1. No category

UNIDRAIN - SHOWERLINE
Byggtjänst
PM
Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall
UNIDRAIN SHOWERLINE
ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains
linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska
fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.
Beställ vår ShowerLine broschyr på
info@jafo.eu eller via QR koden
Golvfallet utförs med valfritt golvspackel
prroj
p
ojek
ek
e
kte
teri
ring
ri
ng
n
g me
ed
d 2D/
D/3D
3D
D och BIM
IM..
Fa
akta
ktta om
m tek
ekni
n sk
ni
s a de
d ta
taljljljer
jer
er..
Bost
Bo
s ad
st
a su
utf
tfor
orrmn
o
mnin
in
ng oc
och fu
funk
nktitit on
nk
o
Inbyggt
golvfall som
uppfyller gällande
branschregler
= kvalitetsäkring
sa
amt
m ett
t le
exxik
kon
n där bla
land
n ann
nd
nnat
natt
arrea
eade
defifini
de
nitit o
niti
on
ner
e red
e ovvis
isas
a .
as
Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning
Fall mot golvavlopp
Plan yta
Unidrain ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger,
vänster eller walk-in.
Boken som kommer att glittra i bokhyllan
köper du på byggtjanst.se.
www.unidrain.se | www.jafo.eu I 046 333909
by JAFO
Tema Säkerhet
B YG G TJ Ä N S T P M • N U M M E R 1 • 2 015 • Å R G Å N G 3
som
so
m he
elh
het
et.. R
Riitssät
ä t,
t riti re
egl
gler
e och
er
h
JA N UA R I 2015
ÅRGÅNG 3
AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE
Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att
utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder.
Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.
Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl
Arki
Ar
Arki
kite
te
ekt
k 1.0
0 Dock
är et
ettt får
p ak
pr
aaldrig
titisk
kt bakfall
v rk
ve
rkty
tyg
ty
gförekomgällande branschregler.
o ShowerLine
oc
h en
en bra
a gui
u de
e för
öplaceras
pro
roje
jekt
je
k er
kt
a de
an
e eller
ma. Unidrain
kan
i rvänsterhögerhörn samt
även
om
man
arki
ar
kite
ki
tekt
te
kter
kt
e mitt
er
och
c på
stude
tu
uen
de
evägg
nter
nt
e . Bo
er
B
oke
en är
ä vill ha en
så kallad walk-in dusch.
inde
in
dela
de
lad
la
d i fe
fem
md
de
ela
ar:
r Byggp
yg
ggp
pro
oce
cess
ssssen
en
NUMMER 1
Maskinskador drabbar
främst unga s 36
Bredbandsoperatörernas
säkerhet granskas s 40
Stärkt skydd för
visselblåsare s 42
Designtrender i
utemiljö
s 70
Nu börjar
Kirunas nya
stadskärna
ta form s 16
VÄ LKO M M E N
Hur står det till med ungas
säkerhetstänkande?
M
”Rapporter visar att
arbetsplatsolyckor ökar,
speciellt bland unga
mellan 16 och 25 år”
in dotter är just nu på äventyrsresa på andra sidan jordklotet, i Australien
bland annat. Innan avresa diskuterade vi reseförsäkring och kom fram till
att det nog behövs ett tillägg till den vanliga hemförsäkringen. Jag fick då
i uppdrag att undersöka innehållet i denna försäkring. Min dotter skulle,
visade det sig, utföra alla de riskfyllda äventyr som inte ingick i försäkringen: bergsklättring, bungyjump, dyk mer än tio meter samt forspaddling. Då jag motsatte mig
dessa riskfyllda strapatser fick jag till svar att det minsann var försäkringsbolagets fel
att hon nu inte var försäkrad. Att hon skulle genomföra aktiviteterna var det aldrig
några tvivel om. Jag kan bara hoppas att hon tänker på säkerheten och på sin oroliga
mamma när hon hänger på klippkanten.
I detta nummer har vi säkerhet som tema. På sidorna 34-47 berättar vi bland annat om ungas syn på säkerhet. Hur de tror att de är osårbara och att de är mer riskbenägna än andra. Rapporter visar att arbetsplatsolyckor ökar, speciellt bland unga
mellan 16 och 25 år, och att flera av de mest utsatta yrkesgrupperna finns i byggsektorn.
Vi har träffat serviceteknikern Mattias, som under sin praktik fastnade med handen i en gaffeltruck. Han säger att det är viktigt att följa arbetsplatsens regler. ”Man
kan tycka att vissa lagar är mesiga och tråkiga, men de finns ju av en anledning.”
Läs mer på sidorna 36-37.
Enligt en undersökning gjord av AFA Försäkring ökar arbetsplatsolyckorna för tredje året i rad. De vanligaste orsakerna är bland annat fall och arbete med maskiner och
verktyg. Om undersökningen kan du läsa på sidorna 38-39.
I november förra året visade en granskning på stora säkerhetsbrister i bredbandskundernas modem. Nu inleder Post- och telestyrelsen, PTS, en undersökning om
hur de stora bredbandsoperatörerna klarar av sitt säkerhetsarbete. ”Det finns en risk
att man tar genvägar, när tiden för att få ut nya tjänster på marknaden hela tiden
kortas ner, säger Anna Wibom, PTS, på sidorna 40-41.
Rätten till att bo är en social säkerhet. Att inte ha råd att flytta tillbaka till sin lägenhet efter en renovering och bli tvungen att flytta, så kallad renovräkning, kan
bidra till en destruktiv flyttkarusell med segregering till följd. ”Det handlar om människors hem och rätten att kunna bo fast man inte är kapitalstark, säger Sara Westin,
forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, på sidan 61.
I dessa vintertider är snö en säkerhetsrisk. Licensieringssystemet ”Skotta säkert”, där
man utbildar takarbetare att skotta snö säkert har gjort att skador på personer, fastigheter
och egendom sjunkit rejält jämfört med tidigare år. Konceptet som förbättrat situationen i Sverige går nu på export till Finland. Läs mer på sidan 13.
Charlotte Steen, Chefredaktör,
ByggtjänstPM, AB SVENSK BYGGTJÄNST
charlotte.steen@byggtjanst.se
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
3
66
16
Nu börjar Kirunas nya stadskärna ta form
Brobygge i samverkan
Innehåll
LEDARE
23 Arkitekturgalans vinnare
42 Stärkt skydd för visselblåsare
03 Hur står det till med ungas säkerhetstänkande
24 Ny vägledning för tillsyn publicerad
43 Sanktionsavgifter vid fallrisk
26 Komplettering till AMA AF och AMA AF Köp
44 Konsekvenser av brand i flerbostadshus av trä
06 Fullsatt när AB 04 firade 10 år
27 Motiv för mät- och ersättningsregler är klar
45 Ändrade frister för brandskyddskontsroll
07 Samhällsfastigheter har fått ny definition
28 Nya rekommendatoner för bygghandling
46 Brister i branddimensionering av hallbyggnader
08 Beslut om personalliggare
29 Boverket säger nej till individuell mätning
AKTUELLT
09 Krav på tydligare redovisning
av ROT
10 Hållbarhet- fokus på
byggmässan BAU
11 Prisas för hållbar samhällsutveckling
12 SMHI ändrar normalårsperioden
13 Skotta säkert på export till Finland
14 ”LOU behöver ett samordnat grepp från regeringen”
FÖR ALLA
16 Nu börjar Kirunas nya
stadskärna ta form
20 Handbok för miljösmart renovering på gång
21 ”Debatten kring miljöfokus
måste upp”
22 Bästa Kombohus Mini korat
4
30 Stora företag måste energikartlägga
31 Nytt krav på utredning för energiproduktion
32 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning
TEMA
HUSBYGGNAD
48 Nya regler för planbestämmelser
50
Prefabricerad yttervägg bra för
renovering
52 Färgguide för betong
54 Uppdaterad branschstandard
55 Råd om hantering, drift och underhåll av limträ
34 Arbetsplatsolyckor ökar i byggsektorn
56 Standard för dimensionering av fiberbetong
36 Allvarliga maskinskador drabbar främst unga
57 Sista beskrivningsdelen
till AMA Hus 11
37 Mattias fastnade i gaffeltrucken
38 Halvtid för nollvisionen
FÖRVALTNING
38 Byggnadsarbete medför stor risk för arbetsskador
58 Socialtjänsten som hyresvärd allt vanligare
40 Stora brister i säkerhetsarbetet kräver åtgärder
60 Möjligheten till boendeinflytande begränsad
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
N U M M E R 1 | 2 015 | Å R G Å N G 3
REDAKTION
REDAKTION
Charlotte Steen
Chefredaktör, Ansvarig utgivare
charlotte.steen@byggtjanst.se
Mattias Elander Forsgren
Redaktör TV-Husbyggnad, TV-Förvaltning
mattias.elanderforsgren@byggtjanst.se
Anna-Klara Fresk Aspegren
Redaktör Renovering
anna-klara.fresk.aspegren@byggtjanst.se
Anna Hedenrud
Redaktör El
anna.hedenrud@byggtjanst.se
80
Nytt högspänningslaboratorium invigt
84
Säker Vatten nu även för
konsulter
Kristina Lindström
Redaktör Förvaltning
kristina.lindstrom@byggtjanst.se
Micaela Nordberg
Redaktör Anläggning
micaela.nordberg@byggtjanst.se
Manfred Otterheim
Redaktör TV-El, TV-VVS
manfred.otterheim@byggtjanst.se
Louise Rosén
Redaktör VVS
louise.rosen@byggtjanst.se
Mikael Sjöberg
Grafisk form
mikael.sjoberg@byggtjanst.se
Ulf Söderlund
Redaktör Husbyggnad
ulf.soderlund@byggtjanst.se
61 ”Renovräkning” risk vid renovering
52 Fastighetsbolag inför rökförbud
64 Stora värmeförluster i flerbostadshus
65 Böterna för Falu kommun fastställda
80 Högspänningslaboratorium för framtidens smarta elnät
81 Utredning om elbehörighet klar
ANLÄGGNING
68 Nytt verktyg för samhällsplanering
69 Bättre riskbedömning med passiv provtagare
70 Gröna miljöer med användarfokus
72 Ny mall för miljöutredning
72 Publikation om läcksökning klar
73 Uppdaterad ledningskoll minskar risken för grävskador
EL & TELE
74 Bättre belysning när teknik och design möts
77 Två nya standarder för hissar
77 Bluetoothstyrning årets elnyhet
78 Användbar guide för projektering av nödbelysning
Charlotta Lövgren
Korrektur
charlottamari@gmail.com
VVS
82 Spara energi med lagrad sol
66 Brobygge i samverkan
Harald Holm
Teknisk bildredaktör/Repro
harald.holm@byggtjanst.se
84 Säker Vatten nu även för konsulter
85 Hårdare krav på skyddsrör
86 Effektivare luftfilter med jonisering
87 Bättre prestation med nya luftfilter
88 Kraven på cisterner och rörledningar lättas
89 Välj ett P-märkt brandspjäll
90 Större kylanläggningar måste
ses över
91 VVS-ändringar i AMA-nytt
92 Pannor får nya energikrav
94 Fråga experten
96 Produktnyheter
98 Juridik
100Boktips
ANNONSBOKNING
Mediarum Sverige AB, 08-644 79 60
lars.martenson@mediarum.se
Omslagsillustration: Anders Westerberg
PRODUKTANSVARIG OMVÄRLDSBEVAKNING
Andreas Nyström
andreas.nystrom@byggtjanst.se
VD
Erik Hellqvist
erik.hellqvist@byggtjanst.se
INFORMATÖRER
Anna Björs, Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson,
Mikael Forsberg, Marianne Hallengren, Robert Höök,
Rudi Jelinek, Harry Karlsson, Sven Karlsson,
Magnus Norén, Stig Norlander, Darian Wielgosz,
Lena Rask, Nils Vernersson, Dan Öhman,
Mats Östlund, Miika Mäntylä
AB SVENSK BYGGTJÄNST
Odengatan 65, 113 87 Stockholm,
tfn: 08- 457 10 00, www.byggtjanst.se
TRYCKERI
Ineko AB, Årsta, Stockholm
ISSN 2001-5291
79 Elsäkerhetsanvisningar för elföretagen lanseras
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
5
TEMA: Säkerhet
Arbetsplatsolyckor

34
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
TEMA: Säkerhet
ökar i byggsektorn
Rapporter visar att risken för arbetsolyckor ökar. Störst
risk löper unga mellan 16 och 25 år och flera av de mest
utsatta yrkesgrupperna finns inom byggsektorn.
" Det är allmänt känt att
unga människor är mer
riskbenägna än äldre. De
tar risker av oförstånd
och tror att de är osårbara
Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier
På sidorna 34-47 kan du bland annat läsa om riskerna för
arbetsskador på byggarbetsplatser,
om serviceteknikern Mattias som fastnade i en gaffeltruck.
Läs även om stärkt skydd för anställda som slår larm om
missförhållanden på arbetsplatsen, så kallade visselblåsare och
om hur Post- och telestyrelsen nu granskar säkerhetsbrister hos
bredbandsoperatörerna.
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
35
TEMA: Säkerhet
Mellan 2008 och 2012 inträffade nästan 5 000 skador vid kontakt med maskin, visar statistik ur AFA Försäkrings skadedatabas. Foto: Kati Molin/Mostphotos
Allvarliga maskinskador
drabbar främst unga
Unga mellan 16 och 25 år löper störst risk att skadas i allvarliga maskinolyckor på arbetsplatsen.
Det visar en rapport från AFA Försäkring. Detta trots ambitioner om nolltolerans.
TE X T: ANNA-KLARA FRES K ASP E G RE N
E
n tjugoårig byggnadsträarbetare går
till jobbet som han brukar en vanlig
vardag. Men han kommer inte att
gå hem som han brukar. Det kommer aldrig att bli som vanligt igen. När han klyver
en planka hugger den plötsligt fast och
plankan ändrar riktning. Mannens hand
åker in i klingan. Han tvingas amputera
ett finger.
UNGA SKADAS MEST
Detta är bara ett av många exempel på en
arbetsskada som med största sannolikhet
hade kunnat undvikas. Nyligen presenterades en rapport om maskinskador base36
rad på statistik från perioden 2008 till
2012 ur AFA Försäkrings skadedatabas.
Den visar att unga mellan 16 och 25 år löper störst risk att skadas på jobbet.
maskinen och skadar en hand eller ett eller
flera fingrar.
AMPUTATION OCH MEDICINSK INVALIDITET
VANLIGAST ATT FASTNA
Skador vid kontakt med maskiner har
minskat under de senaste tio åren, men
trots det inträffade nästan 5 000 sådana
olyckor under perioden – de flesta inom
verkstadsindustrin och inom bygg- och
anläggningsverksamhet.
Risken är påtagligt förhöjd för ungdomar mellan 16 och 25 år. Ett vanligt händelseförlopp är just att personen fastnar i
Allra mest drabbade är unga män inom
metallhantverk, reparatörsarbete och processoperatörsarbete, där de löper en 1,7–
1,8 gånger större risk än den
genomsnittlige yrkesmannen.
Femhundra av olyckorna under perioden gav allvarliga fingerskador och sjuttiosju amputationer behövde genomföras. Så
många som fyra av fem skador orsakade av
maskiner leder till medicinsk invaliditet. ■
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
TEMA: Säkerhet
Mattias fastnade i gaffeltrucken
20-årige Mattias Lindeberg hade bara ett par veckor kvar på sin praktikplats innan han skulle ta
examen som servicetekniker. Den 21 maj 2013 skulle dock inte bli en vanlig dag på jobbet, utan en
dag som för alltid kom att förändra hans liv.
TE XT: ANNA-KLARA FRE SK ASP E G RE N
J
ag och en kollega höll på att köra
grejor med en truck från ett upplag.
En last var riktigt tung, så jag hoppade upp som motvikt medan kollegan
styrde in i verkstaden. Jag kollade särskilt
att jag satte handen på ett säkert ställe.
Men jag hann inte hoppa av innan kollegan sänkte gafflarna.
FINGRARNA KNÄCKTES
Mattias hand fastnade i en rörlig tvärbalk på
stativet. Han glömmer aldrig det knakande
ljudet när benen i fingrarna knäcktes. Ändå
hade han sinnesnärvaro att ge tecken till
kollegan inne i förarhytten att höja gafflarna
igen så att han kunde komma loss. Sedan
kom smärtan och rädslan över honom.
Arbetskompisarna var snabbt på plats och
tog hand om Mattias. De ringde 112 och
la honom ner. Men att ta av honom handsken var det ingen som vågade.
– Det blödde igenom och allt var bara
en enda sörja. Det visade sig att lillfingret,
långfingret och pekfingret var brutna.
Ringfingret var helt av. Det
tog 16 timmar att operera
mig på handkirurgen i
Malmö.
AMPUTERADE HALVA
RINGFINGRET
Det är drygt 1,5 år sedan den här bilden togs på handkirurgen på
Skånes universitetssjukhus. Allt har läkt fint, men ett finger fick amputeras och inget är sig någonsin mer likt. Yrkesmässigt har Mattias
fått tänka om. Foto: Privat
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR1
•
2 015
Det är över ett och ett halvt
år sedan olyckan nu och
Mattias Lindebergs liv har
tagit en annan vändning.
Yttre leden av ringfingret
gick inte att rädda och
halva fingret fick amputeras. Långfingret är stelopererat, lillfingret bär tydliga
spår av den benuppbyggnad som gjordes akut. Och
pekfingret är ”krokigt”.
– Hellre det än stelopererat. Nu kan jag i alla fall
fortsätta att jaga som tidigare. Det är så många andra
saker jag inte kan göra
längre, av det jag gjorde
innan. Jag kan inte arbeta
med det jag utbildat mig
till och heller inte arbeta
utomhus. Kyla ger mig en
hemsk värk i handen.
GER INTE UPP TRÄNINGEN
Nu arbetstränar Mattias på en bilverkstad
och lär känna sina förmågor och begränsningar. Styrkan finns inte i fingrarna, inte
heller finmotoriken. Men han ger inte
upp, för ett stillasittande kontorsjobb är
inget han vill ha.
Mattias har egentligen inget att säga om
säkerheten på praktikplatsen, trots olyckan. Att hoppa upp på trucken var ett eget
val han gjorde. Han hade otur, som han
säger.
STRIKTARE REGLER
Såhär i backspegeln kan Mattias tycka att
arbetsgivaren skulle ha haft regelbundna
genomgångar, kanske en gång i månaden.
Då kunde man ställa frågor och få veta
mer. Det hade gjort att man tänkt mer på
säkerhetsfrågorna, tror han.
Reglerna på arbetsplatsen kunde också
vara mer strikta.
– Man kan tycka att vissa lagar är mesiga och tråkiga, men de finns ju av en anledning. Följer man inte dem så kan det gå
åt helvete. Som för mig. ■
Efter 16 timmars operation började vägen tillbaka
genom rehab och daglig träning. Foto: Privat
37