Nr 3 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
R
UT
B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
IL
DA
RA
N
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
R & INFOR M
E
Nr 3 · 2015
SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping
Coca negra i sommaridyll
Som man frågar (forskar) får man svar
Många nya narkotika – än fler nya hälsofarliga varor
INNEHÅLL
Ledaren: Höj beredskapen mot heroinets återkomst............................... 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Svenska
Redaktörens spalt.................................................................................... 4
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Coca negra i sommaridyll......................................................................... 6
ANSVARIG UTGIVARE:
Oroande stor ökning av heroinmissbruk i USA....................................... 12
Tidskrift
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Rysk roulett med vitt pulver.................................................................... 10
Ledde HD:s nya praxis till mer missbruk av MDPV?.............................. 14
”Flakka” – ny farlig syntetisk katinon...................................................... 18
SNPF träffade rikspolischefen................................................................ 22
Jubileumskonferens i Göteborg nästa år................................................ 22
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Niklas Lindroth (NL)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
Tingsrätten förstod allvaret..................................................................... 26
ADRESS:
Droghandeln aldrig tidigare större än nu................................................ 46
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Som man frågar (forskar) får man svar.................................................. 30
SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping....................................... 34
Många nya narkotika – än fler nya hälsofarliga varor............................. 42
Rättsrutan: Utred dig själv och spara tid och pengar............................. 50
Notiser:Cannabis................................................................................. 51
Världen runt............................................................................ 54
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
Är marijuana som röks ett läkemedel?................................................... 61
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpf.org
MANUSSTOPP:
Manusstopp 1 augusti 2015.
Utgivning vecka 38, 2015. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGSBILD: Fotolia.
Landet runt.............................................................................. 55
Libertad o Muerte – frihet eller död........................................................ 58
Den nederländska modellen – Harry, inte Dirty Harry............................ 64
Rapport kräver att polisens gatulangningsverksamhet
återupprättas i Göteborg........................................................................ 72
Bok- och filmtips..................................................................................... 76
Vad händer med narkotikakontrollen i Afghanistan?.............................. 78
Stipendierutan........................................................................................ 80
Sidan10-11
Rysk roulett med vitt pulver
Langare som säljer plastbollar med vitt pulver. Kokain eller heroin?
Skillnaden mellan liv och död!
Det är någon gång strax efter lunch. Det nybyggda
innerstadshotellets blanka fasad glittrar i kapp med
Stockholms ström. Helgbesökare, konferensgäster och
turister har avverkat den väl tilltagna frukostbuffén.
På en av våningarna knackar en städerska försiktigt på
dörren till ett hotellrum. Ingen ”stör ej skylt” uthängd.
Hon knackar en gång till och väntar. Inget svar. Hon
öppnar med sin huvudnyckel samtidigt som hon tar
städartiklarna från vagnen. Hon kliver in men ryggar
instinktivt tillbaka med ett ”ursäkta”. På sängen ser
hon två män som ligger sida vid sida och sover.
När hon vänt sig om och är på väg ut ur rummet
får hon plötsligt en känsla som hon inte riktigt kan
ta på. Det är något som är fel. De har strumpor och
byxor på sig. Uppenbarligen en hård festkväll. Men
det är något annat som inte stämmer. Hon stannar till
och sneglar över axeln. På bordet framför sängen ser
hon en plastförpackning. Hon ser också linor med vitt
pulver som ligger intill. Hon har sett det förut och
tycker alltid att det är lika jobbigt. Hon vet att det är
hotellets policy att rapportera. Samtidigt är hon rädd
att det ska avslöjas att det är hon som är orsaken till
att polisen kommer dit. I hennes gamla hemland är
narkotikabrottslingar inte att leka med.
Men det är något mer som inte stämmer. Det är tyst.
Alldeles för tyst. Hon tvekar bråkdelen av en sekund
innan hon vänder sig om. Hon tar några försiktiga steg
framåt, in i rummet. Med darrande röst lyckas hon
klämma fram ett ”hallå”. Männen ligger fortfarande
blick stilla. Nu ser hon att de har bara överkroppar.
Färgen i deras ansikten är blekgrå förutom läpparna
som är mörkt lila. Det var inte bakfyllan som sövt
männen. Det var döden.
Trodde att det var kokain de sniffade. Dog av heroinöverdos.
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
En mättad marknad
Sedan slutet av 2010 har det skett en nästan explosionsartad utveckling i tillgången på heroin och kokain
i Stockholm. Orsakerna till detta har diskuterats. Vad
beror det på? Det finns inget enkelt svar på frågan. Ingen enskild avgörande faktor kan förklara. Sanningen
ligger nog i flera samverkande olyckliga omständigheter. Att omvärldsfaktorer påverkar är självklart.
Herointillförseln till Europa minskade av förklarliga skäl i efterdyningarna av 9-11-invasionen
i Afghanistan. Från 2001 och ett antal år framåt
lamslogs produktionen. Smugglingsvägar och logistik
Kan du se skillnad på heroin- och kokainbollarna?
slogs sönder. Samma sak gällde kokaintillförseln. Alla
narkoterrorister fick plötsligt luppen på sig. Det tog
några år för de organiserade internationella nätverken
planlöst omkring. Med slitna kläder och oförsiktigt
När snålheten bedrar visheten
att hitta nya vägar.
tillvägagångssätt sökte de upp missbrukare och bjöd
Vad är nyckeln till en framgångsrik narkotikapolitik?
I en tid av minskad tillförsel av narkotika, påbörjaut den narkotika som de hade fått till försäljning. De
Även om det finns grader av skillnad i synsätt så är nog
des sakta men säkert en nedmontering av de tillgångsgreps på löpande band. En del av dem med så mycket
de flesta balanserade narkotikaforskare i världen i stort
reducerande krafterna. Narkotikapoliser på alla nivåer
som hundra narkotikabollar på fickan. Problemet var
sett överens. En framgångsrik narkotikapolitik, i vart
tunnades ur mer och mer.
bara att för varje person som greps så kom två nya in
fall i teorin, vilar på tre huvudsakliga grunder. Man
I början av 2014 var resurstillgången av de prickade
på marknaden. Vid förhör med knarksäljarna visade
måste reducera efterfrågan, tillgång och skada. Grovt
narkotikaspecialisterna reducerade till ungefär en treddet sig ofta att de inte hade någon kontroll på vad de
förenklat kan man säga följande: Se till att människor
jedel av den som fanns tio år tidigare, 2004. Stockholm
hade i bollarna. Kokain och heroin huller om buller.
inte börjar knarka. De som ändå har börjat knarka ska
skiljde inte ut sig utan var i detta fall en spegel av den
påverkas att sluta. Se till så att så lite knark som möjbild som fanns i övriga riket. Effekten blev dock inte
ligt finns tillgängligt. Färre som exponeras för knark
Hur vet du vad som är i bollen?
tydlig på en gång. Detta berodde på att de hårt arbeinnebär färre narkomaner. Se till så att de på
somdrogmarknadens
ändå
tande narkotikapoliserna slet mer och mer. De jobbade
efterfrågsida”. Det kan tolkas
James är en ”kurs för kurs”-student från Australien.
knarkar inte dör. Behandla deras sjukdomarsom
så att
mer effektivt samtidigt som vissa chefers ”kreativa
Han kom till Sverige i sällskap med sin flickvän som
att de
MDPV är särskilt attraktivt som rusmedel för
inte sprider dem vidare. Ge dem behandling för
sitt bebokföring” med mål och siffror gav illusionen av att
studerar juridik och är inskriven på Stockholms unimissbrukarna.
Ökningen i förgiftningsfall speglar en
roende.
stora resurser satsades och att arbetet var framgångsversitet. James vet inte riktigt vad han vill göra med sitt
ökning av det aktiva missbruket, som i sin tur underDen svenska narkotikapolitiken har varit
bland
rikt.
liv. Han har softat runt hemma i Australien och bara
lättats
av att det blivit rättsligt sett mindre riskabelt för
den mest framgångsrika internationellt sett. distributörer
Detta har
Högsta domstolen spelade in en avgörande boll. Den
hängt med då han tycker att Sverige är ett stort äventyr.
att hantera MDPV efter den nya praxbland annat uppmärksammats av UNODC i isen.
rapporten
praxis som numera halverar straffen och i praktiken
Nu är James gripen efter att ha köpt sex bollar med vitt
Det noteras även att MDPV har en högre benäfrån 2006 ”Sweden´s successful drug policy genhet
- a review
tillåter dubbla mängder narkotika för grovt brott blev
pulver. Langaren har plockat ut dem ur munnen och
än många andra katinoner och amfetamin att
of the evidence”.
avgörande. En uppgivenhetssignal från det svenska
stoppat ned dem i hans ficka. Vid snabbtest av de utge upphov till psykosfall som kräver akutmedicinskt
Vad var då nyckeln till vår framgångsrika
narkosamhället fortplantade sig snabbt ut i Europa. Nu blev
seendemässigt exakt likadana bollarna visar det sig att
omhändertagande.
tikapolitik? Jo väldigt enkelt. Sverige kom från en
den svenska kapitalstarka knarkköparmarknaden mer
fem av dem innehåller heroin och en kokain.
kulturen. Under senare år har
GICpå
etablerat
sig som
Under 2011 fastställde Högsta Domstolen ny praxis för
värld
1960-talet
där det mesta av fokuset låg på
intressant än någonsin. De västafrikanska nätverken
James uppger att han har rökt lite gräs, tagit en
Annorlunda marknadscykel
farlighetsbedömningen och straffmätningen för narkoav de
källorna
i vårt
land till information
skadereduktion.
När läkarnas legalförskrivningshysteri
responderade blixtsnabbt. Med Schengens fria rörligdel ecstasy och provat kokainennär
hanviktigaste
var hemma
i
att HD jämställt MDPV och katinon med amfettikabrott avseende MDPV och en del andra preparat.
om nya
droger
GIC:sgräns
er- så kom till slut enGenom
passerade skammens
motreakhet som skydd kom en mindre armé av gästarbetande
Australien. James har den senaste
tiden
käntoch
sig deras
lite missbrukseffekter.
Då sades bl.a. att syntetiska katinoner, såsom mefedron
farenheter
viktigaHan
underlagtion.
för bl.a.
FolkhälsomynDenna
reaktion innebar att samhälletamin
valdeoch
att övriga centralstimulantia har man anlagt en
knarkförsäljare till Stockholm. Plötsligt var de bara på
nedstämd och därför har han provat
att taärheroin.
samma farlighetsbedömning för en heterogen grupp,
och MDPV, skulle anses vara lika farliga som amfetadigheten
förslag
om klassning
av nya
narkotika.
styra upp
de skadereducerande
åtgärderna och
samtidigt
plats. Unga afrikanska män med hopp om ett bättre liv.
röker på folie eller blandar med
tobak.vid
James
får fråoch
man
min vikt för vikt. Det betydde att gränsen för grovt narhar tidigare
MDPV
orsa- skedde på efterfrågesomom
en hur
kraftfull
satsning
och
till-har dessutom gjort det baserat endast på den
En del av dem medvetna om varför de kommit. Andra
gan hur han vet vilket pulver Författarna
som är i bollarna.
”Det skrivit
fysiska massan (vikten), inte på antalet missbruksdoser.
kotikabrott i fråga om MDPV-innehav flyttades från 20
”dramatisk
ökning av
behovet av medicinsk
gångsreducerande
åtgärder. Informationskampanjer,
hitlurade med löfte om hederliga jobb som förbyttes
vet man inte och det vet nogkade
inteenlangarna
heller”,
kan en missbrusdos vanligen vara 50 –
gram till 500 gram. Den senare mängden motsvarar i
akutsjukvård
bland etablerade
amfetaminmissbrukare
vårdinsatser
samt insatser från rättsväsendet För
gickamfetamin
hand
till narkotikaförsäljning. Cyniskt utnyttjade under
svarar han uppgivet. Den ingripande
polismannen
för100 milligram,
för MDPV 5 – 30 milligram. Dessutom
storleksordningen 10 000 missbruksdoser MDPV.
Västerås
våren
2012”.
i hand. Så småningom uppnåddes en slags balans
där
traffickingliknande förhållanden av nätverk som redan
söker förstå och frågar James iom
han inte
är rädd
för
amfetamin ofta utblandat, medan MDPV i förekomI SNPF:s tidskrift (nr. 4-2013) varnade Per-Erik
I den senaste
artikeln noterar
författarna
under
situationen
gickatt
från
kaos till någon form avärkontroll.
fanns i Sverige.
att dö av en överdos eller feldosering.
James funderar
mande
partier kan ha en renhet på upp till ca 90 procent.
Lundberg för att den nya praxisen redan då hade gjort
perioden
januari 2010
– oktoberMen
2014dåvar
varMDPV
då ochden
nu är nu. Sverige är på
god väg
De nyanlända knarksäljarna var till en början lätta
en stund och svarar lika uppgivet
som tidigare:
”Yeah
Författarna påpekar att nya droger ofta följer en
det svårare för polisen att bekämpa MDPV, att detta
särklass vanligaste förekommande
specifikt
namngivatt sparka
ned sig
själv från toppen. Den situation som
att upptäcka. I Stockholms innerstad vandrade de
whatever, alla ska vi dö någoni gång”
marknadscykel på något år. De dyker upp som legala
medel hade börjat missbrukas av gamla amfetaminister
na substansen i det totala materialet av nya nätdroger
substanser, säljs och missbrukas en tid, kontrolleras
samt att man hade sett flera fall av svåra förgiftningar
som angavs vid telefonfrågor. Dessa utgjorde omkring
som narkotika
(vissa som hälsofarliga varor) och
med MDPV efter att ny praxis etablerats.
SVENSKA
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
11
8 procent av de totalt 7 000 drogrelaterade
samtalen.
försvinner sedan när hanteringen blivit straffbar och
MDPV-frågorna kom till 90 procent från sjukvården.
därmed riskabel. Det gäller etylfenidat, metoxetamin
Beträffande MDPV:s effekter skriver författarna att
Ledde HD:s nya praxis till
mer missbruk av MDPV?
➲
Giftinformationscentralens erfarenheter
I en aktuell artikel i Läkartidningen (maj 2015) beskriver överläkaren Erik Lindeman och apotekaren Karin
Feychting, båda vid Giftinformationscentralen (GIC),
hur HD:s nya praxis påverkat läget ute i missbruks-
PRODUKTION OCH TRYCK:
MDPV skiljer sig från kokainet genom mångdubbelt
större potens. De noterar att man kan ”förmoda att
MDPV:s renodlade och kraftfulla verkan på [hjärnans belöningssystem] haft ett avgörande inflytande
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonberg.se
ISSN 1101-6817
3.15 Årgång 28
och 3-MMC. Förloppen framgår tydligt av diagrammet. Med MDPV förhåller det sig annorlunda. MDPV
har ökat sedan efter narkotikaklassningen (2010) och
särskilt efter HD-domen (2011).
Författarna noterar att
”[D]enna generalisering av straffvärdet över en
heterogen grupp substansgrupp skapar incitament
att identifiera och handla med droger som uppfyller
följande kriterier:
1) substansen är minst lika eftertraktad som indexsubstansen [= den mest kända typdrogen i gruppen,
JH anm.], samt
2) substansen är avsevärt mycket mera potent än
indexsubstansen, vilket medför en lägre påföljd för
en missbruksdos.”
Författarna skriver också att ”[m]ycket talar för att
MDPV uppfyller dessa kriterier” samt att det finns
en tidskorrelation mellan HD-domen och MDPV:s
uppgång.
Det synes som om langarna anpassat sig till att leverera mest och kraftigast rus bland missbrukare till lägst
straffhot för sig själva.
Som svar på den inledande frågan kan man tolka
resultaten som ett stöd för slutsatsen att HD:s nya
praxis har lett till ett ökat missbruk av MDPV.
Jonas Hartelius
Referens: Lindeman, Feychting (2015): MDPV: ny missbruksdrog som kommit för att stanna?, Läkartidningen,
4 maj.
TYPOFORM
”Svårare stoppa MDPV efter HD:s domar”
I en artikel i Läkartidningen (4 maj 2015) skriver två experter vid Giftinformationscentralen om hur förekomsten av MDPV-fall
bland telefonförfrågningar påverkats av HD:s praxisändring 2011. De noterar att ”nätdroger” ofta förekommer i marknadscykler som varar något år. Medlen dyker upp, missbrukas, klassas som narkotika och försvinner därefter ofta från marknaden.
Så är under senare år fallet med etylfenidat, metoxetamin och 3-MMC (se diagrammet). Däremot har MDPV (som narkotikaklassades 2010) ökat sedan HD:s nya praxis. Statistiken ger stöd åt slutsatsen att marknaden anpassat sig till den väsentligen
högre tröskeln för grovt narkotikabrott. Diagram: © Typoform.
Sidan 14-15
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Metylendioxipyrovaleron (MDPV) utvecklades som potentiellt läkemedel av den tyska firman Boehringer Ingelheim
på 1960-talet men kom aldrig i medicinskt bruk. Omkring
år 2004 uppmärksammades MDPV på missbruksmarknaden som en ny designer drog med legal status. En period
såldes medlet som ”badsalt”. Det förekommer som vita eller
svagt bruna kristaller, ofta med en jord- eller fiskliknande
doft. MDPV-ruset har liknats vid amfetamin- eller kokainrus. MDPV:s ruseffekter varierar från en allmän känsla
av stimulans och kraft, även sexuell stimulering vid lägre
doser. Vid höga doser förekommer kraftig upphetsning
med oro, pulsstegring, temperaturhöjning m.m. Det finns
omfattande rapportering om intensivmissbruk (”binging”)
med upprepat intag, vilket är en stark indikation på beroende. MDPV kan framkalla psykoser och livshotande förgiftningar. MDPV är narkotikaklassat i Sverige sedan 2010.
Foto: Polisen Söderort.
Ny praxis har satt gränsen för grovt narkotikabrott mycket högre.
Under senare år har Västerås kommit i fokus för ett missbruk av MDPV, som sprider sig
bland ungdomar och orsakar svåra förgiftningar.
Kriminalkommissarien Per-Erik Lundberg har bevakat narkotikautvecklingen i Västerås
och Västmanland i mer än 20 år. Han var en av de första att beskriva den nya epidemin
med missbruk av MDPV, som började för ett par år sedan.
Många förgiftningar
När intervjun görs i början av augusti har Västerås på
en vecka haft sex svåra förgiftningsfall med MDPV.
Två hade inträffat helgen innan. I maj var antalet 12, i
juni 6 och i juli 15. Lundberg säger att MPDV-förgiftningar nu tillhör vardagen för både polisen och sjukhuset på så vis att man räknar med att de skall förekomma. Även andra undersökningar, som frekvensen
av google-sökningar på MDPV och sjukhusstatistik,
pekar på ett omfattande missbruk och intresse för
MDPV i Västmanland.
I en undersökning av de vanligaste slagen av
narkotika räknat i antalet beslag för 2012 fann
Lundberg att MDPV kom först, sedan cannabisharts
10 000 doser
Med HD:s nya praxis går gränsen för grovt narkotikabrott vid innehav av 500 gram MDPV. Lundberg har
räknat ut att det kan bli minst 10 000 doser i missbrukarledet.
För Lundberg och hans kolleger betyder den nya
HD-praxisen att de måste arbeta mer med att visa
hänsynslösheten i varje enskilt fall. Detta har inte
hunnit sätta sig inom organisationen. Men, framhåller
Lundberg, det kan vara möjligt att peka på att langare
säljer till missbrukare som är svårt beroende, att missbrukarna riskerar att snabbt hamna i refill-beteende
med kontrollförluster m.m.
Hösten 2013 påpekade Per-Erik Lundberg i SNPF:s tidskrift
för att Högsta Domstolens nya praxis för grovt narkotikabrott
avseende MDPV gjort det svårare att bekämpa detta medel
samtidigt som antalet allvarliga förgiftningar ökat bland
MDPV-missbrukare. I en aktuell artikel i Läkartidningen i
maj 2015 skriver två experter från Giftinformationscentralen
om hur antalet rapporterade förgiftningar med MDPV ökat
sedan HD ändrade praxis.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
15
1
Ledaren
Höj beredskapen mot
heroinets återkomst
Som alltid är det de ungas liv som sätts på spel i fotspåren av narkotikabrottslingarnas giriga och hänsynslösa
härjningar. Döden gör sig ständigt påmind oavsett om
det sker i krigsliknande tappning bland internationella
drogkarteller eller bland alltför unga som intagit preparat vars avlivningspotential vore solklar om de varudeklarerats efter vetenskapliga undersökningar. Nyligen
har den svenska dödsfallsundersökningen för narkotika presenterats. Skrämmande siffror när man ser antalet unga som dominerar den statistiken. Det får inte
stanna vid att bli bara statistik.
Ibland kan det komma överraskande dödsfall när
nya okända medel kommer i cirkulation. De allra
flesta narkotiska preparaten finns det dock kunskap
och erfarenhet kring, men framförallt saknas vad som
krävs för att trycka tillbaka trender som återkommer,
vilket borde vara till stor nytta när vi nu tyvärr ser
heroinets starka återkomst.
I USA där trender alltid startar har man de senaste
åren haft en explosionsartad utveckling av heroinmissbruk och följaktligen enorma mängder överdoseringar
bland unga med dödlig utgång. Från Afghanistan rapporteras det om planteringen av nya förädlade opiumvallmon och skörden kommer att bli all time high.
Sedan något år har heroinutbudet ökat rejält även i
vårt land, och ofta är de aktiva langarna motsvarande
kriminella som skötte insmuggling och distribution
förra gången för 10 till 20 år sedan som återigen
härjar i narkotikamiljöerna. Problemet är att det har
underlättats för dem inte bara genom att de blivit mer
erfarna och förslagna utan tack vare olika domar i
Högsta domstolen. Sverige hade en bra tillämpning av
en bra narkotikalagstiftning, men i ett nafs så rycktes
mattan helt överraskande undan av ett justitieråd som
såg världen med andra ögon och banan öppnades för
mindre risker, efter smärre anpassningar, för dem som
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
tillhandahåller narkotika. Strafflindringar med hälften
för viss narkotikabrottslighet kommer att göra det mer
attraktivt att ge sig in som aktiv i distributionsnäten
och kommer att gynna de som med narkotika förstör
livet i förorterna.
I en rättstat är det HD som äger vissa beslut och det
vore direkt grundlagsstridigt för politiker att komma
med pekpinnar. Det man kan undra är dock om det
ändå inte var politikerna som låg bakom den nya tolkningen, medvetna om vad som komma skulle när man
tillsatte vissa justitieråd. Det har mumlats om att vissa
i regeringsställning som tidigare visat nyliberala idéer
på narkotikaområdet haft en ”hidden agenda”. Således
en utmaning för undersökande journalistik att titta till.
Återigen kommer det med all rätt att ställas förväntningar på polis, tull och åklagare att hantera en
ökande problematik med heroinet, så det är hög tid att
förbereda sig med resurser och strategi.
Blir det någon kompensatorisk åtgärd eller förändring efter HD-domarna? Det råder nu verkligen en
akut situation och politiken måste engagera sig tydligare i frågorna kring narkotika, om inte annat som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det finns nämligen
efter succession att antal lediga platser, med uppdraget
ansvar och engagemang i narkotikafrågan, för politiker
oavsett partifärg att besätta.
Anders Stolpe
Vice Ordförande
Info från styrelsen
Föreningsambassadörer efterlyses
Svenska Narkotikapolisföreningen har alltid varit ett känt begrepp för
de poliser och tullare som ägnar stor del av arbetstiden åt narkotikabekämpning. Men för övrig personal inom rättsväsendet är föreningens arbete med utbildning och information inte lika känt och alla
anställda inom rättsväsendet, och numera även elever vid polisens
grundutbildning, kan med fördel bli medlemmar i SNPF.
För att få hjälp sprida kunskap om SNPF och föreningens verksamhet och även i syfte att öka antalet medlemmar, har styrelsen beslutat att i år utse ett antal ”föreningsambassadörer” runt om i landet.
Redaktörens
spalt
Vår förhoppning är
•
att föreningens ambassadörer ska sprida informationsmaterial
om SNPF som styrelsen tillhandahåller
•
och att i samråd med styrelsen arrangera ett halv- eller heldagsseminarium i sin region.
SNPF står för alla kostnader i samband med seminarierna.
Föreningsambassadörer som är behjälpliga med ovanstående arbete
erbjuds fritt deltagande vid nästkommande års stora utbildningskonferens som hålls i slutet av april/början av maj.
Välkomna att anmäla ert intresse att bli ambassadör för SNPF till
snpf@snpf.org.
Ny hemsida
Som ett led i vår strävan att få bättre kontakt med våra nuvarande
medlemmar och även värva fler nya medlemmar, lanserar SNPF en
ny modern hemsida som är uppbyggd med senaste teknik. Den är
tillgänglig i såväl mobiltelefoner som läsplattor och datorer.
Allt material från den gamla hemsidan kommer efterhand att överföras till den nya. Den nya hemsidan är enkel att bygga ut och komplettera med nya funktioner. Vi efterlyser därför idéer och förslag på
funktioner som ni saknar på hemsidan idag.
Web-adressen är som tidigare www.snpf.org och ni är mycket välkomna med era synpunkter.
I detta nummer av tidningen medverkar följande externa skribenter
Jon Franzén, GÖTEBORG
sid 58
Petter Ankarberg och Max Hector, VÄXJÖ
64
I vårt moderna samhälle är det
viktigt att beslut bygger på fakta.
Och vilka är det som ansvarar för
faktauppgifterna? Jo forskarna, en
grupp människor vars åsikter aldrig
ifrågasätts i medierna. Men vissa
så kallade forskare borde aldrig få
denna publicitet eftersom deras uttalande lätt kan uppfattas som en
sanning. Här är ett exempel.
Den brittiska dagstidningen The
Independent skrev den 8 april 2015
om ett norskt forskarpar, Teri Krebs
och Pål-Örjan Johansen, som hävdade att det saknas belägg för att
användning av psykedeliska droger
som ecstasy och magiska svampar
är skadligare än att cykla eller spela
fotboll. De ansåg att psykedeliska droger borde användas som
läkemedel för att behandla annat
allvarligt missbruksberoende. Det
norska paret är kända drogliberaler
och deras åsikter om psykedeliska
droger hade fått legitimitet genom
att först bli publicerade i the Lancet
Psychiatry journal.
Kan vi lita på information som
sprids här i Sverige? Socialstyrelsen
har nyligen utrett omfattningen
av läckaget av läkemedelsnarkotika från substitutionsbehandlingarna. Åsikterna om läckage går
isär och man hade hoppats på en
seriös undersökning. Så blev det
inte och vi har sett det som en skyldighet att bemöta Socialstyrelsens
ovetenskapliga slutsatser (sidan 30).
Jag efterlyser ofta små texter
till tidningen från er läsare. Någon
tänker ”men inte ska väl jag ….?”
Tänk absolut inte så, utan bara
skriv om ni har något ni vill förmedla. Alla bidrag är välkomna.
Jag önskar alla en trevlig sommar.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
3
Coca negra i sommaridyll
Coca negra, eller svart kokain, är en blandning av kokain och ämnen som tillsätts för
att dölja färgen på kokainet. Ofta färgas narkotikan helt svart.
I syfte att dölja
Att kamouflera är ett sätt att förvirra narkotikasökhundarna vid kontroller. De snabbtester som görs initialt
vid misstanke om narkotika kan inte anses helt tillförlitliga när det handlar om svart kokain. Vid transporter
anges innehållet vara aktivt kol, toner eller gödningsmedel. Försändelserna kommer oftast från Sydamerika.
En laboratorierapport som upprättats i det beslag
som artikeln handlar om, beskriver hur man renat
beslaget på ett tämligen enkelt sätt. Man lyckades
separera materialet till ett svart och ett gråvitt pulver.
Det svarta pulvret gav inget utslag för kokain medan
det gråvita pulvret innehöll ansenliga mängder kokain.
Orust
Det är en varm sommardag i slutet av juli månad 2014.
Platsen är ön Orust och på en gårdsplan vid ett hus står
en ensam man. Han heter Mats och kan vara vem som
helst men granskar man honom närmare i sömmarna
ser man ett brokigt förflutet. Han har sysslat med olika
affärsprojekt, många av dem på fel sida om lagen. Han
är också utbildad pilot, har bott utomlands, suttit i
amerikanskt fängelse och varit polisagent i USA.
Mats har placerat sig vid sidan av sin svarta
Chrysler. På morgonen har han kört från sitt hem i
södra Skåne till Orust där han nu befinner sig. Han
har ett angeläget ärende. Tomas, som är ägare till
huset är inte hemma. Han befinner sig på ett sjukhus
i Göteborg där hans flickvän är inlagd. Just den här
julidagen ska hon förlösas med ett planerat kejsarsnitt.
Det är ett scenario som passar Mats alldeles utmärkt.
och lätt att prata med. Deras samtal glider ofta in på
personliga saker och Tomas berättar att han snart ska
bli pappa. Han nämner också att flickvännen ska förlösas med planerat kejsarsnitt och vilken dag det ska ske.
Tomas anar inte att informationen utnyttjats av Mats, i
syfte att ensam ta emot försändelsen.
Illavarslande information
Tomas känner sig långt ifrån bekväm med situationen
kring paketet. Enligt vad Mats berättat, ska paketet
innehålla vattenreningsartiklar från Kina. Att låta leveransen gå till Tomas adress, är enligt Mats ett sätt
att spara tid då mottagaren bor i Göteborgstrakten.
Tomas tycker det verkar skumt och blir stressad. Han
googlar på Mats namn och det han får läsa gör honom mycket illa till mods. Bland annat får han veta att
Mats är dömd i USA för 32 kg kokain som påträffades
i hans bostad när han bodde i Los Angeles. Han har
suttit häktad i Costa Rica i en narkotikasak. Det finns
mycket mer att läsa men det räcker för Tomas som är
chockad. Tankarna snurrar och han vet inte riktigt vad
han ska göra.
Samarbete över gränserna
Ett pussel ska läggas
Trots sommaridyllen och den till synes utåt lugne Mats
råder det full aktivitet på helt andra platser än där han
befinner sig, men det har han ingen aning om. Pusselbitar ligger utströdda, färdiga att läggas. Mats fokus
ligger helt och hållet på den lantbrevbärare som snart
skall komma med ett eftertraktat paket. Det är dock
inte Mats som står som mottagare utan det företag Tomas driver.
Vad ingen av de inblandade vet, är att Europol några
dagar tidigare informerade Tullverket om att det skulle
anlända ”carbon based additive” (aktivt kol) i cylindrar till olika mottagare i Storbritannien, Kanada och
Sverige. Försändelserna kom från Ecuador. Bruttovikten var 90 kg, varav 30 kg kokain. I England lyckades
man lokalisera paketet men på mottagningsadressen
fanns ingen. Huset var obebott. Innehållet i försändelsen gav utslag på kokain i snabbtest
Ett febrilt arbete tar vid för att spåra mottagaren i
Sverige och hos ett transportföretag blir det napp. Det
finns ett paket som är adresserat till Tomas företag på
Orust och deklarationsuppgifterna på detta är samma
som på det paket som påträffats i Storbritannien ett
par dagar tidigare. Det visade sig också att paketet till
Tomas företag just levererats en halvtimme tidigare till
en person på Orust.
Ett telefonsamtal
Goda grannar
Ett par dagar tidigare ringer Mats upp Tomas och berättar att ett paket ska komma till Tomas företag. De
två känner varandra ytligt sedan tidigare genom viss
affärsverksamhet och talas vid i telefon då och då. Tomas är en social person och tycker att Mats är trevlig
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Lantbrevbäraren dyker så småningom upp vid Tomas
hus. Mats är fortfarande lugn. Han står beredd och
kvitterar försändelsen. Vad han kanske inte förutsett
är att Tomas uppmärksamma grannar undrar vem den
okände mannen är. De vet att Tomas är på sjukhuset,
Den förpackning som lantbrevbäraren levererade till Mats och
som innehöll coca negra, svart
kokain.
blir oroliga och ringer upp honom. När Mats förstår
att de pratar med Tomas, ber han att själv få tala med
honom. Tomas, som antagligen blir ännu mer oroad,
förklarar att han känner Mats. Det är lugnt. Problemet
är ur världen, åtminstone tillfälligt.
En bra kontakt att ringa
Tomas är nu mycket skärrad. Mats har verkligen tagit
emot ett paket i företagets namn och det som han läst
om Mats på nätet får honom att agera. Han kontaktar en polis han känner och berättar om vad som hänt,
att det är Mats som hämtat paketet samma dag. Han
informerar polisen om vad han fått veta om Mats. Polisen har nu fullständigt namn på mottagaren.
Säkert nöjd med att allt flutit så bra hittills funderar
nog inte Mats på att något kan gå snett. Helt ovetande
om att Tomas just då talar i telefon med en polis, sätter han sig i sin Chrysler och kör tillbaka mot Skåne.
I bilen finns ett paket, vars innehåll inte är vattenreningsartiklar från Kina. Mats dyrbara last är svart
kokain, värt flera miljoner och det har rest hela vägen
från Ecuador via Panama till Sverige.
Lantbrevbärare och vittne
Efter telefonsamtalet från Tomas, åker hans polisbekant
ut till huset på Orust. Genom samtal med grannarna,
får han veta att lantbrevbäraren varit där och levererat ett paketet till en man som fanns vid Tomas hus.
Samma person har sedan kört därifrån i en svart SUV.
Lantbrevbäraren lokaliseras och förevisas ett passfoto
på Mats och kan genast bekräfta att det är den person
som kvitterade paketet. Nu är man hundra procent säker på vem som har varit där och jakten börjar.
Husrannsakan
Tull och polis samarbetar och Tomas får i förhör berätta sin historia vad som hänt och sina kontakter med
Mats. Den ena pusselbiten efter den andra läggs rätt.
Ett intensivt utredningsarbete påbörjas och åklagare
tar beslut om husrannsakan på tre adresser. Man börjar på ex-fruns adress. När tull och polis anländer till
bostaden står Mats i duschen. I huset finns förutom
Mats hans två barn. Ex-frun är inte hemma.
Laddad pistol
Då Mats ska gripas uppstår tumult. Samtidigt påträffas
en laddad pistol med tio patroner. I Mats Chrysler finns
en tom cylinder, likadan förpackning som den som påträffades i samband med beslaget i Birmingham. I Mats
byxficka ligger frakthandlingarna för paketet. Ovanpå
en kamin i huset hittas en plastpåse med kokainspår
och i uthuset finns ytterligare en påse, innehållande
svart pulver. Vikt och analys av pulvret visade senare
på 7561 gram kokain.
Hyresgäst hos ex-frun
Mitt i alltsammans anländer Mats ex-fru till hemmet.
Hon berättar då att det finns ett hus i Simlinge som hon
äger. Huset är inropat på en exekutiv auktion i hennes
namn och pengarna till köpeskillingen kommer från
hennes konto. Mats påstår senare i förhör att pengarna
som betalats för huset kommer från en försäljning av
en Porsche han importerat. Samtidigt som stora summor rör sig i familjen, uppbär Mats bistånd från Trelleborgs kommun, då han sägs sakna inkomst. Han hyr
bostaden av sin ex-fru, vilket styrks av ett upprättat
hyresavtal.
Vid husrannsakan i ex-fruns hus i Simlinge påträffas
10,3 kg sprängmedel och 295 sprängkapslar.
Ytterligare en adress framkommer i utredningen.
Uppgifter tyder på att Mats är skriven där men vid
kontroll av fastigheten är den obebodd. Det är ett
dödsbo. Det fanns anledning och misstänka att ägaren
av fastigheten var ovetande om att någon ”bodde” där.
Domen
Åtalspunkterna mot Mats var grov narkotikasmuggling, grovt narkotikabrott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt vapenbrott. Mats
dömdes för samtliga brott till sju års fängelse. Rättegången hölls i Ystad tingsrätt men flyttades till Malmö
tingsrätt av säkerhetsskäl.
Domen är överklagad.
(Namnen är fingerade).
Ulla-Stina Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
7
Rysk roulett med vitt pulver
Langare som säljer plastbollar med vitt pulver. Kokain eller heroin?
Skillnaden mellan liv och död!
Det är någon gång strax efter lunch. Det nybyggda
innerstadshotellets blanka fasad glittrar i kapp med
Stockholms ström. Helgbesökare, konferensgäster och
turister har avverkat den väl tilltagna frukostbuffén.
På en av våningarna knackar en städerska försiktigt på
dörren till ett hotellrum. Ingen ”stör ej skylt” uthängd.
Hon knackar en gång till och väntar. Inget svar. Hon
öppnar med sin huvudnyckel samtidigt som hon tar
städartiklarna från vagnen. Hon kliver in men ryggar
instinktivt tillbaka med ett ”ursäkta”. På sängen ser
hon två män som ligger sida vid sida och sover.
När hon vänt sig om och är på väg ut ur rummet
får hon plötsligt en känsla som hon inte riktigt kan
ta på. Det är något som är fel. De har strumpor och
byxor på sig. Uppenbarligen en hård festkväll. Men
det är något annat som inte stämmer. Hon stannar till
och sneglar över axeln. På bordet framför sängen ser
hon en plastförpackning. Hon ser också linor med vitt
pulver som ligger intill. Hon har sett det förut och
tycker alltid att det är lika jobbigt. Hon vet att det är
hotellets policy att rapportera. Samtidigt är hon rädd
att det ska avslöjas att det är hon som är orsaken till
att polisen kommer dit. I hennes gamla hemland är
narkotikabrottslingar inte att leka med.
Men det är något mer som inte stämmer. Det är tyst.
Alldeles för tyst. Hon tvekar bråkdelen av en sekund
innan hon vänder sig om. Hon tar några försiktiga steg
framåt, in i rummet. Med darrande röst lyckas hon
klämma fram ett ”hallå”. Männen ligger fortfarande
blick stilla. Nu ser hon att de har bara överkroppar.
Färgen i deras ansikten är blekgrå förutom läpparna
som är mörkt lila. Det var inte bakfyllan som sövt
männen. Det var döden.
Trodde att det var kokain de sniffade. Dog av heroinöverdos.
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
En mättad marknad
Sedan slutet av 2010 har det skett en nästan explosionsartad utveckling i tillgången på heroin och kokain
i Stockholm. Orsakerna till detta har diskuterats. Vad
beror det på? Det finns inget enkelt svar på frågan. Ingen enskild avgörande faktor kan förklara. Sanningen
ligger nog i flera samverkande olyckliga omständigheter. Att omvärldsfaktorer påverkar är självklart.
Herointillförseln till Europa minskade av förklarliga skäl i efterdyningarna av 9-11-invasionen
i Afghanistan. Från 2001 och ett antal år framåt
lamslogs produktionen. Smugglingsvägar och logistik
slogs sönder. Samma sak gällde kokaintillförseln. Alla
narkoterrorister fick plötsligt luppen på sig. Det tog
några år för de organiserade internationella nätverken
att hitta nya vägar.
I en tid av minskad tillförsel av narkotika, påbörjades sakta men säkert en nedmontering av de tillgångsreducerande krafterna. Narkotikapoliser på alla nivåer
tunnades ur mer och mer.
I början av 2014 var resurstillgången av de prickade
narkotikaspecialisterna reducerade till ungefär en tredjedel av den som fanns tio år tidigare, 2004. Stockholm
skiljde inte ut sig utan var i detta fall en spegel av den
bild som fanns i övriga riket. Effekten blev dock inte
tydlig på en gång. Detta berodde på att de hårt arbetande narkotikapoliserna slet mer och mer. De jobbade
mer effektivt samtidigt som vissa chefers ”kreativa
bokföring” med mål och siffror gav illusionen av att
stora resurser satsades och att arbetet var framgångsrikt.
Högsta domstolen spelade in en avgörande boll. Den
praxis som numera halverar straffen och i praktiken
tillåter dubbla mängder narkotika för grovt brott blev
avgörande. En uppgivenhetssignal från det svenska
samhället fortplantade sig snabbt ut i Europa. Nu blev
den svenska kapitalstarka knarkköparmarknaden mer
intressant än någonsin. De västafrikanska nätverken
responderade blixtsnabbt. Med Schengens fria rörlighet som skydd kom en mindre armé av gästarbetande
knarkförsäljare till Stockholm. Plötsligt var de bara på
plats. Unga afrikanska män med hopp om ett bättre liv.
En del av dem medvetna om varför de kommit. Andra
hitlurade med löfte om hederliga jobb som förbyttes
till narkotikaförsäljning. Cyniskt utnyttjade under
traffickingliknande förhållanden av nätverk som redan
fanns i Sverige.
De nyanlända knarksäljarna var till en början lätta
att upptäcka. I Stockholms innerstad vandrade de
Kan du se skillnad på heroin- och kokainbollarna?
planlöst omkring. Med slitna kläder och oförsiktigt
tillvägagångssätt sökte de upp missbrukare och bjöd
ut den narkotika som de hade fått till försäljning. De
greps på löpande band. En del av dem med så mycket
som hundra narkotikabollar på fickan. Problemet var
bara att för varje person som greps så kom två nya in
på marknaden. Vid förhör med knarksäljarna visade
det sig ofta att de inte hade någon kontroll på vad de
hade i bollarna. Kokain och heroin huller om buller.
Hur vet du vad som är i bollen?
James är en ”kurs för kurs”-student från Australien.
Han kom till Sverige i sällskap med sin flickvän som
studerar juridik och är inskriven på Stockholms universitet. James vet inte riktigt vad han vill göra med sitt
liv. Han har softat runt hemma i Australien och bara
hängt med då han tycker att Sverige är ett stort äventyr.
Nu är James gripen efter att ha köpt sex bollar med vitt
pulver. Langaren har plockat ut dem ur munnen och
stoppat ned dem i hans ficka. Vid snabbtest av de utseendemässigt exakt likadana bollarna visar det sig att
fem av dem innehåller heroin och en kokain.
James uppger att han har rökt lite gräs, tagit en
del ecstasy och provat kokain när han var hemma i
Australien. James har den senaste tiden känt sig lite
nedstämd och därför har han provat att ta heroin. Han
röker på folie eller blandar med tobak. James får frågan hur han vet vilket pulver som är i bollarna. ”Det
vet man inte och det vet nog inte langarna heller”,
svarar han uppgivet. Den ingripande polismannen försöker förstå och frågar James om han inte är rädd för
att dö av en överdos eller feldosering. James funderar
en stund och svarar lika uppgivet som tidigare: ”Yeah
whatever, alla ska vi dö någon gång”
När snålheten bedrar visheten
Vad är nyckeln till en framgångsrik narkotikapolitik?
Även om det finns grader av skillnad i synsätt så är nog
de flesta balanserade narkotikaforskare i världen i stort
sett överens. En framgångsrik narkotikapolitik, i vart
fall i teorin, vilar på tre huvudsakliga grunder. Man
måste reducera efterfrågan, tillgång och skada. Grovt
förenklat kan man säga följande: Se till att människor
inte börjar knarka. De som ändå har börjat knarka ska
påverkas att sluta. Se till att så lite knark som möjligt
finns tillgängligt. Färre som exponeras för knark innebär färre narkomaner. Se till så att de som ändå knarkar
inte dör. Behandla deras sjukdomar så att de inte sprider dem vidare. Ge dem behandling för sitt beroende.
Den svenska narkotikapolitiken har varit bland
den mest framgångsrika internationellt sett. Detta har
bland annat uppmärksammats av UNODC i rapporten
från 2006 ”Sweden´s successful drug policy - a review
of the evidence”.
Vad var då nyckeln till vår framgångsrika narkotikapolitik? Jo väldigt enkelt. Sverige kom från en
värld på 1960-talet där det mesta av fokuset låg på
skadereduktion. När läkarnas legalförskrivningshysteri
passerade skammens gräns så kom till slut en motreaktion. Denna reaktion innebar att samhället valde att
styra upp de skadereducerande åtgärderna samtidigt
som en kraftfull satsning skedde på efterfråge- och tillgångsreducerande åtgärder. Informationskampanjer,
vårdinsatser samt insatser från rättsväsendet gick hand
i hand. Så småningom uppnåddes en slags balans där
situationen gick från kaos till någon form av kontroll.
Men då var då och nu är nu. Sverige är på god väg
att sparka ned sig själv från toppen. Den situation som
gällde 2006 är inte densamma 2015. Återigen är vi
➲
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
11
på god väg att låta de skadereducerande åtgärderna
ta plats till förmån för efterfråge- och tillgångsreducering. Varför kan man undra? Jo svaret är lika enkelt
som cyniskt. Pengar. Det kostar tid och pengar att ha
en missbruksvård som fokuserar på att få individen
drogfri. Det kostar också mycket pengar att ha en stark
och effektiv tull och narkotikapolis. I synnerhet sedan
utmaningen med de öppnare gränserna har uppstått.
Det blir betydligt billigare att fokusera på de missbrukare som redan knarkar genom att dela ut sprutor
och statligt knark med förhoppningen att man i vart
fall kan hålla dem borta från kriminalitet. Man kan
även rättfärdiga bedrägeriet med chimären att man
bedriver en human politik. Nivån av legalförskriven
narkotika är snart tillbaks på samma nivåer som
1960-talets. Ändå har aldrig så många dött tidigare. I
Stockholms län dör så många människor, som en följd
av opiatmissbruket, att det vart fjärde år motsvarar
mer än en störtad Boeing 737.
Är det någon som bryr sig? Det är väl ändå bara de
där knarkarna som har sig själva att skylla? Men är det
så enkelt? Tillbaka till hotellet.
Kulan i loppet
Den rättsmedicinska undersökningen gav vissa ledtrådar. Nu behövdes det förvisso ingen obduktion för att
se och förstå vad som hade skett. En van narkotikapolis
kunde bara genom att se bilder och tillbehör förstå scenariot. En uppsprättad boll. Vitt pulver upplagt i linor.
Snortröret i form av en rullad sedel. Dags för party.
Dags för händerna i taket, vaken hela natten, party all
Oroande stor ökning av heroinmissbruk i USA
En kraftig ökning av heroinmissbruk till följd av en
ökad tillgång har orsakat fler dödliga överdoser än
någonsin under de senaste tio åren. Trots att färre
missbrukare i USA använder heroin än andra droger, ökar antalet heroinanvändare snabbare än annat
missbruk.
Enligt Substance Abuse and Mental Health Services
Administration (SAMHSA) har man noterat nästan
en femdubbling från 161 000 till 289 000 användare
under tiden 2007 – 2013. Heroinrelaterade dödsfall
har mer än tredubblats under samma tid från 2402
till 8260 fall.
Drug Enforcement Administration (DEA) offentliggjorde i maj 2015 en rapport om heroinsituationen
i USA. Där framgår också att beslagen av heroin
ökade med 81 procent från 2010 – 2014.
De flesta heroinmissbrukarna finns storstadsområdena i nordöstra USA och i mellanvästern. Det är
huvudsakligen vitt heroin som används här och distributionen sköts av mexikanska ligor som försöker
ta en allt större del av marknaden.
Polisen i New York gjorde nyligen ett rekordbeslag av 70 kilo heroin som kommit från Mexiko.
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Opiatdöden i Stockholm motsvarar mer än ett störtat flygplan vart fjärde år.
night long. Två kraftiga inhaleringar. Ridå ner. Det var
heroin i bollen.
De två medelålders herrarna hade uppenbarligen
begett sig från sina hemstäder till Stockholm för att
leva ut sina hemliga lustar. Kanske båda, men i vart
fall den ene, föreföll leva ett ganska tydligt dubbelliv.
Hemma fanns fru och barn. Kanske rörde det sig om
en hemlig sexuell förbindelse. Eller kanske det bara
rörde sig om ett behov av att få åka iväg till storstadens
anonymitet och festa loss med en god vän. Svaret får vi
aldrig. Det försvann på hotellrummet när döden kom
och hälsade på.
Lennart Karlsson
Två män greps och myndigheterna tror att männen
ingått i en liga som varje månad tagit emot ungefär
lika stora heroinleveranser från Mexiko. Förutom
heroinet beslagtogs en pistol och två miljoner dollar.
Den ökade efterfrågan på heroin beror delvis på
att kontrollen av opiatläkemedel har skärpts under
senare år. 2010 ändrade också tillverkaren den populära opioiden OxyContin så att tabletterna blev
svårare att krossa och inhalera och injicera.
Många användare har blivit beroende av opiatläkemedel som skrivits ut av läkare. En ny SAMHSAstudie visar att fyra av fem nytillkomna heroinmissbrukare tidigare missbrukat smärtstillande läkemedel.
Gunnar Hermansson
Heroinrapporten kan laddas
ner på www.dea.gov
Ledde HD:s nya praxis till
mer missbruk av MDPV?
Under 2011 fastställde Högsta Domstolen ny praxis för
farlighetsbedömningen och straffmätningen för narkotikabrott avseende MDPV och en del andra preparat.
Då sades bl.a. att syntetiska katinoner, såsom mefedron
och MDPV, skulle anses vara lika farliga som amfetamin vikt för vikt. Det betydde att gränsen för grovt narkotikabrott i fråga om MDPV-innehav flyttades från 20
gram till 500 gram. Den senare mängden motsvarar i
storleksordningen 10 000 missbruksdoser MDPV.
I SNPF:s tidskrift (nr. 4-2013) varnade Per-Erik
Lundberg för att den nya praxisen redan då hade gjort
det svårare för polisen att bekämpa MDPV, att detta
medel hade börjat missbrukas av gamla amfetaminister
samt att man hade sett flera fall av svåra förgiftningar
med MDPV efter att ny praxis etablerats.
Giftinformationscentralens erfarenheter
TYPOFORM
I en aktuell artikel i Läkartidningen (maj 2015) beskriver överläkaren Erik Lindeman och apotekaren Karin
Feychting, båda vid Giftinformationscentralen (GIC),
hur HD:s nya praxis påverkat läget ute i missbruks-
kulturen. Under senare år har GIC etablerat sig som
en av de viktigaste källorna i vårt land till information
om nya droger och deras missbrukseffekter. GIC:s erfarenheter är viktiga underlag för bl.a. Folkhälsomyndigheten vid förslag om klassning av nya narkotika.
Författarna har tidigare skrivit om hur MDPV orsakade en ”dramatisk ökning av behovet av medicinsk
akutsjukvård bland etablerade amfetaminmissbrukare
i Västerås våren 2012”.
I den senaste artikeln noterar författarna att under
perioden januari 2010 – oktober 2014 var MDPV den
i särklass vanligaste förekommande specifikt namngivna substansen i det totala materialet av nya nätdroger
som angavs vid telefonfrågor. De utgjorde omkring 8
procent av de totalt 7 000 drogrelaterade samtalen.
MDPV-frågorna kom till 90 procent från sjukvården.
Beträffande MDPV:s effekter skriver författarna att
MDPV skiljer sig från kokainet genom mångdubbelt
större potens. De noterar att man kan ”förmoda att
MDPV:s renodlade och kraftfulla verkan på hjärnans
belöningssystem haft ett avgörande inflytande på
I en artikel i Läkartidningen (4 maj 2015) skriver två experter vid Giftinformationscentralen om hur förekomsten av MDPV-fall
bland telefonförfrågningar påverkats av HD:s praxisändring 2011. De noterar att ”nätdroger” ofta förekommer i marknadscykler som varar något år. Medlen dyker upp, missbrukas, klassas som narkotika och försvinner därefter ofta från marknaden.
Så är under senare år fallet med etylfenidat, metoxetamin och 3-MMC (se diagrammet). Däremot har MDPV (som narkotikaklassades 2010) ökat sedan HD:s nya praxis. Statistiken ger stöd åt slutsatsen att marknaden anpassat sig till den väsentligen
högre tröskeln för grovt narkotikabrott. Diagram: © Typoform.
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
drogmarknadens efterfrågesida”. Det kan tolkas som
att MDPV är särskilt attraktivt som rusmedel för
missbrukarna. Ökningen i förgiftningsfall speglar en
ökning av det aktiva missbruket, som i sin tur underlättats av att det blivit rättsligt sett mindre riskabelt
för distributörer att hantera MDPV efter den nya
praxisen. Det noteras även att MDPV har en högre
benägenhet än många andra katinoner och amfetamin
att ge upphov till psykosfall som kräver akutmedicinskt
omhändertagande.
och 3-MMC. Förloppen framgår tydligt av diagrammet. Med MDPV förhåller det sig annorlunda. MDPV
har ökat sedan efter narkotikaklassningen (2010) och
särskilt efter HD-domen (2011).
Författarna noterar att
”Denna generalisering av straffvärdet över en heterogen grupp substansgrupp skapar incitament att
identifiera och handla med droger som uppfyller
följande kriterier:
1) substansen är minst lika eftertraktad som indexsubstansen (= den mest kända typdrogen i gruppen,
JH anm.), samt
2) substansen är avsevärt mycket mera potent än
indexsubstansen, vilket medför en lägre påföljd för
en missbruksdos.”
Annorlunda marknadscykel
Genom att HD jämställt MDPV och katinon med amfetamin och övriga centralstimulantia har man anlagt en
och samma farlighetsbedömning för en heterogen grupp,
och man har dessutom gjort det baserat endast på den
fysiska massan (vikten), inte på antalet missbruksdoser.
För amfetamin kan en missbrusdos vanligen vara 50 –
100 milligram, för MDPV 5 – 30 milligram. Dessutom
är amfetamin ofta utblandat, medan MDPV i förekommande partier kan ha en renhet på upp till ca 90 procent.
Författarna påpekar att nya droger ofta följer en
marknadscykel på något år. De dyker upp som legala
substanser, säljs och missbrukas en tid, kontrolleras
som narkotika (vissa som hälsofarliga varor) och
försvinner sedan när hanteringen blivit straffbar och
därmed riskabel. Det gäller etylfenidat, metoxetamin
Författarna skriver också att ”mycket talar för att
MDPV uppfyller dessa kriterier” samt att det finns
en tidskorrelation mellan HD-domen och MDPV:s
uppgång.
Det synes som om langarna anpassat sig till att leverera mest och kraftigast rus bland missbrukare till lägst
straffhot för sig själva.
Som svar på den inledande frågan kan man tolka
resultaten som ett stöd för slutsatsen att HD:s nya
praxis har lett till ett ökat missbruk av MDPV.
Jonas Hartelius
Referens: Lindeman, Feychting (2015): MDPV: ny missbruksdrog som kommit för att stanna?, Läkartidningen,
4 maj.
”svårare stoppa MDpV efter HD:s domar”
Metylendioxipyrovaleron (MDPV) utvecklades som potentiellt läkemedel av den tyska firman Boehringer Ingelheim
på 1960-talet men kom aldrig i medicinskt bruk. Omkring
år 2004 uppmärksammades MDPV på missbruksmarknaden som en ny designer drog med legal status. En period
såldes medlet som ”badsalt”. Det förekommer som vita eller
svagt bruna kristaller, ofta med en jord- eller fiskliknande
doft. MDPV-ruset har liknats vid amfetamin- eller kokainrus. MDPV:s ruseffekter varierar från en allmän känsla
av stimulans och kraft, även sexuell stimulering vid lägre
doser. Vid höga doser förekommer kraftig upphetsning
med oro, pulsstegring, temperaturhöjning m.m. Det finns
omfattande rapportering om intensivmissbruk (”binging”)
med upprepat intag, vilket är en stark indikation på beroende. MDPV kan framkalla psykoser och livshotande förgiftningar. MDPV är narkotikaklassat i Sverige sedan 2010.
Foto: Polisen Söderort.
Ny praxis har satt gränsen för grovt narkotikabrott mycket högre.
Under senare år har Västerås kommit i fokus för ett missbruk av MDPV, som sprider sig
bland ungdomar och orsakar svåra förgiftningar.
Kriminalkommissarien Per-Erik Lundberg har bevakat narkotikautvecklingen i Västerås
och Västmanland i mer än 20 år. Han var en av de första att beskriva den nya epidemin
med missbruk av MDPV, som började för ett par år sedan.
Många förgiftningar
När intervjun görs i början av augusti har Västerås på
en vecka haft sex svåra förgiftningsfall med MDPV.
Två hade inträffat helgen innan. I maj var antalet 12, i
juni 6 och i juli 15. Lundberg säger att MPDV-förgiftningar nu tillhör vardagen för både polisen och sjukhuset på så vis att man räknar med att de skall förekomma. Även andra undersökningar, som frekvensen
av google-sökningar på MDPV och sjukhusstatistik,
pekar på ett omfattande missbruk och intresse för
MDPV i Västmanland.
I en undersökning av de vanligaste slagen av
narkotika räknat i antalet beslag för 2012 fann
Lundberg att MDPV kom först, sedan cannabisharts
(haschisch), cannabisväxtmaterial (marijuana) samt
amfetamin. Statistiken för 2013 ger hittills cannabisberedningarna först, sedan MDPV.
MDPV har börjat ersätta amfetamin som favoritdrog bland de äldre missbrukarna, medan cannabis
förblir en debutdrog bland ungdomar. Flera skäl finns
för övergången till MDPV, anser Lundberg:
– Amfetaminet är numera kraftigt utblandat.
Många amfetaminister har dessutom utvecklat tolerans. MDPV håller handelskvalitet med upp till 95
procent eller mer ren substans. Dessutom är effekterna starkare, särskilt med ett ökat sexuellt intresse.
Lundberg beskriver de intensiva upplevelserna
under MDPV-ruset:
– Det är först femton minuter i himlen, sedan
fyra timmar i helvetet. Till en början är allt positivt,
mycket positivt. Sedan kommer krascherna med refillbehov. Man måste alltså ta mer i snabb följd för att
undvika svår abstinens. Det gör att man tillför drogen
igen och igen. Det kan förekomma att man köper hem
MDPV för att det skall räcka under en hel helg, men
sedan kommer man in i ett intensivt missbruk med
hastigt upprepade intag – kanske varje timme – för
att upptäcka att allt är konsumerat. Sen vet man inte
vad som hänt.
– Vi hade en man som blev sittande i fyra dagar
i samma ställning under en MDPV-session. Han var
svår att få på fötter, berättar Lundberg.
Ett dödsfall i länet trodde man först var orsakat av
MDPV-missbruk men det visade sig bero på en annan
syntetisk katinon.
10 000 doser
Med HD:s nya praxis går gränsen för grovt narkotikabrott vid innehav av 500 gram MDPV. Lundberg har
räknat ut att det kan bli minst 10 000 doser i missbrukarledet.
För Lundberg och hans kolleger betyder den nya
HD-praxisen att de måste arbeta mer med att visa
hänsynslösheten i varje enskilt fall. Detta har inte
hunnit sätta sig inom organisationen. Men, framhåller
Lundberg, det kan vara möjligt att peka på att langare
säljer till missbrukare som är svårt beroende, att missbrukarna riskerar att snabbt hamna i refill-beteende
med kontrollförluster m.m.
Hösten 2013 påpekade Per-Erik Lundberg i SNPF:s tidskrift
för att Högsta Domstolens nya praxis för grovt narkotikabrott
avseende MDPV gjort det svårare att bekämpa detta medel
samtidigt som antalet allvarliga förgiftningar ökat bland
MDPV-missbrukare. I en aktuell artikel i Läkartidningen i
maj 2015 skriver två experter från Giftinformationscentralen
om hur antalet rapporterade förgiftningar med MDPV ökat
sedan HD ändrade praxis.
46
Västerås har under senare tid fått betydande problem med
missbruk av MDPV. Resultaten märks bl.a. hos polisen och
sjukvården med stökiga och förgiftade personer.
Foto: SNPF.
svenska narkotikapolisföreningen 4-2013
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
15
”Flakka” – ny farlig syntetisk katinon
”Flakka” är en syntetisk katinon som har strukturella likheter med MDPV. Medlet är känt även under
namn som alfa-PVP, α-PVP, α-pyrrolidinopentiofenon,
1-fenyl-2-(pyrrolidin-1-yl)-pentan-1-on, prolintanon,
O-2387 och slangbeteckningar som ”gravel” eller
”molly”. Det har även kallats ”femdollarsgalenskapen” genom att vara billigt (fem dollar per dos i gatuledet) samtidigt som det kan framkalla svåra psykiska
störningar.
Flakka framställs som grova, illaluktande kristaller
med vit eller ljusrosa färg. Forensiska analyser har visat
på stora variationer i utblandningen med andra medel.
Produktionen bedöms ske främst i Kina.
Intag av flakka kan ske genom att medlet läggs
under tungan (sublingualt, ger upptag via munslemhinnan), gnuggas in i tandköttet, sväljs, snortas (dras
in i näsan), injiceras, inhaleras (med e-cigarett i s.k.
vaporiser) eller röks (bl.a. i specialpipa på liknande sätt
som för metamfetamin).
Ruseffekter
Flakka konsumeras i doser från ca 10 mg upp till 100
mg. Effekterna kan variera från milda (har liknats vid
metylfenidat) till extrem upphetsning, allt beroende på
dosen.
Det kan ta upp till mellan 45 och 60 minuter från
tillförseln innan de tydliga ruseffekterna sätter in.
Sedan kan rusets platåfas vara ytterligare 2 – 2,5
timmar. Missbrukare kan upprepa intaget efter ca två
timmar när de mest kännbara effekterna klingat av.
Upprepat intag, på engelska kallat ”binging” (närmast
att översätta med ”intensivmissbruk”), kan pågå upp
till 20 timmar.
Ruseffekterna har beskrivits som en blandning mellan kokain och metamfetamin med ett stänk av LSD.
Medlet har visat sig kunna vålla allvarliga psykiska
störningar med bl.a. tankeflykt, hallucinationer, stridslystenhet, ökade kroppskrafter samt självmordstankar.
Bisarra beteenden, som att män sprungit omkring
nakna på gator i tron att vara förföljda, har fått
uppmärksamhet i amerikanska medier.
Risker
Flakka-påverkade personer kan drabbas av exciterat
delirium, som är ett tillstånd där personen är högt uppjagad, ångestfylld och våldsam men även hallucinerar
och kan drabbas av värmeslag. Påverkade personer kan
skada sig själva svårt och vara problematiska att omhänderta polisiärt.
Snabb viktminskning kan uppträda vid intensivt
missbruk. Dödsfall har rapporterats där flakka-intag
varit den främsta eller en av dödsorsakerna.
Beroendeframkallande
Trots att flakkamissbruk varit känt endast under några
år har forskare kunnat klargöra dess beroendeframkallande egenskaper med hjälp av djurförsök. Forskare vid
Scripps laboratorium i Californien har visat att alfaPVP ger samma beteenden hos råttor som MDPV, bl.a.
när det gäller antalet gånger som en råtta måste trycka
på en spak för att få en dos injicerad. De drar slutsatsen att alfa-PVP har samma missbrukspotential som
MDPV. Tidigare har forskarna visat att MDPV driver
djuren att trycka fler gånger än metamfetamin för att
få en dos.
Gammal drog men nyintroducerad
Flakka syntetiserades redan på 1960-talet, men det
kom ut på den internationella drogmarknaden först för
ett par år sedan. Medlet var nästan helt okänt fram till
2010. Antalet kända flakka-fall i USA steg med 780
procent mellan 2012 (det året 85 fall) och 2014 (670
fall). Under våren 2015 har missbruket och problemen
med flakka ökat särskilt i södra Florida.
Narkotikaklassat
Flakka (alfa-PVP) är klassat som narkotika i Sverige
sedan februari 2013 (SFS 2012:974).
Jonas Hartelius
”Flakka” är en syntetisk katinon som påträffats i bl.a. Södra
Florida. Bilden visar flakka i form av kristaller stora som
grus. Utseende har givit upphov till slangbeteckningen ”gravel” (engelska för grus). (DEA)
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
SNPF träffade rikspolischefen
Den 12 maj 2015 fick SNPF:s styrelse möjligheten att
träffa rikspolischef Dan Eliasson i syfte att presentera
föreningens utbildningsverksamhet. Under mötet diskuterade vi narkotikasituationen
i Sverige i stort och kunde dela med av oss erfarenheterna från vår konferens i Linköping avseende bland
annat den dramatiska ökningen av dödsfall bland nya
unga missbrukare. Likaså belyste vi de bakomliggande
orsakerna till de kriminella gängens extremt våldsamma uppgörelse med många gånger dödlig utgång i våra
större städer. Dessutom lyckades vi förvåna rikspolischefen med
föreningens breda verksamhet inom det drogförebyggande arbetet som vi når ut med till tusentals ungdomar i skolåldern. Vi bjöd naturligtvis in Dan Eliasson till jubileumskonferensen i Göteborg nästa år och SNPF blev den
första organisationen som fick möjligheten att pryda
rikspolischefens tjänsterum med en plakett. Styrelsen ser fram emot ett gott fortsatt samarbete
med chefen för den nya Polismyndigheten och det
nybildade utvecklingscentrat i Linköping.
Lena Larsson och Mika Jörnelius överlämnade SNPF:s plakett i samband med ett givande möte med rikspolischef Dan
Eliasson.
Mika Jörnelius
Jubileumskonferens i Göteborg nästa år
Den 22-24 april 2016 arrangeras den 30:e utbildningskonferensen sedan SNPF bildades 1987. Jubileet
kommer att gå av stapeln på Svenska Mässan/Hotel
Gothia Towers i Göteborg och det blir sjunde gången
som
konferensen
hålls på denna anläggning där också
alla deltagare kan bo
på samma hotell.
Konferenserna på
Svenska
Mässan/
Gothia Towers har
alltid varit välbesökta. Rekordåren 2006
och 2009 hade vi
cirka 800 deltagare.
2012 tvingades vi av
ekonomiska skäl att
begränsa deltagarantalet till 700, men
många fler hade
velat komma.
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Till nästa års jubileumskonferens har vi inga funderingar på begränsning av antalet deltagare eftersom
föreningen ekonomi är fortsatt stabil. Dessutom har
Gothia Towers byggt ut sin kapacitet med ytterligare
ett torn.
SNPF:s styrelse
börjar planera föreläsningar till konferensen efter sommaren och vi tar
gärna emot förslag
och önskemål. Väl
mött i Göteborg.
En helg på Hotel
Gothia Towers bredvid Svenska Mässan
rekommenderas i slutet
av april 2016.
Tingsrätten förstod allvaret
I förra numret av tidningen skrev jag om Samir som under lång tid sålt stora mängder morfinpreparat i Sundsvallstraken, och om förhoppningar och farhågor inför den
stundande rättegången. I början av maj kom domen, en dom som antyder att ett
viktigt steg kan ha tagits när det gäller en ny syn på farlighetsbedömningen av dessa
preparat.
En kort resumé
Samir har alltså sålt Depolan och Dolcontin i Sundsvall
och Härnösand. Han har även bytt till sig Subutex från
personer som haft det utskrivet och sedan sålt det vidare. Många av Samirs kunder har varit unga tjejer, och
ett flertal av dem har förmåtts att betala för sina droger med sexuella tjänster. Utredningen visade att Samir
köpte preparaten från personer som hade dem utskrivna för olika krämpor, men också att han sålde sin egen
medicin samt förmådde en kamrat att ”spela teater” på
vårdcentralen för att få morfinpreparat utskrivna.
Domen kan leda till ny praxis
Som narkotikaspanare eller utredare är vanligtvis längden på fängelsestraffet ett tämligen konkret kvitto på
hur väl man lyckats i sitt värv, men i den aktuella domen från Sundsvalls tingsrätt är det inte straffet på fyra
år och sex månader fängelse för grovt narkotikabrott
och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning
som är det mest tillfredsställande.
I tingsrättens allmänna bedömning inleder man sitt
resonemang så här;
Målet gäller till stor del hantering av morfinpreparat,
främst Depolan och Dolcontin. Det finns beträffande
dessa preparat inte något avgörande från Högsta domstolen rörande beräkning av missbruksdoser, straffvärde eller brottsrubricering. Av utredningen står dock
klart att dessa preparat är synnerligen beroendeframkallande och tillhör en grupp av särskilt farlig art av
narkotika. Av de näst intill samstämmiga uppgifter som
lämnats av köparna i målet drar tingsrätten slutsatsen
att de aktuella morfinpreparaten i farlighetshänseende i
vart fall bör bedömas som farligare än Subutex.
Förutsatt att hovrätten, där målet helt säkert kommer att prövas, inte drastiskt omformulerar tingsrättens välskrivna dom så kan det här vara ett första
viktigt steg mot en ny praxis gällande morfinpreparat.
Gamla fall och ologiska skillnader
Praxis gällande morfinpreparat av det här slaget har sitt
ursprung i ett ärende från 1991. En man förde in 47,1
gram råopium i landet och ärendet kom att prövas i
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Högsta domstolen (NJA 1994 s.374). I avgörandet fastslås att styrkan hos råopium, som man likställer med
morfin, motsvarar en tredjedel av styrkan från samma
mängd gatuheroin. Utifrån detta sattes sedan den tabell som allt sedan dess varit rådande när det gäller
straffmätning. I efterdyningarna av Högsta domstolens
vägledande avgöranden för narkotikaärenden 2011
fördubblades mängderna rakt av utan närmare diskussion, något som gör att det idag krävs 150 gram råopium eller rent morfin för att nå gränsen för grovt brott.
En tablett på 200 milligram innehåller 74-75 procent morfin, det vill säga ca 150 milligram rent morfin.
Det har alltså på senare år krävts 1000 tabletter á
200 milligram för att nå upp till grovt brott, att jämföra med de 600 tabletter som man i praxis angett för
samma gräns när det gäller Subutex/buprenorfin, trots
att missbruket är så gott som identiskt.
Om jag skall ge mig på ett försök att konkretisera
de problem som finns med att ha ett så pass gammalt
rättsfall som ligger till grund för praxis, så vill jag
först peka på skillnaderna i preparaten. I NJA 1994
s. 374 pratar man om ett missbruk som man ser som
begränsat till invandrare som tagit med sig vanan att
röka opium från sina hemländer. Det anges också
att råopium inte kan injiceras utan måste rökas eller
sväljas. Redan här ser vi att diskrepansen är påtaglig
eftersom missbruk av morfinbaserade läkemedel dels
måste anses som allmänt utspritt och att det i vart fall
i norra Sverige näst intill uteslutande rör sig om intravenöst missbruk.
Vidare har Högsta domstolen inför avgörandet 1994
inhämtat ett skriftligt utlåtande från Karolinska institutet där det pekas på en risk att man vid missbruk av
råopium efter en tid kan tänkas gå vidare till starkare
preparat. Återigen ser vi här hur praxis inte är uppdaterad eftersom de morfinpreparat som bedöms såsom
råopium idag missbrukas som fullgott substitut för
heroin och inte som ett led in i sådant missbruk.
Varför är det viktigt?
Såväl lekmän som forskare runtom i världen har på senare tid pekat på ett ökat missbruk av narkotikaklassade läkemedel, bland annat till följd av ett ökat användande av internet. I samma stund som ett missbruk
ökar, kommer det också att kliva fram personer som
Att injicera morfinläkemedel har blivit vanligare bland unga missbrukare, åtminstone i norra Sverige.
är villiga att agera på den marknaden i syfte att tjäna
pengar. Ska polis och tull kunna ingripa mot sådana
personer effektivt så är det viktigt att det finns en praxis
som är relevant och uppdaterad. Det är mycket viktigt
att högre rättsliga instanser uttalat sig och att man insett farligheten av preparaten. Sådana uttalanden måste
göras i ljuset av hur världen ser ut idag, inte hur den såg
ut för 20 år sedan.
Jag tror att det är avgörande att såväl tingsrätter
som hovrätter runt om i Sverige får ett bra underlag
när de ska fatta sina beslut. För att de ska förstå,
måste polis och åklagare föra fram de verkliga experterna, missbrukarna, inför rätten och där låta dem
berätta sin historia. Missbrukarnas berättelser under
huvudförhandlingen har helt klart påverkat Sundsvalls
tingsrätt när de gjort sin bedömning och kommit till
sina slutsatser när det gäller farligheten av Dolcontin
och Depolan. Detta måste ses som en framgångsfaktor
i ärenden med preparat som inte tillhör de vanligaste.
Överförskrivning av Dolcontin och andra narkotikaklassade
läkemedel kan inte accepteras.
Förändra synen på läkemedelsmissbruk
I efterdyningarna av utredningen mot Samir och två
av dem som försett honom med de åtråvärda preparaten, har det blossat upp en debatt i media om överförskrivning och slapphet inom sjukvården. Även här
finns det vinster i att få till stånd en modern praxis.
Läkare och apotekare måste bli bättre införstådda
med vad det är de förskriver och lämnar ut. Likaväl
som postanställda bör reagera på vad de lämnar ut till
ungdomar så måste en apotekare reagera när hen lämnar ut stora mängder starkt smärtstillande tabletter.
Om rättsväsendet visar vägen så borde de instanser
som är satta att kontrollera sjukvården också se allvaret och förbättra sina rutiner.
Jag hoppas alltså på att Hovrätten för nedre
Norrland inom kort tar ett steg i rätt riktning och
att vi kanske i nästa upplaga av påföljdspraxis har
nya tabeller att luta oss mot. För när allt kommer
omkring så vill de som skall fatta beslut om vart polisens knappa resurser ska sättas in se att det finns en
rimlig möjlighet till att nå framgång, det vill säga att
det straff som kan komma att delas ut är mödan värd.
På det mänskliga planet tror jag också att det är
viktigt att de signaler som skickas ut tydligt visar att
missbruk av tabletter i alla former inte på något sätt
är lindrigare eller mindre farligt än annat narkotikamissbruk. Ingen skall förledas att tro att det på något
sätt är mer ”okej” att missbruka morfin eller andra
opioider bara för att de kommer i form av en liten vit
tablett och inte i form av en ”kabbe” heroin.
Emil Lundberg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
27
”Som man frågar
(forskar) får man svar”
Socialstyrelsen publicerade i slutet av mars en rapport med vilseledande information
om läckage av narkotikaklassade läkemedel från behandlingen av opiatmissbrukare.
Slutsatsen är förenklat att merparten av det buprenrofin och metadon som polisen
tar i beslag härrör från insmugglade partier och inte från den legalförskrivande missbruksvården.
Vi vill inledningsvis betona att ”millimeter-resonemang” i denna fråga utan tvekan kan bli kontraproduktivt. Den som drabbas av missbruk och beroende
struntar nog blankt i om narkotikan kommer från illegal eller legal marknad.
I november 2013 var drygt 3700 personer inskrivna
i läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av
opiatmissbrukare (LARO) och drygt 500 stod i kö för
att komma in.
Behandlingsformen är både lovordad och kontroversiell och har självfallet mött en hel del kritik från
flera olika håll. Poliser, beroendemottagningar med
flera ser ett omfattande läckage av preparat från
LARO-patienter till den illegala drogmarknaden. Det
är i synnerhet buprenorfintabletter som har blivit en
handelsvara och leder in personer utanför programmen
i ett missbruk och beroende.
Mörkläggning av problem
I rapporten Buprenorfin och Metadon på den illegala
drogmarknaden blev slutsatsen att läckaget av preparaten från behandlingsverksamheten visserligen förekommer men i begränsad omfattning. Istället domineras
utbudet på den illegala marknaden av Subutextabletter
med franskt ursprung, enligt Socialstyrelsens utredare
Daniel Svensson.
Rapporten fick stor uppmärksamhet i medierna och
Malin Lernfelt, liberal ledarskribent på GöteborgsPosten skrev:
”Länge har det florerat rykten om att en stor andel
av de narkotiska preparat som skrivs ut på sjukhusens
beroendekliniker läcker till gatan. I GP sade Gunnar
Hermansson från Svenska Narkotikapolisföreningen
för några år sedan att ’avdelningarna läcker utav helsike’.
Nu visar det sig dock att påståendena om läckaget
är överdrivna. Enligt en rapport från Socialstyrelsen,
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
som tillsammans med Nationellt forensiskt centrum,
(NFC), analyserat förpackningar från polisbeslag, är
inte mer än 10 procent av de substitutionsläkemedel
som beslagtas sålda i Sverige.”
Vad är det som gör att Malin Lernfelt med flera kan
påstå att polisen sprider rykten, medan Socialstyrelsens
uppgifter inte behöver ifrågasättas? Det är många narkotikapoliser på gatunivå som kliar sig i huvudet när
de läser Socialstyrelsens rapport. Efter att ha lyssnat
runt bland kollegor så känner de flesta inte alls igen
den bild som rapporten visar.
Beslag av lösa tabletter ingick inte i
undersökningen
Vi har gjort en granskning av Socialstyrelsens skrivbordsprodukt som de facto baseras på ett felaktigt
underlag. Den statistik som presenteras i rapporten är
resultatet av att man har spårat vissa tabletternas ursprung via batchnummer. Denna metod förutsätter alltså att de beslagtagna tabletterna finns i förpackningar,
antingen kartong eller karta där batchnumret framgår.
Här finns rapportens stora svaghet. Med hjälp
av SKL/NFC har man funnit 134 sådana spårbara
beslagsärenden under perioden 1 september 2013 – 31
augusti 2014. Det underlag av spårbara tabletter som
Socialstyrelsen baserar sina slutsatser på motsvarar
endast en mindre del, 12 procent, av alla buprenorfinbeslag som polisen skickat till SKL för analys det året.
Resterande 88 procent – drygt 1000 beslagstillfällen
- som utgjordes av lösa och ospårbara tabletter ingick
inte i Socialstyrelsens undersökning.
Narkotikapoliser med erfarenhet från gatulangning
vet att merparten av de tabletter som tas i beslag är lösa
tabletter eller delar av tabletter som i huvudsak har sitt
ursprung från den legalförskrivande missbruksvården
och säljs till ett högt pris på den illegala marknaden
utan förpackning eller karta. De som säljer av sin till-
delning vill ju självfallet inte att tabletterna ska kunna
spåras tillbaka till dem själva. Det ligger i sakens natur
eftersom man då riskerar att hamna utanför programmet.
Brister i statistiken
Felmarginalen i Socialstyrelsens undersökningsmetod
är i själva verket ännu större eftersom en stor del av
polisens beslag av buprenorfintabletter inte skickas till
SKL för analys och därför inte ingår i deras ärendestatistik. I varje länspolismyndighet finns minst en person
som är utbildad av SKL/NFC för att identifiera svenska
läkemedel under vissa förutsättningar. Till exempel i
Västmanland har polisen själv identifierat mer än femtio olika beslag av buprenorfintabletter under den ettårsperiod som undersökningen omfattade. Alla Subutextabletter och andra uppenbart utländska varianter
ska däremot skickas för analys och det blev ett 40-tal
sådana ärenden under den aktuella perioden. Majoriteten av buprenorfinbeslagen i Västmanland behövde
alltså inte analyseras av SKL/NFC och kom därför inte
in i den statistik som Socialstyrelsen hänvisar till.
1200
1000
800
600
400
200
0
2004
2007
2009
2011
2013
Antal polisbeslag av buprenorfin som analyserats av SKL
under en tioårsperiod. Utöver detta har polismyndigheterna
själva kunnat identifiera ett betydande antal buprenorfintabletter som inte syns i denna statistik.
Beslag av lösa tabletter
Tommy (fingerat namn) är opiatmissbrukare och ingår i läkemedelassisterad behandling. Han går till en
beroendemottagning i en av Stockholms förorter. Där
får han varje dag buprenorfintabletter som han under
översyn av vårdpersonal tar på plats. Tommy har dock
lärt sig att han kan manipulera sväljningen så att han
efter besöket snabbt kan spotta ut tabletten. Tommy
har genom att ”buffra” upp ett lager med tabletter så
småningom skaffat sig ett eget litet förråd. Med detta
förråd ger han sig ned på staden och kan sälja tabletterna. Pengarna använder han delvis för att köpa annan
narkotika. Denna dag i början av maj i år råkade dock
Tommy bli föremål för poliskontroll. När han visiterades anträffas ungefär hundra buprenorfintabletter i
påsar som han gömt i kalsonger och strumpor.
De beslagtagna Buprenorfin Actavis-tabletterna där man kan
se att vätska har ”frätt” på tabletterna, sannolikt beroende
på att tabletten har förvarats i munnen en stund innan den
har spottats ut igen.
Smuggling av Subutex från Frankrike
Subutex avregistrerades som läkemedel i Sverige i
början av 2012. Den dittills goda tillgången på 8 mg
Subutextabletter från beroendevården hade etablerat
ett sug efter Subutex från den illegala drogmarknaden,
och därför har vi under några år sett en ökad insmuggling av tabletterna från Frankrike där förskrivningen är
mycket generös.
Polisen i Västerås grep i januari 2015 två män som
smugglat 3354 Subutextabletter i bil från Frankrike.
Under polisutredningen uppdagades att de gjort flera
tidigare smugglingsresor. Kurirerna hade instruerats
att träffa en person i Frankrike, överlämna pengar och
ta emot partiet med Subutextabletter. De dömdes den
8 maj tillsammans med sina två uppdragsgivare till
fängelse mellan tre och fem år.
En broder till två av de inblandade i Frankrikesmugglingen greps den 11 maj av polisen i Västerås
då han steg av tåget från Stockholm. Han hade med
sig 200 franska Subutextabletter som han köpt på
Plattan i Stockholm. Mannen berättade att detta var
tredje gången han rest till Stockholm för att köpa 200
Subutex av en person som smugglar från Frankrike.
Det råder alltså inget tvivel om att franska Subutex
förekommer på den illegala drogmarknaden i Sverige.
Men vi är inte överens med Socialstyrelsens utredare Daniel Svensson när han tvärsäkert påstår att
Frankrike är den primära källan till det illegala utbudet av buprenorfin i Sverige och att endast vart tionde
beslag av buprenorfin har sitt ursprung i den svenska
hälso- och sjukvården. Genom att enbart undersöka
ursprunget av spårbara tabletter – vilket visade sig vara
övervägande Subutextabletter som inte längre används
inom den svenska vården – blir resultatet därefter.
Det finns således allvarliga brister i det underlag som
Socialstyrelsens utredare grundar sina slutsatser på.
Gunnar Hermansson och
Lennart Karlsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
31
SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping
24-26 april 2015
Fredag
Utanför det ordinarie programmet på fredagsförmiddagen anordnade SNPF som vanligt en antidrogföreläsning för elever från skolor i Linköping. Det var också
som vanligt Per Lifvergren och Jonas Andersson som
berättade om sina respektive livsresor för ca 900 andäktigt lyssnande ungdomar.
Strax före kl 14.00 invigdes den 29:e utbildningskonferensen och den rivstartade med en entimmes energihöjare av Mia Törnblom. Temat var konflikthantering
och som alla vet när det gäller Mia Törnblom blev det
högt tempo rakt igenom.
Energiknippet Mia Törnblom.
När SNPF-ordföranden Mika Jörnelius sedan inledde själva konferensen på fredagseftermiddagen var
därför de 480 deltagarna fyllda med motivation och
god självkänsla.
Mika konstaterade att narkotikabekämpningen är
viktig i samhället och mer akut än någonsin. Vi har helt
nya missbruksgenerationer och de narkotikarelaterade
dödsfallen ökar. Därför var Mika Jörnelius mycket nöjd
med att Liselotte Jergard, chef för Polismyndighetens
nya utvecklingscentrum Öst, sökt samarbete med
SNPF under våren för att gemensamt ta fram strategier
för polisens narkotikabekämpande arbete. Liselotte
Jergard deltog också i konferensen i Linköping. Även
rikspolischefen Dan Eliasson har inbjudit SNPF under
våren till ett möte för framtida samarbete.
Mika Jörnelius nämnde också i sitt inledande
anförande att SNPF:s styrelse på olika sätt kommer
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
att agera för att höja medlemstalet. Ett nytt sätt är att
rekrytera kontaktpersoner bland engagerade medlemmar runt om i landet som lokalt kan sprida information om SNPF och förklara fördelarna med att vara
medlem. Kontaktpersonerna kan också vara behjälpliga vid arrangerande av lokala halv- och heldagsutbildningar. De kommer också att premieras på något sätt
för sina insatser. Redan under konferensen anmälde sig
några som ville bli SNPF:s ambassadörer och det ser
lovande ut för framtiden.
Polismyndigheten representerades av regionpolismästare Ulrika Herbst under konferensinvigningen. Hon
hälsade deltagarna välkomna till Polisområde Öst och
konstaterade att den höga kvalitén inom SNPF består
och att föreningen är ett föredöme som delar med sig av
kunskaper och erfarenheter.
– Polisen vill vara en lärande organisation, fortsatte
Ulrika Herbst. Det är lätt att säga men svårt att göra
och därför är SNPF-medlemmarnas kunskaper viktiga
att ta tillvara.
– Vi lever i en föränderlig värld, men SNPF står
orubbligt kvar vid sitt koncept, avslutade regionpolismästaren.
Chefen för Tullverket brottsbekämpning, Per Hellman,
berömde också han SNPF för att föreningen fyller en
mycket viktig funktion som nätverkare och inte minst
som en arena för kompetensutveckling.
Per Hellman delade också ut Tullverkets stipendium
på 10 000 kronor till årets narkotikabekämpare Emma
Dusic. Hon är hundförare vid en gränsskyddsenhet
i Malmö och har tillsammans med sin hund avslöjat
flera stora narkotikagömmor.
Per Hellman överlämnar Tullverkets stipendium till årets
narkotikabekämpare Emma Dusic.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium på
25 000 kronor har delats ut sedan 1984. Institutets
verksamhetschef Peder Langenskiöld förkunnade att
stipendiet från i år heter Svenska Carnegie Institutets
polisstipendium till Carl G. Perssons minne, och i år
tilldelades stipendiet polisinspektören Joakim Beland
vid polisen i Stockholm. Beland var tidigare chef för
den nu nedlagda Plattangruppen och har ”trots stora
resursminskningar med brinnande engagemang beivrat
narkotikahanteringen i Stockholm City”.
Peder Langenskiöld (t v) överlämnade SCI-stipendiet till
Stockholmspolisen Joakim Beland.
PTN-stipendiaten Ulrika Eriksson hade nominerats för
sin träffsäkerhet i arbetet med att selektera godssändningar i flygfrakten. Ulrika arbetar på Tullkriminalen i
Göteborg och hon har tillsammans med sina kollegor
hittat en arbetsmetod som resulterat i flera uppmärksammade utredningar över hela Sverige. Här ges ett par
exempel:
En DHL-sändning från Kina i april 2014 innehöll
20 000 etiketter med preparat- och substansnamn på
olika dopningsmedel, anabola steroider, och med företagsnamnet Bamseshoppen. Därefter selekterade Ulrika
ut ytterligare ett tiotal försändelser från Kina med
material för tillverkning och hantering av dopningsmedel. Hon initierade en förundersökning mot grovt
dopningsbrott som resulterade i beslag av mycket stora
mängder anabola steroider och personer i en större
organisation har identifierats och i några fall häktats.
(Vi kommer att redovisa ärendet i tidningen vid ett
senare tillfälle).
Under hösten 2014 selekterade Ulrika ut en sänd-
ning från England som innehöll 150 kilo bindemedel
för tabletter. Hon begärde spaning på leveransen som
skulle till en adress i Borås men hamnade i Båstad
i Skåne. Ulrika hittade ytterligare en sändning till
samma adress i Båstad, där det också tidigare fanns
information om att narkotika tillverkades. Vid tillslaget som gjordes hittade man 650 gram syntetiska droger
och tillverkning av spice pågick.
Stipendiaten Ulrika Eriksson erbjuds tillfälle att
under några dagar besöka en PTN-sambandsman inom
Europa.
Ulrika Eriksson får PTN-stipendiet av Mika Jörnelius för
sin utpräglade förmåga att hitta rätt i flöde av misstänkta
försändelser från utlandet.
Polisens hundförare Petter Fransson, även han från
Göteborg, fick NNPF-stipendiet och får därmed besöka Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Stavanger i oktober 2015.
Petter och hans arbetskamrat Herman, en blandras
med inslag av bland annat malinois har på kort tid
funnit ett femtiotal gömmor för vapen och narkotika i
terrängen i Göteborgsområdet. Sammanlagt har de hittat 48,9 kilo amfetamin, varav 26 kilo hittades vid det
första egentliga söket efter en skottlossning i nordöstra
Göteborg. Vidare har Petter och Herman letat fram
4,5 kilo marijuana, 4,9 kilo hasch, 400 gram kokain,
267 gram heroin, 3 pistoler och ett automatvapen.
Ekipagets framgångar föranledde chefen för Operativa
sektionen i Region Väst att nominera Petter till ett
SNPF-stipendium.
Petter Fransson var tidigare brandman och skaffade
en schäfer för att eventuellt utbilda till röksökshund
inom brandförsvaret. Han kom då i kontakt med
s38
➲
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
35
polisen, och Petter insåg att hundförare inom polisen
verkade mer lockande. Han utbildade sig till polis
och efter fem års tjänst kunde han bli hundförare i
Göteborg.
Petter köpte Herman som valp av polisen i
Nordrhein-Westfahlen, Tyskland som har ett avelsprogram för att ta fram tjänstehundar till polisen.
Herman, som är tre och ett halvt år, ägs av Petter och
är nu är tränad för patrulltjänst och för att söka efter
vapen och narkotika.
Petter föreläste om sitt och Hermans arbete under
utbildningskonferensen i Linköping.
Christoffer Landin talade i en välfylld sal om hur heroin åter
fått grepp om missbruksmarknaden i Stockholm.
Årsmötet
Mot slutet av eftermiddagen hölls SNPF:s årsmöte
som inleddes med en tyst minut till minne av hedersmedlemmen Carl G. Persson.
Jonas Hartelius ledde med säker hand mötet
igenom de olika punkterna på dagordningen.
Medlemsavgiften blir oförändrat 200 kronor per år
och i kassörens redogörelse framgick det att föreningens ekonomi är fortsatt stabil.
Petter Fransson och hans ständige följeslagare Herman.
PNOA-stipendiet gavs till Håkan Mellhagen som
tjänstgör på det som tidigare hette Krogsektionen i
Stockholm. Stipendiet innebär en resa till Pennsylvania
för att delta i en narkotikapoliskonferens våren 2016.
Även Håkan Mellhagen höll en föreläsning i
Linköping om Offensivt arbete mot kriminella i trafikmiljö. Föreläsningen förklarade metoder som använts
i insatsen ”Infart Stockholm” med fokus på att hitta
narkotika och vapen.
Årets Iakttagelse är ett stipendium på 5000 kronor som
i år tilldelades Caroline Nordstrand och Kristian Nilsson, en radiobilspatrull från Laholm. De båda skrev
en artikel med rubriken ”Plötsligt händer det” i förra
numret av SNPF-tidningen om händelsen som ledde till
stipendiet.
Lördag
Mellan kl 09.00 och 16.00 hade deltagarna tretton olika kunskapshöjande föreläsningar att välja mellan i tre
parallella block. Förutom de tidigare nämnda presentationerna kunde man lyssna på olika föreläsare som
pratade om förortskriminalitet, om anonym internethandel på darknet och en hel del annat.
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Christoffer Bohman lämnade sin plats som suppleant i styrelsen och ersätts av Lennart Karlsson som
sedan 2006 ingår i SNPF-tidningens redaktion.
Revisorn Bengt Petersson avgick i år och efterträds
av Elinor Linder som också är auktoriserad revisor.
Valberedningen fortsätter som förut med Thomas
Öjhammar som sammankallande, assisterad av Pether
Lundin och Sara Frenck.
Årsmötet behandlade ett förslag till stadgeändring
som väckts av styrelsen. Tidigare har i huvudsak
endast anställd eller tidigare anställd kunnat vinna
medlemskap i SNPF. Styrelsen ser en vinst i att även
polisstudenter kan bli tillfälliga medlemmar under
studietiden. Därför föreslogs följande tillägg till § 2
mom 1 i stadgarna:
”Studerande på polisens grundutbildning kan
erhålla tidsbegränsat medlemskap fram till dess att
anställning erhållits.” Årsmötet beslutade införa
tillägget i stadgarna.
SNPF:s styrelse under kommande verksamhetsår
Ordförande Mika Jörnelius
Vice ordförande Anders Stolpe
Sekreterare Gill Eriksson
Kassör Peter Thylén
Övriga ledamöter
Christina Lindgren
Åsa Dahlberg
Björn Ekström
Lena Larsson
Zijad Taslaman
Björn Landsten
Ove Dahlberg
Suppleanter
Joakim Zander
Kim Nilvall
Michael Leijon
Lennart Karlsson
Adjungerad
Chefredaktör Gunnar Hermansson
Banketten
Lördagskvällen avslutades med en trerätters middag med ett
par avbrott för framträdande av ståupp-komikern Marika
Karlsson.
CNOA-stipendiet delades också ut under kvällen till
Göteborgspolisen Ulf Holst som i november får resa
till Kalifornien och delta i California Narcotic Officers
Association`s konferens. Ulf Holst har meriterat sig för stipendiet under många års framgångsrikt polisarbete.
Söndag förmiddag
Fram till kl 13.00 erbjöds ytterligare sex föreläsningar
om varierande ämnen i två salar.
Dessutom höll tre personer från Nationellt Forensiskt
Centrum (NFC) föreläsning om sina respektive specialområden; droganalys, DNA-undersökning och fingeravtryck. NFC hade också under hela konferensen en
bemannad monter dit deltagare kunde vända sig och
få praktisk information att tänka på i samband med
begäran om undersökning av olika slag.
Gunnar Hermanson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
39
Många nya narkotika
– än fler nya hälsofarliga varor
Vid SNPF:s utbildningskonferens den 24 – 26 april gav Jonas Hartelius
sin traditionella översikt över aktuella klassningar av narkotika m.m.
Systemet med bevakning och klassning substans för
substans fortsätter att utgöra grunden för den svenska
administrativa kontrollen av narkotika resp. hälsofarliga varor. Hastigheten har dock ökat så att antalet
narkotika med de senaste eller nu förestående klassningarna når upp till omkring 350 substanser eller beredningar. Antalet hälsofarliga varor kommer samtidigt
att vara uppe i omkring 110.
Aktuella förslag
Just nu är en serie substanser under beslut av Regeringen för att klassas som narkotika efter förslag den
24 mars av Folkhälsomyndigheten. De kan föras till
följande huvudgrupper.
NBOMe-substanser är substituerade fenetylaminer
med hallucinogena (psykedeliska) egenskaper. De har
sin verkan genom att påverka serotoninreceptorn.
Medlen inom denna grupp är ofta starka i små doser,
vilket ger en risk för överdosering. Förgiftningar och
dödsfall har rapporterats. Så har den sedan tidigare narkotikaklassade 25I-NBOMe varit en faktor i
ett flertal dödsfall. Sedan tidigare är åtta NBOMesubstanser narkotikaklassade i Sverige. FHM föreslår
nu klassning som narkotika ytterligare två substanser,
25I-NB34MD och C30-NBOMe. Båda har beslagtagits
i Sverige under det senaste året.
Bensodiazepiner är välkända läkemedel som förskrivs
mot oro och sömnsvårigheter. Vid kraftig dosering kan
de framkalla eufori men även medvetslöshet. Under
det senaste året har två bensodiazepiner, som inte
varit inregistrerade som läkemedel, blivit föremål för
omfattande missbruk, nämligen meklonazepam och
flubromazolam. Dessa bjuds ut på flera svenska internetsajter. Ökning av beslagen samt av rapporterade
sjukvårdsfall gör att FHM förslår narkotikaklassning.
Diaryletylaminer (difenidin, 2-MeO-difenidin) och
en arylcyklohexylamin (N-etylnorketamin) har strukturella likheter med fencyklidin (PCP ), som kontrolleras genom 1971 års psykotropkonvention. Andra
medel med liknande effekter är ketamin och metoxetamin (alla narkotika i Sverige). Substanserna har visat
sig kunna ersätta nämnda narkotika. Substanserna kan
ge hallucinationer men kan även vara smärtstillande.
Tryptaminen 5-MeO-MiPT har samma grundstruk-
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
tur som andra naturliga och syntetiska tryptaminer,
bl.a. DMT och psilocybin. Gruppen har hallucinogena
egenskaper och har visat sig framkalla betydande
hälsoproblem.
De syntetiska katinonerna etylon, N-etylbufedron,
3-metoximetkatinon, 2-MMC, dibutylon, 3-MEC,
MDPPP och MDPHP är strukturellt närbesläktade med
tidigare narkotikaklassade substanser såsom metedron,
mefedron och MDPV. De nya substanserna har visat
sig kunna ersätta tidigare kända syntetiska katinoner.
Dessutom föreslår FHM klassning som hälsofarliga
varor av åtta syntetiska cannabinoider (”spice”-varianter) samt av tre arylalkylaminer och en syntetisk
katinon.
Bakom förslagen till klassning ligger ett ökat inflöde
av rapporter om förgiftningsfall m.m. från sjukvården
men även rapporter från EU om ökat missbruk i
andra länder eller påvisad ökad förekomst på internet.
Antalet hälsofarliga varor har ökat snabbt under de
senaste åren (från 36 i februari 2013 till 110 efter de
senaste klassningarna senvåren 2015). Skälen är två:
flödet av droger på internet ökar men det är även
enklare att klassa en drog som hälsofarlig vara än som
narkotika.
Fortsatt utredning
Ett stort antal substanser eller beredningar ligger någonstans på en linje mellan bevakning av internethandel
och formellt förslag om klassning som narkotika. Uppdragen ligger hos Folkhälsomyndigheten resp. Läkemedelsverket.
Hälsofarliga missbrukssubstanser enligt ”Förstörandelagen” (2011:111) finns upptagna på en bevakningslista hos Folkhälsomyndigheten. Den senaste
versionen (nr. 146, maj 2015) anger totalt ca 100
substanser som kan komma att klassas som narkotika
eller hälsofarliga varor inom den närmaste tiden. I
praktiken betyder det upp till två år. I två fall har en
substans på bevakningslistan avförts från vidare utredning, vilket betyder att den inte kommer att föreslås
för klassning inom överskådlig tid. Läkemedelsverket
har en motsvarande lista som f.n. omfattar ett dussin
substanser, de flesta är dock inte föremål för vidare
utredning.
Difenidin är en av de substanser som Folkhälsomyndigheten
den 24 mars 2015 föreslog Regeringen att klassa som narkotika. Medlet har tidigare sålts mer eller mindre fritt över
internet. Från och med det att medlet föreslagits bli klassat
som narkotika omfattas det av ”Förstörandelagen” och kan
tas i beslag. Många svenska leverantörer har därför slutat
sälja medlet. På en svensk hemsida kunde man i början av
maj finna följande beskrivning av medlet och dess hantering:
Difenidin (eng. diphenidine) tillhandahålles på internet
som industriemikalie och förekommer i mer eller mindre fri
handel från vissa länder. Foto: Science Supplies resp. Pure
Chemicals.
”Difenidin Kristall*Slut/utgår*
Difenidin-Stora Kristaller
-Kräver extra stor försiktighet vid hantering.
-Vid hantering av denna produkt är det viktigt att man
är påläst och har nödvändig erfarenhet av liknande produkter.
-En våg som väger med 1-10 mg precision är ett måste vid
hanteringen av denna forskningskemikalie.
-Handskar, andningsskydd, skyddsglasögon & övrig
skyddsutrustning är nödvändig vid hantering.”
omnämnda på narkotikaförteckningarna. Inget är
dock sagt om när en sådan kan bli aktuell.
Ingenting nytt finns att redovisa om sakkunnigförsörjningen (utlåtanden, expertmedverkan) vid
farlighetsbedömningar av nya preparat.
Medlet beskrivs som en ”forskningskemikalie”. Det varnas
för att medlet absolut ej får förtäras av människor eller testas
på människor. För ytterligare information hänvisar säljaren
till wikipedia.
GBL och butandiol (BD) har varit under utredning en tid för klassning som narkotika (idag är de
hälsofarliga varor). Inget har emellertid sagts om när
beslut kan komma. Ett problem är att medlen har
legitim industriell användning (bl.a. för rengöring av
kretskort) och att det skulle kräva betydande ändringar i föreskrifter m.m. för att de skall kunna narkotikaklassas.
Pregabalin (Lyrica®) har också varit uppe till
diskussion om narkotikaklassning, men substansen
är enligt ett yttrade den 9 maj 2014 från Läkemedelsverket inte föremål för vidare utredning. Dock
gäller att ”ämnet hålls under särskild bevakning med
avseende på beroende- och missbrukspotential”.
Propofol (Diprivan® m.fl.) synes ej vara aktuellt
för svensk narkotikaklassning. Medlet används för
narkos. Det har blivit föremål för missbruk bland
amerikansk sjukvårdspersonal.
Det finns ett aktuellt initiativ i Riksdagen att låta
Regeringen utreda s.k. gruppklassning av narkotikapreparat. En sådan skulle innebära att medel som
har samma grundstruktur som en viss narkotika
även räknas som narkotika utan att vara uttryckligen
Proposition i höst
Lagmannen Petra Lundhs utredning om narkotikabrotten (SOU 2014:43) väntas leda till proposition
under höstriksdagen. Med tanke på bredden av synpunkter i remissvar, bl.a. från SNPF (se nr. 5-2014), är
det möjligt att en del frågor om bevakning, klassning
och farlighetsbedömning av nya droger kan få nya lösningar i det sammanhanget.
JH
(21 maj 2015)
Narkotikaklassningarna för ovan nämnda medel
träder i kraft 2015-06-09.
Aktuella bevakningslistor över missbrukssubstanser
finns hos Folkhälsomyndigheten
(www.folkhalsomyndigheten)
resp. Läkemedelsverket (www.lakemedelsverket.se)
(sökord för båda sajterna: missbrukssubstanser).
Aktuella förteckningar över narkotika finns som
bilagor till Förordningen (1992:1554) om kontroll av
narkotika och på Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar. Hälsofarliga varor förtecknas på bilagor till
Förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Lagar och förordningar kan sökas på
www.lagen.nu.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
43
Droghandeln aldrig
tidigare större än nu
Droghandeln på darknet har aldrig tidigare varit så stor och omfattande som den är
nu. På de tio största marknaderna finns det över 70 000 annonser gällande droger
till försäljning sammanlagt.
Med ett par dippar historiskt sett, ofta i kombination
med att en marknad går ner av olika orsaker, så är trenden att handeln ökar och blir mer omfattande för varje
månad som går. I kombination med god tillgång av
narkotika på gatunivå och läckage från substitutionsprogram har vi nu i Sverige en helt mättad narkotikamarknad.
Du kan i dag med ett tiotal musklick i princip få
tag på samtliga narkotiska preparat till gatupriser via
internet/darknet var du än bor i Sverige. Dessutom
har den svenskspråkiga kryptomarknaden Flugsvamp
återuppstått och är nu i full drift. Det finns i skrivande
stund ett par hundra narkotikaannonser ute på siten –
som dessutom innehåller detaljerade instruktioner på
svenska exakt hur man skall gå tillväga för att köpa
droger via Flugsvamp.
Ett kostsamt beslut
Det är djupt olyckligt att man, i ljuset av att narkotikaproblematiken aldrig varit så stor i Sverige, avvecklar narkotikarotlar och sätter narkotikaspecialister på
allmänna brottsspaningsrotlar. Polisens omorganisation må på sikt leda till en effektivare, mer tillgänglig
och engagerad polis – men på vägen dit verkar det inte
Flugsvamp är en stor svensk kryptomarknad på darknet.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
bättre än att vi tappar hundratals tjänsteår av samlad
narkotikabekämpningskunskap. Det vore tragiskt om
man om fem år sätter sig ner och kliar sig i huvudet och
funderar på vad man ska göra åt narkotikaepidemin i
samhället och om inte polisen trots allt ska ha specialister som jobbar med det.
Alla trender, från antalet unga som provar narkotika till antalet människor som dör av narkotika,
pekar med all önskvärd tydlighet åt helt fel håll. Även
inställningen till narkotika har blivit förändrad i negativ riktning i samhället och det skrivs debattartiklar
om legalisering allt oftare. Detta trots att alla narkotikapoliser, tullare, åklagare och socialsekreterare som
jobbar med narkotika vet att droger är motorn i nästan
all brottslighet vi har i Sverige. Samtidigt vet vi också
att narkotika primärt är ett samhällsproblem och inte
ett polisiärt problem, även om polisen är en tung aktör
med ett viktigt deluppdrag.
Var är cybernarkotikapolisen?
Låt oss nu för skojs skull lägga på ännu ett lager till den
befintliga narkotikaproblematiken genom att introducera anonym droghandel på darknet till problembilden,
så inser vi att saker börjar bli lätt komplicerade. För
utöver de klassiska narkotikakunskaperna så krävs ytterligare specialistkompetens
för att utreda och åtala, låt
oss kalla det, cybernarkotikabrott.
Som jämförelse har vi en
ekobrottsmyndighet
som
utreder och driver förundersökning när det gäller ekonomisk brottslighet. Dels
för att målen är utredningskrävande, komplicerade och
kräver specialistkunskap och
dels för att brotten som begås
är ytterst samhällsskadliga.
Låter det bekant? Det är
nämligen kusligt likt de premisser som råder för drog-
Köparen beställer varan, överför bitcoin till ett deponikonto
och meddelar säljaren sin postadress. Säljaren levererar varan
via posten och erhåller betalningen från köparen.
handeln på darknet. De som säljer droger gör det med
en närmast industriell effektivitet som en gatulangare
bara skulle kunna drömma om. En säljare tjänar lätt
miljontals kronor om året. Att sälja droger till femtio
personer under en dag är inga som helst problem,
med skillnaden att man inte exponerar sig om man
sköter korten rätt. Jag garanterar att den langare som
på gatunivå sålde till femtio kunder varje dag skulle
åka fast eller åtminstone identifieras av polis tämligen
omgående.
Men allt är inte mörkt på darknet!
Nu är det ju lyckligtvis så att poliser, åklagare och tullare inte sitter och rullar tummarna och tycker synd
om sig själva trots att det blåser motvind och känns
lite dystert på den virtuella narkotikafronten. Det finns
ljuspunkter och exempel på gott polis-, åklagar- och
tullarbete.
I skrivande stund åtalas exempelvis en person i norra
Sverige som sålt droger på darknet under flera års tid.
Han hade därtill odlat narkotika i stor omfattning.
Undertecknad var med på förhandlingen som sakkunnig
om droghandel och det ska bli intressant om domstolen
köper mannens försvar eller inte. Jag vet också att det
pågår förundersökning i minst ett fall till där personer är
frihetsberövade för droghandel på darknet.
Ser vi till utlandet så har administratören bakom
Silk Road, Ross Ullbricht, den 29 maj dömts för bland
annat grova narkotikarelaterade brott. Rättegången
mot administratören av Silk Road 1.0 skakades dock
av en skandal under pågående förhandling när det
framkom att en av narkotikapoliserna i gruppen som
jobbade mot Ullbricht, en veteran med långt tjänst,
tillskansat sig miljonbelopp i bitcoins till en privat
plånbok utanför myndigheten. Han greps och väntar
på rättegång, men försvaret i Silk Road-målet hävdade
att domstolen måste ta hänsyn till det faktumet att korrupta poliser var delaktiga i utredningen mot Ullbricht.
Detta argument bortsåg domaren dock ifrån
då de poliserna som
anklagas för korruption
inte tillhörde FBI:s New
York avdelning som
ledde operationen mot
Silk Road. Ullbrich dömdes därför till två livstidsstraff plus fem år plus tio
år plus femton års fängelse utan chans till benådning. Dessutom skall 183
miljoner dollar betalas av
Ullbrich i en sorts skadestånd till staten som till
viss del skall täckas av
Bitcoins i beslag.
Något som med stor sannolikhet bidrog till det
mycket hårda straffet var de känslomässiga vittnesmål
från anhöriga till de minst sex personer i USA som dött
av droger som inhandlats på Silk Road. Bland annat
sa en far, vars son dog i en överdos av höggradigt rent
heroin, att han var övertygad om att hans son levt om
inte Ullbrich skapat Silk Road och bad domaren att
döma till ett hårt straff. Till sitt försvar sa Ullbrich att
han gjorde droganvändningen säkrare genom att erbjuda rena produkter. Ullbricht har överklagat domen
med hänvisning till de korrumperade DEA poliserna
som jobbade mot honom.
I övrigt så har administratören för uppföljaren Silk
Road 2.0, Blake Benthall, nu blivit åtalad för liknande
brottslighet som Ullbricht och riskerar också ett mycket kännbart fängelsestraff.
I Holland drivs ITOM projektet (Internet Trade
Online Marketplaces) där olika myndigheter samverkar med varandra för att komma åt säljare och
marknadsplatser på darknet. Åklagaren Bass Dorn
från Holland föreläste om detta på SNPF-konferensen
i Linköping.
FBI som är världsledande på ”cybercrime” delar
med sig information till den svenska polisen, information som använts operativt i flera utredningar gällande
droghandel på darknet.
Tåget går, dags att kliva på
Även om det finns flera exempel på gott tull- och polisarbete måste vi snarast öka insatserna mot narkotika,
inte minst online. Frågan är vad som krävs för att frågan ska prioriteras? Åttahundra döda i narkotikarelaterade dödsfall per år? Niohundra? Tusen? Jag vet inte
när gränsen är nådd för beslutsfattarna, men jag vet
däremot följande: Den narkotikarelaterade dödligheten
minskar inte av att man stoppar huvudet i sanden. Polisen är myndigheten alla vänder sig till som narkotikasakkunniga. Majoriteten av dagens polisinsatser mot
narkotika är otillräckliga. Droghandeln på darknet är
här för att stanna. Det är bråttom.
Niklas Lindroth
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Utred dig själv och spara tid och pengar
När domstolen ska bestämma straff för ett brott
börjar den med att bestämma vilket straffvärde
det har. Straffvärdet uttrycks i hur höga böter, hur
många dagsböter eller hur lång tids fängelse brottet förtjänar. I lagen anges ett antal försvårande och
förmildrande omständigheter som rör själva brottet
och som domstolen ska beakta när den bestämmer
straffvärdet. Därefter ska domstolen mäta ut straffet
och ska då utöver straffvärdet ta hänsyn till ytterligare omständigheter som rör den åtalades personliga förhållanden eller omständigheter som inträffat
efter brott. Den senare processen kan leda till att
domstolen bestämmer ett strängare eller lindrigare
straff än det som straffvärdet ensamt leder till.
Sedan den 1 april 2015 ska domstolen vid straffmätningen i skälig omfattning beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse
för utredningen av brottet. Det innebär att om den
tilltalade under förundersökningen har hjälpt till att
utreda sitt eget brott kan det leda till strafflindring.
Regeringens uppfattning är att regeln enbart
kan tillämpas i mildrande riktning och att om
den misstänkte inte hjälper till att utreda brottet
kan det aldrig leda till ett strängare straff än det
som straffvärde och straffmätning annars skulle
leda fram till. Regeln kan därför inte strida mot
Europakonventionen som ger en misstänkt rätt att
tiga och att inte uttala sig eller belasta sig.
För att strafflindring ska komma ifråga för
egen medverkan krävs att utredningen därigenom
väsentligt påskyndats eller underlättats. För att nå
dit krävs att den misstänkte känner till att strafflindringsmöjligheten finns. Regering uttrycker att
det är i sin ordning att utredningsmannen underrättar den misstänkte om den aktuella möjligheten
3
4
5
6
7
1
29 kap 2 och 3 §§ brottsbalken
2
29 kap 4 och 5 §§ brottsbalken
29 kap. 5 § första stycket 5 brottsbalken
Prop. 2014/15:37 s.19
A.a. s. 22
A.a. s. 25
Dom 2015-04-22 i mål nr B 118-15
§ Rättsrutan §
50
till strafflindring, så länge informationen är saklig
och tydlig på den punkten att det är domstolen som
slutligen bestämmer om strafflindring ska komma
ifråga.
Malmö tingsrätt har hunnit tillämpa den nya
bestämmelsen. Tingsrätten skriver bl.a. att de tilltalade ”har till polisen lämnat in ett dokument där
de har redogjort för de kostnader som bolaget har
haft” och att listan ”har haft avgörande betydelse
för delar av åtalet. De [tilltalade] har även redogjort för bolagets driftsförhållanden och förklarat
varför bokföring har underlåtits, vilket även det har
bidragit till brottens utredning.” Det förelåg därför
skäl till strafflindring. Åklagaren i målet hade själv
tagit upp frågan om och pläderat för strafflindring
med hänsyn till att de tilltalade hade hjälpt till att
utreda brottet.
Tingsrätten uttrycker i domen att det normalt
bör ske en påtaglig justering av straffet när strafflindringsbestämmelsen tillämpas. Detta måste
också vara riktigt. För att bestämmelsen ska få den
effekt som man eftersträvar, nämligen att utgöra ett
skäl för en misstänkt att medverka i utredningen
på ett sätt som leder till resursbesparingar, måste
strafflindringen vara påtaglig. Tingsrätten, som
fann att straffvärdet motsvarade fängelse två månader, bestämde påföljden till villkorlig dom och 40
dagsböter.
Så enkelt kan det alltså vara för en misstänkt
person att komma undan ett kortare fängelsestraff
eller en villkorlig dom med samhällstjänst.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Joakim Zander
Ekobrottsmyndigheten
Malmö
§ Rättsrutan §
Cannabisnytt
Olagligt att underlätta marijuanaodling i Nederländerna
Polisen i Nederländerna har fått ett efterlängtat
verktyg för att kunna bekämpa den utbredda cannabisodlingen i landet.
Enligt en ny lag som trädde i kraft den 1 mars
2015 är det kriminellt att hjälpa folk att odla marijuana, till exempel genom att sälja frön, utrustning
och tillbehör som behövs för odling. Lagen omfattar också transportörer, hyresvärdar och elektriker
som är behjälpliga i samband med odlingar.
Under den första månaden sedan lagen trädde
i kraft gjorde polisen tillslag i 55 butiker som
säljer utrustning för marijuanaodling, och man
har beslagtagit bl.a. lampor och filter. Minst fyra
butiksägare har gripits. Om de blir dömda enligt
den nya lagen riskerar de upp till tre års fängelse
och 81 000 euro i böter.
De flesta tillslagen har gjorts i provinserna
Noord-Brabant och Zeeland. Noord-Brabant har
rykte om sig att vara hjärtat i den holländska marijuanaindustrin.
Myndigheterna har tidigare sett mellan fingrarna på småskalig odling av högst fem plantor, och i
vissa delar av landet har odlingsbutiker som säljer
frön och tillbehör fått licens.
Många sådana odlingsbutiker försöker nu
kringgå lagen genom att framstå som ordinära
trädgårdsbutiker.
Källa: Dutchnews.nl
Explosioner vid tillverkning av
hascholja tvingar fram lagskärpning
Oroade av en serie explosioner och skador orsakade av amatörer som tillverkar hascholja, har
lagstiftare i delstaterna Colorado och Washington
insett vikten av att klargöra vad som är tillåtet när
det gäller hemmatillverkning av koncentrerade
cannabisprodukter.
I Colorado skadades minst 30 personer vid
butangasexplosioner under 2014, tre gånger fler
än året innan. Folk tillverkar hascholja hemma
av samma skäl som man gör öl eller vin – för att
spara pengar, ge produkten en personlig smak
eller som en hobby.
Även om det finns säkrare metoder, såsom att
blöta upp marijuana i vegetabilisk glycerin, är
det många som föredrar att använda butan eller
propangas för att separera det psykoaktiva ämnet
THC från cannabisväxtens olika delar. Utan god
ventilation kan gaser samlas i ett rum och en gnista kan utlösa en allvarlig explosion.
I de båda delstaterna kommer man troligen att
förbjuda användningen av gas i sammanhanget,
men tillverkning av hascholja hemma i begränsad omfattning och med säkra metoder kommer
fortsättningsvis att vara tillåten.
Källa: AP
Ekologisk cannabisodling
Organic Cannabis Association (OCA) är en medlemsbaserad förening i USA med syfte att skapa
och införa rigorös ekologisk standard vid odling
av cannabis för att skydda producenter och konsumenter. Eftersom cannabis nu är medicinskt erkänt
och alltmer socialt accepterat, känner föreningen
OCA en skyldighet att överföra sina kunskaper till
odlarna för att standardisera godkända rutiner i
en snabbväxande och viktig ny industri.
På föreningens hemsida jämför man gärna
cannabis med tobak och alkohol. Alla kommer
inte att använda cannabis, liksom att alla inte
konsumerar tobak eller alkohol. Men de som gör
det kräver i slutändan att få veta vad som finns
i cannabisprodukterna, likväl som man vill veta
vad som ingår i öl, vin och sprit.
Odlare och säljare som kan påvisa ekologiska
tillsatser i sina cannabisprodukter kommer att få
samma goda omdömen som skickliga bryggerier
eller de som handlar med kvalitetsviner.
Källa. www.organicca.org
Att använda butangas vid tillverkning av hascholja i små
och ovädrade utrymmen, har lett till många explosioner i
Colorado och Washington, där cannabis är legaliserat för
allmänt bruk.
Hasch-haiku
Hasch i riklig skörd
Rök ur munnen bolmande
Tankar i kosmos
Jonas Hartelius
(Haiku är en japansk treradig kortdikt
med 5-7-5 stavelser.)
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
51
Världen runt
Handel med anabola steroider
frodas i Slovakien
Mild lagstiftning tillåter försäljning av anabola
steroider till vuxna och steroidmarknaden i Slovakien drar också till sig personer från andra länder,
vilket framgår av en nyligen publicerad rapport
från National Criminal Agency (NAKA). Rapporten ger exempel på hur kriminella från Tjeckien
köper preparaten i Slovakien.
I Slovakien har man på senare tid noterat en
kraftig ökning av illegala internetapotek som säljer anabola steroider, AAS, vilket också är de mest
missbrukade preparaten i landet. Enligt slovakisk
lagstiftning straffas bara de som säljer AAS till
personer som är under 18 år. Men endast ett (1)
sådant ärende har utretts av polisen sedan 2012.
Det finns inga tecken på att regeringen planerar
en skärpning av lagen inom en nära framtid.
I grannlandet Tjeckien är det åtminstone straffbart att tillverka och hantera större mängder av
anabola steroider, enligt rapporten.
Källa: Slovak Spectator.
GH
IS-krigare ”höga på kokain”
När kurdiska soldater i januari genomförde en
militär aktion i den syriska staden Kobane där
IS-ledaren Emir Abu Zahra dödades, fann de en
stor påse med kokain i IS-ledarens hus.
Kurderna misstänker att Zahra försett sina
krigare med kokain för att stärka stridsmoralen
när amerikanska flygplan bombar och IS-styrkor
beskjuts med artilleri från marktrupper.
Trots att islamiska staten på olika sätt visat
att man är emot all användning av droger, har
rykten ständigt cirkulerat om droganvändning
inom IS.
Kurdiska soldater har rapporterat att man
funnit mystiska tabletter, kapslar och sprutor
hos både levande och döda IS-krigare.
Källa: www.dailymail.co.uk
Kokainpåsen, en avancerad laptop och en kniv som hittades i IS-ledarens hus.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Tyska butiker fann kokain i
bananlådor
Polisen i Tyskland har omhändertagit stora mängder kokain som smugglare uppenbarligen sänt av
misstag till olika supermarkets. Anställda i fem butiker i och omkring Berlin blev överraskade av att
finna kokain i bananlådor som skickats från Colombia via Hamburg.
Det logistiska misstaget gällde sammanlagt 140
kilo kokain till ett värde av cirka 6 miljoner euro
på den illegala marknaden.
Källa: AP
Olycklig landning för narkotikasmugglare på flygplatsen i Madrid
En hel orkester från Venezuela, en präst som smugglade droger i bibeln och en annan som hade kokain
i sin falska legitimation. Detta är några exempel på
de 364 narkotikasmugglare som avslöjades på Madrids flygplats förra året.
– De är mödrar, pensionärer, folk utan arbete
och besparingar – lätta offer för ligor som betalar
deras flygbiljetter, enligt en anställd på flygplatsen.
Polisen medger att man missar många av kurirerna och de knep man avslöjat hos några visar på
alltmer geniala sätt att föra in narkotika till den
lukrativa europeiska marknaden.
En liten orkester på en flight från Caracas kan
förvänta sig att deras instrument kontrolleras, men
i ett fall nyligen hade flera av musikerna övertalats
att svälja kapslar med kokain.
En prästklädd man på väg till en konferens i
Spanien avslöjades som en notorisk smugglare med
en lönsam karriär bakom sig. Han var naturligtvis
inte präst.
En annan man hade gömt ett kilo kokain i sin
peruk. Polisen avslöjar i genomsnitt en smuggling
om dagen och några fall är ganska sorgliga.
Ett äldre par på en flight från Lima berättade för
polisen att de ägde en restaurang i den peruanska
huvudstaden. Det stod snart klart att de inte kände
varandra närmare. Kvinnan som led av obotlig
cancer hade träffat mannen när hon väntade på
sin flight i Lima. Han erbjöd henne pengar för att
uppträda som hans hustru och hon gick med på det
för att kunna ge pengarna till sin son.
Källa: The Independent 13/4 2015
En avslöjad smuggling om dagen i medeltal
resulterade i beslag av mer än ett ton kokain på
Madrids flygplats förra året.
Landet runt
Haschsväljare från Marocko
Allt färre sätts i fängelse
Sent på eftermiddagen den 19 april gick fem män
av planet från Bryssel på Skavsta flygplats. Männen gick i tullfiltrets blå gång (inget att deklarera),
när de togs ut för kontroll. De låtsades inte känna
varandra och kunde inte svara tillfredsställande
på tullarnas frågor. Under kontrollen uppträdde
de nervöst och misstankarna stärktes om att de
kunde svalt narkotika.
Samtliga hade kommit från Marocko till Belgien
där de fortsatt till Skavsta. De sa att de skulle söka
jobb eller bara vara turister.
Männen greps och transporterades till olika
sjukhus för undersökning. Genom röntgen kunde
man konstatera att samtliga hade främmande
föremål i tarmarna. Det var kapslar med hasch
som fick komma ut den naturliga vägen. En av
männen hade svalt 123 plastinslagna kapslar med
närmare ett kilo hasch. Den sammanlagda mängden var 575 kapslar med drygt 4,3 kilo hasch som
de svalt i Marocko innan resan till Sverige.
Männen berättade olika historier. Någon påstod
att maffian tvingat honom att smuggla narkotika,
annars skulle hans familj råka illa ut. En av männen uppgav att han skulle ha narkotikan för eget
bruk och en sa att han behövde pengar.
Männen har suttit häktade i väntan på rättegången som hölls i Nyköpings tingsrätt den 25-26
maj.
Källa: Tullverket och www.sn.se
Sedan 1989 har antalet nyintagna fångar minskat
med 42 procent – från då över 15 000 personer till
ifjol 8 943 nyintagna. En genomsnittlig dag ifjol
fanns det drygt 4 300 personer på svenska kriminalvårdsanstalter.
Minskningen av antalet nyintagna fångar
märks framförallt när det gäller rattfylleri och
våldsbrott. Men även en utveckling med kortare
strafftider, särskilt för narkotikabrott.
– En stor förklaring till minskningen och de
kortare strafftiderna är den förändrade praxisen
efter en dom i Högsta domstolen 2011, som handlar om att samtliga omständigheter i det enskilda
fallet ska beaktas vid dömande och påföljdsval
i narkotikamål, säger Johanna Hallin, chef för
Kriminalvårdens statistiksektion i ett pressmeddelande.
Strafftiderna för narkotikabrott/smuggling har
nästan halverats under den senaste tioårsperioden. Narkotikabrott och narkotikasmuggling var
ändå det vanligast huvudbrottet för nyintagna
personer under 2014 och så har det varit länge.
Brottskategorin var det vanligaste huvudbrottet
även bland dem som dömdes till frivård.
En av marockanerna hade svalt 131 kapslar med
totalt 767 gram hasch.
Åtalad behöver inte närvara i rätten
Varje år ställs tusentals rättegångar in på grund av
att den åtalade inte infinner sig i rättssalen. Men från
och med den 1 januari 2016, ska den regeln ändras.
Om den misstänkte inte infinner sig kommer rätten
istället att banda förhören med ljud och bild.
– Det här tjänar alla på. Domstolarna genom att
de inte behöver ställa in rättegångar och vittnen,
målsägande och brottsoffer tjänar på det, säger justitieminister Morgan Johanssons till SvT Nyheter.
Källa: Kriminalvården, KVV.se
Straffen för narkotikabrott har nästan halverats under
senare år, men narkotikabrott/smuggling är det vanligaste huvudbrottet för personer som sätts i fängelse.
Rättegångsförfarandet har genomgått stora förändringar under 2000–talet för att göra processen
snabbare och effektivare. Bland annat har man
börjat med förhör på videolänk och även med bildoch ljudinspelning av förhör.
Även vid överklagade mål till hovrätterna, ska
man i fortsättningen använda bandade förhör i
större utsträckning.
Källa: SvT Nyheter
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
55
Libertad o Muerte
Frihet eller Död
För lite mer än ett år sedan, den 20 december 2013, blev Uruguay det första landet
i världen att helt legalisera cannabis genom att införa Act No.19.172. Detta har även
kallats ”det stora experimentet”.
Det var den tidigare regeringen med José Mujica ”Pepe”
i spetsen som drev igenom förslaget med svag majoritet.
Med avkriminaliserandet vill man slå undan fötterna
för den grova organiserade brottsligheten och kvalitetssäkra cannabisprodukter åt landets många användare.
Vi reste dit för att ta reda på hur de nya förutsättningarna har påverkat landet och för att träffa representanter från regering, rättsväsende och invånare för att höra
deras syn på saken.
Uruguay
Uruguay ligger på Sydamerikas östkust och gränsar
till Argentina och Brasilien. Landet har ca 3,5 miljoner
invånare och är ett litet land på kontinenten både till
landsyta och till antalet invånare. Uruguays ekonomi
karakteriseras av ett exportinriktat jordbruk, en välutbildad arbetskraft och utbyggda socialförsäkringssystem. Utbildningsnivån är hög och landet anses som ett
av de säkraste och mest framgångsrika i regionen.
Landet är känt för sin köttproduktion och det
sägs att det går ca 10 nötkreatur på varje invånare.
Huvudstaden heter Montevideo och ligger naturskönt
utmed Atlantkusten. I Montevideo bor merparten av
Uruguays befolkning, ca 1,5 miljoner invånare.
Bakgrund
I Uruguay har man valt att legalisera cannabis. I landet
har bruket av drogen ansetts som en mänsklig rättighet
sedan mitten av sjuttiotalet med en stor grupp användare som resultat. För att slå ner den grova organiserade
brottsligheten kring hanteringen av drogen har man låtit staten ta över produktion och försäljning i ett försök
att slå undan fötterna för aktörer i den undre världen
och för att säkra en bättre produkt åt landets hundratusentals användare.
Polisen har inte kunnat bromsa utvecklingen trots
att man har en poliskår lika stor i antal som den i
Sverige men på bara 3,5 miljoner invånare. Man har
gett upp försöken att få bort handel med cannabis
för att kunna rikta resurserna mot värre droger som
kokain och crack. Genom att särskilja cannabis från
andra droger vill man kunna reglera en marknad som
redan finns. Cannabis är enligt många förespråkare i
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
landet inte att jämföra med tyngre droger. Användare
av cannabis ska inte behöva uppsöka en svart marknad
och kriminella personer för att handla och på så sätt
utsättas för risken att komma i kontakt med tyngre
droger och brottslighet.
Vad lagen innebär i korthet.
Lagen reglerar import, export, plantering, produktion,
köp, lagring, försäljning och marknadsföring av cannabis. Huvudsyftet med lagen är att skydda medborgarna, minska brottsligheten och förbättra den allmänna
hälsan hos befolkningen.
För att få ta del av cannabishanteringen måste man
vara uruguayansk medborgare, minst 18 år gammal,
vid sitt sinnes fulla bruk och vara registrerad i cannabisregistret.
Enligt bestämmelserna finns det tre sätt att lagligt
inneha cannabis i Uruguay:
1. Privatpersoner får odla upp till sex plantor i sina
hem och producera upp till 480 gram cannabis
per år.
2. Medlemskap i en cannabisklubb med minst 15
medlemmar där det får odlas upp till 99 plantor.
3. Köpa cannabis av regeringen på godkända apotek, max 10 gram i veckan, och priset är tänkt
att fastställas till ca 1 USD per gram, (detta för
att möta gatupriset på olaglig cannabis).
I skrivande stund har försäljningen av cannabis på
apotek inte kommit igång, utan det är endast tillåtet
att odla hemma eller vara medlem i en cannabisklubb.
Regeringen och IRCCA (institutet för reglering och
kontroll av cannabis) har ännu inte löst hur produktionen och distribueringen av cannabis ska gå tillväga.
Överträdelser kommer att bestraffas med böter,
beslag av odling och uteslutning ur registret.
IRCCA
Vi besökte IRCCA som är regeringens kontrollorgan
avseende hantering av cannabis. Där träffade vi representanterna Agusto Vitale, Fernando Olivera samt
Riksåklagare Jorge Diaz.
Jonas Söderkvist (längst till vänster) och Jon Franzén (till
höger) träffade IRCCA-representanterna Agusto Vitale och
Fernando Oliver som informerade om varför
Agusto och Fernando gav oss en sammanfattning
och bakgrund till varför landet valt att legalisera cannabis. De gav ett samlat intryck om de nya bestämmelserna och poängterade tidigt in i samtalet att man
skiljde sig markant från den typ av legalisering som
skett i USA de senaste åren. Staten har inte vinstintresse av produktionen utan syftet är att öka tryggheten i samhället och förbättra hälsan för medborgarna
genom en bättre produkt. Augusto förklarade:
– Lagen har tillkommit för att reglera en marknad
som redan finns. Vi har redan förlorat ”kriget mot narkotika”. 80 år av bekämpning av droghandeln har inte
gett något resultat. Det är dags att prova nya vägar.
Fernando berättade att det tredje benet i lagen som
innebär produktion i regeringens regi är under uppbyggnad. Hittills har 22 företag inkommit med anbud
för att få odla cannabis åt staten. Av dem ska 3-5 producenter väljas ut. Det kommer att ställas höga krav
på producenterna att leverera en bra produkt med hög
kvalité till ett lågt pris. Staten har inget vinstintresse
och kommer inte att beskatta produkten, utan den ska
säljas till ett lågt pris med syfte att konkurrera ut den
svarta marknaden.
En av farhågorna enligt Fernando är att illegal cannabis blandas ut med den legala. Jordbruksverket är
därför i färd med att ta fram en unik cannabisplanta
som går att urskilja från övriga.
Enligt riksåklagaren är Uruguay ett transitland för
olagliga varor till Europa. Stora mängder narkotika,
vapen och människor passerar genom Uruguay från
Paraguay, Chile och Brasilien. Polisen har fått kraftigt
ökade resurser i samband med legaliseringen i syfte att
stävja trafficking av droger, vapen och människor.
Sammanfattning
Uruguay skiljer sig stort från Sverige när det gäller narkotikafrågan. Decennier av en liberal syn på bruket har
skapat en efterfrågan som inte går att jämföra med den
i Sverige. Uruguay har legaliserat cannabis för att de
måste. Drogen har varit accepterad under så lång tid
att den har vävts in i samhället och blivit ett naturligt
inslag. En form av naivt förskönande vilar över många
invånares relation till drogen. De vanliga argumenten
som ”cannabis är en naturlig växt och därför är den
inte farlig”, ”alkohol är en värre drog”, ”man blir inte
beroende av cannabis” fanns där likt i Sverige, men det
som skiljde sig var att argumenten fanns i alla samhällsnivåer. En läkarstudent sa till oss:
– Cannabis är bra för dig, det får vi lära oss på
läkarutbildningen. Cannabis är en växt och därav en
naturlig och ofarlig drog.
I Montevideo är droganvändningen uppenbar. Det
räcker att man går utmed strandpromenaden för att
inom kort känna lukten av cannabisrök. Tar man sig
längre in mot stadens centrum och gamla stan stöter
man på användare av tyngre droger och då framförallt
crack. Efter att mörkret har fallit är det förenat med
livsfara att uppehålla sig i de delarna av staden. Går
man in på fel gata är risken att bli rånad överhängande
och det finns åtskilliga fall där rånoffer har dött. Mot
den problematiken är det lätt att förstå att landet har
legaliserat cannabis för att kunna rikta samhällsresurser åt andra håll.
Det röktes friskt på gatorna. Här satt några män och kopplade av med en joint och några öl under siestan i gamla stan
i Montevideo.
Vi är båda motståndare till att legalisera cannabis
och efter att ha fått insyn i Uruguay och problematiken
kring narkotikan där så har tron på att hindra spridning av cannabis ytterligare stärkts. Avslutningsvis vill
vi poängtera att det finns en stor grupp människor i
Uruguay som är emot all form av droganvändning.
Den nya regeringen har övervägt att hålla en folkomröstning i frågan och enligt opinionsundersökningar är
medparten av invånarna mot legaliseringen. En dam
vi träffade på färjan mellan Montevideo och Buenos
Aires sa:
– Jag tycker vi ska legalisera alla droger. Då kan de
som använder droger knarka ihjäl sig så slipper vi alla
problem med dem.
Jon Franzén och Jonas Söderkvist
Brottspaningsenheten i Göteborg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
59
Är marijuana som röks
ett läkemedel?
”Medicinsk marijuana är välgörande mot
en lång rad sjukdomar alltifrån ångest och
depression till glaukom, smärta och illamående.” Detta säger anhängarna till fri marijuana
idag och så lät det också när kokain och heroin togs fram i laboratorier för mer än 100
år sedan. Ypperliga läkemedel mot diverse åkommor och till dessa undermedel räknade
man på den tiden också cannabis. Historien upprepar sig och man glömmer lätt.
– Det vore verkligen fantastiskt om effekterna av att
röka marijuana kunde ha en sådan utbredd terapeutisk
effekt, skriver läkarna Jodi M. Gilman och Bertha K.
Madras i artikeln Is smoked marijuana medicine? Båda
läkarna är verksamma på Harward Medical School.
– Men tyvärr finns det ett allvarligt problem med
medicinsk marijuana; det vetenskapliga stödet för
effektivitet och säkerhet som krävs för att bli godkänt
som läkemedel saknas och kommer kanske aldrig att
finnas, enligt läkarna.
Gilman och Madras förtydligar att ’medicinsk marijuana’ avser vanlig rökbar marijuana som är en illegal
drog i de flesta länder. Däremot finns det idag godkända cannabisbaserade läkemedel som tas oralt för att
lindra spasmer och kramper för MS-patienter och för
att förbättra aptiten hos AIDS-sjuka. Dessa läkemedel
säljs på alla apotek i USA och ska inte förväxlas med
medicinsk marijuana som hittills godkänts genom folkomröstningar för att få säljas i speciella butiker i 23
delstater.
Riktiga läkemedel genomgår en rigoröst kontrollerad process av tester där man bedömer säkerhet, effektivitet, långsiktiga effekter och biverkningar med mera.
Alla psykoaktiva mediciner kan missbrukas och leda
till skador och beroende. För att bli godkända som
läkemedel i USA måste preparatet uppfylla fem kriterier. Enligt Gilman och Madras uppfyller marijuana
tyvärr inte något av dessa kriterier:
1. Det kemiska innehållet i medicinsk marijuana
kan inte garanteras. Det finns flera faktorer som
påverkar odlad marijuana såsom jordkvalitet,
vatten, temperatur, gödningsmedel, olika slags
frön, tidpunkt för skörd och tänkbara kemiska
gifter som kan påverka plantan. Halten av det
viktigaste ämnet THC varierar och dessutom
innehåller plantan mer än 400 andra kemiska
ämnen, av vilka en del också finns i vanlig tobak.
Denna brist på renodling eller standardisering
skulle aldrig accepteras för riktiga läkemedel.
2. Det saknas belägg för att marijuana skulle vara
säkert att använda under medicinsk övervakning.
Studier har visat att långvarigt användande (miss-
bruk) av marijuana påverkar minne, koncentration, beslutsfattande, IQ och andra hjärnfunktioner, men det finns ingen forskning angående
långsiktiga effekter av marijuana som används för
behandling av kroniska medicinska tillstånd. Inga
studier har heller visat vilka doser som är säkra.
3. Det finns inget stöd för att medicinsk marijuana skulle vara effektivt, och det kan vara
det största problemet av alla. Vi vet helt
enkelt inte om det fungerar som läkemedel.
Vissa människor tror att marijuana får dem
att må bättre Medicinsk marijuana är godkänd
i flera delstater som medicin mot dussintals
åkommor, men det är inte detsamma som bevis
för att drogen har adekvat medicinsk effekt.
Det saknas också kunskap om att fördelarna
uppväger nackdelarna av marijuana.
4. Behöriga och kvalificerade experter accepterar inte drogen som läkemedel. The American
Medical Association, som är den största organisationen i sammanhanget, är emot legalisering av
marijuana för medicinska ändamål. Liksom flera
andra expertorganisationer anser de att rökning
av marijuana inte har någon framtid som läkemedel.
5. Vetenskapliga forskningsresultat är inte allmänt
tillgängliga. De studier som finns om rökning av
marijuana är små och begränsade. Dessutom har
läkare, forskare och statistiker i allmänhet inte
tillgång till hela innehållet i dessa studier.
Eftersom marijuanarökning inte uppfyller något av
de fem kraven, skulle preparatet aldrig bli godkänt
som riktigt läkemedel och det ska heller inte förväxlas
med sådana. Rökning och inhalering av stora mängder
kemikalier i medicinskt syfte är ett steg tillbaka för
läkemedelsbranschen och ett riskabelt steg för patienten, avslutar Jodi M. Gilman och Bertha K. Madras
sin artikel. Den är publicerad av Recovery Research
Institute och kan läsas på www.recoveryanswers.org.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
61
Den nederländska modellen
– Harry, inte Dirty Harry
Tre år efter att kollegorna i region Drenthe, Nederländerna, var på besök hos oss i
Växjö var vi på väg till dem. Intresset för resan från vår sida låg i att undersöka holländarnas synsätt på bekämpningen av cannabis kopplat till ungdomar, deras erfarenheter från nationaliseringen av polisen (där de ligger ett år före oss) och deras
användning av underrättelseverksamhet kopplat till lokala operativa aktiviteter.
Nederländerna fick en nationell polis 2014 och många
av de tankar som återfinns i vår egen omorganisering i
Sverige känns väl igen. Som t.ex. hur många medarbetare ett närpolisområde ska ha, att det inte ska finnas
biträdande chefer (något som Nederländerna backade
på efter ett halvår) och att närpolischefen har ett stort
ansvar och mandat till operativa aktiviteter i sitt eget
geografiska område.
Assen är en stad i nordöstra Holland och den ligger strax söder om mer välkända Groningen. Assen är
regionhuvudstad i region Drenthe och har ca 67 000
invånare. Själva regionen har strax under 500 000
invånare i vad som med holländska mått är en riktig
landsbygdsregion. Vårt eget Kronobergs län har 190
000 invånare och är mer än tre gånger så stort rent
geografiskt, så vi höll väl inte riktigt med när våra värdar pratade om landsbygd och problemet med avstånd.
Assens polisstation.
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Närpolis- och kommunpolisverksamhet
Den första dagen ägnades åt studier av Assenpolisens
närpolisarbete. Holland har länge satsat på sin närpolisverksamhet och har nått mycket fina resultat. I Assen
arbetade nio poliser som närpoliser som lade cirka 7075 procent av sin arbetstid ute i de olika stadsdelarna.
Närpoliserna hade getts ett mycket brett mandat
att arbeta i sina stadsdelar och arbetet var mycket
målstyrt. Den enskilde polisen har alltså ett stort eget
ansvar att hitta lämpliga metoder för att nå målen i
respektive stadsdel. Med tanke på svensk polis problem
att upprätthålla kontinuitet i närpolisverksamheten,
är holländarnas syn på saken högst intressant. De har
nämligen gjort närpolisarbetet till ett uttalat karriärspår och det är möjligt att nå både hög rang och god
lön, trots att man ”bara” jobbar ute i stadsdelarna och
inte har utrednings- eller arbetsledaransvar. Motivet
till detta är just att kunna rekrytera de mest lämpade
och engagerade personerna till detta viktiga arbete.
Vår värd Harry hade rekryterats till sitt område för
10 år sedan efter en omfattande rekryteringsprocess
med tester och personutvärderingar och i konkurrens
med flera andra intresserade. Han hade nu hög rang
(en grad under lokalpolisområdeschefen) och klassades
som specialist på närpolisverksamhet.
I stadsdelen som Harry ansvarade för finns ett medborgarcentrum i det lilla sammanbyggda köpcentrumet
och lågstadieskolan och här finns även en mötesplats
för områdets pensionärer där kommunen sålde öl, vin
och mackor till självkostnadspris. Holland upphör
aldrig att förvåna!
Varannan vecka träffas polisen, socialtjänsten, kommunens lokala tjänsteman (den ansvariga för medborgarcentrat och stadsdelen), bostadsbolaget och
hemtjänsten/hemsjukvården på medborgarcentrumet.
Då de skrivit samarbetsavtal finns inga hinder för att
utbyta personinformation och kunskaper om problem
som påverkar eller kan komma att påverka trygghet
och kriminalitet i stadsdelen.
Galet opraktisk holländsk arkitektur. Regionpolishuset var format som ett segel. En och annan död yta blev det.
Prevention och problemlösning
prioriteras högt
Arbetet sker på en mycket praktisk nivå och ledorden är
helt klart prevention och att lösa problemet. Lagföring
och straff är inte lika intressant i detta arbete. Många
av de saker som avhandlas rör rent sociala frågor, men
närpolisen är alltid med för att kunna fånga upp ärenden som kan eskalera och bli polisära problem. Vi fick
se den aktuella ärendelistan och den rörde allt från
störningar på diverse adresser, hustrumisshandel till
misstänkt narkotikarelaterat spring i trappuppgångar.
Eftersom närpolisen även ingår i lokalpolisområdets
ordinarie ordningsverksamhet under vissa pass varje
månad, så har han eller hon bra kontakter bland övriga
poliser i staden. Detta, i kombination med att lokalpolischefen har så mycket makt över sina egna resurser,
gjorde att det var lätt att få gehör för de insatser som
kunde behöva göras i de olika stadsdelarna om de tidigare preventiva försöken misslyckats.
Mycket intressant var även hur holländarna på närpolisnivå arbetade med bostadsinbrott. De har liksom
vi haft en bedrövlig utveckling på bostadsinbrottsområdet och det startades nyligen ett nationellt projekt för
att komma åt problemen ”Donkere dagen offensief”.
I detta upplägg spelar närpolisen och underrättelsetjänsten en viktig roll. För varje stadsdel hade man
listat kända inbrottstjuvar och man höll även koll på
de som släpptes från anstalterna för denna typ av brott.
Varje person på listan besöktes regelbundet av närpolisen som kontrollerade vad de pysslade med och vad
de hade för planer. Var det någon som behövde stöd
för sitt missbruk eller kanske en vettig sysselsättning
så hade närpolisen genom sitt lokala nätverk mycket
snabba vägar in i socialtjänsten. Region Drenthe hade
under den tid projektet pågått minskat sina bostadsinbrott med 62 procent!
Flitig användning av IT-hjälpmedel
Ytterligare en framgångsfaktor för polisen i sitt ordinarie arbete är den holländska varianten av ASP (allmänt
spaningsregister) med detaljerad information såsom
adresser, foton, telefonnummer, underrättelseinformation m.m. Här återfinns också närpolisens notiser om
besök de gjort hos individerna. Alla poliser kommer
åt allt (nästan) material, även från mobiltelefon. Om
en polis pratar med en känd kriminell och upptäcker
vid kontrollen att informationen behöver uppdateras,
så kan den enskilde polismannen göra detta själv från
sin mobil. I registret fanns även target-listor på kända
kriminella som var av särskilt intresse uppdelade per
stadsdel.
Man är också långt framme vad gäller närvaro på
internet och att få in allmänhetens iakttagelser. Ett system som heter ”Burgernet” används flitigt och har stor
täckning. Systemet innebär att medborgare frivilligt
registrerar sina kontaktuppgifter på en särskild hemsida och att de i gengäld får del av samhällsinformation
via mobiltelefoni och mail om t.ex. stora olyckor, vägarbeten, problem med elförsörjning, väderkatastrofer
o.s.v. Detta gör att intresset är stort för att registrera
➲ nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
65
Bakgrunden är till stora delar både politisk och kulturell. Den populära bilden av Holland är att det är ett
mycket liberalt land där ju det mesta är ok. Det som
syns tydligt för oss besökare är ju just drogerna, prostitutionen och det multikulturella samhället.
Historisk förklaring
Interaktivt ”In arrest entertainment system” med okrossbar
pekskärm ger en gripen person möjligt att bl.a. se Casino
Royale och Robocop medan man lugnade ner sig i arresten.
sig och sina uppgifter. Polisen kan informera allmänheten om brott och händelser just på den plats där man
är intresserad av att få in iakttagelser.
Polisen i Assen har via sociala medier som facebook
och twitter skapat förutsättningar för medborgarna att
enkelt nå dem och en stor del av Assens invånare följer
Assen-polisen på twitter. För att ytterligare utveckla sig
och hålla intresset uppe genomför man på flera platser
i Holland något man kallar ”Boef in de Wijk” (Tjuv i
bostadsområdet). ”Boef in de Wijk” är ett interaktivt
twitter-spel (låter konstigt vi vet) mellan polisen och
den som vill delta. Syftet är att få medborgarna att
bli alerta och notera aktiviteter som sticker ut i deras
område. Polisen har helt enkelt figuranter ute i samhället som på en given dag agerar bostadsinbrottstjuvar.
Ledtrådar kring dessa och var de är läggs ut på twitter
och allmänheten rapporterar tillbaka sina observationer via samma kanal. Till slut utses en ”vinnare” som
fångat tjuven. Eftersom det är i Holland belönas givetvis vinnaren med en cykel!
Komplicerad inställning till narkotika
När det gäller narkotikasituationen var även detta ett
prioriterat område. Mycket förvånande, för oss fördomsfulla svenskar, lades stora resurser på den illegala
gatuhandeln av cannabis som man såg som ett stort
problem. Även här användes det välutvecklade nätverket mycket offensivt, både vad det gällde att få in information om säljare och brukare men även för att erbjuda missbrukare alternativ och snabbt stöd att bryta
med missbruket. Harry berättade att han ofta blev uppringd av oroliga föräldrar som sökte stöd i hur de skulle
hantera sina barns cannabis- och narkotikabruk. Han
gjorde ofta tillsammans med socialtjänsten uppsökande
samtal av s.k. Linköpingsmodell i stadsdelen.
Den holländska inställningen till droger, och då
främst cannabis, är svår att förstå för oss svenskar.
Holland har också en lång historia av starka religiösa
grupper, både katoliker och protestanter, med stort
politiskt och kulturellt inflytande. Till detta fanns det
också en stark arbetarrörelse med stor politisk makt.
Dessa levde tillsammans under ett system som på engelska brukar kallas ”pillarization”, alltså att samhället var indelat i många små enheter beroende på vilken
religiös eller politisk grupp du tillhörde. Varje grupp
fick till stora delar klara sig själv och fick tillgång till
skattemedel för skolor och liknande efter sin storlek i
lokalsamhället.
Holland har, i tillägg till systemet med ”pillarization”, länge haft en mycket svag centralmakt. Detta
beror till stora delar på det parlamentariska systemet
där motsvarigheten till riksdagen endast har 150 platser.
Detta skapar ofta ”oheliga” allianser där partier
med rakt motsatta åsikter hamnar i samma regering.
För att dessa regeringar ska hålla har man redan innan
regeringen utropats förhandlat om i princip allt man
tänker göra under mandatperioden. De frågor som
inte går att få enighet kring eller som helt enkelt är för
svåra – som t.ex. dödshjälp, narkotikapolitik och prostitution - nämns ofta inte i regeringarnas överenskommelser. Resultatet har blivit att det har varit mycket
svårt för centralmakten att ta tag i dessa frågor och att
mycket av viktig politik, t.ex. drogpolitiken, drivits på
lägre politiska nivåer.
Det var t.ex. Amsterdams dåvarande borgmästare
som började tillåta coffeshops och som satte upp regelverket kring dem. Idag finns det coffeeshops i många,
men inte alla, kommuner i Holland. En generell regel
tycks vara att en coffeeshop aldrig får ha mer än 500 gr
cannabis i lokalerna, inte sälja till någon under 18 eller
mer än 5 gram åt gången per kund. Notera att vi här
inte pratar om nationell lagstiftning som reglerar coffeeshoparna, utan vad man skulle kunna kalla lokala
ordningsstadgor. I den nationella lagstiftningen är hantering av cannabis fortfarande förbjuden.
Tillslag mot odlingar
Vi hade mot bakgrund av ovanstående, kanske lite fördomsfullt, inställningen att Holland inte prioriterar just
cannabisbruket – så fel vi hade. Polisen i Assen visade
oss de senaste fyra årens antal tillslag på cannabisodlingar utförda bara i Assens närpolisområde. På fyra
år har de gjort 419 tillslag mot odlingar! Och då ska
man komma ihåg att det gäller bara odlingar med fler
än 5 plantor. I materialet fanns allt från hobbyodlare
till industriella odlingar som är helt datoriserade vad
gäller ljus och bevattning. Största odlingen senaste åren
var på 7500 plantor. Uppfinningsrikedomen är stor och
man känner till att det finns hantverkare såsom snick-
➲ s70
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
➲ forts. från s66
En del av coffeeshopens varulager.
are och elektriker som i princip uteslutande arbetar åt
kriminella för att bygga odlingar. Ett exempel gällde
att man vid nybyggnation av ett bostadsområde grävt
ner containrar under en viss fastighet för att skapa ett
utrymme att odla i.
Tillsyn av coffeeshops
I Assen finns idag en coffeeshop som drivits i 28 år av
samma ägare. Polisen i Assen berättade att deras samarbete med denna coffeeshop var mycket god och de
har ett bra informationsutbyte.
Vid vårt besök gjorde helt sonika våra värdar en
tillsyn av Assens coffeeshop som vi fick vara med på.
Ägaren hade ingen djupare kunskap om cannabis när
han startade sin coffeeshop. Företaget drivs som ett
familjeföretag och alla hans nu vuxna barn har arbetat
i butiken. Vi frågade om hans eget bruk förändrats
genom åren och han berättar då att vare sig han eller
någon annan i hans familj använder cannabis överhuvudtaget. Han sa att han inte tyckte cannabis var hans
grej, men också att man inte kan driva ett företag om
man är beroende av dess produkter och gjorde en jämförelse med en bartender som dricker upp alkoholen i
baren.
Polisen var mycket mån om att ha en god relation
med ägaren. Även om vi förstod att alla kunder inte
uppskattade den polisiära tillsynen då några sonika
gick ut när polisen kom. Besöket på coffeeshopen har
tendensen av en krogtillsyn vilket var en utmaning för
oss och vår inställning till narkotika. Det var märkligt
att se den acceptans som uppvisades från polisens sida
mot den försäljning och det missbruk som försiggår.
Förvisso sker försäljningen semi-lagligt vilket givetvis gör att polisen inte kan ingripa även om de hade
velat. Å andra sidan så sker det, förmodade, dagliga
leveranser av cannabis till coffeeshopen. Bakom dessa
70
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
leveranser står i slutändan kriminella organisationer
enligt våra värdar.
Ägaren berättade att han upplever ett hårdare tryck
från statsmakterna mot hans verksamhet. Skatteverket
har dragit upp hårdare riktlinjer för beskattning. Ett
annat problem för honom var att hans bank önskar
övergång till kortbetalning i butiken. Inte ett så stort
problem för honom men för hans kunder då många av
dem som satt där månadsvis tvingas visa upp sina kostnader för socialtjänsten för att få ekonomiskt bistånd.
Bland kunderna kunde grovt två kategorier skönjas.
De som satt stora delar av sin dag på coffeeshopen
och brukade konstant och de som kom in och köpte
sin cannabis för att sedan lämna. Den senare kategorin föreföll mer bestå av ungdomar och personer med
jobb.
Det var två mycket givande dagar i Assen med många
mentala utmaningar för oss. Vi vill tacka våra värdar
som hade planerat ett kanonprogram! Vi vill också
tacka SNPF och arbetsgivaren för att få möjligheten att
åka!
Sista natten tillbringade vi i Amsterdam. Som grädde
på moset på denna cannabis-resa så blev vi debiterade
150 euro i städavgift vid utcheckning på grund av att
vi rökt cannabis på rummet. Mycket förvånade halade
vi, lyckligtvis, upp en barnota innehållande idel mat
och hipsteröl (och ingen cannabis) för exakt samma
tid som detta enligt städansvarig skulle ägt rum. Det
visade sig efter några turer att man rökt cannabis på
rummet bredvid oss och att gärningsmännen som blev
ertappade på bar gärning sagt sig vara i vårt sällskap
och att vi skulle betala!
Petter Ankarberg och Max Hector
Polismyndigheten Region Syd, Växjö
Rapport kräver att polisens gatulangningsverksamhet återupprättas i Göteborg
Vid ett seminarium under april presenterades en beskrivande rapport kring 25 år av
samverkan mellan polis och socialtjänst i Göteborg. Rapporten har gjorts av socionomen Andreas Wetterberg vid Göteborgs Stad, Social resursförvaltning.
Rapporten har författats för att ge inblick i det samverkansarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivits
sedan 1980-talet. Trots lång erfarenhet på fältet med
polis och socialtjänst i samverkan så finns ingen större
utvärdering kring hur arbetet fungerar och den unika
kunskap detta arbete genererat. Rapporten bygger på
intervjuer, muntliga och skrivna berättelser från personer som är eller varit verksamma på olika sätt i arbetet.
Därtill finns fakta hämtat från verksamhetsberättelser
och andra skrivelser där samarbetet beskrivits.
Rapportens problemfundering har varit bristen på
dokumenterad erfarenhet och kunskap. Ambitionen
är att visa på utvecklingsmöjligheter utifrån vad som
varit historiskt mycket framgångsrikt. Frågor kring
ungdomskriminalitet och missbruk är idag minst lika
aktuella som de var under 1980-talet. Rapporten utgår
från arbetet som bedrivits i Göteborg, dock belyses
även verksamheten Mumin i Stockholm. Detta i syfte
att visa hur andra inspirerats av arbetet i Göteborg
och hur det genererat andra metoder och kunskaper.
Samhället ser idag väldigt annorlunda ut gentemot
1980-talet. Såväl polis som socialtjänst har genomgått stora organisatoriska förändringar, vilket gör det
anmärkningsvärt att grundkonceptet, trots allt, efter
25 år lever kvar och är lika aktuellt.
Polis och socialtjänst i samma patrull
1985 startade Göteborgspolisen gatulangningsgruppen
som ett försöksprojekt med inriktning att störa försäljning av narkotika på gator, torg, parker samt kvartar,
för att på detta sätt samtidigt förhindra nyrekrytering
av unga in i missbrukarleden.
Gatulangningsgruppen märkte snart ett behov av
sociala insatser för att framförallt ta hand om de minderåriga som greps, men även för missbrukare med
barn. När barn under 15 år togs om hand för innehav
eller missbruk av narkotika, tog gruppen omgående
kontakt med respektive socialbyrå, förutom att föräldrar kallades till polisstationen för att hämta den unga.
Det tog inte lång tid för gruppen att ifrågasätta om det
stod rätt till och om relevanta åtgärder vidtogs från
socialtjänsten när man upptäckt nyrekrytering av en
underårigs missbruk. Alltför snabbt dök de underåriga
upp igen i fel miljöer med ett mer avancerat beteende.
För att gå på djupet med problemet genomfördes en
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
studie av studerande vid Sociala Fakulteten Göteborg
Universitet. De som genomförde studien fick full
tillgång till gatulangningsgruppens hela dokumentation och utredningar ner på individnivå under ett år.
Studien som mynnade ut i rapporten ”Alla vi barn i
Kungsparken” och tog upp 53 ungdomar under 15 år
som gatulangningsgruppen hanterat för innehav och
missbruk av narkotika. Det visade sig att det i socialtjänsten dokumentation endast kunde återfinnas 3
individer av de 53 som man på något sätt gått vidare
med i föräldrakontakt. Skandalen var ett faktum och
det gick tämligen snabbt att finna ekonomiska resurser
för att tillsätta två socialsekreterartjänster vid gatulangningsgruppen.
Den metod som växte fram i Göteborg under 1980och 90-talet var unik i Sverige. För att kunna verka så
nära polisgruppen som möjligt och dela deras erfarenheter i den miljön ingripanden sker, tjänstgjorde man
på samma turlista som gruppen och socialsekreterarna
åkte med i polisbilen. Socialarbetarens optimala roll
definierades som passiv på fältet med tanken att under
resan till polisstationen skapa en relation kring frågor
av social karaktär. Tanken att tydligt särskilja yrkesrollerna urskiljs även i övrigt i arbete på polisstationen
där socialsekreterarna inte deltog aktivt i polisens
brottsutredning och förhör. Efter polisen förhör hade
socialsekreteraren ett enskilt samtal med den omhändertagne. Inom ramen för detta samtal togs även kontakt med eventuella vårdnadshavare.
Gatulangningsgruppen i Göteborg bedrev en framgångsrik
och effektiv verksamhet mot narkotikahandeln.
Rapporten ”Alla vi barn i Kungsparken” avslöjade allvarliga brister i socialtjänstens uppföljning, vilket ledde till att två socialsekreterare placerades vid polisens gatulangningsgrupp.
Narkotikamissbrukarna minskade i antal
Det övergripande målet är att folk inte skall fara illa av
knark. En uppgift som delvis är polisiär, men utan samverkan med socialtjänst och sjukvård så är det omöjligt att nå effekter. Sektorerna är beroende av varandra
och samsyn med socialsekreterarna fanns. Det fanns ett
övergripande gemensamt mål med verksamheten. Inte
bara hur utan också varför för att öka motivationen i
arbetet. En viktig framgångsfaktor är att polis och socialtjänst är rädda om sina respektive verktyg när man
arbetar tillsammans. Det finns många bitar som kräver
integritet.
Gatulangningsgruppens verksamhet blev mycket
framgångsrik och effektiv. På årlig basis hanterades
över 1000 personer för olika grader av narkotikabrott
och i den kontexten även människor i allehanda sociala
kriser och problem där socialtjänsten kunde vara minutoperativ. Det tydligaste beviset på att konceptet var
effektivt kunde avläsas i den nationella narkotikastatistiken där storstaden Göteborg som enda kommun
i landet hade en utplanande kurva i antalet narkotikamissbrukare, när resten av landets kommuner fick
konstatera markant ökning av antalet missbrukare.
I den omorganisation som genomfördes 1995 i
samband med sammanslagningen till storlänet Västra
Götaland, prioriterades gatulangningsverksamheten
högt och man skapade en regional narkotikaspaningsenhet bestående av 25 poliser, 2 narkotikahundekipage
samt 4 socialsekreterare. Konceptet i övrigt bibehölls
med den fördubblade kapaciteten. Det här var i en
tid då drogscenerna i allt större omfattning flyttade
in i unga människors nöjesliv. Krogen och ravefesterna krävde särskild uppmärksamhet, då de platserna
utgjorde rekryteringsplats för nya och andra profiler
av unga in i missbruk. Förortsproblematiken började
ta konturer och riktade geografiskt avgränsade insatser
genomfördes frekvent av enheten då det utkristalliserades individer som begick grova narkotikabrott med
preparaten, heroin, kokain och ecstasy.
Diskoteksbranden förändrade
organisationen
1998 inträffade den stora diskoteksmordbranden i Göteborg där 64 unga fick sätta livet till. Av många skäl
krävde den insatsen särskilda resurser och personalen
togs från regionala narkotikaspaningsenheten med föresatsen att det skulle bli ett kortare avbrott och att
verksamheten snarast skulle återupptas. Ett längre
stopp betraktades som förödande. Av skilda skäl fattades häpnadsväckande nog aldrig beslutet att återställa
enheten och konsekvenserna av det står idag alltför
tydliga med den utvecklings som fått ske i Göteborg
förorter. Eftersom de stadsdelar som berörs är de med
störst arbetsbörda och mest problematiska förhållanden, är det också de som har mest att vinna på ett
utökat samarbete mellan socialtjänst och polis. Det är
dock viktigt att markera att inte stadsdelarna själva kan
bära prioritering och finansiering när det gäller frågan
om nyrekrytering till kriminella gäng. Grogrunden till
nyrekryteringen måste fortsatt, inte minst till följd av
de senaste åren gänguppgörelser i kampen om narkotikareviren, vara en fråga för hela Göteborg, och det som
så väl fungerade måste snarast återställas.
Anders Stolpe
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
73
Bok- och filmtips
De förklädda
flickorna i Kabul
Författare: Jenny Nordberg
Albert Bonniers förlag
Under flera år har journalisten
Jenny Nordberg skrivit och
rapporterat om hur flickor i
Afghanistan kläs ut och lever
som pojkar, så kallade ”bacha
posh”, som ger en helt annan
frihet, möjligheten att gå i skolan och försörja familjen. Det är ett intressant ämne
och fenomen som gör sig väl i en reportagebok . De
flesta förklädda återgår till att vara flickor vid puberteten och sedan blir det bortgifta men det finns även de
som fortsätter att vara män längre.
Efter att ha fött tre flickor bestämmer sig bokens huvudperson Azita, en kvinnlig politiker i Afghanistan som själv en gång varit förklädd för att förvandla
sin fjärde dotter till en son. Därmed lär hon sig också
att tala männens språk och att inte låta sig generas i
männens sällskap.
Hennes yngsta dotter får sitt långa hår avklippt och
kläs i byxor och jeansskjorta. Maken blir också nöjd –
han blir inte längre baktalad som en misslyckad far till
enbart fyra döttrar i ett samhälle där pojkar och män
är det enda som räknas.
När journalisten Jenny Nordberg först berättade om
det okända fenomenet i New York Times 2010 blev de
förklädda flickorna en världsnyhet.
Familjerna kan vara rika, fattiga, med eller utan
utbildning, pashtuner, tadzjiker, hazarer eller turkmener – det spelar ingen roll, det enda som är gemensamt
för flickorna är familjens behov av en son.
Jenny Nordberg försöker reda ut hur omfattande
bacha posh systemet är men hittar inga siffror och det
som fascinerar mest är att det verkar vara brett accepterat i Afghanistan.
Författaren är högst medveten om att det är just
hon – en europeisk kvinna – som håller i pennan. Hon
skriver kritiskt om biståndsarbetarna som ”återvänder
hem med exotiska berättelser om främmande länder” .
Själv hamnar hon aldrig i det facket eftersom hon
visar fullständig lojalitet med kvinnorna som intervjuas och eftersom hon är genuint intresserad deras
egna berättelser och inte av att försöka exportera egna
lösningar.
Recension: Åsa Dahlberg
Wild
Regi: Jean-Marc Vallée
Skådespelare: Reese Witherspoon, Laura Dern,
Thomas Sadoski
”Wild” bygger på den sanna historien om amerikanskan Cheryl Strayed, som 26 år gammal bestämde sig
för att gå den 200 mil långa leden Pacific Crest Trail ,
som sträcker sig från Mexiko till Kanada längs USA:s
västkust. I södern en stig genom halvöken och buskage
och i norr blöta skogar och sjöar.
Handlingen låter kanske inte så rafflande, en kvinna
i fula skor som ger sig ut på en 3 månader lång vandring, men Cheryl Strayeds resa genom vildmarken blir
aldrig tråkig.
När vi möter Cheryl har hennes mamma gått bort,
hennes man lämnat henne, hon har varken jobb, bostad,
pengar och ett destruktivt leverne med droger. Sina sista
dollar han hon investerat i ett par oömma skor, ett fotogenkök, massor med havregryn och en stor ryggsäck.
Färden påbörjas och går på och Cheryl vänjer sig vid
att möta främlingar - nästan alltid män -, hon vänjer
sig vid vildmarken - utsätter sig för skönhet och färden
blir snart en surrealistisk upplevelse.
Vandringen är det som driver berättelsen framåt
och det blir så klart en hel del naturskildringar med
fysiska utmaningar i regn, snö och kyla och det står
sig som en bra kontrast till den skitig flåsande Cheryl.
En skicklig klippning mellan nu och då gör filmen både
spännande, tragisk och upplyftande. Scenografin är naturligt vacker och handlingen tämligen unik. Det är inte ofta man ser en kvinnlig överlevare
i ett hårt klimat. Riktigt uppfriskande är att Strayed sällan är rädd-bara förbannad. Hon får dessutom ångra sitt
beslut att promenera . Filmen är en överlevnadshandbok
med många värdefulla lärdomar för livet, och man får
uppleva vad Cheryl har upplevt med en alkoholiserad
pappa, en misshandlad mamma, en universitetsperiod
och en nära döden misär med droger.
Det fina med ”Wild” är att vildmarksfärden blir en
fond för Cheryls minnen. Att inspelningen ska ha varit
för i Hollywoodmått mätt genuin - det vill säga med en
på riktigt tung ryggsäck istället för en lättviktig syns,
inte minst i den obetalbara scenen där Cheryl för första
gången under flera minuter försöker att över huvud
taget lyfta den blytunga ryggsäcken över stock och sten.
En slående vacker film som berör på den emotionella
planet och helt klart mycket sevärd!
Recension: Åsa Dahlberg 76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga
varor
ror ger en
oramat. För
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Upplaga 3.1
Upplaga 11.1
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
r ges ut av
otikapolis­
Anabola
Androgena
Steroider
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
dopningsmedel och
ger en detaljerad bild av
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda
avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt
metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar
ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska
termer.
narkotika
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
I huvet på en
steroidanvändare
Missbruket av anabola androgena steroider (AAS)
är idag inget marginellt
problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de
illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet
anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga
Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det senaste året
skärpt sina dopningslagar.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare
som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet
eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala
hanteringen av anabola androgena steroider.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola androgena ste­roider (AAS)
kräver ökat behov av adekvat
vård. Via traditio­nell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från
behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika
meto­der för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge­
nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in
nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera
självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulini­tet
och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
77
Internationell forskarrapport:
Vad händer med narkotikakontrollen i Afghanistan?
De senaste 25 – 30 åren har Afghanistan och kringliggande områden, den s.k. Gyllene Halvmånen, varit
världens viktigaste produktionsområde för opium och
heroin. Periodvis har produktionen motsvarat 80 – 90
procent av världstotalen. Illegala inkomster har finansierat terrorism och lokala krig. Militära insatser och
civilt bistånd har endast i ringa grad bromsat produktionen. Under sista tiden har nya rekordnivåer nåtts. En
bidragande orsak är att landet söker ökade kontakter
med sina grannländer. Även antalet inhemska missbrukare har ökat kraftigt i Afghanistan, enligt vissa beräkningar från 500 000 för två år sedan till 3 miljoner.
Nu har den internationella tankesmedjan EastWest
Institute (EWI) publicerat en 40 sidor lång rapport om
vad som kan göras i det nya läge som uppstår i och
med att USA och många andra länder drar tillbaka militär trupp. Rapporten är ett professionellt samarbete
mellan specialister från USA och Ryssland, och den
har kunnat framställas trots de f.n. kyliga relationerna
mellan länderna.
I rapporten sägs att ”problemet med afghanska narkotika kommer […] att fortsätta hota Ryssland, USA
och resten av världen. Den afghanska staten har för
många svagheter, talibanerna är för starka och incitamenten att fortsätta med opiumekonomin är för starka
för att miljön skall förbättras på kort sikt.”
Scenarier
Framtiden skisseras med hjälp av olika scenarier. Särskilt intressant är ett som beskriver en tänkbar utveckling med krigsherrarnas återkomst. Dessa har under
många år kunnat finansiera sina privatarméer med narkotikaprofiter. Med minskande intresse och sjunkande
stöd till afghanernas
egna insatser finns en
risk att krigsherrarna tar
över och situationen utvecklas mot något som
liknar den på 1990-talet.
Rapporten beskriver de
möjliga konsekvenserna
för narkotikabekämpningen som ”katastrofala”, då den afghanska
statliga narkotikakontrollen kan befaras uppAFGHAN
IC KING
höra.
NARC OTRAFF
enarios
Post-2014 Sc
En viktig rekommendation är att både USA:s
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
och Rysslands regeringar bör blir mer ”proaktiva”,
d.v.s. handla innan problem uppstår, t.ex. genom att
foga in åtgärder för narkotikakontroll och mot korruption som en integrerad del i den gränskontrollstrategi
som är under utvecklig.
Rapporten kommer att följas av ytterligare rapporter som skall behandla bl.a. narkotikasektorns ekonomi
samt möjligheterna att finna alternativa utkomstvägar
för opiumproducerande bönder.
Jonas Hartelius
Jonas Hartelius var åren 2008 – 2011 Senior Fellow
vid EastWest Institutes kontor i Bryssel. EWI är en oberoende tankesmedja grundad 1980, som arbetar med
bl.a. säkerhetsanalyser, konfliktprevention och ”bakdörrsdiplomati”.
EWI: Afghan Narcotrafficking – Post-2014 Scenarios,
Februari 2015. www.ewi.info.
Narkotikahandeln på väg bli större
än olje- och gasindustrin
Ryska Federationens narkotikakontrollchef, Viktor
Ivanov, varnade i april vid ett ministermöte med
BRICS-länderna att den illegala narkotikaindustrin
håller på att bli större än både bilindustrin resp.
olje- och gasindustrin som handelssektor.
Ivanov noterade att den globala olje- och gasmarknaden idag omsätter 3,7 biljoner USA-dollar
årligen. Bilförsäljningen bara i USA omsätter 1,1
billioner dollar per år.
Ivanov pekade ut Afghanistan och Sydamerika
som väsentliga ”produktionsnav”. Sydamerika
svarar för nästan hela världens kokainproduktion.
Afghanistan producerar 80 procent av världens
heroin. Men Ivanov varnade också för att heroinproduktionen ånyo kommit i gång i Gyllene
Triangeln i Laos, Myanmar och Thailand.
Enligt Ivanovs skattningar bidrar narkotikahandeln årligen med en billion USA-dollar i reda
pengar till det finansiella systemet. Mycket av
pengarna hamnar i brottsorganisationer men även
hos terrorister.
Källa: Russia Today 22 april. JH
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4 /2015
Nästa tidning distribueras i mitten av september, då den
också kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org
Skicka gärna artiklar, notiser och tips till gunnar.hermansson@snpf.org.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem /medlemmar som
genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller
avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet
är på 5 000 kronor per person, max 2 personer..
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
till Carl G. Perssons minne
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org