Yttrande KPMG och Dyrefors
Stockholms tingsrätt Avdelning 5 Enhet 52 Endast med e-mail: stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se Stockholm den 7 oktober 2015 MÅL NR T 9311-‐11 och 9306-‐11 HQ AB ./. KPMG och Johan Dyrefors _________________ KÄRANDENS YTTRANDE BEMÖTANDEN I ÖVRIGT A. Kommentar till vad som anförs i punkten 3 i KPMG:s och Johan Dyrefors yttrande i mål nr 9311-‐11 (yrkande om avvisning avseende åberopad vårdslöshet och skada 2007) 1 KPMG har yrkat att HQ AB:s talan till stöd för skadeståndsyrkandet avseende vårdslös revision hänförlig till räkenskapsåret 2007 ska avvisas och gör därvid gällande att grunden för skadeståndsyrkandet i HQ AB:s stämningsansökan inte omfattade revisionen för detta räkenskapsår. KPMG påstår att oaktsamhet i samband med revisionen för räkenskapsåret 2007 inkluderades i grunden för skadeståndsyrkandena först i HQ AB:s yttrande den 2 april 2012, samtidigt som skadeståndsyrkandet justerades. KPMG hävdar att HQ AB:s talan enligt vad som framgår av yttrandet den 2 april 2012 utgör en otillåten taleändring enligt 13 kap. 3 § Rättegångsbalken. 2 KPMG saknar fog för sitt påstående om otillåten taleändring. I 13 kap. 3 § 3 st. Rättegångsbalken föreskrivs att så länge saken är densamma föreligger ingen taleändring – detta oaktat om käranden åberopar ny omständighet till stöd för sin talan. I doktrinen har två olika tolkningar av vad som är samma sak presenterats. Enligt Olivecrona får nya omständigheter åberopas utan att saken förändras så länge de nya omständigheterna inte innebär en förändring i det åberopade saksammanhanget. Detta saksammanhang kan modifieras och tillägg kan göras; avgörande är om det skett en väsentlig förändring i det ursprungligen åberopade saksammanhanget eller händelseförloppet.1 Ekelöf har en annan syn och menar att man inte bör se till händelseförloppet – istället är det fråga om samma sak när de båda grunderna har samma rättsföljd.2 Skulle en ny omständighet inte medföra att det i rättegången blir fråga om en annan rättsföljd har åberopandet av den nya omständigheten inte heller förändrat saken. Ekelöf menar att käranden före processen kan begäras överväga vilken rättsföljd han vill föra talan om; däremot kan det vara mer tveksamt om man kan begära att han redan före processen fullt ut bestämmer sig för vilket händelseförlopp han vill åberopa. I praktiken leder de båda uppfattningarna ofta till samma resultat. I den aktuella skadeståndstvisten har saken alltid varit densamma oavsett vilket synsätt avseende saken som anammas. Någon taleändring är det därmed inte fråga om. 3 Revisionen för räkenskapsåret 2007 har från början ingått i de omständigheter som 1 Zeteo, lagkommentaren till 13 kap. 3 § Rättegångsbalken, s. 14. Modifikationer som exempelvis görs vad gäller ett avtals innehåll eller ifråga om avtal slutits av ombud med skriftlig fullmakt eller ställningsfullmakt utgör enligt Olivecrona samma saksammanhang. 2 Zeteo, lagkommentarer till 13 kap. 3 § Rättegångsbalken, s. 15. Som exempel på Ekelöfs uppfattning om samma sak nämns att käranden yrkar skadestånd för svarandens ansvar och senare ansvar för culpa hos anställd till svaranden, i mål om ogiltighet att käranden yrkat ogiltighet på grund av svek och därefter på grund av tvång, och i mål om återgång att käranden åberopat att varan varit felaktig och senare att säljaren agerat svikligen. 2 åberopats till grund för skadeståndskravet. HQ AB har inte heller framställt något nytt yrkande avseende skadestånd. I stämningsansökan beskrevs brister som förelegat från och med 2007 fram till våren 2010, vad KPMG kände till eller borde ha känt till ifråga om bristerna, KPMG:s oaktsamma agerande med anledning av bristerna och den skada som blev följden av att bristerna inte åtgärdades. Att den för skadeståndstalan relevanta perioden är 2007-2010 framgår genomgående i stämningsansökan.3 4 I grunderna i HQ AB:s stämningsansökan angavs inledningsvis under rubriken ”KPMG har genom oaktsamhet orsakat återkallelsen av Bankens tillstånd” (avsnitt E 9) att ”KPMG har under såväl 2007, 2008, 2009 och fram till den 22 september 2010 varit ansvarigt revisionsbolag för HQ. Johan Dyrefors har mellan den 30 mars 2007 och 22 september 2010 varit huvudansvarig revisor.” Detta var ingen allmän historiebeskrivning; KPMG hade varit revisor i många år innan den angivna perioden. De år som preciserades utgjorde ramen för det relevanta händelseförloppet som låg till grund för HQ AB:s talan. 5 Vidare behandlades i samma avsnitt i grunderna revisionen avseende årsredovisningen för 2007 (punkten E 9.3), vari anges följande: ”Revisionen avseende årsredovisningen för 2007 Vid utgången av 2007 noterade KPMG i sin bokslutsdragning för HQ AB att edgen i tradingportföljen under året vuxit kraftigt och att den då uppgick till 182 mkr. Detta skall ställas i relation till att Banken för 2007 redovisade ett resultat efter skatt om 242 mkr. Om felvärderingen i tradinglagret fullt ut beaktats hade detta medfört att 75 procent av årsresultatet försvunnit. Oaktat de fel som förelåg i årsredovisningen för Banken och därmed på koncernnivå och oavsett Dyrefors medvetenhet om dessa fel avgav Dyrefors likväl rena revisionsberättelser såväl i Banken (den 13 juni 2008) som i moderbolaget HQ AB (den 27 februari 2008). Värt att notera är således att KPMG tillstyrkte HQ-koncernens årsredovisning före det att KPMG tillstyrkte Bankens årsredovisning. Däri förklarade Dyrefors felaktigt bl.a. att årsredovisningarna upprättats i enlighet med gällande lag och att årsredovisningarna gav en rättvisande bild av bolagens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed. Detta var inte sant och det visste Dyrefors och KPMG.” 6 Sålunda åberopade HQ AB redan i stämningsansökan – under huvudrubriken ”KPMG har genom oaktsamhet orsakat återkallelsen av Bankens tillstånd” – allvarliga brister i årsredovisningen för 2007 och insikt hos revisorn avseende detta. 7 Avslutningsvis i grunderna avseende KPMG:s ansvar sammanfattades revisorernas oaktsamhet och dess följder (avsnitt E 9.6): 3 Se exempelvis punkt 27-28, 33-34, 54-56, 142, 157, 223, avsnitt E 6.3 avsnitt E 6.4, punkt 310, avsnitt E 8.2, avsnitt E 9.3, avsnitt E 9.6. 3 ”Revisorernas oaktsamhet och dess följder Om Dyrefors och KPMG hade utfört sitt revisionsuppdrag på ett korrekt sätt hade detta medfört att man måst rikta allvarliga invändningar mot HQ:s portföljvärdering, dess riskkontroll samt rapporterat detta till FI, vilket redogjorts för ovan. Detta hade medfört att HQ hade tvingats anpassa sin redovisning till verkliga förhållanden och att man tvingats ta fram de förluster som Trading sedan slutet av 2007 hade genererat. Detta i sin tur hade säkerligen medfört att egenhandeln avvecklats mycket tidigare och att HQ kunnat kontrollera och mäta sina risker så som det ålegat HQ AB och Banken. De omständigheter som låg till grund för Beslutet hade därmed inte inträffat och Banken hade kunnat fortsätta sin verksamhet. Genom sina oaktsamma revisionsberättelser har KPMG medverkat till uppkomsten av den situation som föranlett Beslutet och därmed den skada som därav uppkommit. Det indragna tillståndet och den därav betingade värdeförlusten var en förutsebar konsekvens av den oaktsamhet som Dyrefors och KPMG ådagalagt.” 8 I stämningsansökan redogjordes vidare för den skada som HQ AB orsakats. Skadestånd krävdes bl.a. för de excessiva tradingförluster som Bankens egenhandel resulterat i. Skadan i den delen beräknades som de förluster som faktiskt uppkommit i egenhandeln efter den tidpunkt då HQ-koncernen blev underkapitaliserad – vilket vid tidpunkten för stämningsansökan bedömdes vara senast vid årsskiftet 2008/2009 – med avdrag för den förlust som skulle ha realiserats vid en (hypotetisk) stängning vid denna tidpunkt. I det hypotetiska händelseförlopp för skadeberäkningen avseende de excessiva tradingförlusterna som åberopades i stämningsansökan skulle tradingverksamheten sålunda ha avvecklats per årsskiftet 2008/2009. Det noterades i stämningsansökan att utredning avseende de excessiva tradingförlusterna var pågående och att det beloppet kunde komma att justeras.4 9 I HQ AB:s yttrande av den 2 april 2012 justerade HQ AB yrkandet såvitt avsåg de excessiva tradingförlusterna med anledning av att det efter fortsatt utredning av förhållandena i HQ-koncernen konstaterats att underkapitaliseringen förelåg åtminstone från årsskiftet 2007/2008. Justeringen gjordes under avsnitt H (”Beräkning av skada”).5 Revisionen avseende 2007 omfattades redan av HQ AB:s talan och justeringen behövde därför endast göras i skadeberäkningen. 10 Det rör sig både i stämningsansökan och i yttrandet den 2 april 2012 om samma åberopade faktiska händelseförlopp. Den justering som gjordes den 2 april 2012 jämfört med stämningsansökan avsåg alltså det hypotetiska händelseförloppet. 11 Justeringar i det hypotetiska händelseförloppet påverkar skadeberäkningen, men inte 4 Se punkterna 386 och 429 i stämningsansökan. Se punkterna 279-280 i yttrandet av den 2 april 2012. 5 4 saken. Detta är fallet enligt båda ovan redovisade synsätt och fastställdes av Högsta domstolen i NJA 2011 s. 718 där en person i stämningsansökan mot en bank yrkade skadestånd med anledning av ett avtalsförhållande mellan banken och käranden avseende options-, termins- och aktiehandel under viss period. Skadestånd yrkades för skada som uppkommit till följd av dels genomförda options- och terminsaffärer, dels två icke genomförda aktieaffärer. Senare höjde käranden det yrkade beloppet och yrkade ersättning för andra icke genomförda långsiktiga aktieinvesteringar än de som tidigare angetts. Käranden yrkade inte längre ersättning för den skada som den faktiska optionsoch terminshandeln orsakat. Högsta domstolen konstaterade att det verkliga händelseförloppet var detsamma och slog fast att nya påståenden avseende det hypotetiska händelseförloppet inte förändrade sakens identitet. Det var således inte fråga om någon taleändring och Högsta domstolen undanröjde tingsrättens avvisningsbeslut. 12 Att tidpunkten för underkapitaliseringen efter ytterligare utredning befunnits ha inträffat tidigare förändrar inte heller saken – detta oavsett vilket av de ovan angivna synsätten om händelseförlopp eller rättsföljd som anammas. Både händelseförloppet (med icke åtgärdade brister 2007-2010) och rättsföljden (skadestånd med anledning av att bristerna inte åtgärdats och de katastrofala följder det fick) är desamma som i stämningsansökan.6 Sammanfattningsvis innefattar HQ AB:s justerade skadeberäkning i april 2012, enligt 13 kap. 3 § 3 st. Rättegångsbalken, inte någon taleändring. 13 För ordningens skull kan noteras att inte heller det faktum att skadeståndsyrkandet höjts innebär att det är fråga om ett nytt yrkande; det har alltid varit fråga om ersättning för den skada som uppkommit på grund av att vissa allvarliga brister i HQ av oaktsamhet inte åtgärdats och det finns inget hinder mot att yrka ett högre belopp på grundval av redan åberopade omständigheter.7 Höjning av det yrkade beloppet har följt av en annan skadeberäkning och är inte en följd av ytterligare skador som tillkommit med anledning av nya sakomständigheter. 14 Eftersom det inte är fråga om nytt yrkande behöver heller inte någon bedömning av tillåtligheten göras enligt 13 kap. 3 § 1 st. punkten 3 Rättegångsbalken. För det fall domstolen oaktat det anförda skulle finna att den justerade skadeberäkningen i yttrandet av den 2 april 2012 innefattar ett nytt yrkande, måste yrkandet under alla omständigheter anses stöda sig på väsentligen samma grund som tidigare och är därmed tillåtligt enligt 6 Det finns omfattande praxis från Högsta domstolen där nya omständigheter inte anses ha förändrat saken, exempelvis NJA 1959 s. 658 där ett testamente klandrades med åberopande av att testator lidit av rubbad själsverksamhet. Efter att klandertalan förlorats åberopade käranden i hovrätten att testamentet i andra hand var ogiltigt på grund av att testamentet genom sönderrivande blivit återkallat. Högsta domstolen fann inget hinder mot att lägga den först i hovrätten åberopande omständigheten avseende återkallelse genom sönderrivande till grund för sin prövning. Se även t.ex. NJA 1955 s. 352 och []. 7 Se exempelvis Stefan Lindskog i SvJT 2012 s. 587 ”Om att gå över ån – en replik” samt även NJA 2011 s. 718. 5 nyss angivna bestämmelse.8 B. Med anledning av vad som anförs i punkten 4, 5 och 6 i KPMG:s och Johan Dyrefors yttrande i mål nr 9311-‐11 (allmänna synpunkter på HQ AB:s talan, HQ AB:s skada samt KPMG:s och Dyrefors bestridanden) 1 Essensen i HQ AB:s skadeståndstalan 15 KPMG och Dyrefors har ställt frågor som indikerar en bristande förståelse för HQ AB:s talan och som föranleder HQ AB att sammanfatta sin skadeståndstalan i förhållande till KPMG och Dyrefors. 16 Essensen i HQ AB:s skadeståndstalan mot KPMG och Dyrefors kan sammanfattas enligt följande. De brister som ligger till grund för HQ AB:s talan var så stora att de riskerade Bankens tillstånd att bedriva sin verksamhet och i förlängningen Bankens och HQ AB:s fortlevnad. KPMG och Dyrefors har varit oaktsamma genom att bl.a. avge rena revisionsberättelser trots att de var i ond tro avseende bristerna. Risken som bristerna medförde materialiserades när Finansinspektionen återkallade tillståndet. Det återkallade tillståndet var sålunda en direkt följd av bristerna, vilka hade existerat under flera års tid. Genom Beslutet gick HQ-koncernens framtida intjäningsförmåga förlorad. Följaktligen är det förlorade tillståndet en faktor av stor betydelse för den skada som KPMG:s och Dyrefors oaktsamhet har orsakat HQ AB och Banken och därmed en del av grunden för yrkat skadestånd. 2 Bristerna och KPMG:s och Dyrefors oaktsamhet 17 HQ AB har åberopat förekomsten av ett antal preciserade brister som förelegat under vissa perioder och i några fall i vissa handlingar. Framställningstekniskt kan bristerna delas in i tre kategorier. 18 I den första kategorin ingår en väsentlig övervärdering av Tradingportföljen (med flera hundra miljoner), väsentliga kapitalkrav enligt pelare 2 (på flera hundra miljoner) som inte beaktats i HQ-koncernens och Bankens kapitaltäckningsanalys, samt en väsentlig 8 Se exempelvis NJA 2011 s. 718 och NJA 1995 s. 644 där ett konkursbo yrkade skadestånd av tidigare styrelseledamöter för att de vid fullgörande av sitt uppdrag av oaktsamhet skadat bolaget genom att överträda viss bestämmelse i bolagsordningen, vilket i sin tur var att tillskriva bristande organisation och kontroll av verksamheten. I stämningsansökan yrkades ersättning för den skada som drabbat bolaget till följd av en viss lånegaranti. Senare justerades skadeståndsyrkandet och knöts till den skada som drabbat bolaget med anledning av tre andra lånegarantier än den som angetts i stämningsansökan. Högsta domstolen konstaterade att konkursboets påstående om skada i de olika fallen inte knutits till enskilda beslut, utan till brister i organisationen och styrelsens generella direktiv och därmed vilade yrkandena för ersättning av de olika skadorna på väsentligen samma grund. 6 kapitalbrist (på flera hundra miljoner). Dessa brister har förelegat från halvårsskiftet 2007 till juni 2010. Exakta belopp och tidpunkter är bevisomständigheter till stöd för dessa förhållanden. 19 I den andra kategorin ingår brister i riskhanteringen. Dessa har förelegat från och med räkenskapsåret 2007 fram till juni 2010. 20 I en tredje och sista kategori finns vissa fel och brister i bl.a. HQ AB:s och Bankens årsredovisningar. 21 Som HQ AB har anfört var det oaktsamt av KPMG och Dyrefors – trots att KPMG och Dyrefors kände till eller borde ha känt till bristerna – att inte anmärka beträffande bristerna i revisionsberättelserna för relevanta år, att inte ge någon skriftlig erinran till i första hand HQ AB:s styrelse beträffande bristerna och att inte rapportera till Finansinspektionen beträffande bristerna. Dessa underlåtenheter i det faktiska händelseförloppet har varit oaktsamma av KPGM och Dyrefors. HQ AB kan inte se att det föreligger någon oklarhet vari KPMG:s och Dyrefors oaktsamhet består. 3 Grundläggande beträffande det hypotetiska händelseförloppet 22 Det som verkar förvirra KPMG och Dyrefors avser det hypotetiska händelseförloppet. Ett sådant händelseförlopp tar sin början i ett hypotetiskt aktsamt agerande från KPMG och Dyrefors. Därefter följer de troliga konsekvenserna av ett sådant agerande. Det hypotetiska händelseförloppet är sålunda centralt för bedömning av orsakssamband och skadans storlek. Det är emellertid inte en del av grunden för talan. 23 Det har i praxis fastställts att vid bristfällig revision ska kausalitetsprövningen som utgångspunkt göras på basis av vad som skulle ha hänt om årsredovisningen hade varit riktig i de avseenden som revisionen varit oaktsam – och alltså inte på basis av att årsredovisningen varit oförändrat felaktig, men med anmärkning från revisorn mot dess brister i revisionsberättelsen.9 Högsta domstolen poängterade att det normala beteendet från ett bolags sida när dess revisor riktar anmärkningar mot redovisningen är att bolaget rättar sig efter dessa. 24 Om KPMG och Johan Dyrefors riktat anmärkningar till styrelsen i HQ AB beträffande de aktuella bristerna – vid äventyr av en oren revisionsberättelse, erinran eller rapport till Finansinspektionen – hade årsredovisningarna haft ett innehåll som skulle gett en rättvisande bild av bolaget och koncernen. Som HQ AB tidigare gjort gällande är det enda rimliga hypotetiska händelseförloppet att Tradingportföljen i samband därmed omedelbart avvecklats under ordnade former och att tradingverksamheten därefter antingen avvecklats eller bedrivits under ordnade former med en obetydlig resultatpåverkan. 9 NJA 2014 s. 272 7 4 Bedömningen av när oaktsamhet föreligger 25 HQ AB menar att KPMG och Dyrefors kände till eller i vart fall borde ha känt till bristerna redan under 2007. Men vid vilken tidpunkt oaktsamhet är för handen – och därmed den tidpunkt då ett hypotetiskt scenario aktualiseras – är en fråga för domstolens bedömning. 26 I ett hypotetiskt scenario kan Tradingportföljen därvid avvecklas till ett årsskifte eller till annan tidpunkt. Avveckling behöver alltså inte ske till ett årsskifte. HQ AB noterar i detta sammanhang att KPMG och Dyrefors inte skiljer på skadeberäkningen och de av HQ AB åberopade omständigheterna till grund för skadeståndsskyldigheten. Det är riktigt att den skadeberäkning som Navigant gjort och som HQ AB åberopat i målet utgår från att en avveckling av Tradingportföljen i första hand vid årsskiftet 2007 med alternativa beräkningar för en avveckling vid årsskiftena 2008 respektive 2009. Skadeberäkningen tar dock uteslutande sikte på skadans storlek och avser inte frågan om när oaktsamhet föreligger. 27 HQ AB har åberopat omständigheter – brister – från början av 2007 till juni 2010, liksom brister i vissa dokument. Domstolen har att bedöma vid vilken tidpunkt oaktsamhet förelåg. Bedömningen av orsakssambandet mellan oaktsamheten och skadan får sedan göras med utgångspunkt från denna tidpunkt. Detsamma gäller för bedömningen av skadans storlek. Utifrån de omständigheter och den bevisning som åberopas finns en lång rad olika tidpunkter vid vilka domstolen kan anse att oaktsamhet förelegat och ett därtill kopplat hypotetiskt avvecklingsscenario. Skulle domstolen finna att omständigheter som försatte KPMG och Dyrefors i ond tro exempelvis var för handen först i december 2008 när KPMG i ett internt mejl konstaterade att HQ:s hantering av Dag 1-resultat var ett ”katastrofområde”10, får bedömning av kausalitet och skadans storlek göras med utgångspunkt från denna tidpunkt. 28 Det är inte praktiskt möjligt att tillhandahålla skadeberäkningar för alla upptänkliga avvecklingsscenarier; om domstolen finner att Tradingportföljen borde ha avvecklats till någon annan tidpunkt än till slutet av 2007, 2008 eller 2009 får den skada som det oaktsamma beteendet kan ha orsakat bedömas av domstolen med ledning av tillgängliga skadeberäkningar. Av betydelse vad gäller skadans storlek är i sådant fall det faktum att det i Navigants skadeberäkning föreligger relativt små skillnader ifråga om skadans storlek vid de tre olika avvecklingstidpunkterna. Det kan vidare noteras att av avgörande betydelse för skadans storlek är övervärderingens storlek vid avvecklingstidpunkten i ett hypotetiskt scenario såtillvida att en större övervärdering vid sådan tidpunkt minskar skadans storlek jämfört med en mindre övervärdering som tvärtom ökar skadans storlek. 10 Serie E, bilaga 325, s. 1-3. 8 Utvecklingen av övervärderingen kan i stora delar följas i händelseförloppet11 och av Navigant Edge.12 29 I sammanhanget är det lämpligt att också adressera frågan om betydelsen av eventuella ”nya” brister – KPMG och Dyrefors undrar vad som görs gällande avseende brister i riskhanteringen under 2010 som inte förelåg per 31 december 2009. Som bekant gör HQ AB gällande att de av HQ AB preciserade bristerna i riskhanteringen förelåg från början av 2007 till juni 2010. Om domstolen, trots HQ AB:s position, skulle finna att viss brist i riskhanteringen uppkommit först 2010, har domstolen att bedöma i vilken utsträckning sådan brist påverkar oaktsamhetsbedömningen avseende KPMG och Dyrefors, liksom utfallet av ett aktsamt agerande i det hypotetiska händelseförloppet. Vid en sådan bedömning är det, som HQ AB tidigare påpekat, av betydelse att revisorn vid avgivandet av sin revisionsberättelse har att ta ställning till förhållanden på bokslutsdagen med beaktande av vilken betydelse händelser efter räkenskapsårets slut haft för årsredovisningen och revisionsberättelsen.13 5 Särskilt om medverkan till vinstutdelning 30 I tillägg till KPMG:s och Dyrefors oaktsamma agerande ifråga om revisionsberättelse, erinran till styrelsen och rapportering till Finansinspektionen, har KPMG och Dyrefors även agerat oaktsamt genom att medverka till vinstutdelningar avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 trots att de var olagliga av skäl som åberopats av HQ AB. På motsvarande sätt som beträffande ovan diskuterad oaktsamhet på KPMG:s och Dyrefors sida är det sannolika hypotetiska händelseförloppet avgörande för kausalitetsbedömningen även vad gäller vinstutdelningarna. Den enda rimliga utvecklingen om KPMG och Dyrefors inte medverkat till vinstutdelningen är att Tradingportföljen omedelbart avvecklats under ordnade former och att tradingverksamheten därefter antingen avvecklats eller bedrivits under ordnade former med en obetydlig resultatpåverkan. 6 Grunderna till stöd för yrkandet om vite till Nasdaq OMX 31 Vitet från Nasdaq OMX om 480 000 kr avser felaktigheter i HQ AB:s och Bankens årsredovisningar för räkenskapsåret 2009. HQ AB noterar att det av Disciplinnämndens beslut tydligt framgår vilka brister som föranledde vitet. Grunderna för skadeståndsansvar avseende vitet omfattas av HQ AB:s åberopade grunder.14 11 Se avsnitt F i HQ AB:s yttrande av den 7 oktober 2015 i samtliga mål. Navigantrapporten I, Serie G, figur 7. 13 Se HQ AB:s yttrande av den 21 juni 2012 i mål nr 9306-11, punkt 29. 14 Specifikt avsnitt B.174 i bilaga 1 till HQ AB:s yttrande av den 20 oktober 2014 12 9 C. Kommentar till vad som anförs i punkten 2 i KPMG:s yttrande i mål nr 9306-‐11 (grunden för solidariskt ansvar för rättegångskostnader) 32 I målen om olagliga vinstutdelningar har KPMG och Johan Dyrefors efterfrågat grunden för det solidariska rättegångskostnadsansvaret.15 33 Om rättegångskostnad ska ersättas av flera medparter är utgångspunkten enligt 18 kap. 9 § RB ett solidariskt ansvar. En förutsättning för det solidariska ansvaret anses vara att medparterna intagit väsentligen samma ställning till huvudsaken.16 Svarandena har intagit väsentligen samma ställning i huvudsaken, vilket sålunda är grunden för det solidariska ansvaret för HQ AB:s rättegångskostnader. Stockholm som ovan Helena Dandenell Marcus Axelryd 15 KPMG:s yttrande daterat den 16 mars 2015 i mål nr T 9306-11, s. 8. SOU 1926:33 s. 216. 16 10
© Copyright 2024