OuMagNo2_2015 - Örebro universitet
Nº 2 2015 ÖREBRO UNIVERSITET magasin DANS LÄR TJEJER ATT LITA PÅ SIN KROPP Ett steg mot framtidens CIVILINGENJÖRER SOVMORGON ger jetlag varje helg Världen nästa Hon leder leder universitetets universitetets Hon internationella satsning satsning internationella Inledare I september lade regeringen sin första egna budgetproposition inför höstbudgeten för 2016. Den innehöll flera glädjande saker för Örebro universitet. Både forsknings- och grundutbildningsanslagen föreslås höjas substantiellt. Vi får ett tillskott om 70 miljoner kronor årligen. Det är oerhört glädjande och i en helt annan riktning jämfört med närmast tidigare höst- och forskningsbudgetar. Regeringen tar nu ett ansvar även för de yngre universiteten. Det väcker naturligtvis en hel del reaktioner från de äldre universiteten och fackhögskolorna, eftersom fördelningen av nya medel i mycket hög utsträckning tidigare gått till dessa. Nu har vi fått ett positivt problem att hantera! Fortfarande finansierar regeringen inte mer än hälften av Örebro universitets läkarutbildning, så det finns saker kvar att kämpa för. Regeringen satsar nu stort på att genomföra olika åtgärder för att få fler jobb och även där har universitetet en viktig roll att spela. Ö rebro universitet har också för första gången placerat sig på den mycket prestigefyllda rankingen Times Higher Education. Bland de 17 000 högre lärosäten, universitet och högskolor som finns i världen, rankas vi som nummer 334. Ett oerhört stort och viktigt steg för oss, som kommer att ha en fantastisk betydelse för universitetets framtid, både nationellt och internationellt. I nternt på universitetet ser vi fram emot en spännande höst och vår. Vårt nya hus, Nova, invigdes i mitten av oktober, nya fakultetsnämnder och ny universitetsstyrelse ska utses liksom ny rektor. Ny rektor ska vara på plats den 1 juli 2016. Innan dess ska allt vara klart för att starta civilingenjörsutbildningen till hösten 2016 och det omfattande arbetet med att stärka internationaliseringen ska börja bära frukt. En strategiskt mycket viktig rekrytering av professor Afrouz Behboudi som vicerektor för internationalisering är genomförd, och Afrouz har redan nu full fart i sitt arbete. Vår forskningsutvärdering ORU 2015 kommer snart att vara klar och det finns då anledning att ha en hel del strategiska funderingar angående fördelningen av forskningsmedlen i framtiden. I vår tar de första läkarstudenterna sin examen – en stor och viktig händelse för universitetet. Samtidigt sörjer vi bortgången av Torbjörn Andersson, en av oss som skrev och arbetade med ansökan till läkarutbildningen. Torbjörn lämnar ett stort tomrum efter sig. Jens Schollin Rektor Professor i pediatrik Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; näringsliv, politiker högskolesektorn, alumner med flera. www.oru.se Adress: Kommunikationsavdelningen Örebro universitet 701 82 Örebro Redaktör Johan Stenegård Ansvarig utgivare Sara Arvidson Grafisk form Jesper Johanson Layout notiser Maria Alsbjer Martin Larsson Johan Stenegård Skribenter i detta nummer: Anna Asplund Maria Elisson Linda Harradine Björn Johansson Joakim Kindgren Upplaga: 7 500 ex. Tryck: Ineko Foto framsida: Kicki Nilsson/Icon Photography Innehåll 5 Örebro universitet tar sig in på världsranking Örebro universitet är 334 i världen enligt Times Higher Educations världsranking. 6 Sovmorgon ger unga jetlag varje helg Många ungdomar sover inte bara för lite, genom att förskjuta sömntiden får de också jetlag varje helg. Forskarna har undersökt ungdomarnas sovvanor. 10 Vicerektor med sikte på världen 5 Professor Afrouz Behboudi är Örebro universitets första vicerektor för internationalisering och har siktet inställt på att föra ut lärosätet på den internationella arenan. 2 Nya Nova öppnar för samverkan 6 1 Nya byggnaden Nova på Campus Örebro ger nya möjligheter för lärosätet och näringslivet att samverka. 17 Många för tidigt födda barn får ingen smärtbedömning Hälften av för tidigt födda barn som får intensivvård får ingen smärtbedömning. Det visar en ny studie. 18 Stark forskning bas för ny utbildning till civilingenjör Örebro universitet startar utbildning till civilingenjör. Första antagningen sker till höstterminen 2016. 20 Katarinas tips: Välj med hjärtat 10 Katarina Gentzel Sandberg är vide vd på kommunikationsbyrån Gullers Grupp. Hennes råd: Välj utbildning med hjärtat. 22 Dans lär unga tjejer lita på sin kropp Anna Dubergs dansprojekt sprids just nu över hela Sverige. Det handlar om att ge unga tjejer sitt självförtroende tillbaka. 18 25 Orientering bra modell för ett hälsosamt liv Orienterare är bra förebilder för ett hälsosamt åldrande. Nu vill forskare använda kunskaperna för att förbättra äldres hälsa. 26 Krönikören 12 22 Örebroforskaren Björn Andersson bekämpar mobbning tillsammans med skådespelaren Morgan Alling i SVTs realityserie Morgans mission. NOTISER Hans Lundholm GIFTIGT SKUM SLÄCKER BRÄNDER MISCHA BILLING VINNARE AV ROSENKRANSEN Mischa Billing, måltids- och dryckesexpert vid Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet, har vunnit Rosenkransen 2015. Priset, som delas ut till personer som har bidragit till ökad kunskap om rosor, delades ut under Fredriksdals museer och trädgårdars rosdagar i juli. Mischa Billing har utvecklat ett rosdoftspråk. – År 2000 blev jag kontaktad av Rosariet på Fredriksdal och fick frågan om jag ville dofta på rosor och beskriva hur rosor doftar. Jag tyckte det lät som en utmaning och kul jobb så jag tackade ja. Jag vill beskriva dofterna precis som jag beskriver viner så att folk förstår att jag använder doftord som finns i vår vardag, säger Mischa Billing. Två utbildningar vid Örebro universitet återfinns bland landets 20 mest sökta till vårterminen. Läkarprogrammet står som nummer 17 och socionomprogrammet som nummer 19. Därmed håller lärosätet ställningen i konkurrensen om studenterna. Dessutom har allt fler Örebro universitets utbildningar som sitt förstahandsval. Nya studier visar att brandsläckningsskum innehåller farliga kemikalier som kan förstöra dricksvattnet och orsaka cancer och andra sjukdomar. Även den nya generationen skum som ska vara miljövänligare innehåller fluorkemikalier som aldrig kommer att brytas ner i miljön. Det har blivit vanligare att brandkåren använder skum istället för vatten för att släcka bränder. Skum är indelade i olika kategorier där B-klass skum är till för att släcka bensin eller oljebränder, men har i vissa fall även använts på villor. Dessutom har det använts okontrollerat i stora volymer i övningssammanhang. – Alla produkter vi analyserade innehöll olika kemikalier som ger en effekt på miljön. Ingen var ofarlig. Värst var just B-skummet, som ska användas vid vätskebränder och som innehåller fluor kemikalier, säger Anna Kärrman, forskare i kemi. PFOS, perfluoroktansulfonat, är sedan flera år tillbaka förbjuden i brandskum. Men studien visar att brandskum innehåller andra fluorkemikalier, så kallade PFAS-ämnen, och när dessa omvandlas i naturen bildar de ett ämne som liksom PFOS är långlivat och farligt för människors och djurs hälsa. Det finns flera fall då grundvattentäkter blivit kontaminerade av brandskum. Ibland har det upptäckts av en slump eftersom kemikalierna varken luktar eller smakar något. MYNDIGHETER SATSAR MILJONER PÅ KAMPANJER UTAN RESULTAT Myndigheter i Sverige och många andra länder spenderar varje år miljontals kronor på olika informations- och upplysningskampanjer, som inte ger några långsiktiga effekter. Det visar en ny studie av forskare vid Örebro universitet, Karlstads universitet och Norwegian Social Research publicerad i Journal of Pension Economics and Finance. 4 ÖU magasin 2 2015 – Detta är ett i raden av resultat som starkt ifrågasätter nyttan av offentliga informationskampanjer som ett sätt att stärka individers kunskaper om relativt komplexa fenomen som pensions- och försäkringssystem. De miljontals kronor som myndigheter spenderar på liknande kampanjer kan rimligtvis användas bättre, säger Mikael Svensson, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet. Johan Dalhäll Kicki Nilsson/Icon NOTISER NYA MILJONER TILL FORSKNING OCH UTBILDNING Örebro universitet kommer väl ut i regeringens höstproposition. Regeringen tillskjuter totalt 300 nya miljoner till de svenska lärosätenas forskning. Av dessa får Örebro universitet 24 miljoner. Örebro universitet är också vinnare i den årliga omfördelningen av forskningsanslag. Totalt innebär det att universitetets anslag för forskning och utbildning på forskningsnivå nu spräcker 250-miljonersgränsen. Anslagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 39 miljoner jämfört med förra årets budget, till 748 miljoner kronor. En del av ökningen menar regeringen ska användas för att fortsätta bygga ut vård- och lärarutbildningar. En annan välkommen satsning från regeringen är den kvalitetsförstärkning som görs av utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, men framför allt inom lärarutbildningen. Den satsningen är initialt tidsbegränsad och kommer att utvärderas inför ett beslut som förhoppningsvis innebär att medlen permanentas. Ö rebro universitet placerar sig på plats 334 när Times Higher Education rankar världens främsta universitet. Det är första gången som lärosätet finns med på denna rankinglista. – Det här bidrar till att göra både Örebro universitet och Örebro mera känt på den internationella arenan, säger Örebro universitets rektor Jens Schollin. Times Higher Education är en av världens högst värderade universitetsrankingar. Lärosätena utvärderas utifrån flera kriterier: utbildning, forskning, citeringar, internationalisering och näringslivsfinansiering. Den främsta anledningen till Örebro universitets fina placering är att universitetets forskare har skrivit vetenskapliga artiklar som i stor utsträckning har citerats av andra forskare och därmed fått ett omfattande internationellt genomslag. En sådan placering kan få stor betydelse när det kommer till att attrahera internationella studenter och ingå strategiska partnerskap med utländska universitet. – Det är inte minst viktigt eftersom vi nu målinriktat satsar på att öka vårt internationella engagemang såväl inom forskning som utbildning. För att komma med på rankinglistan ställs vissa krav, exempelvis att lärosätets forskare under de senaste fem åren har publicerat minst 1 000 vetenskapliga artiklar. Av den anledningen kommer enbart 801 av världens nära 17 000 universitetet med på rankingen. Hamid Aghababaie Örebro universitet tar sig in på världsranking SVENSKA LÄROSÄTEN PÅ RANKINGEN Karolinska institutet Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms universitet Kungliga tekniska högskolan Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers Linköpings universitet Umeå universitet Örebro universitet 28 81 90 136 155 180 241 244 287 294 334 Läs mer på www. oru.se GRATTIS ÖUIF 50 ÅR ! Tro det eller ej, men Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF) fyller 50 i år. Örebro studenters idrottsförening bildades i oktober 1965 som en självständig, ideell idrottsförening. I samband med att högskolan i Örebro blev universitet 1999 bytte föreningen namn till nuvarande ÖUIF (Örebro universitets idrottsförening). Förutom gym och cirkelgym på Campus Örebro erbjuder föreningen idag drygt 50 pass i veckan innehållande gruppträningar och bollspel och dessutom barn- och seniorjympa. Sedan 2007 driver föreningen också ett litet men välutrustat gym för studenterna vid Restaurang- och hotellhögskolan på Campus Grythyttan. ÖU magasin 2 2015 5 FORSKNING Flygresor och jetlag är en välkänd kombination. Men visste du att vi lika gärna kan få jetlag på hemmaplan genom att förskjuta dygnsrytmen en aning. 6 ÖU magasin 2 2015 Sovmorgon ger unga jetlag varje helg FORSKNING Sovmorgon ger unga jetlag varje helg När Örebroforskarna började undersöka ungdomars sovvanor blev de förvånade. Många sover inte bara för få timmar utan drabbas dessutom av jetlag varje helg. – I vårt 24/7-samhälle anses sömn vara slöseri med tid, säger professor Steven Linton. T rötthet, irritation, illamående och huvudvärk – det är olika sidor av jetlag som oftast associeras med långa flygresor. Men jetlag orsakas av att vi flyttar dygnsrytmen och det kan vi göra lika lätt på hemmaplan. – På helgerna lägger sig många tonåringar två timmar senare och går också upp tre timmar senare än på vardagarna. Man brukar räkna med att en timmas förskjutning tar en dag för kroppen att hämta sig från, säger Serena Bauducco, doktorand i psykologi med fokus på ungdomars sömn. Kroppen behöver så att säga ställa tillbaka klockan och det innebär bland annat att ändra kroppstemperatur och hamna i takt med klockan. Kroppen varvar ner när det närmar sig läggdags och kommer vi i otakt blir vi trötta vid fel tid. – Det tar sex dygn för kroppen att ställa om efter en resa till New York. I jämförelse kan man säga att ”…20 procent av tonåringar mellan 14 och 16 år sover mindre än sju timmar per natt.” ungdomarna flyger till Island varje helg och att det krävs två dagar att hamna i rätt rytm igen. Dessutom sover de för få timmar under veckorna, säger Steven Linton. I snitt behöver en tonåring sova nio timmar per natt men det varierar mellan åtta och tio timmar från person till person. Data som forskarna har samlat in visar att 20 procent av tonåringar mellan 14 och 16 år sover mindre än sju timmar per natt. – På högstadiet är det tjejerna som sover allra minst. Killar och tjejer lägger sig i snitt samma tid men tjejerna går upp en halvtimma tidigare på morgonen. Kanske för att göra sig fina, säger Katja Boersma, forskare i psykologi, som leder Trestadsprojektet där sömn är en viktig pusselbit. – Om vi tittar på kombinationen av att sova för lite och dessutom störa dygnsrytmen så är det oroväckande. Att sova är viktigt för hälsan. För lite sömn innebär att vi lättare blir sjuka och att vi får svårare att hantera känslor. Negativa känslor blir starkare – man blir lättare arg eller ledsen, säger Ida Flink, forskare i psykologi. Störd sömn ger oro I ett sömnexperiment fick en grupp unga vuxna tillbringa fem timmar per natt i sängen medan en annan grupp fick sova åtta timmar. Gruppen som sovit färre timmar kände mer avsky, irritation och fientlighet. Men den stora skillnaden var att gruppen med störd sömn uppgav färre positiva känslor än gruppen som fick sova ut. Det är intressant eftersom även människor med depression har en sämre förmåga att känna och uppleva positiva känslor. ÖU magasin 2 2015 7 FORSKNING Sovmorgon ger unga jetlag varje helg S tudien visar också att om vi inte har sovit ordentligt är risken större att vi utvecklar katastroftankar. Det vill säga att vi oroar oss för att negativa saker ska hända. Oro i sig är dessutom kopplat till sömnproblem. Oro ökar risken för sömnproblem och att de blir långvariga. – Det är tydligt hos vuxna med sömnproblem. Deras sömnproblem skiljer sig från ungas. Vuxna har ofta problem med att somna, så kallad insomni. För människor som drabbas av insomni kan det vara just oron för sömnen som gör att de hamnar i en ond cirkel där sömnproblemen blir ett bekymmer dygnet runt, berättar Ida Flink. Oron leder till upprördhet och ångest och att de ägnar mer uppmärksamhet åt sömnen, vilket leder till en snedvriden bild av sömnunderskottet och som i sin tur förstärker de negativa tankarna. – Råden vi ger vuxna som inte kan sova för att de ligger och grubblar är att inte försöka sova förrän de verkligen är trötta. Ofta går vi och lägger oss samtidigt som vår partner även om vi har olika sömnbehov, säger Steven Linton. Det gör att många ligger och vrider och vänder på sig istället för att sova. Om du behöver sex timmars sömn men din partner behöver åtta timmar, då får du två timmar för mycket i sängen. – Om du inte är tillräckligt trött, gå upp istället för att ligga kvar i sängen. Annars är det lätt att svarta tankar tar över i mörkret och att sängen till slut förknippas med oro istället för med sömn. – Grundregeln är att gå och lägga sig när man är trött. Patienter som har hamnat i en ond cirkel rekommenderar vi att dra ner på tiden i sängen för att göra sömnen effektiv. Ofta har de gjort precis tvärtom och spenderat för mycket tid i sängen, vakna, säger Katja Boersma. Sömnbehovet biologiskt betingat Under en kort period kan man bestämma sig för att bara sova fem timmar till exempel. Det betyder att om man ska upp klockan sju då får man inte gå och lägga sig förrän klockan två på natten. Det är givetvis inget man ska göra en längre period utan successivt utökar man tiden i sängen – förhoppningsvis med bibehållen sömnkvalitet. – Men då är man så trött att man somnar. Det är som att starta om datorn. Gå tillbaka till fabriksinställningen kan man säga, fortsätter hon. Sömnbehovet är biologiskt betingat och går inte att ändra. Du kan inte träna dig att sova mindre och 8 ÖU magasin 2 2015 ”Ungdomar i dag mår allt sämre och vi tror att sömnen spelar en stor roll för den utvecklingen. Dessutom har det visat sig att störd sömn i ungdomen kan leda till känslomässiga problem i framtiden.” forskarna rekommenderar inte att man försöker klara sig på under fem timmars sömn. Framgångsrika politiker och andra förebilder, som säger sig sova mindre under många år, tror de inte talar sanning. – Troligtvis räknar de inte de timmar de slumrar på tåg eller i flygplan. Eller också ljuger de helt enkelt. Det kanske hänger ihop med prestationsångesten som finns överallt i dag – sömnen ses som bortkastad tid. Vi glömmer hur viktig den är för att vi ska må bra, menar Steven Linton. – Ungdomar i dag mår allt sämre och vi tror att sömnen spelar en stor roll för den utvecklingen. Dessutom har det visat sig att störd sömn i ungdomen kan leda till känslomässiga problem i framtiden, förklarar Serena Bauducco. Hon varnar för att ungdomar skapar rutiner och risken är att de tar med sig dem genom livet. Hennes studie visar att ungdomar som sover dåligt är borta mer från skolan och tidigare forskning visar ett samband mellan frånvaro från jobbet och sömnproblem hos vuxna. Lär av de små Studier från Norge och Finland visar att ungdomar sov mer förr och nu frågar sig forskarna hur framtiden ser ut för dagens ungdomar. Sömnmönstret och de få timmars sömn som forskarna ser hos ungdomar oroar dem. – En stor skillnad mot förr är tekniken. Ungdomar vi intervjuar berättar att det är svårt att avbryta dataspelet eller stänga av chatten med kompisar. Om man däremot läser en bok känner man att man blir trött och behöver sova, säger Serena Bauducco. – Vi har alla en del att lära av små barn. ”Jag är trött. Jag vill gå och lägga mig”, säger mitt barnbarn. Det är precis så det ska vara, säger Steven Linton. TEXT: Linda Harradine FOTO: Kicki Nilsson, Anders Liljenbring, HAR DU PROBLEM ATT SOMNA? Stäng av mobilen minst en timma innan du ska lägga dig. Lägg dig samma tid varje kväll. Ha en bra rutin – som du trivs med. Lös inte dina problem i sängen. Lägg dig när du är trött – inte tidigare. SÖMN EN VIKTIG PUSSELBIT I Trestadsprojektet är sömn en viktig pusselbit när forskarna undersöker hur problem utvecklas över tid. Det är en longitudinell studie som följer ungdomar från 13 års ålder i fem år. Vilka riskfaktorer finns och vad är det som skyddar dem mot framtida problem? De undersöker sömn, stress, föräldraskap och kompis relationer. Dessutom kommer forskarna studera fyra olika interventioner som påverkar sömn, stress, intolerans och föräldraskap. Projektet följer 3 000 ungdomar i tre olika städer och startade 2012. Sovmorgon ger unga jetlag varje helg FORSKNING Många tänker på sin hälsa när det gäller mat och motion men sömnen värderas inte lika högt i dag. Det oroar forskarna i Center for Health and Medical Psychology vid Örebro universitet – Steven Linton, Serena Bauducco, Ida Flink och Katja Boersma. De håller på att avsluta projektet Sov gott. En studie där 5 000 svenskars sömn kartlagts för att visa vad som lägger grunden för såväl god sömn som sömnproblem. Samtidigt flyttas fokus till ungdomar, deras utveckling och vilken roll sömn spelar för hur de mår nu och i framtiden. ÖU magasin 2 2015 9 REPORTAGE Vicerektor med sikte på världen Uppvuxen och utbildad i Teheran, professor i biomedicin, och med ett brinnande intresse för internationella frågor. Afrouz Behboudi är Örebro universitets första vicerektor för internationalisering och har siktet på att stötta läro sätets utveckling mot en internationell arena. N är Afrouz Behboudi kom till Sverige 1998 gjorde hon det på ett doktorandstipendium och till Göteborgs universitet. Forska i biomedicin var något hon föresatt sig redan som 16-åring och efter några år på universitet i Iran var det i Sverige hon fick förutsättningar att fortsätta på den inslagna vägen. Idag, 17 år senare, har hon precis påbörjat en ny tjänst som vicerektor för internationalisering vid Örebro universitet. Vägen har gått via högskolan i Skövde där hon i tre år arbetade med liknande internationella frågor. Betydelsefull miljö – Jag har upptäckt hur betydelsefullt det är att skapa en lärosätesmiljö som både känns välkomnande och inspirerar till internationellt utbyte. Det är viktigt att de människor som kommer hit för att arbeta eller studera får en positiv upplevelse, liksom det är viktigt för människor här att både få goda möjligheter och se fördelar med samarbeten över landsgränserna. Afrouz Behboudi vet vad hon pratar om, inte enbart därför att hon har en bakgrund som invandrad 10 ÖU magasin 2 2015 doktorand och forskare med internationella kontakter, utan också därför att hon arbetat praktiskt med internationalisering under flera år. Sedan i höst sitter hon dessutom med i Sveriges universitets- och högskoleförbunds expertgrupp för internationaliseringsfrågor och att bidra med en bredare syn på vad det handlar om, ser hon som en viktig uppgift. Kunskap utan gränser – Bilden av internationaliseringsarbete är ofta för snäv. Många tänker reflexmässigt på hur det här kan gynna oss och vår verksamhet, men verkligheten är att vi redan är en del av världen och att vi alla behöver varandra för att utvecklas. Ett större utbyte med andra länder och andra kulturer är därför en förutsättning för fortsatt stark utveckling. – Kunskap har inga gränser och ökat utbyte gynnar oss alla. De studenter som vi utbildar här bör därför få med sig så mycket som möjligt av ett sådant tankesätt så att de ute i jobb – i samhället, inom akademien, i världen – har med sig det budskapet och arbetssättet. På så vis har vi som lärosäte inte bara en tydlig roll som utbildnings- och forskningsplats utan också som samhällsbyggare. En bit på vägen Örebro universitet befinner sig ännu i början på den resan. Visserligen arbetar flera verksamheter, forskare, lärare och utbildningar redan nu internationellt och har gjort så under lång tid. Men nu handlar det om att göra det på ett mer strategiskt sätt. Vicerektor med sikte på världen REPORTAGE ”När vi nått fram kommer vi inte att behöva ha en särskild vicerektor för internationalisering utan det arbetet kommer att vara naturligt integrerat i allt vi gör.” – Örebro universitet har redan kommit långt i sin planering och strategi för hur det internationella arbetet ska bedrivas. Nu behöver vi se till så att det görs mer samordnat. Avvecklar sig själv Några exempel är en ny engelskspråkig webbplats och att utveckla programverksamhet och utbildningar för både internationella doktorander och studenter. – Här handlar det också om att i större utsträckning blanda svenska och inresande studenter i samma engelskspråkiga kurser, vilket inte sker i tillräckligt stor utsträckning idag. Andra exempel är att ge bättre förutsättningar för utbyten mellan forskare, lärare och universitetsanställda. På kort sikt innebär det att utveckla universitetets organisation kring det internationella arbetet. På lång sikt menar Afrouz Behboudi att hon kommer att avveckla sig själv. – När vi nått fram kommer vi inte att behöva ha en särskild vicerektor för internationalisering utan det arbetet kommer att vara naturligt integrerat i allt vi gör inom akademin. Det är i alla fall det långsiktiga målet. Och vi behöver komma dithän eftersom behovet av kunskap, forskning, utbildning och kompetent arbetskraft ökar i samhället och ett lärosäte, en region och ett land klarar sig inte på egen hand för att kunna hänga med i den utvecklingen. TEXT: Johan Stenegård FOTO: Kicki Nilsson/Icon ÖU magasin 2 2015 11 REPORTAGE Nya Nova öppnar för samverkan För lite drygt två år sedan sattes spaden i jorden för en ny anläggning på Örebro universitets campusområde i Örebro. Nu står byggnaden Nova klar, en anläggning som ger nya möjligheter för lärosäte och näringsliv att samverka. Ö rebro universitet växer. Strategiska satsningar på forskning och utbildningar går hand i hand med nya, välutrustade lokaler. I anslutning till Universitetssjukhuset Örebro stod nya Campus USÖ färdigställd så sent som hösten 2014. Idag ger den anläggningen plats för universitetets läkarstudenter och medicinska forskare. I oktober i år var det dags för nästa invigning när nya byggnaden Nova stod klar på universitetets campusområde i Örebro. ”Det här är en mycket efterlängtad byggnad som betyder mycket för universitetets utveckling…” 12 ÖU magasin 2 2015 Mer samverkan – Det här är en mycket efterlängtad byggnad som betyder mycket för universitetets utveckling och dessutom passar väldigt väl in i visionen för hela det nya område som byggs och som vi kallar Universitetsplatsen, sa Örebro universitets rektor Jens Schollin vid invigningen. Nova innehåller inte bara en ny aula och en mängd studie-, grupp- och kontorsarbetplatser. Genom de verksamheter som får sin hemvist i byggnaden ger den också nya möjligheter för samverkan mellan universitet och näringsliv. Universitetets institution Handelshögskolan har plats i lokalerna liksom flera organisationer som jobbar med företagsutveckling: företagsinkubatorn Inkubera, Drivhuset som stödjer unga studenter med att starta och driva företag, och Entreprenörskapsforum som är en nätverksorganisation för entreprenörskap, innovation och småföretagande. Nya Nova öppnar för samverkan REPORTAGE Invigning fredag 16 oktober. Arkitekten Flemming Frost presenterade nya byggnaden Nova. ÖU magasin 2 2015 13 REPORTAGE Nya Nova öppnar för samverkan ”Syftet med Nova som brobyggare mellan universitet och samhälle är också tanken i arkitekturen.” Per Cardesjö, vd Örebroporten, och Örebro universitets rektor Jens Schollin klipper bandet. Brobyggande arkitektur Syftet med Nova som brobyggare mellan universitet och samhälle är också tanken i arkitekturen. De stora öppna ytorna i entréplanet med stora glaspartier ut mot det som ska bli ett torg, kommer under sommartid att bilda en harmonisk övergång mellan yttre och inre miljö. Byggnaden har en spännande och modern arkitektur ritad av den danska arkitektbyrån Juul|Frost och omfattar en area om 8 400 kvadratmeter och inrymmer bland annat seminarierum, grupprum, studiearbetsplatser, kontor, ett café och en aula för drygt 500 personer. Aulan har namnet Aula Nova. Slutförandet av Nova är ett steg i den fortsatta utbyggnaden av universitets campusområde i Örebro och den markyta som går under namnet Universitetsplatsen. Förutom Nova har det kommunala bostadsbolaget Öbo påbörjat ännu ett byggprojekt med nya forskar- och studentbostäder. Ytterligare studentbostäder planeras på området liksom en högre byggnad med plats för forskare, företag och andra offentliga aktörer. 14 ÖU magasin 2 2015 Nya byggnaden Nova inrymmer bland annat Örebro universitets handelshögskola. Byggprojektet har bekostats av fastighetsägaren Örebroporten Fastigheter AB från vilken Örebro universitet hyr lokalerna. Totalentreprenör för byggprojektet är ByggTema i Örebro AB. Nya Nova öppnar för samverkan REPORTAGE Öppet hus för allmänheten 17 oktober. Familjen Lundmark kom för att se närmare på nya universitetsbyggnaden Nova; Mårten, Kristin och barnen Maja och Isak. Universitetsplatsen är en ny del av Örebro universitets campusområde i Örebro som byggs ut med fyra byggnader varav nya Nova är färdigställt. FAKTA NOVA Arkitektfirma: Juul|Frost Arkitekter Yta: 8 400 kvm Våningsplan: 5 med källare Kontorsrum: 124 Sammanträdesrum: 11 Seminarierum: 4 Studiearbetsplatser: 306 Studentpentryn: 2 Aula Nova: 524 sittplatser TEXT: Johan Stenegård Nilsson/Icon, Johan Stenegård FOTO: Kicki ILLUSTRATIONER: Juul| Frost Arkitekter ÖU magasin 2 2015 15 Natur & Kultur NOTISER KUNGLIG POLITIK OCH PASSION Boken Politik och passion av Örebroforskarna Louise Berglund och Henric Bagerius är en svensk historia om kungliga äktenskap från medeltid till nutid. Prins Wilhelm och prinsessan Maria på bokens omslag är symboler för det tidiga 1900-talets kungliga äktenskap, ett äktenskap grundat på traditioner men samtidigt präglat av det moderna samhällets framväxt. Här får vi också läsa om när prinsessan Filippa gifte sig med Erik av Pommern i Westminster Abbey, och när Gustav III under första natten med sin drottning fick kalla tillbaka hovstallmästaren till sängkammaren eftersom ”han ej funne något hål”. Örebro universitet ”BARNENS BÄSTA” ÖKAR SEGREGATIONEN FORSKARE UTVECKLAR MÄTMETODER FÖR HÄLSOSAMMARE ARBETSMILJÖER Industrimiljöer med mycket gaser och partiklar i luften kan utgöra en hälsorisk för människor som arbetar där. Nu utvecklar robotikforskare vid Örebro universitet nya mätmetoder som ska leda till mer hälsosamma arbetsmiljöer. Målet är att den nya tekniken inte bara ska kunna kartlägga partikelflöden och luftströmmar utan också ge bilder av hur dessa varierar över tid. Ett forskningsprojekt med målet att minska antalet fästingburna infektioner hos både människor och djur har beviljats drygt 40 miljoner kronor från EU. – Vi kommer fokusera på förebyggande åtgärder och på bättre behandling, säger Magnus Johansson, forskare vid Örebro universitet. Trots att kvinnor säger att de vill att deras barn ska växa upp i ett kulturellt och socialt blandat område tar de beslut som går stick i stäv med detta. Det visar Maja Lilja i en ny studie. Hon har undersökt hur nyblivna mammor i medelklassområden ser på sitt bostadsområde och sina barns uppväxt i förhållande till etnicitet, klass och kön. – De är medvetna om att deras beslut kring skola, förskola och bostadsområden bidrar till att göra staden mer uppdelad, men förklarar det med att de gör det som är bäst för barnen. SÅ KAN SMÅ ORTER LOCKA FLER Naturen och en trevlig miljö lockar, men det är en välkomnande lokalbefolkning som kan leda till att människor flyttar dit permanent. Maria Thulemark har undersökt hur små orter kan locka fler att flytta dit. – Min forskning visar att det sociala är viktigt för att människor ska stanna kvar. 16 ÖU magasin 2 2015 INVANDRINGEN ÖKAR SVERIGES EXPORT I en ny rapport finner nationalekonomerna Magnus Lodefalk, Örebro universitet, och Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms Handelskammare, att invandring kan innebära betydande intäkter genom ökad export, import och utländska investeringar. Internationalisering kan bidra till fler jobb och ökad tillväxt, menar de. Janne Danielsson/SVT NOTISER ÖREBROFORSKARE BEKÄMPAR MOBBNING MED MORGAN ALLING Mobbningsforskaren Björn Andersson vid Örebro universitet bekämpar mobbning tillsammans med programledaren och skådespelaren Morgan Alling. Det sker i höstens realityserie Morgans mission på SVT där vi får följa skådespelaren Morgan Allings kamp mot mobbning och kränkningar. Tillsammans med Björn Johansson tar han sig an en vanlig skolklass för att ge dem nya kunskaper och erfarenheter som förändrar dem för alltid. Programmet har väckt många känslor och stort engagemang. – Generellt kan vi inte säga att vi har några universella lösningar för att bekämpa mobbning utan det gäller att anpassa sig efter förutsättningar på just den skola som är aktuell. Men vi kan komma med förslag på hur man kan tänka. I grunden handlar det om engagemang på alla plan, att hjälpas åt och stötta. Och att ta ansvar, säger Björn Andersson. (Läs också Björns krönika på sida 26.) Många för tidigt födda barn får ingen smärtbedömning Linda Harradine ör tidigt födda barn, som får in- läggningen tillsammans med Hugo tensivvård, utsätts för mycket Lagercrantz och Lena Bergqvist vid smärta och smärtan orsakar skador. Karolinska institutet samt forskare Trots detta visar en ny europeisk stu- från 17 andra länder. Det internationella EU-projektet har die, som publiceras i The Lancet Respiratory Medicine i dag, att hälften undersökt 6 700 för tidigt födda barn av dessa barn inte får någon smärt- på 243 neonatala intensivvårdsavdelningar i 18 länder och är den största bedömning. – Det vill säga ingen kontrollerar om studien i sitt slag. Studien visar att för de upplever smärta eller hur mycket drygt hälften av barnen gjordes ingen smärtlindring de behöver, säger Mats smärtskattning och en femtedel av Eriksson, forskare vid Örebro uni- barnen fick ingen smärtlindring eller lugnande läkemedel alls. versitet. – För tidigt födda barn är känsliga för smärta eftersom hjärna och nervsystem är under utveckling. Men det går inte att ge dem smärtlindring eller lugnande medel för säkerhets skull för smärtlindring vid fel tillfälle leder också till skador. Därför är smärtskattningen så viktig, säger Mats Eriksson, specialistsjuksköterska i intensivvård och forskare i medicinsk vetenskap, Mats Eriksson, specialistsjuksköterska i intensivvård och som arbetat med kart- forskare i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet. Magnus Wahman F GRYTHYTTESTUDENTER UTMANAR PÅ SCANDIC ! Läs mer på www. oru.se Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan vid Örebro universitet och Scandic har genomfört ett spännande samarbete. Under två kvällar i oktober gästspelade universitetets studenter och måltidskreatörer på Scandic Grand Hotel i Örebro. Det blev en måltidsupplevelse utöver det vanliga. – Det här gästspelet är bland det roligaste vi har gjort, säger Lena Nyquist, hotelldirektör på Scandic Grand Hotel Örebro. Vi stöttar studenterna i sitt hantverk samtidigt som vi får chansen att lägga örat mot marken och ta del av det som bubblar underifrån. Branschen utvecklas ständigt och det gäller att hänga med. ÖU magasin 2 2015 17 UTBILDNING Stark forskning bas för ny utbildning till civilingenjör I april i år kom det positiva beskedet och till nästa höst börjar de första studenterna – Örebro universitet ska nu utbilda civilingenjörer. Världsledande forskning är grunden till den nya satsningen. Hösten 2016 startar programmet i datateknik med 30 platser samt ett program i industriell ekonomi. UKÄ-beslutet innefattar rätten att examinera alla typer av civilingenjörer i framtiden. Forskningen i Örebro handlar om autonoma intelligenta system (AIS) och mobila och distribuerade system (MID), det som konkret ger robotar. Amy Loutfi 18 ÖU magasin 2 2015 E n lång teknikutbildning är ett fundament för ett lärosäte och civilingenjörsutbildningen spelar stor roll för hela Örebro universitet, säger rektor Jens Schollin. Efter att ha gett avslag på en tidigare ansökan sa Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i våras ja till Örebro universitets ansökan om att inrätta ett femårigt utbildningsprogram till civilingenjör i datateknik. – Resan dit var som en månfärd. För oss var målet långt borta, men vi var medvetna om vad vi måste förbättra och att det handlade om hela processen, säger Amy Loutfi, docent vid Institutionen för naturvetenskap och teknik. Amy Loutfi har spelat en av huvudrollerna i arbetet med att förbereda och formulera ansökan. Hon understryker att ”framgången är en reflektion av ett gemensamt arbete”. Teknik är inte det första man förknippar med Örebro universitet. Utom robotar. UKÄ:s granskare noterar i sitt beslut att ”lärosätet är världsledande” i forskningen om autonoma sensorsystem, det som gett oss robotarna. Varför ska en student välja Örebro? – För att få en paketlösning med en pedagogik som innebär att studenterna är aktiva och förbereder sig för flera yrkesroller. Och de kommer ut med en kunskap som industrin känner igen, säger Amy Loutfi och lyfter också fram forskningen och studentmiljön. Reaktionerna på beslutet att ge Örebro rätt att examinera civilingenjörer har varit blandade enligt Jens Schollin: – Några ser oss som en risk, som en konkurrent, konstaterar han. Antalet studenter som började på civilingenjörsutbildningar i Sverige ökade med nära 20 procent mellan 2007 och 2014. – Det blir inget problem för Örebro att fylla platserna. Utmaningen, lika för alla, är att få studenterna att fortsätta till andra året, säger Per Fagrell på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Kommer de som utexamineras från Örebro om fem år att få jobb? – Ja! Utsikterna är milt sagt goda. Utbildningen är en blandning av teori och praktik. Gästföreläsare från regionala företag finns med, företag som också ger plats för examensarbeten, säger Amy Loutfi. För Ulf Bengtsson, ordförande i den fackliga organisationen Sveriges ingenjörer, är kvaliteten på utbildningen avgörande. – Det är alltid bra med valmöjligheter, men varje utbildning måste bevisa att den är värd uppdraget. Beviset på kvalitet är om ingenjörerna blir eftertraktade på arbetsmarknaden, säger han. Civilingenjörsutbildningen betyder mycket för universitetets varumärke anser Jens Schollin: – Men läkarutbildningen spelade en ännu större roll och förde in Örebro i en helt annan division som lärosäte. Några fler nya utbildningar blir det inte enligt honom: – Det vore kontraproduktivt. Nu och i framtiden handlar det om att göra Örebro universitet mer internationellt och att få in mer externa forskningsmedel, säger Jens Schollin. TEXT: Maria Elisson FOTO: Hans Jonsson, Stark forskning bas för ny utbildning till civilingenjör UTBILDNING Copyright Saab AB, Saab Underwater Systems, Copyright Atlas Copco, Hans Nordlander. Ulla-Carin Ekblom, Kicki Nilsson/Icon ”För att förbli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden söker vi alltid efter nya vägar för att hitta och behålla kompetens. Örebro universitets tekniska erbjudande matchar i ännu högre grad den kompetens vi behöver. Detta styrker både Atlas Copco i Örebro och samtidigt hela regionen.” ”Utbildningen stämmer med våra behov. Vi samarbetar redan med Örebro universitet i fyra forskningsprojekt och har tre industridoktorander från oss på plats. Arbetsmarknaden blir ofta regional och lokal rekrytering är säkrast. Utbildningen i Örebro ökar våra möjligheter att rekrytera till vår verksamhet i Karlskoga.” ”Det är bra för oss med fler studenter inom vårt område, det ger oss en direkt nytta av att ha fler att välja på när vi ska rekrytera. För oss är det betydelsefullt att andra företag i regionen också kan expandera inom området med egen personal. Utbildningen är också bra för Örebros varumärke och utveckling.” Andreas Nordbrandt, VD, Atlas Copco Rock Drills AB Göran Backlund, Saab Dynamics, Karlskoga Fredrik Stenman, VD, Nethouse ÖU magasin 2 2015 19 ALUMN Katarinas tips: Välj med hjärtat Katarina Gentzel Sandberg läste informationslinjen vid dåvarande Högskolan i Örebro. I dag är hon vice vd på kommunikationsbyrån Gullers Grupp, som har specialiserat sig på samhällsaktörer och organisationer med samhälls uppdrag och samhällsengagemang. A tt få arbeta med kommunikation var en dröm som Katarina Gentzel Sandberg hade redan som barn. Hon märkte tidigt att hon tyckte det var kul att hålla föredrag i klassen, sammanställa fakta och att förenkla saker. Hon funderade på journalistyrket, men genom tips från en vän bestämde hon sig för kommunikation. PORTRÄTTET Namn: Katarina Gentzel Sandberg Ålder: 46 Namn: Stockholm Yrke: Vice vd och konsult inom kommunikationsfrågor på Gullers Grupp Examen: Informationslinjen, 1992 20 ÖU magasin 2 2015 Beskriv ditt nuvarande arbete. – Jag har arbetat på Gullers i nio år i flera olika roller. Gullers uppdrag är att skapa en fungerande kommunikation för samhällsaktörer. Som konsult inom kommunikation dyker ständigt nya ämnen upp. Det kan vara allt från läkemedelsbolag till trossamfund. Därmed får man hela tiden ny inspiration och man blir grymt allmänbildad. Det är det som är det bästa med att vara kommunikatör. Nu är jag även ledare och det handlar väldigt mycket om just kommunikation. Jag känner därför att jag delvis har ett försprång i ledarskapsfrågor. Det är enormt givande att på en hög nivå på en byrå få vara med och fundera ut hur man kan hjälpa sina uppdragsgivare att utveckla och förbättra samhället. Hur tänker du kring informationslinjen idag? – Det var en ganska bra mix av teori och praktik. Mer praktisk än vad den förmodligen är idag. Jag känner att min utbildning och mitt yrkesval blev väldigt rätt för mig och att det är det här som jag är bäst på att göra. Synen på yrket har också förändrats otroligt mycket under de år som gått. Vad hände direkt efter studierna? – Jag fick jobb på min praktikplats, Securitas. Där lärde jag mig tidigt massor om kriskommunikation. Därefter rullade karriären vidare med Stockholms turistråd och Svenska kyrkan. Det var precis när skilsmässan med staten skulle genomföras – en väldigt stor kommunikationsutmaning. Efter det blev det konsultbranschen. Hur skulle du beskriva åren på Örebro universitet? – Det var fantastiskt för mig att komma till Örebro. Jag är uppvuxen i Stockholm där jag även hade hela bekantskapskretsen. Det var härligt att få vidga vyerna och bo i en annan del av landet. Jag upplevde en stor frihet, med närhet till det mesta och det var enkelt att förflytta sig. Studentlivet var på den tiden präglat av pionjäranda. Vi hade stora möjligheter att själva bygga upp det vi ville ha. Även kring byggandet av Kårhuset och studentkorridorerna upplevde jag ett rikt studentliv. Jag älskar fortfarande Örebro och jag blir så glad varje gång jag kommer tillbaka. Då lägger jag upp bilder på Facebook och tänker på alla fina minnen. Några av mina gamla kursare tillhör fortfarande mina allra bästa vänner. Vad säger du till unga människor som funderar på att söka till universitet? Och vad har du för tips till befintliga studenter om livet efter studierna? – Välj utbildning med hjärtat! Jag har hört flera framgångsrika människor säga att de aldrig har planerat sin karriär. De har helt enkelt gjort det de tycker är roligt, vilket har gett utdelning. När du är klar med utbildningen – välj inte väg för tidigt! Försök att hålla dig bred så länge som möjligt. Bygg en bred kompetens och skaffa dig ett så stort nätverk som möjligt. Gör många saker även utanför studierna. Sådant gör dig anställningsbar. TEXT: Martin Larsson FOTO: Dennis Ersöz, Klarsyn Porträttet ALUMN ÖU magasin 2 2015 21 INNOVATION 22 ÖU magasin 2 2015 Dans lär tjejer lita på sin kropp INNOVATION ”Alltså man känner sig som att man svettades ut den här gamla skiten som man kommer med från skolan eller vad det är och så öppnas det en helt ny människa inom en. Jag vet inte vad det är men så känner jag i alla fall.” /Flicka 14 år Dans lär tjejer lita på sin kropp Självförtroendet de får i dansen spiller över till andra situa tioner och de tar med sig det till klassrummet. Det menar Anna Duberg. Hon arbetar med dansprojektet, som nu sprids över hela Sverige för att fler tonårstjejer ska få hjälp. U Dans stimulerar sambandet mellan det fysiska, emotionella och kognitiva. Känslor som är svåra att förmedla verbalt kan få komma till fysiska uttryck i dansens rörelse, och muskulära spänningar kan bearbetas på flera plan. nga tjejer får lära sig lita på sin kropp och våga bli svettiga. Dansprojektet funkar för att det är enkelt och utan krav. Tjejerna dansar för sin egen skull och lär sig att våga ta plats. Det berättar Anna Duberg, som är fysioterapeut och doktorand vid Örebro universitet. Hennes forskning visar att dans som insats förbättrar unga tjejers hälsa. Hon startade dansinterventionen tillsammans med sin handledare Margareta Möller på Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet och Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län. Psykisk ohälsa bland unga flickor har mer än fördubblats de senaste tio åren och statistik visar att 40 procent av svenska tjejer i högstadie- och gymnasieåldern har stressrelaterade problem såsom magont, huvudvärk och sömnproblem. Tjejerna söker sig ofta till skolhälsovården med diffus smärta, stress och oro. – När vi startade dansinterventionen sa skolsköterskor ”äntligen”, de hade väntat på en behandling för tonårsflickor med psykosomatiska problem, säger hon. Skolsköterskorna var inte ensamma om det – dansprojektet från Örebro har spridits via media över hela världen. Intresset har varit stort i Indien, Europa och USA. En hälsoekonomisk utvärdering har gjorts av projektet. Den visar att pengarna är väl investerade och nu väljer flera svenska kommuner att prova. Anna har redan utbildat 65 nya instruktörer från hela Sverige. De ska helst ha en medicinsk utbildning och erfarenhet av att leda dansgrupper. – Det är viktigt att kunna möta målgruppen. Även om det mestadels är fantastiskt att vara instruktör finns det flera hinder på vägen. Till att börja med måste tjejerna ofta få stöd för att våga komma till danslokalen. Väl på plats måste man som ledare kunna hantera om någon till exempel börjar gråta eller får ångest. Dansen ger identitet Dansen ger tjejerna en vana och ett verktyg för att ta hand om sig själv på ett positivt och aktivt sätt. När de har mycket negativa tankar behöver de flytta fokus från huvud till kropp för att må bra. En av nyckelfaktorerna i dansprojektet är rörelseglädje – att komma bort från prestation. – De har höga krav på sig från skolan, media, kompisar men kanske framför allt inifrån sig själva. De upplever ofta att de inte är tillräckliga, säger Anna som berättar att dansen hjälpte henne att hitta en identitet som ung tjej, och att det var när hon dansade som hon fyllde på med livslust. Men även om många människor likt Anna upplever att de mår bra av att röra på sig till musik fanns det ett behov att undersöka om det fungerar som en hälsofrämjande insats. I dansprojektets forskningsstudie ingick 147 flickor mellan 13 och 18 år. Hälften fick dansa. Andra hälften var en kontrollgrupp. Resultaten är tydliga. ÖU magasin 2 2015 23 INNOVATION Dans lär tjejer lita på sin kropp – Vi såg en signifikant skillnad mellan dem som dansat och tjejerna som ingick i kontrollgruppen. Tjejerna som dansade hade bättre upplevd hälsa och mindre huvudvärk, magvärk, oro och stress. Efter interventionen åt de dessutom mycket mindre ipren och alvedon. Ökat självförtroende Att tillhöra en grupp och en social gemenskap, att komma upp i puls och få ge uttryck för olika känslor är några av framgångsfaktorerna. Anna Duberg vill att tjejerna ska känna att de har glädje av sin kropp, se en annan sida av sig själva och öka sitt fysiska självförtroende. – Flickorna skriver till oss efteråt. De berättar att de vågar göra saker de aldrig skulle ha vågat tidigare. De känner sig fria i dansen. En tjej skrev att hon känner att hon finns efter att hon har dansat, berättar hon. Nu startar dansgrupper på olika orter i hela Sverige och ett samarbete med SVT är på gång. Samtidigt fortsätter forskningen. Dels gör forskarna vetenskapliga uppföljningar på hälsoeffekter och implementeringsprocessen i Malmö, Jönköpings län, Haparanda och Boden. Dels planeras en ny studie som riktar sig till yngre tjejer, mellan nio och tolv år. – Vi måste arbeta förebyggande och problemen märks redan i den här åldern. Vi samarbetar med barnkliniken och kommer denna gång arbeta med magsmärta och både dans och yoga som insats, säger Anna Duberg. – En läkare sa till oss i forskarteamet när vi startade att om vi kunde få en tjej på rätt köl skulle det vara värt det. Dansprojektet har redan hjälpt betydligt fler. TEXT: Linda 24 Harradine ÖU magasin 2 2015 FOTO: Kicki Nilsson/Icon KOMMUNER I SVERIGE HAR VALT ATT SATSA PÅ DANSPROJEKT: ”Dansprojektet är nu igång i fem av länets kommuner och erfarenheten hittills är att dansprojektet som koncept är fantastiskt och ger många tjejer en möjlighet att stärkas fysiskt, psykiskt och socialt. Vi jobbar för att dansprojektet ska vara hållbart i vårt län och att fler tjejer ska kunna erbjudas en stunds fristad från de egna kraven liksom omgivningens krav.” Paula Bergman, folkhälsoplanerare, och Ida-Klara Johansson, arbetsterapeut och dansare Dansa utan krav Folkhälsosektionen, Region Jönköpings län ”Boden och Haparanda är pilotkommuner när Norrbottens läns landsting tar krafttag för att komma tillrätta med det faktum att en allt större andel av länets ungdomar mår psykisk dåligt. Jag hade läst Annas forskning tidigare så när jag träffade kollegor i Nätverket för kultur i vården i Sverige och fick höra om Jönköpings satsning blev jag övertygad om att vi också måste få till ett dansprojekt. Nu får vi arbeta med en forskningsbaserad metod som kopplar ihop kultur och hälsa på ett jättefint sätt.” Hanna Harila, strateg kultur och hälsa, Norrbottens läns landsting ”Syftet är att förbättra den självskattade psykiska hälsan hos deltagarna under och efter genomfört projekt. Förhoppningsvis kan resultaten inspirera andra skolor i Malmö och Sverige att erbjuda unga flickor med psykisk ohälsa samma intervention.” Patricia Rocca, fysioterapeut och dansprojekt instruktör, i Dansprojektet Malmö, ett samarbete mellan Bris och Malmö latinskola Johan Dalhäll NOTISER VÅRA STUDENTER I VÄRLDEN Malin Björkqvist Arvid Nordquist HAB Brighton. Olivia Borglund Hjalmarsson läser sin fjärde termin på socionomprogrammet vid Örebro universitet. Den här terminen har hon valt att via utbytesprogrammet Erasmus förlägga sina studier till University of Brighton i Storbritannien. – Det är inte exakt samma kurser på University of Brighton som hemma i Örebro, men ämnena är desamma. Jag läser huvudsakligen psykologi, men också kriminologi och sociologi. När Olivia kommer tillbaka till Sverige i februari har hon tre terminer kvar på sin utbildning. Orientering bra modell för ett hälsosamt liv rienterarna är bra förebilder för ett hälsosamt åldrande. Det menar forskare som nu vill använda resultaten för att hjälpa äldre som inte mår bra. – Om vi förstår vad det är som gör att orienterarna mår så bra kan vi hjälpa andra, säger forskningsledare Ida Schoultz vid Örebro universitet. Tillsammans med Lina ÖstlundLagerström har hon följt en grupp veteranorienterare och jämfört dem med andra pensionärer. Resultaten visar att orienterarna mår bättre och har näst intill inga problem med magen eller depressioner. De motionerar mer än den generella befolkningen, men det är inte bara det som gör att de mår bättre. – Samtidigt som orienterare rör på sig använder de sina kognitiva funktioner eftersom de letar kontroller med hjälp av karta och kompass. Det är en individuell sport utan prestationskrav från andra men ändå en social aktivitet. De fikar, samlas runt kartan och umgås över generationsgränserna, säger Lina Östlund-Lagerström. Flera av orienterarna i studien berättar att de kan se om andra människor har problem med magen och de trycker på vikten av en bra maghälsa. Orienterarna upplever sig själva som fysiskt starka. – En mage i bra form är oerhört viktig för att vi ska må bra. Bland den vanliga gruppen pensionärer som vi följt har 42 procent problem med magen. Detta har självklart en stor inverkan på deras hälsa eftersom människor helt enkelt mår bättre om magen är i form, säger Lina Östlund-Lagerström. – Men orienterarna håller inte på med sin sport för att hålla sig friska. Motiven för att orientera är glädje och passion. Det är viktigt att komma ihåg för det är det som driver dem, säger Ida Schoultz. Arvid Nordquist HAB O Abu Dhabi. Det starka intresset för samhällsfrågor förde juriststudenten Christian Kourieh från Örebro till Abu Dhabi, huvudstaden i Förenade arabemiraten. Varje termin utlyser utlandsmyndigheter runtom i världen praktikplatser för studenter. Christian Kourieh ville ha kvalificerad erfarenhet från den diplomatiska världen och sökte därför till svenska ambassaden i Abu Dhabi där han praktiserade under våren. – Att få uppleva ett nytt land och ett nytt tänk är till stor nytta, säger han. Arvid Nordquist HAB Läs mer på www. oru.se Stockholm. Åsa Sjölander, tredjeårsstuderande vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, kom tvåa i den prestigefyllda sommeliertävlingen Lily Bollinger Award som hölls i Stockholm i september. Åsa har läst på programmet Sommelier och måltidskreatör i två år och är nu inne på sista utbildningsåret. – Vin och dryck är ett ämne som intresserar mig. Tävlingar som denna ger en möjlighet att marknadsföra sig själv. Dessutom är det ett sätt att höja statusen för yrket. ÖU magasin 2 2015 25 KRÖNIKA ALUMN Porträttet Det finns inga onda barn, bara onda mönster nder ett antal måndagskvällar har skådespelaren Morgan Alling och jag haft den stora förmånen att på bästa sändningstid få lyfta frågan om kränkningar och mobbning i SVT:s program Morgans mission. G enom att arbeta tillsammans med en helt vanlig åttondeklass har vi försökt visa hur den vardag som många av våra ungdomar möter ser ut, men också hur den kan förändras. Många tittare känner igen sig. De känner igen rädslan för att inte passa in, inte duga. De påminns om den jargong som kanske sårar, om grupptrycket i elevgruppen, om hierarkierna i klassen eller på skolan. M ålet att som mobbningsforskare medverka i detta program är och har hela tiden varit att tillsammans med Morgan sätta fingret på den gruppdynamik och de osynliga strukturer som finns på alla skolor, i alla skolklasser och att förändra dem. Morgan är och har under hela resans gång varit en mycket vetgirig person som vill lära i syfte att förändra. Hans motto har hela tiden varit att ändra ”den som ser och hör, men ingenting gör” till ”den som ser och hör – den gör”, att få eleverna att tänka i nya banor, att förändra invanda mönster och bygga gemenskap. 26 ÖU magasin 2 2015 ”Kränkningar och mobbning kan inte ses som ett problem isolerat till skolan.” S venska skolan ska ha en eloge för det arbete som läggs ner på att förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar och mobbning i skolan. Trots det kommer det larmrapporter om elever som far illa. Därför kan vi heller aldrig slå oss till ro. Alla elever, pedagoger, ja alla vuxna överhuvudtaget måste ta ett gemensamt ansvar för att vi ska komma åt problemet. K ränkningar och mobbning kan inte ses som ett problem isolerat till skolan. Om Morgans mission kan beröra, bidra till medvetenhet, uppmärksamhet och diskussion, finns det goda förutsättningar för att vi ska kunna åtgärda det som möjliggör kränkningar och mobbning. Det finns inga onda barn, det finns bara onda mönster. Maria Elisson U Björn Johansson, mobbningsforskare vid Örebro universitet Johan Stenegård ALUMN Sofia Svärd, musikstuderande vid Örebro universitet, är en av personerna bakom höstens välgörenhetskonsert tillägnad människor på flykt. Studenter gav konsert för människor på flykt V i ville göra något för att hjälpa alla de människor som flyr från krigets Syrien och en välgörenhetskonsert var något vi alla tyckte kändes rätt att genomföra, säger Sofia Svärd. Sofia är musikstuderande på Musikhögskolan vid Örebro universitet, där hon inriktat sig på jazz- och rockmusik. När hon förde fram idéen om en välgörenhetskonsert till sina studiekamrater lät gensvaret inte vänta på sig. Många ville vara med och bidra. Lördagen den 24 oktober ägde konserten rum vid Örebro universitet. – Över 300 besökare kom. Helt fantastiskt eftersom vi räknat med kanske hundra. Det var oerhört roligt. Varför en välgörenhetskonsert? – Jag tror att många studenter liksom jag känner sig ganska hjälplösa när de ser hur det ser ut i världen och den flyktingsituation som uppstått i spåren av Syrienkrisen. Det är svårt att ensam hjälpa till, men tillsammans kan vi göra skillnad. Under kvällen var alla välkomna att bidra med vad just de kunde dela med sig av och samtidigt få en trevlig stund. Hur genomfördes insamlingen? – Vi samarbetade med Röda korsets ungdomsförbund som hade representanter på plats med insamlingsbössor. Pengarna gick direkt till Röda korsets insamling På flykt. Vad innehöll konserten? – Vi studenter på Musikhögskolan här vid Örebro universitet framträdde och bjöd på ett blandat program med både teater och musik i en rad olika genres. Det var viktigt att känna att vi gör något gott tillsammans för att hjälpa andra. GÅ MED I VÅRT NÄTVERK FÖR TIDIGARE STUDENTER Har du studerat vid Örebro universitet eller dessförinnan då vi var Örebro högskola? Gå då med i vårt alumnnätverk för tidigare studenter. Du får tillgång till ett stort och levande nätverk bestående av representanter från näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Det kan vara ingången till givande samarbeten, arbetstillfällen, kunskapsutbyten och vidare kompetensutveckling. Som alumn får du också möjlighet att ta del av intressanta events, erbjudanden, fortbildningar, föreläsningar, nyhetsbrev, givande mötesplatser, återträffar och mycket mera. Anmäl dig här: www.oru.se/alumn VI VILL VETA VAD DU TYCKER För att förbättra och utveckla vår alumnverksamhet behöver vi din hjälp. Gå in på vår webbplats och besvara några frågor. www.oru.se/alumnenkat SE VAD SOM HÄNDER Nyheter och event: www.oru.se/alumn Karriärstöd och jobbnätverk: www.linkedin.com (sök på ”Örebro University Official Alumni”) Facebook: www.facebook.com/oru.alumn Instagram: oru_alumni ÖU magasin 2 2015 27 Returadress: Örebro universitet Externa relationer 701 82 Örebro B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ
© Copyright 2024