Essäprovet i modersmål 9.3.2015
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN MODERSMÅLET II, ESSÄPROVET 9.3.2015 Per Maning, Oscar (1988) 1 Alla skrivuppgifter finns på s. 2–3 i detta häfte. Till en del av uppgifterna hör material som ska utnyttjas på det sätt som anges i uppgiften. Läs igenom uppgifterna, titta på materialet och välj ut en av uppgifterna. Uppgifterna bedöms med poängen 0–60. Skriv en sammanhängande och språkligt välformulerad texthelhet. En lämplig längd är 4–5 sidor. Texten ska vara tydligt och prydligt skriven, men du behöver inte renskriva med kulspetspenna eller bläckpenna. Några uppgifter är givna som färdiga rubriker och markerade med fet stil. I övrigt väljer du själv rubrik till din text. Skriv ut uppgiftsnumret framför rubriken. Om du väljer en materialbaserad uppgift ska din text fungera som en självständig helhet som kan förstås också av en läsare utan tillgång till materialet. I materialbaserade uppgifter måste du hänvisa till materialet. UPPGIFTER 2 1. Vad gör en vits rolig? 2. Klassisk musik uppskattas högt i Finland. Många finländska kompositörer, dirigenter och musiker har blivit världsberömda. Att spela något instrument är också vanligt i vårt land. Skriv om ditt förhållande till klassisk musik. 3. Kan man lära sig att bli en god förlorare? 4. I medierna talas det ofta om farliga livsmedel, kemikalier, levnadsvanor, väderfenomen o.s.v. Diskutera mediernas roll som förmedlare av hotbilder. 5. Det sägs att fattigdomen blivit synligare i Finland och att fattigdomen går i arv. Vem är fattig i dagens Finland? 6. Hur skulle din religion se ut om du kunde välja ”de bästa bitarna” ur olika religioner? 7. Briljant taktik 8. Den norske konstnären Per Maning utforskar i sina fotografier människans förhållande till andra arter. Vad berättar bilderna (s. 1 och s. 16) för dig? 9. Diskutera kapitlet (s. 4–6) ur Harry Martinsons bok Bollesagor utgående från luffaren Sandemars livsfilosofi. 10. I boken Gryning över Kalahari intervjuar den svenske författaren Lasse Berg utvecklingspsykologen Leonard D. Katz. Ta ställning till synpunkterna i utdraget ur boken (s. 7). 11. Analysera Sonja Åkessons dikt på s. 8–9 med fokus på prestationsångest. 12. Vad berättar listorna på s. 10–11 om vår samtid? 13. De svenskspråkiga eleverna klarar sig betydligt sämre än de finska i läsförståelse. Detta konstateras bl.a. i en artikel i Hufvudstadsbladet 3.9.2013. Ta ställning till de påståenden som framförs i artikeln (s. 12–13). 14. Klarar man sig på svenska i Norden? Utgå från artikeln på s. 14–15. * MATERIAL TILL UPPGIFTERNA 8–14 Per Maning: fotografier.........................................................................................................1 och 16 Harry Martinson: kapitel ur Bollesagor.........................................................................................4–6 Lasse Berg: utdrag ur Gryning över Kalahari – hur människan blev människa...............................7 Sonja Åkesson: Åkej.....................................................................................................................8–9 Teemu Kiviniemi: Vad googlade finländarna 2013?..................................................................10–11 Anna Svartström: Svenska elever behöver stimulans...............................................................12–13 Sofie Trosell: Öresundsbron bröt inte språkbarriär...................................................................14–15 Obs! Språket i texterna är identiskt med språket i originalpublikationerna. 3 Kapitel ur Bollesagor PERSONER: SANDEMAR OCH EN PRÄST. Scen: en prästgård. – Ni luffar och ni driver lös. Men vilken är er tanke om friheten, frågade prästen. – Vad friheten är har jag ännu inte kommit underfund med, sade Sandemar. – Men ni söker få reda på det genom att gå så här? – Det vet jag inte, sade Sandemar. – Ni vet alltså inte varför ni går? – Nej, i det långa loppet inte. Vi luffare räknar med vägkrökar. – Men om vägarna blir uträtade? Eller om ni ser på kartan att dit och dit leder vägen, men ingen annanstans? – Då skulle vi gå av vägen och gå krokiga stigar i skog. – Jag förstår, sade prästen. Ni menar att människan behöver sin dröm om vägkröken? – Om hon behöver den eller ej vet jag inte. Men hon har den. Och det är den enda friheten kanske. Att slippa se runt hörn och ändå känna sig trygg. – Det finns ju också andra. Till exempel sådana som färdas på höga berg med översikt och sådana som färdas på öppna hav. – Alldeles riktigt. Då ser man längre. Då blir kröken längre bort. Jordytans krökning. Horisontkröken. – Det var intressant, skrattade prästen. Låt oss fortsätta så får vi se vart det bär. Vill ni ha lite mer te? – Tack. Tack. – Te kommer från Ceylon med flera andra platser. Tänker ni på Ceylon när ni dricker te? – Ja, gärna. Ceylon är värt alla de tankar man orkar tänka under ett helt liv. Och alla drömmar. Och iakttagelser om Ceylon kan fylla ett liv. Och ett liv på Ceylon kan fyllas med dessa liv. – Och det finns många vägkrökar på Ceylon? – Många vägkrökar. Och många krokiga stigar. Och mycken bambu som står och stänger, så att inte allt blir uppenbart med ens. – Och folket är fredligt, så att man kan känna trygghet inför krökarna med bambu? – Ja, i stort sett. Bara naturliga faror finns. Skapade faror. Leoparder och naturliga bufflar, som kan bli faror om de retas. Annars är de godmodiga. 4 – Har ni varit på Ceylon? – Ja. – Det där med naturliga faror har jag inte hört förut. Var har ni mött den tanken? – Den ligger ju given. – Allmän värnplikt för att freda sig mot anfall leder till allmän värnplikt i andra land. Det uppfattas som ett hot och hotet återgår, och som en fara och faran återgår, återstudsar, återvänder. Det är bumerangvärlden. – En maskin blir uppfunnen. Det försäkras att den skall göra människorna så mycket lyckligare, men användes fel, användes på ett motsägande sätt. Så blir den en bumerangmaskin. Och psykologer skyndar fram för att förklara människans sammansatthet, men inte nätet som hon trasslat in sig i, och inte de uppenbara och direkt dödande bumerangerna. Människan blev en mästare i psykologi, men glömde visdomen. Hon talar om ödesdiger mänsklig sammansatthet när hon i själva verket borde tala om följderna av ytlig insyltning. Men om hon har förvirrat världens pussel utanför sig, hur skall hon då kunna klara upp det innanför sig? För min del har jag flytt från detta. Jag har flytt från verkligheten – den verkligheten. – För att få det enklare? – Ja, för att få det enklare. Och för att kunna glädja mig åt den mångfald som finns i naturen och som kan sysselsätta sinnena tillräckligt utan att det blir trassligare i själen. Drömmen är till, menar jag, för att vi skall slippa tillverka det vi drömmer. Dröm en önskad sak ända till leda och du tillverkar den inte. De flesta av de struntsaker som tillverkas blir till därför att de är för dåligt drömda. De är dåliga efterapningar, dåliga kopior av dåliga drömmar. Dröm med kräsnare krav och världen blir väsentligare. Då trasslar vi inte in oss i det ytliga helvetesnät som är knutet av tallösa banaliteter. Industrialismen är dåligt använd. Den har blivit inte bara ett enkelt ämbar eller en skopa att ösa ur usla brunnar med, men ett helt paternosterverk av skopor som skyndsamt, skyndsamt skopar intigheter över världen. – Men man måste ju tillverka massor av onödiga saker också, för att det inte ska bli arbetslöshet. 5 – Jo, det är det vanliga argumentet. Men hur uppstår arbetslöshet? Jo, för det mesta därför att de människomassor som köpt en viss dussinvara, en viss dussindröm, plötsligt tröttnar på denna och vill ha en ny dussindröm tillverkad. – Menar ni att industrien för tillverkning av än det ena än det andra som människorna inte behöver, menar ni att den skulle tas bort? – Nej, tvärtom. Jag menar att alla bör få hålla på med dussinkvarnarna så mycket de vill. Så att det hela blir fullständigt lavinartat och tills en fullständigt sinnesförvirrad helvetisk materialism står människorna så högt upp i halsen att de inte kan ta emot mera. Men själv skall jag be att få korrumpera mig på ett enklare sätt, på landsvägen, flydd – så mycket man nu kan fly – från det där yrvädret av millioner bumeranger. Och så vill jag inte höra någonting om arbetets heder och arbetets ära. Det mänskliga arbetet är alldeles för insyltat i den allmänna lavinen för att vara någonting annat än ett öde rätt och slätt, ett fäktande för livet och livsuppehället i materialismens forsar. Först i den meningen taget är det en ära, en heder – att man bär sitt arbetsöde, att man håller sig själv uppe, att man försörjer sig själv och sin familj mitt i denna fors som man inte kan överblicka. Och om någon kvinna ville ha mig och jag inte hade så ful näsa, så skulle jag själv bära det arbetsödet utan knyst. Men nu är jag ensam, och jag reder mig genom att smita undan för det mesta och arbeta då och då allteftersom förståndet säger mig att jag skall göra rätt för mig, det gör det samma var. Jag sprider mitt tärande och jag sprider mitt arbete. Sprider jag det ena är det rimligt att jag sprider det andra. Prästen såg upp på denna underliga luffare, som satt där och smuttade på det nu kallnade teet, och med en hel världsfilosofi uppbyggd på en inslagen näsa. – Det beror alltså på att ni tror att ingen kvinna vill ha er därför att ni har ful näsa. Men i själva verket finns det inga fula näsor. Och er näsa går också an. – Sedan man slog av mig näsan har jag i alla fall inte kunnat med att närma mig kvinnan annat än i drömmen. – Jag förstår, sade prästen. Harry Martinson, Bollesagor (1983) 6 Utdrag ur Gryning över Kalahari Jag pressar honom på vad som verkligen är människan. Vad är det som i grunden skiljer oss från de andra aporna, eller däggdjuren överhuvudtaget? Jo, säger han, jag tror jag vet vad det är. Det handlar om den mänskliga kärleken, den är mystisk, så annorlunda mycket annat i djurvärlden. Vi har en biologisk egenhet i hjärnan som gör att vi inte tröttas ut. Man kan peka ut var den finns: den orbitala del av pannloben som sitter innanför pannan närmast bakom ögonen, och den ventromediala delen som finns mer mot mitten. Det vet vi eftersom människor som skadats där saknar den här normala mänskliga uthålligheten. De blir också ytterst oansvariga, kan inte leva ett normalt liv. Det normalt mänskliga beteendet är istället att ha en, i jämförelse med den övriga djurvärlden, extrem strävan efter perfektion. För de andra primaterna måste vi framstå som mer eller mindre sinnessjuka. Ingen annan apa skulle som vi kunna sitta dag ut och dag in och knacka på en sten tills den blir perfekt. Ingen skulle skriva om samma mening gång på gång tills den är som den skall. Och ingen annan apa skulle pilla löss ur pälsen på en och samma livsledsagare under ett helt liv. Ingen apa skulle heller komma på den befängda tanken att gå och lägga sig och sova bredvid någon man haft sex med. Bara ungar sover med sina mammor. Om man tänker sig att en schimpans som var psykoanalytiker betraktade oss människor så skulle han beskriva vår besatthet av andra individer som sjukligt infantil. Han skulle uppmana sin patient att gå ut och ha sex som en vanlig apa och försöka undvika det där tramset med att bli kär. Ingen normal apa skulle ty sig så extremt till någon enskild partner. Leonard Katz tror att denna defekt, sett med de andra apornas ögon, har skapat den biokemiska och neurologiska grunden för både vår otroliga fallenhet för att uppleva kärlek och vår moral. Just så är det naturligtvis. Människan är den besatta apan. Lasse Berg, Gryning över Kalahari – hur människan blev människa (2005) 7 Åkej Åkej. Jag är misslyckad. Åkej. Jag klarar inte opp det här. Åkej. Jag har en annan rytm. Åkej. Åkej. Åkej. Man är väl fel person. Åkej. Av fel kön. Åkej. I fel roll. Åkej. I fel ålder på fel plats vid fel tidpunkt på galen planet. Hängig på morron. Åkej. Döle vid lunchdags. Åkej. Färdig vid middan. Åkej. Åkej åkej det är väl hösten eller vintern eller våren eller välfärden nån bristsjukdom eller jag har en annan rytm åkej åkej åkej jag ska försöka bättra mej 8 jag ska försöka som den dära statsrådsfrun i reportaget förra veckan yeh eller som den med nie barn som jobbar heldag och dessutom bakar vörtlimper och tjänar extraknäck på kåserier yeh åkej åkej och tänk på alla dom i Norrland som får bära vatten långa vägar medan spisen ryker in och gröten möglar tänk på dom åkej och tänk på dom i Spanien och negrerna i Afrika och tänk på Gittan som blev lämnad ensam med ett koppel slitvargar i värsta åldern och som är för stolt att gå till socialen och dom ska ju ha som andra ungar har och tänk på sjukvårdspersonalen vad dom orkar yeh åkej åkej jag ska försöka bättra mej i morron ska jag gå till jobbet yeh åkej och engagera mej verkligen engagera mej och vara bussebussig mot den lilla nya yeh åkej och skriva brev till mormor och till Doris och till Kalle äntligen åkej och ägna mej verkligen ägna mej åkej åkej och få en tid hos tandläkarn åkej och gå till biblioteket äntligen åkej och låna alla böcker som man måste läsa ju ja hjälp åkej och börja föra kassabok och börja läsa ryska och koka äppelmarmelad och repetera tyska och måla kryddhyllan i någon piffig raffig färg åkej och laga någon liten piffig raffig rätt till TV:s panorama yeh åkej just nu så har jag inte lust till nånting alls nehej jag är väl missanpassad misslyckad åkej jag tror jag lika gärna går och hänger mej över en Allers eller Damernas åkej nu sticker jag och dränker mej i drömmen om att vara en av dom som orkar med och lyckas yeh åkej åkej åkej jag passar ändå ingenstans jag går och knyter mej Sonja Åkesson, Jag bor i Sverige (1966) och dammsuga bilen förstås och vädra garderoben förstås och sy den dära tevärmarn jag tänkt så länge äntligen åkej åkej åkej och verkligen ägna mej verkligen engagera mej och vara på ett jättefint humör åkej åkej åkej men det får bli en annan dag åkej 9 Vad googlade finländarna 2013? Publicerad 16.12.2013 Här är killen vi googlat mest 2013. Copyright YLE Robin Packalén och Cheek är de mest sökta personerna på Google i Finland. Justin Bieber kommer som trea och av någon obegriplig anledning finns också Johanna Tukiainen på listan. Facebook, Iltalehti och Youtube är de mest använda sökorden på Google. På listan över personer som blivit mest googlade jämfört med år 2012 kan man hitta till exempel Paul Walker, Isac Elliot och Krista Siegfrids. Kållådan och makaronilådan har länge varit de mest googlade matträtterna, men i år fick de möta sin vinnare. Avokadopastan är det mest sökta receptet i Finland. Av politikerna googlas Timo Soini och Päivi Räsänen flitigast. De trendigaste namnen inom idrotten är den före detta freestyleskidåkaren Pekka Hyysalo och Oscar Pistorius. Rock the Beach är årets mest googlade festival, men också Sauna Open Air och Weekend Festival hittas på listan över mest sökta evenemang. Mest googlade personer 1. Robin 2. Cheek 3. Justin Bieber 4. Johanna Tukiainen 5. Miley Cyrus 6. Petri Nygård 7. Martina Aitolehti 8. Jennifer Lawrence 9. Kim Kardashian 10. Anna Abreu Mest googlade personer jämfört med i fjol 1. Paul Walker 2. Andy McCoy 3. Marianne Kallio 4. Sini Sabotage 5. Isac Elliot 6. Krista Siegfrids 7. Pekka Hyysalo 8. Cory Monteith 9. Frederik 10. Susanna Indren 10 Mest googlade ord 1. Facebook 2. Iltalehti 3. YouTube 4. Google 5. Ilta-Sanomat 6. Gmail 7. Nettiauto 8. Veikkaus 9. Hotmail 10. MTV3 Mest googlade recept 1. Avokadopasta 2. Kållåda 3. Makaronilåda 4. Pizzabotten 5. Ugnslax Populäraste hur? -sökningar 1. Hur förstår man kvinnor 2. Hur blir man rik 3. Hur blir man seglare 4. Hur får man sömn 5. Hur bantar man 6. Hur får man en flickvän 7. Hur blir man sjuk 8. Hur får man sixpack 9. Hur förstår man en man 10. Hur laddar man minecraft Mest googlade idrottare jämfört med i fjol 1. Pekka Hyysalo 2. Oscar Pistorius 3. Oona Tolppanen 4. Antti Raanta 5. Ayrton Senna Mest googlade politiker 1. Timo Soini 2. Päivi Räsänen 3. Jutta Urpilainen 4. Sauli Niinistö 5. Jussi Halla-aho Mest googlade evenemang jämfört med i fjol 1. Ishockey VM 2. Rock the Beach 3. Eurovisionen 4. Tall Ships Race 5. Confederations Cup 6. Jukolan viesti 7. Kalevan kisat 8. Bostadsmässan 9. Sauna Open Air 10. Weekend Festival Text: Teemu Kiviniemi Svenska Yles webbplats, svenska.yle.fi/artikel/2013/12/16/ vad-googlade-finlandarna-2013 Hämtat 14.2.2014. 11 12 Hufvudstadsbladet 3.9.2013 13 Öresundsbron bröt inte språkbarriär 21.11.2013 Ungdomar i Öresundsregionen träffas sällan, läser inte varandras litteratur på originalspråk eller tar del av varandras medieutbud. Och när de möts talar de helst engelska. Det menar två forskare vid Lunds universitet, Robert Zola Christensen och Mari Bacquin, i en rapport om de ungas grannspråksförståelse i Öresundsregionen som presenterades under ett seminarium i Lund. Mari Bacquin och Robert Zola Christensen Det gör, enligt forskarna, att det kan vara dags att tala om danska och svenska som främmandespråk istället för grannspråk. Två gymnasieskolor i vardera land var med i undersökningen. – Vår föreställning när bron stod klar 2001 var att nu skulle en ny tid att börja med mer interaktion mellan länderna. Men så blev det inte, berättar Zola Christensen. Istället har den minskat. Bara fem procent av de danska ungdomarna är i Sverige en gång per månad. Av de svenska ungdomarna är det däremot 21 procent som besöker Danmark en gång per månad. Men jämför man med en liknande undersökning gjord för tretton år sedan besökte drygt 35 procent av svenska ungdomar Danmark en gång i månaden. Enligt Robert Zola Christensen finns det två krafter som jobbar mot språkförståelsen. Dels engelskan som vi blir bättre och bättre på och dels att vi tar mindre del av varandras litteratur, media osv. Av de danska ungdomarna anger 42 procent att de upplever det svårt, eller mycket svårt, att förstå talad svenska. Motsvarande siffra för svenska ungdomar är 92 procent. – Vi menar att det är ett skifte i hur vi ser på språken och att det kan vara något positivt. Det kan ge ett nyväckt intresse för språken i och med att vi kallar det för främmandespråk istället för grannspråk, poängterar Mari Bacquin. Älska varandra till döds? Men varför ska vi lära oss våra grannspråk? Och hur motiverar vi ungdomar att lära sig grannspråk och vilken vinning ger det dem? Henrik Rahm, docent vid Lunds universitet varnar för att vi ska ”älska varandra till döds”. Han menar att det är viktigt att vara pragmatisk när det gäller språkbruk och inte bara följa principer eller ideologier. – I vissa fall kan det vara på sin plats att börja ett samtal på engelska som kanske övergår till modersmålet. Och i vissa fall kan man börja på modersmålet för att sedan gå över till engelska, menar han. 14 Initiativ för att öka språkförståelsen Det pågår ett antal initiativ för att öka språkförståelsen bland ungdomar. Bland annat berättades det om ett skolsamarbete mellan Helsingör och Helsingborg där 50 klasser årligen deltar i olika skol- och kulturaktiviteter i syfte att öka förståelsen länderna emellan. En ny webbsida har just lanserats, Norden i Skolan. Det är en gratis undervisningsplattform, som ger lärare och elever i alla nordiska länder nya möjligheter att arbeta med grannspråken danska, norska och svenska, både i grundskolan och gymnasiet. En som har mycket konkret erfarenhet av arbeta med både dansk och svensk språkundervisning är Susanne Månsson från Geijerskolan i Malmö. Där har de en Öresundsprofil vilket innebär att eleverna deltar i en kulturellt och språkligt gränsöverskridande klass. Eleverna fördjupar sig i såväl svensk som dansk kultur och språk. – Man måste börja redan när barnen är små, menar Susanne. Vi har en vision om att fostra Öresundsmedborgare och på frågan om vilket är ditt språk så svarar barnen på vår skola att danska OCH svenska är vårt språk. Modet som saknas Hans Wallmark, riksdagsledmot och medlem i Nordiska rådet, tror framförallt att det är modet som saknas. – Det är inte för att vi inte förstår danska utan att vi inte vågar förstå. Idag finns det en rädsla för att tala modersmålet samtidigt som vi överskattar vår kunskap i engelska. Någon som håller med är journalisten Richard Lööf som jobbat både i Sverige och Danmark. Han menar att om vi talat samma språk hade integrationen i Öresund varit mycket större. Men det är många som inte kommer över sundet för de inte tror sig kunna förstå danska, men det lär man sig otroligt fort. Skolans viktigaste roll är att ge barnen det modet. Men det krävs pengar för att uppnå en förändring menade Lööf, och skickar därmed en passning till politikerna. – Det är inte mer pengar som behövs, jag tror det är andra incitament. Kanske en dansk ”Skavlan”?, föreslår Karen Elleman, folketingsmedlem och även hon medlem i Nordiska rådet. Istället för mer pengar tycker hon att befintliga pengar i det nordiska samarbetet behöver omfördelas och omprioriteras. – Jag tror att Bron och Borgen har gjort mer för språkförståelen än vi politiker, avslutar Hans Wallmark. Seminariet ägde rum i Lund och arrangerades av Centre for Scandinavian Studies, Lund universitet, Föreningen Norden och Norden i Fokus. Sofie Trosell Nordiska ministerrådets webbplats, www.norden.org/fi/pohjoismaiden-ministerineuvosto/ yhteistyoeministerit-mr-sam/norden-i-fokus-toimistot/ norden-i-fokus-sverige/oeresundsbron-broet-inte-spraakbarriaer Hämtat 19.2.2014. 15 Per Maning, Fyra kor (1989) Per Maning, Två grisar (1991–92) Per Maning, Maggie (1997) 16
© Copyright 2024