Skolplanschens kvinnor och män
1 2 Rapport nr: 2013ht00669 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp. Skolplanschens kvinnor och män En kvantitativ bildanalys av 26 skolplanscher Therese Wigerdal Erneryd 2013 Handledare: Sara Backman Prytz Examinator: Julia Nordblad 1 Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa. Metoden som brukades var kvantitativ bildanalys. Den kvantitativa metoden användes för att räkna och inordna resultaten av frekvensen av de valda kategorierna. Bildanalysen grundades i Gripsruds semiotiska teori som utgör ett analysverktyg för att kunna bryta ned och tolka bilder. De 26 skolplanscher som analyserades ingick i kategorierna yrkes-‐ och hantverksplanscher. De producerades från omkring 1900 fram till 1952 i Sverige och Tyskland och ingick i den svenska folkskolans undervisning. Samtliga skolplanscher hämtades ur Kungliga bibliotekets samling i Stockholm. Resultatet av studien visar på skolplanschen som en normskapande artefakt och på en överrepresentation av män samt en dikotomi, ett fysiskt isärhållande av männen och kvinnorna sett till platser. Mannen illustreras till störst del som aktiv och utför många olika sysselsättningar utanför hemmet och kvinnan illustreras främst som icke aktiv och utför till störst del sysselsättningar knutna till hemmets domän. 2 Nyckelord Utbildningshistoria, skolplansch, kvantitativ bildanalys, genus. 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ....................................................................................................................................... 2 NYCKELORD ...................................................................................................................................................... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................................... 4 1. INLEDNING ................................................................................................................................................ 6 2. BAKGRUND ............................................................................................................................................... 7 2.1 FOLKSKOLAN ................................................................................................................................................................ 7 2.2 GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET UNDER FOLKSKOLANS TID ....................................................................................... 8 2.3 SKOLPLANSCHEN ......................................................................................................................................................... 8 3. TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................... 11 3.1 SKOLPLANSCHENS SYFTE ........................................................................................................................................ 11 3.2 SKOLPLANSCHEN SOM NORMSKAPANDE ARTEFAKT .......................................................................................... 12 4. TEORETISKT PERSPEKTIV-‐ GENUS ................................................................................................... 14 5. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................... 16 6. METOD OCH MATERIAL ........................................................................................................................ 17 6.1 MATERIAL OCH URVAL ............................................................................................................................................. 17 6.2 METOD ........................................................................................................................................................................ 19 6.2.1 Antal kvinnor och män ................................................................................................................................... 21 6.2.2 Aktiv eller icke aktiv ........................................................................................................................................ 21 6.2.3 Sysselsättningar ................................................................................................................................................ 22 7. RESULTAT OCH ANALYS ....................................................................................................................... 23 7.1 ANTAL KVINNOR, MÄN OCH ODEFINIERBARA ...................................................................................................... 23 7.1.1 Analys: Hur frekvent illustreras kvinnor och män i skolplanscherna? ..................................... 24 7.2 AKTIVA OCH ICKE AKTIVA ....................................................................................................................................... 25 7.2.1 Aktiva ..................................................................................................................................................................... 25 7.2.2 Icke aktiva ........................................................................................................................................................... 25 7.2.3 Antal och andel män av män ....................................................................................................................... 26 7.2.4 Antal och andel kvinnor av kvinnor ......................................................................................................... 27 7.2.5 Antal och andel odefinierbara av odefinierbara ................................................................................ 27 7.2.6 Analys: Illustreras kvinnor och män som aktiva eller icke aktiva i skolplanschernas sysselsättningar? .......................................................................................................................................................... 28 4 7.3 SYSSELSÄTTNINGAR ................................................................................................................................................. 30 7.3.2 Sysselsättningar utförda av uteslutande könsgrupper .................................................................... 31 7.3.3 Analys: Vilka sysselsättningar förknippas kvinnor respektive män med? ............................... 31 9. DISKUSSION .............................................................................................................................................. 34 9.1 SKOLPLANSCHEN OCH GENUS ................................................................................................................................. 34 9.2 SKOLPLANSCHENS OCH TOLKNINGARNAS BEGRÄNSNINGAR ............................................................................ 34 9.3 SKOLAN DÅ OCH NU .................................................................................................................................................. 35 10. KONKLUSION .......................................................................................................................................... 37 REFERENSLISTA ........................................................................................................................................... 38 ELEKTRONISKA KÄLLOR ................................................................................................................................................. 39 BILAGOR ......................................................................................................................................................... 40 BILAGA1 ............................................................................................................................................................................ 40 BILAGA 2 ........................................................................................................................................................................... 41 BILAGA 3 ........................................................................................................................................................................... 42 5 1. Inledning Svensk historia och historiska artefakter har alltid inspirerat och fängslat mig. Detta intresse i kombination med mitt yrkesval som bildlärare har skapat en fascination för illustrerade läromedel samt en vilja i att förstå hur dessa läromedel användes i den svenska folkskolan från dess instiftande 1842. Tillsammans med en tro och ett hopp om ett jämställt samhälle utvecklades idén som lade grunden till syftet för denna studie. Med denna studie avser jag att undersöka hur män och kvinnor framställs i det historiska läromedlet skolplansch sett ur ett genusperspektiv. Skolplanschen brukades som flitigast från 1890 till 1960 i den svenska folkskolan och senare i den svenska grundskolan. Bilderna genomgick sällan några statliga kontroller och räknat fram till dagens datum är forskningen om detta medium smalt. Perspektivet genus har, enligt mina efterforskningar, aldrig tidigare applicerats på skolplanschen som forskningsobjekt. I denna studie kommer jag att granska skolplanscher producerade från omkring 1900 till 1952 inom kategorierna yrken och hantverk för att undersöka om någon skillnad görs i illustrationen av kvinnor och män. Med denna studie ämnar jag att bidra till forskningen inom utbildningshistoria och skapa en studie som belyser och analyserar förekomsten, aktiviteten och sysselsättningarna hos de olika könen i skolplanscherna. 6 2. Bakgrund Detta avsnitt behandlar folkskolans uppkomst och utveckling, hur folkskolan såg på och använde sig av genus samt hur skolplanschen utformats, använts och påverkats av folkskolans utveckling. Detta för att beskriva förutsättningarna för forskningsobjektet skolplansch som användes som obligatoriskt undervisningsmaterial i svenska skolor från 1878 fram till 1948. 2.1 Folkskolan År 1842 instiftades folkskolan i Sverige med stor influens av kyrkan, i syfte att forma lydiga och gudstrogna kristna medborgare (Edgren, 2011, s. 103). Med tiden minskade kyrkans makt och inflytande över folkskolan och demokratiska värderingar fick allt större utrymme i undervisningen och upplägget av skolan (Edgren, 2011, s. 103). Detta berodde på den socialdemokratiska stabiliseringen av makten som skedde 1920-‐1940 (Edgren, 2011, s. 111). Denna utveckling skedde i takt med industrialiseringen och kravet på utbildade medborgare (Edgren, 2011, s. 111). Förändringen skapade möjligheter för större ekonomiska bidrag och en tydligare strukturering av folkskolan. År 1878 utkom den första nationella normalplanen för folkskolan, dåtidens läroplan, tillhörande en förteckning från Kongl. Ecklesiastikdepartementet av det obligatoriska material och läromedel som skulle inhandlas och användas i folkskolans undervisning (Jonsson, 2006, s. 91-‐94). Denna förteckning bestod av obligatoriska kartor, böcker, skrivmedel, uppstoppade djur, skioptikonapparater, laboratorieutrustning och planscher (Wahlstedt, 2005, s. 28). Under 1900-‐talets första hälft förändras Sverige och den svenska skolan efter påverkan av två världskrig, en stark urbanisering och det svenska folkhemmets uppbyggnad. Välfärdens framväxt förändrar synen på den tidigare skolan som varit klass och könsindelad (Edgren, 2011, s. 113). Detta i kombination med amerikanska pedagogiska influenser av exempelvis pedagogen John Dewey förändrade synen på kunskap och lärande (Edgren, 2011, s. 112,114). 1950 införs en nioårig grundskola av Sveriges regering och 1962 införs Lgr62 som öppnar upp för en allmän skola (Edgren, 7 2011, s. 113). Dessa förändringar för med sig reformer i tidigare undervisningsplaner, skolmaterial och indelning av elevgrupper samt synen på elevers förmåga till lärande. 2.2 Genus och jämställdhet under folkskolans tid Under 1800-‐talets sista årtionde och 1900-‐talets första hälft upprätthöll folkskolan genusstrukturer grundade i uppfattningar om en lägre intelligensnivå hos kvinnor, vilket gav folkskolans elever olika förutsättningar i form av utbildningskrav (Backman Prytz, 2011, s. 319). Under denna tid fanns en stark uppfattning om att vissa skolämnen var avsedda för flickor respektive pojkar och homogena pojk-‐ och flickskolor var vanligt förekommande (Backman Prytz, 2011, s. 313). Flickorna utbildades i ämnen som skulle forma dem till goda husmödrar och pojkarna gavs bredare möjligheter för fortsatta studier (Backman Prytz, 2011, s. 313). 1894 beslöt riksdagen att barns tidiga utbildning i folkskolan skulle kvalificeras som en grund för läroverksstudier, vilket gav flickor rätt att utbilda sig mer ingående i specifika ämnen (Backman Prytz, 2011, s. 313). 1962 avvecklades flickskolorna, med grund i forskning som visade att begåvning var knutet till individ och inte till kön, vilket motbevisade den tidigare tanken om kvinnan som mindre begåvad och mannen som norm (Backman Prytz, 2011, s. 319). 2.3 Skolplanschen Skolplanschen gjorde sin entré i Sverige i slutet av 1800-‐talet och hade sin guldålder från 1890 till 1960 (Wahlstedt, 2000, s. 9, 7). Detta i samband med folkskolans och det svenska folkhemmets intåg. Wahlstedt beskriver i sin bok Skolplanschernas Sverige-‐ Historia, hantverk och religion hur skolplanscherna, som föreställde olika djur, växter, yrken och fenomen, användes som undervisningsmedel, samhällsförebilder och uppfostringsmedel för barn av statarsamhället Sverige (2005, s. 9). Wahlstedt beskriver hur skolplanscherna illustrerade stereotypa könsroller, då planschernas syfte var att fostra och presentera ideal för folkskolans elever (2000, s. 32). Skolplanscherna importerades, enligt Wahlstedt, till en början men producerades sedan i Sverige av stora bokförlag som använde sig av kända konstnärer (2000, s. 29). Planscherna bestod av affischer uppklistrade på hårdare papp eller väv där ett metallhänge eller en tråd fästes i toppen som upphängningsanordning, för att planschen skulle kunna hängas på klassrumsväggen. Storleken på planscherna kunde variera men 8 ett vanligt mått var 60x80cm. De förvarades ofta i ett speciellt lager där de inordnats i nummerordning, vilket förklarar de ofta förekommande numreringarna på planscherna. I materialförteckningen från Kongl. Ecklesiastikdepartementet år 1878 går att finna 40 bibliska tavlor. Dessa tavlor som då benämndes taflor och sedan kom att kallas skolplanscher, gick att beställa uppförda på papp eller på det dyrare alternativet väv (Jonsson, 2006, s. 92-‐94). Tavlorna kostade allt från 1 krona till 7.75 kronor styck. År 1888 infördes åskådningsundervisning, där visuella intryck skulle behandlas, som eget ämne i folkskolans år 1 och 2 (Jonsson, 2006, s. 97). Från 1878 hade åskådningsövningar varit en del av den så kallade normalplanen, som angav en nationell undervisningsplan med tillhörande pedagogiska handböcker för folkskolans utförande (Jonsson, 2006, s. 94-‐97, 100). Under denna tid var övningarna och ämnet i åskådning ofta knutet till andra ämnen som naturkunnighet, kristendomskunskap, geografi, teckning och historia (Jonsson, 2006, s. 96). År 1888, när åskådningsundervisningen tillskrevs ett eget ämne, tillkom fler skolplanscher i normalplanen med motiv av inhemska djur och djur från främmande länder. Med åren tillkom fler planscher än tidigare inom olika ämnen och skolplanschen utgjorde en stor del av undervisningsmaterialet i folkskolan (Jonsson, s. 97). Jonssons forskning visar att det genom att utlysa obligatoriska läromedel som tavlorna, vilka senare benämns skolplanscher, på nationell nivå innebar vissa svårigheter. Enligt Jonsson fanns folkskolor som av ekonomiska begränsningar inte kunde inhandla allt det material som Kongl. Ecklesiastikdepartementet fordrade att skolorna skulle tillhandahålla, vilket skapade olika förutsättningar för undervisning och lärande för olika skolor (2006, s. 91). Vidare anser Jonsson att normalplanerna endast tillhandahöll skolorna med instruktioner om schemaläggning och organisation samt hur logistiken skulle föras (2006, s. 95). Hur läromedel som skolplanscherna skulle användas i undervisningen och andra pedagogiska instruktioner uteblev, vilket enligt Jonsson skapade förvirring och osäkerhet hos lärarkåren som skulle förflytta sin enkelriktade katekesundervisning från katedern till att bli interaktiv i samtalet med eleverna (2006, s. 100). Träningen i muntlig framställning öppnade, enligt Jonsson, upp för ett nytt sätt att undervisa där eleverna uppmanades att uttrycka sina tankar, idéer och känslor samt att dela dem med andra. Diskussionen fick en naturlig del i skolan (2006, s. 100). För att handleda och vägleda lärarna tillkom pedagogiska handböcker innehållande pedagogisk vägledning och övningar framtagna för specifika ämnen. Från 1878 fram till 1919 var två författare, enligt Jonsson, framstående inom framställningen 9 och den pedagogiska riktningen i handböckerna (2006, s. 101). Dessa två författare var Johan Mattias Ambrosius som författade handboken för åskådningsundervisningen för de två första skolåren som utgavs 1890 och Lorentz Gottfrid Sjöholm som skrev Handledning för undervisning i hembygdskap del 1, 2 och 3, vilka utkom 1916 och 1922 (Jonsson, 2006, s. 101). Dessa två författare hade, enligt Jonsson, olika syn på hur åskådningsundervisningen och samtalet om bilder skulle föras (2006, s. 103). Enligt Jonsson ansåg Ambrosius att lärare skulle väva in fabler och skapa samtal genom bilder samt att bilder skulle tolkas ”Från helhet till detaljerna ”(Jonsson, 2006, s. 104). Sjöholm arbetade med stickläggning där han ansåg att alla delar av en bild kan analyseras och återskapas med hjälp av små stickor för att inlärningen skulle maximeras (Jonsson, 2006, s. 104). Sjöholms åskådningsundervisning kan, enligt Jonsson, sammanfattas med ”från detaljerna till helhet” (Jonsson, 2006, s. 104.). Det Ambrosius och Sjöholm, enligt Jonsson var eniga om var att alla sinnen ska användas i handbokens övningar(2006, s. 105). 1919 börjar en nationell läroplan utformas och implementeras av staten (SOU, 1997, s. 122) och samhällskunskap för folkskolans fortsättningsklasser, årskurserna 7-‐8, införs. Eleverna undervisades i hembygdskunskap. Ämnet hade innan utgjort en liten del av historieundervisningen (Larsson, 2011, s. 250). Hembygdsundervisningen använde skolplanscher för att beskriva och bringa kunskap om den lokala omgivningen, fostra goda medborgare genom att presentera rättigheter och förpliktelser samt för att ge eleverna en bild av hur ett ordnat samhälle såg ut (Frängsmyr, 2011, s. 150). Enligt Wahlstedt fungerade skolplanscherna inte främst som nöjesutbud utan hade som syfte att spegla sin tid, fungera uppfostrande och illustrera förebilder för eleverna (2000, s. 9,20). Skolplanschen var, enligt Jonssons studie, inte konst utan en medveten pedagogisk bild som skulle påverka betraktaren (2006, s. 129,130). 1946 beslutar regeringen om fritt undervisningsmaterial (Wahlstedt, 2005, s. 28) och skolplanschen som länge varit ett välanvänt och vanligt förekommande läromedel i svenska skolor byttes ut mot modernare material och slängdes eller brändes upp (Jonsson, 2006, s. 14). Under 2000-‐talet har skolplanschen fått ett uppsving som ett eftertraktat inrednings-‐ och samlarobjekt. 10 3. Tidigare forskning Gällande tidigare forskning inom forskningsobjektet skolplansch som läromedel är två inriktningar vanligast förekommande. Dessa två inriktningar fokuserar på skolplanschens syfte i undervisningen samt analysen av planschen: vilka ideal, värderingar och världsbilder den förmedlade. Denna studie kommer främst att behandla den senare kategorin. Följaktligen behandlar detta avsnitt i tidigare forskning båda inriktningarna, vilka benämns skolplanschens syfte och skolplanschen som normskapande artefakt, och kopplar och beskriver relevant forskning knuten till dessa kategorier. 3.1 Skolplanschens syfte 1842 instiftas, som tidigare nämnts, folkskolan med stort inflytande av svenska kyrkan (Edgren, 2011, s. 103). Kyrkans makt och influens av skolan gjorde att undervisningsmetoder som tidigare använts för att påverka och utbilda kyrkans församling applicerades på skolan. Jonsson anser i sin studie Skolplanschen -‐ Argument i spänning mellan bild och text, perspektiv och kontext att skolplanschen har ett tydligt släktskap med kyrkomålningar som fungerade som en påverkningsbar del av rummet samt utbildade gruppen analfabeter i biblisk historia (2006, s. 57). Skolplanschernas bilder kommer i denna studie att hanteras, likt kyrkomålningarna, som medel för påverkan. Vidare anser Jonsson (2006, s. 13) att skolplanscherna inte var konst, även om de var skapade av framstående konstnärer, men de utgjorde en egen genre av läromedelsbilder och gav en förankring i kunskap (2006, s. 75). I denna studie kommer skolplanscherna liksom i Jonssons att anses som läromedel och inte som konst. Jonsson anser att åskådningsövningarna och det egna ämnet, där skolplanscherna var det huvudsakliga undervisningsmaterialet, hade flera syften och kunde uppfattas på olika sätt. Dessa syften och uppfattningar bestod av träning i uppmärksamhet, bilduppfattning och muntlig framställning (2006, s. 96). Vidare anser Jonsson att oavsett hur övningarna och ämnet uppfattades hade det som huvudsyfte att utveckla förmågor i seende och bilduppfattning som Jonsson benämner ”att kunna läsa 11 bilder” (2006, s. 96). I denna studie kommer kategorin bilduppfattning att, i enlighet med Jonsson, vara den centrala utgångspunkten. Jonsson anser även att ”Åskådningsundervisning kunde likväl som bokstavsläsning användas till att rikta elevernas föreställningsvärld till en i förhand bestämd riktning.” (2006, s. 100, 101). Intressant för denna studie är hur bilder, enligt Jonsson, kan rikta elevers föreställningsvärld, dock kommer åskådningsundervisningens påverkan inte att undersökas i denna studie, men bildernas förutsättning för påverkan undersöks. 3.2 Skolplanschen som normskapande artefakt Normskapande artefakt betyder i denna studie ett ”av människohand fabricerat föremål” (Nationalencyklopedin, 2013) som har som syfte att, för en mottagare, uppvisa och producera normer och föreställningar för hur världen och samhället ska verka. Att skolplanschen fungerade som en normskapande artefakt är det, enligt egna efterforskningar, många forskare som är överens om. Aspers, Fuehrer och Sverrisson anser att bilder inte bara dokumenterar utan även symboliserar och representerar viktiga samhällsförhållanden (2004, s. 233,234). Enligt Björks granskning av Nodins studie tyder Nodins resultat på att text och bild i de undersökta läromedlen har fungerat som moraliska och nationalistiska rättesnören (2007, s. 184). Vidare anser pedagogen Adam Siljeström att ”bildens förmåga till intuitivt och närmast omedvetet förknippad förmåga till påverkan” (Nodin, 2006, s. 37). Alla bilder kan, enligt Jonsson, användas i pedagogiska sammanhang. Dock anser Jonsson att skolplanschen var en medveten pedagogisk bild som hade som syfte att påverka betraktaren med bildens innehåll och aktivitet (2006, s.129, 130). I och med att åskådningsundervisningen, som tidigare nämnts, kunde riktas utvecklades ett kollektivt sätt skapat av staten, handboksförfattarna och lärarna för hur eleverna skulle läsa och tolka bilder (Jonsson, 2006, s. 97, 101). Detta skapade förutsättningar för normerande tankar om samhället och förhållandet mellan kvinnor och män att etableras i eleverna. Enligt Jonsson kontrollerades den text som producerades för folkskolan frekvent och noggrant av skolinspektionen medan de bilder som angavs i böcker och på planscher undkom denna kontroll, vilket skapade ytterligare förutsättningar för förlagens och konstnärernas tankar och värderingar att påverka folkskolans elever (2006, s. 108). I denna studie 12 kommer skolplanscherna, likt Jonssons teorier, att ses som bilder med flera dimensioner, vilka kan brytas ned och analyseras. Ett av få exempel på hur skolplanscher tidigare har studerats är hur Jonsson, i sin studie Skolplanschen. Argument i spänning mellan bild och text, perspektiv och kontext analyserar olika planscher och undersöker ljussättning, perspektiv och riktning (2006, s. 148-‐150). Jonssons studie är den mest utbredda forskning som idag går att finna om de skolplanscher jag undersökt i denna studie. Det finns många studier gjorda av läromedel som användes parallellt med skolplanschen. Ett exempel är Kindahls examensarbete från 2011 där den statligt utgivna och obligatoriska boken Läsebok för folkskolan analyseras med fokus på historieskrivningen samt vilka medborgarbildande och nationalistiska ambitioner läromedlet uppvisade. Enligt Kindal uppvisade Läseboken för folkskolan en historisk bild av Sverige som överlägset andra länder, vilket skulle stärka elevernas känsla och ansvar som medborgare av Sverige (2011, s. 36). Denna studie, likt Jonssons och Kindahls studier, kommer att analysera hur människor har porträtterats i ett läromedel, dock ligger fokus här på genusperspektivet och kur kvinnor och män illustreras. Genusperspektivet som används i denna studie utgår från Hirdmans genusteori. Tidigare har Hirdmans genusteori applicerats på bilder hämtade ur läroböcker. Ett exempel är Perssons examensuppsats Bilder av jämställhet? En kvantitativ bildanalys av fem läromedel i franska från 2012 där bilder ur läroböcker i franska tolkas ur Hirdmans genusteori sett till kvinnor och mäns synlighet, yrken och vilka färger kvinnor och män förknippas med. Perssons studie visar på mannen som överrepresenterad och norm enligt Hirdmans genusteorier. Denna studie kommer likt Perssons studie att undersöka kvinnornas och männens antal, aktivitet och sysselsättning. 13 4. Teoretiskt perspektiv-‐ Genus Det teoretiska perspektiv som denna studie kommer att utgå från är genusperspektivet, sett ur genusforskaren professor Yvonne Hirdmans beskrivning av begreppet genus. Denna teoretiska utgångspunkt är intressant att applicera på forskningsobjektet skolplansch då detta tidigare inte gjorts, för att genusperspektivet tydligt kan belysa vad som utgör kvinnor och män enligt kulturella koder samt att resultatet av undersökningen kan ställas mot genusperspektivet och bevisa eller motbevisa en uppdelning av könen. Litteraturen som ligger till grund för det teoretiska perspektivet utgår från artikeln Genussystemet: Reflexioner kring kvinnors sociala underordning, publicerad 1988, samt boken Genus (2001) båda författade av Hirdman. Genus är ett latinskt ord som betyder ”slag, sort, släkte, kön.” (Hirdman, 2003, s. 11). Ordet genus, som är den svenska översättningen av det engelska ordet gender, används och beskrivs som socialt eller kulturellt kön där könsroller skapas av människor, vilka sedan iklär sig dessa konstruerade roller (Hirdman, 1988, s. 50). Hirdman anser att dessa beskrivningar inte räcker till och att genus beskriver hur manligt och kvinnligt görs (1988, s. 51). I artikeln Genussystemet: Reflexioner kring kvinnors sociala underordning, beskriver Hirdman sin uppfattning av begreppet genus och olika begrepp kopplade till genus. Genus betyder i artikeln och boken att sätta etikett på vad som människor genom verbal och icke verbal kommunikation, exempelvis kroppsspråk, gester och blickar, avser kvinnligt och manligt (1988, s. 50, 51). Enligt Hirdman bygger genus på ett system som kallas genussystem (1988, s. 51). Detta system byggs upp av en ordningsstruktur mellan könen som andra sociala system, exempelvis könsspecifika yrken, vilar på. Genussystemet bygger, enligt Hirdman, på två principer; dikotomin och hierarkin (1988, s. 51). Dikotomin anser Hirdman syftar till isärhållandet mellan könen där de anses vara varandras motsatser (1988, s. 51,). Isärhållandet kan, enligt Hirdman, fungera fysiskt och psykiskt där det fysiska står för isärhållandet av platser och det psykiska för isärhållandet av egenskaper (1988, s. 52). Hierarkin syftar, enligt Hirdman, till mannens överordnad där han anses vara normen och kvinnan den avvikande (1988, s. 51). För att detta genussystem ska fungera anser Hirdman att ett ömsesidigt genuskontrakt konstrueras av och för män och kvinnor (1988, s. 54). Detta kontrakt uppförs, enligt Hirdman, av normer och föreställningar om hur arbete, språk 14 och roller inom relationer ska fördelas mellan könen (1988, s. 54). Enligt Hirdman ger genuskontraktet oss förståelse om historien och könsgruppernas olika roller (1988, s. 54). Vidare anser Hirdman att genom att uppmärksamma begreppen genus, genussystem och genuskontrakt kan dessa problematiseras, synliggöras och påverka människor att inte reproducera dessa beteenden och därigenom uppnå jämställdhet (Hirdman, 1988, s. 56). 15 5. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män framställs i olika sysselsättningar i det historiska läromedlet Skolplansch. De 26 skolplanscher som undersöks i denna studie ingår i kategorin yrken och hantverk. De är producerade i Sverige och i Tyskland från omkring 1900 till 1952 och ingick som undervisningsmaterial i den svenska folkskolan. Frågeställningarna lyder enligt följande: -‐ Hur frekvent illustreras kvinnor och män i skolplanscherna? -‐ Illustreras kvinnor och män som aktiva eller icke aktiva i skolplanschernas sysselsättningar? -‐ Vilka sysselsättningar förknippas kvinnor respektive män med? -‐ Hur kan resultaten av denna undersökning tolkas ur ett genusperspektiv? Sammantaget ger dessa frågeställningar en samlad bild av illustrationen av kvinnorna respektive männen och deras sysselsättning i skolplanscherna och skapar förutsättningar för att tolka resultaten ur ett genusperspektiv. Enligt Thurén har alla ämnen ”potential att bidra till genusforskningens helhet”, vilket stödjer valet av forskningsobjekt i kombination med genusperspektivet, ett tills nu outforskat område (2003, s. 95). Ytterligare frågeställningar rörande placering, ljussättning, riktning, färger och interaktionen mellan människor hade varit möjliga att undersöka men i beaktning togs människornas antal, andel, aktivitet och vilka sysselsättningar de utför. Detta beslut fattades för att avgränsa studien samt för att de tre valda kategorierna antal, aktivitet och sysselsättning skapade en överblick av människornas aktivitet och förekomst, vilket är syftet med denna studie. 16 6. Metod och material Detta avsnitt behandlar vilket material och vilka insamlings-‐ och bearbetningsmetoder som använts i denna studie. Avsnittet presenterar även på vilka grunder materialet valts ut samt reflektioner kring den valda metoden. 6.1 Material och urval Yrkeskategorin valdes då denna kategori representerar kvinnor och män vilket avgränsar mitt annars enorma material och anpassar det till storleken och tidsramen för denna studie. Utgivningsår var en viktig aspekt i urvalet av materialet då jag avsåg att använda mig av skolplanscher producerade från 1890 till 1960, skolplanschens guldålder, då skolplanschen användes som mest. Ytterligare krav jag ställde för att planscherna skulle kvalificeras för studien var att skolplanscherna ingick i yrkeskategorin, att de ingått i den svenska undervisningen samt att bilderna, likt i Jonssons studie, talar för sig själva och inte är beroende av kompletterande texter, annat än planschens rubrik, för att föra fram sitt budskap (2006, s. 130). Det senare för att inrikta studien på en analys av bildmaterialet skolplansch. Enligt Aspers, Fuehrer och Sverrisson kan en samhällsanalytisk bild tjäna tre syften: vara en illustration, fungera som ett analysverktyg samt erhålla en förklarande ambition (2004, s. 206). Denna studie kommer att behandla bilder som fungerar som illustrationer och har en förklarande ambition. Materialet och forskningsobjektet i denna studie utgörs av 26 originalskolplanscher inom yrkeskategorin, alla hämtade ur Kungliga bibliotekets samling. Kungliga biblioteket erhåller 27 planscher varav en dubblett av plansch 11 (skomakare) som inte räknas in i materialet. Skolplanscherna är producerade från omkring 1900 till 1952 i Sverige och i Tyskland. De 14 svenskproducerade planscherna har producerats på uppdrag av A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, ingår i kategorin Yrkestavlor och är målade av konstnärerna Urban Rejle och Olle Hagdahl från 1933 till 1952 (Wahlstedt 2005, 83). Urban Rejle (1894-‐1974) var tecknare, målare och skulptör som under sin yrkeskarriär utöver skolplanscher även producerade hembygdsböcker, bildserier, gravmedaljonger och figur-‐ och landskapsmålningar hämtade ur Roslagens 17 miljöer (Wahlstedt, 2005, s. 143). Olle Hagdahl (1910-‐) grafiker och målare har utöver en stor samling skolplanscher producerat landskapsmålningar, koppargravyrer för riksbankens sedeltryckeri samt arbetat som målarlärare och industrimålare (Wahlstedt, 2005, s. 142). De 12 tyskimporterade planscherna ingår alla i serien hantverksplanscher som enligt Wahlstedt producerades av okänd konstnär och okänt år i Dresden kring år 1900 (2005, s. 71). Dessa 12 skolplanscher importerades på uppdrag av Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln i Lund. Enligt Wahlstedt är de svenska planscherna mer slätstrukna och inte lika detaljerade som de tyska men utöver det anser Wahlstedt att illustrationerna av yrkena och sysselsättningarna är varandra lika oavsett produktionsland och produktionsår (2005, s. 83). Denna studie kommer att utgå från Wahlstedts syn på skolplanscherna som lika i illustrationen av yrken och ingen beaktning kommer att tas till vilka olika årtionden eller i vilket land planscherna tillverkades. Materialet i denna studie är inte tillräckligt omfattande för att undersöka förändringar över tid eller skillnader i illustration av yrken och människor framtagna av olika förlag och nationer. Nummerordningen av planscherna är uppförd av mig som författare, i den ordning de presenterades av Kungliga biblioteket. Detta för att skapa översikt, ordning och struktur i undersökningen samt i uppförandet av resultatet och analysen i denna studie. Då fotografering var strängt förbjudet på Kungliga biblioteket kan inga bilder av de 26 planscherna bifogas. En plansch av de 26, nr 23, återfanns på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala, vilka tillät fotografering. Bilden bifogas som bilaga 1 i denna studie. Tabell 1. Analyserat material 1. Bokbindare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle. Esselte, Stock 1952 2. Byggnadsarbetare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns tryckeri aktiebolag, Stockholm 1934 3. Krukmakare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, 1937, Iduns TR, Esselte A-‐B, Stockholm, 1937 4. Linets beredning, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns TR, Esselte A-‐B, Stockholm, 1937 5. Målare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns TR, Esselte A-‐B, Stockholm, 1937 6. Skomakare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns tryckeri Aktiebolag Stockholm 1934 7. Skräddare, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle 1933, Iduns 18 tryckeri Aktiebolag Stockholm 1934. 8. Smed, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle 1933, Iduns tryckeri Aktiebolag Stockholm 1934 9. Snickare, I, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns tryckeri Aktiebolag Stockholm 1934 10. Ullens beredning, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Urban Rejle, Iduns TR, Esselte A-‐B, Stockholm, 1937 11. Namnlös (Skomakare). C:8 Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. 12. Byn Solvik, Livet på landet, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Olle Hagdahl, Esselte, Stockholm, 1949 13. Ladugården, Livet på landet, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Hagdahl, Esselte, Stockholm, 1949 14. Bondgården, Livet på landet, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Olle Hagdahl, Esselte, Stockholm, 1950 15. Handelsboden, Livet på landet, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Olle Hagdahl, Esselte, Stockholm, 1950 16. Stålets framställning, A.-‐B.P. A Nordstedt & Söner Stockholm, Bengtsson LIT, A-‐ B. Stockholm. Ebbe Berg 1947. Tyskimport. Konstnär okänd. 17. Namnlös, (Lädermakare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund, F. E. Konstnär okänd 18. Namnlös (Smed) Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund, T. Konstnär okänd 19. Namnlös (Snickare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 20. Namnlös (Skräddare), Gleerupska Univ.-‐Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 21. Namnlös (Bagare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 22. Namnlös. (Tennmakare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär o känd 23. Namnlös (Tunnbindare). Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 24. Namnlös (Krukmakare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 25. Namnlös (Murare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 26. Namnlös (Vävare), Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd 6.2 Metod De 26 skolplanscherna studerades ingående och information knuten till studiens frågeställningar som utgör studiens analysfrågor dokumenterades skriftligt eftermiddagen fredagen 2013-‐11-‐17 på Kungliga biblioteket, där fotografering är förbjuden. För att tillgå skolplanschernas bilder efter besöket på Kungliga biblioteket 19 och styrka materialet har reproduktioner av Kungliga bibliotekets skolplanscher använts hämtade ur Wahlstedts (2000, 2005) och Ekegrens (1988) böcker. Plansch 23 kunde även hämtas ur universitetsbiblioteket Carolina Redivivas samling i Uppsala. Metoderna för insamlingen av data var kvantitativ analys i kombination med bildanalys för att tolka in och sammanställa materialet. Den kvantitativa metoden användes i enlighet med Esaiassons bok Metodpraktikan (2007, s. 221). Kvantitativ innehållsanalys är, enligt Esaiasson, ”en undersökning av innehållet i någon form av skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning.” (2007, s. 221) samt en metod för ”hur innehållet förhåller sig till någon typ av uppställda normer.” (2007, s. 199). Esaiasson beskriver hur denna metod används för mätningar av ”förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det kan handla dels om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer, dels om hur stort utrymme i tid eller rum som olika kategorier får.” (2007, s. 221). Med en kvantitativ bildanalys som metod i denna studie kan antalet kvinnor och män, deras aktivitet och olika sysselsättningar i skolplanscherna mätas i siffror och procent. För att strukturera och organisera rådata fördes resultaten in i tabeller som kan liknas vid Esaiassons användning av kodblankett där data förs in i olika, förutbestämda, kategorier (2007, s. 200,201). Den kvantitativa metoden producerar ett tydligt resultat som möjliggör för genusperspektivet att lyfta fram eller utesluta normerande könsroller. För att möjliggöra en kvantitativ innehållsanalys måste forskningsobjektet, enligt Esaiasson, i första led analyseras och tolkas enligt en bildanalys för att kunna omvandlas till siffror (2007, s. 198). Nedbrytningen och tolkningen av materialet kommer att utföras enligt Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle från 2002 som med hjälp av semiotik analyserar bilder. Semiotik betyder läran om att studera teckenteori och teckensystem (Gripsrud, 2002, s. 138 ). För att en bild ska kunna förmedlas och tas emot av en mottagare används, enligt Gripsrud, kollektiva tecken och kodning av tecken (2002, s. 140). Tecken kan bestå av text, bild, siffror eller olika typsnitt och former vilka behöver kulturella koder för att avläsas. Enligt Gripsrud är en kod ”en regel eller konvention som förbinder ett uttryck med ett innehåll” (2002, s. 155). Dessa koder kan fungera på lokal och nationell nivå. För att bryta ned en bild, i detta fall en skolplansch, och kvantitativt analysera denna kommer två nedbrytnings-‐ och analysverktyg att användas. Dessa två verktyg kallas, enligt Gripsrud, för denotation och konnotation och ingår i den semiotiska teorin. Denotation 20 beskriver hur tecken kan avläsas på ett visuellt plan och konnotation redogör för hur kulturella och sociala koder tillskriver tecken djupare mening (Gripsrud, 2002, s. 142). I användningen av metoden kvantitativ bildanalys har främst en svårighet uppstått. Denna svårighet är kopplad till mina tolkningar av insamlad data. Att ensam tolka och sätta etikett på bilder och människors kön skapar en stereotyp och subjektiv tolkning. För att undkomma denna svårighet hade det varit önskvärt att flera personer tolkade bilderna enligt Gripsruds semiotiska teori och sedan sammanställa dessa tolkningar för att säkerställa ett så objektivt resultat som möjligt. Tyvärr tillät inte tidsramen och faktumet att jag ensam har utfört denna studie fler tolkningar av skolplanscherna. 6.2.1 Antal kvinnor och män För att urskilja kvinnor och män från varandra kommer tecken och koder, vad de denoterar och konnoterar i illustrerandet av människornas klädsel, huvudbonader, frisyrer samt kroppsbehåring att undersökas (Gripsrud, 2002, s. 139, 140). Bilder på personer i långa kjolar, klänningar, blusar, hucklen, håruppsättningar, flätor och frisyrer av längre karaktär kommer att tolkas som kvinnor. Långbyxor, skjortor, hängslen, mössor, kepsar, mustascher, skägg och frisyrer av kortare karaktär kommer att representera män. Dessa tolkningar representerar en stereotyp bild av kvinnor och män, vilket enligt Wahlstedt var en vanligt förekommande illustration av de olika könen i skolplanscherna (2000, s. 32). De människor vars kön inte går att identifieras enligt de tidigare nämnda koderna och tecken kommer att räknas som odefinierbara, vilket utgör en egen kategori av könsgrupper i resultatredovisningen. Människornas ålder har inte tagits i beaktning i denna studie. De olika könsgrupperna representerar människor av alla åldrar. 6.2.2 Aktiv eller icke aktiv Denna kategori redovisar antalet och andelen aktiva och icke aktiva människor illustrerade i de 26 skolplanscherna samt redogör för männens, kvinnornas och de odefinierbaras antal och andel inom den specifika könsgruppen. I denna studie utgår begreppet ”aktiv” från Nationalencyklopedins beskrivning som ett verb för människor ”som deltar på ett verkningsfullt sätt” (2010). För att urskilja 21 vilka illustrerade människor i skolplanscherna som aktivt deltar eller inte deltar i sysselsättningarna som anges i planschen kommer sociala koder i form av människornas placeringar, riktningar och kroppspositioner i bilderna att tolkas enligt Gripsruds semiotikteori (2002, s. 140). För att räknas som aktiv ska kroppen vara riktad eller positionerad på ett sätt som tydligt visar en pågående rörelse som kan kopplas till den sysselsättning som utförs, att verktyg kopplade till sysselsättningen används samt att personen är fokuserad på den angivna utövningen som gestaltas i bilden. Vidare anser Douglas Harper att tolkningen av ett visuellt material i en yrkessituation bygger på ”förhållandet mellan människor och ting”, vilket stärker tolkningen (Aspers, Fuehrer, Sverrisson, 2004, s. 233). För att räknas som icke aktiv ska en eller flera av kategorierna för aktiv falla bort. Människor som exempelvis illustreras men som inte uppvisar ett fokuserat beteende i arbetsutövningen och inte heller deltar kommer att räknas som icke aktiva. Detsamma gäller människor som illustreras i planscherna och upplevs engagerade i situationerna men som endast agerar kunder eller besökare, vilka inte utför eller deltar i den sysselsättning som representeras i planschen. 6.2.3 Sysselsättningar Enligt Natur och Kulturs Svenska Ordbok betyder sysselsättning någonting man gör och ett arbete (2001, s. 1002). Denna studie kommer att utgå från att en sysselsättning är ett pågående arbete. Då vissa aktiviteter personerna i skolplanscherna utför inte går att definiera som yrken mäts de olika sysselsättningar som illustreras. För att urskilja vilka sysselsättningar skolplanscherna illustrerar kommer planschernas titlar att, i störst utsträckning, beskriva de sysselsättningar som utförs. I de fall där titel saknas har Kungliga biblioteket själva benämnt planschen med handskrivna blyertsmarkeringar. Denna titel i kombination med Wahlstedts (2000,2005) och Ekegrens (1988) böcker, där många av planscherna ur denna studies material presenteras med namn, kommer att namnge denna studies namnlösa planscher och beskriva vilka sysselsättningar som utförs. I vissa skolplanscher där olika sysselsättningar illustreras, tolkas sysselsättningarna utefter vad personerna gör eller vilka verktyg de använder sig av genom en analys av tecken och sociala koder enligt Gripsruds semiotiska teori (2002, s. 138). 22 7. Resultat och analys I detta avsnitt som presenterar resultatet av undersökningen i denna studie redovisas resultaten i text-‐, tabell och diagramform i antal och i procentandel. Detta för att tydliggöra och på ett visuellt sätt redogöra för studiens resultat av de 26 undersökta skolplanscherna inom yrkeskategorin ur Kungliga bibliotekets samling med hjälp av en kvantitativ bildanalysmetod. Procentandelarna har avrundats till en decimal. Samlingsnamnet och benämningen av de olika kategorierna män, kvinnor och odefinierbara benämns i resultatet som könsgrupper och alla personer som tillskrivits en sysselsättning är tolkade som aktiva. Resultaten av denna studies undersökning kommer att analyseras sett till Hirdmans genusteori och i syfte att besvara studiens frågeställningar. Detta i tre underrubriker som behandlar könens förekomst och antal, uppvisad aktivitet eller inaktivitet samt förekomst och uppdelning av sysselsättningar. Totalt i de 26 skolplanscherna kan 189 människor urskiljas. I följande tabeller och diagram redovisas hur många män, kvinnor och människor av odefinierbart kön som går att finna i de 26 planscherna. Detta i det totala antalet människor på planscherna samt andelen i procent av den totala och enskilda summan i kategorierna män, kvinnor och odefinierbara. 7.1 Antal kvinnor, män och odefinierbara Tabell 2. Antal och andel män, kvinnor och odefinierbara i skolplanscherna Totalt: 189 människor Män Kvinnor Odefinierbara 146/189 31/189 12/189 (16,4 %) (6,3 %) (77,2 %) 23 Stapeldiagram1. Antal människor inom de olika könsgrupperna Cirkeldiagram 1. Andel människor inom de olika könsgrupperna 160 140 120 Män 100 80 Kvinnor 60 Odefinier bara 40 20 0 Män Kvinnor Odefinierbara 7.1.1 Analys: Hur frekvent illustreras kvinnor och män i skolplanscherna? Totalt i de 26 skolplanscherna kan 189 människor urskiljas. I tabell 2 redovisas hur många män, kvinnor och människor av odefinierbart kön som går att finna i de 26 planscherna. Detta i det totala antalet människor på planscherna samt andelen i procent av den totala och enskilda summan i kategorierna män, kvinnor och odefinierbara. Av dessa 189 människor kan 146 personer tolkas som män, vilket utgör 77,2 % av alla illustrerade människor i planscherna. 31 personer tolkas som kvinnor, vilket utgör 16,4 % av det totala antalet. Slutligen kan 12 personer tolkas som odefinierbara, vilket utgör 6,3 % av det totala antalet av 189 människor. Sett till hur frekvent de olika könsgrupperna illustreras i skolplanscherna är det tydligt att männen utgör den mest förekommande könsgruppen då de utgör 77,2 % av alla illustrerade människor. Kvinnorna utgör 16,4 % av totalt 189 illustrerade människor. Denna starka och tydliga överrepresentation av män i förhållande till kvinnor stärker Hirdmans teori om genussystem ordnade efter ordningsstrukturer där mannen utgör normen, i detta fall i antalet människor illustrerade i 26 skolplanscher(1988,s. 51). För att kunna applicera fler av Hirdmans teorier på de olika människorna måste aktiviteten och de olika sysselsättningarna och könsfördelningen inom dessa tolkas och analyseras. 24 7.2 Aktiva och icke aktiva 7.2.1 Aktiva Tabell 3. Antal och andel aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper Aktiva människor Män Kvinnor Odefinierbara 136/189 120/136 16/136 0/136 (71,9 %) (88,2 %) (11,8 %) (0 %) Stapeldiagram 2. Antal aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper Cirkeldiagram 2. Andel aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper 140 120 Män 100 80 Kvinnor 60 40 Odefinierb ara 20 0 Män Kvinnor Odefinierbara 7.2.2 Icke aktiva Tabell 5. Antal och andel icke aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper Icke aktiva människor Män Kvinnor Odefinierbara 26/53 15/53 12/53 (49 %) (28,3 %) (22,6%) 53/189 (28 %) 25 Stapeldiagram 3 Antal icke aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper Cirkeldiagram 3. Andel icke aktiva illustrerade människor inom olika könsgrupper 30 25 Män 20 15 Kvinnor 10 Odefinie rbara 5 0 Män Kvinnor Odefinierbara 7.2.3 Antal och andel män av män Tabell 6 Antal och andel aktiva och icke aktiva män av den totala könsgruppen män Antal och andel män av män Aktiva Icke aktiva Antal 120/146 26/146 Andel (82,2%) (17,8 %) Stapeldiagram4. Antal aktiva och icke aktiva män av den totala könsgruppen män Cirkeldiagram 4. Andel aktiva och icke aktiva män av den totala könsgruppen män 140 120 100 Aktiva män 80 60 Icke aktiva män 40 20 0 Aktiva män Icke aktiva män 26 7.2.4 Antal och andel kvinnor av kvinnor Tabell 7. Antal och andel aktiva och icke aktiva kvinnor av den totala könsgruppen kvinnor Antal och andel kvinnor av Aktiva Icke aktiva kvinnor Antal 16/31 15/31 Andel (51,6 %) (48,4 %) Stapeldiagram5. Antal aktiva och icke aktiva kvinnor av den totala könsgruppen kvinnor Cirkeldiagram 5. Andel aktiva och icke aktiva kvinnor av den totala könsgruppen kvinnor 16,2 16 15,8 15,6 15,4 15,2 15 14,8 14,6 14,4 Aktiva kvinnor Icke aktiva kvinnor Aktiva kvinnor Icke aktiva kvinnor 7.2.5 Antal och andel odefinierbara av odefinierbara Tabell 8. Antal och andel aktiva och icke aktiva odefinierbara av den totala könsgruppen odefinierbara Antal och odefinierbara andel av Aktiva Icke aktiva odefinierbara Antal 0/12 12/12 Andel (0 %) ( 100 %) 27 Stapeldiagram 6. Antal aktiva och icke aktiva odefinierbara av den totala könsgruppen odefinierbara Cirkeldiagram 6. Andel aktiva och icke aktiva odefinierbara av den totala könsgruppen odefinierbara 14 12 10 Aktiva odefinier bara 8 6 Icke aktivaode finierbara 4 2 0 Aktiva odefinierbara Icke aktivaodefinierbara 7.2.6 Analys: Illustreras kvinnor och män som aktiva eller icke aktiva i skolplanschernas sysselsättningar? Antalet aktiva människor uppgår till 136 av de totalt 189 illustrerade människorna i skolplanscherna, vilket motsvarar 71,9 % aktiva människor. Av dessa 136 människor är 120 män, vilket motsvarar 88,2 % av alla aktiva människor. 16 av de 136 är kvinnor, vilket utgör 11,8 % av alla aktiva människor. Av de 136 aktiva utgör de odefinierbara 0 personer, vilket motsvarar 0 % av helheten. Av de 189 illustrerade människorna på de totalt 26 skolplanscherna är 53 människor icke aktiva, vilket motsvarar 28 %. 26 män är icke aktiva och utgör 49 %, av kvinnorna är 15 icke aktiva vilket utgör 28,3 %, och av de odefinierbara är 12 icke aktiva, vilket motsvarar 22,6 %. Inom könsgruppen män är totalt 120 män aktiva av de totalt 146 illustrerade männen. Den aktiva kategorin män utgör 82,2 % av gruppen som helhet. Kategorin icke aktiva män utgörs av 26 män, vilket motsvarar 17,8 % icke aktiva män av den ursprungliga könsgruppen män. Inom könsgruppen kvinnor, som utgör 31 personer av totalt 189 illustrerade på samtliga skolplanscher, är 16 aktiva och 15 icke aktiva. Andelen av den totala gruppen kvinnor som är aktiva uppgår till 51,6 % och den icke aktiva andelen utgör 48,4 % av den totala gruppen kvinnor. Könsgruppen odefinierbara utgörs av 12 personer av de totalt 189 illustrerade människorna. Av dessa 12 personer är 0 odefinierbara personer aktiva och 28 12 är icke aktiva. Den aktiva kategorin av odefinierbara utgör 0 % och 100 % utgörs av icke aktiva av den totala könsgruppen. Resultatet av frågeställningen Illustreras kvinnor och män som aktiva eller icke aktiva i skolplanschernas sysselsättningar? visar att antalet aktiva män är betydligt fler än antalet aktiva kvinnor samt att de icke aktiva männen är betydligt färre, sett till procentandel, än de icke aktiva kvinnorna. De 26 undersökta skolplanscherna visar på en mer utsträckt aktivitet i den manliga könsgruppen och en större inaktivitet i den kvinnliga könsgruppen. I denna undersökning är den manliga normen att vara aktiv och den kvinnliga normen är att vara icke aktiv. Detta resultat kan knytas till Hirdmans teorier om genussystem och dikotomi, ett isärhållande av könen, som här visar sig i aktivitet och inaktivitet (1988, s. 51). De icke aktiva kvinnorna står bredvid eller agerar kunder till en manlig butiksägare eller hantverkare, vilket tydligt visar på en fysisk dikotomi i form av fysiska positioner samt en psykisk dikotomi där kvinnan, enligt Hirdman, kan tolkas oförmögen att utföra vissa sysselsättningar (1988, s. 52). I sin helhet visar detta resultat på ett genuskontrakt där skolplanschernas illustratörer följer Hirdmans teorier om genussystem samt uppförda genuskontrakt där könen tillskrivs och efterlever konstruerade könsroller (1988, s. 54). 29 7.3 Sysselsättningar Tabell 9. De representerade sysselsättningar och könens indelning Män 22/27 (81,50 %) Kvinnor 8/27 (29,60 %) Bokbindare Byggarbetare Krukmakare Linberedare Målare Skomakare Skräddare Smed Snickare Mjölkbonde Mjölkbud Hästförare Odlingsbonde Handlare Gruvarbetare Fabriksarbetare Lädermakare Bagare Tennmakare Tunnbindare Murare Vävare Linberedare Ullberedare Djurutfodrare Lärarinna Odlingsbonde Kofösare Vattenbärare Vävare Odefinierbara 0/27 (0 %) Stapeldiagram7. Antalet sysselsättningar utförda av de olika könsgrupperna 25 20 15 10 5 0 Män Kvinnor 30 Odefinierbara 7.3.2 Sysselsättningar utförda av uteslutande könsgrupper Tabell 10. Sysselsättningar utförda av uteslutande könsgrupper Endast män Endast kvinnor Utförs av båda könen 19 5 3 (70,4 %) (18,5 %) (11 %) Stapeldiagram 8. Antalet sysselsättningar utförda av uteslutande könsgrupper Cirkeldiagram 8 Andelen sysselsättningar utförda av uteslutande könsgrupper 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Endast män Endast kvinnor Endast män Endast kvinnor Utförs av båda könen Utförs av båda könen 7.3.3 Analys: Vilka sysselsättningar förknippas kvinnor respektive män med? Av de 27 uppvisade sysselsättningarna utför männen 22 olika sysselsättningar vilket motsvarar en manlig aktivitet på 81,50 % av alla illustrerade sysselsättningar. Kvinnorna utför 8 av de illustrerade sysselsättningarna, vilket motsvarar 29,60 % av kvinnlig aktivitet av totalt 27 sysselsättningar. De odefinierbara utför 0 av 27 representerade sysselsättningar vilket motsvarar 0 %. I tabell 9 presenteras de olika sysselsättningarna och könsgruppernas indelning. Av de totalt 27 olika yrkena som representeras i de 26 skolplanscherna utförs 19 sysselsättningar enbart av män, vilket motsvarar 70 % av alla sysselsättningar. 5 sysselsättningar utförs av enbart kvinnor vilket uppgår till 18,50 % av alla sysselsättningar. 3 sysselsättningar tillskrivs både män och kvinnor och de gemensamma sysselsättningarna utgör 11 % av totalt 27 sysselsättningar. De odefinierbara utesluts i denna kategori då denna grupp inte är ensam om att utföra en specifik sysselsättning. 31 Sammantaget utför männen fler sysselsättningar än kvinnorna, sett till det totala och gemensamma antalet av sysselsättningarna, vilket återigen kan ses som ett bevis på en dikotomi, ett isärhållande av könen, där den manliga normen är aktiv och den kvinnliga normen är icke aktiv. Männen utför till störst del fysiskt tunga sysselsättningar som främst genomförs utanför hemmet. Kvinnorna utför till största del sysselsättningar inom hemmets domän. Denna uppdelning av män och kvinnor visar på en ordnad form av ett genussystem där dikotomin uppvisas på en fysisk och psykisk nivå (1988, s. 52). Den fysiska nivån uppvisas i uppdelningen av fysiska platser då männen i störst utsträckning arbetar utanför hemmet och kvinnan i hemmet. Den psykiska nivån går att urskilja i uppdelningen av könsgruppernas olika sysselsättningar. Männens egenskaper och förmågor testas och används i många olika situationer medan kvinnors egenskaper och förmågor är mer begränsade inom hemmets fyra väggar. Detta resultat kan kopplas till den genusstruktur som rådde i folkskolan under skolplanschens guldålder, 1890-‐ 1960, då flickor utbildades till husmödrar och pojkarna gavs möjligheter till vidare studier och bredare valmöjlighet av yrken, med grund i teorin om kvinnan som lägre stående intelligensmässigt än mannen (Backman Prytz, s. 319). Detta resultat utgör majoriteten av de undersökta planscherna. Dock avviker några planscher från Hirdmans genusteori och visar istället på ett eventuellt jämställt arbetsförhållande mellan kvinnor och män. I planscherna 4 (Linets beredning), 14 (Bondgården) och 26 (Vävare) som illustrerar arbetet på bondgårdar och textilhantverk i hemmet förkommer och utför båda könen gemensamma arbeten, vilket kan tolkas som ett jämställt arbetsförhållande. I plansch 12 (Byn Solvik) illustreras en kvinna som lärarinna, vilket är ett yrke som utförs utanför hemmets domän som medför stort ansvar med koppling till Sveriges styrande organ. Dessa planscher som uppvisar ett jämställt förhållande mellan könsgrupperna och kvinnan i en sysselsättning med stort ansvar utanför hemmet utgör endast en liten del av undersökningen och sett till resultatet av denna studie är mannen överrepresenterad både i antalet utföranden och i antalet olika sysselsättningar och kvinnan utgör endast en minoritetsgrupp som främst utför sysslor knutna till hemmets domän. Sammanfattningsvis visar de tre kategorierna antal kvinnor och män, aktiv och icke aktiv och sysselsättningar på en överrepresentation av män samt på en dikotomi där den manliga normen är att agera aktiv och den kvinnliga att agera icke aktiv. Detta visar att skolplanschen fungerade som en normskapande artefakt och läromedel samt 32 bekräftar Jonssons teorier om att skolplanschen var en pedagogiskt medveten bild som kunde användas av staten, handboksförfattare, konstnärer och lärare för att skapa normerande och riktade tankar och föreställningar om livet och samhället (2006, s. 129, 130). 33 9. Diskussion Forskningsobjektet för denna studie utgörs av 26 skolplanscher inom yrkeskategorin, vilka är insamlade och bearbetade med en kvantitativ bildanalys och analyserade ur ett genusperspektiv för att undersöka studiens frågeställningar rörande kvinnors och mäns förekomst, aktivitet och sysselsättning. Resultatet av denna studie sett till genusperspektivet, vilka begränsningar de 26 skolplanscherna och tolkningarna av dessa utgör samt en kort reflektion om studiens koppling till dagens skola diskuteras i detta avsnitt. 9.1 Skolplanschen och genus Enligt resultaten och analysen av undersökningen av de 26 skolplanscherna inom yrkeskategorin hämtade ur Kungliga bibliotekets samling är männen, deras aktivitet och antalet sysselsättningar de utför överrepresenterade och överskrider i alla kategorier kvinnornas antal och andel. Vidare pekar denna studie på en utpräglad indelning av kön som visas genom dess sysselsättningar. Skolplanschen utgjorde enligt denna studie ett normerande läromedel där ett önskat ideal av könsroller och deras aktivitet och sysselsättning illustreras frekvent. Detta överensstämmer med Jonssons och Nodins resultat som visar att historiska läromedel har fungerat som normskapande artefakter och moraliska och nationalistiska rättesnören (Björk, 2007, s. 184). Enligt Hirdmans genusteori visar detta resultat på ett genussystem där dikotomier och hierarkier isärhåller och inordnar de olika könsgrupperna i kulturellt konstruerade könsroller på ett fysiskt och ett psykiskt plan (1988, s. 52). Sett till denna studie är Hirdmans genusteori möjlig att applicera på skolplanschernas kvinnor och män då de 26 skolplanscherna förmedlar en sammantagen bild av män som aktiva och kvinnor som icke aktiva. Detta tyder på ett isärhållande, en dikotomi, mellan könsgrupperna. 9.2 Skolplanschens och tolkningarnas begränsningar Att denna studie visar på ett resultat av normerande och idealiserande läromedel betyder inte att detta resultat går att tillskriva alla skolplanscher. De 26 planscherna utgör enbart en liten del av planscher som illustrerar yrken och sysselsättningar som i 34 sin tur ingår i ett enormt material av skolplanscher som användes från 1890 till 1960 i Sveriges skolor. Olika tankar och värderingar samt illustrationen av kvinnor och män kan variera sett till vilka länder, förlag och konstnärer som producerat planscherna, vilket inte heller pekar ut en aktör som ansvarig för de ideal som uppvisas på planscherna i denna studie. Istället ses skolplanscherna i denna studie som en grupp som tillsammans tillskriver kvinnor och män olika roller och sysselsättningar och reproducerar tidens idéer och ideal. Som tidigare nämnt i avsnittet Metod och material är tolkningar och analyser aldrig helt objektiva. Sett till Gripsruds semiotiska teori är analyserna och tolkningarna framtagna på ett så objektivt tillvägagångssätt som möjligt där koder och tecken kopplade till den berörda tidsåldern skapar förutsättningar för tolkning (2002, s. 138). Att denna studie enbart är utförd av en person påverkar objektiviteten i tolkningar och analysen av materialet och även om det varit önskvärt att fler forskare hade genomfört undersökningen hade detta aldrig varit genomförbart sett till studiens storlek och tidsram. Vissa svårigheter uppstod i undersökningen av plansch 12(Byn Solvik) där människor och ting på långt avstånd i vissa fall var svåra att skilja från varandra. Antalet människor i denna plansch kan diskuteras men påverkar inte studiens övergripande resultat. De 4 skolplanscher som avviker från resultatet av ett isärhållande av könen utgör endast en minoritet och påverkar inte det totala resultatet av denna studie. 9.3 Skolan då och nu Sedan folkskolan instiftades 1842 har skollagar och läroplaner genomgått flera reformer och staten tillhandahåller inte längre skolor med obligatoriskt läromedelsmaterial. Skolplanschen finns inte längre kvar i sitt ursprungliga utförande utan har ersatts av bilder i läromedelsböcker, digitala bilder och videoklipp hämtade från internet. Den globalisering som skett de senaste årtiondena skapar nya förutsättningar och utmaningar för lärare att upprätthålla och skapa en, enligt Skollagen, jämställd skola och undervisning då bildflödet är enormt och i ständig förändring (2010, s. 2). Sett till detta var skolplanschen ett överskådligt och kontrollerat undervisningsmaterial som av lärarna kunde handplockas och utgöra en uttömmande bild av ett fenomen, vilket är näst intill omöjligt i dag. Skolans roll och syfte har även förändrats sedan folkskolans instiftande 1842 där kyrkans influenser har ersatts av demokratiska värderingar (Edgren, 2011, s. 103). Dock kan spår från det tidiga 1900-‐talets folkskola då 35 skolplanscherna praktiserades återfinnas i skolan idag. Kyrkans inflytande har krympt men finns fortfarande kvar sett till skolans värdegrund där kristen tradition ska ligga till grund för att fostra eleverna samt att skolan ska förmedla demokratiska värden (Lgr11, s. 7). Vad som bland annat har tillkommit och understryks är kravet på en jämställd skola. För att skapa och upprätthålla en sådan verksamhet måste alla inblandade lärare vara kritiska mot läromedelsbilder och besitta en medvetenhet om genussystem och genuskontrakt. Detta för att, i enlighet med Hirdman, inneha rätt verktyg för att kunna uppmärksamma och bryta normerande värderingar och tankar i bilder och inte förmedla stereotypa könsroller, som förekom i många skolplanscher, utan istället fostra eleverna till att bidra till samhällets uppbyggnad och utveckling på ett individuellt, fritt och önskvärt tillvägagångsätt (1988, s. 56). Denna studie, där männen är starkt överrepresenterade i alla kategorier visar hur viktigt det är att uppmärksamma och diskutera bilder ur ett genusperspektiv för att finna och bryta genussystem och genuskontrakt. Studien kan ses som ett redskap för hur historiska och nutida bilder kan analyseras och ligga till grund för genusdiskussioner i skolan. 36 10. Konklusion Denna studie är utförd med en kvantitativ bildanalys av 26 skolplanscher inom yrkeskategorin producerade i Sverige och Tyskland från omkring 1900 till 1952 som forskningsobjekt. Sett genom ett genusperspektiv upprättat av Yvonne Hirdman visas ett resultat som i majoritet uppvisar skolplanschen som normerande läromedel där strukturerade genussystem och genuskontrakt förekommer. Dessa genussystem och genuskontrakt gör sig till känna i överrepresentationen av män sett till antalet illustrerade människor, överrepresentation av aktiva män och en majoritet av kvinnor inom kategorin icke aktiva samt en uppdelning av sysselsättningar där männen utför fysiskt tunga sysselsättningar utanför hemmet och kvinnorna främst utför sysselsättningar kopplade till hemmets domän. Detta resultat skapar en förståelse för den svenska utbildningshistorien och skapar förutsättningar för människor att, enligt Hirdman, upptäcka och bryta normerande genussystem (2010, s. 56). Denna studie berör enbart en liten del historiska läromedel, vilket skapar förutsättningar för ytterligare forskning att bedriva inom detta område. Sett till skolplanschen som forskningsobjekt finns fler planscher att undersöka inom yrkeskategorin samt ytterligare planscher som illustrerar kvinnor och män inom andra miljöer och sysselsättningar. Det vore intressant att vidare undersöka hur olika produktionsländer, förlag och konstnärer framställde de olika könen i skolplanscherna samt hur ekonomiska tillgångar och status kan ha påverkat förhållandet mellan människorna som illustrerats i planscherna. 37 Referenslista Aspers, Patrik, Fuehrer Paul, Sverrisson, Árni (red.) (2004). Bild och samhälle: Visuell analys som vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Backman Prytz, Sara (2011). Utbildning och genus. I Utbildningshistoria, Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. Lund: Studentlitteratur. Berg, Bettina (2006). Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet. Björk, Tomas (2007). Fosterländska bilder. Den svenska historien i 1800-‐talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion Konsthistorisktidsskrift, 76(3), 183-‐186. Edgren, Henrik (2011). Folkskolan och grundskolan. I Utbildningshistoria, Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. Lund: Studentlitteratur. Ekegren, Staffan (1988). Skolplanschernas värld. Stockholm: LTs Förlag. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik. Frängsmyr, Carl (2011). Universitetets historia. I Utbildningshistoria, Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. Lund: Studentlitteratur. Gripsrud, Jostein (2002). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: Reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-‐63. Jonsson, Olof G (2006). Skolplanschen. Argument i spänning mellan bild och text, perspektiv och kontext. Uppsala: STEP, Department of Education. Kindahl, Daniel (2011). Att fostra svenskar till goda samhällsmedborgare. En text analytisk studie om historieskrivningen i Läsebok för folkskolan 1876 och 1935. Uppsala Universitet. Examensarbete. Köhler, Per Olof & Messelius, Ulla (2001). Natur och Kulturs Svenska Ordbok. Stockholm: Natur och Kultur. Larsson, Esbjörn (2011). Samhällskunskap. I Utbildningshistoria, Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. Lund: Studentlitteratur. 38 Nodin, Anders (2006). Fosterländska bilder. Den svenska historien i 1800-‐talsets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Persson, Mia (2012). Bilder av jämställdhet? En kvantitativ bildanalys av fem läromedel i franska. Uppsala Universitet. Examensarbete. Wahlstedt, Jens (2000). Skolplanscheras Sverige-‐Bondeåret och naturen. Nacka: Repro av Repro 8 AB. Wahlstedt, Jens (2005). Skolplanscheras Sverige-‐Historia, hantverk och religion. Nacka: Repro av Repro 8 AB. Elektroniska källor Nationalencyklopedin (2010), Artefakt http://www.ne.se/artefakt (2013-‐11-‐22). Nationalencyklopedin (2010), Aktivhttp://www.ne.se/sok?q=aktiv+människa (2013-‐ 11-‐24). Skolverket, Lgr11 (2011), http://www.skolverket.se SOU 1997:157. Nytt måldokument-‐ Läroplan för förskolan. http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/52/24/856a5aa0.pdf 22). Kap 5. (2013-‐11-‐ Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet, Svensk författningssamling, Skollag SFS 2010:800. http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/10/100800.PDF (2013-‐11-‐22). Thurén, Britt-‐Marie (2003). Genusforskning: frågor, villkor och utmaningar. Stockholm: Vetenskapsrådet., http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/vr_O123.pdf (2013-‐ 11-‐24). 39 Bilagor Bilaga1 Skolplansch 23. Namnlös (Tunnbindare). Gleerupska Univ.-‐ Bokhandeln Lund. Konstnär okänd. 40 Bilaga 2 Tabell A. Antal och andel män, kvinnor och odefinierbara i skolplanscherna Skolplansch Män Kvinnor Odefinierbara 1 5 0 1 2 6 0 0 3 4 0 0 4 2 5 0 5 4 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 6 0 0 9 4 0 0 10 0 4 0 11 3 1 0 12 21 14 9 13 3 0 0 14 7 4 1 15 2 1 1 16 15 0 0 17 5 0 0 18 3 0 0 19 4 0 0 20 6 0 0 21 4 0 0 22 5 1 0 23 6 0 0 24 6 0 0 25 20 0 0 26 1 1 0 Totalt:189 146 31 12 41 Bilaga 3 Tabell B. Antal och andel aktiva och Icke aktiva män, kvinnor och odefinierbara män Skolplansch 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Totalt: Aktiva 5 6 4 2 4 2 2 6 4 0 3 0 2 7 1 15 5 3 4 5 4 5 6 6 18 1 120 män Icke aktiva 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 1 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 2 0 26 kvinnor kvinnor Icke aktiva 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 12 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 15 Aktiva 0 0 0 5 0 0 0 0 0 4 0 2 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 16 42 odefinierbara odefinierbara Aktiva 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Icke aktiva 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12
© Copyright 2024