Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av
Rapport Datum 2015-10-02 Diarienummer RS XXX-ÅÅÅÅ Handläggare: Ann-Marie Olhede via Camilla Odenberger Ann-Marie Olhede 076-116 90 01 Camilla Odenberger 076-840 14 52 Västra Götalandsregionen Enhet tandvård ann-marie.olhede@vgregion.se camilla.odenberger@prove.se Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av specialisttandvård och datafångst inom specialisttandvård 1 Innehållsförteckning 0.1 Versioner ................................................................................................................................... 3 0.2 Referenser.................................................................................................................................. 3 0.3 Bilagor ....................................................................................................................................... 3 1 SAMMANFATTNING ...................................................................................................... 4 2 BAKGRUND ................................................................................................................... 5 3 3.1 3.2 3.3 3.4 UPPDRAGSBESKRIVNING............................................................................................ 6 Uppdragets syfte ........................................................................................................................ 6 Uppdragets mål ......................................................................................................................... 6 Uppdragets innehåll .................................................................................................................. 6 Avgränsning .............................................................................................................................. 7 4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................ 8 4.1 Översikt ..................................................................................................................................... 8 4.2 Uppdragets organisation och arbetssätt.................................................................................... 8 5 RESULTAT ................................................................................................................... 10 5.1 Ersättningsmodell.................................................................................................................... 10 5.1.1 Val av ersättningsmodell att utgå ifrån ............................................................................ 10 5.1.2 Justeringar av vald ersättningsmodell .............................................................................. 11 5.1.3 Rekommenderad ersättningsmodell ................................................................................. 12 5.1.4 Konsekvenser av rekommenderad ersättningsmodell och skuggregistrering ..................... 14 5.2 Anpassning av FTV VGRs prislista ........................................................................................ 15 5.3 Krav på IT-stöd för datafångst ............................................................................................... 16 6 NÄSTA STEG ............................................................................................................... 17 7 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR ................................................................. 18 2 0.1 Versioner Datum Version Utfärdare Förändringsorsak 2015-10-02 1 Lätt läst Ann-Marie Olhede 0.2 Referenser Fotnot Version Utfärdare Dokument-/boknamn 1 Diarienummer RS xxx201Å Anneth Lundahl Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård. Rekommendation för vidareutveckling, 2014-05-27 2 Diarienummer RS2022011 Ann-Marie Olhede 3 SNS förlag, Stockholm 2014. Diarienummer RS XXXÅÅÅÅ Peter Lindgren Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av specialisttandvård och datafångst inom specialisttandvård Ersättning i sjukvården: MODELLER, EFFEKTER, REKOMMENDATIONER Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av specialisttandvård och datafångst inom specialisttandvård 4 Ann-Marie Olhede via Camilla Odenberger 0.3 Bilagor Bilagenummer Dokumentnamn Bilaga 1 Ers.modell STV Verksamhetens kravspec. på IT-stöd 3 1 Sammanfattning I dagsläget finns ett flertal olika ersättningsmodeller för specialisttandvård. För att skapa en tydligare koppling mellan utförd vård och ersättning samt göra ersättningssystemet tydligare, konkurrensneutralt och säkerställa att det gynnar utveckling och effektivisering av vården önskades en ny ersättningsmodell. Uppdraget var att utveckla en ersättningsmodell med en ökad andel prestationsbaserad ersättning för delar av specialisttandvården (STV1). För att möjliggöra en prestationsbaserad ersättning krävs insamling av information om utförd vårdproduktion på varje enhet. Hänsyn till administrativa rutiner och IT-stöd för registrering utgör därför också en del av uppdraget. Utöver detta har FTV VGRs prislista granskats för att pröva om vissa justeringar kan göras för att ytterligare öka kopplingen mellan utförd vård och ersättning. Under projektets gång har flera möjliga modeller utvärderats och konsekvensanalyserats baserat på tillgänglig litteratur, forskning, projektdeltagares erfarenheter och analys av vårddata. Detta ligger till grund för de rekommendationer som ges. Den ersättningsmodell som rekommenderas är: 1. 40 % fast- och 60 % rörlig ersättning 2. Takkonstruktion 3. Socioekonomisk justering av nivå på tak Uppdraget utfördes under tidsperioden sep 2014 – jun 2015 då rekommendationer gällande ersättningsmodell och justeringar av prislista gavs samt kravspecifikation gällande IT-stöd överlämnades till VGR IT. 1 Notera att kapitel 8 innehåller förkortningar och förklaringar av ord 4 2 Bakgrund I april 2012 godkände Regionfullmäktige ”Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015”. Ett av de utvecklingsområden som utvecklingsstrategin pekar ut beskrivs i denna rapport: ”Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga, transparanta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av målrelaterade ersättningar”. Hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig för samordning och genomförande av utvecklingsstrategin. En handlingsplan har tagits fram med målsättningen att till år 2015 genomföra de strategiska förslagen inom prioriterade utvecklingsområden, varav ett avser utveckling av regiongemensamma ersättningsmodeller. I ett första steg har en nulägesbeskrivning av tillämpade ersättningsmodeller för tandvård genomförts. Denna har utgjort grund för identifiering av förbättringsområden, arbetet är redovisat i rapporten -Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård. Rekommendation för vidareutveckling, 2014-05-27 2I rapporten föreslås ett fokus på att ta fram en ersättningsmodell med en ökad andel prestationsbaserad ersättning för delar av specialisttandvården. Prestationsbaserade ersättningsmodeller förutsätter att prestationer registreras på ett enhetligt sätt och data över utförda prestationer kan lagras på ett sätt som gör det möjligt att spåra fakturaunderlaget. Med denna bakgrund initierades det uppdrag – Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av specialisttandvård och datafångst inom specialisttandvård3 som härmed avrapporteras. 2 3 Diarienummer RS xxx-201Å Diarienummer RS202-2011 5 3 Uppdragsbeskrivning 3.1 Uppdragets syfte Syftet med uppdraget är enligt uppdragsbeskrivningen att ”vidareutveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av specialisttandvården genom att skapa starkare koppling mellan ersättning och utförd vård och att förutsättningarna för registrering, insamling och lagring av sådana data som är nödvändig för genomförande av ersättningsmodeller med ökat inslag av prestationsbaserad ersättning inom specialisttandvården ska utredas och ligga tillgrund för arbetet”. 3.2 Uppdragets mål Mål med utvecklad ersättningsmodell är: Uppnå vård på lika villkor Gynna pro-aktivt arbete samt utveckling och effektivisering av vården Uppdraget ska utveckla en ersättningsmodell som styr mot målen och har följande egenskaper: Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård Tydliga ersättningsmodeller Transparenta ersättningsmodeller Konkurrensneutrala ersättningsmodeller Krav i uppdraget är att rekommenderad ersättningsmodell ska ge en tydlig koppling mellan utförd vård och ersättning utan att göra administrationen mer komplex för utföraren. 3.3 Uppdragets innehåll Uppdragets huvudsakliga beståndsdelar har varit: Utformning av ersättningsmodell o Analys och test av ersättningsmodell som styr mot uppdragets mål o Analys av vårddata för att testa effekter av olika ersättningsmodeller och konsekvenser av justeringar av FTV VGRs prislista o Konsekvensanalys och estimerad förändring av möjliga alternativ och förslag Anpassning av FTV VGRs prislista o Utvärdera möjliga kompletteringar/förbättringar av FTV VGRs prislista för att bättre styra mot uppdragets mål. Framtagning av krav på IT-stöd för datafångst o Identifiera krav på IT-stöd för datafångst som förändringar av ersättningsmodell och prislista medför 6 De grupper som innefattas i uppdraget är: Vårdproduktion för STV 0-19 år. o Vård som idag ersätts med anslag. Ett anslag innebär ett på förhand fastställt totalbelopp som betalas ut för ett uppdrag. Vårdproduktion för STV 20-24 år o Vård som idag ersätts med en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista. En prestationsbaserad ersättning baseras på mängd utförd vård. Vårdproduktion för Bettfysiologi utökat uppdrag 4. o Vård som idag ersätts med ett anslag vilket baseras på en uppskattning av antal patienter. 3.4 Avgränsning En avgränsning är Ortodonti för 3-19 åringar, eftersom denna målgrupp har en relativt ny episodbaserad ersättningsmodell med tillhörande IT-stöd. Denna modell ska utvärderas innan några justeringar får göras. Uppdraget har en nära koppling till uppdrag 3.1 Käkkirurgi – ersättning, patientavgifter och uppföljning, vilket ska ta fram en utvecklad ersättningsmodell för § 2 vård5. Det är ännu oklart i vilken grad uppdragen kan integreras och använda samma ersättningsmodell och IT-stöd. Nedan områden har förts över till uppdrag 3.1 Käkkirurgi – ersättning, patientavgifter och uppföljning Öka andel prestationsbaserad ersättning (i någon form) inom specialisttandvårdens § 2 vård; Käkkirurgi, Sjukhustandvård och Bettfysiologi. Ta nytta av erfarenhet från sjukhusens öppenvård, då vissa delar inom specialisttandvården har tydliga likheter med denna. Överväga DRG som bas för ersättning. Föreslå en ersättningsmodell för tandvård som led i den medicinska vården som ska användas vid överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland. 4 Bettfysiologi utökat uppdrag är bettfysiologi som VGR definierar som sjukvård och patienter över 25 år betalar sjukvårdstaxa för istället för tandvårdstaxa. 5 §2 vård är Käkkirurgi, Bettfysiologi och/eller Sjukhustandvård som staten definierar som sjukvård och patienter över 19 år betalar sjukvårdstaxa för istället för tandvårdstaxa 7 4 Tillvägagångssätt 4.1 Översikt Projektet har övergripande genomförts i tre steg. Översikt Utformning av rekommenderad ersättningsmodell Anpassning av FTV VGRs prislista Framtagning av krav på IT-stöd för datafångst Detaljerade beskrivningar av tillvägagångssätt för utformning av rekommenderad ersättningsmodell återfinns i kap 5.1.1 samt 5.1.2. 4.2 Uppdragets organisation6 och arbetssätt Uppdragsgivare för projektet har varit Ann-Marie Olhede, Chef för Enhet Tandvård. Projektarbetet har rapporterats löpande till Ann-Marie Olhede som i sin tur rapporterat uppdraget i styrgruppen. Styrgrupp: Ann Söderström, Hälso- sjukvårdsdirektör (ordf.) Gunnar Eriksson, Tandvårdsdirektör Folktandvården Leena Ekberg, Avdelningschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal (fr.o.m. 2015-04-01) Ralph Harlid, Beställardirektör (t.o.m. 2015-04-01) Hälso – sjukvårdsnämndernas kansli har under projektets gång genomgått en organisationsförändring. Detta innebär att personer som har deltagit i uppdraget till viss del har bytt roller och organisationstillhörighet sedan projektet startades upp. Då detta skedde i ett sent skede av uppdraget beslutades det om att inga förändringar skulle göras i projektgrupperna. 6 8 Arbetet med att utveckla en ny ersättningsmodell och testa möjligheterna till justeringar av FTV VGRs prislista har bedrivits i en arbetsgrupp: Agneta Sundman, Verksamhetscontroller, Folktandvården Anders Östlund, Representerar beställare, Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli Nina Möller, Representerar ägare, Tandvårdsenheten Ulrika Söderberg, Ekonomichef, Folktandvården Camilla Odenberger, Prové AB, Projektledare Till sin hjälp i arbetet har arbetsgruppen haft ett vårddatateam som har grupperat och analyserat vårddata baserat på arbetsgruppens frågeställningar. Detta i syfte att analysera konsekvenser, föroch nackdelar med olika alternativa ersättningsmodeller. Vårddataanalysteamet har bestått av: Anna-Lena Östberg, Epidemiolog, Tandvårdsenheten Polina Makri, Vårddataanalytiker, Regional vårdanalys Utöver eget arbete samt analys av vårddata har arbetsgruppen också fört en dialog med berörda verksamhetsföreträdare för att analysera och förankra val av ersättningsmodellen. Arbetsgruppens förslag och slutliga rekommendationer har verifierats med referensgruppen. Medlemmarna i denna grupp har varit: Ann-Charlotte Sundelin, Specialisttandvårdschef, Folktandvården Anneth Lundahl, Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Gunnar Henning, Tandvårdsstrateg, Tandvårdsenheten Jan Blomqvist, Representerar beställare, Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli Ulrika Söderberg, Ekonomichef, Folktandvården 9 5 Resultat 5.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen har arbetats fram med följande steg: Skapa samsyn kring uppdragets mål Ta del av teorier kring ersättningsmodellers styreffekter Analys av ersättningsmodellers positiva och negativa styreffekter mot uppdragets mål Identifiering av hur ersättningsmodellernas negativa styreffekter skulle kunna förmildras/ förhindras Val av ersättningsmodell att utgå från baserat på positiva styreffekter och möjlighet att förmildra negativa styreffekter Ta fram justeringar av vald ersättningsmodell för att bättre nå uppdragets mål Rekommenderad ersättningsmodell 5.1.1 Val av ersättningsmodell att utgå ifrån Arbetsgruppen började med att förtydliga och skapa samsyn kring uppdragets mål. Därefter påbörjades arbetet med att hitta en optimal ersättningsmodell för specialisttandvården. Det stod arbetsgruppen fritt att utreda både kombinationer och justeringar av olika ersättningsmodeller för att utveckla en optimal ersättningsmodell. En rapport 7 om olika ersättningsmodellers styreffekter m.m. inom sjukvården användes som utgångspunkt för analysen. Därefter gjordes en utredning av ett antal ersättningsmodellers positiva/negativa styreffekter inom tandvården mot uppdragets mål. De modeller som analyserades var 8: Målrelaterad ersättning Riktade uppdrag Fast ersättning baserad på: o Kapitation o Anslag Prestationsbaserad ersättning baserad på: o Tid o Besök o Åtgärder/episoder i tandvårdstaxan o Episoder 7 Ersättning i sjukvården: MODELLER, EFFEKTER, REKOMMENDATIONER, Peter Lindgren, SNS förlag, Stockholm 2014. 8 För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3” 10 Förslag på justeringar togs fram för alla ersättningsmodeller för att analysera till vilken grad de kunde förhindra/förmildra möjliga negativa styreffekter mot uppdragets mål. Därefter kunde ersättningsmodeller med mindre bra styreffekter väljas bort och en djupare analys göras av vald ersättningsmodell som innebar en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista, vilken baseras på tandvårdstaxan. Detta då uppdraget strävar efter att skapa en enkelhet för vårdgivaren och så långt som möjligt ska använda det nationella tandvårdsstödet vilket beslutas av TLV (tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Som ett led i utvärderingen av möjliga ersättningsmodellers styreffekter gjordes en analys av vårddata. Idag ersätts STV (exkl. Ortodonti) 0-19 år med anslag, Ortodonti 0-19 år med episodbaserad prestationsersättning och all STV 20-24 år med en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på FTV VGRs prislista. Det beslutades därför att sammanställa registrerad vårddata under 2013 för: STV 16-19 år och 20-23 år9 STV 0-24 åringarnas totala konsumtion i relation till användning av tids- och röntgenkoder Ortodonti 0-19 år Data levererades till uppdragets vårddataresurser för analys baserat på frågeställningar från projektets arbetsgrupp. De främsta resultaten av vårddataanalysen var en ökad kunskap och förståelse för åtgärdsregistreringens påverkan på vårdproduktionen. Resultaten från analysen utgjorde också underlag till förslag på förbättringar av FTV VGRs prislista för att bättre uppnå uppdragets mål. 5.1.2 Justeringar av vald ersättningsmodell Vald ersättningsmodell att utgå från var en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista, då önskemålet var att införa en ökad andel prestationsbaserad ersättning. Styreffekterna mer positiva med prestationsbaserad ersättning baserad på FTV VGRs prislista än för tids- eller besöksbaserad prestationsersättning. Slutsatsen var också att en 100 % (åtgärd/episod) prestationsbaserad ersättning styr eller är neutral i sin styrning mot målen, men också att justeringar av ersättningsmodellen skulle göra att målen uppfylldes ännu bättre10. För att balansera de risker som en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista innebär gjordes vissa justeringar av grundmodellen. De risker som man därmed avser att minimera är: Att viss vård inte utförs eller begränsas på grund av bristande prissättning, s.k. cream skimming. Hela ekonomiska risken ligger på beställaren och risk för överbehandling föreligger. Minskade incitament för utveckling och effektivisering. 9 2013 var målgruppen för fri STV 20-23 år. 2015 är målgruppen mellan 20-24 år. För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3” 10 11 För att minimera riskerna med ersättningsmodellen justerades den valda grundmodellen med 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista. För att bättre fördela risken mellan beställare och utförare rekommenderades en blandning av fast och rörlig ersättning i förhållandet 40% fast och 60% rörlig. Utöver detta rekommenderas ersättningsmodellen också kompletteras med en takkonstruktion för att skapa en ökad kostnadskontroll för beställaren. Eftersom det inte anses lämpligt att deluppdragets målgrupper (STV 0-19 år, 20-24 år, Bettfysiologi utökat uppdrag och om möjligt § 2 vård), rekommenderas ett gemensamt tak för uppdragets alla målgrupper. Vidare anses att det gemensamma taket bör delas upp på annat sätt för att bättre ge positiva styreffekter mot uppdragets mål. För att identifiera en passande modell för detta analyserades följande takkonstruktioner: Alt 1) Tak per nämnd för alla specialiteter Alt 2) Tak per nämnd och per specialitet Alt 3) Tak per specialisthus för alla specialiteter Alt 4) Tak per specialitet i hela regionen Alt 5) Tak per specialitet per specialisthus Av ovan analyserade tak valde arbetsgruppen tak per specialisthus främst för att det bäst säkrar geografisk tillgänglighet, vilket är en förutsättning för att driva en jämlik vård. Möjliga risker med tak per specialistsjukhus som behöver beaktas är: Att vårdgivare inte kan styra om vård när olika mer omfattande och oförutsägbara förändringar sker av personal eller patientströmmar. Att ett specialisthus flyttar resurser till övriga interna specialiteter istället för att föra vidare resurser till ett annat specialisthus när en specialitet inte utför planerade vårdvolymer. 5.1.3 Rekommenderad ersättningsmodell Den ersättningsmodell som rekommenderas är: 40 % fast- och 60 % rörlig ersättning Takkonstruktion Socioekonomisk justering av nivå på tak Respektive komponent i ersättningsmodellen beskrivs nedan. 40 % fast- och 60 % rörlig ersättning Ersättningsmodellen rekommenderas bestå av 40 % fast ersättning och 60 % rörlig ersättning för att dela risken mellan beställare och utförare. Fördelningen mellan fast och rörlig del baseras på faktorer som vårdproduktion i förhållande till budget, hur väl verksamheterna når sina mål och form/grad av konkurrensutsättning. Den fasta delen av ersättningen baseras på historisk data och ersättningsnivåer i vårdöverenskommelser satta av nämnderna och rekommenderas betalas ut månadsvis (1/12 per månad). Den rörliga delen av ersättningen fördelas rakt över alla åtgärder/episoder som ingår i ersättningsmodellen. En åtgärd/ episod ersätts då vården är registrerad och datafil på registrerad vård är levererad till beställaren. 12 Ett krav på den utvecklade ersättningsmodellen är att den ska vara konkurrensneutral. I detta avseende har arbetsgrupp och referensgrupp resonerat att då vi inte vet hur en eventuell framtida konkurrensutsättning ser ut krävs att IT-stödet är flexibelt avseende t ex procentsatser och takkonstruktioner. 11 Takkonstruktion För att skapa ökad kostnadskontroll för beställare, skapa vård på lika villkor och en tillgänglighet i hela regionen rekommenderas den fasta/rörliga ersättningen att förses med en takkonstruktion. Rekommendationen är ett gemensamt tak för uppdragets alla målgrupper (STV 0-19 år, 20-24 år, Bettfysiologi utökat uppdrag och om möjligt § 2 vård). Det gemensamma taket baseras på (nämndernas) politiska mål och avsättning av medel för specialisttandvård. Beställarens (nämndernas) avsättning av medel baseras delvis på (beställarens) analys av framtida behov och historisk data av vårdbehov och vårdkostnad. Specialisthustaket beräknas utifrån historiska patientströmmar, socioekonomiska faktorer samt antal invånare i åldersgruppen som förväntas gå till respektive specialisthus. Styrgruppens beslut efter genomgång av förslaget: Vid styrgruppsmötet (2015-09-16) beslutade styrgruppen följande angående arbets- och referensgruppens rekommenderade takkonstruktion med ett gemensamt tak för uppdragets målgrupper som delas upp i ett tak per specialisthus: Beställningen av specialisttandvård som helhet har ett gemensamt tak, som fördelas till Folktandvård respektive till SKaS och till NU sjukvården (där käkkirurgi är organiserad under sjukvård istället för tandvård). Tanken på behov av tak för varje specialisthus är förtidigt väckt, det får bedömas och genomföras om målen inte uppnås. 11 För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3” 13 Socioekonomisk justering av nivå på tak För att skapa bästa möjliga förutsättningarna för jämlik vård rekommenderas socioekonomisk justering av nivå på tak. Rekommendationen är att kompensation till utförare justeras vid12: Ökning av antal patienter (baserat på skuggregistrering). Ökning av antal åtgärder på patienter från socioekonomiskt utsatta områden. (Detta kompenseras delvis via den prestationsbaserade ersättningsdelen i den rekommenderad ersättningsmodell.) Ökad tidsåtgång per åtgärd på patient från socioekonomiskt utsatt område. Idag saknas insyn i eventuell ökad tidsåtgång och ska därför inte ersättas. 5.1.4 Konsekvenser av rekommenderad ersättningsmodell och skuggregistrering Då den utvecklade ersättningsmodellen tydligare styr mot uppdragets mål och justeringar gjorts för att dämpa möjliga negativa styreffekter är uppfattningen att modellen leder till en mer jämlik vård än dagens ersättningsmodeller för uppdragets målgrupper. För vård som idag ersätts via anslag: Rekommenderad ersättningsmodell ger en tydligare koppling mellan ersättning och utförd vård, samt skapar en större tydlighet och transparens än anslagsfinansierad vård. För vård som idag ersätts via en 100 % prestationsbaserad ersättning: I rekommenderad ersättningsmodell har justeringar gjorts för att mildra de möjliga negativa styreffekterna och riskerna med en 100 % prestationsbaserad. Med en 100 % prestationsbaserad ersättning ligger hela risken på beställaren och det kan uppstå en leverantörsstyrd efterfrågan och ökad produkton. Främsta rekommendationen i konsekvensanalysen av att införa rekommenderad ersättningsmodell, är att en skuggregistrering görs av åtgärder/episoder under upp till 6 månader. Detta bland annat för att kunna anlysera kvalité på registrering, testa IT-stödet, verifiera om de estimerade volymerna per specialsithus ligger rätt samt att analysera om befintliga och nya åtgärder/episoder ligger rätt i pris. En annan konsekvens enligt beställaren är att FTV VGRs prislista innehåller så många åtgärder att det är en risk för fee-for service, men inga större justeringar rekommenderas av FTV VGRs prislista. 12 För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3” 14 5.2 Anpassning av FTV VGRs prislista För att ytterligare förbättra målstyrningen och säkerställa att vårdgivare kan registrera vården på ett sätt som beskriver utförd vård så bra som möjligt gjordes en översyn av FTV VGRs prislista som en del av uppdraget. Bland annat har nya åtgärder/episoder inom Pedodonti tagits fram och satts priser på, AFL koderna är borttagna och kommer att ersättas med åtgärder/episoder eller KVÅ koder som tas fram i uppdrag 3.1. Vidare finns det förslag på hur mertidsregistrering kan minska och hur nya åtgärder/episoder för narkos bör tas fram. Den nya listan kallas FTV VGRs utökade prislista. Förslag på förändringar gjordes baserat på ett antal frågeställningar som analyserades med hjälp av vårddata samt genom samtal med verksamhetsföreträdare. Detta ledde fram till förslag som utarbetades i projektets arbets- och referensgrupp. Nedan beskrivs de beslut som styrgruppen tog om de olika frågeställningarna baserat på utarbetade förslag13. Frågeställningar och rekommendationer: 13 14 Saknas åtgärder/episoder i existerande prislistan? Åtgärder/episoder saknas i prislistan för att beskriva delar av den vård som ges inom ramarna för pedodonti samt käkkirurgi. Lösningen är att nya åtgärder/episoder har utarbetats för pedodonti och preliminär ersättningsnivå för dessa har angetts av verksamhetsföreträdare för pedodonti14. Käkkirurgi saknar åtgärder för delar av käkkirurgi för barn 0-19 år. Här är rekommendationen att invänta resultaten av 3.1 uppdraget för att utföraren ska kunna använda samma kod för alla målgrupper. Kan episodbaserad ersättning liknande sjukvårdens användas? För att få en tydligare koppling mellan nyttan av utförd vård och ersättning undersöktes om sjukvårdens modell av episodbaserad ersättning kunde användas i större utsträckning i prislistan. Detta innebär att ersättningen baseras på samtliga åtgärder på en patient för ett visst hälsoproblem. Då volymerna inom Sjukhustandvård, Bettfysiologi, Oralprotetik, Parodontologi, Endodonti och Odontologisk radiologi är små och kostnadsspannen är heterogena bör nya episoder inte utvecklas för dessa enheter. Pedodonti, Käkkirurgin och Ortodonti har större volymer och rekommendationen är därför att utreda möjligheten att utveckla nya episoder för dessa enheter. Värt att notera är att Käkkirurgi i uppdrag 3.1 utreder möjligheten att utveckla nya episoder samt att verksamhetsföreträdare för Pedodonti har tagit fram ett förslag på nya episoder, som nämns ovan. Ortodonti 3-19 år är exkluderat ur uppdraget men rekommendationen är att inkludera målgruppen ortodonti för 20-24 år i den episodbaserade ersättningen för 3-19 åringarna så fort den blivit utvärderad. För full analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3” Se bilaga – Ers.modell STV, Verksamhetens kravspec. på IT-stöd. 15 Går det att ta bort eller minimera användning av tidskoder? Tidsersättning motverkar målen om tydlighet och transparens då kopplingen till åtgärd som tiden används för tappas. Rekommendation är trots detta att tidskoderna lämnas orörda i FTV VGRs utökade prislista och att inga justeringar görs av priset i IT-stödet. Om en kliniks/specialitets registrering av tidskoder överstiger 10 % av totala inkomsten ska däremot ett samtal föras mellan ansvarig för avtalsuppfyllnad och klinik/specialitet om orsaken till detta. Går det att minimera antal åtgärder/episoder i prislistan? Beställaren anser att det nationella tandvårdsstödet och FTV VGRs prislista är för differentierad och att det kan ge negativa styreffekter mot uppdragets mål. Rekommendationen är trots detta att åtgärderna på laboratoriemedicin och radiologi lämnas orörda i FTV VGRs utökade prislista och att inga justerinar av priset görs i ITstödet. Däremot rekommenderas att beställaren växlar vårduppdraget för tandvårdens anestesipatienter från sjuk- till tandvård. För att vårdgivaren ska få ersättning för anestesi i den utvecklade ersättningsmodellen behöver därför anestesikod/er skapas. 5.3 Krav på IT-stöd för datafångst Uppdraget var också att ta fram databehov och rekommenderat IT-stöd för ersättningsmodellen. Då ingen resurs från VGR IT kunde tillsättas har endast en kravspecifikation på IT-stöd och databehov från verksamheten tagits fram. Kravspecifikationen är ett första utkast på den utvecklade ersättningsmodellens och verksamhetens krav på IT-stöd som lämnats över till VGR IT. Se bilaga 1– Ers.modell STV, Verksamhetens kravspec. på IT-stöd. Detta gjordes i samband med att den utvecklade ersättningsmodellen rapporterades till SG i början på juni 2015. Arbetet med att ta fram en rekommendation på IT-stöd är ett iterativt arbete mellan VGR IT och uppdraget. 16 6 Nästa steg Arbete som återstår innan rekommenderad ersättningsmodell med tillhörande IT-stöd är klart: Ta fram rekommendation på IT-stöd för ersättningsmodellen och för skuggregistrering. Utveckla IT-stöd och administrativa processer för ersättningsmodellen och för skuggregistrering. Eftersom det inte finns ett beslut avseende form av framtida möjlig konkurrensutsättning är rekommendationen att IT-stödet ska vara flexibelt för att kunna hantera olika former av konkurrensutsättning. Med flexibelt menas t.ex. att nivån på tak och rörliga del av ersättning ska kunna justeras över tid för olika vårdgivare. Analys och förankring innan ersättningsmodellen kan sättas i bruk: Förankring av nya arbetsprocesser knutna till ersättningsmodellen. Förankring av nya åtgärder/episoder i verksamheten. Period av skuggregistrering, analys och lämpliga justeringar Angränsande beroenden inför nästa steg STV för 20-24 år ska inte skuggregistreras eller lyftas in i ersättningsmodellen förrän tvist mellan TVE och FK är löst. Med andra ord utvecklas rekommenderat IT-stöd och administrativa processer för STV 20-24 år men målgruppen ligger kvar i befintlig ersättningsmodell tillsvidare. Invänta uppdrag 3.1s behov av IT-stöd och utredning om målgruppen kan integreras i detta uppdrags ersättningsmodell och IT-stöd. Invänta uppdrag 3.1s rekommendation på åtgärds, episod- eller DRG-koder för§2 vård och utredning om dessa ska inkluderas i FTV VGRs utökade prislista. Samt om åtgärder, episoder eller DRG koderna kan användas för barn och ungdomar 0-19 år vilka behöver samma typ av vård som ingår i § 2 men som ska ersättas via betalmodellen för STV 0-19 år. 17 7 Förkortningar och förklaringar VGR - Västra Götalandsregionen FTV - Folktandvården FTV VGRs prislista består av: o Åtgärder/episoder i Folktandvården Västra Götalandsregionen allmän- och specialisttandvårds prislista. Prislistan utgör tandvårdens beskrivningssystem o Prislistan innehåller de priser som förhandlats fram på åtgärderna/episoderna i den nationella tandvårdtaxan och på VGRs interna åtgärder/episoder. FTV VGRs utökade prislista ska användas för rekommenderad ersättningsmodell och består av: o FTV VGRs prislista o Nya åtgärder verksamhetsföreträdare tagit fram inom Pedodonti. o Eventuella nya åtgärder från uppdrag 3.1. o Andra mindre justeringar av FTV VGRs prislista som t.ex. att åtgärder vilka inte är relevant för uppdragets målgrupper är bortplockade Kod - Åtgärd eller episod i ovan prislistor HSNK - Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli TVE - Tandvårdsenheten NU-sjukvården består av: Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. SkaS – Skaraborgssjukhus består av: sjukhusen i Skövde, Falköping, Lidköping och Mariestad. SÄS - Södra Älvsborgs Sjukhus STV- Specialisttandvård LOU - Lagen om offentlig upphandling LOV - Lagen om valfrihetssystem Specialisthus - En komplett uppsättning av specialiteter, lokaliserade till samma geografiska område. FK – Försäkringskassan 18
© Copyright 2024