moment utan en naturlig
del av vårt arbete. Och personalen gör verkligen
ett jättejobb för att det här ska bli så bra som möjligt, säger hon.
– Framför allt ska vi arbeta vidare med och
skapa den sömlösa vården genom att fortsätta se
saker ur patientens synvinkel. Det är faktiskt för
dem som vi gör det här, säger Petra Svedberg. 
Standardiserad utskrivningsprocess
•Standardiserad utskrivningsprocess är resultatet av flera projekt som pågått i närmare tio år.
•Sedan 2013 drivs projektet med en ny projektgrupp.
•Det första pilotprojektet inleddes på Sjukhuset i Arvika 2014.
•I februari 2015 togs beslut om införande i hela Landstinget i Värmland.
6 intryck | nummer 4 | 2015
Notiser
Bla bla bla ...
Vården måste sätta
sig själv åt sidan
M
edicinklinikens verksamhetschef Birgitta Evensson har
varit med förr när det gäller
arbete för att skapa bättre flyt
i vården. Hon vet vad som krävs för
att lyckas.
– Vi måste fokusera på vad som är
bra för patienten i stället för att bolla
problem mellan varandra.
Under hösten kommer samtliga
vårdavdelningar på medicinkliniken
vid Centralsjukhuset i Karlstad att
införa standardiserad utskrivningsprocess.
– Vi har personal som förflyttar
sig mellan de fyra avdelningarna och
därför är det klokt att arbetet pågår
på hela kliniken, säger Birgitta Evensson.
Vi måste fokusera
på vad som är bra för
patienten.
Avdelning 9 kommer att ha ett särskilt ansvar för rapporteringen av
förändringsarbetet. Det beror delvis
på grund av att avdelningen kommer
att arbeta tillsammans med Karlstads
kommun inom ramen för det som
kallas Trygg hemgång.
Måste förstå systemen
Kommunikation är en nyckelfråga,
enligt Birgitta Evensson. Hon tror att
kommunikationen som förs mellan
landstinget och kommunerna måste
bli bättre. Samtidigt ställer en stan-
dardiserad utskrivningsprocess större
krav på den interna kommunikationen.
– Vi måste också se till att alla förstår de system vi arbetar i, för det gör
inte alla i dagsläget, men framför allt
ska vi se till att de stödjer patientens
väg genom vården.
Att få bukt med administrationsbördan är en annan viktig faktor.
– Vi har infört så mycket dokumentation de senaste åren, och allt är
bra, det är inte det som är problemet,
men vi får ägna för mycket tid till
att skriva i journaler, säger Birgitta
Evensson.
Alla vinner på samarbete
Planeringen har pågått en tid och i
höst tar arbetet fart på allvar.
– Vi kommer att börja med en
rejäl kartläggning för att kunna
forma nya arbetssätt. De fyra medicinavdelningarna kommer att jobba
parallellt vilket gör att vi kan jämföra
skillnader.
Att förändra arbetssätt på en övergripande nivå är dock ingen enkel
process. Därför måste det få ta tid.
– Det här kommer att ta ett par år
och det ska inte gå snabbare. Sedan
är man tvungen att sätta sitt jag åt
sidan. Alla vinner på gott samarbete
och bra relationer till både kolleger
och till exempel kommunerna i det
här fallet. Det är en fråga om ödmjukhet och förståelse för andras
uppdrag och yrkesroller. 
nummer 4 | 2015 | intryck 7
Anders Eriksson är mycket nöjd med den digitala enkäten som används inom klinisk fysiologi.
Enkel enkät tar pulsen på vården
E
nkäten är enkel, har få frågor och
ger snabb återkoppling. Patienten
kan svara på frågorna och lämna
synpunkter direkt på en skärm vid
vårdbesöket eller hemma via webben.
Klinisk fysiologi är en av de verksamheter som deltar i projektet Ta pulsen på
vården.
Driftledare Anders Eriksson berättar
att det under två veckor i våras var 30
personer som svarade på enkätfrågorna
hos klinisk fysiologi.
– Medelbetyget var då 4,3 av 5 möjliga. Som mest har vi haft 4,9 och på
frågor om bemötande har vi haft medelbetyg 5, berättar Anders.
Många är nöjda
De flesta som svarar på enkäten är nöjda med undersökning och bemötande.
8 intryck | nummer 4 | 2015
Patienter som lämnar förslag på förbättringar och som anger kontaktuppgifter
blir alltid kontaktade av Anders eller av
verksamhetschefen.
– Vid varje arbetsplatsträff går vi igenom och visar resultaten. Det gör gott
för medarbetarna att se att så många patienter är nöjda, men vi vill gärna få fler
förslag på förbättringar, säger Anders.
Vi tycker att enkäterna är jättebra.
Sedan tidigare har klinisk fysiologi fått
synpunkter från patienter på de återkopplingskort som finns i väntrummen.
Anders berättar att korten ska finnas
kvar och att de är ett bra komplement
till de digitala enkäterna.
Ta pulsen på vården är ett innovationsprojekt som drivs av Experio Lab. Nordic
Medtest har hjälpt till med tester av systemlösningen.
Enkäten Ta pulsen innehåller fem frågor
som slumpas fram ur ett större antal frågor.
Tanken med enkäten är att patienten ska
kunna ge förslag på förbättringar i vården
direkt vid besöket via skärmen eller hemma
via webbplatsen tapulsen.nu. Där kan man
också se resultaten från alla verksamheter
som är med i projektet.
– Vi tycker att enkäterna är jättebra och
vi uppmanar våra patienter att svara på
frågorna innan de går härifrån eller när
de kommer hem. 
Text: Kristina Borgsten Bild: Jens Magnusson
INKÖPSPORTALEN
Smidigt med alla
produkter på ett ställe
F
olktandvården har använt Inköpsportalen sedan
december 2013. Och Annette Åhs, klinikadministratör på Folktandvården Haga i Karlstad, ger
tummen upp.
– Den enskilt största fördelen är att alla varor numera
finns på ett och samma ställe. Tidigare kunde det vara
ett himla bläddrande fram och tillbaka bland olika leverantörers produkter. Nu hittar jag allt, och kan enkelt
jämföra priser, via Inköpsportalen.
Folktandvården har relativt få leverantörer, men
artiklarna är väldigt många. Men det går att få en
snabböversikt, berättar Anette.
– Produkter jag beställer ofta, kanske varje vecka,
kan jag lägga till bland mina egna favoriter. Det sparar
förstås en hel del tid.
Att arbeta i portalen innebär att man måste tänka på
ett annat sätt än tidigare. Det är till exempel klokt att
inte beställa varor sent en fredag eftermiddag.
– För att en beställning ska skickas i väg till leverantören krävs att den blir godkänd och attesterad av
ansvarig person på kliniken först. Så det kan vara bra att
ha hyfsat god framförhållning, eller se till att personen
som ska godkänna din beställning faktiskt jobbar när
du behöver något med kort varsel.
Systemet innebär större säkerhet, men det behöver
inte innebära mer krångel för dig som ska beställa.
– Tidigare kunde det vara svårt att veta exakt på
vilket konto jag skulle lägga vissa beställningar. Nu sker
det automatiskt, enligt avtalet för produkten. Det känns
tryggt. 
Inköpsportalen
Inköpsportalen är ett e-handelsverktyg för beställning av materiel och
tjänster. Den som beställer behöver
inte gå in på olika leverantörers
webbshop för att beställa utan kan
lägga alla varor och tjänster i samma
varukorg i Inköpsportalen.
Det nya arbetssättet innebär att
beslutattestering sker innan beställningen går iväg till leverantören.
På så sätt säkerställs att kostnaden
hamnar på rätt kostnadsställe. Dessutom är samtliga artiklar förkonterade, vilket gör att verksamheten
inte behöver tänka på att kontera
på fakturan.
Idag finns inte alla landstingets leverantörer med i Inköpsportalen men
fler och fler läggs till.
De verksamheter som redan idag
använder Inköpsportalen är Folktandvården, allmänmedicin och
delar av division opererande. Under
hösten inför alla verksamheter inom
division opererande i Karlstad och
Arvika portalen. Även operation i
Torsby och hela division diagnostik
inför den. Övriga verksamheter inför
Inköpsportalen under 2016.
Läs mer om Inköpsportalen på Livlinan under Inkopsportalen.
Text: David Kvicklund Bild: Júlia Megyeri
nummer 4 | 2015 | intryck 9
Kvalitet och
måste stötta
För att landstinget ska klara budgetmålet för 2015
krävs att vi bara använder de resurser som finns.
Text: Petter Niljung illustration: Júlia Megyeri
– Samtidigt måste var och en bidra till att uppfylla de fyra kvalitetsmål som gäller för hälso- och
sjukvården, säger landstingsdirektör Gunilla Andersson.
Uppdraget till alla som arbetar i landstinget är
kort sagt att nå de fyra målen med de ekonomiska
ramar som gäller.
– Vi går mot kvalitetsstyrning med befintliga resurser. Det är en tuff utmaning, det är jag
väl medveten om, men det är genom att skapa en
bättre vård för patienterna som vi kommer nå de
fyra målen. Det leder också till en god ekonomi
och bättre arbetsmiljö.
Räknar du med att landstinget kommer att
klara budgetmålet 2015?
– Målet är alltid att ha budget i balans. I dag
ser vi att det finns svårigheter, men ekonomin
ska gå åt rätt håll, så att vi inte har underskott
vid årets slut. Kurvan för kostnadsökningar ska
knäckas.
10 intryck | nummer 4 | 2015
Vad händer i landstinget om vi inte klarar av
att hålla budgeten 2015?
– Då kommer vi att ha ett ännu svårare 2016,
för vi måste betala tillbaka det som vi inte klarar
i år. Underskott ska alltid återställas enligt kommunallagen som gäller för landstinget.
Inga signaler om mer pengar
Landstinget ska i normala fall ha ett överskott på
två procent av den totala budgeten för att klara
oförutsedda utgifter som skulle kunna uppstå vid
till exempel en naturkatastrof, en epidemi eller en
brand som gör att en stor fastighet blir oanvändbar.
– Kravet om två procents överskott har landstingsfullmäktige fattat beslut om att frångå, men
kravet att hålla budgeten gäller.
Hur vet du att det inte kommer mer pengar i
form av en höjning av landstingsskatten?
– Det finns inga signaler om att det kommer
h ek nomi
a varandra
Hälso- och sjukvården fyra mål
•Noll vårdskador
•Bäst vårdkvalitet
•Vård utan köer
•Respektfulla möten
mer pengar. Vi ska använda de resurser vi redan
har för att skapa bättre vård för patienterna genom överenskommelser mellan verksamheter och
med länets kommuner.
Vi går mot kvalitetsstyrning med befintliga resurser.
Samtidigt kommer landstinget att jobba mer aktivt med vad vården ska innehålla och hur den
ska utföras.
– Det sker i uppdraget med att ta fram en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården, som vi
har från landstingsstyrelsen. En utvecklingsplan
som också kommer kräva politiska beslut för att
kunna genomföras. 
nummer 4 | 2015 | intryck 11
ECT ger snabb
vid depression
Elbehandling, ECT, har genom åren varit en omstridd behandling.
– Vi får kämpa mot okunskap och fördomar men för vissa patienter
är behandlingen direkt livräddande, säger Maria, Martina och Pia
som bildar ECT-teamet i Karlstad.
TEXT och bild: Elisabet Petersson
Förra året gjordes 1 054 behandlingar med ECT,
elbehandlingar, i Värmland. Därav 566 i Karlstad
och 488 i Arvika.
Ansvaret för elbehandlingar i Karlstad har nyligen flyttats från psykiatriska öppenvården till
allmänpsykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna Maria Ahlin och Martina Arvidsson, och skötaren Pia Room har jobbat med elbehandlingar
sedan december 2014.
– Det finns behov av ökade kunskaper och
ökad förståelse kring elbehandlingen och dess rutiner. Det vill vi gärna arbeta för, säger de.
Skonsammare behandling
Var fjärde svensk får någon gång någon form av
psykisk ohälsa och antalet sjukskrivningar för
psykisk ohälsa har ökat för varje år de senaste tre
åren.
Trots det tycker ECT-teamet att de ofta möter
fördomar – inte bara mot sina patienter utan också mot den behandling som de ger – en behandling som många gånger är livräddande.
ECT är förkortningen för electroconvulsive
therapy och innebär att man med hjälp av elektrisk ström utlöser ett kontrollerat krampanfall.
12 intryck | nummer 4 | 2015
I mitten av 1950-talet gjordes behandlingen på
mentalsjukhusens avdelningar utan narkos och
muskelavslappnande medel och kramperna kunde bli mycket kraftiga. Sedan dess har det hänt
mycket och behandlingen är betydligt mer skonsam än den var förr.
Det finns behov av ökade
kunskaper och ökad förståelse
kring elbehandlingen.
Idag ges behandlingen på operationsavdelning.
Patienten får syrgas, blir sövd och får muskelavslappnande medel. Under behandlingen kontrolleras patientens blodtryck, puls och syrgashalt i
blodet och kramperna registreras via EEG.
– Patienten får en kontrollerad kramp som
varar några sekunder. Hela behandlingen tar en
kvart och efteråt får patienten vara på uppvakningsavdelning en stund innan personen får gå
hem.
Patienter från somatiska avdelningar
De allra flesta som får elbehandling är patienter
b hjälp
Under ECT-behandlingen
är patienten sövd och
får muskelavslappnande
medel. (Bilden är arrangerad.)
Komihåg för remitterande läkare
ECT-remisser och andra dokument som ligger till grund
för ECT och narkosbedömning måste skrivas ut och
skickas med internpost till teamet. Det är viktigt att följa mallen och fylla i alla uppgifter. Är man osäker på något kan man ringa teamet. Det är ECT-teamet som har
ansvaret för behandlingen och ser till att en komplett
remiss skickas till narkosavdelningen.
Remitterande läkare ansvarar för patienten och uppföljningen efter behandlingen. ECT-teamet ansvarar
endast för elbehandlingen och remittenten fortsätter
att ansvara för vidare åtgärder.
Läs mer om elbehandling på 1177.se
inom psykiatrin. De har ofta någon form av svår
depression, ibland med psykotiska inslag, ibland
med hög självmordsrisk.
Behandlingen kan ges akut om det behövs
snabb effekt. Den kan också ges planerad i en serie behandlingar. Den ges då ofta som alternativ
om inte läkemedel hjälper, om man fått många
biverkningar av sin medicin eller om man är äldre
och därmed mer känslig för läkemedelsbiverkningar.
– Men vi har inte bara patienter från psykiatrin, ibland behandlar vi patienter som är inlagda
på somatiska avdelningar.
Det kan till exempel vara fall där patienten är katatonisk, det vill säga har kommit in i
ett livshotande tillstånd då han eller hon varken
äter, dricker eller kommunicerar och har förhöjd
temperatur, puls och blodtryck. Det kan också
vara en person med svår förlossningsdepression
eller amningspsykos. I dessa fall ger elbehandling
snabbt effekt.
Minnesstörningar
Ungefär 90 procent av de elbehandlingar som
görs i Sverige görs på patienter med depression.
– En depression kan vara livshotande. Den kan också leda till både tillfälliga och bestående minnesstörningar och göra att patienten helt saknar
minnen från en viss tid under sjukdomsperioden.
Även elbehandlingen kan ge minnesstörningar. En tredjedel av alla patienter som får elbehandling får kortvariga minnesstörningar men det finns
fall med långvariga minnesstörningar. Eftersom man kan få minnesstörningar även av en depression kan det vara svårt att veta om störningen beror
på behandlingen eller sjukdomen.
– Därför frågar vi alltid patienten om minnet både före och efter behandlingen. Det är bra om en närstående kan vara med vid samtalet för ibland
uppmärksammar inte personen själv att den har svårt att minnas men närstående märker det.
De flesta blir bättre
Ungefär 80 procent av patienterna som får elbehandling upplever en klar
förbättring. Av de övriga blir de flesta något bättre. Forskning visar också att
elbehandling minskar risken för återfall vid svår depression.
Det är inte helt klarlagt varför elbehandling ger effekt. Vid depression
är balansen mellan vissa signalsubstanser och de receptorer som överför signalsubstanserna förändrad. Det finns forskning som visar att elbehandling
återställer balansen. 
nummer 4 | 2015 | intryck 13
I sommar har cirka
700
personer haft sommarvikariat inom Landstinget i Värmland.
Helen har
hittat hem
E
fter många år på annat håll har Helen Bodin hittat tillbaka
till sjukvården. I sommar är hon en av landstingets cirka
700 vikarier.
– Jag tycker om att arbeta med och möta människor. Hade
jag vetat att just det här jobbet är så roligt hade jag förmodligen valt
denna bana tidigare.
Helen Bodin vikarierar inom psykiatrin som skötare på avdelning 42.
– Hit kommer patienter med psykossjukdom. Mitt jobb är att
finnas bland patienterna och se till att de får hjälp och omvårdnad.
Vad jag gör beror på vilken vårdgrad patienten har, säger hon.
Det är inte första gången Helen Bodin arbetar inom landstinget.
– Jag är vårdadministratör i botten och jobbade inom kirurgin
för många år sedan. Men jag kände ganska snabbt att jag ville arbeta
mer handgripligt med människor.
Började studera
I stället för att fortsätta arbeta inom sjukvården hamnade Helen
Bodin i butiksbranschen. Där blev hon kvar i femton år innan hon
bytte jobb på nytt och började arbeta inom kommunen och socialpsykiatrin.
– Jag jobbade med personer som levde med olika typer av missbruksproblem, men längtade tillbaka till sjukvården. Därför bestämde jag mig för att studera.
Hon började läsa till undersköterska vid sidan av sitt arbete.
– Jag blev färdig i februari och har vikarierat på avdelningen sedan i vår. Det är ett väldigt intressant yrke eftersom man hela tiden
möter människor med olika bakgrunder. Sedan är det något annat
än att arbeta ute på ”fältet” som man ofta gör inom det kommunala.
Här kan man ha mer fokus på patienten.
Vill stanna kvar
Till hösten ska Helen Bodin fortsätta vikariera på några av de andra
avdelningarna inom psykiatrin.
– Sedan hoppas jag förstås på att det finns möjlighet att få jobba
kvar. Det känns som att jag har hittat hem igen. 
Text och bild: Jens Magnusson
14 intryck | nummer 4 | 2015
Bildtext
Fullt upp i
festivaltältet
des i lan dser ar mban d pärla
Hundratals met
dagar.
r fes tivale ns tr e
tin gets tält un de
frågor
för at t svara på
Många stann ade
t.
ize
qu
gs
i lan ds tin
tivitet i tältet
Det var febril ak
fes tivaldagar.
un der samt liga
nd an nat ut
rls son delade bla
Marion Dr ews Ka
as te shot .
fes tivale ns frä sch
sk at
nde inte ha ön
S arra ngörer ku
av
a
ag
pl
PUTTE I PA RK EN
up
s
året
inra mning för
e sol och
sig en bättre
valen. Stråla nd
ti
es
sf
ad
st
ra
kord
re
den populä
ik
bl
pu
ledde till ny tt
högsom marvär me
om i fjol
ks
li
h
Oc
.
re
00 besöka
.
och dryg t 75 0
ts festivaltält
ck i la nd stinge
ry
gt
hö
t
de
r
va
t
na
an
de bland
are på plats ha
– Våra medarb et
e pärla sitt
ll
vi
m
so
re
ka
besö
fullt upp med
onalen från
rs
pe
d
h prata me
en
eget ar mband oc
och Första linj
om spsykiatrin
Christine
barn- och ungd
t
en
st
si
as
ns
mmunik atio
unga, säger ko
eringen.
svarat för plan
an
m
so
n
ma
et
Wr
sare från ungdom
också medarb et
lra
nt
Ce
I tältet fa nns
på
n
ge
in
och hudm ottagn
rverade
se
mottag ningarna
en
rd
vå
nd
ta
rlstad. Folk
form
sjuk huset i Ka
chaste shot i
stivalens fräs
fe
t
ig
nl
va
so m
av mu nskölj.
rde ut
nstr uktörer lä
– Och våra HLR-i
rn och vu xna.
ba
de
ing till bå
hjärt-lungräddn
Jens Magnusson
Text och bild:
nummer 4 | 2015 | intryck 15
VI FRÅGADE: Hur skakar du av dig semesterkoman?
Jörgen Byh
HR-strateg, HR-staben, Torsby
Syskonen Greta och Selma Stjärnhem och deras kusin Ella
Persson fick inte bara en pratstund med landstingsdirektör
Gunilla Andersson, utan också träffa hennes får och resten
av djuren på gården.
– Eftersom jag har jobbat varannan vecka under hela sommaren har jag aldrig hamnat
i någon semesterkoma. Men
det är egentligen bara att
hoppa upp i sadeln och rida
vidare mot en ljus horisont.
Anders Lingwall
Rehabassistent på fysioterapimottagningen, Sjukhuset Arvika
– Jag börjar första jobbveckan med
att ta en tupplur i cirka 15 minuter
varje lunch. Då blir det ingen chock
för kroppen efter en skön semester.
Sen kan man ta kortare och kortare
tupplurer, jag försöker ta en liten
varje lunch.
Selma utmanade
landstingsdirektören
I
dén som Selma, hennes syster Greta Stjärnhem och kusin Ella
Persson har, är att utmana oss alla att göra bra saker för de
äldre.
– Vi ska fixa ett stort kalas på ett äldreboende med fika och
bingo. Vi bakar och säljer det vi gör och får på så sätt pengar till
kalaset, berättade Selma som är grundare av Selmas utmaning.
– Vi utmanar dig, vad kommer du att göra för de äldre? Det var
frågan till landstingsdirektör Gunilla Andersson när de besökte
henne hemma på gården, eftersom hon precis börjat sin semester.
Något som piggar upp
Landstingsdirektören berättade att de som läggs in på sjukhusen
i dag är så sjuka att det kan vara svårt att hitta på saker.
– Det som är viktigt för mig är att våra möten blir bra, att vi
som jobbar inom vården visar respekt för patienter och anhöriga.
– Men då många äldre går på återkommande besök på vårdcentralen blir min utmaning att göra något bra med väntrummen,
något som piggar upp när man sitter där och väntar. Jag behöver er
hjälp, kanske fina bilder och texter kan vara något som gläder,
sa Gunilla Andersson.
Inbjudan till pensionärsrådet
Gunilla Andersson bjöd också in Selma, Greta och Ella till landstingets pensionärsråd, som representerar de äldre, i början av hösten.
– Då kan vi tillsammans diskutera med dem vad vi skulle kunna göra för att pigga upp äldre människor som besöker vården. 
Text och bild:Gunilla Peterson
16 intryck | nummer 4 | 2015
Patrik Jarestam
Klinikchef och tandläkare,
Folktandvården Hagfors
– Jag brukar försöka börja
arbetet lugnt och metodiskt,
i den mån det går. Det är
annars lätt att inleda med att
stressa direkt. Jag tycker det
går att likna med ett träningspass. Där inleder du alltid med
en uppvärmning för att inte
dra på dig skador under själva
träningen. Så är det på jobbet
också. Att börja skynda och
stressa med en gång efter
semestern ökar risken för att
bli utarbetad senare under
hösten. Så det försöker jag att
undvika.
Text: Ulrika Svanberg
Claes Jansson
och Jane Carlsson
Servicemedarbetare, Restaurang
Treklövern, Landstingshuset
– Det är bara att ta sig i kragen och
väl på plats på jobbet så är det
bara att köra på. De härliga och
varma kvällarna nu gör att man
kan njuta ytterligare av sommaren,
säger Claes.
– Jag har aktivt börjat motionera
och vilken skillnad det blir! Effekten
håller i sig till nästa dag och jag
känner mig piggare, säger Jane.
medarbe tarprofilen
Linda Back
Klinikchef och tandläkare på Folktandvården Norrstrand i Karlstad
som varje sommar tar båten över
sundet för att leva ö-livet i den
finländska skärgården.
Vad är det bästa med livet på sjön?
– Det är en frihetskänsla. Bara att kunna ta en lunch
i Vaxholm, eller lägga till vid en vacker kobbe i
Ålands skärgård, är verkligen en ren njutning. För
mig är det är en livsstil sedan barnsben eftersom
Vasas skärgård mer eller mindre var vårt vardagsrum. Och det har följt med sedan dess. Nu för tiden
åker jag, min sambo Peter och barnen till vårt
hus på Djupö i Skärgårdshavet så snart vi har lite
ledigt. När vi flyttade till Värmland 2010 fastnade
vi för Hammarö så ö-livet verkar passa oss rätt bra
(skratt).
Vad är det med ölivet som lockar?
– Det är härligt primitivt och obekvämt. Hemma på
Hammarö finns visserligen bekvämligheter men
det är rätt skönt att ha sex sjömil till närmsta affär
också. Att leva självförsörjande och äta sina egna
grönsaker och fiska upp kvällens middag är rätt
speciellt. På Djupö kan jag dessutom gå runt med
fiskfjäll i ansiktet utan att någon bryr sig. Barnen
tycker faktiskt också att det är skönt och avstressande att vara utan mobiltelefon, dator och teve.
Finns det några likheter med att styra en båt
över öppet hav och en tandvårdsklinik?
– Både när jag jobbar som tandläkare och när jag
styr en båt måste jag vara beredd på att oväntade
situationer uppstår. Och det är en tjusning. Åska
och hård vind på öppet hav måste jag fixa hur
obehagligt det än är. Även som tandläkare och
klinikchef måste jag kunna lösa svåra situationer
och klara av andra jobbiga utmaningar. Men det är
också det som gör jobbet så kul.
Text och bild: David Kvicklund
nummer 4 | 2015 | intryck 17
Livlinan
LANDSTINGSDIREKTÖRENS SPALT
Bäst vårdkvalitet för sju miljarder
Ingen har nog undgått att landstingets ekonomi har varit
i fokus den senaste tiden. Så jag tänkte denna gång börja
med en summa pengar.
7 396 000 000 kronor. Detta är den summa som vi i
landstinget har till hands under året för att dygnet runt
kunna utföra vårt uppdrag. Dryga sju miljarder kan verka
som en oändligt stor summa. Samtidigt vet vi att vårt
uppdrag är stort och förutom hälso- och sjukvård samt
tandvård har vi ett betydande bidrag till kollektivtrafiken,
kulturen och den regionala utvecklingen i Värmland.
Inom alla dessa områden kommer vårt uppdrag att växa i
och med ökande krav och högre förväntningar.
Det är många idag som kommer få glädjen att leva ett
långt liv. År 2030 förväntas vi ha cirka 45 procent fler invånare över 80 år jämfört med idag. Men med det kommer
också att vi har ett större behov av vård än vad tidigare
generationer haft, samtidigt som vi inte kommer att ha
mer pengar att röra oss med. Vi måste ge mer vård för
mindre pengar helt enkelt. Denna svårlösta ekvation måste vi förhålla oss till. Just nu ser vi dessutom en utveckling
där landstingets kostnader stiger oroväckande mycket,
vilket försvårar planeringen för framtiden.
För att ”knäcka kurvan” handlar det mycket om förändrade arbetssätt. För vi vet att det går att arbeta annorlunda för att minska onödiga kostnader och samtidigt kunna
erbjuda en vård med än högre kvalitet än vad vi ger idag.
Standardisering är ett sätt att arbeta för att förbättra kvalitén och samtidigt hålla koll på ekonomin. Vi har många
goda exempel i landstinget på hur vi genom standardisering kan minska kvalitetsbristkostnaderna och säkerställa
så att vi ägnar vår tid och våra resurser på rätt saker.
Mänskligt beteende kan dock aldrig standardiseras.
En vänlig blick, en varm hand på en axel eller några tröstande ord går inte att planlägga eller rationalisera. På
samma sätt kommer tekniken aldrig kunna ersätta empati
och omtanke. Men genom att vi kan standardisera och effektivisera våra processer och arbetssätt kommer vi kunna
frigöra mer tid åt det ovärderliga mänskliga mötet med
patienten. Med medmänskliga insatser och sju miljarder
ska vi ge värmlänningarna bästa möjliga vårdkvalitet.
18 intryck | nummer 4 | 2015
Vad är ledningssystemet på Livlinan?
Ledningssystemet hittar du i toppmenyfliken Verksamheter på intranätet Livlinan. Det är här
hela organisationens arbetssätt sammanfattas, struktureras och synliggörs på olika nivåer.
Varför har vi ett ledningssystem?
Alla vårdgivare som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska enligt krav från Socialstyrelsen
ha ett övergripande ledningssystem. Det vill säga ett system som fastställer principer för hur
verksamheterna i hälso- och sjukvården ska styras och ledas och för att säkerställa kvalité och
patientsäkerhet.
Det ska vara ett verktyg för att:
• sy ihop organisationen
• synliggöra vårt sätt att arbeta
• se sin del i helheten
• skapa ordning och reda
• undvika dubbelarbete
• stödja vårt arbete med ständiga förbättringar
Innehåll och ansvar
Varje chef ansvarar för att forma arbetssättet utifrån rubrikerna i det egna ledningssystemet.
Principen för ledningssystem handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen,
finns det ett arbetssätt på nivån över, till exempel på divisionsnivå, ska detta återanvändas på
verksamhetsnivå (om inga lokala avvikelser behövs).
Vi ska hela tiden sträva efter att hitta gemensamma och standardiserade arbetssätt där det
går. Ledningssystemet ska bidra till att vi uppnår de övergripande målen inom hälso- och
sjukvården.
Vad ska ligga var?
Allt innehåll ska struktureras enligt de fem rubrikerna för ledningssystemet:
Planera. Hur planerar vi att arbeta det kommande året? Exempel på innehåll kan vara verksamhetsplan, uppdragsbeskrivningar, organisationsskiss och mål och värdegrund.
Få stöd. Vad finns det för stöd för den enskilda medarbetaren och verksamheten för att kunna utföra det dagliga arbetet på bästa sätt? Exempel på innehåll kan vara HR-frågor, IT-stöd,
krisberedskap, friskvårdsaktiviteter och praktiktjänstgöring (verksamhetsförlagd utbildning).
Utföra. Vad gör vi och hur gör vi det? Exempel på innehåll kan vara styrande dokument och
processer.
Följa upp. Hur gör vi för att följa upp det arbete vi utför? Exempel på innehåll kan vara enkäter, rapporter, statistik och öppna jämförelser.
Förbättra. Hur gör vi för att förbättra arbetssätt som inte fungerar? Exempel på innehåll kan
vara förbättringsarbeten, avvikelsehantering och kvalitetsregister.
Webbsidorna ska kunna användas som ett introduktionsverktyg för en nyanställd medarbetare som ska lära sig hur verksamheten fungerar.
ANSL AGSTAVL AN
Konsthall Spisrummet, Centralsjukhuset
Landstinget och Prideveckan
I konsthallen på Centralsjukhuset i Karlstad visas under
september månad utvalda verk ur landstingets konstsamling. Konstnärsparet Karin och Marc Broos har fått i
uppdrag att välja och forma en utställning.
Unga homo-, bi- och transexuella personer utsätt oftare för trakasserier än vad unga heterosexuella gör. Det är en av anledningarna till att
landstinget uppmärksammar Prideveckan.
Besök www.liv.se/konst för mer information om utställningen.
Prideveckan i Värmland arrangeras 7–12 september av föreningen
Värmland Pride, med en parad lördagen den 12 september i Karlstad.
Hjärngympa
Vid pressläggningen av Intryck var det ännu inte helt klart hur landstingets ska uppmärksamma Prideveckan. Bestämt är att det blir föreläsningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Medarbetare inbjuds att lyssna
till Agneta Tynander som leder projektet Normkritik. Hon föreläser om
bemötande, attityder och om hur vi kan prata om de normer som finns
runt oss.
Bra för avkoppling
och mot hjärnstress.
Titta lite extra på intranätet Livlinan i slutet på augusti så får du mer information om Prideveckan, paraden och landstingets föreläsningar.
Sudokun är medelsvår.
Ny tidning till värmlänningarna dimper snart ner i brevlådan
Har du en fråga?
Vem vill du se i Medarbetarprofilen? Eller vill du tipsa något?
intryck@liv.se
Nästa nummer kommer i oktober!
Under första veckan i september delas tidningen 1177
Vårdguiden ut till de värmländska hushållen. Den
är en del i landstingets satsning för att ge invånarna
bättre information om vård och hälsa, om patientens
rättigheter samt hjälp att hitta rätt i vården. Innehållet
i tidningen ska guida, hänvisa och inspirera läsarna.
Tidningen räknas som samhällsinformation och
erbjuds även som e-tidning via 1177.se. Den görs i
samarbete med Stockholms läns landsting, där den
funnits sedan år 2002.
Läsarbilden
… och mejla din bästa bild
till intryck@liv.se
Öppen trädgård 19 juli
Det var cirka 300 personer som besökte och njöt av Eva och Åke Rundqvists trädgård på Värmlandsnäs. Efter att ha druckit en
god kopp kaffe på grilldäcket bakom denna mur gick man sen vidare till växthuset och det nybyggda orangeriet.
Bilderna har Eva Rundqvist, projektledare, mejlat till redaktionen. Hon jobbar på hälso- och sjukvårdsstaben.
Vill du också dela med dig av dina bilder, mejla då till intryck@liv.se.
Har du förevigat vacker
natur, eller en dråplig
händelse? Har du besökt en spännande
plats?
Skicka in din bästa bild
till oss. Bilder som publiceras belönas med
fin present.
nummer 4 | 2015 | intryck 19
fsson
r it io
f
r
e
ing
rmatör
Vårdinfo orgarstödsedb
- och m
Patient enheten
Göra? Jag har semester!
När detta går i tryck, har de flesta haft sin sommarsemester. I skrivande stund är det jag som
räknar ner. 3, 2, 1 dagar… Kanske är det fler än
jag, som sista arbetsdagen före semestern
känner att jag inte skulle klara av att jobba ens
fem minuter extra. Dessa ögonblick strax före,
förväntningarna, är lika viktiga och sköna
som den väntande njutningen i sig. En efterlängtad semester, skolavslutningen när
hela sommarlovet fortfarande är kvar, väntan på
jultomten, när man sover räv på födelsedagen innan man fått
presenterna, en stundande fest eller, som i Nalle Puhs fall, att inom kort
öppna en honungsburk.
PS
Semestern, är riktigt värdefull bara för den som har ett arbete. Jag
har funderat lite kring paradoxen om semestern som stressfaktor och
statusmarkör.
Jag är inte den första att reflektera över detta, inte den sista heller. Däremot är det ganska längesedan som jag kapitulerade inför en del måsten, konkreta eller outtalade, som människor i vår kultur utsätts för. Jag
insåg någon gång vid millennieskiftet, att det faktiskt inte står i lagen
att barn måste delta i en eller flera aktiviteter varje dag efter en tuff
skoldag. Beslutet att inte stressa omkring med aktiviteter accepterades
raskt, och förmodligen med lättnad, av båda sönerna som befann sig i
prepuberteten.
Nästa fenomen som jag aktivt började reflektera över, var semestern.
Alla råkar vi ut för frågan ”Vad ska du göra på semestern?” respektive
”Vad har du gjort på semestern?”. När övergick vår lagstadgade semester ifrån att vara en nödvändig vila och rekreation till att bli ännu en
arena för prestation? När blev semestern ett stressmoment? Jag kan
inte datera det.
En normal medelklassemester kan ju numera tyckas bestå av lika delar segling, fjällvandring, sommartorp, golf, camping med husbil eller
husvagn, fester med vänner respektive hela släkten, grill, rosévin, samt
nån utlandsresa förstås. Alltihop. I slutet av sommaren ska varenda
sann kristen dessutom plocka svamp och bär, sylta och safta. Riktigt
tydliga har dessa outtalade krav och förväntningar blivit i och med de
sociala mediernas intrång i våra liv.
Obs: Inget av ovanstående är fel! Men vill jag även leverera
lite nedanstående, som inte heller ska behöva vara fel.
Sedan drygt tio år tillbaka har min sommarsemester bestått
i att, vid tjänligt väder, sitta på balkongen, altanen eller
utomhus och läsa böcker. Dag efter dag. I ärlighetens
namn slinker det ner någon slurk öl då och då. Och nån
grillad köttbit, förstås. Inaktivt, passivt och alldeles
underbart. Ingenting som imponerar på Facebook.
Till råga på allt läser jag deckare, helst norska, med
mycket mord och perversioner. Verklighetsflykt
rätt och slätt. Jag har en teori om att alla krav på
motion, nyttig mat och hälsosamt leverne kan skapa en ångest hos
människan som är nog så skadlig för hälsan som de ovanor man har.
Mitt budskap är alltså, att det borde vara helt okej att inte ha kalendern full av semesterplaner. Okej att bara logga ut och ta ledigt.
Okej att inte tänka på semestern som ett beting som ska redovisas för
arbetskamraterna när man kommer tillbaka. Okej att vara förnöjsam
med det lilla. Okej att inte vara så trendkänslig. Okej att värja sig för additionsstressen. Okej att logga ut på riktigt. Inte bara från jobbet utan
från inbillade krav när vi äntligen går på semester.
Några av mitt livs bästa visdomar har jag fått av barnen. Den här är
den bästa. Inför ett sportlov när sönerna var i 15-årsåldern, frågade jag
dem: Vad ska ni göra på lovet? Svaret kom snabbt, kort och koncist:
– Göra??? Mamma, vi har lov!
Själv tänker jag lägga hjärnan på hatthyllan i kapprum E2 i Landstingshuset den 3 juli och inte hämta den förrän någon gång på förmiddagen
måndagen den 3 augusti.
Jag hoppas att även du har haft en riktigt vilsam semester!
PS till PS:et: Okej då, jag erkänner. Lite planer har jag väl. Men de är mina egna,
inte för att imponera på jobbarkompisarna. Städa förrådet. Vitmåla en massa
mörkbruna fönsterkarmar. Hälsa på ene sonen i Malmö. Hälsa på gamla föräldrar som bor kvar i det vykort som heter Lekvattnet i Torsby kommun. Äta motti
(nävgröt) och fläsk på finngården Karmen Kynna. Gå på begravning. Kanske träffa en gammal bonusson i Örebro. Hjälpa min bror att flytta. Lösa korsord. Sticka
en tröja. Prata med humlorna. Jag vet redan nu att inte ens hälften kommer att
bli av. För jag läser en bok till. Och en till. DS