Dimensjon 2- 2015

4 Ferdigstilt Veisikring med visuelle kvaliteter 16 utvikling gamle veier blir
som nye 22 PORTRETTET kulturbyggeren 28 byggestart I norrland för at stanna
32
Bygger for
liv og helse
På Gartnerløkka
jobber alle hardt for
å realisere et prosjekt
med myke verdier.
Nummer #02 2015
Leder
Dimensjon # 02 2015
Et magasin fra Veidekke
Ansvarlig redaktør
Grete Ingeborg Nykkelmo
Redaktør
Ane Sangnes
ane.sangnes@veidekke.no
Redaksjon
Anders Auberg
Åsa Edman
Malena Lewenhaupt Schmidt
Peter Bonde Rasmussen
Art direction
Dinamo
Forsidefoto
Thomas Ekström
Trykk
Merkur-Trykk AS
Veidekke ASA
Hovedkontor
Postadresse:
Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
firmapost@veidekke.no
Veidekke Sverige AB
Stockholmskontor
Postadresse:
Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse:
Svetsarvägen 15, Solna
Telefon: + 46 8 635 61 00
info@veidekke.se
Hoffmann A/S
Hovedkontor
Postadresse:
Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse:
Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
hoffmann@hoffmann.dk
Mer vei for
pengene
I
april presenterte
Norges sam­
ferd­
selsminister planene for det
nye veiselskapet som skal stå for
planlegging, utbygging og drift av
utvalgte riksveistrekninger i Norge.
­
­Bakgrunnen er et ønske om ­raskere og
billigere realisering av vei­prosjekter,
og selskapet får en startportefølje
på syv strekninger. I V
­ eidekke er vi
positive til det nye veiselskapet. Både
til det at det nå blir mer sammen­
hengende og rasjonell ut­bygging, og
det at fagfolk skal ­styre utbyggingen,
er bra. Det ­viktigste for Veidekke er
imidlertid hvordan selve ut­byggingen
gjennom­føres. Ut fra de planene som
­foreligger, ser det ut til at OPS med
større grad av s­tatlig ­finansiering er
et sentralt grep. Det b
­ etyr i så fall økt
bruk av total­
entreprise. I ­
Veidekke
mener vi en dreining mot økt bruk
av total­
entrepriser er bra. Da får
entreprenørene et større ­ansvar for
­
prosjektering og bygging av veien, og
kan bidra til å finne gode ­løsninger
helt fra planleggingsstadiet. Det er
­imidlertid viktig med en gradvis inn­
fasing for å sikre kompetanse og
effektiv produksjon. Med en slik
­
løsning vil finansieringen flyttes
ut av de årlige statsbudsjettene og
dermed bli forutsigbar og langsiktig.
I en ­kommentar i denne utgaven av
­Dimensjon ­forteller samferdsels­
ministeren om hvordan både det
nye veiselskapet og ­Statens ­veivesen
skal sikre mer vei for pengene de
­kommende årene.
I dette magasinet kan du lese om
ferdig­
stillelsen av et rassikrings­
prosjekt i Lofoten, og det blir mer
vei for Veidekke også i tiden frem­
over. I løpet av det siste halvåret har
vi fått flere nye, store ­veikontrakter i
Norge. I januar skrev vi kontrakt på
­bygging av ny innfartsvei på riksvei
80 til Bodø. I april fikk vi oppdraget
med å bygge første­parsell på E143 ved
­Kongsberg, og i b
­ egynnelsen av mai
fikk vi ­nyheten om at vi ligger lavest på
et stort prosjekt på E39 sør for ­Bergen.
Til sammen er dette prosjekter for fire
milliarder kroner som vi har vunnet
i skarp konkurranse med de største
skandinaviske og europeiske entre­
prenørene. Det må det være lov til å
være stolt av – og det gir god selv­tillit
til arbeidet videre. I Sverige har man
også store kontrakter ute i markedet
om dagen. De første fristene for tilbud
på E4 ­Förbifart Stockholm og Slussen,
et av de viktigste knutepunktene i den
svenske hovedstaden, er snart ute. Vi
har kompetanse og kapasitet til å ta
en god bit av denne kaken også. Og det
skal vi. •
Arne Giske
Konsernsjef
FOTO Einar Aslaksen /
pudder agency
04 Ferdigstilt
Veidekke har hatt ansvaret for
spektakulær rassikring langs E10
i Lofoten.
11Kommentar
Norges samferdselsminster
Ketil Solvik-Olsen skriver om
veibygging.
12 Notiser
Les om Eivind Heimdals nye
verv, om Veidekkeaksjen og om
involvering.
14 Signaler
15 Konstruksjoner
FOTO Poul Christensen
Lær om betong med
gjennomsiktig forskaling.
04
Glaskonst med stom­
stabilitetsutmaning.
27 Verktøy
Veidekke Bane har skaffet en
splitter ny Lännen 8800i.
Norrland – here we come.
31
På plass
Johan Strandqvist, Skånepågen
som hamnade i Norrland.
43 Etc.
Oppdateringer fra konsernet om
miljø, HMS, aktuelt, nye oppdrag,
jubilanter og historie finner du på
Dimensjons gule sider.
22
Det er god bedriftsøkonomi i å tenke
nytt og utfordre etablerte sannheter
i asfaltbransjen. Morten Skogstad og
hans team står for utvikling i praksis.
FOTO rune bendiksen /
palookaville
28 Byggestart
16 Utvikling
22 Portrettet
For projektleder Signe Lassen er det
vigtigt at sikre den rette, rummelige
kultur på alle projekter.
32 Prosjekt
w
På Gartnerløkka skyter 244 leilig­
heter opp av jorda.Veidekke ­Eiendom
og Veidekke Entreprenør jobber
hardt for å realisere et prosjekt med
myke verdier.
3
04 Ferdigstilt
Veisikring
med visuelle kvaliteter
Strekningen på E10 i Lofoten er en del av
Nasjonale Turistveger. I den spektakulære naturen
var utfordringene mange.
Tekst John Rørdam Foto Einar Aslaksen/Pudder agency
Glassveggene åpner for
utsyn, men har også en praktisk
funksjon. De skal hindre at snø
fra skred fyller tunnelen.
4
5
Ferdigstilt
D
strekningen langs h
­ avet
i ­
Lofoten går gjennom Flakstad og Moskenes
­kommune. Det er bygget fire rasoverbygg i betong
og gjort flere utbedringer av veien. Prosjektet viderefører
tidligere arbeid med rassikring på E10 Lofast. Anleggsleder
Johnny Vian kan fortelle om et helt spesielt prosjekt:
– Som en del av Nasjonale Turistveger er strekningen E10
spesiell på flere måter. Vi måtte ikke bare ta hensyn til det
tekniske, men også den spektakulære naturen og de visuelle
kvalitetene som ligger i Nasjonale Turistveger.
en to kilometer lange
Et levende prosjekt. En av de største utfordringene på
strekningen var naturen, og at de opptil 260 m
­ enneskene
som i perioder jobbet med prosjektet skulle ha en trygg
arbeidssituasjon.­I sesongen er Lofoten en magnet på
turist­er. En kontraktsfestet klausul om at veien kun skulle
stenges i intervaller på 15 minutter var ­avgjørende for å
hindre­kødannelse, men la et betydelig tidspress på mange
av oppgavene som skulle utføres.
– Vi har måttet ta mange hensyn underveis, store
endringer­førte til store forsinkelser, og vi måtte ta inn mye
tapt tid i siste del av prosjektet. Vi måtte ivareta sikker­heten
både til trafikken og dem som jobbet på prosjekt­et, og hadde
stort HMS-fokus hele veien. Høye ­skjæringer med anleggsmaskiner, sprengningsarbeid i fjellsiden og turisttrafikk
på veien under gjorde d
­ ette utfordrende. Det er lagt veldig
mange meter med nett for at det skulle være trygt underveis i arbeidet, og et sterkt fokus på sikker­heten har gjort
at vi har gjennomført ­prosjektet uten ­alvorlige hendelser.
Rasoverbyggene er bygd for å beskytte mot snøskred, men
heldigvis har det vært snøfattige vintre, noe som ga oss
et problem mindre. Vår største utfordring under bygge­period­en var faktisk jord- og steinras, forteller Vian.
En viktig del av prosjektet
­ andlet nettopp om å ivareta også slike kvaliteter. Glass­­­­h
v­eggene i overbyggene er montert for å bevare utsikten,
men har også en p
­ raktisk funksjon – å hindre at hindre at
det virvles snø inn i r­asoverbyggene ved snøskred. Prosjekt­
et hadde nøyaktighetsklasse 3 som beskriver toleransegrensen for avvik, og dette er med på å vektlegge både
Naturen i Lofoten er unik.
6
s­ tandarden på veien og hvordan det ferdige resultatet framstår. Anleggsleder Vian sier rassikringene nesten framstår
som kunstverk som fremhever både naturen og veien, men
likevel er han mest tilfreds med måten prosjektet har blitt
gjennomført på:
– Vi er spesielt stolte av at vi har klart å levere et
­enestå­ende og komplisert prosjekt, med store endringer
underveis, uten uhell, og også uten større forsinkelser i
trafikkavviklingen­. Prosjektet ble overlevert 5. d
­ esember
2014, med unntak av en liten del av en skuldermolo som blir
sluttført i disse dager. På grunn av vanskelig sprengings­
arbeid, og av sikkerhetsmessige hensyn, måtte vi noen
ganger­stenge veien lenger enn den tildelte stengetiden.
– Det er kanskje en ­kuriositet, men vi bygger­også bølgebrytere ved Hamnøy som skal beskytte mot havet som på
enkelte steder vasker over veien. Da skal veien være farbar
også på dager hvor været er stormfullt, avslutter Vian. •
Prosjektfakta
Hva: Rassikring med overbygg
i betong, veibygging og skuldermolo
Hvor: E10 i vest-Lofoten
mellom Fjøsdalstunnelen og
Hamnøytunnelen
Byggherre: Statens Vegvesen
Ferdigstilt: Desember 2014
01
02
(01) E10 er en del av Nasjonale Turistveger og det er med på å sette krav til
utformingen.
(02) Lofoten viser seg fra sin beste
side, og nå er veien også trygg når
værforholdene er mindre gjestmilde.
(03) Strenge krav til utforming gir et
solid inntrykk.
(04) Tørrfisk er en del av kultur­
opplevelsen langs E10.
(05) Det å bygge veier og rassikringer er et inngrep i naturen,
men her passer bitene harmonisk
sammen.
03
04
05
7
Ferdigstilt
8
Sett fra sjøen blir skredsikringen
nesten som en iinstallasjon, og størrelsen på rasoverbyggene blir mer
synlig. Selv ikke spekkhoggerne ser
ut til å la seg forstyrre nevneverdig
av den nye rassikringen.
9
Ferdigstilt
(01) Mye lys og en åpen løsning gir gode og trygge kjøreforhold og en god opplevelse for dem som ferdes på veien. (02) Vei, himmel og hav.
E10 byr på praktfull natur med store kontraster.
10
Kommentar
– Regjeringen har fremskyndet et tyvetalls veiprosjekter.
For første gang på flere tiår blir vedlikeholdsetterslepet
redusert, og vi har fremmet en viktig veireform for Stortinget,
skriver Norges samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen.
K
CV
Navn:
Ketil Solvik-Olsen
Stilling:
Samferdselsminister
i Norge
Utdannelse:
Mastergrad i økonomi
valiteten på veiene i Norge er ikke
alltid av en slik forfatning at vi kan
være stolte av dem. Det må vi gjøre noe
med. God infrastruktur er en avgjørende forutsetning for velfungerende transportsystem
– med økt trafikksikkerhet, redusert reisetid,
lavere kostnader og bedre f­ remkommelighet.
2015 er derfor et viktig år for reformer og
systemendringer­i samferdselssektoren. Vi
har allerede fått til mye. Vi er langt fra i mål.
Men vi er på rett vei, og vi har planene klare
for fortsettelsen. Vi ønsker et moderne samferdselsnett som
kan skape nye bo- og arbeidsmarkedsregioner
og være avgjørende for fremtidig vekst. Vi vil
organisere veisektoren bedre for å realisere
flere veiprosjekter raskere og billigere. For
å lykkes er vi helt avhengige av god drahjelp
fra dere i entreprenørselskapene, som faktisk
gjør selve jobben. En viktig ambisjon for oss
har hele tiden vært at vi må bygge effektivt
og helt, ikke stykkevis og delt. Nå etablerer vi
derfor et veiselskap som skal planlegge, bygge,
drifte og vedlikeholde et utvalg lengre veistrekninger på en mer helhetlig og sammenhengende måte. Statens vegvesen skal fortsatt
være vår viktigste veiutbygger, men ved å løfte
noen utvalgte riksveistrekninger inn i det nye
selskapet sikrer vi politisk styring på hvilke
veistrekninger som skal realiseres, samtidig
som fagmiljøene får organisere planleggingen
og gjennomføringen av de aktuelle prosjektene mer effektivt. Selskapet får stor frihet og
ansvar for å fatte de rette beslutningene, slik
at det blir fullt trøkk på det som er selskapets
hovedoppgave og vi får mer vei for pengene.
Som et første skritt mot et mer ­moderne
veinett, får det nye selskapet i oppgave
å bygge ut sju langstrekninger. Vi legger
­gjennom dette opp til en noe raskere og mer
helhetlig utbygging enn det som tidligere er
forutsatt i ­
Nasjonal transportplan (NTP).
Utgangspunkt for oppstartsporteføljen til
utbyggings­selskapet er en del veiprosjekter
som er prioritert­i NTP. For å legge til rette
for ­ytterligere effektiv og helhetlig utbygging
har vi i tillegg­gitt utbyggingsselskapet ansvar­
for flere prosjekter som ikke er prioritert
i NTP, men som står i naturlig forbindelse
med prosjekter som er prioritert. Oppstartporteføljen skal bygges ut senest innen 20 år
og med en samlet kostnad på 130 milliarder
kroner. Den består av E6 nord- og sørover
fra Trondheim, E6 nordover fra Oslo og opp i
­Gudbrandsdalen, E18 og E39 fra Vestfold via
Kristiansand og videre opp til Jæren. Vi er
klare til å gjennomføre den største ­reformen
av norsk veibygging på lenge. Jeg er glad
for støtten fra mange hold, ikke minst dere
i entreprenørnæringen­, og kan love at her
vil det bli mange nye oppdrag for Veidekkes
ansatte­i årene som kommer. •
11
FOTO Stefan Hollertz
NOTISER
Eivind Heimdal
får viktig verv
FOTO Ane Sangnes
Eivind Heimdal, leder i V-Teknikk,
er ny styreleder i Norsk Betongforening. Norsk Betongforening er et forum
for alle som arbeider med, eller på
annen måte har interesse for betong og
betong­faget. Foreningen har nettopp
feiret sitt 60-årsjubileum og har i alle år
jobbet for betongnæringen. Arbeidet er
i hovedsak rettet mot fagets rammebetingelser. Foreningen skal fremme forskning og utvikling, rasjonelle utførelses­
metoder, fremme norsk betongteknologi
internasjonalt og skape et aktivt fagmiljø
for medlemmene. Eivind Heimdal har
mer enn 25 års erfaring fra entreprenørog leverandørbransjen, både i Norge
og i­nternasjonalt. Han overtar som
­styreleder i Norsk Betongforening etter
Kjersti Kvalheim Dunham, som har
ledet foreningen siden 2011.
– Vi vann!
Veidekke vann priset Årets Leanbyggare 2015 för vårt involverande
arbetssätt. Konkurrensen var tuff bland kandidaterna till Årets Lean­byggare,
men det som vägde över till Veidekkes fördel den här gången är framförallt
vårt sätt att jobba med lärandeprocesser.
– Det här betyder så mycket. Vi har arbetat med detta sedan 2004 och
det går alltid upp och ner med sådana här processer. Detta kommer att ge
jättemycket energi till organisationen. Det känns stort, säger Emile Hamon
Motiveringen Årets Leanbyggare 2015 lyder: «Företaget har genom
att ­fokusera på samplanering och samlokalisering lagt grunden för med­
arbetarnas involvering och en lärande organisation, ett lärande inte enbart för
vinnarens egna anställda utan även för projektpartner och hela Sverige.»
FOTO VEIDEKKE
Allt fler vill lära
sig mer om vårt
­involverande
arbetssätt
Efter att Veidekke i Sverige
kammade hem priset «Årets
Leanbyggare» för vårt involverande
arbetssätt har flera hört av sig. Dels för
att gratulera men också för att de vill lära
sig mer om hur vi involverar. Emile
Hamon, strategi- och affärsutvecklingschef, har hektiska tider då han blivit
inbjuden till minst sju seminarier för att
berätta om Veidekkes involverande
arbetssätt.
12
13. april ble Veidekkeaksjen omsatt
for 100 kroner. Det var første gang aksjen
passerte denne magiske grensen etter at
den ble splittet i fem i 2007. Det betyr at
Veidekke er verdsatt til 13,3 mrd. kroner
på Oslo Børs. Det er ny rekord. Statoil er
fortsatt børsens største selskap, men
Veidekke er nå nummer 23.
Hittil i år har aksjen steget 36 %, mens
Oslo Børs har steget 14 %. Lave renter
gjør at aksjemarkedet fremstår som et
attraktiv sted å plassere penger. I tillegg
fremstår Veidekke som et solid konsern
med god inntjening og høyt utbytte.
Regnskapet for 1. kvartal ble godt
mottatt i aksjemarkedet. Riktignok var
­resultatet lavere enn i fjor, men høyere
enn det pleier å være i 1. kvartal. Utsikt­
ene for bransjen er gode, og det be­kreftes
ved at Veidekkes ordre­reserve stiger.
Trainees på utflykt
Den 23-24 april gästades Veidekke Sverige av en grupp trainees
från Veidekke i Norge vilka hade förlagt sin avslutande traineesamling i
Stockholm. På programmet stod arbetsplatsbesök vid Veidekkes
projekt vid AGA depån på Lidingö samt bostadsprojektet Traversen i
Sollentuna. Vidare genomfördes en konferens där deltagarna fick
information om arbetssätt och metoder när det gäller involvering och
­VeidekkeMAX av Emile Hamon och Thomas Gardell.
Programmet av­slutades av ­Per-Ingemar Persson som gav
­deltagarna en uppskattad beskrivning av Veidekke i Sverige. För
Veidekke Sveriges del pågår ett arbete med en översyn av en mer
centralt organiserad trainee­verksamhet. Därför är besöket och även
tidigare kontakter med Norge betydelsefulla i det fortsatta arbetet.
FOTO Eddie Strömberg
Ny rekord for
Veidekkeaksjen
Ökade med 300 %
I projektet «ortdrivning Vitåfors»
har ­Veidekke övergått helt till digital
­dokumentation. Varje operatör har sin
egen IPad där hon eller han fyller i utförda mängder. Genom digital produktion
sparar projektet tid vid faktureringar samt
att projektet kan föra statistik på utförda
mängder dagligen då all dokumentation
går att exportera till Excel. Skyddsronder
görs också digitalt. Detta medför att
foton kan bifogas vid varje skyddsrond.
Efter att vi har infört tillbuds­rapport­
ering via IPad har projektet ökat
­frekvensen på antalet inrapporterade
tillbud med ca. ­300 %.
Norsk-svenskt
talangnätverk
Veidekke är medlemmar i
Norsk-Svenska Handelskammaren
och får därför möjligheten att varje
år erbjuda två potentiella ledare i
åldersspannet 30-35 år att
medverka i ett talangnätverk. Förra
året deltog Christina Engerup från
Bygg Stockholm. Hon fick bland
annat närvara på temadagar som
arrangerades av Oslobörsen, Nordic
Choice, Veidekke ASA och
Handelsbanken. Deltagarna får
även lära sig mer om strategi,
personalledning, avancerad projektledning, kommunikation etc.
– I Talangnätverket fick jag träffa folk från andra branscher och en
inblick i deras vardag att ta med sig hem. Deltagarna var alla mycket
drivna och inspirerande och fick mig att tänka «outside the box». Vi utbytte tankar och idéer om hur man kan jobba med kommunikation och
hur man får alla med sig, vilka är viktiga egenskaper hos en ledare,
berättar Christina Engerup.
I år är det Hampus Jakobsons, Anläggning SydVäst, sin tur.
– Jag är otroligt glad för nomineringen och vill skicka ett stort tack
till mina kollegor som är orsaken till att jag får möjligheten att fortsätta
utvecklas med Veidekke i NSHK:s talangnätverk.
13
FOTO VEIDEKKE
36 %
signaler
I denne spalten kan du lese om teknologi og
program­vare i tilknytning til vår virksomhet.
Cractest coin
Concrete innovation
Cosinus Slide ®
Betongbransjen i Norge har gjennom
flere år samarbeidet om nytenkning
i programmet «Concrete innovation»
(COIN). En av nyvinningene er et herdeog rissberegningsprogram for norske
betonger, programmet har fått navnet
«Cracktest coin». Flere og flere bygg­
herrer vil at entreprenøren skal beregne
rissrisiko og sette inn forebyggende til­
tak for å unngå riss. V-Teknikk har lisens
og er kyndige i programvaren.
Bransjesamarbeidet «Concrete
­innovation» har utviklet et metode
for å gi karakter på betongoverflater, i
første omgang med tanke på porer. Et
bransje­prosjekt som Veidekke er med
på vil også se på om man kan vurdere
gråskalaen på en betongoverflate på en
objektiv måte. Programmet skal vurdere
porestørrelser og antall porer.
Cosinus Slide ® bevegelsesfuge for
industrigulv er en ny fugeløsning med
mindre fare for avskalling og skader.
Trykklastene fra trucker og tunge
kjøretøyer blir gradvis og jevnt overført
over fugen. Fugen består av to plater
som ligger inntil hverandre, med «sinus­
mønster». Etter støp vil betongen trekke
seg sammen og fugen åpne seg litt,
men tunge kjøretøy vil kunne kjøre over
uten å merke fugen.
– innovasjon i betong
– porekarakter
– bevegelsesfuge
Læring gjennom
forskalingen
H
FOTO Ane Sangnes
ar du noen gang
lurt på hvordan og
hvorfor porer oppstår
på betongveggen du støper?
Eller hvordan betongen
ser ut inntil forskalingen?
V-Teknikk – Veidekkes spiss­
kompetanseenhet innen for­
skaling, hjelpekonstruksjoner,
betong, konstruksjonsteknikk
og produksjonsplanlegging
– har utviklet en gjennom­
siktig forskaling for bruk
på prosjekt­er. Det gjør det
enklere å følge med på hva
som skjer.
Forskalingen er av typen
Peri Maximo (120 cm x 270
cm). Andreas Sjaastad er
betongteknolog i V-Teknikk
og ansvarlig for denne nye
forskalingstypen.
– Grunnen til at vi har
utviklet den , er at vi vil
skape engasjement hos alle
som jobber med betongen.
14
Dessuten gjør forskalingen
at det blir enklere å lære. Når
man umiddelbart ser hvordan
resultatet blir, er det l­ettere
å vite hvordan man skal
støpe neste gang, enten man
­støper med selvkompri­mer­ende betong eller
tradisjonell vibrert betong.
Man lærer også hvordan man
skal behandle overflatene
med forskalingsolje for å
begrense antall porer og
skjolder, for­teller Andreas
Sjaastad.
En tredje fordel med
forskalingen er at den gjør
test­ing og forskning enklere.
Ved å se hvordan betongen
i fersk fase påvirker slutt­
resultatet, både med tanke
på forarbeid, betongresept
og støpe­teknikk, kan man
enkelt forbedre prosesser og
resepter.
15
konstruksjoner
Haute contor
i glas
Kontorsfastighet i form av en iittalavas.
Text Tommy Boström/Åsa Edman
Illustration Kanozi Arkitekter
Glasvasen i Malmö är som en
­organisk skulptural möbel i stads­
rummet, dynamiskt och vibrerande.
En av utmaningarna har varit att få
den relativt lilla volymen betongväg­
gar runt trapphus och hissar att klara
stomstabiliteten av byggnaden.
Lösningen har varit att blanda plats­
gjutna konstruktioner med Prefab
och spänna ihop dessa med ett antal
dragstag samt höga krav på vatten­
täthet i grundläggning. Glasfasaden
hänger i valvkanterna utanpå bygg­
naden och infästningen är speciellt
framtagen för projektet. Glasen är
en kombination av olika glas, vissa
med solskydds­persienner, och ett
stort antal fenor som sticker ut från
fasaden. Dessa har en ledbelysning
som lyser igenom fenorna. Ut­
maningen var också arkitektens idé
om hur fasaden ska gestaltas och
samtidigt klara energikrav och kravet
på solskydd. Strävan är att klassa
huset som Breeam nivå silver och
Miljöbyggnad.
fakta glasvasen
Kund: Jernhusen
Entreprenör: Veidekke Anläggning Öst
Byggtid: Nov. 2013 – Dec. 2015
För mer info: Tommy Boström
16 Utvikling
gamle veier
blir som nye
Litt bortgjemt på et industriområde, i en stor verkstedgarasje
på Jessheim, er det gjemt et ­monster. Den 47 tonn store asfalt­
utleggeren er ikke bare den eneste i sitt slag i Norge, den er
også bas Morten Skogstads stolthet.
Tekst John Rørdam Foto Rune Bendiksen/Palookaville
Det er et 100 meter langt
opptog av lyd, røyk og
flammer som inntar veien
og som etterlater seg et
spor av perfekt asfalt.
16
17
Utvikling
02
01
fakta
• Asfalt består av ca. 95 % stein
og 5% bitumen. Bitumen er
et restprodukt fra destillering
av råolje, som blandes med
stein av varierende størrelse
og kvalitet.
• I en remiks varmes asfalten
i veibanen opp til 160-170
grader. Så blandes den nye
asfalten med den gamle, der­
etter legges den, og det hele
smelter sammen i veibanen.
• En remiks bygger ikke vei­
banen høyere eller gjør at dek­
ket blir tyngre, og dette er en
stor fordel under og på broer.
• Utleggeren til Veidekke er den
eneste av sitt slag i Norge.
• Sverige har til sammenligning
5-6 utleggere av samme type.
• I en remiks av asfalt brukes
25-50 kg ny asfalt pr. m2,
mot 130-140 kg pr. m2 ved
bruk av tradisjonell utlegger.
18
D
enne
asfaltutleggeren
er
til at det n
­ esten ikke
finnes
funksjonskontrakter
lenger, denne ­måten å legge asfalt på
er så lønnsom at hele systemet måtte
revurderes, sier Morten og smiler lurt.
grunnen
Gode grunner til å tenke nytt. Da
World Economic Forum i 2014 la
fram sin rapport om konkurranse­
kraft i 144 av verdens land kom Norge
på en 74. plass når det ble sett spesi­
fikt på veikvalitet. Det hører med til
­historien at de andre skandinaviske
landene var blant de 21 øverste på
lista­. Det kan virke som en kuriositet,
men det sier også noe om at vi defini­
tivt har et forbedringspotensial når
det gjelder kvaliteten på veiene våre.
Bas ­Morten Skogstad og NK Morten
Knapper m
­ ener at asfaltbransjen er
konservativ og at det er på høy tid å
tenke nytt.
En asfaltfabrikk på veien. Det er ikke
nødvendigvis ­bonusutbetalingene fra
03
byggherre som er mest motiverende
for dette laget. Det er like mye det å
kunne gå hjem etter endt arbeidsøkt
og vite at de har levert et solid stykke
kvalitetsarbeid. Knapper forklarer
det slik:
– Vi har en sterk lagmoral, vi skal
aldri gå hjem og være misfornøyde
med jobben vi har gjort. Det er ikke
et tema for oss, vi skal levere det
­beste. Da slipper vi også klager og
­reklamasjoner. Så enkelt er det.
Knapper er kaptein på skuta når
den er på veien, og det er ingen liten
kortesje som inntar veien. Først i
opptoget kjører to forvarmere som
varmer opp asfalten, de følges av en
lastebil som mater ut­
leggeren med
steinmateriale, som deretter b
­ landes
med ­
bitumen fra en stor tank på
­utleggeren. Utleggeren er i seg sjøl
(01) Bas Morten Skogstad har
kontroll på det meste.
(02) NK Morten Knapper forklarer
fordelene med remiks.
(03) Kenneth Ottersen er sjåfør
på forvarmer, og en del av det godt
sammensveisede laget.
(04) Asfaltlaget får ofte ideer
om hva som kan forbedres, og det
er som regel kort vei til fra tanke
til test.
04
en liten asfaltfabrikk, den ­
smelter
asfalten på veien, freser opp den
­
­gamle asfalten og tilsetter ny b
­ landing
av bitumen og steinmasse. P
­ rosessen
overvåkes av en laborant som tar
prøver av asfaltmassen for å sjekke
at blandings­forholdet er o
­ ptimalt, og
det vil variere avhengig av slitasjen på
veien og hvor mye av den gamle asfalt­
en som gjenbrukes. Deretter kommer
to valser som etter­later seg nylagt og
perfekt asfalt. I tillegg kommer et par
lastebiler som kjører steinmasse, en
buss til mann­skapet, et mobilt verk­
sted og en bil med vanntank. På spørs­
mål om ­hvilken funksjon vanntanken
har, sier Knapper tørt:
– Hvis du har tørrkjørt en vals på
fersk asfalt, så holder det nok med
den ene gangen. Jobben med å rense
valsen etterpå er ikke et prosjekt
­
du gjør flere ganger enn nødvendig.
Verk­stedet er med av den enkle grunn
at hvis den 47 tonn tunge utlegge­
ren stopper, så er det bare en måte å
få flyttet den på, vi må rett og slett få
den i gang igjen. Den er forresten
langt mer manøvrerbar enn du skulle
tro, vi sveiver den enkelt rundt en
rundkjøring.
God økonomi. Skogstad forklarer at
den gode økonomien i gjenbruket
ikke bare handler om å utløse drifts­
bonus, men også om helt andre ting:
– For det første blir kvaliteten en
helt annen enn om vi bruker den van­
ligste metoden for reasfaltering. Da
freses den gamle massen vekk, og den
nye massen blir limt fast. Når vi bruker
remiks, slipper vi svakere sjikt i asfalt­
en da den gamle og den nye smeltes
sammen. Når vi tar b
­ oreprøver er det
umulig å se s­ killene mellom den gam­
le og den nye as­falten. Dette har stor
betydning for leve­tiden til dekket. En
annen fordel er faktisk at maskinen er
så lang at den jevner ut små ujevnhet­
er og forhøyninger i veibanen. Resul­
tatet blir en mer slitesterk og slettere
vei. Hvis vi skal snakke tall, så regner
vi med i snitt at gjenbruket av
Et godt eksempel
for oss alle
– Dette asfaltlaget jobber akkurat
slik vi ønsker at alle lag skal jobbe,
sier Øyvind Moen, administrerende
direktør i Veidekke Industri.
– Det er et selvgående og målstyrt
asfaltlag som jobber med utvikling på
egen hånd. De er hele tiden på jakt
etter forbedringer som kan utvikle
leveransen, og det er akkurat slik vi
ønsker å jobbe. Ved å lete etter for­
bedringer og prøve dem ut i praksis,
gjøre små forsøk hver eneste dag
uten å være redd for å feile, tar vi
som bedrift viktige skritt framover.
Disse folkene bruker LEAN-metodik­
ken i praksis. De gjør forbedringer ut
fra yrkesstoltheten, uten verken pisk
eller gulrot. Jeg tror de har oppdaget
at det gjør jobben enda mer interes­
sant og morsom. Det er helt klart
viktig for økonomien i bedriften at vi
kan levere et produkt som holder høy
kvalitet i dag, men som dessuten er
i utvikling, og derfor blir enda bedre i
morgen, avslutter Øyvind Moen.
19
Utvikling
Asfaltlaget på åtte mann betjener
forvarmere, utlegger og valser. På
et godt skift kan de legge 1000
meter asfalt.
g­ ammel asfalt er 60-70 % av den
«nye» asfalten vi legger.
Skogstad mener også at det finnes
andre fordeler utover de helt klare
miljøfordelene ved gjenbruk, men
at for å forstå at dette er økonomisk
gunstig­, må det kanskje sees i et l­ engre
perspektiv enn det vi er vant til.
– Det er helt klart at annet utstyr
er raskere, men dette er bedre. Det er
egentlig det vi kan koke det ned til. Jeg
mener at det i forhold til tradisjonelle
metoder nesten ikke er sammenlign­
bart. Det handler om miljø, økonomi
og ikke minst kvalitet. Det er mulig å
legge asfalt som varer lenger, men da
koster det også litt mer. Det er en tid­
krevende prosess.
Utleggeren kom
ferdig til Norge, men den har vært
gjenstand for utallige timer med
modifiseringer og utbedringer. Det
­
åtte mann store laget slår seg ikke til
ro med at ting er som de er, de tester
og leter etter muligheter til å gjøre
I stadig endring.
20
ting enda bedre. Erfaring fra veien
viser at det er forskjell på teori og
praksis, og målet er å bidra til både
gode økonomiske­resultater og en
stadig bedre kvalitet. Viljen til å tenke
nytt og til å dele erfaring og kompe­
tanse kjennetegner laget. Det gjelder
å slippe til alles innspill og ideer, og å
ikke være redd for å utfordre gamle
sannheter i bransjen. En forbedring
kan være å gjøre maskinene lettere
å håndtere på veien, effektivisere
logistikken rundt, eller eller bidra
til bedre kvalitet på sluttproduktet.
Skogstad leder et asfaltlag med en
stor porsjon god gammeldags yrkes­
stolthet, men også med en vilje til å
tenke nytt og originalt:
– Det er alltid mulig å finne nye
­løsninger og muligheter, men det er
også slik som i de fleste andre yrker,
hvis du skal levere noe som er litt
bedre enn de andre, så er det spesielt
interesserte. •
Funksjonskontrakter
Formålet med å innføre funksjons­
kontrakter var å øke kvaliteten og
dermed levetiden på asfaltdekkene
til fordel for både entreprenør og
byggherre. Kontraktssummen ble
fordelt på en levetidsgaranti gitt av
entreprenøren, og målet var å ha
så lav kostnad som mulig for hvert
år. Levetid i denne sammenheng er
knyttet til spor, hvor levetiden da er
«over» når veien er slitt ned til en
gitt spordybde. Dersom dekket varer
lenger enn den levetiden man har
garantert, utløser dette en bonus.
Ved dårligere resultat enn forventet,
utløses et trekk. Veidekke Industri
gjennomførte 14 slike kontrakter i
perioden 2007-2013, hovedsakelig
på Østlandet, og oppnådde store
bonuser, men også noen trekk.
Efter 18 år som fastighetsmäklare tog
Anette steget över till säljsidan på Bostad.
TEXT och FOTO
Malena L Schmidt
A
har
nu
varit
på
­ eidekke Bostad sedan mars i
V
år. Innan hon började hos oss
jobbade hon som fastighetsmäklare i
18 år och kände att det var dags för en
ny utmaning.
nette
CV
Navn:
Anette Högberg
Titel:
Säljansvarig
(Veidekke Bostad,
Region Mälardalen)
Utbildning:
Ekonomi samt
fastighetmäklar­
utbildning
Anställd när:
Mars 2015
– Varför blev det Veidekke?
– Som fastighetsmäklare har jag alltid
­intresserat mig för ny­byggande och
boende. Veidekke som företag är med
när områden byggs upp, platser som
för­finas och kommer till sin rätt med
­fokus på miljö. Det l­ ockade att ta reda
på mer och gå vidare mot en ny ut­
maning och utveckling för min del dvs.
att vara med i tidigare skede – redan
i ­processen då bostäder växer fram.
Att det blev tjänst­en som sälj­ansvarig
jag sökte var naturligt eftersom sälj
har varit en stor del av min vardag
som fastighets­mäklare och en del jag
­verkligen upp­skattat. Vid ­
planering
och start av projekt på V
­ eidekke som
har stort kund­fokus känns det som
att jag kan tillföra m
­ ycket ­genom min
­erfarenhet från bostadsförsäljning.
– Vad innebär det att vara säljansvarig?
– Jag är ju ny på posten och har bara
snuddat vid uppgiften, men hittills
har det varit en hel del planering och
granskning av säljmaterial. Mycket
möten där allt ifrån inredning, plan­
lösningar, val av fastighetsmäklare och
praktisk lösningar i kundarrangemang
sätts. Det är roligt och kreativt med
ansvar för stort som smått fram till
säljstart.
– Hur kan en vanlig dag se ut för dig?
– Möte på fastighetsmäklarkontor
med genomgång av planerad säljstart,
åter till kontoret för bokning av l­ okal
och teknik till säljstart, granskning
av bofakta/säljbroschyr fram till
lunch, möte med kollegorna i sälj­
gruppen för att granska planlösningar,
­marknadsanalys och priser. Kontakt
med arkitekt för att räta ut fråge­
tecken i ritningar, samtal med projekt­
utvecklare för att stämma av tidplan
och det som behöver tas fram till sälj­
material. Kundkontakt i form av ut­
skick och frågeställningar för att se vad
som efterfrågas i våra bo­städer. Följa
marknad, trender och priser.
– Vad är det bästa med jobbet?
– Många olika moment och spännande
att se en idé bli verklighet. Att få vara
med och förverkliga bostäder. Ser fram
mot mer kundkontakt då jag kommit
längre med «mina» projekt. Få arbeta
med något som engagerar så många.
Alla bor ju.
– Vad är de stora utmaningarna med
­jobbet?
– Att ha en bra struktur och prioritera
rätt de dagar det är många olika upp­
gifter. Bevaka och kunna utläsa vart
marknaden är på väg.
– Hur ser du på framtiden för bostad­
branschen och för Veidekke?
– Många utmaningar bl.a. med att möta
miljömedvetenhet och att ett stort
­ansvar för kommande generationer.­
Mälardalen är ju ett område som
­ständigt växer och utvecklas.
– Innan jag dör vill jag bo….?
– Jag vill bo kvar i Stockholm men
drömmer om en liten lägenhet på
­Mallorca. Drömmen vore att tillbringa
50 % av tiden där. I Soller eller Palma.
Det vore härligt. •
22 portrettet
kultur-
byggeren
Et byggeteam bliver tit et lille firma med egen k­ ultur.
Derfor er det vigtigt at sikre den rette, r­ummelige
kultur hver gang for projektleder Signe Lassen.
Tekst Jacob Vendelboe Hagensen
Foto Poul Christensen
D
oplever
at skifte fra sag til sag, projekt til projekt og ikke
mindst fra team til team. Hvert sted kommer man
til at opbygge sin egen kultur med omgangstone og normer
som et lille firma i den store virksomhed, og derfor er det
ofte vigtigt, at virksomheden har en stærk fælles kultur,
man kan bygge videre på. Kulturen udvikler sig ikke bare
på byggepladserne, men også i takt med at projekterne
vokser og bliver mere komplekse.
Projektleder Signe Lassen har være en del af Hoffmanns kultur siden sin praktik i 1994, hvis man ser bort
fra en ­kortere periode med opstart af ny virksomhed fra
2005-2008. Hun har dermed bl.a. været en del af fi
­ rmaets
­strategiske skifte mod mere involverende ­processer, og
oplevet udviklingen fra byggesager i 30 ­millioner kronersklassen til de komplicerede bygge­projekter i dag, hvor
hun bygger Microsofts nye hovedsæde til et budget på
flere hundrede millioner. En ting har dog været den samme i Hoffmann ifølge Signe Lassen, og det er den grund­
læggende kultur:
– Der har altid været højt til loftet og en flad struktur.
Om du var byggeleder, projektleder eller afdelingsleder,
22
e fleste i Bygge- og Anlægsbranchen
det har ikke spillet ind. Den gang man stadig pakkede
­tegninger, var det ikke receptionisten, der stod med det
til langt ud på natten, nej, det var os alle – også afdelings­
lederen. Det er den kultur, jeg er opvokset med her, og som
stadig eksisterer, så på den måde har jeg følt mig hjemme.
Jeg arbejder efter, at man ikke er stærkere end det s­ vageste
led, så skal der løftes et sted, så løfter man i flok.
Skal værne om hinanden og kulturen. Signe Lassen t
­ rives
selv bedst i projekter, hvor der er en organisation, dels pga.
det sociale og dynamikken og dels fordi hun gerne vil have
det bedste ud af organisationen og engagere sig mest muligt, selv om det kræver nogle ekstra ressourcer. Hun lægger dog ikke skjul på, at hun også har mærket grænsen,
hvor hun lige skulle stoppe op og trække vejret. Her har
gode kollegaer hjulpet med at sige «det når vi i morgen».
Hun kalder sig heldig og glad for, at hun har været i samme
team med god balance i mange år, så man har stor kendskab til hinanden. Derfor er Signe selv også meget bevidst
om, hvilken kultur hun er ansvarlig for at opbygge på sine
projekter.
– Jeg har været steder med godt arbejdsmiljø,
Signe lassen
Født: 1972
Familie: Mand og to piger
på 5 og 8 år
Uddannelse: Bygningskonstruktør
Karriere: Ansat i Hoffmann
siden 1998 med pause
på 3 år
23
Portrettet
(1) – Jeg tror på, at godt humør kan
være med til at få løsnet nogle ting
op og give bedre processer.
(2) Signe bygger pt. Microsofts nye
hovedsæde med 18.450 m2 kontor
og tilhørende 12.000 m2 underjorisk
parkering i to etager.
(3) Lars Iversen (tv) og Henrik Diepgen
har været et godt modspil for Signe
på flere projekter, så de har et stort
kendskab til hinanden.
er der større forståelse for den efterfølgende udførelses­
periode og hvad beslutningen måtte medføre af gener. Det
er en win-win.
Da Signe begyndte, skulle man blot sørge for sin egen
del af sagen, men i dag er samarbejdsformen mere gruppearbejde, og man kontakter mere naturligt en ingeniør eller
arkitekt, hvis man har spørgsmål – og denne arbejdsform
passer Signe bedre. Samtidig er der kommet større behov
for at kunne tænke i helheder i takt med, at byggeprojekt­
erne er blevet mere komplekse.
– Det er krævende,
fordi det ville være rart
at lukke ned og sige,
det er ikke min entreInvolveret, social og
prise. Men sådan er
nysgerrig. Signe Lassen
«Jeg kan godt lide at få hel­heden.
jeg ikke. Jeg vil gerne
sætter også stor pris
have helheden af det,
på involvering, når det
At
vi
ikke
bare
bygger
et
eller
og det er meget på de
gælder byggeproces­
store ­projekter, så man
ser­ne. Efter sin praktikandet, men at vi reelt også ved,
skal også lære at sige
periode blev hun ansat
hvem vi bygger for og hvad».
til og fra, men jeg er jo
som bygge­leder på både
­nysgerrig.
små ­totalentrepriser,
Og det har Signe også
hvor der var tæt dialog
haft brug for, for ommed bygherre, samt
stillingen i b
­ ranchen,
store projekter som
Ballerup Centeret og senere som projekt­leder på udbyg- finanskrise og den konstante fornyelse fra projekt til
ningen af Rødovre Centrum, der var Hoffmanns første efter ­projekt kræver både lysten til at vide mere og viljen til at
partneringsmodellen. Den tætte ­kontakt med kunden såvel ville arbejde for noget nyt og anderledes.
som rådgiverne har derfor været en n
­ aturlig del af arbejdsformen, og det er vigtigt for Signe:
Next Generation og fremtidens projektleder. En
– De værdier jeg selv står for bliver båret bedre i­ gennem ­projektleder skal dog også være andet end nysgerrig. Her
med vores processer. Det her med at tale om tingene, er det Signes opfordring til nye i faget, at man starter på
­involvere sig, involvere hinanden, at dit problem også er mindre byggesager eller får sin egen så hurtigt som muligt
mit problem, det med at løse tingene sammen er vi gode – måske bare en af de små.
til i Hoffmann. Vi kan fx sidde med en problemstilling,
– Her får du forståelsen for alle byggeriets faser,
hvor kunden ikke kan tage en beslutning nu, fordi de skal ­processer og helheden. Det tværfaglige samarbejde og
af­klare deres reelle behov først. Så i stedet for at vi slår hvor vigtigt det er at informere alle. Vi er afhængige af
­armene over kors og bliver trodsige, så arbejder vi med. hinanden, og det er netop dette samspil, man lærer og ser
Det giver os en åbenhed for, at når beslutningen er taget, så vigtigheden af ved egne byggesager.
hvor man passer på hinanden og hjælper. Det har
r­ igtig ­meget at sige, så der er plads til at have gode dage og
­dårlige dage. Det vigtige er, at alle kollegaer kan få det til at
­fungere. Det er ikke alle familier, hvor far og mor som os
kan bytte kl. 12, når barnet er syg. Nogle vil hellere have en
hel dag hjemme med barnet, og så skal der være plads til
det. Det kræver fleksibilitet i teamet, og så giver man den
lige en tørn torsdagen efter.
Netop det gode forhold til kollegaerne samt den
­konstante fornyelse i jobbet er det, hun sætter størst pris
på ved sit arbejde i
Hoffmann.
24
01
02
03
25
portrettet
– Min opfordring til de unge er hurtigt at få erfaring fra mindre byggesager, måske sin egen, så man får forståelsen for faserne og samspillet
mellem funktionerne.
Kan man ikke få sin egen mindre sag, mener Signe,
det er vigtigt at forstå sin egen arbejdsopgave i det store
projekt. Man skal være meget bevidst om grænsefladerne
til de øvrige entrepriser og kollegaer. Man kan ikke for­
vente at have overblik over hele byggesagen, men skal
være bevidst om, at cirklen omkring ens arbejdsopgaver er
dynamisk og indgår i et større gruppearbejde.
I hendes egen karriere har hun selv haft en blanding af
små, hurtige ombygningssager og store projekter. Skal hun
kigge 10 år ind i fremtiden, forudser hun, at der vil blive
behov for flere bistyringsfunktioner.
– Tidlig involvering vil forblive. Så her skal vi blive endnu
bedre og måske sætte stærkere ind med o
­ ptimering af løsninger, granskning og risikovurdering samt arbejde endnu
mere detaljeret med tidsplaner og ­processer med side­
løbende fokus på byggepladsens udvikling og ikke mindst
sikkerhedsforholdene. Alt sammen i et endnu t­ ættere
samarbejde med samarbejdspartnere og l­ everandører. For
selv om vi er langt i dag, kan vi indarbejde det endnu tid­
ligere eller mere detaljeret. Samtidig kunne nogle af disse
funktioner få en mere formel rådgivningsgruppe, for­
klarer Signe Lassen.
26
– Vi bliver udfordret på arbejdsmiljø og sikkerhed, når
projekterne bliver mere komplekse. Som fx på Microsoft
med forskudt atrium gennem bygningen eller på små
­byggegrunde hvor det er svært at komme rundt. Meget af
dette kan jo udfordres og gøres detaljeret digitalt i fx 3D
eller BIM – der kan jeg også sagtens se en funktion. Den
kunne jeg måske bestride om 15-20 år, griner hun. •
Next Generation
Med afdelingen Next
Generation vil Hoffmann
mere målrette udklække
og fastholde fremtidens
projektledere. Bl.a. får de
hurtigt egne projekter,
og dermed ansvar og
erfaringer.
27
verktøy
Splitter ny
Lännen 8800i
Veidekke Bane har nylig tatt
i bruk sin nye Lännen 8800i
på Loenga.
Tekst Bjørn Modell
Foto Espen Braata
Lännen 8800i er en spesialbygget
maskin som skal brukes på jern­
banejobber. Den er utrustet med
en Sisu steg 3b-motor på 708Nm
og har Ad blue-teknologi. Maskin­
en er midjestyrt med Lännenpatentert vektforskyvning i midjen
for økt stabiliteten. Den har uttak
for 220V på 6,5 kW.
På Lännen 8800i er det montert
flere kameraer for bedre oversikt
og sikker fremføring. Den har
klype, kost, hydraulisk kabel­
svivel, smalskuff, graveskuff og
pusse­skuff til graveaggregatet,
samt klype på rototilt. Den har
lift ­montert på siden av hytten,
med en kurv for to personer som
rekker 19 meter høyt. Maskinen er
utrustet med fjernstyring, slik at
fører kan kjøre hele maskinen uten
å være inne i hytta.
I tillegg til Lännen 8800i har
­Veidekke Bane også anskaffet­
en kran for montering i front­
aggregatet – en Palfinger
PK22002C-EH. Maks rekkevidde
er 31 meter med manuelle utskyt.
Kranen har personkurv og vil bli
brukt både som personløfter og
som løftekran. Med RCI inn­bygget
på denne er løftekapasiteten ca.
1400 kg på 13 meter, og ca. 2700
kg på syv meter. Kranen kan
også betjenes via fjernkontroll.
fakta
Maskin: Lännen8800i
Enhet: Veidekke Bane
Kran: Palfinger PK22002C-EH
Kapasitet: 1400/2700 kg
28 byggestart
PROsJEKTFAKTA
Vad: Mark- och betongarbeten
för primärkross Leveäniemi
dagbrott
Var: Utanför Svappavaare
Klart: December 2015
Kund: LKAB
Övrigt: Anläggning Nord är en
ny region from februari 2015
28
I NoRRlANd
för att stanna
Ny region och nya projekt. Anläggning Nord
har i maj påbörjat arbetet för en primärkross
i Leveäniemi ­utanför Svaapavaara.
Text och Foto Åsa Edman
L
dagbrott är en malmfyndighet där
brytning tidigare pågått. På grund av sänkta
malmpriser har LKAB beslutat att återuppta
brytning i dagbrottet och produktionsstart är planerad till
årsskiftet 2015-2016. Cirka 20 miljoner ton berg kommer
losshållas årligen. Fyndigheten vid Leveäniemi öppnades
första gången 1961 och drevs till 1983 då den stängdes
under lågkonjunkturen. Dagbrottet fylldes med vatten
efter stängningen och det har varit ett omfattande arbete
att tömma 36 miljoner kubik vattnet för att möjliggöra
gruvbrytning. Så sent som på skärtorsdagen 2015 blev det
klart för brytningstillstånd av mark- och miljödomstolen
för Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. Veidekke har av
LKAB fått i uppdrag att göra mark- och betongarbeten
för en ny krossanläggning för malmen. Projektet är en
generalentreprenad med en kontraktssumma på cirka 70
mkr och beräknas vara klart i december 2015. Malmen
från dagbrottet kommer att vidare­förädlas i anrikningsoch pelletsverk i Svappavaara, Kiruna eller Malmberget.
Att få igång produktionen i dagbrotten Leveänimi och
Mertainen innebär sysselsättning för 500 personer. LKAB
behöver rekrytera cirka 200 nya medarbetare samtidigt
sysselsätts cirka 300 personer hos LKAB:s UE.
eveäniemi
ordning & reda. I 2012 får Veidekke upp ögonen för
gruv­industrin i Norrland i och med att dåvarande r­ egion
­Tunnel & Bergrum får sitt första projekt åt LKAB i ­Kiruna.
Projektet innebar att Veidekke skulle spränga bort 170
000 kubikmeter berg för att ge utrymme åt en fordons­
verkstad där LKAB lagrar sin gruvutrustning såsom borr­­
aggregat, lastfordon och andra fordon. Förutom verkstaden blev det utrymmen för kontor, omklädningsrum,
fikarum med mera, samt mediatunnlar för ­ventilation och
vatten. ­Jobbet gav mersmak och vi lyckades visa för LKAB
att ­Veidekke är en spelare att räkna med.
Vi är en av få entreprenörer som behärskar samtliga
anläggnings­projekt, från gruva till stålbyggnad.
LKAB är en bra kund som har höga krav på arbets­
miljö och kvalitet vilket passar oss bra då vi i Veidekke har
­samma eller än högre krav. Under Kirunagalan i januari
2013 tilldelades Veidekke LKAB:s arbetsmiljöpris för
­exemplariskt arbetsmiljöarbete som bland annat innebär
ett systematiskt arbetssätt med ordning & reda och en
mycket låg olycksfallsfrekvens. Något som vi är otroligt
stolta över.
Nästa jobb i tur för LKAB
var en fläktstation ovan jord och i samband med LKAB:s
satsning av Kirunagruvans nya huvudnivå, 1365 meter
under jord, får Veidekke i uppdrag att utföra mark- och
betong­arbeten för tre tappgrupper. Kirunagruvans nya
­huvudnivå är en av Sveriges största industriinvesteringar
Den nya huvudnivån byggs för att säkerställa tillgång på
råmalm för framtida produktion Livslängden blir därmed
säkrad 20-25 år framåt. Kapaciteten på den nya nivån
kommer att bli cirka 35 M ton per år. I slutet av 2013 tar vi
tillsammans med Svenska Euromining hem en stororder i
Vitåfors åt LKAB med ett totalt ordervärde på ca 700 mkr.
Avtalet ­löper ­under 3 år, varav ca 200 mkr utgör en option
som avropas i steg. Projektet omfattar ortdrivning,
stor industriinvestering.
29
byggestart
01
02
03
04
(1) Regionschef Mathias ­Rönnholm. (2) Nytt spännande projekt i Leveäniemi. (3) Tappgrupp i Kirunagruvan. (4) I tappgruppen Wille Bertilsson.
dvs. att skapa tunnlar inför malmbrytningen. Tunnel­
drivningen ­beräknas omfatta ca 34 800 m på tre år. Detta
är en «­ strategisk affär» för Veidekke och markerar våra
långsiktiga ambitioner när det gäller gruvindustrin.
fler projekt. I maj 2014 får Veidekke fortsatt förtroende
från LKAB med att uppföra en ny bentonitanläggning
­invid LKAB:s malmhamn i Luleå. Entreprenaden omfattar
mark- och byggarbeten för uppförande av råbentonit- och
processhall, färdigproduktfickor, utvändiga markarbeten
kring byggnader samt järnvägsspår. Den nya fabriken får
en kapacitet på drygt 200.000 ton per år, det är en ökning
med cirka 25 procent. LKAB:s totala investering be­räknas
till 440 mkr och bygget kommer sysselsätta cirka 200
­personer och ett tiotal leverantörer.
Med en konstant ökning av projekt i Norrland såg vi att det är svårt att på bästa sätt driva projekt
och personal lokaliserade i norr från Stockholm. Därför
­skapas nu en ny region, Anläggning Nord, med Mathias
Ny region.
30
­ önnholm som regionchef. Mathias var tidigare arbetsR
chef i ­Anläggning Öst. I regionen kommer alla projekt i
norr, både Anläggning Östs och Tunnel & Bergrums, att
ingå. Vi får på så vis en organisation med lokal kännedom
och ökad närvaro. Huvudkontoret för Anläggning Nord får
placeringsort i Umeå, tidigare AC-kontor för Anläggning
Öst.
I skrivande stund har Veidekke sex projekt
igång för LKAB och sju totalt i region Anläggning Nord.
Marknaden i regionen ser ljus ut, LKAB satsar trots
­vikande priser på malm. Vi jobbar också hårt på att hitta nya
marknadssegment så vi inte låser upp oss helt mot gruvnäringen, vind- och vattenkraftsprojekten är ­kommande
segment som vi tittar extra på. Nu är vi e­ tablerade på allvar
både inom gruv- och anläggningsverksamheten i norr och
våra konkurrenter undrar fortfarande var vi kom ifrån. •
ljusa tider.
Veidekke har fått
till ett riktigt bra
samarbete med
LKAB.
D
Text
Åsa Edman
Foto
JOHAN
STRANDQVIST
var en ren tillfällighet att
­
J
ohan Strandqvist hamnade
i byggbranschen. Men när
­kusinerna valde bygglinjen på gymnasiet
hakade Johan på. Och det har han aldrig
ångrat. Efter att ha jobbat i Danmark
med bland annat Öresundstunneln och
Köpenhamns nya metro var han ­sugen
på nya utmaningar och fick nys om
­Veidekke. Året var 2001 och V
­ eidekke
var lite exotiska och ny­
etablerade i
­Sverige. Att Johan är kvar och trivs b
­ eror
till stor del på Veidekkes värderingar,
vårt ­involverande arbetssätt med möjlig­
Involvering
är vårt bästa
verktyg
Johan
Strandqvist
• är projektchef för
byggnationen av en
primärkross i Leveäniemi
• Började på
­Veidekke i 2001 som
­betongarbetare.
• är i dag en av spelarna
som är med och bygger
upp Anläggning Nord
• Har tidigare i Norrland
jobbat med Tappgruppen
i Kiruna och Bentonitanläggningen i Luleå.
heter att påverka och utvecklas. Han tar
sig själv som exempel, «För drygt tio år
­sedan var jag yrkesarbetare och i dag är
jag projektchef i Anläggning Nord». ­
Johan som är en äkta Skånepåg hade
möjlighet att jobba för Veidekke i Skåne
mellan 2003-2008 men sen uteblev de
tunga anläggningsjobben som är hans
passion. Han packade sin väska och åkte
tillbaka till Anläggning Öst, men nu som
arbetsledare. Här fick han vara med
om flera stora spännande och lärorika
projekt som Norra Länken och Brista
kraftvärmeverk. 2012 får Veidekke upp
ögonen för Norrland och LKAB och det
första spadtaget för det som sedan ska bli
Anläggning Nord var satt. Just nu håller
Johan på med byggstart av en primär­
kross i Leveäniemi samtidigt som han
avslutar byggnationen av en bentonit­
anläggning i Luleå, båda med LKAB som
kund. Att få vara med om att bygga upp
en ny region innebär flera sporrande
uppgifter som att implementera våra
värderingar och hur vi arbetar med HMS
och involvering.
– Här kommer erfarenheten från oss
som jobbat i Veidekke ­tidigare väl till
pass. Samtidigt är alla nya med­arbetare
nyfikna och ­intresserade av just detta.
För att få bort skador och olyckor är det
just involvering som är verktyget vi ska
använda. Ett annat ­viktigt verktyg är vårt
verksamhetssystem som är en bra platt­
form för en ny verksamhet. LKAB är en
bra kund som har höga krav på arbets­
miljö och kvalitet vilket passar oss bra då
vi i Veidekke har samma eller än högre
krav. Vi försöker också involvera LKAB
i projekten och inom snar framtid tror
jag vi har vårt första samverkansprojekt
tillsammans, säger Johan. •
32 prosjekt
På Løren tar Gartnerløkka
form. Dette er bare første
del av en større utbygging
i området.
32
bygger for
liv og helse
På Gartnerløkka skyter 244 leiligheter opp av jorda.
Veidekke Eiendom og Veidekke Entreprenør jobber
hardt for å realisere et prosjekt med myke verdier.
Tekst Guro Kulset Merakerås Foto Thomas EkstrÖm
33
Prosjekt
D
u legger merke til det med det samme
du svinger opp Lørenvangen og ser
brakkeriggen til høyre og byggeplassen
til venstre. Her har noen gjort seg litt ekstra
flid. Det er brakker som ser pene og skikkelige
ut. Tverrenden av brakkriggen er dekket med et
motiv fra Gartnerløkka, med bygg og beplantning.
Foran bildet på brakka er det plantet ekte trær
og busker, og anlagt en hyggelig, liten gressplen.
Du får følelsen av å kunne vandre fra plena og
rett inn i bildet. Den vesle hageflekken har til og
med fått en liten flaggstang, og et Veidekke-flagg
blafrer stolt i frisk vårvind.
– Byggeplassene og brakkeriggene våre er
Veidekkes ansikt utad. Selvsagt er det viktig
hvordan det ser ut her, fastslår anleggsleder
Eirik Nikolaisen.
01
02
Teamet som jobber her på Gartnerløkka er opp-
tatt av dette. De jobber målrettet for å få alle
involverte til å se at omdømmebygging, HMS
og effektivitet kan gå hånd i hånd. Det er gjort
en rekke valg som gir gevinst på alle disse områdene, og som har utløst både mersalg og økt
økonomisk uttelling. Det viktige stikkordet som
binder alle disse valgene sammen, er i­ midlertid
verken økonomi eller effektivitet. Det er
­mennesker. Mellommenneskelige ­verdier ­ligger
nemlig til grunn for Gartnerløkkas særpreg.
Teamet her skaper en arbeidsplass hvor folk
kan trives og jobbe godt uten å slite seg ut e­ ller
sette liv og helse i fare. De har og tar ansvar for
en byggeplass som er noens nabo og utsikt i
mange år. De bygger boliger som folk skal leve i.
Et gårdsrom barn skal leke i. Og ikke bare friske
mennesker med såkalt normal funksjonsevne.
På Gartnerløkka har Veidekke tatt seg tid og råd
til å samarbeide med representanter for mulige
beboere med ulike helsemessige utfordringer.
– Som en stor aktør må vi se vårt samfunns­
ansvar. På sikt er det også økonomisk lønnsomt.
Det gjelder å tenke litt lengre fram enn akkurat
dette ene prosjektet, påpeker Elin Hoff
Johansen i Veidekke Eiendom, som nylig reiste
seg fra prosjektlederstolen på Gartnerløkka.
– Det er fullt mulig å ta samfunnsmessige
hensyn og bedre Veidekkes markedsposisjon
i ett og samme tiltak. Vi ser at folk blir mer og
mer opptatt av helse og miljø i sine boliger. Det
34
01
gjelder særlig unge mennesker med barn. Ved
å skape ekstra helsevennlige boligprosjekter,
skaffer vi oss et konkurransefortrinn i markedet,
samtidig som vi yter vårt bidrag til folkehelsa,
sier Hoff Johansen. Vi skal komme tilbake til
hvordan dette foregår, rent konkret. Men la oss
først høre hvordan det er å sitte på den andre
siden av bordet – som kjøper.
representerer en foreldre­
gruppe som har kjøpt 14 leiligheter på Gartnerløkka. 13 toroms og én treroms. Felles for alle
i gruppa er at de har et barn i 20-åra som har
­behov for litt assistanse for å greie seg i hver­
dagen. Hver beboer skal selv eie sin egen
­leilighet, men mottar støtte fra kommunen for
å kunne betjene boliglånet. I tillegg eier de en
andel i den større leiligheten, som kan brukes til
felles måltider og som skal være arbeidsplassen
til deres kommunalt ansatte støttespiller.
Pål Jensen fra Oslo
03
02
(01) Elin Hoff
Johansen satt
med prosjektleder­
ansvaret i Veidekke
Eiendom gjennom
viktige faser av
utviklingen på
­Gartnerløkka. Hun
er ikke i tvil om at
samfunnsansvar
og fortjeneste kan
kombineres.
(02) Gartnerløkka
er det første av flere
Veidekke-prosjekt
på Lørenvangen.
På denne model­
len er Gartnerløkka
de bakre byggene.
Foran ser vi den plan­
lagte fortsettelsen
på den andre tomten
Veidekke eier.
(03) Anleggsleder
Eirik Nikolaisen og
prosjekteringsleder
Lars Kristian Tredal
er svært bevisste
på at en byggeplass
er Veidekkes ansikt
utad.
03
Alternativet for disse ungdommene ville vært
kommunale boliger spredt utover byen. På et
informasjonsmøte i regi av velferdsetaten og
bydelene i Oslo fikk foreldregruppen presentert
krav og muligheter for privateide boliger. «Gå
ut og finn en entreprenør, og søk støtte», var
beskjeden.
– Vi er utrolig glade for at vi valgte Veidekke.
Med Elin Hoff Johansen i spissen har de vært
vår viktigste støttespiller. Vi er blitt møtt
med forståelse og har fått hjelp og bistand i
de vanskelige sakene. Og dem har det vært en
god del av, forteller Jensen. Foreldregruppen
opplever at de har skutt på bevegelige mål
med tanke på finansiering i Husbanken og
kravspesifikasjonen for å være kvalifisert til
støtte fra kommunen. Ordningen har endret
seg i takt med politiske vedtak. Det har ført til
forvirring, frustrasjon og usikkerhet.
– Veidekke har håndtert dette på en
enestående måte. Det at vi som ikkeprofesjonelle aktører har fått dra nytte av
Veidekkes erfaring og kompetanse, har reddet
oss fra å brekke nakken, sier Pål Jensen. I
dag kan han lene seg tilbake og se fram mot
overtakelse neste sommer. Nyte en kopp kaffe
sammen med prosjektleder Magnus H. Rongved
på visningssenteret på Løren. Magnus har
overtatt prosjektlederansvaret etter Elin Hoff
«Veidekke har håndtert
dette på en enestående
måte.»
Kunde Pål Jensen
Skjalg Sørhaug fra
Veidekke Eiendom
var sentral da
­tomtene på Løren
ble kjøpt. Han kan
ikke få fullrost
tidlig ­involvering
med ­Veidekke
­Entreprenør.
Johansen. Også han understreker at det har vært
positivt å kunne bruke Veidekkes finansielle
muskler til å være litt raus med tidsfrister og
andre elementer hos denne spesielle gruppen.
Så lenge satsningen har vært forankret hos
ledergruppen i Veidekke Eiendom, har de følt
seg på trygg grunn selv om de har tråkket noen
nye stier og gjort noen unntak fra vanlige regler.
– Vi opplever at dette er en god samfunnsmessig modell. Vi har tro på Oslo kommunes
løsning for boliger for disse menneskene,
og ønsker å bidra til å realisere den. Rent
kommersielt er det jo dessuten positivt å selge
flere leiligheter i en bolk, så her slår vi to fluer
i en smekk ved å ta samfunnsansvar gjennom
en økonomisk bærekraftig modell, påpeker
Magnus. Han er allerede blitt kontaktet av andre
foreldregrupper som er i planleggingsfasen.
Det er belønningen for å tenke lengre fram enn
akkurat dette ene prosjektet.
35
Prosjekt
«Gartnerløkka er en
mønsterplass.»
Morten Kristiansen, koordinator for
utførelse i Veidekke Eiendom
Jernbinder Tobias
Dahlin sørger for at
armeringsjernet mellom
p-kjeller og gårdspark
ligger stødig og riktig.
36
Langt fram tenkte Veidekke også da de
e­ tablerte lokalet vi befinner oss i – Lørenvangen
visningssenter.
– Ofte har vi bare en visningsbrakke. Men her
på Løren skal vi være i mange år. Gartnerløkka
er bare første del av utbygging på de tomtene
vi har kjøpt her. Derfor bestemte vi oss for å gå
for et ordentlig visningssenter som kan brukes
i hele perioden, forteller Magnus. Lokalet har
store vinduer mot gata og viser modeller av de
ulike byggetrinnene, materialprøver og tekniske
løsninger. Alt bygd på en måte som visuelt sett
harmonerer med Gartnerløkkas arkitektur og
materialbruk. Markedsføringsansvarlig Øystein
Gundersen og tidligere prosjektleder Elin Hoff
Johansen, har hatt ansvar for utforming og
etablering av visningssenteret, og understreker
at det er viktig å stå fram som en positiv aktør
i nabolaget. Å leie et tomt lokale i hovedgata og
å bygge det om til et innbydende møtested der
folk kan komme inn for å høre om Gartnerløkka,
er en av mange måter å gjøre det på. En annet er
som nevnt å holde byggeplassen i god stand.
– Her har Veidekke Entreprenør vært supre.
De har lagt mye vekt på at det skal se skikkelig
ut – mye mer enn vi kan forvente. De forstår
virkelig sitt ansvar, understreker Elin Hoff
Johansen.
01
02
Helhetsforståelse. Det er
viktige stikkord, forklarer anleggsleder Eirik
Nikolaisen. Han har tatt oss med inn på byggeplassen. I det som skal bli et gårdsrom står jernbinder Tobias Dahlin. Med vante hender i tykke
arbeidshansker legger han an jernbindertråden
og vrir med tanga. Igjen og igjen. Armerings­
jernet Tobias Dahlin fester, legger grunnlaget
for det myke gresset små barneføtter skal løpe
på neste sommer, i bakgården oppå parkerings­
kjelleren til Gartnerløkka. Litt lenger bort er
forskalingssnekkerne Lars Gunnar Gagnes og
Wojciech Blaszkow i gang med å støpe. Det skal
bli noens stuevegg.
– Det er dette det handler om, sier Eirik. Å få
alle til å holde blikket rettet mot sluttproduktet.
Vi må ikke ta kjappe, enkle løsninger som
funker der og da, men finne løsninger og gjøre
en jobb som kvalitetsmessig står seg helt i mål.
De støper ikke bare en vegg til et råbygg. De
lager en stuevegg.
Ansvarsfølelse.
03
(01) Det er lagt ekstra
ressurser i visningssenteret på
Lørenvangen. Veidekke skal
være i området i mange år, og
det betyr mye å bli oppfattet
som en positiv aktør.
(02) En råvegg er ikke bare en
råvegg. Her er det framtidige
stuevegger som støpes.
(03) Koordinator for
utførelse i Veidekke, Morten
Kristiansen, mener at fokuset på
gjennomgående risikovurderinger
og god logistikk er viktige kriterier
for suksessen på Gartnerløkka.
37
Prosjekt
01
38
02
(01) Forskalingssnekker
Lars Gunnar Gangnæs støper
vegger i noe som snart
skal bli en beboers stue.
(02) Byggene har stillas på
kortsidene, mens utkragede
balkonger med ramper mellom
danner en midlertidig svalgang
på langsiden. De to løsningene
holder samme etasjehøyde,
slik at det er lett å bevege seg
rundt bygget på utsiden.
(03) Elin Hoff Johansens
tørkenisje er en av mange
helsevennlige løsninger på
Gartnerløkka. Samarbeidet
med NAAF har vært fruktbart.
(04) Pål Jensen tar en kaffe
med prosjektleder Magnus H.
Rongved i visningssenteret
på Løren. Han er fornøyd
med oppfølgingen han, og
resten av foreldregruppen
han representerer, har fått av
Veidekke i kjøpsprosessen.
03
04
05
39
Prosjekt
– Jeg brukte mange år på å få gehør for at dette er smart.
Ønsket om å finne løsninger som er gode på
sikt, kommer fagarbeiderne til gode i form av en trygg Det er ingen fancy løsning, men den dekker et behov som
arbeidsplass med økt komfort og gode HMS-løsninger. finnes i de fleste hjem. En nisje på 60x60 cm med avsug i
Dette bekreftes av koordinator for utførelse, Morten taket er innredet slik at du får plass til å henge opp en hel
Kristiansen i Veidekke Eiendom, som vi møter ute på klesvask. Fuktig luft blir sugd ut, og du slipper tørkestativ
i leiligheten. Den aller første tørkenisjen laget jeg i eget
inspeksjon.
– Gartnerløkka er en mønsterplass. De startet tidlig med hjem. Det er min mest verdsatte halve kvadratmeter!
gjennomgående risikovurderinger og har god logistikk på
At NAAF så verdien av Elins produkt og ønsket den inn
en ryddig byggeplass. Produksjonsplanlegging og HMS som et tiltak for bedre inneklima, har i sterk grad bidratt
er ofte to sider av samme sak. Dette funksjonærteamet til at tørkenisjen er blitt sett og anerkjent. Sammen med
har tatt med seg gode løsninger fra andre prosjekter, og ventilasjonsanlegg med vedlikeholdsavtale og luftveisvennlig
høster gevinsten av det i form av effektivt og trygt byggeri, oppvarming sørger tørkenisjen for sunn inneluft.
framholder Morten.
På Gartnerløkka skal livet leves både inne og ute.
Vi ber anleggsleder Eirik og prosjekteringsleder Beplantningen i det store gårdsrommet gjøres også i
Lars Kristian Tredal om å ta oss med på en runde for samarbeid med NAAF, for å sikre at det er minst mulig
å se på disse gode løsningene. Noen av dem er rene, allergifremkallende planter i hagen.
tekniske effektivitetsløsninger. Andre er knyttet til et
samarbeid
Veidekke
har
Nettopp hagen er blitt et av
inngått med Norges AstmaGarnerløkkas fremste salgsog Allergiforbund (NAAF),
fortrinn. Eller… hage, bakgård,
om å utvikle boliger og
gårdsrom, gårdspark. Kjært
byggeprosesser som skåner
barn har mange navn. «Gartner«Tidlig involvering med
astmatikere og allergikere for
løkka skal ­redefinere måten vi
Veidekke Entreprenør er en lager uterom for b­oliger på»,
unødvendige helseplager. Dette
er Veidekkes innsats i arbeidet
reklamerer ­
­
Veidekke med i
av ­suksessfaktorene her»
for en bedre folkehelse.
salgs­
prospektet. Vi snakker
Skjalg Sørhaug, Veidekke Eiendom.
stort, variert, kupert. Her blir
det akebakke om vinteren. En
De helsefremmende tiltakene
rekke ulike soner om sommeren.
foregår på flere plan. Det ene
er å holde byggeplassen mest
– Løsningen med en åpen
mulig støvfri og fukt­fri underveis, for å unngå at støv, skitt kvartalsløsning med åpninger i hjørnene og gårdsrom
og fukt ­bygges inn i sluttproduktet. Det dreier seg om i midten kom som et resultat av en dialog med Oslo
­rister i gulvet på ­strategiske steder, for at skitt fra sko ikke kommune. Det gir mye luft og rom mellom bygningene, og
skal bli dratt med inn. Regelmessige besøk av feiebil etter det ser vi at markedet har respondert godt på, sier Skjalg
masse­transport. Presenning på stillasene og tørr lagring av Sørhaug i Veidekke Eiendom. Skjalg satt i lederstolen da
­materialer. Tilrettelegging for at trafikken mellom leilig­ tomtene på Løren først ble kjøpt i 2007. De fikk med seg to
hetene kan gå mest mulig på utsiden av ­bygget, ikke inne. samarbeidspartnere helt fra starten: Obos, som eier halve
Alle disse tiltakene gir både større komfort på byggeplassen prosjektet, og Veidekke Entreprenør.
for fag­arbeiderne og mindre fukt og skitt på byggeplassen.
– Tidlig involvering med Veidekke Entreprenør er en av
Materialvalg er et annet punkt på listen over suksessfaktorene her, understreker han.
helsetiltak. NAAF har stilt sin kompetanse til rådighet
– Vi gikk hånd i hånd fra første minutt. Entreprenør var
for å kvalitetssikre Veidekkes materialvalg med tanke på med og så på tomta før vi kjøpte, og siden har vi gått hele
avgassing og renhold. Renhold kommer også inn som et veien sammen, med klar arbeidsfordeling. Litt forenklet kan
punkt på utforming. Det er jobbet bevisst for å få færrest du si at Veidekke Eiendom tar seg av markedsvurderinger,
mulig støvsamlende flater, til glede både for astmatikere og markedsføring og offentlige godkjenninger. Veidekke
alle andre. Takhøy innredning er standard i alle leiligheter Entreprenør har ansvar for alt annet.
på Gartnerløkka. Standard er også en egen tørkenisje
Prosjekteringsleder Lars Kristian Tredal utdyper hva
som fjerner behovet for å ha klær til tørk i stua eller på Veidekke Entreprenør kan bidra med i tidlig fase utover
soverommet. Dette er Elin Hoff Johansens oppfinnelse.
vurdering av grunnforhold.
40
890
MNOK er den t­otale
salgsverdien på
­Gartnerløkka. ­Total
­byggekostnad er
MNOK 540.
244
leiligheter
Gartnerløkka på
Løren­i Oslo består
av fem hus som
­bygges i fire ­byggetrinn. Til­sammen
244 ­leiligheter.
Navnet på Gartnerløkka er
inspirert av rosegartneriet som
sto på tomta fram til 1970-tallet.
120 barn får plass i
barne­hagen Espira
som har kjøpt seg inn i
de to nederste etasjene
i byggetrinn 1.
Samarbeidet med Astma- og a­ llergi­forbundet har ført til et ­prosjekt med
særlig vektlegging av







god ventilasjon
helsevennlige materialvalg
luftveisvennlig oppvarming
enkel rengjøring
inneklimavennlig klestørk
allergivennlig beplantning
veiledningstjeneste til kjøper
85
2-roms
61
3-roms
98
4-roms
165
biler får plass i
­p -kjelleren som bygges
under gårdsparken.

41
Prosjekt
– Vår rolle er å gi innspill på hva som
trengs for at vi skal kunne bygge effektivt og
rasjonelt, og dermed til lavest mulig kostnad.
Det kan være enkle grep som gjør store utslag,
så som effektive bæresystem, identiske
etasjeplaner eller utkragede balkonger.
Fra tidligere prosjekter har de tatt med en
løsning hvor balkongene i byggeperioden bindes
sammen med ramper. Dette lager en midlertidig
svalgang og erstatter behovet for stillas. Et
bidrag til effektivt byggeri.
– Vi kan realitetsorientere Veidekke Eiendom
med tanke på pris, og slik kvalitetssikre
kostnadskalkylene deres. Her på Gartnerløkka
har vi vært med fra starten. Det har fungert
meget godt, fastslår Lars Kristian.
Begge parter skryter av samarbeidet, og under­
streker viktigheten av å opptre profesjonelt selv
om de er interne partnere.
– Det krever nesten større profesjonalitet når
både utbygger og entreprenør tilhører samme
konsern. Interne partnere kan bli litt sløve. Det
har ikke skjedd her, sier Magnus.
42
Det handler om respekt. Om tillit. Om å holde
avtaler og tidsfrister og å respektere hverandres
roller.
– For vår del har det gode samarbeidet
gjort det mulig å ha nesten utelukkende egne
fagarbeidere i sving. Et prosjekt som dette, med
flere etapper og god planlegging, gjør det mulig
for oss å sysselsette håndverkerne på samme
prosjekt i flere år i strekk, forteller anleggsleder
Eirik Nikolaisen. Det gir dem mulighet til å bli
gode sammen. Høste erfaringer sammen som de
drar veksler på i neste byggetrinn. Skape et godt
arbeidsmiljø med folk som kjenner hverandre
og hverandres kompetanse.
– Det er en kjempefordel. Også når det gjelder
å ta HMS, folkehelsetiltak, et godt naboforhold
og en ryddig byggeplass på alvor. Det er lettere å
få forståelse for at alt dette er viktig når vi jobber
med et team av egne håndverkere. For dette er
holdningsskapende arbeid som må gjøres over
år, understreker den unge anleggslederen.
Det er hardt arbeid å få gehør for myke verdier
i byggebransjen. På Gartnerløkka har de vist at
det går an. •
Teamet hos
­Veidekke
­Entreprenør har
samlet smarte
­løsninger fra gjen­
tatte ­prosjekter.
Utkragede ­balkonger
som ­bindes sammen
med ramper i bygge­
perioden er et av
flere eksempler på
entreprenør­løsninger
som gir effektivt
byggeri.
FOTO VEIDEKKE
Etc.
+ konsern
+ aktuelt
+ VDC
+ nye oppdrag
+ jubilanter
+ historie
HMS-uka 2015:
Null alvorlige skader
Veidekkes årlige HMSuke 2015 ble arrangert
1.–5. juni. Temaet for
årets HMS-uke var «Null
alvorlige skader».
– HMS-uka er viktig
fordi det vi driver med i
Veidekke kan være farlig.
Dessverre har vi for ofte
måtte oppleve at kolleger
ikke kan reise hjem til
sine ved arbeidsdagens
slutt. I 2014 mistet vi to
kollegaer og 34 personer
fikk alvorlige skader
som sannsynligvis vil
medføre varige men. I tillegg skjedde 42 ekstremt
alvorlige hendelser som
potensielt kunne fått
verst tenkelig utfall.
Slik skal vi ikke ha det i
­Veidekke, sier konsernsjef Arne Giske.
– Dette er bakgrunnen
for at vi framover kommer til å bruke betydelig
tid og ressurser på å nå
vårt mål om null alvorlige
skader. Det er ingenting
som er viktigere enn at
alle som jobber for eller
rundt våre prosjekter har
en trygg arbeidsplass.
Alle har min fullmakt
til å sette sikkerheten
først, selv om det kan
få konsekvenser for
planlagt framdrift. Vi må
bli mer bevisste på at det
vi driver med er farlig.
Det er lett å bli blind i
en bransje der vi omgås
farer hver eneste dag,
sier Arne Giske.
43
ETC. konsern
+ Staffanstorp får
ett eget drömplank
Onsdagen den 8 april
hade Brf Vikhems Lycka i
­Staffanstorp sitt första spadtag och skapade i samband
med detta ett drömplank. Allt
gick enligt plan med många
gäster och mycket press
på plats. Projektet byggs
och ut­vecklas av Veidekke
Bostad och beräknas vara in­
flyttningsklart under 2016.
Läs mer på vikhemslycka.se
FOTO VEIDEKKE
FOTO VEIDEKKE
Notiser
MONS VED VEIDEKKES PROSJEKT
Sveriges vinner av Eurovision Song Contest 2015, Mons Zelmerlev, besøkte
­Veidekkes samarbeidsprosjekt i Sør-Afrika, Star For Life, i forbindelse med deres
10-årsjubileum tidligere i vår. Gruppen fra Sverige fikk se fotballjentene trene og spille,
og de fikk se Veidekkes byggeprosjekt som skal gi treningssenter og overnattingsplass
for fotball­jentene.
+ 10-årsjubileum
Den 18 maj bjöd regionerna
i Skåne in till 17 mai-firande
för 10:e året i rad. Ett
150-tal kunder lyssnade till
«Skåneregionen om tio år –
stark utveckling på egna ben
eller en del av Köpenhamn».
Bland talarna fanns Ilmar
Reepalu, vice ordf. SKL och
Klas Eklund, Seniorekonom,
SEB. Moderator var Lennart
Weiss. Ett mycket lyckat
event med nöjda kunder
som bl.a. fick smaka på Kvikk
Lunsj.
44
På Cirkelvägen i Gubbängen söder
om Stockholm ska det byggas
bostadsrätter. Under granskningsperioden hade grannarna flera
synpunkter på projektet. Istället för
att ducka för utmaningen valde vi
att involvera de kringboende och
bjuda in till träff. Från Veidekke
deltog Ulrika Sohlenius, Britta
Blaxhult, Mårten Othérus och Erik
Carlborg. Fyra veckor senare vann
detaljplanen laga kraft 9 m
­ ånader
tidigare än planerat – utan ett enda
överklagande. Ett lysande exempel
på hur involvering skapar stora
tidsvinster.
Läs mer på tallglantan.se.
FOTO VEIDEKKE
FOTO VEIDEKKE
Involvering
ger snabbare
detaljplaneprocess
IT i utvikling
Ola Grumstad (54)
Veidekke i Norge har nylig inngått en
driftsavtale på IT med det amerikanske
selskapet Cognizant.
Tekst ANe sangnes
ningen for overgangen er
at vi ønsker å gi en bedre
opplevd kvalitet på IT for
brukerne våre, sier ny ITdirektør i Veidekke,
Ola Grumstad.
– I tillegg er den nye
vår leverandøren svært
fleksibel – de har store
ressurser tilgjengelig for å
håndtere oss som kunde.
IT-plattformen vår blir nå
bedre tilpasset den stadig
økende digitaliseringen
og automatiseringen av
prosesser i Veidekke. Det
kommer også til å bli lavere
kostnader over tid med vår
nye partner. Dette er viktig,
for vi som jobber med IT
har som et tydelig mål at vi
skal være med på å bidra på
bunnlinja. Da handler det
om å være mer effektive,
bruke ny teknologi og ikke
gjøre feil, sier Grumstad.
Cognizant er, sammen
med Veidekke og Evry, i full
gang med å flytte over alle
applikasjoner, tjenester
og systemer til en helt ny
driftsløsning. Arbeidet er
nå inne i en intensiv fase.
– Selv om en slik overgang som regel vil være
noe smertefull, ser vi at
Cognizant scorer høyt
på kundetilfredshet hos
andre kunder. Derfor er
vi sikre på at vi kommer vi
til å få dette til på sikt, sier
Grumstad.
– Cognizant er et stort
og veldrevet selskap, og
inntrykket vårt så langt
er at dette er en hyggelig
og profesjonell gjeng – vi
gleder oss til fortsettelsen.
FOTO Ane sangnes
– Den viktigste målset-
Spesialister på eget felt.
– Fremveksten og implementeringen av digitale
arbeidsmetoder i vår
bransje gjør det svært viktig
for oss å være premiss­
leverandører fremover på
teknikk. Når det gjelder
bruken av VDC, BIM og
andre lignende metoder
og verktøyer, er bransjen
fortsatt i startgropa. Som et
stort selskap må vi klare å
utnytte alle gode kompe­
tanser og erfaringer, og vi
må sette oss i stand til å
dele. Når Veidekke kjøper
opp selskaper, skal vi også
ha attraktive løsninger
å tilby dem, mener Ola
Grumstad.
Innen VDC og BIM kommer det til å skje mye i løpet
av de nærmeste årene,
mener Grumstad.
– Her må vi sørge for at
vi løser problemer enhetlig
i selskapet. Vi har nok også
mye å lære av hverandre
mellom Norge, Sverige
og Danmark. Og så er jeg
er veldig opptatt av å se
på hvordan IT kan støtte
driften best mulig. Vi får
et tilfang av yngre krefter
gjennom nyutdannede
­arbeidstakere, og de forvent­
er oppdaterte verktøyer av
arbeidsgiveren sin, avslutter Ola Grumstad. •
Utvikleren
Veidekkes nye IT-direktør,
Ola Grumstad, ønsker å knytte
enda sterkere bånd til driften.
K
arrieren startet han på Bjerkebanen
som hjelpemann for stallguttene
– nå er oppgaven å utvikle IT
videre i Veidekke. Av utdannelse er han
maskiningeniør, og han trådte sine barnesko
på Årvoll i Oslo. Nå er han bosatt på Bærums
verk, med kone, fire barn og en ny hund. Ola
kommer fra AF Gruppen der han har vært
IT-direktør i fem år. Før det jobbet han fem år
som selvstendig konsulent og mange år som
prosjektleder.
– Det er viktig for meg fremover å knytte
bånd til driften – det er helt essensielt at vi
har god kontakt mellom IT og prosjektene.
Jeg har alltid hatt størst interesse for
datafagene. Jeg er glad i teknikk, men ikke
for teknikkens skyld – jeg er glad i å skape
gode resultater og se effekter av teknikken,
sier Grumstad.
– Vi må være gode på all den IT-virksom‑
heten som er spesifikk for oss. Serverkapasitet og alt i bunnen er «smør og brød». Vi må
konsentrere oss om de feltene der vi trenger
spesifikk kunnskap som vi ikke bare kan kjøpe
i markedet, avslutter Ola Grumstad.
45
Tekst Joakim Örn Foto Markus Tunlid
ETC. VDC
Intresset kring VDC ökar
«The best people will
want to work for a
company that has a vison
and a strategy that uses
modern tools – If Veidekke
can do that they WILL be
successful».
D
Martin Fischer, Prof Stanford
en 4-5 maj sammanstrålade
medarbetare från Vei­
dekke
koncernen i Sverige och
Norge för 2015-års Skandinaviska
VDC-­
konferens. Konferensen hölls
iG
­ öteborg och väckte stort intresse
med ett 120-tal deltagare. Konfe­
rensen är ett internt arrangemang
för att sprida erfarenheter, bygga
nätverk och ge deltagarna en chans
att införskaffa sig ny kunskap och
bli inspirerade till att fortsätta utveckla VDC-arbetet på sina respektive a­ rbetsplatser. De två dagarna var
fyllda med projektpresentationer, ny-
46
heter på marknaden, visioner framåt
och workshops.
– Det är härligt att se det engagemang och den entusiasm som finns
kring VDC-frågorna här hos oss på Veidekke, säger Fredrik Wincent, arbetschef Bygg Stockholm.
Det var stor uppslutning på konferensen och det kunde konstateras att
deltagarantalet nästintill fördubblats
sedan den första VDC-konferensen
hölls för tre år sedan. Under konferensen fick deltagarna se allt från hur
Veidekke idag använder drönare för att
kunna rendera upp 3D modeller över
ett specifikt område eller objekt till hur
man har arbetsplatser där man inte har
en enda printad ritning – allt är digitalt.
Betydelse för verksamheten
Joakim Örn är VDC-ansvarig på Veidekke Bygg.
– Det är fantastiskt kul att intresset
kring VDC ökar för varje år som går
och att vi har så stor kompetens inom
vår organisation att vi kan anordna en
2-dagars konferens med endast interna
presentationer, säger Joakim Örn.
Stephan Woodbridge, regionchef
Bygg Väst och Peter Svenningsson,
­regionchef Anläggning SydVäst hälsade
deltagarna välkomna samt lyfte VDCsatsningen i Veidekke och visade på
­exempel och betydelse som VDC haft
för deras verksamheter. De tror stenhårt på att vi fortsatt ska ligga i framkant avseende VDC. Det attraherar
kunder, medarbetare och potentiella
nya medarbetare.
Emile Hamon, strategi- och ut­
vecklingschef Veidekke Bygg, och
­Vegard Knotten, projekteringsledare,
informerade om VDC-certifieringen
och samarbetet med Stanford.
– Att vi har hög standard på VDC-­
utbildning har spridit sig i branschen
och medarbetare från våra konkur­renter
har frågat om de kan få delta, v­ ilket är
­mycket roligt, säger Emile Hamon.
Veidekke har idag flest certifierade
medarbetare i hela Europa.
– VDC-certifieringen är ett av våra
viktigaste verktyg för att utveckla
­individer och vårt koncept, så att vi
fortsatt ligger i framkant – detta måste
vi fortsätta med! Emile Hamon
FOTO Ynvge Brox (H)
Ola Grumstad, ny IT-direktör i
Veidekke ASA, var på plats och till­
sammans med Sveriges IT-utvecklare
Torbjörn Olsson berättade de om vad
de ansåg vara de rätta verktygen för
en fortsatt utveckling av VDC. Bl a visade Torbjörn hur augmented reality
skulle kunna nyttjas i vår verksamhet.
Genom att sätta på sig ett par «ARglasögon»upplever användaren att de
faktiskt står i lägenheten.
Eirik Kristensen visade kommande «cool stuff» för byggbranschen.
Ett ­exempel på vad Eirik visade vara
­HoloLens en teknik för att projicera
(hologram) en digital bild på verkligheten. Detta kommer vi kunna utnyttja
inom en snar framtid för att t ex kunna
visualisera en byggnad i sin verkliga
miljö.
Konferensarrangörer var Joakim
Örn, Markus Tunlid, Eirik Kristensen
och Tom Paulsen. Stort tack till alla som
var med och bidrog med sina erfaren­
heter. •
Fyra frågor till Joakim Örn,
VDC-ansvarig Veidekke Bygg
Vad är du mest nöjd med från VDC-konferensen?
– Att intresset och engagemanget är så stort i vår organisation. Att vi kan
samla ett 120-tal personer som brinner för dessa frågor och vill vara med
och utveckla våra arbetssätt.
VILKA fördelar får Veidekke med att ligga långt fram med VDC?
– De främsta skulle jag säga är att vi sticker ut på marknaden eftersom vi
har kommit långt i branschen. Vi har en klar fördel när vi ska ta hem nya
jobb och rekrytera nya medarbetare. Morgondagens medarbetare kommer
definitivt vilja jobba med moderna metoder och avancerad teknik.
Vad är nästa steg inom VDC?
– Det handlar det mycket om öka användandet av VDC i produktion. Vi har
sett flera bra exempel under konferensen. Genom att vi nu lyckats sprida
den kunskapen, hoppas vi att det inspirerat fler medarbetare att fortsätta
utvecklingen i sina respektive projekt. Sen har vi även sett häftiga tekniska
innovationer under konferensen, exempel på det är utveckling kring hologram.
Hur går involvering och VDC ihop?
– VDC handlar till stor del om att involvera alla inblandade aktörer och samla
de på en gemensam plats (ICE) för att effektivisera och förbättra hela
processen. Det är därför som VDC blir en naturlig del av vårt involverande
arbetssätt, och jag tror det är just en av anledningarna till att vi kommit så
långt!
47
ETC. nye oppdrag + jubilanter
nye oppdrag
Kontraktssum over 20 MNOK ekskl. mva.
Veidekke entreprenør
Region Anlegg
E134 Damsåsen – Tislegård, Øvre
Eiker og Kongsberg kommune
Byggherre: Statens Vegvesen
Ny E134 mellom Damsåsen og
Tislegård – tunneler og vei
Anleggstid: mai 2015 – okt. 2019
Kontraktssum: 727 MNOK
Nybygg G.C. Rieber
Byggherre: G. C. Rieber Salt AS
Industribygg på 3000 m2, stål og
betongelementer fundamentert
på betong, kombinasjon nytt og
ombygging
Anleggstid: apr. 2015 – mai 2016
Kontraktssum: 36 MNOK
Region Syd
SG 51
Byggherre: Storgaten 51 AS
Rehabilitering av eksisterende
kontorbygg til 41 nye leiligheter
Anleggstid: feb. 2015 – apr. 2016
Kontraktssum: 66 MNOK
KBD 4
Byggherre: Kjørbekkdalen 4 AS/
Buffin Real Estate Norway AS/
Skien Handelspark AS/
West Coast Invest AS
Kjøpesenter på 10 700 m2 fordelt på
tre butikker. AF med Region Anlegg
Anleggstid: apr. 2015 – mars 2016
Kontraktssum: 109 MNOK
Region Øst
Bauda Drammensveien 277,
Lierskogen
Byggherre: Bauda AS
Oppføring av lakk- og karosseri­
verksted med administrasjonsdel
Anleggstid: apr. 2015 – des. 2015
Kontraktssum: 28 MNOK
Anleggstid: juni 2015 – okt. 2016
Kontraktssum: 20 MNOK
Anleggstid: mai 2015 – nov. 2016
Kontraktssum: 60 MSEK
Lørenvangen, BT3, Oslo
Byggherre: Lørenvangen
Utvikling AS
Boligprosjekt
Anleggstid: mars 2015 – des. 2016
Kontraktssum: 66 MNOK
Veidekke Entreprenad AB
Region Anläggning Öst
Vikhem, Staffanstorp
Byggherre: Veidekke Bostad
Nyproduktion av 28 st radhus i två plan
Anleggstid: mars 2015 – okt. 2016
Kontraktssum: 51 MSEK
Kvartal 33, Lillestrøm
Byggherre: Kvartal 33 AS
Boligprosjekt
Anleggstid: mars 2015 – aug. 2017
Kontraktssum: 300 MNOK
Region Nord/Vest
Sogndal vgs, trinn 2
Byggherre: Sogn og Fjordane
fylkeskommune
Sogndal vgs, trinn 2, ca. 4000 m2
nybygg
Anleggstid: sep. 2015 – nov. 2016
Kontraktssum: 84 MNOK
Kunsthøgskolen, Bergen
Byggherre: Statsbygg
Råbyggsentreprise på ny kunst- og
designhøgskole i Bergen
Anleggstid: mai 2015 – des. 2015
Kontraktssum: 78 MNOK
Lilleby Blokk 1, Trondheim
Byggherre: Lilleby Eiendom AS
Bygging av 67 leiligheter i blokk
Anleggstid: aug. 2015 – mars 2017
Kontraktssum: 121 MNOK
Lilleby Rekkehus BT1, Trondheim
Byggherre: Lilleby Eiendom AS
Bygging av 25 rekkehus
Anleggstid: juni 2015 – okt. 2016
Kontraktssum: 64 MNOK
Lilleby Infrastruktur BT1, Trondheim
Byggherre: Lilleby Eiendom AS
Bygging infrastruktur Lilleby
Grundläggning NEO, Huddinge
Byggherre: TKV Fastighets AB
Grundläggningsarbeten för UC i
anslutning till Medicinaren 23 – Hus
1. Arbeten görs i den kommande
fastigheten Medicinaren 23 – Hus
2. Konsortie med Anläggning och
Arcona
Anleggstid: mars 2015 – dec. 2015
Kontraktssum: 22 MSEK
Roslags Näsby, Täby
Byggherre: Trafikförvaltningen
Utbyggnad av dubbelspår mellan
Roslags Näsby – Tibble, samt ombyggnad av hållplats Roslags Näsby.
Anleggstid: mars 2015 – dec. 2017
Kontraktssum: 270 MSEK
Kistatunneln, Kista
Byggherre: Stockholm Vatten
Exploatering sker i Kista området
varför system för omhändertagande
av dagvatten behöver byggas ut
Anleggstid: mai 2015 – mars 2017
Kontraktssum: 57 MSEK
Region Bygg Syd
Plusshuset, Etapp 2 kv Nora, Malmö
Byggherre: Niam Fond IV Norra 11 AB
Ombyggnad kontor, ca 15 000 m2 där
vi hyresgästanpassar ca 7000 m2 nu.
Ytterligare hyresgäster är pågång
Anleggstid: feb. 2015 – dec. 2016
Kontraktssum: 104 MSEK
Påfågeln, Vellinge
Byggherre: Fina Fågeln i Vellinge AB
Vårdboende med 54 st bostads­
lägenheter
Region Bygg Stocholm
Lindeparken
Byggherre: SISAB
Om- och tillbyggnad skola
Anleggstid: mai 2015 – okt. 2016
Kontraktssum: 139 MSEK
Region Anläggning SydVäst
E45 Lilla Bommen
Byggherre: Trafikverket
Projektet omfattar ledningsarbeten
i en förberedande entreprenad för
nedsänkning av väg E45 på sträckan
Lilla Bommen – Marieholm
Anleggstid: mars 2015 – juli 2016
Kontraktssum: 80 MSEK
Vindkraftpark Kronoberget,
Fjugestad
Byggherre: Kronoberget Energi AB,
Stena Renewable AB
Utföra vägar, kranplatser, uppställningsplatser, internt kraftnät samt
fundament för 19 st vindkraftsverk
Anleggstid: aug. 2015 – mai 2016
Kontraktssum: 57 MSEK
Region Bygg Väst
DHL Lansvetter, Göteborg
Byggherre: Swedavia
Nybyggnation av DHL-terminal
Anleggstid: apr. 2015 – apr. 2016
Kontraktssum: 69 MSEK
Jubilanter i 3. kvartal 2015
70 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Terje Kvåle
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
16. juli
Eva Margrethe Førde
Veidekke Entreprenør
Region Øst
29. sep.
Inge Jansson
Veidekke Entreprenad
Anlaggning Öst
17. juli
Per Strømsmo
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
18. juli
3. juli
Kåre Svein Nilsen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
25. juli
60 år
48
Gregory Apostolakis
Veidekke Industri AB
John-Wilhelm Iversen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
5. juli
Øyvind Carlsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
26. juli
Sigmund Rodal
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
10. juli
Knut Seim
Veidekke Entreprenør
Region Syd
27. juli
Bjørn Berg
Veidekke Entreprenør
Region Øst
16. juli
Steinar Solheim
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
30. juli
60 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Mikael Broman
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
1. sep.
Øyvind Østli
Veidekke Industri
Pukk og Grus
1. aug.
Carsten Ebbesen
Hoffmann
Region Øst
2. sep.
Svein Sunde
Kristiseter
Region Nord/Vest
5. aug.
Brian Hemmingsen
Hoffmann
Region Anlæg
10. sep.
Olav Hatteland
Veidekke Entreprenør
Region Syd
6. aug.
Anders Bergsten
Veidekke Entreprenad
Anlaggning Öst
13. sep.
Magnus Ahlström
Veidekke Entreprenad
Bygg Stockholm
6. aug.
Kjell Ingvald Dervola
Veidekke Industri
Region Nord
10. sep.
Olav Hatteland
Block Berge Bygg
6. aug.
Tore Løvseth
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
18. sep.
Jan Kristiansen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
17. aug.
Bjørn Fluto
Veidekke Entreprenør
Region Syd
20. sep.
Kjell Vidar Osan
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
19. aug.
Niclas Svedenvik
Veidekke Entreprenør
Region Syd
20. sep.
Per Kristian Ekornrød
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
22. aug.
Geir Inge Urdal
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
21. sep.
Øyvind Løvsletten
Kristiseter
Region Nord/Vest
22. aug.
Tom Ravndal
Block Berge Bygg
Ola Myrvold
Veidekke Entreprenør
Region Øst
5. sep.
Rune Reiersen
Block Berge Bygg
Hans Halvorsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
7. sep.
Henning Aaby
Veidekke Entreprenør
Per Wilhelm Aarvik
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
14. sep.
Scott Omi
Arcona
Per Arne Lindohm
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
16. sep.
Sven Kverneland
Block Berge Bygg
Lars-Gunnar Johansson Veidekke Entreprenad
Anläggning Sydväst
16. sep.
Ansatt i 40 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Odd Osland
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
18. sep.
Peter Engel Petersen
Hoffmann
Region Øst
1. aug.
Wenche Holtgaard
Veidekke Entreprenør
Region Øst
23. sep.
Kjell Harry Aase
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
1. aug.
Geir Malmin
Veidekke Entreprenør
Region Syd
23. sep.
Arnfinn Bekken
Veidekke Entreprenør
Region Syd
4. aug.
Brynjulf Utmo
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
25. sep.
Ragnar Erik Moylund
Veidekke Entreprenør
Region Øst
5. aug.
Magnar Øiseth
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
26. sep.
Svein Valbjørn Bollestad Block Berge Bygg
John Arne Brekstad
Veidekke Industri
Drift & Vedlikehold
28. sep.
Ansatt 30 år
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Østen Strøm
Veidekke Entreprenør
Region Øst
29. sep.
Ole Kristian Bjerketvedt Veidekke Entreprenør
Region Øst
29. juli.
Bjørn Vidar Madsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
30. sep.
Nils Terje Opsanger
Veidekke Entreprenør
Region Øst
5. aug.
Svein Øystein Kjoberg
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
12. aug.
50 år
Virksomhet
23. sep.
23. sep.
Region Anlegg
24. sep.
26. sep.
29. sep.
8. sep.
Johan Lundin
Veidekke Entreprenad
Bygg Stockholm
1. juli
Svenn Brede Larsen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
12. aug.
Odd Einar Elvebakk
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
1. juli
Lars Sevald Skaare
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
12. aug.
Bård Ingeberg
Veidekke Entreprenør
Region Øst
3. juli
Kristian Uv
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
12. aug.
Bente Bøtten
Hoffmann
Admimnistrasjon
5. juli
Yngvar Karlsen
Block Berge Bygg
Tom Pedersen
Hoffmann
Region Vest
11. juli
Gjermund Floden
Veidekke Entreprenør
Region Øst
19. aug.
Tommy Meng Mortensen Hoffmann
Region Vest
15. juli
Ola Myrvold
Veidekke Entreprenør
Region Øst
19. aug.
Bjørn Arne Nordølum Myhren Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
18. juli
Knut Inge Tobiassen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
19. aug.
19. aug.
Marie Urhed
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Väst
20. juli
Tor Dyrseth
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
26. aug.
Lene Løvstad
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
22. juli
Erling Omre
Kynningsrud
Fredrikstad
1. sep.
Ulf Sterner
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
23. juli
Vidar Bekken
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
1. sep.
Michael Jörgensen
Exengo
24. juli
Odd Ivar Halvorsrud
Veidekke Entreprenør
Region Øst
1. sep.
Patrik Hädelv
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
24. juli
Oddveig Haugo Altern
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
2. sep.
Magne Lilleeng
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
25. juli
Odd Andre Olsen
Veidekke ASA
Konsernadministrasjon 2. sep.
Tore Falmår
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
28. juli
Ståle Brovold
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
9. sep.
Nils Gunnar Brødsjø
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
3. aug.
Astrid Sjøbø Garnes
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
19. sep.
Peter Ström
Veidekke Entreprenad
Anlaggning Öst
8. aug.
Børre Sørensen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
24. sep.
Tonny Mikkelsen
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
10. aug.
Ansatt i 25 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Ansattdato
Frode Hardangen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
14. aug.
Trond Grotdal
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
30. juli
Per Ola Norderhaug
Veidekke Industri
Pukk og Grus
14. aug.
Geir Ølstad
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
30. juli
Svein Arve Eliassen
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
15. aug.
Geir Tore Sivertsen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
13. aug.
Arve Eide
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
16. aug.
Oddbjørn Lillebekk
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
3. sep.
Bodil Hanne Thu
Block Berge Bygg
16. aug.
Kurt Asle Homestad
Veidekke Entreprenør
Region Syd
10. sep.
Tom Marstein
Veidekke Industri
19. aug.
Michael Hurtig
Veidekke Entreprenad
Bygg Väst
19. sep.
Frode Siira
Kynningsrud
20. aug.
Nils Svein Alme
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
24. sep.
Pukk og Grus
Michael Gert Andreasson Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
24. aug.
Bjørnar Nordås
Veidekke Industri
Region Nord
24. aug.
Brian Hermansen
Hoffmann
Region Øst
26. aug.
Johnny Espeland
Block Berge Bygg
Ingar Olsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
27. aug.
Dan Wester
Veidekke Entreprenad
Anlaggning Öst
29. aug.
Pal Larsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
30. aug.
Harald Viksløkken
Veidekke Entreprenør
Region Øst
31. aug.
27. aug.
49
ETC. historie
Eksponert
«Maskineriet
med 2000
tannhjul»
Tekst Ane SangneS
M
enneskene har stått
­sentralt
gjennom­ ­
­ ele­­­ Veidekkes­ his­
h
torie.­­Her kan du lese et utdrag
fra jubileumsheftet Et firma
fyller femti – AS ­Veidekke 19361986 som ble utgitt i forbind­
else med 50-årsjubileet:
«Det var en gang et Veidekke
med bare noen få personer. Det
forteller denne lille historien
om.
I dag står 1640 navn på
­lønningslistene, og 500 er beskjeftiget i oppdrag som under­
entreprenører. Hver av disse
mer enn 2000 mennesker­
er nødvendige tannjul i det
­maskineriet som utgjør riks­
entreprenøren Veidekke. Det
begynner med trillebår og går
videre med datateknologi.
Veidekke i dag skyldes ikke
en enkelt person. Det er skapt
av og bygget opp omkring
­mange ledd, mange mennesker.
De
er
arbeidssomme,
­skikkelig og trofaste med­
arbeidere som har vært og er
villige til å møte utfordring­er og
prøve nye oppgaver. Vei­dekke er
drevet at 2000 ­enkeltindivider
som trekker sammen.
Veidekke drives simpelthen av noe så gammeldags som
­dyktighet og flid. Kraftig vekst og
forskjellige former for bedriftssammenslutninger har etter
hvert bragt sammen mennesker
fra mange forskjellige bedrifter
til dagens Veidekke». •
50
Når en oppgave er
fullført, er gleden
stor hos samtlige.
Det må feires – som
her på Riskallvatn
dam.
FOTO VEIDEKKE ASA
51
Returadresse:
Veidekke ASA
Postboks 505 Skøyen
0214 Oslo
i Veidekke
bygger vi
hverandre
I Veidekke er involvering viktig, og gjennom tett
samarbeid med kunde, partnere og gode rådgivere
i hele byggeprosessen sikrer vi gode resultater. Les
mer på veidekke.no, veidekke.se og hoffmann.dk.