Leva i Skåne nr 2 2014
E T T M A G A S I N Jakten på världens talanger SIDAN 4 F R Å N R E G I O N S K Å N E NR 2 2 0 1 4 Här gror ungas företag SIDAN 11 innovationer för Skånes framtid SIDAN 16 Teknik + människa = smartare vård SIDAN 14 INNEHÅLL 8 11 Kulllaberg slipas för framtiden Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne. Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kontakta oss gärna via Levaiskane.se där du kan kommentera och dela med dig av artiklarna. Här kan du också se filmer och annat material kopplat till artiklarna. Läs mer om Region Skåne på sidan 30. Skejtkillarna startar eget 14 Ansvarig utgivare Cecilia Gyllenkrok kommunikationsdirektör, Region Skåne Projektledare Måns Renntun, Region Skåne Redaktionsråd Region Skåne Klas Andersson Anna-Lena Boive Kerstin Gossé Helene Holmqvist Jadwiga Kurowska Carina Nordqvist Falk Nina Steiner Karin Swensson Dataspel – för hälsans skull 17 Kontakt levaiskane@skane.se Produktion Giv Akt Skåne Redaktör Åsa Lempert Art director Lucas Brusquini Skånes smarta uppfinningar 19 Höstens kulturtips för scenglada 26 1177 Vårdguiden – så söker du vård 4 2 Världens talanger vässar regionen 30 Region Skåne – så funkar det 31 Så reser du med Skånetrafiken Skribenter Caroline Alesmark Ewa Astly Jasna Brkic Vera Celander Mirijam Geyerhofer Åsa Lempert Fotografer Klas Andersson Omslagsfoto Adrian Jespersen var en av deltagarna i Traffic Jam Session på Medea. Läs mer på sidan 16. Foto: Karolina Rosenqvist. Tryck JMS Reklamgården AB Taltidning Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se HELA VÄRLDENS vandringsled De första sju milen av Skåneleden invigdes 1978 i nordöstra Skåne. Idag är vandringsleden nästan 120 mil lång och redo för en framtid med besökare från hela världen. – Vandring är en av de mest populära aktivi teterna turister vill ägna sig åt i Sverige, s äger projektledaren Sofie Norrby, Region Skåne. TEXT: CAROLINE ALESMARK FOTO: KLAS ANDERSSON I höst ger sig långtidsarbetslösa ungdomar ut längs leden för att snygga upp i skog och mark. – Vi måste se till att Skåneleden motsvarar turisternas behov. Frågor som var kan man bo? Vad kan man göra? Hur tar man sig till den här punkten? behöver få svar, säger Sofie Norrby. 2016 hålls det stora internationella vandringsevenemanget Eurorando i Skåne. – Vi vill visa att vi har så bra leder att vandrarna kommer tillbaka! Just nu kvalitetssäkrar vi leden, vi har börjat med Kullaleden i nordväst. Vi arbetar också med att synliggöra kulturarvet längs leden och hur man kan höja servicen, även utanför säsong och i mer avlägsna delar. Många vill ju åt vildmarken i norra Skåne. Målet är att Skåneleden ska ha tre- till femdagarspaket att boka via nätet och att information givetvis ska finnas på engelska. 2020 ska Skåneleden vara redo att möta kraven för internationella turister. – Uppsnyggningsprojektet kring leden är ett samarbete mellan Skåneleden (Region Skåne), Arbetsförmedlingen och kommunerna. Målet är att bryta arbetslösheten, skapa ett intresse för naturvård och ge ungdomarna en fot in i kommunerna, berättar Lene Hansson, projekt ledare för ungdomssatsningen. � Läs mer på Skaneleden.se och Eurorando2016.com 3 KAMPEN För att möta framtidens utmanin gar behöver Skåne de skarpaste hjärnorna, den mest nischade kompetensen och den mest avan cerade kunskapen. Målet är att bli Europas mest innovativa region. Leva i Skåne har träffat tre perso ner som kommit hit för att de har den kunskap som Skåne behöver. TEXT: JASNA BRKIC · FOTO: KLAS ANDERSSON F ör att skånska företag ska klara sig på den globala marknaden krävs det att rätt personer – talanger med unik kompetens – väljer att komma till Skåne. Spelutvecklingsföretaget Massive Entertainment i Malmö är ett exempel på företag som rekryterar globalt för att stå sig i konkurrensen. De har utvecklat världssuccéer som Ground Control och World in Conflict och har idag 300 anställda från 28 länder. Rekryteringen pågår ständigt. – Unga nyutbildade spelutvecklare har vi god tillgång på här i Skåne, mycket tack vare utbildningen Game Assembly i Malmö. Men mer erfarna utvecklare med spetskompetens letar vi efter i hela världen. Dessa nischade ”Ekologiska produkter nästa steg” Ziad El-Awad, entreprenör inom livsmedelsbranschen om talangerna 4 ◀ Ziad El-Awad med äpplemust från Öspab fruktodling. Martin Hultberg, kommunikationschef på Massive Entertainment. FOTO: EVELINA G USTAVSSON Kommentera och tyck till på Levaiskane.se rkesroller måste vi ha för att vara y konkurrenskraftiga, säger Martin Hultberg, kommunikationschef. Massive märker att Skåne är en attraktiv plats för personerna de söker i rekryteringsprocessen. – När man bildar familj är den här regionen konkurrenskraftig. Här kan man hitta hus till vettiga priser. Livskvaliteten och utbildningarna är en konkurrensfördel för oss när vi rekryterar, säger Martin Hultberg. Målet är att Skåne år 2020 ska vara Europas mest innovativa region. För att detta ska bli verklighet krävs det att Skåne lyckas rekrytera rätt kompetens utifrån. Bodil Rosvall Jönsson är näringslivschef i Region Skåne och vd för Business Region Skåne som ansvarar för att marknadsföra Skåne internationellt inom turism, evenemang, investeringar och film. – Skåne har ett varierat näringsliv, ett rikt kulturliv och attraktiva stadsmiljöer men vi behöver attrahera fler växande företag, huvudkontorsfunktioner och kapital för investeringar, säger hon. Stefan Johansson, vd på dotterbolaget Invest in Skåne, arbetar specifikt med företagsetableringar i Skåne. När ett företag väljer var det ska etablera sig är platsens attraktivitet för personer med nyckelkompetenser en viktig del. – Skåne har många fördelar jämfört med andra städer och regioner som vi konkurrerar om Ä ven universiteten slåss om talangerna. Ziad El-Awad flyttade till Sverige från Jordanien i juli förra året för att läsa masterprogrammet Entrepreneurship – New Venture Creation vid Lunds universitet. Målet med utbildningen var att kunna utveckla det egna handelsföretaget Rio Jordan. Företaget har fem anställda och exporterar livsmedel till hela världen, främst från Kina och Thailand men även från Spanien och Italien. Det blev ett intensivt år med 16 timmars studier och jobb i det egna företaget varje dag. I maj utnämndes han till ”Global Swede” av UD – en titel som årligen tilldelas en internationell student som utmärkt sig kreativt och är en god ambassadör för Sverige. – UD:s utmärkelse öppnade många dörrar för mig liksom Lunds Äppelmust gjord på äpplen från Östra Sönnarslöv, odlade på en kalkklippa intill Linderödsåsens sluttningar vid Maltesholms slott, är en av de produkter Ziad El-Awad jobbar med. FOTO: SHUTTERSTOCK talangerna med. Samtidigt som det finns intressanta högtekno logiska jobb här, så är Skåne prisvärt jämfört med andra storstadsregioner. Här finns dessutom en spännande multinationell atmo sfär som lockar företagen att etablera sig här, säger han. En internationell studie från universitetet i Oxford visar att efterfrågan på talanger kommer att öka i Norden fram till år 2021, samtidigt som utbudet kommer att öka i länder som Indien, Indonesien, Colombia, Sydafrika och Brasilien. Vad gör man då för att få hit den värdefulla arbetskraften? Ett sätt är att försöka locka studenter från hela världen. För de som väljer att studera här stannar ofta kvar efter studierna. Richard Stenelo, internationell chef vid Lunds universitet, berättar att man i sin marknadsföring lyfter fram Sverige som ett av världens säkraste länder och pekar på att undervisningssättet är informellt, att studenterna deltar aktivt i undervisningen och att professorerna är lättillgängliga. Men en av de saker som drar mest enligt honom är entreprenörsandan och företagen i Skåne. – De har en enorm attraktionskraft, liksom alla innovationer som gjorts vid Lunds universitet. 2011 fanns åtta av världens hundra mest innovativa företag i Sverige och tre av dessa i Skåne; Alfa Laval, Sony och Tetra Pak. � universitet. Ditt företag växer snabbare och möjligheterna är större ju fler kontakter du har, säger han. Ziad El-Awad talar om den gyllene triangeln inom svenskt näringsliv: teknik, miljö och samhällsansvar: – I Jordanien men även i andra länder som USA, saknas de två sistnämnda, säger han. Utvecklingen av det egna företaget handlar nu om att få in ekologiska produkter i sortimentet. Ziad El-Awad skulle gärna bosätta sig i Sverige och Skåne med hustrun och de två döttrarna, men just nu är framtiden oklar. – Sverige är vackert och jag bor gärna i ett land där miljön, samhällsansvar och mänskliga rättigheter respekteras. Det är viktigast för mig. Skåne är attraktivt eftersom regionen är het både vad gäller investeringar och innovation. 5 ” Vi älskar att kunna åka ut till havet” Philipp Arnold, sektionschef, kryogen, på European Spallation Source, ESS. P hilipp Arnold har en extremt nischad kompetens som gör att han är eftertraktad i hela världen: han är kryogenexpert, vilket innebär att han arbetar med låga temperaturer, helst kallare än minus 269 grader Celsius. Han är från Leipzig och innan han kom till Lund arbetade han i Zürich. Skåne blev aktuellt när Lund vann striden om ESS (European Spallation Source) som ska byggas strax norr om Lund. – Jag kände till Lunds universitet, Öresundsbron, Kurt Wallander, Zlatan och företaget Modelon innan jag hamnade här. Vi älskar att åka ut till havet, klimatet är milt jämfört med norra Sverige och eftersom jag reser en hel del i jobbet uppskattar jag närheten till Köpenhamns flygplats, säger han. Barnen som är två och fyra år gamla går i förskolan och hans fru har fått jobb. – Zürich är bra när man är ung, Skåne är bra när man vill bilda familj. Att köpa hus är relativt billigt här jämfört med Schweiz. Jag höjde inte min lön när jag bytte jobb, men våra kostnader har minskat. Månadsavgiften till förskolan här hade räckt till en dags förskola i Zürich. Pensions- och sjukvårdssystemet är också bra i Sverige. Philipp Arnold har ett coolt jobb – ner till minus 269 grader. ▶ Regina Nazyrova ser stora utvecklingsmöjligheter i Skåne eftersom många stora inter nationella företag är placerade här samt att många nya innovativa företag växer fram. ▶▶ 6 ” Närheten till världen betyder mycket” Regina Nazyrova, global product planner på Sony i Lund. R egina Nazyrova hamnade i Sverige av en slump men nu tillhör hennes hjärta Skåne, säger hon själv. Egentligen hade hon tänkt söka sig till Storbritannien men en dag hösten 2004 under ett informationsmöte om utbytesprogram fångade en representant från Chalmers i Göteborg hennes intresse. Några år senare, 2005, erbjöds hon jobb på Sony Ericsson i Lund. Idag jobbar Regina fortfarande på Sony Mobile, med en tjänst där hon får användning för sina kunskaper i industriell ekonomi och teknikutveckling. Hon bor i Malmö och pendlar till jobbet i Lund. I somras gifte hon sig med en skåning från Ängelholm. I jobbet har hon redan haft två utlandsplaceringar, i Peking, Kina och Atlanta, USA. – Men jag har återvänt till Skåne båda gångerna. Jag trivs väldigt bra här, det är hemma för mig, säger hon. Hon ser stora utvecklingsmöjligheter i Skåne eftersom många stora inter nationella företag är placerade här samt att många nya innovativa företag växer fram. Vid sidan om jobbet är det bästa med Skåne annars närheten till naturen och Köpenhamns flygplats. – Närheten till resten av världen be tyder mycket för mig, både i jobbet och privat. Jag reser väldigt mycket, på tre timmar är jag i min hemstad Moskva. Det är den stora skillnaden jämfört med att bo i Göteborg, säger hon och fortsätter: – Malmö och Lund är internationella städer, här finns människor från olika kulturer och bakgrund med mat, musik och konst från hela världen. Man får mycket gon annanstans i Sverige. Städerna är lagom stora, vänliga för fotgängare och cyklister, och ger bra värde för pengarna. Närheten till storstadslivet i Köpenhamn är också ett stort plus, liksom att det är nära till naturen överallt i Skåne, även i stan. � 7 Klippväggar reser sig brant, Skandinaviens största fyr syns lång väg och letar du noga kanske du hittar Kullamannens skatt. Kullabergsguiderna är ett bra exempel på en satsning som utvecklat sig för att möta kraven från framtidens besökare – inte minst den lika populära som fascinerande tumlarsafarin. Kullaberg TEXT: CAROLINE ALESMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON FÖL JER FRAMTIDEN N är Kullabergs guiderna startade 1996 var målet att ge besökarna en upplevelse att ta med sig hem och på ett säkert sätt ordna guidade turer, något som inte fanns här tidigare. – Det var mycket grottvandringar i början, sedan låg verksamheten nere ett tag, vi höll mest på med företagsevent, fram tills för några år sedan när vi började rikta oss mot besökare igen, berättar Jacob Schenström som arbetat här i drygt tio år. Företaget har växt ordentligt de senaste åren och har inlett ett samarbete med Naturum Kullaberg. Kullabergsguiderna genomför guidade grottvandringar, hjälper till med bemanningen i Naturum, har guidade turer där de svarar på frågor och representerar även andra guideföretag i bygden. Alla är ordentligt pålästa både när det gäller naturen och alla sägnerna i trakten. – Det vi är mest unika på är dock tumlarsafarin som vi kör för fjärde sommaren i rad. Den har blivit mer populär än vad vi någonsin kunde drömma om. Skulle det vara så att de som är med på turen inte ser några tumlare så får de den häftiga naturen på köpet. Kullaberg är nog en av Sveriges mest dramatiska kustlinjer, man kan gå ner här och var men det går inte att följa kusten till fots. Att Kullabergsguiderna överhuvudtaget började med tumlar safari är forskningens förtjänst ”Kullaberg är en av Sveriges mest dramatiska kustlinjer” – en inventering av tumlare i Skälderviken visade att de var absolut vanligast just här. Tack vare detta dök idén upp att göra något kring det ovanliga djuret. Numera är rollerna ombytta, Kullabergsguiderna hjälper forskningen genom att samla in data ▲ Falknästet är exempel på ett exklusivt boende där besökarna sover i en rund säng som hänger från taket i fyra massiva kedjor. ◀ Jacob Schenström på Kullabergsguiderna demonstrerar klätterteknik. ◀ Kullens dramati ska landskap lockar flera hundratusen besökare varje år och är ett av Sveriges mest välbesökta naturreservat. Läs mer på nästa sida: Turisterna ska välja Skåne. 8 på olika sätt. Just nu finns sju stycken bojar utspridda längs berget som plockar upp ljud från tumlarna. – Andra aktiviteter är grottvandring och bergsnedfirning. En häftig satsning vi är ensamma om i Sverige är scrambling – en blandning av klipphopp, nedfirning och snorkling. Sedan har vi även aktiviteter man kan göra på egen hand – en gps-grottur som går i ett annat område än där vi har våra vanliga turer, respektive Kullamannens skatt där besökarna ger sig iväg med en gps och en skattkarta. I framtiden har Kullabergs guiderna ännu ett stort projekt på gång. De ska bygga en så kallad Via Ferata, en klättervägg med fastspända vajrar som gör det möjligt för klättrare att på ett säkert sätt uppleva de häftiga branterna på norra sidan. � K U LL A BER GSGU IDER N A Kullabergsguiderna har funnits sedan 1996, är ett ekoturismföretag märkt med Naturens Bästa, och samarbetar tätt med Naturum Kullaberg. 9 FOTO: MAGNUS PALMÉR FOTO: DAVID MAGNUSSON FOTO: LEIF JOHANSSON FOTO: LOVISA HÖÖK FOTO: MAX ALM Turisterna SKA VÄL JA SKÅNE Den skånska besöksnäringen har alla chanser att bli en stark basindustri i framtiden, och Tourism in Skåne jobbar intensivt för att Skåne ska bli en av Sveriges två mest besökta destinationer. TEXT: CAROLINE ALESMARK B esöksnäringen består av många olika branscher– transport, boende, handel, mat, restaurang – där upplevelser och aktiviteter är en mindre del men ofta reseanledningen, ett exempel är Kullabergsguiderna. Tittar du på andra branscher så är de flyttbara men ett besöks näringsföretag flyttar du inte på, däri ligger styrkan. Samtidigt kan besöksnäringen utvecklas enormt mycket mer, och ge både högre skatteintäkter och fler arbetstillfällen, säger Pia Jönsson Rajgård, vd för Tourism in Skåne. Tourism in Skåne arbetar hårt för att göra Skåne som turist destination känd utomlands. Dels 10 ▲ Skåne ska bli en av Sveriges två mest besökta turistmål. Cykelturism, Daniel Berlins krog i Skåne Tranås, Talldungens Gårdshotell och Skånes stränder är några saker som ska föra oss närmre detta mål. CYKE LT URI SM E N RUL L A R PÅ på klassiska marknader som Danmark och Tyskland – tanken är att besökarna ska stanna till även här och inte bara fara rakt igenom upp till Småland – men också i länder som Kina och Ryssland. Mongoliska jurtor i Höör Det är först när internationella besökare börjar använda sina pengar i Skåne som tillväxthjulet rullar igång på allvar. – Några exempel på skånska aktörer som lyckats skapa något ovanligt som håller även inter nationellt är Nyrups Naturhotell med mongoliska jurtor utanför Höör, Drakamöllans gårdshotell med sin operasatsning, Daniel Berlins krog i Skåne Tranås, Kullabergsguiderna och Talldungens Gårdshotell med restaurangen Babianen och Kråkan. Potentialen är stor, det finns gott om aktörer som lyfter fram produkter och tjänster som inte funnits tidigare, samtidigt måste vi få med ännu fler på banan, avslutar Pia Jönsson Rajgård. � Pia Jönsson Rajgård, vd för Tourism in Skåne. Fram till 2025 ska totalt 760 miljoner kronor användas för att bygga ut Skånes cykelvägar och göra Skåne till en ännu starkare cykelregion. Land skapet har goda förutsättningar när det gäller cykelturism eftersom tät orterna ligger nära varandra, terrängen är flack och klimatet milt. Bakom satsningen på Cykelvägsplan för Skåne står Region Skåne och Trafikverket. Både Sydostleden, som sträcker sig från Växjö till Simrishamn (och som är ett samarbete mellan Skåne, Blekinge och Småland) och Kattegattleden (som är ett samarbete mellan Halland och Skåne) som sträcker sig från Göteborg till Helsingborg är två nya nationella cykelleder som kommer att ge helt nya möjligheter för cykelturism i Skåne i framtiden. Driftiga företagare jobbar på lovet Morgan Brandt, Leo Odengren, Matilda Wildmark och Tove Rasmusson har under sommaren fått hjälp att starta eget företag i projektet Sommarlovsentre prenörerna. TEXT: JASNA BRKIC FOTO: KLAS ANDERSSON Affärsidé: Kläder som påverkar Affärsidé: Rockiga smycken i skinn Affärsidé: Varma frukostbullar till helgen M M T organ Brandt, 16 år, Ystad, fick tillsammans med kompisen Leo Odengren idén att göra kläder för skejtande ungdomar redan för ett år sedan. – När vi fick veta att man kan sommarjobba som entreprenör sökte vi, säger Morgan Brandt. Företaget heter Affect Clothing. Idén är att påverka på flera plan. – Det handlar om att stoppa krig och rasism men även om att ungdomar ska ha något att göra. Vi vill ordna en skatetävling med våra tröjor som pris. – Att vara egen företagare handlar om att skapa kontakter – och att man måste vara beredd på att allting inte går som planerat och att man måste anpassa sig efter nya förutsättningar, men det är kul. Alla företagare vi lyssnat på säger att att det är roligt att gå till jobbet varje dag. Sommarlovsentreprenor.se atilda Wildmark, 19 år, Sjöbo, gör egna smycken i skinn. Hon sökte till Sommarlovsentreprenörerna i början av juni och några veckor senare hade hon sålt sitt första smycke. – Det var jätteroligt, beställningen kom samma dag som jag la upp hemsidan Wild for you och delade den på Facebook. – Jag hoppas att företaget kan ge extrainkomster när jag börjar musikallinjen i Eslöv i höst. Hon tror absolut att hon kommer att ha nytta av sina erfarenheter som egenföretagare i framtiden: – Som musiker är man sin egen, måste kunna bokföring och marknadsföring. Jag har lärt mig massor. Vi gjorde en övning som handlade om att vända negativa händelser till något positivt. Den kommer jag nog att ha mest nytta av. ove Rasmusson, 18 år, Åkarp, levererar varma frukostbullar hem till folk på helgerna. – Jag gillar att baka, men det krävs tillstånd för det, så vi samarbetar med ett bageri i Arlöv. Det finns inga bagerier i Åkarp och ICA öppnar först klockan nio, så jag tror på den här idén. Tove driver verksamheten med två andra sommarentreprenörer och har jobbat hårt för att nå kunder på alla möjliga sätt. –Nu återstår bara en större marknadsföringskampanj, att hänga upp bullar på dörrar, om vi lyckas få pengar till det. – Det är jätteroligt och jag har lärt mig väldigt mycket. Vi har träffat många entreprenörer och det viktigaste budskapet är att man ska göra det man själv vill, ta saker i egna händer och inte vänta på att någon annan ska ta initiativet. ▲ Morgan Brandt (till vänster) tillsammans med kompisen Leo Odengren. Tio kommuner i Skåne har i sommar, med stöd från Region Skåne, erbjudit ungdomar mellan 15 och 19 år möjlig heten att jobba som sommarlovs entreprenörer. 11 FOTO: MALIN ARNESSON Fantasistyrd verkstad V år roll är att bredda bilden av vad opera och musikteater kan vara och utveckla konstformen med och för barn och unga, berättar Maria Sundqvist, konstnärlig ledare för Operaverkstan, som är en del av Malmö Opera. I Operaverkstan laborerar man med konstformen med hjälp av små barn, stora barn och vuxna barn. Så arbetade man till exempel i familjeföreställningen Tusen och en natt under två års tid. Barn medverkade i förberedande workshoppar, men också på och bakom scen. Ett 50-tal ungdomar från Nya Malmö Latin, Drömmarnas Hus och Malmö Operas barnkör stod på scen tillsammans med professionella operasångare och Malmö Operaorkester i verket som Maria Sundqvist regisserade. – Barn och unga har ingen given uppfattning om hur opera eller musikteater ska gå till. De är på ett annat sätt än vuxna öppna för konst och kultur. Tusen och en natt på Malmö Operas stora scen. Operaverkstan tar barnens leklust och nyfikenhet på allvar, låter dem komma in i operahuset och se, höra och upptäcka hur opera och musik kan bli till, vilken bredd den har. Samtidigt tar man in barnens frågor och undringar. – Genom att diskutera och ifrågasätta kan vi visa hur det som sker i föreställningen till exempel har en förbindelse med samhället och med människors liv. I ett samhälle där konsten är fri lyfts de eviga frågorna, men även dags aktuella frågor och problem tas upp till debatt. Motsatsen är censur, samhällen där man inte får säga vad man vill, säger Maria Sundqvist. TEXT: JASNA BRKIC 12 – I vårt arbete är det viktigt att välja verk med en stark berättelse, musikaliskt såväl som dramatiskt. Ibland är musiken viktigare än orden. Då kan vi nå även de barn som inte kan svenska, eller barn med försenad språkutveckling. Orden har en tendens att vara centrala, men orden är inte alltid viktigast inom opera, säger Maria Sundqvist. Operaverkstan startade 2002 som en pionjärverksamhet, den enda i sitt slag i landet. Tack vare en donation från Sparbanks stiftelsen kunde Maria Sundqvist utveckla Operaverkstan som från 2006 blev en fast verksamhet inom Malmö Opera som till 90 procent ägs av Region Skåne. PÅ O PER AVER K STA N I H Ö ST I höst arbetar Operaverkstan med tre föreställningar för barn och unga: Enligt Maria Sundqvist är föreställningen viktigast av allt. ”Ett av barnen som kom hit beskrev föreställningen som en lek som man visar upp. Den kärnan i konstformen är viktigast för mig – och att visa att det som finns här kan vara underbart, att vuxna leker och visar upp att de leker.” FOTO: KLAS ANDERSSON �Six Drummers, trummisarna som spelar på allt, undersöker vad ljud och musik är i en interaktiv föreställning. Skolklasserna kommer att få spela in ljud som trummisarna gör musik av. �Operaverkstan ska fira Shakespeare 450 år. Förtälj min saga, är tre konserter med nyskrivet material av Gunnar Jansson baserade på Shakespearetexter. Musiken framförs i Operans foajé. �Operaverkstans linje att samarbeta med unga konstnärer är även till bakablickande. Enaktaren Faust & Helena av Lili Boulanger spelas i mellandagarna. Endast 19 år gammal vann hon som första kvinna en tonsättartävling 1913. �I september sker första delleve ransen av operavarietén Svävande damen som har urpremiär den 15 mars 2015. O PER AVER K STA N Operaverkstan är ett laboratorium som testar konstformen med allt från experimentell opera till omtolkningar av klassiker med ord, toner, bilder, sång och rytm, där barn och vuxna upptäcker musikens alla möjligheter. Förutom föreställningar gör man konstnärliga och pedagogiska sam arbeten med skolor, kulturskolor och många andra. Till exempel arrangeras skolvisningar bakom scenen, kurser för pedagoger och lärare, en föreställning om hur man gör en föreställning och besök inför föreställningar ute på skolorna. Idag samarbetar Operaverkstan brett med olika kulturinstitutioner, fria grupper och de skånska kommunernas skolor och kulturskolor. Målgrupperna är allt från förskolebarn från fyra år och uppåt. Förra året utsågs Maria Sundqvist och Operaverkstan till ”musikens möjliggörare” av föreningen Svenska tonsättare. Hon har ett brinnande hjärta för de unga enligt motiveringen. – Det främsta för oss är att bejaka det som är lustfyllt, men det handlar också om att alla ska ha möjlighet att möta operakonst, säger hon. � VISST E DU AT T… … Malmö Opera består av tre delar; föreställningar på stora scenen, Operaverkstan för barn och unga samt Malmö Opera på turné som ger föreställningar runt om i Skåne. FOTO: MALIN ARNESSON Ibland byts stolarna ut mot kuddar, ibland byggs flera scener som publiken får röra sig mellan. Det har hänt att verkstan blivit en jättestor loge. Operaverkstan är en föregångare och ger barn och unga operakonst på deras egna villkor. Tillsammans med barn och unga undersöker de kärnan i klassikerna och hur de framförs. Verk tolkas och omtolkas i diskussionerna – även helt nya verk skapas. Det är en del av de ungas utforskande i Operaverkstan, lika viktigt som att de får pröva vingarna på scen eller bakom den. … Malmö Opera ägs till 90 procent av Region Skåne och 10 procent av Malmö stad. ◀ Under två år arbetade Operaverkstan med Tusen och en natt. Ett femtiotal ungdomar medverkade både på och bakom scen. … Region Skåne fördelar årligen en halv miljard i regionala och statliga bidrag till kulturverksamheter i hela Skåne. Stödet går till kulturinstitutioner som Operaverkstan, Malmö Opera, Skånes Dansteater, Helsingborgs stadsteater, Regionmuseet i Kristianstad, Musik i Syd och många, många fler – s åväl fria grupper som studieförbund och flera andra aktörer/organisationer. 13 TEKNIKEN sporrar TILL BÄTTRE HÄLSA FOTO: SHUTTERSTOCK Tänk dig att du har diabetes. Och att du var som helst med en app i din telefon, hemma framför datorn, eller i soffan med surfplattan – med hjälp av några klick – får bättre koll på din hälsosituation. Samtidigt sporrar du dig själv, får personlig feedback, och har lite roligt på köpet. D E Bakom initiativet står civil ekonomen Richard Laurits, be teendevetaren Annica Carnbring Belfrage och IT-serviceentre prenören Martin Bråkenhielm. De möttes hos Mobile Heights Business Center och har precis flyttat in hos företagsinkubatorn MINC i Malmö. 14 FA K TA eDiabeats eDiabeat är en webbaserad interaktiv applikation som via KBT – kognitiv beteendeterapi – och spelmekanismer kan skapa engagemang och en hållbar livsföring för diabetiker. Ediabeats.se Kan man knyta samman hälso- och sjukvårdens behov med digital utveckling och lokala spjutspetskompetenser finns det mycket att vinna. Bengt Stavenow, näringslivsutvecklare på Region Skåne och Carina Nordqvist Falk, hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skånes avdelning för hälsooch sjukvårdsstyrning, är entusiastiska. – Vi ger oss ut på helt jungfrulig mark men jag har stora förväntningar på vad vi skulle kunna åstadkomma tillsammans. Det finns en stark tillväxtpotential inom det här området, inte bara lokalt och regionalt utan även nationellt och internationellt, förklarar Bengt Stavenow. Mobile Heights Business Center Skånsk affärsaccelerator för mobilrelaterade företag i uppstartsfas, där Region Skåne varit med från början som en av flera initiativtagare. Minc En mötesplats för entreprenörer, kreatörer, utvecklare, affärsänglar, investerare och alla med intresse för att utveckla idéer och bygga företag. Började som Minc Incubator, idag finns även Minc Workspace och StartupLabs. ”Det blir roligt att förändra sitt beteende.” Hälso- och sjukvården står inför en ny digital era. Genom att använda spelmekanismer, så kallad spelifiering, får människor ökad kunskap om sin egen hälsa och motiveras att förändra sin livsstil. n app kan knyta samman användare med samma problematik via sociala medier. Eller påminna om när olika mediciner ska tas och varför. Eller – med komponenter från spelbranschens värld – motivera allt från överviktiga barn till den som rör sig för lite eller dricker för mycket att ändra sina vanor till det bättre. Detta är spelifiering (gamification). – Gamification passar inte alla, men det är en väg framåt. Det handlar om att bygga in belöningssystem i tekniken, säger Magnus Robertsson, grundare till spelföretaget Planeto i Malmö, som är ett av företagen som deltar i Region Skånes satsning på spelifiering. TEXT: CAROLINE ALESMARK etta är grundtanken i applikationen eDiabeat, vinnare i kategorin Människa & Samhälle i affärsidéutvecklingstävlingen Venture Cups Sverigefinal 2014. Målet är att skapa hållbar livsstil och bättre livskvalitet hos personer med diabetes med hjälp av kognitiv beteendeterapi, spelifiering och sociala medier. eDiabeat tar hjälp av de kraftfulla elementen som finns i spel och använder dem för att motivera till en bättre hälsa. – Med hjälp av engagemang och utmaningar ska det bli roligt att förändra sitt beteende. Om du får bättre poäng på en quiz så uppmuntras du att fortsätta. Tidigare fanns det bara envägskommunikation, råd och fakta, det här ska du göra, det här ska du inte göra. Med eDiabeat skräddarsys programmet efter dina behov – du matar in hälsouppgifter när du börjar – och anpassar sig efter de förändringar du gör under resans gång. Dessutom kan du kommunicera med andra användare, utbyta idéer och utmana, säger Richard Laurits från eDiabeat. SPELIFIERING TAR VÅRDEN IN I FRAMTIDEN ▲ Richard Laurits, en av upphosmännen till eDiabeat, har själv diabetes. FOTO: KLAS ANDERSSON Richard Laurits har själv diabetes. – Jag fick diabetes när jag var nio år och under 20 års tid har jag känt att det finns en hel del områden där saker skulle kunna förbättras, både för mig själv och för min familj. Under samma period som tekniken och medicinen utvecklats har resurserna per patient sjunkit. Jag har gått från att ta 10–15 sprutor varje dag till att ha en automatisk insulinpump och en blåtandsmätare som mäter mitt blodsocker, samtidigt be höver jag ägna mindre tid åt att träffa läkare och sjuksköterskor. Annica Carnbring Belfrage och Richard Laurits har intervjuat vårdpersonal i Sverige, Tyskland och USA och sett att det finns ett stort behov hos dem att effektivisera sitt arbete. – Kunskap är den viktigaste biten. Har du som diabetiker en mer aktiv roll så blir du tryggare. Det finns vissa faktorer som är viktiga hos en diabetiker – kost, stresshantering, motion och sömn. Om du lär dig hur de interagerar med varandra så går de också att påverka. Ett stabilare blodsocker skjuter komplikationer på framtiden och kan till och med förhindra dem. Programmet ska även gå att synka mot motionsappar som till exempel Runkeeper, säger hon. – Genom eDiabeat kan vi hjälpa personer med diabetes att skapa en livsstilsförändring till det bättre. eDiabeat testar applikationen tillsammans med Mona LandinOlsson, professor och överläkare i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och den första versionen av programmet kommer på svenska i höst. Bolaget arbetar även mot den globala marknaden och ser eDiabeat som ett sätt att ta svensk forskning och kunskap kring diabetes vidare ut i världen. Inte minst när det gäller de ökande diabetessiffrorna i utvecklingsländerna. – Vår tjänst är till för att göra livet bättre för individen med diabetes, avslutar Martin Bråkenhielm. � Carina Nordqvist Falk lyfter fram den winwin-win-situation som kan utmynna i mötet mellan hälso- och sjukvården, spelvärlden och individerna själva. – Samarbetet med spelindustrin bygger på att skapa nya lösningar inom det vi enligt patient undersökningar är sämst på – delaktighet och information, säger hon och fortsätter: – Digitala hjälpmedel kan leda till en bättre och mer lustfylld rehabilitering, skapa motivation till förändring, och stötta barn med kroniska sjukdomar som diabetes, autism och reumatism, avslutar Carina Nordqvist Falk. � S PE LI F I E R IN G O C H R EGIO N SK Å N E Region Skåne har dragit i gång ett långsiktigt projekt med syfte att knyta ihop de stora förändringar hälso- och sjukvården står inför i framtiden med bland annat den potential som finns inom den skånska spel- och mobilindustrin. Projektet inleddes 2013 och målet är att en handfull konkreta lösningar ska vara färdiga att testas redan under 2014. 15 År 2020 ska Skåne vara Europas mest innovativa region. Här är sju nyskapande satsningar som bidrar till att utveckla Skåne i den riktningen. TEXT: CAROLINE ALESMARK ❶ FOTO: KAROLINA ROSENQVIST Framtidens biljett system. Allt fler reser kollektivt. Målet är att resandet ska fördubblas till år 2020 bland annat genom att förbättra upplevelsen av resan. En del är att göra biljettsystemet smartare. Därför letar Skånetrafiken efter innovativa lösningar som kan användas i den skånska kollektivtrafiken. I London genomförs just nu ett försök där betalsystemet självt räknar ut vilket resesätt som blir billigast för resenären. I Skånetrafikens kommande speciallaboratorium utvecklas och testas ny lösningar. Kan resekorten bli smartare? Kan man utveckla nya funktioner kopplade till mobilen? De nya lösningarna introduceras efter hand när man har testat dem såväl i labbet som ute bland resenärerna. ❷ Klimatsmart vård. På Handkirurgiska klinikens vårdavdelning på Skånes Universitetssjukhus i Malmö har ett innovativt, klimatanpassat vårdrum byggts där klimatsmarta lösningar införs i vårdmiljö. Man under söker hur det går att använda material inom vården på ett sätt som minskar miljöpåverkan. Här undersöks även hur belysning och ventilation bidrar till en mer hållbar och energieffektiv sjukvård och hur hela byggnaden kan energi effektiviseras. Resultaten samlas i en handbok för andra vårdavdelningar regionalt och nationellt. ❸ Hacka fram nya tjänster i kollektivtrafiken. I maj samlades ett gäng kreativa hjärnor, hackers, visionärer, utvecklare och desig- ▼ Traffic Jam Session – ett sätt att utveckla innovativa lösningar för framtidens kollektivtrafik. ners, intresserade av kollektivtrafik hos Medea, ett forskningscenter vid Malmö högskola, för att kläcka ideer och skapa nya prototyper och koncept för tjänster inom kollektivtrafiken. Evenemanget, Traffic Jam Session, är tiilsammans med kommande Vinnova-projekt Data Innovation Arena ett sätt för Skånetrafiken att utveckla innovativa lösningar för framtidens kollektivtrafik. Under eventet gavs deltagarna möjligheter att leka med ”Minimum Viable Device”. Detta är en helt öppen, ny hård- och mjukvaruarkitektur för nätanslutna sensorer, som medarrangören Mobile Heights tagit fram och som ska resultera i att nya applikationer och tjänster till kollektivtrafiken ska kunna utvecklas. ❹ Sveriges största digitala medborgardialog. Det är viktigt att veta vad medborgarna i Skåne tycker och att få ta del av deras erfarenheter och kunskaper när man ska utveckla Skåne. Därför tar R egion Skåne hjälp av Sveriges största digitala undersökningspanel, Skånepanelen, där 4 000 medborgare fyra gånger årligen svarar på frågor om allt från kollektivtrafik till hälso- och sjukvård. Det är lätt att delta i den demokratiska dialogen. Man för fram sina åsikter via datorn, där de tas om hand och blir en viktig del när Region Skånes politiker fattar besluten om Skånes framtid. ❺ Att beställa det som inte finns. Ibland kan inte befintliga produkter och leverantörer tillgodose de behov som kollektivtrafik, utvecklingsprojekt och hälso- och sjukvården har. För att lösa detta har Region Skåne startat projektet innovationsupphandling, som ska utveckla nya innovativa produkter, tjänster och lösningar som komplement till vad som redan finns på marknaden. Men ett förändrat upphandlingsarbete ställer också krav på 16 FOTO: JONAS INGERSTEDT SKÅNES sju UNDERVERK Cykelhjälmen Hövding – en invecklad uppfinning, här i utvecklat läge. nya arbetssätt och ett tätare samar bete mellan Region Skåne som offentlig inköpare och entreprenörer och leverantörer, vilket projektet också arbetar med. ❻ Innovativa karnevaler i Skåne. Att utforska och utveckla elevers kreativa och innovativa kompetens är huvudsyftet med de två innocarnivaler som pågår i Skåne under 2014. Elever från grundskolan och gymnasiet deltar för att utveckla samhället i en mer ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar riktning. I november blir det två inno carnivaler, i Malmö och Lund. Där presenteras de idéer som kommit fram under året för forskare och representanter för bland annat kulturliv och näringsliv. Innocarnival2014.se Innocarnival.se ❼ Smarta hållbara städer. Att fler människor vill leva i städer betyder stora ut maningar för bland annat miljön och energiförsörjningen. Region Skåne samarbetar med universitet och högskolor, närings livet och kommunerna för att hitta lösningar för städernas utmaningar inom hållbarhetsområdet. I en hållbar stad effektiviserar man energiförbrukningen och använder mer förnybar energi, avfallshanteringen görs enkel och effektiv, kollektivtrafiken blir grönare genom mer spårbunden trafik och elfordon och det byggs fler cykelvägar för att ta några exempel. � E U R OPAS ME S T I N N OVATI VA R E G I ON Detta är bara några exempel på saker som ska bidra till att Skåne når målet att bli Europas mest innovativa region 2020. Allt som sker i Skåne – i näringsliv såväl som i det offentliga – och som kan kategoriseras som en innovativ verksamhet bidrar till att Skåne ska bli Europas mest innovativa region 2020. Tillsammans med kommuner, akademi och närings livet har Region Skåne tagit fram en internationell innovationsstrategi för att Skåne ska vara en ledande region med hållbar tillväxt som attraherar investe rare, entreprenörer, forskare med flera. Skane.com/detinnovativaskane Fyra skånska innovationer Skåne har alltid varit ett innovativt landskap där företag och entreprenörer utvecklat nya, innovativa tjänster och produkter som slagit världen med häpnad. Här är fem exempel: Hövding – airbag för c yklister Hövding är ett alternativ till cykelhjälm, som vecklar ut sig som en krockkudde runt huvudet vid en olycka. Denna airbag för cyklister bärs runt halsen och är utvecklad av Malmöentreprenörerna Anna Haupt och Terese Alstin. Idag säljs den i många länder världen över. storföretagen Ericsson, IBM, Toshiba, Nokia och Intel. Arbetsnamnet Bluetooth (efter Harald Blåtand) behölls. Två år senare kom den första mobiltelefonen där teknologin var inbyggd och i dag finns bluetoothteknologin i allt från skrivare till digitala kameror och handdatorer. Wattguard Tetra Pak Det Malmöbaserade föreUtvecklingsarbetet startataget med produktion i de 1944 och åtta år senare Vellinge har utvecklat en var den första tetraförbanbrytande teknik inom packningen, en plastbelagd effektiv belysning för lyskartongförpackning för rör. Tekniken reducerar elflytande produkter, ute på förbrukningen med upp till marknaden. Tetra Pak var 40 procent och därmed Symbolen för en kostnadseffektiv lösning också koldioxidutsläppen. Bluetooth. som förändrade livsmedelsDet är speciellt industrier distributionen totalt. Tidigare hade och andra belysningsintensiva varorna huvudsakligen sålts i lösvikt miljöer som har nytta av tekniken. eller glasförpackningar. Fair Play Stadion i Malmö sparar med hjälp av Wattguards teknik runt Bluetooth 120 000 kronor om året i elräkning. Trådlös teknik som utvecklades på Ericsson i Lund under 1990-talet un Läs om fler innovativa skånska der namnet MC Link. 1998 presenteföretag, produkter och entrerades en ny gemensam standard av prenörer på Skane.com 17 FOTO: CHARLOTTE T STRÖMWALL Brodsky Quartet går att lyssna på i Malmö, Lund, Kristianstad och Köpenhamn under Music Around. Stravinsky tar över Öresund Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Malmö Operaorkester står för de skånska tonerna i höst när sju orkestrar från Öresundsregionen ska framföra fler än 40 olika konserter med musik av Igor Stravinsky. Det är sjunde året musikbiennalen Music Around tar ton och förutom musik kommer det bjudas på filmvisning, dans och diskussion. Musik Around som arrangeras av bland andra Musik i Syd pågår mellan den 9 och 26 oktober. Läs mer på Industrinatten.se och Facebook.se/industrinatten FOTO: ISTOCKPHOTO Boost by FC Rosengård är ett av landets största arbetsmarknadsprojekt. Här har FC Rosengårds Anja Mittag bollen i en match mot Piteå IF. I 18 Även hos Malmö FF ser man vilken tillgång en idrottsklubb kan vara när det kommer till matchmaking i arbetslivet. Deras projekt Karriär akademin startade sin operativa verksamhet i augusti och projekt ledare Anna Tinglöf berättar att de vill vara pusselbiten mellan företagen och ungdomarna. – Vi har 300 företag som är knutna till MFF. Målet är att vara den samlande kraften som kan knyta ihop parterna och få rätt person till rätt plats. Båda projekten drivs med stöd från Region Skåne. Mff.se och Boostbyfcr.se Sanna gör rysk musikalkärlek I slutet av augusti bjuds det på kärlek, konflikt och sång på Malmö Opera när musikalen Doktor Zjivago har premiär. Föreställningen som baseras på Boris Pasternaks roman med samma namn utspelas i Ryssland under tidigt 1900-tal och handlar om fyra ungdomar och deras liv under första världskrigets och kommunismens Ryssland. Huvudperso- FOTBOLLSKLUBBARNA SATSAR PÅ UNG FRAMTID Malmö tar man vägen via fotbollsplanen för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. FC Rosengård och Malmö FF jobbar båda med projekt som ska ge bortdribblade ungdomar hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden igen. Boost by FC Rosengård erbjuder bland annat individuell studie- och yrkesvägledning och hjälp att knyta kontakter med arbetsgivare. Klubben har lång erfarenhet inom området, redan 2003 började de jobba med liknande projekt. – Målet är att stärka ungdomarna så att de ska kunna konkurrera på lika villkor ute i arbetslivet, säger projektledare Sylvia Morfiadakis. Musicaround.nu Kulturella skåningar Skåningarna är mycket kulturellt aktiva. Det visar årets kulturvaneundersökning. Såväl undersökningen som gjordes 2012, som den senaste från våren 2014 visar att skåningarna nyttjar kultur mer än genomsnittet i Sverige. Bokläsningen dominerar som kulturyttring hos skåningarna, men också besök på bio och bibliotek ligger högt. Museibesök, besök på konstutställningar och konserter ligger också högt vid en jämförelse. Användandet av internet i kultursammanhang har ökat sedan 2012. FOTO: TRULS BÄRG FOTO: URSZULA STRINER Sanna Nielsen som Doktor Zjivagos älskarinna Lara Antipova. Kulturen vi tipsar om här får stöd från Region Skåne. FOTO: ERIC RICHMOND HÖSTENS KULTURTIPS Industrin – en cool bransch 15 oktober hålls den första In dustrinatten i Malmö. Tanken är att öka intresset för indu strin bland ungdomar, som i Tyskland där konceptet finns i 13 städer. Det blir kickoff, minimässa och bussturer till olika företag. Kvällen avslutas med kontaktknytning och nattamat. Projektet är ett sam arbete mellan Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Länssty relsen och Industriellt Utveck lingscentrum Skåne. ”Vi vill visa att det finns coola jobb även inom den här lite okända sektorn”, säger Jenny Bramell, vd på Industriellt Utvecklings centrum Skåne. nen Jurij Zjivagos spelas av Christopher Wollter och Sanna Nielsen gör den kvinnliga huvudrollen som hans älskarinna, Lara Antipova. Romanen har inte bara blivit musikal utan även film och både engelsk och rysk tv-serie sedan den skrevs 1957. Doktor Zjivago spelas till och med 31 januari 2015 på Malmö Opera. Malmoopera.se Gripande Skåneflykt Det är sent 1800-tal, fattigdomen håller hårt om skåningarna och många tvingas ge sig av för att söka lyckan på annat håll. Vissa åker till Amerika och andra – som Pelle och hans pappa – hamnar i Danmark. Den lilla familjen lämnar hemmet i Tomelilla för att arbeta på en gård på Bornholm – men det nya danska livet blir inte alls vad far och son hade hoppats på. Pelle Erövraren är ett smärtsamt och gripande drama om familj, vänskap och människors sökande efter frihet och lycka. Musikalen har premiär den 13 september och spelas till och med den 25 oktober på Helsingborgs Stadsteater. Viktor Morell som Pelle Erövraren. Helsingborgsstadsteater.se 19 Ny teknik skapar oändliga möjligheter för avancerad hemsjukvård och distanskon takt med vården. Utmaningen ligger i hur man knyter ihop människan och tekni ken. Samtidigt ställer den åldrande befolkningen nya krav på samhällsplaneringen. Framtidens sjukvård – HEMMA HOS PATIENTEN Redan i dag vårdas många hemma i nära kontakt med vården – och det kommer att bli ännu vanligare. – Den mänskliga omvårdnaden är fortfarande det centrala, säger Ingrid Vesterberg, verksamhetschef för Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet på Region Skåne. D TEXT: EWA ASTLY · FOTO: KLAS ANDERSSON en tekniska utvecklingen går snabbt, och förser oss redan nu med såväl stora som oväntade möjligheter. Den nya, smarta tekniken används i kombination med en trygg kontakt med vårdpersonal. Men redan idag kan patienter och närstående som vill få ökad möjlighet att själva skaffa kontroll över sin sjukdom tack vare tekniken. – Patienten ska alltid veta att det finns kvalificerad personal som har koll på dialysapparaten, syrgasmaskinen eller vad det nu kan vara som är viktigt. Eller, om det uppstår ett medicinskt problem, till exempel att ett blodvärde försämras, så observeras detta också på sjukhuset och en sjuksköterska kanske redan är på väg ut till patienten i hemmet, säger Boris Magnusson, professor i program- 20 Hur tycker du sjuk vården kan utvecklas i framtiden? Säg din mening på Levaiskane.se meringsteknik, Lunds Tekniska Högskola (LTH) där man arbetar med tekniska system för sjuk vården. När kroniskt sjuka, cancer patienter och nyopererade per soner i större utsträckning kan vårdas i hemmet betyder det fler sjuksköterskor som besöker patienterna där, samtidigt som patientens oberoende ökar. – Att alltid kunna få kontakt med någon som känner till ens sjukdom och som kan svara på frågor eller ge råd via till exempel video ökar tryggheten för patienten, men kan säkert också bidra till att undvika många onödiga besök på akuten, säger Boris Magnusson. Även uppföljningar och återbe sök tror Boris Magnusson i framtiden ofta kan skötas genom ett videosamtal med läkaren och kan ske enklare provtagning i hemmet som patienten kan göra själv. – Patienten slipper resor när allt är normalt, och sjukvårdens resurser kan användas där de bäst behövs, säger Boris Magnusson. Under hösten ska en rad lösningar testas i Ystad. – Som jag ser det är högre kvalitet och säkerhet inom vården det viktigaste med den framtida IT-utbyggnaden, säger Hlin Thorgeirsson som arbetar med IT-stöd för sjukvård inom Region Skåne och är överläkare vid av delningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH i Lund. Teknikutvecklingen innebär samtidigt ökade möjligheter för den patienten som vill att vara mer delaktiga i sin hälsa eller sin sjukdom. VÅ RD HE M M A M E D NY T E KN I K För att förbättra och utöka möjlig heten till vård i hemmet arbetar Region Skåne med att utveckla teknik och ta fram smarta lösningar som underlättar för fler kroniskt och svårt sjuka människor att vara hemma. Det kan till exempel vara en läsplatta som sjuksköterskan har med sig för att tillsammans med patienten gå igenom symtom. Det kan vara en kamera för att fotografera patientens sår som läkaren sedan kan bedöma och ge behandlingsråd tillbaka utifrån bilderna. Tekniken kan också användas av patienten själv. Kroniskt sjuka patienter med till exempel högt blodtryck, hjärtsvikt eller diabetes kan mäta olika värden och sedan skicka in dem elektroniskt till vårdgivaren. På detta sätt kan patientens makt och kontroll över sin egen sjukdom stärkas. ”Jag kan alltid få kontakt” Att få vara hemma i sitt eget hem och ändå få en kvalificerad vård är viktigt för cancersjuka Laila Tomsson i Kävlinge: – Det betyder jättemycket, och sjuksköterskorna som kommer är aldrig stressade. V arannan till var tredje vecka besöker Laila Tomsson läkare och ibland måste hon göra sjukresor till Lund för att röntgas. Men i övrigt har hon sedan ett år tillbaka fått sjukvård i hemmet, där hon tar emot sjuksköterska Helen Vestlund från Palliativ vård och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet). – Jag kan alltid, dygnet runt, få kontakt med avdelningen i Lund. Det är en stor trygghet och det är också skönt att de på avdelningen vet vem jag är och känner min sjukdom. Jag kan fråga allt jag undrar över, säger hon. Laila Tomsson har själv arbetat inom vården. Nu ger hon sig själv morfinsprutor varje dag för att kunna stå ut med de svåra smärtor hon har. Det var tolv år sedan hon fick sin diagnos, en genetisk cancer. Vid dagens besök ska Laila Tomsson med sjuksköterskan Helen Vestlunds hjälp göra en så kallad symtomskattning med en läsplatta. De slår sig ner vid köksbordet. Med hjälp av en skala från 1–10 får Laila Tomsson ange hur hon har det just den här dagen med aptiten, sömnen, oro och smärtor. Med fingret kan hon enkelt dra på skalan på skärmen. Tidigare gjordes symtom skattningen på ett papper men sedan ett halvår tillbaka används en läsplatta. – Symtomskattningen ger en ögonblicksbild av hur patienten mår och är bra som utgångspunkt ▲ Istället för att behöva åka till sjukhuset ofta får Laila Tomsson besök av sjuksköterska Helen Vestlund. Men det gäller att packa väskorna noga så att all utrustning som behövs vid besöket är med. för vårt samtal. Över tid får vi en bra bild av hur patienten lever med sjukdomen. Det ger ett bra underlag för diskussion om läkemedel och andra hjälpmedel, säger Helen Vestlund. På en bild av en människokropp på läsplattan får Laila Tomsson sedan rita in var i kroppen hennes smärtor sitter. Med sjuksköterskan försöker hon ringa in smärtans karaktär. Är den molande eller hugger den? Laila Tomsson har inget emot att den nya tekniken kommer in i hemsjukvården. Hon har en son som bor i Sydney och är van att tala med honom via videochatten Skype. Kanske kan hon komma att tala med sin läkare på samma sätt om tekniken utvecklas. – Kan tekniken medverka till att öka tryggheten för oss som vårdas hemma är det bara bra, säger hon. 21 FRISKARE ÄLDRE M ANAR TILL NYTÄNK ”Det är verkligen en fiffig grej” Inte bara vården är under förändring utan även samhället i stort. Vi lever nämligen allt längre och är friskare än förr. – Det är en stor och komplex utmaning för samhället att integrera äldreperspektivet i all planering och lagstiftning, säger professor Susanne Iwarsson. Att dagligen hålla koll på vikten kan göra att hjärtsviktspatienter inte behöver läggas in på sjukhus. Försök i Sjöbo visar på en framtid där patient och sjukvård arbetar tillsammans för större trygghet för patienten och bättre och säkrare vård. TEXT: EWA ASTLY H ur och var vill jag bo? Vilka intressen och behov har jag nu och i framtiden? Det är frågor som äldre liksom alla andra människor ställer sig, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi (läran om det friska åldrandet) vid Lunds universitet samt koordinator för den nationella forskarskolan om åldrande och hälsa. D en prunkande villaträdgården vittnar om att här bor någon med gröna fingrar. – Det är Kerstin, säger Bengt och skrattar när han öppnar dörren och bjuder välkommen. På vardagsrummets väggar hänger bilder av barn och barnbarn. Här finns minnen från många resor runt om i världen. Kerstin och Bengt Dagner har levt ett aktivt liv och gör det fortfarande. Men bägge har hjärtsvikt och är ofta i kontakt med vården. Nu har de deltagit i ett försök med 18 hjärtsviktspatienter i Sjöbo. Under tre veckor har de två gånger om dagen vägt sig på en specialvåg. Resultaten har med hjälp av en mobiltelefon skickats direkt in till vårdcentralen. – Vi har mycket kontakt med vår husläkare Per Olsson på Sjöbo vårdcentral och när han frågade om vi ville vara med i försöket var det självklart att tacka ja. Vi hjälpte till att få med andra deltagare genom föreningen Hjärt-Lung, säger Bengt Dagner. Hans hjärtbesvär startade för 14 år sedan när han fick en hjärtinfarkt. – Jag blev dålig på en semester i Turkiet och hamnade på sjuk- 22 ▲ Både Kerstin och Bengt Dagner har p roblem med hjärtat, men genom att de båda dagligen kliver upp på vågen och rapporterar in vikten, kan läkarna på vårdcentralen i Sjöbo i god tid upptäcka om något inte står rätt till. Se intervju med Bengt och Kerstin Dagner på Levaiskane.se hus. Men det var först när jag väl var hemma som infarkten kom, berättar han. Det var en kraftig hjärtinfarkt och hustrun Kerstin minns de oroliga dagarna. – I nästan en vecka var det osäkert om Bengt skulle överleva, säger hon. – Det är verkligen en fiffig grej att vi bara genom att väga oss och låta dem följa vår viktkurva på vårdcentralen kan slippa läggas in på sjukhus. I stället kan man motverka försämringen tidigt genom att till exempel öka medicineringen av vattendrivande medicin, säger Kerstin Dagner. Själv har hon ett klaffel på hjärtat och fick problem med hjärtflimmer för 8–9 år sedan. Det har betytt många besök på sjukhus och flera inläggningar under åren. Men en sådan enkel sak som att dagligen hålla koll på vikten betyder att en försvagning av hjärtat kan upptäckas snabbt. När hjärtat arbetar sämre samlas det vatten i kroppen och vikten ökar. Både hon och Bengt utrustades vid försökets början med en specialpreparerad våg, ett digitalt armband och en mobiltelefon med en speciell app. En gång har tekniken krånglat. – Men då fick vi hjälp att starta om igen, säger Bengt. De tycker inte att det finns någon anledning att vara rädd för tekniken. Tvärtom hoppas de på att den i framtiden kan användas på många sätt av patienter i hemmet. – Det ökar tryggheten. Jag är diabetiker också och tänk vad bra det vore om diabetessköterskan kunde ta del av mina blodsockerprov, säger Bengt Dagner. – Att följa vikten hemifrån innebär en fördel för patienterna eftersom vi kan se en försämring av tillståndet tidigare. Detta gör att de slipper springa på kontroller hela tiden, säger distriktsläkaren Per Olsson. – Jag är övertygad om att vi bara står i starten av den här utvecklingen. I dag finns det fitnessklockor i handeln som är längre framme än vi är inom vården, säger Per Olsson. � Ett exempel är att de allra äldsta oftast flyttar från något och inte som yngre till något. Den gamla bostaden kanske har höga trösklar, badkar och saknar hiss, sam tidigt som vännerna kanske inte längre finns kvar i grannskapet och trädgården börjar bli för svår att sköta. – Även om det byggs mer tillgängligt i dag så är det inte sällan man ser exempel på seniorboenden där man inte kan komma ut på balkongen med en rullator, säger Susanne Iwarsson. Med hög ålder är det vanligt att rörelseförmågan blir begränsad och att uthålligheten minskar. Därför är det viktigt att det går att komma fram med rullator och rullstol i utemiljön. Att som äldre kunna fortsätta att gå ut och handla och att träffa vänner och gå på olika sammankomster är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. – Det är en stor och komplex utmaning för samhället att integrera äldreperspektivet i all planering och lagstiftning. Det finns en oförmåga hos oss alla att föreställa oss som äldre. Det gör att äldrefrågor ofta har dålig genomslagskraft, säger Susanne Iwarsson. Men det finns exempel på nytänkande som till exempel utegym som blivit populära bland äldre. – Det är bra exempel på en hälsofrämjande och förebyggande insats har förutsättningar att fun gera, säger Susanne Iwarsson. � ”Det finns en oförmåga hos oss alla att föreställa oss som äldre” 23 Idag är vi vana vid att kunna få allt vi behöver på ett och samma ställe, vid ett och samma tillfälle. I Skåne ställer vi framtidens krav på vården redan nu. På Diagnostiskt centrum i Kristianstad får patienten allt hen behöver på en och samma plats. TEXT: EWA ASTLY · FOTO: KLAS ANDERSSON ALL DEN VÅRD patienten BEHÖVER A tt vänta i ovisshet, kanske på en diagnos, är ofta oerhört betungande för patienten – speciellt om det gäller en allvarlig sjukdom. Hos Diagnostiskt centrum görs allt för att korta väntetiden. Den lilla avdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad är än så länge unik i Sverige. Till den kommer människor med diffusa symtom som kan tyda på cancer eller annan allvarlig sjukdom. Bara den som har en remiss från familjeläkare eller vårdcentral kan komma hit. Här väntar patienten minimal tid på att få besked om sin even 24 tuella sjukdom, vilket förbättrar möjligheten till överlevnad eller att snabbt få stöd och rätt behandling. Och kanske det viktigaste för patient och närstående – att slippa sväva i ovisshet och kunna fokusera på livet. – Vi har som mål att patienten ska komma till oss inom en vecka efter att vi har mottagit remissen. Men redan i dag får 90 procent av våra patienter tid efter bara tre dagar, berättar sjuksköterskan Annika Bujukliev. Patienterna kan ha symtom som långvarig trötthet, ofrivillig viktminskning, feber under längre tid och oförklarliga smärtor. Vid det första besöket får patienten en hel timme tillsammans med läkaren Inga Svensson, specialläkare i allmänmedicin och lungmedicin. – Vårdcentralen eller familje läkaren har alltid gjort en grundläggande undersökning men ändå inte fått klarhet i orsaken bakom symtomen. Här går vi vidare, patienten får utförligt beskriva sina symtom och jag gör alltid en kroppsundersökning. Därefter beslutas vilka andra prover som ska tas. Ofta kan patienten komma till röntgen eller ultraljud eller få cellprover tagna redan samma dag, berättar Inga Svensson, som har ett stort kontaktnät på sjukhuset. Ibland kan en läkare från en annan klinik komma över direkt och möta patienten. – Det är en stor fördel att sjuk- huset här inte är så stort. Det underlättar alla kontakter, säger Inga Svensson. Diagnostiskt centrum följer patienten hela vägen fram till att en annan klinik tar över. – Under utredningstiden stöttar vi patienten och det ger extra trygghet liksom att patienten hela tiden möter samma personal, säger Inga Svensson. Av de patienter som hittills remitteras till Diagnostiskt centrum har 22 procent fått en cancerdiagnos medan 13 procent har kunnat friskförklaras efter utredning. Andra har fått diagnosticerat reumatiska sjukdomar, mag- och tarmsjukdomar, infektioner eller psykiska sjukdomar. Diagnostiskt centrum startade 2012 som ett pilotprojekt inom Regionalt Cancercentrum Syd. Inspirationen kommer från danska Silkeborg. Intresset för verksamheten i Kristianstad från övriga Sverige är stort. – Studiebesöken avlöser varandra, berättar Annika Bujukliev. De patienter som vill ingår i en vetenskaplig undersökning som görs i samarbete med Lunds universitet. Förhoppningen är att verksamheten ska bli permanent. – Sjukvården i dag är väldigt specialiserad, kanske för specialiserad. Här kan vi ta ett större grepp och se hela patienten, säger Inga Svensson. � ▲ Annika Bujukliev och Inga Svensson från Diagnostiskt centrum står redo att ta emot. Bilden är arrangerad. DIA GN O ST ISK T C EN T R U M, K R IST IA N STA D Det första i sitt slag i Sverige. Hit remitteras patienter som primär vården inte har kunnat ge eller utesluta en diagnos. Hos Diagnostiskt Centrum är väntetiden kort, alla patienter kallas inom en vecka, och utredningen är snabb. Vid ett besök på Diagnostiskt Centrum kan patienten under en och samma dag få ett långt samtal med läkaren, ta prover, röntgas eller andra nödvändiga åtgärder. Det betyder att patienten slipper en lång och orolig väntan och att behandlingen kan påbörjas snabbare. 25 ”Viktigt att få välja själv – det gäller ju ens barn” Vissa val känns extra viktiga – som valet av barn morska när man väntar sitt första barn. – Det är jättesvårt att veta vad man ska göra och hur man vill ha det, säger Alexandra Petkovic. TEXT: ÅSA LEMPERT · FOTO: KLAS ANDERSSON L eva i Skåne träffar henne tillsammans med sambon Luis Sosa i parets hem i Malmö. På golvet står en helt ny barnvagnsbädd och en bilbarnstol, och på husets över våning väntar en inredd barnkammare. Om tio dagar beräknas deras flicka födas. – Det är väldigt spännande och väldigt nytt, och hon blir en stor och välkommen omställning i våra liv, säger Alexandra Petkovic. Valet av barnmorskemot tagning var viktigt för paret Petkovic-Sosa. – Ja, jag tycker att det är viktigt att få välja själv – det är ju ens barn det handlar om, det vikti gaste man har, säger Alexandra Petkovic och fortsätter: – Då är det viktigt att det finns alternativ, att jag kan hitta något som passar mig. Dessutom tror jag att lite konkurrens mellan den privata och offentliga vården utvecklar utbudet. Valet diskuterade hon noga med sin sambo innan hon bestämde sig. – Vi vill att Alexandra ska få träffa samma barnmorska varje gång och försäkrade oss om det. Sedan 4 juni kan man jämföra barnmorskemottagningar i tjänsten Hitta och jämför vård på 1177.se. – Hade det gått tidigare så hade jag absolut kunnat tänka mig att använda den tjänsten, säger Alexandra Petkovic. Hur valde du barnmorska? – Jag kollade på nätet och hittade Mama Mia och tyckte att det verkade så mysigt och personligt – inte så sjukhusaktigt. Jag är jättenöjd med mitt val, och kommer självklart att fortsätta att gå dit även när min dotter är född. Men om jag valt något annat och vore missnöjd skulle jag nog jämföra lite mer vid ett nytt val. � VÅ RDVA L Du väljer själv den vårdgivare eller mottagning du vill gå till, var som helst i regionen, och du kan byta när du vill. BVC (barnavårdscentral), barnmorskemottagning (när du är gravid) är exempel på val du gör för en längre tid. Valet av barnmorska är viktigt för Alexandra Petkovic och Luis Sosa som Leva i Skåne träffade tio dagar innan beräknad nedkomst. ”Det är viktigt att man får välja själv – det är ju ens barn det handlar om”, säger Alexandra Petkovic. ▶ HITTA OCH JÄMFÖR VÅRD PÅ 1177.SE D u som bor i Skåne kan själv göra flera olika val när det gäller din egen hälsa och vård. På 1177.se kan du hitta och jämföra vård. Nu går det även att jämföra gråstarrsmottagningar, barnmorskemottagningar eller barnavårds centraler. Möjligheten att hitta och jämföra vård på 1177.se finns för att 26 du enklare ska kunna hitta och ta kontakt med din mottagning. Eller för att du ska kunna bestämma dig för vilken mottagning du vill tillhöra eller gå till. Detta förenklar kontakten med vården – och ger dig både valfrihet och överblick av utbudet. Du kan jämföra hur lätt det är att komma i kontakt med och få läkar 1177.se tider på vårdcentraler och se kvalitetsomdömen från patienter för de vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar som finns med. Det går också att söka efter en mottagning nära dig eller som har öppet just nu. Nya vårdmottagningar tillkommer allt eftersom. � 1177.se visar vägen i Skånes vård Till 1177 Vårdguiden kan du ringa dygnet runt för sjuk vårdsrådgivning och för hjälp med vart du kan vända dig i vården. På 1177.se kan du hitta vårdcentraler, se vilka som har kvälls- och helgöppet och mycket mer. Ring vårdcentralen Råd om vård Om du blir sjuk, skadar dig eller behöver råd om din hälsa så kan du vända dig till vårdcentralen eller ringa 1177 Vårdguiden på telefon. På vårdcentralen finns vårdpersonal med bred kompetens som kan hjälpa dig med de flesta problem. Många vårdcentraler har öppet även på kvällar och helger. Vissa mottagningar samarbetar med varandra och turas om att hålla öppet. I tjänsten ”Hitta vård” på 1177.se kan du söka på vårdcentraler som har öppet på kvällen eller på helgen. Du kan också använda Region Skånes app Vård i Skåne för att hitta närmaste öppna vårdcentral. Dygnet runt kan du ringa till 1177 Vårdguiden på telefonnummer 1177. Här får du prata med erfarna sjuksköterskor som svarar på dina frågor om sjukdom och hälsa, gör en medicinsk bedömning och hänvisar dig rätt om du behöver besöka vården. På 1177.se får du råd om vård och kan läsa om sjukdomar, graviditet, barns hälsa och mycket mer. Du kan använda personliga e-tjänster som till exempel eJournal (som du kan läsa mer om på nästa uppslag) och hitta kontaktuppgifter till vården. Är läget akut? Vid akut, livshotande tillstånd, ring 112. Våra akutmottagningar tar hand om allvarliga och akut uppkomna skador eller sjukdomar. I andra fall är det vårdcentralen du ska vända dig till. Vård på andra språk Information på andra språk om hur du söker vård hittar du på: You can find information in other languages about how to get health care on: 1177.se/other-languages SMS:a RÅD till 71160 så får du våra k ontaktuppgifter d irekt in i mobilen. H ur ska kommunikation om vård bäst utformas för att nå sin målgrupp? Inför Region Skånes senaste ungdomskampanj om eHälsa bjöds ett antal skånska ungdomar in för att dela med sig av sina tankar. – Spännande och kul att vara med och forma framtidens kommuni kation, tyckte Arsen Kadoian från Malmö som var en av deltagarna. Journal- och arkivservice hjälper dig med … Beställning av journalkopior Du kan logga in på 1177.se eller kontakta Journal- och arkivservice för att beställa journalkopior. Du kan ringa, skicka brev och e-post eller besöka Journal- och arkivservice för att få hjälp. Journalkopiorna skickas rekommenderat eller med postförskott till din folkbokföringsadress. Alla journaler lyder under sekretess och en prövning görs innan journalhandlingar lämnas ut. I de flesta fall tar detta två till tre dagar. En avgift tas ut om beställningen gäller tio sidor eller mer. Avgiften är 50 kronor för tio sidor och därefter två kronor per sida. Spärr av uppgifter i journalen Du kan spärra uppgifter i din elektroniska journal. Om du väljer att spärra uppgifter måste du själv vid besök berätta för vård personalen vad de behöver veta för att kunna ge dig en säker och bra vård. Det är bara du själv som kan låta spärra och häva spärr och det gäller enbart för dina elektroniska uppgifter i vården. Mer information och ansökningsblankett finns på 1177.se Loggutdrag Enligt patientdatalagen kan personal inom vårdgivarens organisation och mellan olika vårdgivare få elektronisk åtkomst till jour naler. Det finns dock höga krav för att skydda din identitet och ingen obehörig får titta i journalen. Varje gång någon läser journalen registreras aktiviteten och det går i efterhand att se vem som har läst i den. Du har möjlighet att få en lista över vem som har tittat på dina uppgifter. 1177.se Kontaktuppgifter Journal- och arkivservice Området för informationsförsörjning och regionarkiv Porfyrvägen 20 224 78 Lund Öppet vardagar 08.00–16.00 Telefon 0771-866 600 journalarkiv@skane.se 27 eHälsa PÅ 1177.SE Johanna Lindberg och hennes pappa, eHälsobloggaren Sven-Eric, har digital koll på den egna hälsan. På webbplatsen 1177.se kan du få ett h elhetsgrepp om din hälsa. När som helst på dygnet – och utan telefonköer. Alla Skånes vårdcentraler och många specialistmottagningar är anslutna hit. ”E-tjänsterna är ett bra första steg” Det började med ett samtal över en lunch. Johanna Lindberg behövde ett nytt recept, men hade svårt att hitta tid att ringa under vård centralens öppettider. Pappa Sven-Eric föreslog något nytt. Varför inte göra det via e-tjäns terna på 1 177.se istället? TEXT: VERA CELANDER · FOTO: KLAS ANDERSSON 28 – Jag hade precis testat och var förvånad över hur snabbt och smidigt det gick. Dagen efter jag skickade min förfrågan fanns ett nytt recept tillgängligt på apoteket. Johanna instämmer. – Smidigt. Tidigare har varje läkarkontakt inneburit minst en halvtimme i telefonkö under min läkares telefontid tidiga morgnar, så jag kommer helt klart att dra nytta av den här tjänsten. Både Sven-Eric och Johanna tycker att det finns mycket positivt med e-tjänsterna. Att kunna läsa sin egen journal ger trygghet, att sjuka anhöriga kan välja att dela sina journaler gör att det är lättare att vara ett stöd i deras vård. – Jag har precis varit på blodgivning och jag hade gärna sett att även dessa uppgifter, om när jag lämnat blod och hur mina värden såg ut blev registrerade och möjliga att följa över tid, säger Johanna. Även Sven-Eric ser utrymme för vidareutvecklig av tjänsterna inom eHälsa. – Jag tyckte att det var för lite utbud faktiskt. Och för lite sam- ordning mellan regionerna i Sverige. Här finns stora möjlig heter och jag ville veta varför det går så långsamt. Tekniken finns – var tar det stopp? Sagt och gjort. Sven-Eric skickade ett mejl till Region Skåne och fick svar på sina frågor. – De bad mig dessutom skriva det allra första inlägget i eHälsobloggen, Region Skånes nya dialogblogg om just eHälsa. Frågan är viktig och de e-tjänster som har införts är ett bra första steg, men det finns så många fler möjligheter. Mer om Sven-Erics tankar kring eHälsa kan du läsa på Ehälsobloggen.se. � E KO L L PÅ HÄ L S A N På eHälsobloggen, Region Skånes webbplats för allt som rör eHälsa, finns inlägg av läkare, sjuksköterskor, forskare, professorer och patienter – unga som gamla, friska som sjuka. Du kan också dela med dig av dina egna tankar kring vård och eHälsa. Ehälsobloggen.se Logga in Förnya ditt recept Du når dina uppgifter genom att logga in på e-tjänsterna på 1177.se via internetansluten dator, surfplatta eller mobiltelefon. Det enda du behöver göra är att logga in med din e-legitimation – samma som du använder för att logga in till din bank. Om din medicin tagit slut kan du kontakta din läkare för att förnya ditt recept här. Du kan också läsa mer om vilka läkemedel du har hämtat ut, om du har fler uttag kvar på något recept och hålla koll på ditt högkostnadsskydd. Välj vårdcentral Mina intyg När du är inloggad kan du bland annat välja vilken vårdcentral du vill gå till – och kontakta den direkt i flera olika ärenden. Du kan byta vårdcentral om du vill det, och lägga till fler mottagningar som du sedan lätt kan nå då de sparas på din sida. Du kan också läsa fakta och patient omdömen om vårdcentralen. Här samlas de läkarintyg du fått utfärdade efter den 21 november 2013. Du kan enkelt skriva ut dem – eller skicka dem vidare direkt till Försäkringskassan. Boka tid Att boka tid är en av många fördelar! Här kan du önska tider på de mottagningar som är anslutna. Du slipper sitta i telefonkö och kan göra din bokning när det passar dig. Du kan även boka av och boka om din tid. Läs din journal I journalen kan du läsa och skriva ut delar av din journal från läkarbesök, framför allt från öppenvården, som gjorts efter den 17 mars i år. Du kan i lugn och ro gå igenom vad du och din läkare pratade om när du läser anteckningarna. Tjänsten kommer att byggas ut efter hand men om fattar i dagsläget inte anteckningar från all sjukhusvård och inte anteckningar från psykiatri, mödrahälsovård och förlossningsvård. Dela din journal Om du har en närstående som du vill ska kunna läsa din journal så är det lätt ordnat. Då kan hen nå den genom sin inloggning. Beställa test för klamydia och gonorré Du beställer ditt test online. Det postas hem till dig i en diskret förpackning. Du utför sedan testet hemma och skickar in det till oss. Svar får du oftast inom ett par dagar. Om du skickar med ditt mobilnummer skickar vi ett sms att resultatet väntar på dig i e-tjänsterna. � FAK TA �eHälsa är en gratis tjänst, men om en förfrågan leder till ett besök e ller ett förnyat recept gäller landstingets avgifter och regler. �Det är bara du och personalen på din vårdmottagning som kan läsa dina journalhandlingar, och den du valt att eventuellt dela din journal med. �I loggen kan du se exakt vem som läst dina anteckningar. Detta är för att säkerställa att ingen som inte är direkt inblandad i din vård tittar i din journal. �Om du har problem att logga in eller vill fråga något om sajtens funktioner kan du ringa supporten mellan 06 och 22 på 08-123 135 00 alla dagar – eller använda det webbformulär som finns på 1177.se. Låter det krångligt? I filmen om eHälsa förklarar skåde spelaren Marianne Mörck för kollegan Lars Humble hur enkelt det är och hur man gör. e-Hälsofilmen.se eJournal – så funkar det Du kan läsa din eJournal efter att ha loggat in med din e-legitimation på e-tjänsterna på 1177.se. Där kommer du att kunna hitta det mesta som rör dina kontakter med den offentliga vården. Redan nu kan du läsa besöksanteckningar från öppenvården, en del från sjukhusvården och se exakt vad läkaren antecknat vid varje besök. Tjänsten byggs ut hela tiden. Så småningom kommer du också kunna ta del av samtliga journaler till exempel operationsjournaler, mödravårdsjournaler och mycket annat. Undantaget än så länge är journaler från psykiatrin. Det är viktigt att komma ihåg att journalen i första hand är sjukvårdens arbetsredskap och att språket därför kan vara krångligt och det kan förekomma kompli cerade facktermer. Ökad insikt och delaktighet Forskning visar att enkel tillgång till den egna journalen ökar insikt och känslan av att vara delaktig i sin egen vård. Journalen är också ett bra minnesstöd om det är något från läkarbesöket du inte kommer ihåg. Hittar du några direkta felaktigheter eller missförstånd i din journal kan du givetvis be att få dessa korri gerade genom att kontakta kliniken via e-tjänsterna på 1177.se. � Vill du veta mer om hur eJournal fungerar? Titta på eJournalfilmen: Ejournalfilmen.se 29 DETTA ÄR REGION SKÅNE Region Skåne har ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafik, utveckling av näringsliv, kultur, infrastruktur, samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Skåne. Våra ansvarsområden På uppdrag från medborgarna Vård Region Skåne beslutar övergripande om vården. Det finns över 200 mottagningar med olika inriktning inom närsjukvården i Skåne. Region Skåne samordnar offentlig och privat vård i Skåne, och driver såväl primärvård som högspecialiserad sjukhusvård. Region Skåne arbetar på uppdrag av medborgarna. Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande församling. Vart fjärde år väljer du som bor i Skåne de 149 representanter som sitter i regionfullmäktige. Regionstyrelsen utses av regionfullmäktige och är Region Skånes ”regering”. Den 14 september i år är det val till … Folkhälsa Målet för folkhälsoarbetet är att åstadkomma en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Skåne. REGIONFULLMÄKTIGE som utser … Forskning inom livsvetenskaper Den högspecialiserade vården i Region Skåne och den medicinska forskningen på Lunds universitet samverkar. REGIONSTYRELSEN som styr över … Fastighets- och servicenämnden Regionala tillväxtnämnden Habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden Kollektivtrafiknämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kulturnämnden KO NTA K TA R E GI ON SK Å NE Skane.se Postadress: Region Skåne, 291 89 Kristianstad Besöksadress: Västra Storgatan 12, Kristianstad, eller Dockplatsen 26, Malmö. Telefon: 044-309 30 00 Regionens verksamheter finns även på flera andra orter i Skåne. 30 Tandvård Region Skåne samordnar den offentligt finansierade tandvården i Skåne, som utförs av både privata och offentliga verksamheter. Folktandvården Skåne erbjuder tandvård i hela Skåne. Tillväxt och hållbar utveckling Ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling är en förutsättning för att invånarna i Skåne ska ha en god livskvalitet. Region Skåne har en ledande roll i arbetet med att utveckla infrastrukturen, stärka näringslivet och skapa ett hållbart och attraktivt Skåne. Näringsliv Region Skåne samordnar och arbetar tillsammans med många andra offentliga och privata aktörer för att utveckla det skånska näringslivet och öka tillväxten i Skåne. Samhällsplanering Region Skåne verkar som ett stöd för kommunerna och koordinerar den fysiska samhällsplaneringen på en regional nivå. Infrastruktur Region Skåne planerar och samordnar framtida satsningar på infrastruktur i Skåne. Kollektivtrafik Region Skåne har det totala ansvaret för kollektivtrafiken i Skåne. Skånetrafiken är en del av Region Skåne och ansvarar för genomförandet av kollektivtrafiken i form av stadsbussar, regionbussar, och den regionala tågtrafiken – Pågatågen och Öresundstågen. Miljö och natur I egenskap av Skånes största arbetsgivare har det interna miljöarbetet i Region Skåne stor betydelse. Tillsammans med ett omfattande utåtriktat arbete verkar det för god och hållbar miljö och natur i hela Skåne. Kultur Region Skåne samordnar utvecklingen av kulturen i Skåne och fördelar regionala och statliga medel till kommuner, kultur institutioner och det fria kultur livet. Marknadsföring av Skåne I bred samverkan med kommuner och andra aktörer marknadsför vi Skåne som en attraktiv region för turister, evenemang, filmproduktioner och investeringar. � F Ö L J RE G I O N S KÅ NE PÅ W EB B E N ! På skane.se kan du följa region fullmäktige i direktsändning, hitta kontaktuppgifter till förtroendevalda, läsa sammanträdeshandlingar med mera. V I SS T E DU AT T RE G I O N SKÅN E … … har 32 000 medarbetare. … har en budget på 39,2 miljarder kronor (2014). Är du pendlare? NU KAN DU AUTOLADDA DITT JOJO PERIOD I nom kort startar Skånetrafiken tjänsten Autoladda för dig med Jojo Period inom Skåne (oavsett antal zoner). Tjänsten innebär att du, när du vill, automatiskt kan hämta en ny 30-dagarsperiod till ditt kort. Betalningen dras från ditt bankkort i efterskott. Du ansluter ditt Jojo Period inom Skåne till tjänsten på Skanetrafiken.se. Tänk på att du måste göra detta minst 24 timmar innan du vill kunna hämta din första 30-dagarsperiod. När du har anslutit ditt kort till tjänsten finns det alltid en ny 30-dagars period att hämta till ditt kort, när den gamla perioden är slut. Den nya perioden hämtas till ditt kort när du: håller kortet mot kortläsaren på bussen, mot stolpen på tågstationen, eller om du väljer ”registrera resa” i biljettautomaten på stationen. Pausa när du vill Du väljer själv när du vill hämta nästa 30-dagarsperiod. Det innebär att du, när din före- gående period är slut och du inte ska resa till jobb eller skola på ett tag, kan göra uppehåll över en helg eller hur länge du vill. När du ska börja pendla igen håller du bara fram ditt kort och h ämtar sekundsnabbt en ny 30-dagarsperiod. Tips! Om du har utoladda på ditt Jojo Period A kan det vara bra att ha Reskassa på ett separat kort, så att du inte råkar dra igång en ny period av misstag. � SÅ RESER DU MED SKÅNETRAFIKEN Buss och tåg Gröna stadsbussar kör inom staden, gula regionbussar kör mellan orter. Pågatåg kör inom Skåne och stannar ofta på de mindre stationerna, medan Öresundståg kör längre sträckor, till grannlänen och till Danmark. Smartaste resan Tider och snabbaste väg för din resa hittar du i Reseplaneraren på Skanetrafiken.se eller i Skånetrafikens app för iPhone och Android. På Skanetrafiken.se hittar du även tidtabeller och vad resan kostar. Och i appen kan du köpa biljett för din resa. ▼ Med den nya MalmöExpressen kan man båda kliva på och av vid samt liga dörrpar, vilket ger kortare stopp och restid. Köpa biljett På regionbuss köper du biljett med Jojo-kort eller bankkort. På stadsbuss med Jojo-kort. Ska du åka tåg köper du biljett i biljettautomaten med bankkort eller J ojo-kort innan du hoppar på tåget. Du kan också köpa biljett i Skånetrafikens app och inom stadszonerna även med SMS- biljett. Det går inte att betala med kontanter ombord på bussar och tåg. Personlig service Skånetrafiken har två kundcenter i Malmö, ett i vardera Kristianstad, Helsingborg och Lund, samt ett 30-tal serviceombud där du kan köpa och ladda Jojokort. Dessutom finns en mängd ombud runt om i Skåne som säljer Jojo-kort förladdade med 50 eller 200 kronor. På Skanetrafiken.se kan du hitta ditt närmaste köpställe för Jojo-kort, köpa Jojo-kort, ladda Jojo-kort med reskassa, se saldot på det och läsa mer om vilken typ av biljettlösning som passar dig. Du kan också ringa Skånetrafikens kundtjänst på 0771-77 77 77 för att få veta mer. Färdtjänst och sjukresor För dig som har svårt att resa med tåg och buss finns serviceresor, det vill säga färdtjänst och sjuk resor. I 23 av Skånes 33 kommuner är färdtjänsten Skånetrafikens ansvar. Det betyder att man ansöker om färdtjänst hos Skåne trafiken, bokar sin resa på samma nummer oavsett resans typ, och får en faktura varje månad. Avgifter och regler är gemen samma i dessa kommuner. � FA K TA �All kollektivtrafik körs av ett stort antal trafikföretag på entreprenad på uppdrag av Skånetrafiken. �Genom att resa med buss och tåg bidrar du till minskade föroreningar. Allt fler av Skånetrafikens fordon uppfyller Naturskydds föreningens krav för Bra Miljöval, världens tuffaste miljömärkning. Dessutom drivs Pågatågen och Öresundstågen med förnybar el. 31 ODR Samhällsinformation från Region Skåne Välkommen in på levaiskane.se. Här kan du läsa hela tidningen digitalt, se filmer och annat material kopplat till a rtiklarna, kommentera och dela artiklarna. Nästa nummer av Leva i Skåne handlar om hållbarhet och miljö, och kommer i början av december. Levaiskane.se
© Copyright 2024