MBT Göran Rydén - MBT Sverige - en mötesplats för mentalisering
Social kognition 2015-11-04 Mentalisering Göran Rydén Verksamhetschef, Norra Stockholms psykiatri Överläkare och psykoanalytiker Sheldon: You bought me a present? Why would you do such a thing? I know you think you're being generous, but the foundation of gift giving is reciprocity. You haven't given me a gift, you've given me an obligation. The essence of the custom is that I now have to go out and purchase for you a gift of commensurate value and representing the same perceived level of friendship as that represented by the gift you've given me. Ah, it's no wonder suicide rates skyrocket this time of year. Oh, I brought this on myself by being such an endearing and important part of your life... 2015-11-04 Göran Rydén 2 2015-11-04 Göran Rydén 3 Göran Rydén 1 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 4 2015-11-04 Göran Rydén 5 2015-11-04 Göran Rydén 6 Bertha Pappenheim Göran Rydén 2 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 7 2015-11-04 Göran Rydén 8 2015-11-04 Göran Rydén 9 Göran Rydén 3 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 10 2015-11-04 Göran Rydén 11 2015-11-04 Göran Rydén 12 Göran Rydén 4 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 13 2015-11-04 Göran Rydén 14 2015-11-04 Göran Rydén 15 Göran Rydén 5 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 16 ”Tankeläsning” Lögn 2015-11-04 Förtroende Göran Rydén 17 ”Machiavellian intelligence” Byrne & Whiten, 1988 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén Dunbar, 199218 6 Social kognition 2015-11-04 Mentalisering Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som beskriver förmågan att förstå de mentala tillstånd hos en själv och andra som ligger bakom ett visst beteende. Fonagy ”Holding mind in mind” Attributing beliefs and desires to other persons that are different to one-self and be able to predict and explain other peoples actions. WOEXT: 262. Mentalizing 2015-11-04 Göran Rydén 19 Mentalisering och andra begrepp 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 20 Efter Bateman & Fonagy 21 7 Social kognition 2015-11-04 Teleologisk hållning Gergerly & Csibra, 2003 2015-11-04 Göran Rydén 22 Mot en mental representation X tror… X vill… Situationsbetingade begränsningar Målbild Rationalitet Teleologisk representation Mentalistisk representation Handling X har för avsiktatt…. Gergerly & Csibra, 2003 2015-11-04 Göran Rydén 23 2015-11-04 Göran Rydén 24 Göran Rydén 8 Social kognition 2015-11-04 Tre sätt att förhålla sig till den fysiska och relationella verkligheten • Teleologisk hållning – den konkreta, fysiska världen förstås utifrån en inferens om orsak verkan • Psykisk ekvivalens – den inre psykiska verkligheten används som sanningskriterium för den yttre • Låtsasläge – den yttre verkligheten prövas i det inre som ett experiment, en potentiell sanning 2015-11-04 Göran Rydén 25 På väg mot en mentaliserande hållning – att hantera ovisshet 2015-11-04 Göran Rydén 26 Sheldon: You may not realize it, but I have difficulty navigating certain aspects of daily life. You know, understanding sarcasm, feigning interest in others, not talking about trains as much as I want. It's exhausting! 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 27 9 Social kognition 2015-11-04 Sheldon: Are you upset about something? Leonard: What was your first clue? Sheldon: Well there was a number of things. First the late hour, then you demeanors seems very low energy plus your irritability... Leonard: Yes I'm upset! Sheldon: Oh... I don't usually pick up on those things. Good for me. Leonard: Yeah good for you. Sheldon: (walks away and then turns back) Oh, wait. Did you want to talk about what's bothering you? Leonard: I don't know... maybe. Sheldon: Wow! I'm on fire tonight. 2015-11-04 Göran Rydén 28 Anknytningens betydelse 2015-11-04 Göran Rydén 29 2015-11-04 Göran Rydén 30 Göran Rydén 10 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén LOW LG Maternal Licking/grooming Champagne et al HIGH LG Increased GR methylation Decreased GR methylation Decreased GR expression Increased GR expression Increased stress response Decreased stress response 32 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 31 33 11 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 34 2015-11-04 Göran Rydén 35 2015-11-04 Göran Rydén 36 Göran Rydén 12 Social kognition 2015-11-04 Ett begynnande själv Internalisering Kärna av det psykologiska självet Representation av barnets mentala tillstånd Anknytningspersonen Barnet Inferens, (projektiv identifikation) 2015-11-04 Göran Rydén 37 Efter Bateman & Fonagy ANKNYTNINGSPERSONEN BARNET Representation av affektläge Internalisering av anknytningspersonens bild Metaboliserad affekt Psykologiskt själv: andra ordningens representation Uttryck Reflektion Resonans Symbolisk koppling till inre tillstånd Fysiskt själv: Primär representati on Signal Icke-verbal Konstitutionellt själv som är i någon form av affektläge 2015-11-04 Är anknytnings personen tillräckligt nära, uppmärksam och responsiv? Fonagy, Gergely, Jurist, Target,382002 Göran Rydén Om ja... ...då känner sig barnet säker, älskad, självsäker... ... blir barnet lekfullt, mindre hämmat, leende och inriktat mot utforskande och socialt Om nej... ... blir barnet upptaget av anknytningspersonen, klängande och ängslig inför separation och utforskande. 2015-11-04 Göran Rydén ...utvecklas en rad anknytningsbeteenden p g a ökad oro (kontrollera, signalera för att återetablera kontakt mm). Om inkonsistent... Om konsistent... Göran Rydén ...blir barnet defensivt undvikande och förefaller indifferent inför separation och återförening.39 13 Social kognition 2015-11-04 Dehumaniserande Demoniserande Subjektivitet och humaniserande Konkret, egocentriskt 2015-11-04 ICKE-MENTALISERANDE Återhållen föreställning Göran Rydén MENTALISERANDE Projicerande, alltför mycket föreställande STÖRD MENTALISERING 40 Efter Bateman & Fonagy ”Alien self” Internalisering av främmande delar som en del av självet Begynnande kärna av det psykologiska självet Avsaknad av representation av barnets mentala tillstånd Anknytningspersonen Barnet ”Alien self” Inferens, (projektiv identifikation) misslyckas 2015-11-04 Göran Rydén 41 Efter Bateman & Fonagy ANKNYTNINGSPERSONEN BARNET Representation av affektläge Internalisering av anknytningspersonens bild av sitt eget känslomässiga läge Psykologiskt själv: andra ordningens representation Ickemetaboliserad affekt Symbolisk koppling till anknytnings personens inre tillstånd Uttryck Stark affekt Resonans Fysiskt själv: Primär representati on Signal Icke-verbal Konstitutionellt själv som är i någon form av affektläge 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén Efter Fonagy, Gergely, Jurist, Target,422002 14 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 43 2015-11-04 Göran Rydén 44 2015-11-04 Göran Rydén 45 Göran Rydén 15 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 46 2015-11-04 Göran Rydén 47 2015-11-04 Göran Rydén 48 Göran Rydén 16 Social kognition 2015-11-04 Spegelneuron Spegelneuron aktiveras både när man observerar en handling och när man utför samma handling själv. Maqaques 2015-11-04 Humans Göran Rydén 49 Att mentalisera förutsätter... • • • • Att man kan reglera uppmärksamhet Att man kan reglera känslor Att man kan inta fler perspektiv Att man kan stå ut med osäkerhet och omvärdera • Att man kan känna trygghet 2015-11-04 Göran Rydén 50 Att mentalisera förutsätter... • • • • Att man kan reglera uppmärksamhet Att man kan reglera känslor Att man kan inta fler perspektiv Att man kan stå ut med osäkerhet och omvärdera • Att man kan känna trygghet 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 51 17 Social kognition 2015-11-04 Att man kan reglera känslor 2015-11-04 Göran Rydén 52 AROUSAL/ALERTNESS Activation Formatio reticularis thalamus, alert tense amygdala Parietal lobe excited nervous elated stressed upset happy Pleasant Unpleasant contented sad VALENCE amygdala hippocampus relaxed ventral striatum prefrontal cortex nucleus accumbens ventral tegmental area serene depressed CO-ORDINATION Earlier experiences expectations bored calm Deactivation 2015-11-04 Göran Rydén 53 Emotionell dysreglering, självrapportering – Mer ångest och ilska samt depression om komorbid BP2 (Koenigsberg, 2002) – Större variabilitet över dygnet (Cowdry, 1991) – Mer och starkare negativa affekter än andra patientgrupper (Stein, 1996) – Små skillnader i positiva affekter (Levine, 1997) – Affektiv reaktivitet är en starkare prediktor för BPD än sexuella övergrepp under barndomen (Rosenthal, 2005) – ”Aversive internal tension” ökar snabbare och durationen är längre (Stiglmayr, 2005) 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 54 18 Social kognition 2015-11-04 Emotionell dysreglering strukturell hjärnavbildning • Mindre volymer i hippocampus, amygdala, vänster orbitofrontala cortex and höger anterior gyrus cinguli (Driessen, 2000, Elst, 2003, Rusch, 2003) 2015-11-04 Göran Rydén 55 Emotionell dysreglering funktionell hjärnavbildning • Hög aktivitet i vänster amygdala jfrt med kontroller, särskilt för neutrala ansiktsuttryck (Donegan, 2003) • ”Dynamic morphing” känns igen snabbare (Lynch, 2006) • Skillnader i dorsolaterala prefrontal cortex • Annorlunda metabolism i gyrus cinguli i viloläge (van Elst, 2001) • Insula är mer aktiv hos patienter med BPD är kontroller vid exponering för neutrala stimuli (Schultze, 2011) • Vänster prefrontala cortex är mindre aktiv hos patienter med BPD när negativa affekter ska regleras ned (Schultze, 2011) 2015-11-04 Göran Rydén 56 ”Reappraisal of affects” Laterala frontala, mediala frontala och orbitofrontala regioner ”orkestrerar” meningen i känslomässiga händelser (Wager, 2008) 1. Öka den positiva affekten 2. ”Men vädret är fint... Nucleus accumbens, ventrala striatum, VLPFC 2. Minska den negativa affekten ”Nåväl – så illa är det inte... Amygdala, VLPFC 3. Dissociera den negativa affekten ”Detta händer inte mig...” Ventrolaterala prefrontala cortex (VLPFC) 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 57 19 Social kognition 2015-11-04 ADHD and borderline personality disorder Interoceptive information Exteroceptive information Petrovic et al 2015-11-04 Göran Rydén 58 ADHD and Borderline personality disorder Interoceptive information Exteroceptive information Dopamine and Salience Dopamine and Salience Petrovic et al 2015-11-04 Göran Rydén 59 ADHD and Borderline personality disorder Interoceptive information Exteroceptive information EMOTIONAL INSTABILITY Dopamine and Salience Dopamine and Salience Petrovic et al 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 60 20 Social kognition 2015-11-04 ADHD and Borderline personality disorder Interoceptive information Exteroceptive information ADHD Dopamine and Salience Dopamine and Salience Petrovic et al 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén 61 Rydén, Petrovic et al 62 Rydén, Petrovic et al Göran Rydén 63 21 Social kognition 2015-11-04 Rydén, Petrovic, et al 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén 64 Rydén, Petrovic et al 65 Att mentalisera förutsätter... • • • • Att man kan reglera uppmärksamhet Att man kan reglera känslor Att man kan inta fler perspektiv Att man kan stå ut med osäkerhet och omvärdera • Att man kan känna trygghet 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 66 22 Social kognition 2015-11-04 Att man kan inta fler perspektiv 2015-11-04 Göran Rydén 67 Bara ett perspektiv - egocentrism 2015-11-04 Göran Rydén 68 Att mentalisera förutsätter... • • • • Att man kan reglera uppmärksamhet Att man kan reglera känslor Att man kan inta fler perspektiv Att man kan stå ut med osäkerhet och omvärdera • Att man kan känna trygghet 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 69 23 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 70 2015-11-04 Göran Rydén 71 2015-11-04 Göran Rydén 72 Göran Rydén 24 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén Efter Bateman & Fonagy 2015-11-04 Göran Rydén Efter Bateman & Fonagy Göran Rydén 73 Efter Bateman & Fonagy 74 75 25 Social kognition 2015-11-04 2015-11-04 Göran Rydén 76 Efter Bateman & Fonagy Analogier • Psykisk ekvivalens – Heta kognitioner kan inte processas – amygdala och periaqueductal grey aktiveras – kamp-flyktreaktion aktiveras • Låtsasläge – dorsolaterala prefrontala cortex – distraktion – ”heta kognitioner” dämpas • Mentalisering – ventromediala prefrontala cortex – ”heta” kognitioner omvärderas 2015-11-04 Göran Rydén 77 The brain as a process • Cross-modal representation (Stern, 1985, Meltzoff, 1990,1991) • Social cognition is based on visuospatial processing (Derntl, 2011) • General purpose processors (Markram, 2010) • The brain is a jungle (Edelmann, 1993) 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 78 26 Social kognition 2015-11-04 The two-stream hyptohesis (1) Ungerleider, Mishkin, 1982, Ettinger, 1990 The dorsal stream - WHERE? •Recognizing objects in space •Primary visual cortex – Occipital lobe – parietal lobe •Detailed map of visual field and sensitivity for movement •Posterior parietal cortex is important for interpretation of spatial relationships 2015-11-04 Göran Rydén 79 The two-stream hypothesis (2) The ventral stream – WHAT? •Object recognition and form representation •Primary visual cortex - medial temporal lobe (long-term memory) – limbic system (emotions) •Depend on attention, working memory and salience – analyze significance of the object (Puce & Perrett, 2003) 2015-11-04 Göran Rydén 80 Lär vi oss att mentalisera? 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 81 Efter Bateman & Fonagy 27 Social kognition 2015-11-04 Det verkar så 2015-11-04 Göran Rydén 82 Social kunskap och ansiktsigenkänningsdysfunktion vid autism Schultz, 2005 • An inborn bias for faces together with learning processes leads to enhanced salience of facial stimuli. • Much time is spent on processing faces mediated via amygdala and fusiform gyrus • These processes act as ”scaffolding” for social skills. • Deficits in the face-processing leads to a cascade of deficits, as in social interaction. 2015-11-04 Göran Rydén 83 Schultz, 2005 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 84 28 Social kognition 2015-11-04 Frith, 2006 Ochsner, 1998 2015-11-04 Göran Rydén 85 Empati i hjärnan • Emotionsigenkänning (ansiktsigenkänning) – Fusiform gyrus, insula, amygdala • Emotionellt perspektivtagande – Prefrontal areas, superior temporal gyrus • Affektiv responsivitet – Left insula 2015-11-04 Göran Rydén 86 Brist på empati och häsnynslöshet – samma eller två olika saker? Psykopata drag korresponderar inte mot mentaliserande kapacitet eller graden av autistiska drag – det verkar vara en ”double hit” Rogers et al, 2006 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 87 29 Social kognition 2015-11-04 Speglingshypotesen under prövning • Minskad cortikal tjocklek i spegelneuronregioner: parietala och premotorcortex vid autism (Hadjikhani, 2006). • Minskad vit substans kan innebära defekter i konnektiviteten i de neuronala nätverken (Minshew, 2007). • EEG: ”μ-waves” minskar normalt när man förbereder motoriska handlingar i premotorcortex. Vid autism är denna minskning inte lika tydlig (Oberman, 2005). 2015-11-04 Göran Rydén 88 Kön och mentalisering 2015-11-04 Göran Rydén ”The extreme male brain hypothesis” 89 Baron-Cohen, 2002 • Autism karaktäriseras av typiskt maskulina drag: systematisering och mekanisering. • Ett överlöd av testosteron under särskilt känsliga faser av graviditeten. • Kritik: Male:female ratio 4:1, men ju allvarligare autism, desto mindre könsskillnader – hade hypotesen stämt borde det vara tvärtom. 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 90 30 Social kognition 2015-11-04 ”The imprinted brain theory” Badcock, 2012 • Gener från fadern uttrycks huvudsakligen i limbiska systemet • Gener från modern uttrycks huvudsakligen i prefrontala cortex • Autism och schizofreni är ytterligheter i ett kontiunuum 2015-11-04 Göran Rydén 2015-11-04 Göran Rydén 91 Badcock, 2012 92 Hypo- and hypermentalizing Badcock, 2012 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 93 31 Social kognition 2015-11-04 ”The intense world theory” Markram & Markram, 2010 • ”The fetal anticonvulsant syndrome”: autistiska drag, 10% hade fullt utvecklad autism medan 80% hade autistiska drag (Christianson, 1994, Moore, 2000, Rasalam, 2005). • Fysiska missbildningar (ansikte, öron), orsakade av valproat, talar för en tidig skada i hjärnstammen, vilket stödjer tanken på en hjärnstamshypotes vid autism (Stromland, 1994) baserad på thalidomidstudier. • Valproat ökar gentranskription(Phiel, 2001) 2015-11-04 Göran Rydén 94 Testning av hypotesen • Valproat som ges enbart under perioden tå neuralröret ska slutas ger skador som stödjer hjärnstamshypotesen (Rodier, 1996) • Hos råttor: – Minskade sociala interaktioner – Ökat repetitivt beteende – Ökad ångest – Motorisk hyperaktivitet – Lägre smärtkänslighet – Ökad ”eye-blink conditioning” 2015-11-04 Göran Rydén 95 Hur fungerar detta? • Neocortex kan betraktas som en samling av funktionella kolumner som processar olika drag och rumsliga prositioner av omgivningen i förhållande till den egna kroppencan (Silberberg, 2002) • Dessa kolumner är att betrakta som en slags ”general purpose processors” sammankopplade via korta och långa bansystem som sammantaget orkestrerar högre kognitiva funktioner (Markram, 2010) 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 96 32 Social kognition 2015-11-04 Hyperreaktivitet i neuronala mikrokretsar • Valproatexponerade råttor uppvisar en balans mellan excitation och inhibation i neocortex men inhibitionen är borta i amygdala • Detta verkar vara relaterat till en hyperkonnektivitet i minikolumnerna (<50μm). • Det blir en hyperplasticitet i dessa kolumner om de ”badar” i glutamat (Markram, 2006) 2015-11-04 Göran Rydén 97 Hyperreaktivitet och hyperplasticitet i mikrokolumner i neocortex och amygdala leder till… • • • • ”Hyper-perception” ”Hyper-attention” ”Hyper-memory” ”Hyper-emotionality” En överdrivet intensiv omgivning tvingar hjärnan att utestänga världen genom undvikande av blickkontakt, kommunikation, hålla ljud och ljusintryck borta mm. Detta leder också till en kollaps i den mentaliserande kapaciteten 2015-11-04 Göran Rydén 98 Empatisk förmåga Autismspektrumtillstånd De flesta av oss Borderlinepersonlighetsstörning och ADHD Empatistörning 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén Mentaliserande förmåga Psykopati 99 33 Social kognition Mentaliseringsförmåga 2015-11-04 Mentaliseringsförmåga 2015-11-04 Normal Ångest Rydén 100 ÖkadGöran mängd intryck (emotionellt, socialt...) Ångest Borderline/ADHD 2015-11-04 Mentaliseringsförmåga Rydén 101 ÖkadGöran mängd intryck (emotionellt, socialt...) Ångest Autismspektrumtillstånd 2015-11-04 Göran Rydén Rydén 102 ÖkadGöran mängd intryck (emotionellt, socialt...) 34 Social kognition 2015-11-04 Ångest Normal Borderline/ADHD Mentaliseringsförmåga Autismspektrumtillstånd 2015-11-04 Rydén 103 ÖkadGöran mängd intryck (emotionellt, socialt...) Tack! Anthony Bateman Predrag Petrovic Susanne Bejerot Eleonore Rydén Mikael Landén Och alla patienter! 2015-11-04 Göran Rydén Göran Rydén 104 35
© Copyright 2024