Helheten är helig - Landstinget i Värmland
PERSONALTIDNING FÖR LANDSTINGET I VÄRMLAND NUMMER 5–6 | DECEMBER 2015 Helheten är helig | Landstingets omställningsarbete Rätt väg för patienten | Folktandvården knäckte kurvan | Första linjen för unga REDAKTION Jens Magnusson Redaktör jens.magnusson@liv.se Júlia Megyeri Grafisk formgivare julia.megyeri@liv.se Elisabet Petersson Skribent elisabeth.petersson@liv.se Olle Mannberg Skribent olle.mannberg@liv.se Kristoffer Andrén Fotograf kristoffer.andren@liv.se David Kvicklund Skribent david.kvicklund@liv.se Sofia Carlson Praktiserande skribent sofia.carlson@liv.se Petter Niljung Skribent petter@liv.se Hör av dig! intryck@liv.se Intryck är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig utgivare: Tomas Philipp. Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad. E-post: intryck@liv.se. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås. Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, telefon: (054-6)1 42 91. Manusstopp för nästa nummer: 29 januari 2016. Omslagsbilden: Emma, 8 år, bygger sin version av hälso- och sjukvården. Kanske liknar hennes tankar den framtid som Landstinget i Värmland redan nu planerar ska möta patienten år 2030. Då blir Emma 23 år. Foto: Júlia Megyeri ISSN-nummer: 2001-4899 I DETTA NUMMER 3 4 Helheten är helig De flesta organisationer bygger på att olika delar är beroende av varandra för att helheten ska bli så bra som möjligt. Landstinget i Värmland är inget undantag. 9 Rätt väg för patienten 9 Det måste inte vara komplicerat att tänka nytt. Ibland räcker det att bara vända på saker och ting. På Vårdcentralen Västerstrand har man kastat om i arbetssätten och hoppas därmed kunna frigöra läkartider. 12 Ambulanssjukvården blir mer jämlik Nya förutsättningar har gett ambulanssjukvården möjligheter att förändras. För att bättre kunna möta invånarnas behov har man fördelat om sina resurser. 14 Landstingets omställningsarbete 12 2 intryck | nummer 5–6 | 2015 Den ekonomiska prognosen för landstinget 2015 visar ett stort underskott. Därför måste landstinget minska sina kostnader med 380 miljoner kronor innan 2016 är slut. Det är orsaken till att landstinget nu är inne i ett omställningsarbete. Det angelägna samtalet Vi är några vänner som pratar om den flyktingström som kommit till Sverige. Känslan är att vi alla har en human och generös grundsyn i flyktingfrågan. Men det finns absolut saker att fundera på och diskutera. Kvällens diskussionsfråga är: ”Vad är det som oroar dig?”. Vi har en skarp samtalsledare som för oss tillbaka till frågan varje gång som vi svävar ut. Det blir en bra diskussion som ger mig några nya funderingar om framför allt jämställdhet. Vad kommer att hända på sikt när krig och klimatförändringar förändrar världskartan. Vad innebär det för den jämställdhet mellan könen som Sverige jämförelsevis har kommit långt med. Finns det något vi kan göra, hur förändrar vi beteenden som sitter djupt rotade i en kultur? Ibland är samtal så oerhört värdefulla och berikande. Det leder tankar vidare och föder idéer som till och med kan vara genomförbara. Tänk om vi lyckas få till riktigt bra samtal om framtida hälso- och sjukvård. Om behovet av att tänka nytt utifrån det som är viktigt för patienterna, om alla möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder, vad vården kostar och om arbetsgivarens möjligheter att bemanna. Det skulle kunna vara ett samtal mellan medarbetarna som upplever det hårda patienttrycket varje dag och visionärerna som skissat på framtidens sjukvård. Finns det något fruktbart i utvecklingsplanen, något som ger medarbetarna hopp om en mer hanterbar vardag? Skulle det kunna födas idéer där man hittar nya arbetssätt och deltar i skapandet av framtidens sjukvård och vem ska i så fall driva och genomföra förändringarna? Det är inte självklart att samtalen blir bra och berikande men det är absolut värt att prova. Det kan ha betydelse vem som bjuder in. Ett initiativ från verksamhetsansvariga ger frågan dignitet. Hur ska vi samtala med medborgarna? Tänk om vi hade möjligheter att bjuda in utifrån ett statistiskt urval, kunde erbjuda busstransport och två 17 Unga är välkomna till Första linjen Barnen och ungdomarna är första prioritet för personalen på Första linjen. Alla är välkomna oavsett varför man söker hjälp. Därför är verksamheten inte bara utformad för barn och ungdomar, utan också av dem. dagars samvaro någonstans i mitten av det värmländska hjärtat. Kanske på Mårbacka? Det behövs några timmar för att berätta om allt som redan, eller snart, är möjligt. Att ”skypa” med doktorn, att läsa journalen på nätet och att boka läkartid på webben. Att det finns en helikopter när det är riktigt illa och en bedömningsbil rycker ut till hemmet när gamla pappa blir orolig i sin hjärtsvikt. Det behövs några timmar när vi ska förklara varför vi samtidigt som vi pratar utveckling drar i nödbromsen och ska kostnadsreducera. Det kräver sin man att förstå att vi blivit 300 personer fler på några år samtidigt som vårdplatser får stänga därför att vi inte har personal. Och att skattepengarna från de arbetsföra värmlänningarna inte räcker till och att vi kommer att bli ännu färre i arbetsför ålder. Om vi får en stund över vid brasan på kvällen kan vi fundera på nanoteknikens framfart och möjligheterna att slippa operera den kommande höftartrosen. I årets sista nummer av Intryck träffar vi bland annat avdelningschef Anders Karlsson som lärt sig tänka helhet och om vårdcentralen Västerstrand som triagerar och hänvisar vissa patienter direkt till fysioterapeuten Tyra. Avslutar med en hälsning från tandvården som har glimten i ögat även i svåra tider. ”Vi tar inte bort själva julen, det är bara julgåvan som fryser inne”. Ungefär så var budskapet på intranätet när beslutet var taget om att det inte blir några julbord eller julgåvor i år. Gunilla Peterson, enhetschef 14 20 Anna brinner för patientsäkerhet – Välkomna in i forskarvärlden. Med ett milt norrländskt idiom tar Anna Nordin emot i sitt arbetsrum på Karlstads universitet. 22 Så knäckte folktandvården kurvan Folktandvården Våxnäs är en av de kliniker som har ett positivt ekonomiskt resultat. 17 25 Medarbetarprofilen Verksamhetschef och domare. 26 Du gör skillnad för våra patienter Landstingsdirektörens spalt. 28 I väntan på nästa kris 20 Krönika av Daniel Holmberg. nummer 5–6 | 2015 | intryck 3 Helheten är helig De flesta organisationer bygger på att olika delar är beroende av varandra för att helheten ska bli så bra som möjligt. Landstinget i Värmland är inget undantag. Text: Petter Niljung bild: Kristoffer Andrén – Om det går bra för mig, men dåligt för andra så kommer det på sikt ändå att påverka mig, säger avdelningschefen Anders Karlsson. För att vi ska kunna leverera bästa möjliga vård krävs att alla tar ansvar för sin del av den stora organisationen. Samtidigt har alla ansvar för helheten. – Jag som är chef måste vara ett föredöme när det gäller att samarbeta och tänka helhet. Jag har ansvar för att mina medarbetare tar ansvar för både det lilla och det stora. Anders Karlsson är avdelningschef för avdelning 3 vid Centralsjukhuset i Karlstad. Där vårdas bland annat patienter med olika former av frakturer och förslitningar. – Jag vet att förutsättningarna skiljer sig åt, men det börjar ändå hos var och en som individ. 4 intryck | nummer 5–6 | 2015 Vill vi eller vill vi inte försöka se helheten? Ortopedin är inget eget system, det är en del av ett system. Patientens behov i centrum Anders Karlsson tar rekrytering som ett konkret exempel på hur helhetstänket spelar roll. – Om många medarbetare söker sig till min avdelning, vilket i sig är roligt och smickrande, gäller det att komma ihåg andras behov. Den enskilde kanske kan göra ännu större nytta för helheten på ett annat ställe i landstinget. Den erfarenhet han skaffat sig som avdelningschef har bidragit till ett lugn hos honom själv. – När jag var ny tänkte jag oftare på mig och mitt, men jag har haft mycket hjälp av de verksamhetschefer jag arbetat med för att Anders Karlsson tycker att chefen måste vara ett föredöme när det gäller samarbete och helhetstänk. nummer 5–6 | 2015 | intryck utveckla min helhetssyn på vården. Jag lyckas inte alltid, men det får man lära sig att ta, det ingår i chefskapet, säger Anders Karlsson. Han vidareutvecklar sitt resonemang med den stundtals besvärliga vårdplatsfrågan. – Förr tänkte jag att en vårdplats var min, nu är jag bättre på att hitta lösningar. Patienter som inte är ortopedipatienter kanske behöver vårdplatserna med tillhörande bemanning bättre, även om sängen står hos oss. Det är patientens behov och inte min avdelnings behov som står i centrum. Måste hjälpas åt Att ta ansvar för helheten innebär också att man måste ha koll på ekonomin. Anders Karlsson försöker styra kostnader så mycket som möjligt. Han är till exempel mycket restriktiv med semesterdagar som önskas med kort varsel nu när det ekonomiska läget är ansträngt. – Varenda krona vi sparar påverkar landstinget i flera år framöver. Jag känner verkligen att jag har förstått att vi är tvungna att återställa det vi inte fi xar i år. Det är något jag har fostrats in i av den controller jag arbetat med i flera år. Som chef är det i sin tur viktigt att ge medarbetarna kunskap att förstå helheten och att andras situation påverkar den egna verksamheten och vice versa. Fungerar inte ett hjul på en bil, så fungerar inte bilen som den ska. Om det går bra för mig, men dåligt för andra så kommer det på sikt ändå att påverka mig. – Jag tror att vi chefer kan bli mer ödmjuka och samverka bättre. Om vi inte hjälper varandra att hålla en så god kvalitet som möjligt för alla patienter är vi inte solidariska. Utveckling för bättre vård I omställningstider är ansvaret för helheten viktigare än någonsin. Alla måste dra sitt strå till stacken för att patienterna ska kunna erbjudas god vård. Det är inte ett enkelt arbete, men Anders Karlsson är hoppfull inför framtiden. – Jag tror att vi kan utnyttja våra resurser bättre över länet i framtiden och att vi kan göra mer med bättre kvalitet än vi gör i dag med de resurser vi har. Och jag gillar tanken med utvecklingsplanen. Vi kommer kunna ge en bättre vård i framtiden när vi utvecklar vårt sätt att arbeta utifrån patienternas förväntningar, den tekniska utvecklingen, och olika vårdnivåer. Den utvecklingen har vi som chefer ansvar för att bidra till. intryck | nummer 5–6 | 2015 – Det är patientens behov och inte min avdelnings behov som står i centrum, säger Anders Karlsson. Utvecklingsplanen i korthet Förslaget till utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård bygger på fyra områden med insatser för att möta framtidens utmaningar. Dessa är hälsofrämjande och förebyggande insatser, utvecklad e-hälsa, utvecklade och utvecklande arbetssätt och etablering av flexibla vårdnivåer. Hälsofrämjande och förebyggande insatser I dag går 80 till 85 procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förebyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga eller förbättra 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Ett sätt att använda hälso- och sjukvårdens resurser på bästa sätt är därför att arbeta förebyggande för att skjuta upp insjuknandet eller helt slippa sjukdomar. Motiverande samtal är ett exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser som idag används inom vårt landsting. E-hälsa Utvecklingen av e-hälsa drivs dels av patientens förväntan på att möta vården på ett mer tillgängligt och enkelt sätt, dels av vårdens krav på att förbättra och effektivisera för att kunna möta patienterna på ett bättre sätt. Landstinget i Värmland följer den nationella utvecklingen och skapar e-hälsotjänster för att tillhandahålla god vård på nya sätt. Några exempel på e-hälsa som vårt landsting redan erbjuder är webbtidbokning, digitala möten och 2016 lanseras journalen på nätet. I framtiden finns möjlighet för patienten att möta sin läkare digitalt via datorn i hemmet, sända in sina mätvärden eller bild på hudförändringar till sin läkare digitalt. Möjligheterna med e-hälsa är oändliga. Utvecklade och utvecklande arbetssätt Vårdens utmaningar kräver en mängd olika insatser där flexibla arbetssätt och metoder är en viktig del. Landstinget ska ha ett fortsatt fokus på vårdens processer, vilket handlar om att titta på patientens behov och att se hälso- och sjukvården som ett system – patientens bästa väg genom vården. Även samverkan mellan landsting, kommuner och andra myndigheter behöver utvecklas. I dag och i framtiden är det viktigt att rätt yrkesgrupp utför rätt arbetsuppgifter. Studier visar att både läkare och sjuksköterskor ofta utför arbetsuppgifter som någon annan yrkesgrupp kan göra. Arbetsväxling är ett utvecklingsområde för effektivare användning av dessa yrkesgruppers tid. Ett annat område är vårdnära service som innebär att servicepersonal utför arbetsuppgifter som vårdpersonal gör. Flera sådana projekt pågår inom vårt landsting. I all utveckling är det av vikt att inhämta kunskap från dem som vet mest om sitt sjukdomstillstånd – patienter och närstående. Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter Utvecklingsplanen innehåller fem flexibla vårdnivåer med olika tjänsteinnehåll. Läs mer om utvecklingsplanen på intranätet Livlinan. nummer 5–6 | 2015 | intryck 7 Sjukgymnasten Tyra Thorn-Andersen undersöker patienten Inger Karlssons bröstrygg. intryck | nummer 5–6 | 2015 Rätt väg för Det måste inte vara komplicerat att tänka nytt. Ibland räcker det att bara vända på saker och ting. På Vårdcentralen Västerstrand har man kastat om i arbetssätten och hoppas därmed kunna frigöra läkartider. Text och bild: Jens Magnusson Många av patienterna som kommer till Vårdcentralen Västerstrand söker hjälp för att de har ont i muskler och leder. Under 2014 resulterade inte mindre än 1 500 besök i diagnosen muskel- och ledbesvär, oftast från rygg, axlar eller knän. – För det mesta kan man oftast snabbt konstatera var bekymret sitter och att det inte är något farligt. Som läkare är det inte ovanligt att man efter undersökning ordinerar ett antiinflammatoriskt läkemedel, kanske remitterar patienten till röntgen och rekommenderar patienten att ta kontakt med en fysioterapeut, säger Madelene Johanzon som är enhetschef. Ettårigt projekt Men vad skulle hända om man lät patienten träffa en fysioterapeut först, frågade man sig på vårdcentralen? – Om man tänker sig att 750 av patienterna skulle kunna möta en fysioterapeut direkt i stället för en läkare så skulle vi frigöra 750 läkartider varje år. Och på samma sätt som att läkaren kan hänvisa dig till en fysioterapeut så kan fysioterapeuten hänvisa till läkaren vid behov. I juni startades därför ett ettårigt projekt för att se vilken effekt en sådan förändring skulle kunna ha. På samma sätt som att läkaren kan hänvisa dig till en fysioterapeut så kan fysioterapeuten hänvisa till läkaren. Sjukgymnasten Tyra Thorn-Andersen rekryterades och man införde en triageringsmodell där sjuksköterskorna som svarar i telefon kan boka in patienter direkt till henne. – Jag är tjänstledig från mitt arbete på Vårdcentralen Kil under projekttiden. Det är spännande att få testa ett annat sätt att jobba på. Projektet är begränsat till patienter med muskulo- nummer 5–6 | 2015 | intryck 9 – Jag tycker att det här är fantastiskt bra. Jag känner mig trygg och slipper åka runt halva stan för att få hjälp, säger patienten Inger Karlsson. Ettårigt projekt Projektet startade i augusti och är en samverkan mellan divisionerna allmänmedicin och HHR genom primärvårdsrehabilitering södra och Vårdcentralen Västerstrand. Grundtanken är att patienter med problem relaterade till rörelseapparaten direkt ska kunna bokas till rätt kompetens. skeletala besvär och jag tar emot upp till tre besök per patient. Det innebär att de får tid snabbt och jag bedömer många fler patienter, men också att jag remitterar till kollegor om det finns behov av längre rehabilitering eller specifika åtgärder som artrosskola. Nöjdare patienter För Tyra Thorn-Andersens del råkade projektet passa särskilt bra då hon har en färsk examen i mekanisk diagnostisk terapi. – Då är det förstås extra kul att få jobba med den här typen av patienter. Den kortare väntetiden, alltså att tidboken inte är fullbokad långt i förväg ger en känsla av ökad kontroll och mindre stress, även om den dagliga arbetsbördan är lik den Tyra Thorn-Andersen är van. – Det känns lugnare att jobba så här, men den stora skillnaden märker patienterna. Det blir mindre väntetid vilket innebär mindre frustration 10 intryck | nummer 5–6 | 2015 och nöjdare patienter. Jag hoppas ju att det här ska bidra till en förbättring av primärvården och att vi använder oss av sjukgymnasternas kunskap och kompetens på bästa sätt. Madelene Johanzon är nöjd och tycker att arbetssättet har fungerat väldigt bra trots att det är nytt. – Inledningsvis fick vi göra några små förtydliganden om triageringsmodellen men nu är de flesta frågetecknen borta. Vi kan se att de flesta patienter hamnar rätt då endast ett fåtal har behövt besöka en läkare, säger Madelene Johanzon. Möjligheter och tid Inspirationen till förändringen har kommit från flera håll. Madelene Johanzon är inte rädd för att knycka goda idéer. – Att titta på hur andra gör är inget man ska skämmas för. Vi hör oss för, läser om vad andra gjort och frågar andra vårdcentraler och enheter vad de gör som är bra. I vårt övriga förändringsar- Distriktssköterskan Ann Ullström bokar patienterna direkt till sjukgymnasten. bete har vi hämtat mycket inspiration internt. Det är bland annat lite från vårdcentralen i Skåre och lite från vårdcentralen i Arvika. – För att finna arbetssätt som fungerar nu och i framtiden är det viktigt att få testa sig fram. Ibland kommer vi testa saker som blir bra, ibland saker som visar sig vara mindre bra. Sedan behåller vi det som fungerar, säger Madelene Johanzon. Ger man kloka människor möjligheter och tid så gör de smarta saker. Hälso- och sjukvården får ibland skäll för att den är trög i förändring. Hur mycket sanning det ligger i det påståendet kan man tvista om. Madelene Johanzon tror att förändring måste få ta tid i en organisation där alla redan har mycket att göra. – Alla sliter hårt oavsett yrkeskategori och när man har arbete upp över öronen så har man inte alltid ork att också arbeta med förändring. Men ger man kloka människor möjligheter och tid så gör de smarta saker. Jag tror att ambitionen finns i alla, men man måste ge den utrymme, säger hon. Personalen måste må bra För att skapa möjligheter att förändras har Västerstrands Vårdcentral arbetat med att lösa andra knutar i verksamheten. Man har bland annat förbättrat sin telefontillgänglighet rejält. Sedan i maj har tillgängligheten ökat från runt 65 till 90 procent. – Nu när folk kommer fram på telefon är de inte arga och när vi slipper skäll för dålig telefontillgänglighet får vi andrum att göra andra saker. Det är också en fråga om välmående. Mår personalen bra leder det till ett gott arbete. – Det är mitt ansvar. Vill jag att patienten ska få god vård måste jag se till att personalen mår bra, säger Madelene Johanzon. Madelene Johanzon, enhetschef på Vårdcentralen Västerstrand, ger medarbetarna möjligheter. nummer 5–6 | 2015 | intryck 11 Ambulanssjukvården blir mer jämlik Nyaförutsättningarhargettambulanssjukvården möjligheter att förändras. För att bättre kunna möta invånarnas behov har man fördelat om sina resurser. Text: Jens Magnusson bild: Ripa Specialfordon Värmland har förändrats drastiskt under de senaste 50 åren. Människor bor och lever på andra platser i dag än de gjorde förr, och befolkningen rör sig över länet på ett annat sätt. Men trots att demografin och behovet av akut omhändertagande utanför sjukhus ser annorlunda ut i dag än det gjorde förr har ambulanssjukvårdens geografiska fördelning av resurser inte förändrats nämnvärt sedan 1960-talet. – Det har däremot hänt ganska mycket bara under de senaste två, tre åren. Ambulanshelikoptern och utvecklingen av Svensk Luftambulans har gett oss förutsättningar och möjligheter att förbättra den värmländska ambulanssjukvården, säger verksamhetschef Wolmer Edqvist. Ligger i tiden Helikoptern är en viktig del av utvecklingen, men inte den enda. Man har också infört IVPA (I väntan på ambulans) på 39 orter i länet. Dessutom har ny vårdnivå införts i form av en sjuksköterskebemannad bedömningsbil. – Bedömningsbilen kan åka ut på i första hand 12 intryck | nummer 5–6 | 2015 icke akuta uppdrag för att antingen behandla på plats eller göra en bedömning om patienten behöver åka in till en akutmottagning, eller om patienten kanske får bäst hjälp på till exempel en vårdcentral. Västra Götalandsregionen var först ut med att införa en bedömningsbil. Pilotprojektet Göteborg gav så goda resultat och utfall att de införde en bil till ganska kort efter den första. Samma sak skedde i Landstinget Sörmland. Akuten får rätt patienter, väntetiden minskar, kvaliteten på vården blir högre och vi ökar tillgängligheten. – Man kan tveklöst säga att konceptet ligger i tiden. Sedan 2010 har vi ökat antalet transporter per år från 32 000 till 43 000. Larmen kommer inte minska och därför måste vi möta behovet med ett alternativ till den traditionella akutambulansen, säger Wolmer Edqvist. Landstinget i Värmlands bedömningsbil är snart på väg. Effekter på hela vårdkedjan Utvecklingen av ambulanssjukvården är också en fråga om att ta tillvara den kompetens som finns i organisationen. – Vi har gått från att vara en transportorganisation till att ha personal med hög kompetens. Det vore synd att inte nyttja den resursen. Vid sidan av omfördelningarna i ambulansorganisationen pågår också ett arbete i samarbete med SOS Alarm. Det går ut på att identifiera rätt larm. – Vi jobbar med något som kallas beredskapskartan. När en ambulans i Årjäng får ett larm så skickas också en bil från Säffle på passning. Passningen regleras av faktorer som tid på dygnet och förväntade larm. Beroende på läget så färgas kartan röd eller grön. Tanken är att det ska vara en hjälp till SOS-operatörerna, säger Wolmer Edqvist. Att våga fördela om resurser och arbeta hårdare med utveckling är också nödvändigt ur ett helhetsperspektiv, enligt Wolmer Edqvist. – Vi kör 26 000 patienter till våra akutmottagningar varje år. Kan vi styra undan tio procent så kommer det få stora effekter på hela vårdkedjan. Akuten får rätt patienter, väntetiden minskar, kvaliteten på vården blir högre och vi ökar tillgängligheten. Bedömningsbil Bedömningsbilen liknar en vanlig ambulans till det yttre och är bestyckad med blåljus, men är inte utrustad för patienttransport. Bagageutrymmet är specialbyggt med en utrullningsbar släde som rymmer all utrustning. Eftersom många bedömningar kommer att göras i patientens hem har bilen förbättrad mobilitet. Den är förberedd med teknik i form av datorer och läsplattor för att personalen ska ha enkel tillgång till exempelvis journalsystem på fältet. Bilen är också utrustad med radiokommunikationssystemet Rakel och man kommer att arbeta med att bygga fler kontaktvägar mot andra vårdaktörer som till exempel kommunerna. nummer 5–6 | 2015 | intryck 13 D en ekonomiska prognosen för landstinget 2015 visar ett stort underskott. Därför måste landstinget minska sina kostnader med 380 miljoner kronor innan 2016 är slut. Det är orsaken till att landstinget nu är inne i ett omställningsarbete. Första delen i omställningen är en bemanningsöversyn. Målet är att grundbemanningen ska återgå till det antal tjänster, omräknat till heltidstjänster, som landstinget hade vid ingången av 2013. Målet ska vara nått 31 december 2016. Andra delen i omställningen är ytterligare åtgärder. Åtgärderna innebär att läkemedelskostnaderna och kostnaderna för hyrpersonal ska minska. Det innebär också verksamhetsförändringar i enlighet med landstingets utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård. På intranätet Livlinan kan du läsa mer och följa de aktuella uppgifterna om omställning, organisationsförändring och landstingets utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Målvärde 6 842 Januari 2013 Ökat till Ökat till Augusti 2014 Augusti 2015 7 043 7 244 December 2016 Anställningar omräknade till heltider Målet är att grundbemanningen ska återgå till det antal tjänster, omräknat till heltidstjänster, som landstinget hade vid ingången av 2013. Målet ska vara nått 31 december 2016. 14 intryck | nummer 5–6 | 2015 Landstinget i Värmland står inför stora utmaningar både på kort och på lång sikt. Åldersstrukturen i Värmland förändras. Vi blir fler äldre medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Detta leder till ett minskat rekryteringsunderlag och en minskad skatteintäkt. Samtidigt har möjligheterna att utveckla sjukvården aldrig varit så stora som nu. Ny medicinsk teknik, IT-lösningar och patienternas ökade kunskaper om sjukdomar gör att landstinget har en möjlighet att vårda patienter på ett helt nytt sätt. Utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård är ett långsiktigt arbete för att möta dessa möjligheter och utmaningar. Läs mer på intranätet. Behovet av omställningen 2016 innebär att vissa delar i utvecklingsplanen kommer att skyndas på. Verksamhetsförändringar utifrån utvecklingsplanens intentioner kommer att ske under 2016. Reduceringsmöjligheterna beräknas till 160 000 000 kronor. Följ utvecklingen på intranätet Livlinan. Där hittar du alltid aktuell information. Besparingsmål 45 000 000 Besparingsmål REDUCERA KOSTNADER 25 000 000 HYRPERSONAL nummer 5–6 | 2015 | intryck 1 Unga är v till Första Barnen och ungdomarna är första prioritet för personalen på Första linjen. Alla är välkomna oavsett varför man söker hjälp. Därför är verksamheten inte bara utformad för barn och ungdomar, utan också av dem. Text: Sofia Carlson Bild: Jens Magnusson Det är fullt i det ena väntrummet en onsdagseftermiddag i oktober. Det doftar kaffe och varm choklad. Personalen hälsar med varma leenden. Man känner sig välkommen hos Första linjen. Stämningen är öppen och lugn. Av och för ungdomar Det är ungdomarna själva som har varit med och format verksamheten. Många av dem har tidigare erfarenheter av vården och har också sökt hjälp själva. Under utvecklingsarbetet var inte bara en utan flera ungdomsgrupper delaktiga och beslutade om allt från hur verksamheten skulle skötas och var lokalen skulle finnas, till hur den skulle inredas. – Helst skulle Första linjen ligga centralt och inte kännas som ett sjukhus. Det skulle inte ligga på en vårdcentral eller skola. Och det skulle vara lättillgängligt och inte kännas svårt att ta sig dit, säger Karin Kilman som är avdelningschef. Första linjen ska vara av och för ungdomar. 16 intryck | nummer 5–6 | 2015 Det är ungdomarnas upplevelser som sätts i första hand. Därför har det varit viktigt att ha med dem i utvecklingsarbetet. – Vårt fokus var att ha med den grupp som vi ska finnas till för. Det är viktigt att ha med ungdomarnas röster från början, eftersom det är de som ska få hjälp, säger Karin Kilman. Helst skulle Första linjen ligga centralt och inte kännas som ett sjukhus. Ungdomarna har till och med deltagit på anställningsintervjuer. – Några var med på anställningsintervjuer och fick hålla i en ungdomsintervju. De bestämde inte vilka som skulle anställas, men det är viktigt att ta tillvara deras perspektiv. Det är lätt hänt att man själv fastnar i vuxenperspektivet, säger Karin Kilman. välkomna linjen Om Första linjen • Hos Första linjen kan barn och unga i åldern 6–20 år få hjälp om de mår psykiskt dåligt, dricker mycket alkohol eller börjat använda droger. Avdelningschefen Karin Kilman och Marie Fridlund, socionom. • Här behandlas lindrig till måttlig psykisk ohälsa. • Första linjen är en samverkan mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Kil, Hammarö, Forshaga och Grums. Efter ett drygt halvår kan Karin Kilman konstatera att det är många ungdomar som söker sig till Första linjen för att få stöd. En nyckel är att det är enkelt att nå verksamheten. Man kan ta kontakt via sms, mejl och telefon. Det finns även drop-in tider. – Många tycker att det är obehagligt att prata i telefon och därför kommer flera ungdomar upp till oss direkt, men det är också många som tar kontakt via sms, säger Karin Kilman. Respektfullt bemötande Det är dels en fråga om tillgänglighet, men handlar också om att bygga förtroende. Ungdomarna ska känna sig trygga och respekterade. – För oss är det viktigt att ha ett respektfullt bemötande vid den första kontakten, och inte minst när ungdomarna kommer hit och har sin första kontakt med sin behandlare, säger Karin Kilman. nummer 5–6 | 2015 | Fler borde ta ställning U ngefär 1,5 miljoner svenskar finns registrerade i det svenska donationsregistret. Det är för få och fler borde göra sin vilja känd för att sjukvården ska kunna rädda fler liv. De flesta, närmare bestämt 80 procent av befolkningen, är benägna att donera sina organ och vävnader, men många har inte meddelat detta på något sätt. – Det finns tre olika sätt att ta ställning. Man kan anmäla sig till do- nationsregistret, bära ett donationskort i sin plånbok eller telefon eller berätta för närstående vad man vill, säger Hans Sköld, donationsansvarig läkare. Anhöriga måste ta beslutet Det är bara den som avlider i en svår nytillkommen hjärnskada, under pågående respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning, som kan bli organdonator. I Sverige är det ungefär 250 per år som avlider under dessa former. Gör din vilja känd för dina anhöriga! – För att kunna ta hand om organ som till exempel njurar för transplantation får inte cirkulationen till dessa vara upphävd. Tiden är en viktig faktor. Inom 24 timmar efter dödsfallet måste donationsoperationen vara påbörjad. – Om den som avlider inte har tagit ställning och gjort sin vilja känd är det de närstående som måste hjälpa till att tolka den avlidnes vilja. Det kan vara svårt att ta såna beslut mitt uppe i en svår sorg samtidigt som tiden är knapp, säger Hans Sköld. Tre sätt att ta ställning • Anmäl dig till donationsregistret via www.livsviktigt .se. • Fyll i ett donationskort och lägg i plånboken eller så kan du välja ett digitalt donationskort i din mobiltelefon. En person avlider varje vecka Förra året genomfördes 166 donationsoperationer från en avliden donator i Sverige. Tre av dessa gjordes i Värmland. Drygt 750 personer väntar på ett eller flera organ. Varje vecka avlider en person som står på väntelistan. – Om en vecka skulle det kunna vara jag, du eller någon i vår närhet som hamnar på den där listan. Om man försöker sätta sig in i den tanken kanske beslutet att ta ställning blir enklare, säger Hans Sköld. • Berätta för närstående vad du vill. Text och bild: Jens Magnusson 18 intryck | nummer 5–6 | 2015 Vi frågade: Vad är gott ledarskap för dig? Tani Kantozi Tandläkare, Folktandvården Hermes, Säffle Regina Lind Servicemedarbetare, Centralsjukhuset i Karlstad – Att vara en god lyssnare och att föregå med gott exempel. – Lyhördhet är väldigt viktigt. Även att ge förtroendeansvar till sina medarbetare. Gunnel Nilsson Chefssekreterare, njurmedicinkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad Gunnar Blomquist Ledningsstrateg, ledningsstöd, landstingets kansli Richard Lindgren, ordförande i läkemedelskommittén. Hallå där … … Richard Lindgren, ordförande i läkemedelskommittén, du leder projektet Minskning av bruk av beroendeframkallande läkemedel. Varför har det startats? – Värmland är det landsting i Sverige som har högst förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Det vill vi ändra på. Vi vill göra vad vi kan för att våra patienter ska få en så bra behandling som möjligt och slippa få ett läkemedelsberoende. Projektet ska uppmärksamma landstingets anställda och patienter på att användandet av beroendeframkallande läkemedel är högt i Värmland och vi vill visa vad man kan göra för att minska användandet. Vad är projektets mål? – Huvudmålet är att patienterna på lång sikt ska ha god livskvalitet utan onödiga beroendeframkallande läkemedel. Hur ska ni nå dit? – Vi vill att förskrivare alltid ska överväga att ge patienten annan behandling än beroendeframkallande läkemedel. Om man bestämmer sig för läkemedel ska man skriva ut mindre förpackningar och färre uttag per recept. Man ska följa upp insatt behandling och man ska vara tydlig med att patienten ska ta medicinen under kort tid och sedan trappa ner. Vi vill få till en bättre kommunikation mellan förskrivare och patient så att alla patienterna får mer kunskap om medicinen som de tar. Hur jobbar ni? – Vi har utbildningar som rör beroendeframkallande läkemedel och de symtom som de läkemedlen behandlar. Vi har också informationsträffar och dialogmöten om beroendeframkallande läkemedel i olika verksamheter och grupper. Var tredje månad får verksamheterna information om hur mycket beroendeframkallande läkemedel som skrivs ut. Vi pratar också direkt med de förskrivare som skriver ut mest beroendeframkallande läkemedel. Hur tas ert arbete emot? – Det är många verksamheter som frågar efter oss och vill att vi kommer till dem för att diskutera deras förskrivning. Många förskrivare är omedvetna om att de skriver ut så mycket som de gör och vill veta hur de kan förändra sina rutiner. Eda vårdcentral är den vårdcentral som skriver ut mest beroendeframkallande läkemedel och där har de startat ett projekt för att se över hur man jobbar med dessa läkemedel. Det är ett mycket bra exempel på hur en enskild enhet kan jobba inom området. Läs mer på intranätet Livlinan. Sök på beroendeframkallande läkemedel. – Jag tycker att en chef ska kunna lyssna och hantera uppkomna konflikter. Även vara tydlig i sin roll som chef. Visa sig ute på golvet bland medarbetarna. – Gott ledarskap för mig är en chef som kan lyssna, stödja och coacha. En chef som kan leda, utveckla och ta beslut. Och vara en god förebild. Textsammanställning: Sofia Carlson Har du en kollega som skulle passa som medarbetarprofil? Finns det någon på din arbetsplats som sysslar med något udda, eller har ett specialintresse och råkar vara väldigt bra på det? Tipsa oss på Intrycks redaktion: intryck@liv.se Text: Elisabet Petersson Bild: Jens Magnusson nummer 5–6 | 2015 | intryck 19 Anna brinner för patientsäkerhet – Välkomna in i forskarvärlden. Med ett milt norrländskt idiom tar Anna Nordin emot i sitt arbetsrum på Karlstads universitet. Text: Olle Mannberg Bild: Jens Magnusson porträttbild: privat Anna i ett nötskal Namn: Anna Nordin Utbildning: Intensivvårdssjuksköterska Familj: Man och två döttrar Fritid: Läser, naturen, skidåkning Äter: Gärna skaldjur, lakrits Dricker: Gärna ett glas vitt I ett pyttelitet rum, överbelamrat med böcker och papper, har landstingets färskaste doktor tillbringat ett oräkneligt antal timmar de senaste åren. Resultatet: En akademisk avhandling och en doktorshatt som Anna fick ikläda sig vid den akademiska högtiden tidigare i höstas. En stor dag och en rimlig belöning efter bort emot åtta års forskning. Ämnet: Patientsäkerhetskultur i sjukhusmiljön. Anna Nordin är själv sjuksköterska med bakgrund i intensivvården. Hon har alltid varit intresserad av patientsäkerhetsfrågorna, vilket ledde henne in i forskarvärlden. Härligt vara framme vid målet Att forska och slutligen doktorera är ingen dans på rosor för en småbarnsförälder, ”fotbollsmorsa” och villaägare mitt i familjelivet. – Det är härligt att äntligen vara framme vid det här målet. Det är många helger och kvällar 20 intryck | nummer 5–6 | 2015 då jag inte kunnat vara med familjen så mycket som jag önskat. Annas avhandling bygger på en vetenskaplig metod med förkortningen HSOPSC (Hospital Survey on Patient Safety Culture). I tre stora mätningar, mellan 2009 och 2013, har totalt nära 4 000 personer i vården besvarat frågor om deras attityder till patientsäkerhet och förslag till förbättringar. Deltagande personal och deras arbetsplatser är avidentifierade i undersökningen. Här är några axplock ur mätresultaten: • Sjukvårdspersonal hade en positiv attityd till delar av patientsäkerhetsarbete kopplat till den egna verksamheten. Däremot fanns en skepsis mot högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsfrågorna. • Chefer, långt från vårdens vardag, hade en mer positiv attityd till patientsäkerhet än undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. • Undersköterskor var mer positiva än sjuksköterskor och läkare. Annas avhandling; ”Patient safety culture in hospital settings”. • Förmåga att lära sig av misstag, och att inte skuldbelägga, kopplades positivt till en övergripande säkerhetsmedvetenhet. • Sjukvårdspersonalen gav flera förslag till förbättringar; däribland ökad personaltäthet, teamwork och samverkan, bättre återkoppling och ett mer engagerat ledarskap. Oerhört mycket att vinna – Patientsäkerhetskulturen är helt avgörande för en säker vård. Vår attityd till att arbeta så inte patienterna skadas verkar ge effekter på hur vi sen operativt jobbar. Har vi en sämre attityd till säkerheten blir det sämre vård för patienterna. Patientsäkerhet behöver vara ett gemensamt ansvar för alla professioner och alla nivåer inom vården. Det finns så oerhört mycket att göra, och mycket att vinna. – All vårdpersonal vill göra rätt och sjukvårdens ledning behöver bli bättre på att lyssna på förslag till förbättringar, säger Anna. Hon är mycket bestämd på vilka krav som ska ställas på ledningen i vårdorganisationer: – Idag är det ett stort gap mellan administrativa ledningar och patientnära vårdpersonal. Höga chefer har ofta sparsamma kunskaper om vårdens Så här gör du för att börja forska inom Landstinget i Värmland Börja med att ta kontakt med din divisions FoU-enhet. Här finns erfarna forskare och disputerade forskningsledare som kan hjälpa dig att komma igång med ditt forskningsprojekt. Om du inte själv är disputerad behöver du en disputerad forskare som handledare. Forskningsledaren hjälper dig att få kontakt med en passande person. Därefter börjar du skriva en forskningsplan. För detta kan du söka så kallade stimulansbidrag för att under fem arbetsdagar jobba med forskningsplanen. Har du frågor, hör gärna av dig till Pia Hird, sekreterare på Centrum för klinisk forskning, Landstinget i Värmland, pia.hird@liv.se, 054-61 70 75. vardag. Jag är övertygad om att en förbättrad patientsäkerhetskultur kräver att ”alla är med i båten”. Ju högre upp i hierarkin budskapet bärs, desto större chans till en kulturförändring. Ett bra första steg är vårt landstings fokusförflyttning mot att styra på kvalitet och inte ekonomi, tycker hon. Och framtiden då för Anna? – Jag kan fortsätta att undervisa blivande sjuksköterskor i patientsäkerhet. Studenter jag möter är intresserade och förstår vikten av patientsäkerhetsarbetet. – Men jag skulle vilja nå sjukvårdspersonal i högre utsträckning, och bedriva förbättringsarbete tillsammans med personal i landstinget. Det finns så oerhört mycket att göra, och mycket att vinna för personal, patienter och anhöriga med en säkrare vård. nummer 5–6 | 2015 | intryck 21 D e första månaderna av 2015 drogs folktandvården med miljonunderskott. Men efter att tidigt ha uppmärksammat problemen och vidtagit åtgärder lyfter nu det ekonomiska resultatet. – Under årets två första månader drogs vi med rejäla underskott. Vi kalllade därför in samtliga våra klinikchefer till ett extrainsatt möte där vi tillsammans brainstormade fram åtgärder som skulle kunna förbättra vårt ekonomiska läge, säger Peter Björn, ekonomichef på folktandvården. Sagt och gjort. Cheferna åkte hem till sina respektive kliniker och gjorde slag i saken. Framförallt handlade det om att öka patienttiden för att därigenom ta emot fler patienter. – Vi är intäktsdrivande, det mesta av vuxentandvården finansieras av det som patienten betalar till oss. Därför är vi beroende av att ha en god tillgänglighet, såväl för att behålla en god tandhälsa i länet som för att få en ekonomi i balans. Nu pekar prognosen mot ett nollresultat vid årets slut. – Om vi fortsätter på inslagen väg ser det bra ut, konstaterar Peter Björn. Ingen vill se underskott Folktandvården Våxnäs är en av de kliniker som har ett positivt ekonomiskt resultat. Och Adel Fani, klinikchef, tror att en stor ekonomisk medvetenhet bland medarbetarna har betydelse. – Det är förstås aldrig roligt med ekonomiskt kärva tider. Men genom att vi diskuterar vad saker och ting faktiskt kostar, som exempelvis mötestider och inköp, upplever jag att alla tar ett stort ekonomiskt ansvar. Ingen vill att folktandvården ska gå med underskott. Någon quick-fix är det dock inte tal om. 22 intryck | nummer 5–6 | 2015 Adel Fani, klinikchef på Folktandvården Våxnäs. – Det är många bäckar små. Det handlar om att fylla tidböckerna och ha en hög andel patienttid hos våra behandlare. Vi är beroende av att ha en god tillgänglighet. Och även om ekonomiska resultat ofta laddas med hårda och exakta mått är det något annat som Adel ser som allra viktigast: – Trivseln! Mår vi bra och trivs tillsammans löser sig det mesta av sig självt – även ekonomin. Hos oss har vi haft en hel del erfarna tandläkare som slutat på senaste tiden, vilket skulle kunna få negativa konsekvenser för ekonomin. Då har vi räddats ekonomiskt av våra duktiga tandhygienister istället. Det tyder på att vi täcker upp för varandra, även när det blåser snålt. Text och bild: David Kvicklund Miljöpatrullen testar kollektivtrafiken Så knäckte folktandvården kurvan Att åka kollektivt Värmlandstrafik har tillsammans med landstinget lanserat en tjänst i sin app som förenklar tjänsteresor med kollektivtrafiken. Det finns många fördelar med att åka kollektivt, särskilt för miljön, men man kan också räkna med väntetider. Miljöenheten har testat tjänsten och delar med sig av sina intryck. – De flesta håller nog med om att kollektivtrafik är bra. Men steget att välja bort bilen och i stället testa hur det är att åka buss eller tåg är tyvärr ofta ganska långt, säger Curt Monfelt, miljöchef. Att ta steget att åka kollektivt ska vara så enkelt som möjligt. – Det första frågetecknet brukar vara om det överhuvudtaget går någon buss eller tåg när jag vill? För vår del var lösningen enkel, appen gav oss av all information vi behövde. Värmlandstrafiks app För att använda dig av appen behöver du vara registrerad. Varje verksamhet utser en administratör som registrerar de medarbetare som vill använda tjänsten. För att kunna registrera dig som användare behöver du ha en telefon som stödjer iOS, Android, Windows, iPhone eller J2ME. Har du ingen tjänstemobil, men en privat, går det att registrera mobilnumret till denna istället. De uppgifter som administratören behöver för registrering av användare är beställarid, avdelning/enhet, namn, personnummer, mobilnummer (för köp av biljett) och e-postadress. I appen kan du söka resor, se avgångstider och köpa biljett. Kostnaden för biljetten efterfaktureras till landstinget Läs mer om tjänsten på intranätet Livlinan. Sammanställning: Sofia Carlson Buss till Vårdcentralen Säffle Tåg till Sjukhuset i Arvika Ekonomi jämfört med leasingbil Krävs minst tre personer för att leasingbilen ska löna sig Säkerhet + Tåg till Sjukhuset i Torsby +++ +++ Bemötande OK Hjälpsam konduktör finns Hjälpsam konduktör finns Komfort OK Mycket bra Mycket bra Fikamöjligheter Nej Finns dryck och godis på tåget Finns dryck och godis på tåget Restid från busstation eller järnvägsstation 45 min 50 min 1h 25 min Miljöpåverkan Dieselbuss (50 % biodiesel) El Dieseltåg Närhet till slutdestination 3–4 min promenad (avstigningshållplats Sporthälla) Om inte passande anslutningsbuss finns till sjukhuset innebär det en promenad på cirka 20–25 minuter 5 min promenad från järnvägsstation Arbetsmöjligheter ombord • gratis internet • bord • utrymme Möjligt Goda Goda Ja Ja Ja Nej Ja Ja Relativt få resenärer dagtid innebär gott om utrymme på både buss och tåg Kommentar Väljer man buss istället för tåg så kan man kliva av/på vid hållplats Gatedammen som ligger cirka 5 minuters promenad från sjukhuset En av Sveriges vackraste järnvägssträckor Plus och minus med att resa kollektivt + Bra komfort. + Goda möjligheter att arbeta under resan. + Internetuppkoppling finns på samtliga bussar och tåg. + På tåg finns möjlighet att köpa förfriskningar. + Gott om plats under dagtid. + Billigare än att åka med leasingbil om man är färre än tre personer. + Miljömässigt alltid ett bättre alternativ jämfört med bil. – Inte lika flexibelt som bil. Man får räkna med viss väntetid. – Kan ibland drabbas av förseningar, gäller främst tåg. – Viss tid åtgår för att ta sig till och från buss- och järnvägsstationer eller hållplatser. – Kan vara besvärligt om man ska ha med sig en massa material. – Svårt att åka buss eller tåg till och från andra orter än Karlstad. + Man slipper boka bil, hämta nycklar, hitta bilen, leta parkeringsplats, tanka bilen o.s.v. + Enkelt att köpa biljett. nummer 5–6 | 2015 | intryck 23 Hiv i dag inte som hiv i går Landstingets uppgift att ge flyktingar vård M ånga flyktingar söker sig för närvarande till Sverige och inte minst i Värmland märks det. Landstingets uppgift är att erbjuda hälso- och sjukvård, liksom tandvård, till personer som uppehåller sig i Värmland och är i behov av vård. – Det är oerhört viktigt att vi som landsting tar vårt ansvar i den situation som råder, säger Fredrik Larsson (M) landstingsstyrelsens ordförande. Han får medhåll av landstingsrådet Ulric Andersson (S). – Vi må ha olika uppfattningar om lösningar på landstingets utmaningar, men när det gäller flyktingsituationen och landstingets uppgifter står vi eniga. – Det är också viktigt att staten lyssnar på de krav vi genom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ställt för att göra flyktingmottagandet smidigare och effektivare, säger Fredrik Larsson. Onödigt byråkratiskt Det handlar till exempel om statens ersättningar till landstingen som idag inte får full kostnadstäckning för asylvården. Ändring av författningar som i dag gör informationsöverlämning mellan Migrationsverket och landstingen onödigt byråkratisk, liksom förenklade regelverk för hälsoundersökningar är ett annat krav som framförts. 24 intryck | nummer 5–6 | 2015 Landstingets ansvar Landstingets ansvar är att ge hälsooch sjukvård till de nyanlända som har behov av det. Där ingår att alla asylsökande ska erbjudas hälsoundersökning, så att de som behöver får tillgång till vaccinationsskydd, rådgivning eller medicinsk behandling. Hälsoundersökning sker oftast på den vårdcentral som ligger närmast den ort där den asylsökande bor, men också genom att mobila team åker ut till boenden. På de flesta vårdcentraler finns särskilda asylsköterskor, men även annan vårdpersonal kan genomföra hälsoundersökningar enligt landstingets riktlinjer. Kort- och långsiktigt arbete I rådande situation har landstinget tillsatt en så kallad regional ledning för flyktingsamordning. Det är en tillfällig grupp, ledd av säkerhetsoch beredskapschefen i landstinget. Gruppen har bred sammansättning och består bland annat av representanter från vården, smittskydd och asylsamordnare. Samtidigt arbetar landstinget med att utveckla organisering av sitt arbete kopplat till flyktingfrågorna. Asyl- och flyktingfrågorna ska samordnas i ett länsövergripande verksamhetsområde. Text: Olle Mannberg Undersökningar visar att en majoritet av de som lever med hiv inte vågar vara öppna och berätta om sin sjukdom. Orsaken kan vara att det finns brister i allmänhetens kunskap om hiv, okunskap som kan leda till en ogrundad rädsla och diskriminering. Till och med inom hälso- och sjukvård och tandvård behöver kunskaperna bli bättre. Anna Skogstam, biträdande smittskyddläkare i landstinget, berättar: – Att leva med hiv innebär något helt annat idag än det gjorde igår. Hiv är inte längre nödvändigtvis en dödlig sjukdom, utan kan jämföras med en kronisk men behandlingsbar infektion. Dagens kombinationsläkemedel är numera så effektiva att de sänker virusnivån till praktiskt taget noll. Med en välinställd behandling kan man i dag leva lika länge som icke hiv-smittade. Förutsättningen är att en eventuell infektion upptäcks så tidigt som möjligt. Kampanj för att ge rättvis bild Det pågår en riksomfattande informationsinsats för att sprida mer kunskap om hiv. Syftet är att ge en rätt bild av hiv för att minska stigmatiseringen och diskrimineringen av personer som lever med hiv. Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården och tandvården bidra till att situationen förbättras samt att tröskeln sänks för att testa sig för hiv. – Det är viktigt att testa sig om man misstänker att man kan ha fått hiv för att snabbt kunna få behandling. Ju tidigare man kan påbörja behandling, desto mindre hinner kroppens immunförsvar ta skada. Och mycket viktigt är att vi inom vården är generösa med att erbjuda tester, vilket vi är skyldiga att göra enligt smittskyddslagen, säger Anna Skogstam. Text: Per Grundström Uppdatera dina kunskaper om hiv! Det är Folkhälsomyndigheten som på regeringens uppdrag tagit initiativ till höstens informationsinsats. Medverkar gör landsting, regioner, kommuner, ideella organisationer med flera. För att personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård ska kunna förbereda sig inför att patienter och närstående ställer frågor och begär att få ta prov med mera, finns samlad information på Livlinan, landstingets intranät. Där finns fakta, filmer, bildspel, länkar – bra information som till exempel kan gås igenom i samband en arbetsplatsträff. Sök på hiv idag. M E DA R B E TA R P R O F I L E N Wolmer Edqvist Verksamhetschef ambulanssjukvården och SHL-domare med tusentals matcher, varav 400 i SHL, på meritlistan. Varför blir man ishockeydomare? – Jag var ganska risig som spelare och kanske aningen för rå på isen och då fick jag börja döma i stället (skratt). Skämt åsido så tror jag att det oftast handlar om tillfälligheter. För mig började det med att det saknades domare i samband med en ungdomsmatch. Jag fick frågan om jag kunde döma. Vad har du för nytta av ditt arbete i din roll som domare och vice versa? – Jag tar nog med mig mycket av mina ledarskapssidor in i dömandet och det där att jag kan hantera människor med olika viljor. På isen är det ofta en fråga om att hålla upprörda spelare i schack. På arbetet har jag ett större ansvar som är mer avgörande. – Eftersom jag har en roll där jag är tillgänglig dygnet runt så blir det också en lucka när jag dömer där jag kan släppa jobbet helt och fokusera på matchen. Sedan har jag ett ansvarsfullt jobb som jag kan gå till även om jag har gjort en dålig match dagen innan. Vad är det svåraste på isen? – Spelet har utvecklats enormt de sista tio åren så allt går mycket snabbare. Sedan är bevakningen från media annorlunda numer. Det finns en beräkning som säger att en domare tar ett beslut varannan sekund under en match. Det är många beslut och de flesta är rätt, men det räcker med en felaktig avblåsning så står det på Aftonbladets webb några sekunder senare. Och det bästa? – Utmaningen, man utmanar sig själv på något sätt. Hanterar jag det här? Sedan är slutspelet lika häftigt för en domare som för spelarna. Då blir man mer ledare än domare, man tvingas inge förtroende och sätta ramar. Det blir mer coachande helt enkelt och lite så är det ju på jobbet också. Text och bild: Jens Magnusson nummer 5–6 | 2015 | intryck 2 Livlinan Ökad personalisering Vi är en stor organisation med drygt 7 000 medarbetare som arbetar inom vitt skilda verksamhetsområden. Vi har alla olika behov och förutsättningar för vad man behöver för information och hur man vill hämta den. LANDSTINGSDIREKTÖRENS SPALT Du gör skillnad för våra patienter När jag skriver det här befinner vi oss i en ekonomisk situation som innebär att vi står inför förändringar. I det här läget är det viktigt att vi håller kvar vårt fokus på patientens bästa väg genom vården och att vi bedriver vårt arbete med de resurser vi blivit tilldelade. Patientens bästa väg genom vården bygger på kvalitet, patientsäkerhet och samverkan, både mellan oss som jobbar i landstinget och med andra aktörer i samhället. Du som läser min spalt känner igen ordet samberoende, ett ord som beskriver hur landstingets delar är ömsesidigt beroende av varandra och andra aktörer i vårdkedjan. Att ständigt ha en levande översyn för att nå effektivitet och förbättringar rör alla delar av landstinget. En av förändringarna vi står inför är det nyligen presenterade förslaget om ny ledningsorganisation. Det går nu vidare till facklig samverkans- och politisk beslutsprocess. En tydligare ledning och styrning är viktigt för det fortsatta arbetet. Vår strategi för att nå en levande förbättringskultur kallas lean, och bygger på att de små förbättringarna i vardagen i slutänden blir stora. Att ha en levande förbättringskultur ställer hela tiden krav på oss att hitta sätt att arbeta över organisatoriska gränser, samtidigt som vår ekonomi bygger på organisatoriska rutor. Det är ett svårt pussel att lägga men vi har goda förutsättningar att klara det: vi är bra på samverkan, har i länet nära mellan olika aktörer i samhället och i landstinget är beslutsvägarna korta. Vi är redan en bra bit på väg jämfört med andra landsting, och kan bli ännu bättre på att utnyttja våra fördelar, både inom och utom landstinget. En annan förutsättning för att lägga pusslet är den långsiktiga planen, utvecklingsplanen, där det finns en inriktning för ett nytt vårdsystem utifrån värmlänningarnas behov av vård och med de ekonomiska resurser vi har. Det innebär bland annat en satsning på öppna vårdformer. Landstingets största styrka är du och dina kolleger, vars stora kunskap och erfarenhet gör att ni kan se var förbättringar kan ske, små som stora, både i arbetet med patientens bästa väg genom vården och i arbetsmiljön. Jag vill att du kommer ihåg det i din pressade vardag. Du och dina kolleger gör skillnad för patienter, varje dag, och vi behöver tillsammans hjälpas åt att blicka framåt. Det är viktigt att våra förbättringsåtgärder fortsätter för att värmlänningarna ska få bästa möjliga vård. 26 intryck | nummer 5–6 | 2015 Att bygga en struktur som fungerar optimalt för ”alla” användare är inte realistiskt och därför jobbar vi allt mer med att öka ”personaliseringen” på intranätet. Det innebär att vi jobbar med att anpassa intranätets innehåll och tjänster utifrån dig och din verksamhets behov. Ökad personalisering som vi har gjort under året är: • Att du själv kan välja din egen verksamhets startsida för intranätet. • Att du själv kan välja vilka genvägar till de system du använder och vill se under ”Mina verktyg”. • Att du själv kan lägga upp en ”Min lista” med genvägar till olika servicefunktioner och tjänster som du använder och besöker ofta (under fliken ”Stöd och Service”). Läs mer om hur du gör Livlinan till ditt intranät på livlinan.se/livlinan. Parallella IT-projekt pågår I landstinget pågår en hel del parallella IT-projekt där inte minst införandet av Office 365, Sharepoint och dokumenthanteringssystem ger oss nya pusselbitar och möjligheter att göra intranätet ännu bättre och mer anpassat efter dina behov. Som ett första steg kommer vi att ”möblera om” i sidhuvudet längst upp på Livlinan och göra plats för några nya ikoner och genvägar till bland annat mejl, kalender och molnlagring. Där får du notifikationer om när nya mejl landar i inkorgen och bokningar i din kalender görs direkt på intranätet. Det händer nästa år Under nästa år kommer vi att göra en förstudie för att kartlägga behov för hur en framtida digital arbetsplats skulle fungera bäst för dig, utifrån din arbetsvardag. Underlaget kommer ligga till grund för kommande utvecklingsarbete. Kanske det blir en kombination av olika gränssnitt där både mobila applikationer, digitala informationsskärmar med touchfunktioner och webbsidor i kombination är vårt nya intranät? Det får vi se och där är du som användare oerhört viktigt för att vi ska få underlag och kunna ta fram den bästa möjliga lösningen som ger bäst nytta och störst effekt. Nya regler för terminalglasögon Från och med den 1 december gäller nya regler när man behöver skaffa terminalglasögon. Tidigare har man kunnat gå till valfri optiker efter att chefen tillstyrkt behov av terminalglasögon. Nu har landstinget avtalade optiker i hela länet som man ska vända sig till. Rätt till synundersökning och eventuella terminalglasögon har den som arbetar vid bildskärm mer än en timme om dagen. Läs mer om hur du går till väga på intranätet Livlinan. ANSL AGSTAVL AN Konsthall Spisrummet, Centralsjukhuset I början av december öppnar en ny utställning. Den här gången är det konstnären Anna Lidberg som visar sitt urval ur landstingets konstsamling. Besök www.liv.se/konst för mer information om utställningen. Hjärngympa Bra för avkoppling och mot hjärnstress. �����D ���L Sudokun är medelsvår. Har du en fråga? Vem vill du se i Medarbetarprofilen? Eller vill du tipsa något? intryck@liv.se Nästa nummer kommer i februari! Ingredienser Gör så här 1 burk inläggningssill 1 rödlök 1 dl ättiksprit (12 %) 2 dl strösocker 3 dl vatten 1 tsk paprikapulver 1 tsk gula senapsfrön (korn) 2 lagerblad 1 msk hackad dill • Skär filéerna i 1,5 centimeters bitar. • Skala och skiva löken tunt. • Rör ihop vatten, socker och ättika tills sockret löst sig. • Varva sill, rödlök och kryddor i en burk och häll över lagen. • Låt stå i ett dygn i kylen. Go� J�� o�� Got� N�� Å� �n�k�� �ed�k�i���� RECEPT: CLAES JANSSON ILLUSTRATION: JÚLIA MEGYERI Läsarbilden Läsarbilden … och mejla din bästa bild till intryck@liv.se Har du förevigat vacker natur, eller en dråplig händelse? Har du besökt en spännande plats? Hösten kan vara härlig, vare sig det är en cykeltur till stan eller morgonté i trädgården. Bilden har Ingemar Hallén, smittskyddsläkare, tagit. Han jobbar på smittskydd, Centralsjukhuset i Karlstad. Skicka in din bästa bild till oss. Bilder som publiceras belönas med en fin present. Skarsfjället en dag i mars. Vy från Ramundberget strax norr om Funäsdalen. Och den bilden togs av Christian Sand, verksamhetschef på medicinsk teknik , Centralsjukhuset i Karlstad. nummer 5–6 | 2015 | intryck 27 e rg ol mb H l e i Da n sedskap och ber t e h r e S äk ggare handlä I väntan på nästa kris Livet består i stor utsträckning av kriser och katastrofer. Dessa kan vara mer eller mindre frekventa med mer eller mindre dramatiska konsekvenser. Krisen kan utlösas av allt från förkylning till pandemi, halsbränna till eldstorm. Vi befinner oss alla hela tiden före, under eller efter en kris. S Det är med dessa, i viss mån deprimerande, förutsättningar som landstingets säkerhets- och beredskapsenhet bedriver sin verksamhet. När vanliga människor ser ett trevligt, vattennära boende ser vi en översvämningsrisk. När datorn startar upp lite långsamt så funderar vi om den blivit hackad. Ett mysigt värmeljus på fikabordet associeras omedelbart till en sjukhusbrand. Listan kan göras hur lång som helst. Detta är en del av jobbet. Nu räcker det inte att vara sjukligt misstänksam och oerhört skeptisk för att göra ett bra jobb hos oss. Man måste också ha förståelse för att meteoritregn, svaveldimma och flygplanskrascher i sjukhusbyggnader inte är särskilt vanliga. IT-haverier, överbeläggningar och översvämningar är mycket troligare. Och att bedöma hur stora riskerna faktiskt är måste hela tiden finnas med i arbetet. Däremot räcker det inte att försöka räkna sannolikheter på olika händelser eftersom a) det är jättesvårt och b) det finns händelser som aldrig eller nästan aldrig händer. Allt detta kan bli en smula teoretiskt och svårhanterat. Den vanliga landstingsanställde har i de flesta fall ganska svårt att förhålla sig till informationen att en viss händelse sannolikt inträffar en gång per hundra år (och att det finns stor osäkerhet i bedömningen …). Därför handlar vårt arbete mycket om att stödja verksamheter att bli mer motståndskraftiga mot vissa troliga händelser (och vissa otroliga). Genom att tänka igenom vad en viss verksamhet ska kunna göra, vad som behövs för att göra detta och vilka händelser som kan utgöra ett hot, har man kommit en bra bit på väg för att hitta åtgärder för att förbättra sin krisberedskap. Sedan är det också så att vi alla får arbeta med vår krishanteringsförmåga, både på jobbet och privat. Det blir nämligen lika mörkt hemma som på sjukhuset om strömmen försvinner klockan 21.13 en regnig novemberkväll, även om sjukhuset är bättre förberett med reservlösningar. Det fina med detta är att vi alltid får nya chanser att pröva vår förmåga eftersom det ständigt lurar en ny kris runt nästa hörn. När ni nu rusar iväg för att förbättra er krisberedskap så ska jag höja ett varningens finger. Man KAN överdriva detta arbete. Att bunkra diesel i kubikmetersvolymer till ett eget reservkraftverk, fylla fikarummet på avdelningen med konservburkar eller börja skissa på egen vaccinationstillverkning är inte det man nödvändigtvis bör börja med. Därmed inte sagt att det är fel …
© Copyright 2024