En studie av de gamla landsvägarna från Nyköping
En studie av de gamla landsvägarna från Nyköping mot Bergshammar och Nikolai socknar Mats Hedblom Dokumentet är under pågående omarbetning, synpunkter om felaktigheter och förslag till ändringar och tillägg tas tacksamt emot. Bergshammars hembygdsförening Mats Hedblom 070-55 56 273 m aVersion t s . h e d2014-11-15 blom@gmail.com Landstormen marscherar på okänd väg utanför Nyköping Foto Otto Strömqvist Sida 0 Innehåll Inledning ................................................................................................................................. 2 Skidtävling på gamla landsvägen ........................................................................................... 3 Vikingavägen vid Släbro ......................................................................................................... 4 Avsnitt I, Nyköpings vägar mot omnejden ................................................................................. 6 Svanviken och Lindbacke........................................................................................................ 7 Västra utfarten mot Västra Tullgatan .................................................................................. 10 Överfarter vid järnvägen ...................................................................................................... 11 Oxelösundsvägen ................................................................................................................. 12 Gamla Norrköpingsvägen ..................................................................................................... 13 Lillbro .................................................................................................................................... 14 Kopparstick över Nyköping .................................................................................................. 15 Örebrovägen......................................................................................................................... 16 Eskilstunavägen .................................................................................................................... 21 Från Lillbro till Kungsbron .................................................................................................... 26 Avsnitt II, vägen mot Nicolai Skoga, Bergshammars skogsrote och Tunaberg ........................ 28 Kungsbron ............................................................................................................................ 28 Kilaån .................................................................................................................................... 28 Ekeby bro .............................................................................................................................. 30 Kungsbro - Ärilla ................................................................................................................... 31 Landsvägen över Ryssbergen ............................................................................................... 33 Ärilla Båtsmanstorp Nr 32 .................................................................................................... 34 Landsvägen från Ärilla Båtsmanstorp till Ärilla gård ............................................................ 36 Ärilla gård ............................................................................................................................. 37 Landsvägen Ärilla – Arnö - Rogstatorp ................................................................................. 38 Ärilla – Rogstatorp – Segelsta – Bränn-Ekeby ...................................................................... 39 Bro över bäck från Dammkärret........................................................................................... 40 Rekonstruktion av vägen Ärilla - Segelsta ............................................................................ 42 Arnö - Örsta – Bränn - Ekeby ................................................................................................ 45 Bränn-Ekeby Bolby ............................................................................................................... 48 Modell över Bränn-Ekeby bolby före laga skifte tillverkad av Börje Järvling....................... 49 Avsnitt III Kungsbron – Svalstabacken..................................................................................... 50 Blacksta ryttartorp Nr 56 ...................................................................................................... 52 Ekebybrinken ........................................................................................................................ 53 Foto Bergshammars HBF arkiv ............................................................................................. 53 Version 2014-12-16 Sida 1 Ekeby gård ............................................................................................................................ 54 Ekeby – Svalstabacken ......................................................................................................... 55 Bergshammars kyrkskola...................................................................................................... 56 Bergshammars kyrkby .......................................................................................................... 57 Bergshammars samhälle ...................................................................................................... 58 Nya samhället ....................................................................................................................... 59 Lötgatan................................................................................................................................ 60 Västergården ........................................................................................................................ 63 Mellantorp ............................................................................................................................ 64 Svalstabacken ....................................................................................................................... 65 Avsnitt IV, vägarna från södra Bergshammar .......................................................................... 66 Brostubacken........................................................................................................................ 67 Arne Gustafssons berättelse ................................................................................................ 68 Vägar över skogen ................................................................................................................ 69 Bottenkarshyttan – Ekeby/Kungsbron – Bergshammars kyrkby ......................................... 69 Bergshammars fattigstugor 1 o 2 ......................................................................................... 71 Salomons mosse ................................................................................................................... 72 Hagstugan ............................................................................................................................. 73 Vinterhyttan – Broby - Åby – Bergshammars kyrkby ........................................................... 77 Backstugor och torp på Broby/Åby ...................................................................................... 78 Brink – Åby – Bergshammars kyrkby. ................................................................................... 80 Avsnitt V, vägbyggen ................................................................................................................ 81 Snöröjning ............................................................................................................................ 84 Avsnitt VI, vägfarare ................................................................................................................. 85 Erik Dahlberg ........................................................................................................................ 86 Regementsskrivarbostället Vida........................................................................................... 87 Avslutning ................................................................................................................................. 88 Källor......................................................................................................................................... 89 Inledning Jag har länge varit intresserad av hur vägarna gick förr i tiden. Det går att se den gamla sträckningen av vägen1 som ofta följer åkerkanten mot skogen och med vackra stensatta 1 Väg, mer eller mindre brett stycke av marken, löpande i mer eller mindre rak riktning och avsedd, att man skall färdas därpå från ort till annan, vare sig gående, ridande eller med fordon, utan att de senare därvid äro bundna vid ett bestämt spår, såsom vid lokomotivbanor, hästbanor o. s. v. Version 2014-12-16 Sida 2 broar. När jag läste om att den gamla landsvägen söderut från Nyköping, tagit ”omvägen” över Ryssbergen2 så väcktes mitt intresse för de äldre vägarna och för historier och platser i omgivningarna. I dokumentet har jag gjort en del antaganden om de gamla vägarna och jag kan naturligtvis ha fel. Emellertid har jag under lång tid rört mig i detta område och talat med många äldre människor som har stor kunskap om trakten. I övrigt förlitar jag mig på de historiska kartorna. Skidtävling på gamla landsvägen3 När Mora-Nisse4 tävlade i Ryssbergen år 1952 hade spåren bitvis samma sträckning som den gamla ladsvägen mot Nicolai Skoga5. Foto Karl Landqvist Riktiga vägar började inte byggas förrän under 1500-talet men under 1600-talet tog det fart då armén behövde snabba förbindelser. År 1810 gällde att vägstandarden skulle vara sådan att man skulle kunna färdas fram på vägarna med 7 km/h, eller 1 ½ timme per mil. Mellan Stockholm och Göteborg fanns 32 skjutshåll där man kunde byta hästar. 2 Namnet kommer av att ryssarna tog vägen via Ryssbergen när de brände Nyköping den 25 juli 1719 En landsväg är en väg för fordonstrafik utanför tätortsområde som inte är en motorväg. Den är gjord för trafik i båda riktningarna, en tvåfältsväg. 4 Nils Emanuel Karlsson, även kallad Mora-Nisse, född 25 juni 1917 i byn Östnor utanför Mora i Dalarna, död 16 juni 2012 i Mora, var en svensk längdskidåkare. 5 Nikolai skoga är en äldre benämning på S:t Nicolai sockens område söder om Kilaån/Arnöån. 3 Version 2014-12-16 Sida 3 Vikingavägen vid Släbro Vid Nyköpingsån, ca 700 meter SV om Eskilstunavägen (RV 53), finns ett vadställe från vikingatiden. På ömse sidor om ån finns lämningar efter en hålväg6. Marken har tillhört gården Stora Släbro7. På norra sidan om ån finns ett gammalt gravfält vilket korsas av hålvägen. Rester av denna hålväg finns också drygt 8 km längre norrut på östra sidan av RV 53. År 1984 var vattennivån så låg att man kunde se stenarna som lagts ut i ån för att underlätta passagen. Troligen har här aldrig funnits en riktig bro kanske beroende på problemen vid islossning. Nära vadstället står två runstenar. Foto: Okänd 6 Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenserosion. Källa: Wikipedia 7 Gårdarna Stora och Lilla Släbro har bäring långt tillbaka i tiden. Det äldsta skriftliga belägg för Släbro, ”slaiþa bro”, är från runstenen (Sö 367) från början av 1000-talet. Runstenen står vid en gammal badplats vid Nyköpingsån c:a 360 meter väster om platsen för gården Stora Släbro som numera är riven. Version 2014-12-16 Sida 4 Hålvägen på södra sidan av Nyköpingsån går rakt ner mot gamla Nyköping Foto Mats Hedblom På norra sida av ån går hålvägen genom ett gravfält8. Foto Mats Hedblom 8 Gravfält, 180x45 m (NV-SÖ), bestående av 47 fornlämningar. Dessa utgörs av 8 högar, ca 34 runda stensättningar, 3 domarringar samt 2 hålvägar. Källa: Fornsök Version 2014-12-16 Sida 5 Resterna av den gamla landsvägen i Ryssbergen. Foto Mats Hedblom Avsnitt I, Nyköpings vägar mot omnejden På kartan från Nyköpings slotts frimil år 1670 framgår att Stadsfjärden hängde samman med Svanviken. De sydliga vägarna över Stadsfjärden och Svanviken är vintervägar. Huvudvägen mot Norrköping löper i samma stråk som den senare riksettan9 (Lv 800) förbi Stora Kungsladugården10 och mot Bergshammar11. Vägen söderut mot Arnö12, Stjärnholm13 och Tunaberg14 gick över Kilaån via Kungsbron och vidare över Ryssbergen. 9 Riksväg 1 (Riksettan), var 1945-62 huvudvägen mellan Helsingborg och Stockholm. Denna väg ingår numera i Europaväg 4. År 1960 var hela sträckan 588 kilometer, medan motsvarande sträcka av E4 idag är 561 km. 10 Stora Kungsladugården är en kungsgård 2 kilometer sydväst om Nyköping. 11 Bergshammars socken i Södermanland ingick i Jönåkers härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun. 12 Arnö är ett gods i Södermanland 2 kilometer söder om Nyköping, i Sankt Nicolai socken. 13 Stjärnholm är en herrgård och stiftsgård i Strängnäs stift, Oxelösunds kommun, Södermanland (Södermanlands län). Stjärnholm fick sina säterirättigheter ca 1640. Huvudbyggnaden, av sten i två våningar under mansardtak, byggdes 1735–1748 som ersättning för en tidigare i trä. Stjärnholms kyrka av sten med torn och tresidigt kor är byggd 1671. 14 Tunabergs socken bildades i slutet av 1580-talet (1626?) genom en utbrytning ur Tuna socken efter att församlingen utbrutits därifrån som kapellförsamling 1538. Till socknen överfördes från Kvarsebo socken, Ingolvshyttan 11 december 1860 Ingolvshyttan och Häradstorp 12 december 1887. Version 2014-12-16 Sida 6 Karta15 Svanviken och Lindbacke Landhöjningen har förvandlat Svanviken från en havsvik till en våtmark. Före landhöjningen var man tvungen att runda Svanviken för att komma söderut mot Nicolai Skoga och Tunaberg. Svanviken - Lindbacke har varit bebodd länge vilket bland annat fornåkrar och gravfält från järnåldern vittnar om. Under medeltiden var Stora Kungsladugården, vilken Lindbacke tillhör, en kungsgård som försörjde Nyköpingshus. 15 Lantmäteriet avritning, Nyköpings slotts frimil 1670 Version 2014-12-16 Sida 7 Utsikt över Svanviken med Nyköping i bakgrunden. Foto Mats Hedblom Svanviken med Stora Kungsladugården. Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 8 Nyköpings västra utfart gick via Västra Storgatan. Bilden är tagen före 1916 innan Västra Viadukten byggdes över järnvägen. Utfarten svängde höger in på Västra Tullgatan till en plankorsning över järnvägen. Foto från Bildgruppen Staden har fått en ny utfart med tillkomsten av Västra Viadukten över järnvägen. Gamla utfarten via Västra Tullgatan är vägen till vänster på bilden. Foto från Bildgruppen Version 2014-12-16 Sida 9 Västra utfarten mot Västra Tullgatan 16 Gamla utfarten mot Norrköping gick via Västra Tullgatan . Bron över Idbäcken hette Lillbro. Från Västra Storgatan gick den västra utfarten via Västra Tullgatan. 17 Karta Platsen för västra utfarten innan viadukten i bakgrunden tillkom år 1916 Foto från Bildgruppen 16 Västra Tullgatan anknyter till Västra Tullporten som bevakade vägen till och från Örebro och Norrköping. I Nyköpings tomtbok av år 1908 framgår att ”Wästra Tull” med sin grind över vägen tidigare fanns placerad där samt att tullhuset var beläget där eller möjligen är identiskt med kontorsbyggnaden å tomten nr 3 i 20 kvarteret Viadukten. 17 Lantmäteriet karta Nyköping 1857 Version 2014-12-16 Sida 10 Överfarter vid järnvägen Vid järnvägens18 tillkomst 1878 fanns en plankorsning i anslutning Tullgatan 19 Häradskartan År 1916 byggdes Västra Viadukten över järnvägen i förlängningen på Västra Storgatan. Damerna på cykel är på nerfarten mot Oxelösundsvägen. Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel 18 Järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg) bildades år 1873 och trafiken mellan Oxelösund och Eskilstuna kom igång 1875. 19 Häradsekonomiska kartan (1859-1934) baserades på laga skifteskartor och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Version 2014-12-16 Sida 11 Västra viadukten i början på 1950-talet. Det har varit speedway vid Lindbacke och folk är på hemväg längs Oxelösundsvägen. Foto från Bildgruppen Oxelösundsvägen Nuvarande passage över Kilaån tillkom först på 1790-talet. En ny bro håller på att anläggas. Senare blev den ersatt av motorvägsbron. Foto Dan Samuelsson Version 2014-12-16 Sida 12 Gamla Oxelösundsvägen innan den på 1930-talet blev belagd med gatsten Foto från Bildgruppen Gamla Norrköpingsvägen Gamla Norrköpingsvägen. I kurvan höll vägen före 1916 en rak kurs mot Västra Tullgatan och en plankorsning med järnvägen (1875 – 1916) Till höger tvättmedelsfabriken Sunlight där man från början hade tänkt att tillverkad kullager. Foto från Bildgruppen Version 2014-12-16 Sida 13 Gamla Norrköpingsvägen. I kurvan gick den gamla vägen rakt fram mot Västra Tullgatan. Foto från Nyköpings kommuns bildarkiv Lillbro20 21 22 Området på norra sidan av Kilaån (Arnöån) i Nicolai socken kallades i äldre tider för ”åsidan” och området på södra sidan för ”Nicolai Skoga”. Vägen söderut följde först Norrköpingsvägen västerut och passerade Idbäcken vid Lillbro. I höjd med Vreta gård i Bergshammar svängde vägen söderut och gick över Kilaån vid Kungsbron, belägen på gränsen mellan Nicolai och Bergshammar. Norrköpingsvägen med sträckningen från 1930-talet. Bron, som syns i mitten på bilden går över Idbäcken på ungefär samma plats som den gamla ”Lillbro”. Foto från Nyköpings kommuns bildarkiv 20 Namnet anknyter till Lillbro, en trolig bro över Idbäcken omnämnt av O.H. Indebetou 1874 ”på tvänne utom staden vid Lillbro belägna åkertäppa”. 21 Kilaån, å i Södermanland, avrinningsområde 432 kvadratkilometer, längd 63 km inklusive källflöden. Ån rinner österut och mynnar i Stadsfjärden (Östersjön) vid Nyköping, mycket nära Nyköpingsåns mynning. 22 Nyköpings Sankt Nicolai församling var en församling i Nyköpings kontrakt i Strängnäs stift. Församlingen låg i Nyköpings kommun i Södermanlands län och utgjorde ett eget pastorat. Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling. Version 2014-12-16 Sida 14 Kopparstick över Nyköping Kopparstick över Nyköping sett från Arnö. Här finns en hel del konstnärlig frihet men längst till höger ligger Arnö allé som bör ha planterats i början av 1800-talet. Bron i mitten av tavlan är Lillbro där landsvägen mot Kiladalen gick över Idbäcken. I bakgrunden syns stades kyrkor, Västra klockstapeln och residenset. Åkrarna runt bron kallades för ”Lillbrotäpporna” Prospect af Sjö och stapelstaden Nyköping. Dess södra sida ifrån säteriet Arnö. Tecknat och graverat av E Nyholm år 1815. Foto från Bildgruppen Nyköping med omnejd. Nuvarande passage över Idbäcken som också bör ha varit platsen för Lillbro. Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Norrköpingsvägen med grusbeläggning i slutet av 1920-talet eller början på 1930talet. Foto Från Bildgruppen Sida 15 Örebrovägen Vägen nordväst från Nyköping kallades i äldre tider för Örebrovägen. Före 1914 gick utfarten via Västra Tullgatan enligt den rödprickade linjen på bilden. Efter tillkomsten av Östra stambanan ändrades utfarten till Brunnsgatan där en järnvägsundergång byggdes. TGOJ-banan sträckning kom nu att ansluta till Centralstationen. Industrispåret mot Sunlight (gröna prickar) är troligen en rest av TGOJ-banans gamla sträckning. Foto från Tuna hembygdsförening Version 2014-12-16 Sida 16 Kartan nedan från år 1696 visar vägar från Nyköpings västra utfart. I slutet av Västra Tullgatan delar sig landsvägarna mot Norrköping och Örebro. Örebrovägen följer till en del samma stäckning som nuvarande Järnvägsgatan och senare Blommenhovsvägen förbi Västerlunds krog, backen upp mot Nya kyrkogråden, Hintzens krog och Oskarsberg. På kartan nedan från år 1666 framgår hur Norrköpingsvägen och Örebrovägen delar sig i änden på Västra Tullgatan. Karta med Örebrovägen och stadens oskiftade täppor från år 1861. Version 2014-12-16 Sida 17 Hintzens krog Gamla utfarten mot Eskilstuna och Harg Västra Tullgatan Norrköpingsvägen Karta med Västra Tullgatan 1762 Version 2014-12-16 Sida 18 Örebrovägen enligt häradskartan. TGOJ-banan svänger mot NV i höjd med Västra Tullgatan. Västra viadukten och Östra stambanan är inte byggda I förgrunden gamla Örebrovägen med sina almar, vilka bildade en allé som ursprungligen sträckte sig ända fram till Väster Tull. I förgrunden Västerlunds krog med Blommenhov23 skymtade bakom björkarna Foto från Bildgruppen 23 Blommenhov, tidigare sanatorium under perioden 1908–57. På 1980-talet till blev det ombyggt till ett rumsoch frukosthotell. Efter tillbyggnad år 1990 inriktades verksamheten vid Blommenhov på konferens, logi för såväl affärs- som fritidsresenärer. Version 2014-12-16 Sida 19 Örebrovägen i närheten av Västerlunds krog. I bakgrunden till höger ligger slakthuset. Foto från Bildgruppen Kartan med Örebrovägens stäckning fram till motorvägen förbi Nyköping byggdes år 1965. Version 2014-12-16 Sida 20 Eskilstunavägen Kartan från Helgona socken år 1677 visar en väg från Östra Tullen, som följer Nyköpingsåns östra sida via Stenbro – Harg24 och norrut i samma stäckning som nuvarande väg mot Malmköping – Eskilstuna (RV 53). Kartan visar inget som tyder på en broförbindelse vid Harg. OBS! Vägen mot Stockholm är inte med i denna upplaga av studien. På motsvarande karta över Nicolai socken från år 1677 finns Örebrovägen från Västra Tullen. Vid Tåå går en väg mot Brunnsta – Berga - Skavsta och Tista. Det går ingen väg mot Oppeby och bron vid Harg eller till Släbro vadställe. 24 Harg är en stadsdel i Nyköping, belägen cirka fyra kilometer från centrum. Harg har gamla bruksanor där det sedan medeltiden funnits kvarnar, sågar, metallindustrier m.m. Mest känt är Hargs Fabrikers AB. Vattenfallet är det största i Nyköpingsån med en fallhöjd på cirka sex meter. Där finns idag finns en kraftstation som tillgodoser elbehovet för ca 370 villahushåll i Nyköping. År 1626 påbörjades en slussbyggnation vid fallet för att skapa en farled - Nyköpings kanal - från flera sjöar i Södermanland till havet, ett arbete som inte fullbordades. Källa: Wikipedia Version 2014-12-16 Sida 21 Av kartan nedan från sent 1700-tal framgår att Eskilstunavägen följer Örebrovägen fram till Magniberg där den viker norrut förbi Stensborg25 och vidare mot nuvarande Oppeby. På kartan kan man utläsa namnet ”Landsvägen Eskilstuna”. Eskilstunavägen Örebrovägen Magniberg 25 Stensborg disponeras sedan många år av Nyköpings frisksportklubb. Version 2014-12-16 Sida 22 På Wermings karta från år 1810 finns både den östra Eskilstunavägen från 1677 års karta och den senare som följde Örebrovägen fram till Magniberg. På generalstabskartan syns också båda vägarna mot Eskilstuna samt nuvarande väg från Brunnsgatan över Hållet. Kartan ritad år1851 och reviderad år 1872 Version 2014-12-16 Sida 23 Karta från år 1861 med Eskilstunavägen. Här finns inte nuvarande väg från Brunnsgatan. Oppeby grindstuga Frisksportartorpet Stensborg Magniberg Oppeby Grindstuga vid Eskilstunavägen Oppeby grindstuga Foto: okänd Version 2014-12-16 Sida 24 Skifteskarta från år1860 över Oppeby26 och Stora Släbro. Eskilstunavägen går genom nuvarande Oppeby mot Harg och följer i stort Smålandsvägen. Vägen till Oppeby gård löper i samma stråk som Regeringsvägen. Oppeby gård, Foto okänd. 26 Stadsdelen Oppeby byggdes och etablerades under 1940-talet och fram mot mitten av 1950-talet under en intensiv utbyggnadsperiod. Man ville skapa ett ABC-samhälle, d v s Arbete, Boende, Centrum. Här fanns två stora arbetsgivare, nämligen Hargs textilindustri, Mjölkcentralen, som stod färdig 1940, samt flygflottiljen F 11 vid Skavsta, och alltså ett stort behov av bostäder för de anställda. På kommunens mark kunde köparen själv bygga sitt hus och Hargs fabriker erbjöd sina anställda att bygga småhus på företagets mark. Både företag och staden gick in som borgensmän för lån. Version 2014-12-16 Sida 25 Från Lillbro till Kungsbron På kartan från år 1731 kan man utläsa att nuvarande länsväg 800 (gamla riksettan) har samma sträckning fram mot Kungsbron. A Kungsbron B Backe med gravfält27 vid avtagsvägen mot Kilakastalen ”kaffebacken” C Kilakastalen 27 Gravfält, 165x50-100 m (Ö-V), bestående av ca 85 fornlämningar. Dessa utgörs av ca 38 högar och ca 47 runda stensättningar. Version 2014-12-16 Sida 26 Gammalt gravfält som går under namnet ”Kaffebacken” Foto Mats Hedblom Kilakastalen är en ruin belägen vid Kilaån drygt tre kilometer sydväst om Nyköping. Den byggdes för att bevaka och försvara inloppet till vattenleden i Kiladalen. Kastalruinen är upp till två meter hög och har en diameter av 15,1 meter. Muren är 3,1 meter tjock. Murverket är av gråsten som lagts direkt på berget och murats med kalkbruk. Kastalen upptäcktes på 1940-talet av landsantikvarien Ivar Schnell Kilakastalen. Vid en utgrävning år 2007 anträffades en husgrund med spisröse nedanför muren Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 27 Avsnitt II, vägen mot Nicolai Skoga, Bergshammars skogsrote och Tunaberg Kungsbron Här låg Kungsbron, vars namn kommer från Stora Kungsladugården. Den sista bron förstördes vid snösmältningen år 1966. Den gick under namnet ”Segers” efter en familj boende i närheten. En kilometer söder om den gamla bron ligger Kungsbrotorp och Kungsbrostugan, torp respektive båtsmanstorp under Ekeby gård i Bergshammar. Det gamla brofästet till Kungsbron Foto Mats Hedblom Kilaån28 Anledningen till att landsvägen passerade Kilaån så långt västerut som vid Kungsbro var Svanvikens utbredning. Genom landhöjningen kunde vägen få sin nuvarande sträckning via Arnö allé. Det var ryttmästare Fredrik Adolf Ulrik Sparre på Arnö som år 1787 begärde att den landsoch sockenväg, som kommer ifrån Koppartorps gästgivargård och över den s.k. Kungsbron och ansluter till landsvägen mot Kiladalen (Norrköping) skulle läggas om. Länsstyrelsen avstyrkte emellertid framställningen då ett fåtal hemmansbrukare i Bergshammar och 28 Kilaån, å i Södermanland, avrinningsområde 432 kvadratkilometer, längd 63 km inklusive källflöden. Ån rinner österut och mynnar i Stadsfjärden (Östersjön) vid Nyköping, mycket nära Nyköpingsåns mynning. Avrinningsområdet består av 68 procent skog, 5 procent sjö och 27 procent övrig mark (jordbruksmark, tätorter med mera). Version 2014-12-16 Sida 28 Tunaberg skulle få längre kyrkväg. Kommerskollegium gillade dock förslaget då större delen av häradsborna hade samtyckt och att Ärilla-backarna på gamla vägen mesta delen av året var obrukbara, att allmogen med Kungsbrons underhållande oftast måste vidkännas både dryg och fruktlös kostnad samt att nya vägen blir kortare och mera bekväm och enkel och att ryttmästare Sparre åtagit sig att bygga den nya bron vid Arnö sätesgård. Bron synes ha blivit färdig år 1791 för då har Isak de Besche satt upp en milsten mellan bron och Arnö sätesgård. Det dröjde dock till år 1858 innan vägen från Oxelösund fick sin nuvarande sträckning. Kartan från 1731 över Stora Kungsladugården visar hur vägen anslöt till Kungsbron från Ryssbergen Karta från gränsmätning över Ekeby gård i Bergshammar. Gränsen mellan socknarna Bergshammar och Nicolai går i bäcken som rinner ut i Kilaån. När häradskartan ritades 1897 - 1903 hade Kungsbron mist sin centrala betydelse men tjänade som lokal bro för överfarten från Kungsbrotorp, Brink m.m. Version 2014-12-16 Sida 29 Ekeby bro 29 Bron nedan fanns vid Ekeby gård och är av samma typ som den sista bron vid Kungsbro. Landsvägen söderut kan ha sett liknande ut där den gick upp till Ryssbergskanten längs gränsen mellan Nicolai och Bergshammar. Foto Bergshammars HBF arkiv Idag är den gamla Ekeby bro borta. Foto Mats Hedblom 29 Ekeby är en av de större gårdarna i Bergshammar. På Ekeby fanns i Svante Hagmans regi stora odlingar av rabarber om odlades i uppvärmda halmtäckta kurar. Han hade också stora jordgubbsodlingar som gav sommarjobb åt traktens ungdomar. Odlingarna upphörde i mitten av 1960-talet. Version 2014-12-16 Sida 30 Kungsbro - Ärilla Från Kungsbron gick vägen i SV upp till skogskanten och vek av vid nuvarande Skillerhultsvägen30 och fortsatte sedan mot Ärilla Båtsmanstorp nr 32 som idag är en del av Ryssbergens fritidsanläggning. Vägen delar sig åt olika håll på skogen. En väg går väster om Ärilla gård och fortsätter söderut mot Bränn-Ekeby. Den andra vägen svänger senare österut från Ryssbergen mot Svanvik och Arnö. Ärilla båtsmanstorp Karta31 30 Skillerhult, torp under Bränn-Ekeby bolby. Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården, Mellangården och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på sju avgärdade torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan, Ekstugan, Kålbråten, Mosstugan/Karlbro och Skillerhult. Varje torp bestod av en åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av en fjärdedels mantal. 31 Stora Kungsladugården, geometrisk avfattning 1731 Version 2014-12-16 Sida 31 Ekonomiska kartan32 överensstämmer bra med kartan från år 1731 och delar sig på samma vis norr om Båtsmanstorpet Det fanns också en väg som följer skogskanten förbi torpet Åtorp och ansluter till den östliga vägen. Med landhöjningen blev detta möjligt och säkert har man utnyttjat vinterväglag för att slippa fara genom skogen. Landsvägen inlagd med röd linje från Kungsbro. Den delar sig vid Ärilla båtsmanstorp där den högra vägen går mot gårdarna Svanvik och Arnö och den vänstra mot Ärilla. Kungsbron Flygfoto över Kungsbrotorp på 1950-talet. Gamla landsvägen syns i höger bildkant med en lokal bro på samma plats som Kungsbron. Foto från Bergshammars HBF arkiv 32 Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och redovisar fastigheterna och registerbeteckningarna. Bostadsbyggnader, tomt och trädgård, odlingsområden samt fornminnen och ett stort antal ortnamn redovisas. Skalan 1:10 000, utom i Norrlands inland, där skalan är 1:20 000. Version 2014-12-16 Sida 32 Landsvägen över Ryssbergen Gamla landsvägen ringlar upp i Ryssbergen och går bra att följa fram till en konstgjord 33 skidbacke före Ärilla båtsmanstorp nr 32 . I diket/sankmarken ligger en stenbro Foto Mats Hedblom 33 Ärilla båtsmanstorp nr 32 är numera en del av Ryssbergens fritidsområde och ombyggt till vandrarhem. Version 2014-12-16 Sida 33 Foto Mats Hedblom Ärilla Båtsmanstorp Nr 32 Framför stugan står Båtsmannen Pehr Gustav Rundgren med hustru Matilda Charlotta Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 34 Ärilla båtsmanstorp nr 32 är den högra delen av byggnaden och brukas idag som vandrarhem Foto Mats Hedblom Ärilla båtsmanstorp blev på 1950-talet sportstuga för Nyköpings sportklubb (NSK). Man anordnade skidtävlingar som bitvis gick fram på gamla landsvägen och stigar som utnyttjats för färd till bl.a. Bergshammars kyrka. Foto från Bildgruppen Version 2014-12-16 Sida 35 Landsvägen från Ärilla Båtsmanstorp till Ärilla gård Foto Mats Hedblom Man kan ännu följa den gamla landsvägen från Ärilla båtsmanstorp ner till logen vid Ärilla gård. Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 36 Ärilla gård På häradskartan är gamla landsvägen mot Bränn-Ekeby prickad och har vid denna tid mist sin betydelse. Vägdelen från Ärilla båtsmanstorp till Ärilla, Svanvik34 och Arnö är i bruk. Okända personer framför huvudbyggnaden vid Ärilla gård Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel 34 Gården Svanvik är idag helt försvunnen. Endast spridda bebyggelselämningar finns i området där Ärilla golfbana nu ligger Version 2014-12-16 Sida 37 Landsvägen Ärilla – Arnö - Rogstatorp Vägsträckning är nästan identisk med nuvarande väg mot Ryssbergens fritidsområde Rogstatorp Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel Version 2014-12-16 Sida 38 Ärilla – Rogstatorp – Segelsta – Bränn-Ekeby Wermings karta visar vägen väster om Ärilla och Rogstatorp ner mot Segelsta och Bränn-Ekeby. Bäcken söder om Rogstatorp kommer från Dammkärret eller Rogstatorps mosse. Wermings karta 1810 Vid bäcken från Dammkärret finns en bro markerad på kartan och en dammlucka. Enligt muntlig tradition skall det ha funnits en skvaltkvarn i bäcken vilket kan förklara att dammen varit uppdämd. Dammlucka Bro Karta Rogstatorp 1731 Version 2014-12-16 Sida 39 Bro över bäck från Dammkärret Detta kan vara platsen för bron över bäcken från Dammkärret. I bakgrunden till höger skymtar logen vid Rogstatorp Foto Mats Hedblom I detta område bör dammluckan vid Dammkärret ha funnits. Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 40 Vägen på skifteskaran från Segelsta kan vara den gamla landsvägen. I norr gör den en 90 graders sväng till vänster medan landsvägen förr måste ha fortsatt rakt fram mot bron över bäcken från Dammkärret. (Jämför kartan från Rogstatorp 1731) Vägen västerut leder till en inäga på skogen. Bron på kartan från Rogstatorp 1731 hamnar utanför skifteskartan Version 2014-12-16 Sida 41 Rekonstruktion av vägen Ärilla - Segelsta Den prickade linjen på terrängkartan är inlagd från GPS i samband med ett försök till rekonstruktion av landsvägen 2014-12-20. Från Segelsta till övergången vid bäcken från Dammkärret syns vägen tydligt, men mellan Rogstatorp och Ärilla är spåren mer osäkra. Den prickade svarta linjen är motionsspår. Det är tveksamt om spåret kan ha varit en del av landsvägen i den sydöstra delen p.g.a. en brant. Brant Bäcken från Dammkärret Version 2014-12-16 Sida 42 Vägen i höjd med Segelsta. Foto Mats Hedblom Foto Mats Hedblom Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 43 Här svänger nuvarande väg västerut. Den gamla landsvägen har fortsatt rakt fram mot övergången av bäcken från Dammkärret enligt kartan ”Rogstatorp 1731” Foto Mats Hedblom Från Rogstatorp mot Ärilla är sträckningen av vägen osäker. Foto Mats Hedblom Sista biten upp mot Ärilla gård. Är det del av gamla landsvägen med hålvägskaraktär eller en yngre väg avsedd för skogsbruk? Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 44 Arnö - Örsta – Bränn - Ekeby Kartan nedan från år 1677 visar att huvudvägen från Nyköping mot BrännEkeby och Tunaberg gick via Kungsbron, över Ryssbergen väster om Rogstatorp och Segelsta. Då fanns inte vägen Arnö – Svanvik – Örsta – Staberg – Bränn - Ekeby Den vägen tillkommer senare och är i huvudsak den väg som används idag. Från Oxelösundsområdet kommer vägen via Björshult, Hattsäter, Björkö och viker sedan västerut mot Ärilla och Kungsbron. Det finns en förbindelse fram till södra Stadsfjärden till ”Sjöstugorna”. Där fanns möjlighet att med ekor få närmare väg till staden. Idbäcken är kraftigt markerad och rinner ut i sundet mellan Svanviken och Stadsfjärden vid ”Munkbraken”35. 35 Namnet anknyter till den vassrika viken som tillhört Franciskanerklostret i Nyköping. Brake betyder ”brakved”; vass (till taktäckning); vass och rör hopgyttrade med jord och rötter, som ligger och flyter. Namnet kommer av att det var Franciskanermunkarnas fiskevatten, brak kommer av vass. Version 2014-12-16 Sida 45 På kartan nedan från 1734 finns vägen Arnö – Svanvik – Örsta – Staberg – Bränn - Ekeby. Bränn-Ekeby Stora o Lilla Örsta Arnö Stora Örsta, gård under Arnö fidekomiss Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 46 Karta, storskifte på Svanvik 1766. Här går det fint att följa vägen söderut mot Bränn-Ekeby Arnö säteri Bränn-Ekeby Version 2014-12-16 Sida 47 Bränn-Ekeby Bolby Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården, Mellangården och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på sju avgärdade torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan, Ekstugan, Kolbråten, Mosstugan/Karlbro och Skillerhult. Varje torp bestod av ett åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av ett fjärdedels mantal. År 1808 ägdes hela byn av advokatfiskalen, Högädle Herr Rundbergsson. Han lät genomföra storskifte av byn och byn blev till försäljning upplåten. Den 12 juni 1810 skedde ett nytt storskifte av byn som nu delades upp i fyra lika stora delar, ¾ mantal var. Skiftet var nödvändigt eftersom det fanns intresserade köpare från Floda socken. Skog, hustomter och hagar, som tidigare var oskiftade, skiftades nu. Även torpen fick sina delar i hagar och skog. År 1856 – 1861 skedde laga skifte av byn. Nyköping B-E bolby Karta, Bränn-Ekeby, storskifte 1808 Version 2014-12-16 Sida 48 Modell över Bränn-Ekeby bolby före laga skifte tillverkad av Börje Järvling 1=Södergården 2=Södra Mellangården 3=Norra Mellangården 4=Norrgården 5=Vägen mot Tunaberg 6=Vägen mot Rävshyttan 7=Vägen mot Segelsta 8=Vägen mot Smedshyttan 9=vägen mot Nyköping 10=Vägen mot Östergården Mellangården delades i två gårdar, södra och norra, för att senare åter slås samman. Gården går också under namnet Kolbråtens eller Algotssonsgården. Bilden ligger med norr till vänster Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 49 Avsnitt III Kungsbron – Svalstabacken A Kungsbron B Valsund C Blacksta grenadjärstorp nr 56 D Ekebybrinken E Ekeby bro över Kilaån F Ekeby gård Version 2014-12-16 Sida 50 Avsnitt från häradskartan, Kungsbron – Ekebygård (ovan) och jämförande karta från nutid (nedan). Häradskartans sträckning inlagd med röd linje. Skärmklipp36 A Kungsbron är tydligt inritad på kartan. Den hade stor betydelse när kartan upprättdes 1727. När ryssarna kom ner till Kungsbron brändes bron av Bergshammarsbönder men ryssarna vadade över kilaån. 36 Skärmklipp från Google maps Version 2014-12-16 Sida 51 B Landsvägen syns på bilden nedanför gården Valsund. Drängarna kommer från Vida gård som hade en utmark här. Foto Bergshammars HBF arkiv Blacksta ryttartorp Nr 56 C Gamla landsvägen nedanför Blacksta ryttartorp nr 56. I bakgrunden ligger gården Udden37 Torpet finns kvar idag och ligger på norra sidan om gamla Riksettan vid foten av Ekebybacken. Vägen gick förr nedanför torpet och följde skogskanten i en båge förbi Udden bort mot Kungsbron. I slutet av 1800 talet bestod roten av fyra Blackstagårdar som utgjorde rote, eller rusthåll, för Ryttartorpet 37 Udden, jordlägenhet. Bostadshus och alla uthus är idag rivna och ersatta av en ny stor villa. Enligt Artur Olander bodde en man som hette Berg vid Udden. Han hade grisuppfödning och sålde smågrisar och avelsgrisar. Version 2014-12-16 Sida 52 Vänstra bilden: Blacksta ryttartorp nr 56 med grenadjären Carl Johan Bratt med hustru Vendela och familj. Högra bilden: Gamla landsvägen nedanför ryttartorpet med gården Udden i bakgrunden. Skidåkaren heter Ivan Bratt och var son vid ryttartorpet. Foto Bergshammars HBF arkiv Ekebybrinken D Vid foten av Ekebybacken ansluter en gammal väg från södra Bergshammar. Mer om denna i senare avsnitt. Bilden visar vägen ner mot Kiladalen. Det pågår en backtävling med motorcyklar arrangerad av Arbetarnas Motorsällskap (AMS) 1930-talet Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 53 I backen upp mot Ekeby gjorde gamla landsvägen en liten sväng. Vid den prickade linjen syns den gamla vägen som fortfarande är i bruk. Bilden är från1930-talet när det var backtävlingar i Ekebybrinken. Den nya vägen är under byggande. Foto Bergshammars HBF arkiv I Ekebybacken fanns på 1930-talet en kiosk med benämningen ”Vattenkiosk” Mannen som hade kiosken hette Blomberg och står i dörren. Foto Bergshammars HBF arkiv Ekeby gård F Flygfoto över Ekeby gård år 1931. Nya vägen är byggd fram till Ekeby men är ej belagd med betong. Vägen kommer senare att rätas vidare västerut. Version 2014-12-16 Sida 54 Foto Bergshammars HBF arkiv Gamla vägen syns till vänster Ekeby – Svalstabacken Gränsen mellan socknarna Bergshammar och Tuna gick vid Svalstabacken Avsnitt från häradskartan Ekeby gård - Svalstabacken och nedan en jämförande karta från nutid med häradskartans vägsträckning inlagd med röd linje. Sockengräns Svalstabacken Version 2014-12-16 Sida 55 F Ekeby G Bergshammars kyrkskola H Bergshammars kyrka I Västergården J Svalstabacken eller Soldattorpet Ollonstugan Nr 99 Bergshammars kyrkskola G Bergshammars kyrkskola eller Ekeby skola. Den gamla skolan byggdes 1886 och invigdes den 1 februari 1887 klockan 10.00. Skolan revs 1993 för att ge plats åt nya skolan som invigdes den 13 november 1993. I vänster nedre bildkant går den nya vägen (riksettan) och i höger nedre bildkant finns en del av den gamla landsvägen. Version 2014-12-16 Sida 56 Del av gamla landsvägen till höger Foto Bergshammars HBF arkiv Bergshammars kyrkby H Bergshammars kyrkby var förr socknens största by och traktens självklara centrum. Innan laga skifte i byn 1843-1844, trängdes odlad jord med bostadshus och ekonomibyggnader på kullen. Sedan några gårdar flyttats söder om byvägen och ett par försvunnit under 1900talet, är antalet byggnader färre idag. Trots detta finns ännu en bevarad byprägel med samlad bebyggelse utmed den gamla landsvägens båda sidor. Högst i byn ligger kyrkan, vars äldsta delar härrör från 1100-talet. Sin nuvarande storlek och form fick kyrkan efter utbyggnad under 1200-talet. Valv slogs under 1400-talet och på 1700-talet togs större fönsteröppningar upp. Väster om kyrkan ligger Åttinge f.d. kaplan/komministerboställe och numera en del till det nyuppförda församlingshemmet. På den utökade kyrkogården väster om kyrkan låg förr sockenstugan som flyttades 1958 och blev Bergshammars bygdegård. Gården öster om kyrkbyn, Östergården, har en välbehållen mangårdsbyggnad uppförd 1915 och omges av en stor trädgård. Under åren 1968 – 1990-talet har det nya villasamhället brett ut sig på den gamla bymarken. Version 2014-12-16 Sida 57 Flygfoto över Bergshammars kyrkby 1936. Vägen går genom kyrkbyn och den nya vägen är under byggnation med sträckning norr (till vänster) om bebyggelsen. Foto Bergshammars HBF arkiv Bergshammars samhälle Flygfoto över Bergshammars samhälle från mitten av 1950-talet. Den nya vägen är byggd men man ser del av den gamla vägen i nedre delen av vänster bildkant. Version 2014-12-16 Sida 58 Under perioden 1930 – 1950 uppfördes drygt 20 nya villor på mark som tillhört Bergshammars kyrkby och Ekeby. Flera av villorna byggdes i egen regi men byggmästarna Ljungqvist och Ahlsén var också verksamma. Foto Bergshammars HBF arkiv Nya samhället Det nya området med villabyggelsen i norra Bergshammar påbörjades 1968. Bakgrunden var att vatten och avloppsfrågan för den äldre bebyggelsen hade blivit akut. Vatten togs från en gemensam brunn, som låg ungefär där Sveas väg går idag och i höjd med skolan. Ett akut problem var att avloppsbrunnen låg mycket nära färskvattenbrunnen och dessutom uppströms. På kommunkontoret i Jönåker insåg man att något måste göras och då uppstod tanken att även upplåta mark för villabebyggelse. Affären kom senare att till stor del finansieras genom markköp av Gullringshus i Småland. Detta fick till följd att många blev bundna av att bygga Gullringshus för att få en tomt. Det är förklaringen till att denna hustyp är så dominerande. När vägarna sedan skulle namnges blev det kvinnonamn och enligt uppgift lär man haft roligt på kommunkontoret vid namnsättningen. Man tog nämligen många av namnen från kvinnor boende på trakten. Huvudgatan, Sveas väg, fick emellertid namn efter Svea, som var 1:e kontorist på kommunalkontoret i Jönåker. Version 2014-12-16 Sida 59 Lötgatan På skifteskartan framgår den gamla vägsträckningen från gränsen till Ekeby i öster (till höger) och fram till gränsen mot Tuna socken. Med röd linje är inlagt ”Lötgatan” som är en rest av den urgamla vägen från Bergshammars by mot Stigtomta. Karta38 Lötgatan Foto Bergshammars HBF arkiv 38 Laga skifte 1843 över Bergshammars by Version 2014-12-16 Sida 60 Lötgatans sträckning är inlagd på storskifteskartan från år 1771. Vid siffran 48. karta39 Gamla landsvägen genom Bergshammars kyrkby på 1930-talet Personerna på bilden är Ebba och Mary Eriksson från Nedre Bredgården som syns till vänster om bilen. Foto Bergshammars HBF arkiv 39 Storskifte på skog/skogsmark 1771 Version 2014-12-16 Sida 61 Landsvägen Ekeby – Svalstabacken på karta från år 1692 Karta40 40 Geometrisk avmätning 1692 Version 2014-12-16 Sida 62 Gamla landsvägens sträckning genom Bergshammars by. I bakgrunden ligger Bergshammars kyrka. Vägen går genom byn och gör en sväng mot nordväst innan den fortsätter västerut. Den nya riksettan är inte byggd så bilden är före 1936. Mannen på bilden hette Olle Nilsson och brukade Västergården. Foto Bergshammars HBF arkiv Västergården I Vid laga skifte i Bergshammars kyrkby överfördes delar av Bredgården och Mellangården till ett läge väster om själva byn. Version 2014-12-16 Sida 63 Gamla landsvägen vid Västergården var grusbelagd Foto Bergshammars HBF arkiv Mellantorp Landsvägen gjorde en liten sväng vid Mellantorp. Idag utnyttjas gamla vägen som cykelväg. Karta41 Mellantorp, torp eller backstuga under Bergshammars kyrkby. Torpet låg på Bergshammars bys utmark där vägen till Ista ansluter. Vid storskiftet 1777 bodde Anders Andersson Gadd på Mellantorp och stället kallas då Gaddens torp eller Gaddstugan. Efter laga skiftet 1844 blev Mellantorp en backstuga på Östtorps ägor. Avstyckning av bostadsfastigheten Mellantorp från Östtorp gjordes dock 1913. 41 Laga skifte på Ista 1841 Version 2014-12-16 Sida 64 Foto Mats Hedblom Svalstabacken Gamla landsvägen genom den del av nuvarande Svalsta samhälle som tillhörde Bergshammars kyrkby. Husen längst ner i bilden kallas idag för Svalstabacken men har tidigare varit Bergshammars bys soldattorp, Ollonstugan nr 99. Gränsen mellan Bergshammar och Tuna går strax väster (till höger) om Svalstabacken. Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 65 Den gamla milstenen42 står vid gränsen mellan Bergshammar och Tuna Foto Mats Hedblom Avsnitt IV, vägarna från södra Bergshammar Bergshammars gamla socken var indelad i fem rotar varav den södra delen tillhörde fjärde roten men benämndes också ”skogsroten”. Där ingick gårdarna, Kärrboda, Marsäng, Glashyttan, Bottenkarshyttan, Vinterhyttan, m.fl. Genom mitten av socknen sträcker sig kolmårdsmassivet som förr mest var befolkat av torpare och backstugesittare. Det måste ha varit besvärligt när folket i söder skulle åka till kyrkan. Den närmaste vägen gick över skogen om man inte rundade Kolmården via Kungsbro. Nedan beskrivs alternativa vägar som användes mellan den norra och södra delen av Bergshammar. Kärrboda, Marsängsgårdarna och Kottorp ligger invid vägen från Nävekvarn mot Nyköping och utnyttjade säkert vägen via Kungsbro för att komma till kyrkbyn. För gårdarna på skogen styredes säkert vägvalet av årstiden. Det dröjde ända till år 1954 innan den nya vägen mellan Bränn-Ekeby och Harsta byggdes och kom att förenkla samfärdseln. 42 I Sverige användes milstolpar från 1649 års Gästgivarordning till 1890-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. Version 2014-12-16 Sida 66 Mjölkbilen hämtar mjölk vid Vinterhyttan på den nya vägen mellan Bränn-Ekeby och Harsta Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel Brostubacken Norr om Stora Glashyttan finns ett fyrvägskors som kallas ”Brostubacken”, efter en backstuga43 som funnits på platsen. Brostubacken var ett nav för samfärdsel mellan gårdarna tills den nya vägen byggdes. Här stod deras mjölkpall och gårdarna runt ”navet” turades om att frakta mjölken dit för vidare transport vid mejeriet. Fyrvägskorset ”Brostubacken” 43 Brostugan, 1772 – 1820, backstuga på Nässelkärrs ägor. Stugan riven 1824 Version 2014-12-16 Sida 67 Arne Gustafssons berättelse Här följer en ”poetisk” berättelse hur man åkte för att komma till de olika gårdarna i navet runt Brostubacken. Arne Gustafsson har bott vid Lövhagen44 i Bergshammar. Före landsvägens tillkomst 1954 åkte man in vid Bränn-Ekeby förbi Missionshuset, Smedshyttan, Bottenkarshyttan sedan var det bara att följa den vägen förbi Erikslund och Karlslund, nästa var Brostubacken. Höll man då till höger, körde man förbi Lövhagen, Karlssons Vinterhytta, höll man höger där, kom man till Lindgrens Vinterhytta, Brobytorp och om man ville till Annelund. Om man inte höll höger utan vänster vid Karlssons Vinterhytta kom man till Jonssons Vinterhytta, Hult och Lundstorp, från Lundstorp kunde man på skogsvägar komma till Olstorp. Om man från Brostubacken rundade mjölkpallen och höll till vänster kom man ner mot Stora Glashyttan, Glashyttans skola, Österhage, Zetterslund, Lilla Marsäng och till landsvägen mot Nävekvarn. Vid Brostubacken möttes fyra vägar som var lite förskjutna i förhållande till varandra och det blev små vägstumpar mellan de olika vägarna, men mitt i Brostubacken stod mjölkpallen. Om man följde den vägen som kommer från Bottenkarshyttan och kör förbi mjölkpallen och lite till, svängde sedan höger åkte man förbi vägen mot Lundhagen, kom till Snälltorp. Strax därefter går en väg till vänster mot Hålldammen, Aspdalen men även till Månstorp om man håll till höger ett stycke in på den vägen. Nästa ställe, på den större vägen var de två Skripkärrs gårdarna, Erikssons och Nilssons, därefter Visätter och vidare förbi Fågelhyttan och Karltorp fram till Harstakorset. I Brostugebacken kunde man från Glashyttan köra rakt igenom Brostubacken mot Lövhagen, 44 Torpet Lövhagen, avstyckat från Bottenkarshyttan 1887. Version 2014-12-16 Sida 68 Vinterhyttan och om man höll svagt till höger innan Brostubacken kom man in på vägen mot Skripkärr. Vägar över skogen Kartan nedan är en geometerisk avritning av Nyköpings slotts frimil från 1677. I centrum på urklippet från kartan ligger Kungsbron över Kilaån. Svanviken är en havsvik i förlängning till nuvarande Stadsfjärden. Vägen mot Ärilla – Svanvik – Arnö har i huvudsak samma sträckning som den tidigare redovisade. Vägen mot Bränn-Ekeby via Ärilla, är inritad med svag röd färg och var säkert en vinterväg. Den går dessutom in mot Nyköping rakt över Svanviken och på östra sidan av Lindbacke. Vägen som delar sig mot Bottenkarshyttan och Vinterhyttan stämmer ganska bra mot häradskartan (se längre ner i dokumentet) Bottenkarshyttan – Ekeby/Kungsbron – Bergshammars kyrkby Vägen på häradskartan nedan har i princip samma stäckning som dagens fram till gården Skillerhult45 där nuvarande väg går rakt ner mot Stora Bergsstugan. Vid Skillerhult gick vägen över gränsen till Bergshammar och där låg socknens fattigstuga nr 2. Den prickade linjen visar vägar till Åby grenadjärstorp nr 5746 och Broby grenadjärstorp nr 5947. Den 45 Skillerhult, torp under Bränn-Ekeby bolby. Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården, Mellangården och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på sju avgärdade torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan, Ekstugan, Kolbråten, Mosstugan/Karlbro och Skillerhult. Varje torp bestod av en åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av en fjärdedels mantal. 46 Åby (Ryttartorp) Grendadierstorp Nr. 57 Torpet är beläget absolut mitt i Bergshammars socken och 1 km norr om gården Vinterhyttan. Torpet har hört under Åby Västergård. Omnämnt på en karta Broby Åby 1742. Version 2014-12-16 Sida 69 sträckningen är nog densamma som från kartan ovan över frimilen med dragningen mot Vinterhyttan och Bottenkarshyttan Bergshammars fattigstuga nr 2 Åby GT nr 57 Salomons mosse Broby GT 59 47 Broby (Ryttartorp) Grenadjärstorp Nr 59. Torpet omnämns först som Broby Ryttartorp på en karta från 1742 och på den plats där Brobytorp idag ligger på södra delen av Brobys ägor, ca 400 NV om Vinterhyttan. Senare finns det med på en karta och som Broby Grenadjärstorp invid Römossen en dryg km söder om Åby. Den troliga husgrunden har lokaliserats. På kartan från 1742 omnämns torpet som Svalans torp. Omkring 1850 flyttas torpet åter över till Brobytorp på samma plats som på kartan från 1742. Version 2014-12-16 Sida 70 Åby grenadjärstorp nr 57 Pojken i mitten heter Helge Gustafsson, född 1904-07-22, omgiven av sina föräldrar. Foto Bergshammars HBF arkiv Bergshammars fattigstugor 1 o 2 Fattighjonen bodde i två fattighus benämnda 1 och 2. Fattighus nr 1 låg vid kyrkan medan fattighus nr 2 har legat på mark tillhörig Kottorp men flyttades 1871 till Ekeby ägor invid gården Skillerhult. Utöver detta var en del fattighjon placerade på olika gårdar men var skrivna under fattighus 1 eller 2. Fattigfogde var 1885 Göran Andersson, Östtorp och år 1887 – 1892 J.A. Jansson, Westergården. Fogden skulle bevaka de fattigas rätt och företräda dem, ”så att deras behov täckas”. År 1878 tas i stämman ”avkortningsbeslut”, vilket innebär att obemedlade befrias från kommunala utskylder. Bergshammars fattigstuga nr 2 Version 2014-12-16 Sida 71 Foto Mats Hedblom Salomons mosse Salomons mosse ligger på Bottenkarshyttans ägor. Där bröts torv. Torvarbetare på Salomons mosse Foto Bergshammars HBF arkiv Torvladan vid Salomons mosse Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 72 På häradskartan nedan fortsätter vägen söderut förbi Hagstugan. Platsen kallas idag för Kristofferstäppan efter familjen som bodde vid Hagstugan. Vägen delar sig ner mot Ekebybrinken, som beskrivits i tidigare avsnitt, samt via Kungsbrotorp till Kungsbron. Hagstugan Enligt husförhörslängder var familjen Kristoffersson bosatt vid Hagstugan, backstuga på Ekeby ägor, och inflyttade där 1865. Kristoffer Kristoffersson var född den 4 april 1835 i Yllestad i Skaraborgs län och hans hustru Anna Kajsa Svensdotter född i Knätte, Skaraborgs län den 3 april 1825. Sonen Johan född den 11 november 1858, dottern Mimmi Josefina född den 24 augusti 1861, dottern Karolina Olivia, födelsetid okänd, sonen Axel född 23 mars 1867. I slutet av 1880-talet har barnen flyttat från hemmet. Kristoffer Kristoffersson står först som statare och senare som arbetskarl i husförhörslängderna. År 1896 står de som inflyttade till fattighus nr 1, men enligt protokollet ovan så har de först bott på fattigstugan nr 2. År 1911 flyttade Kristofferssons till det nya ålderdomshemmet Gustavsborg. Den 29 april 1919 avlider Anna Kajsa Svensdotter och året därpå flyttar efterlevande maken Kristoffer Kristoffersson till Nicolai församling och där sannolikt till Emtnäs fattiggård. Version 2014-12-16 Sida 73 Grunden efter Hagstugan återfunnen av Arne Gustafsson. Till vänster Ulla Hedblom Foto Mats Hedblom Ungdomar på utflykt till Kristofferstäppan på 1950-talet. Längst till höger står Nils Olsson som senare arbetade vid firman Konst och Hantverk AB som hade sina lokaler vid Kungsholm nära platsen för den gamla Kungsbron. Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 74 Vägens dragning på häradskartan från år 1897-1903 överensstämmer bra med kartan över ägodelning på Ekeby från år 1727. Den övre vägen går ner till Ekebybrinken och den nedre ansluter mot Kungsbro. Foto nedan är taget vid nuvarande vägdelning där en yngre väg ansluter till Skillerhultsvägen (prickad linje). Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 75 Den prickade linjen följer den gamla skogsvägen förbi Hagstugan och ner mot Ekebybrinken respektive Kungsbro. Vägen österut från foto ovan är en yngre väg. Kolmila48 vid vägen upp från Ekebybrinken Foto Bergshammars HBF arkiv 48 Resmilan infördes av vallonerna under 1600-talet. Sitt stora genombrott fick den först i slutet av 1800-talet och då främst för att resmilan var lämplig för de klena virkesdimensioner, som återstod efter att man skickat de grövre till sågverk, samt för att den var enklare att bygga. Version 2014-12-16 Sida 76 Vinterhyttan – Broby - Åby – Bergshammars kyrkby Från Brostubacken fanns också ett västligare vägval för att komma mot Bergshammars kyrkby. Vägen gör en sväng in i Tuna socken förbi Kristinelund. Vinterhyttan – Lundstorp – Kristinelund - Kvarnmossen49- Brotorp – Brink - Åby/BrobyBergshammars kyrka. (Det står Brostugan på kartan) 49 Kvarnmossen är ett område som sedan gammalt var samägt av Åby och Brody. Den västra delen tilldelades Åby vid en delningsförrättning 1847 och blev då insprängt i Broby bys södra del. Kvarnmossen och den högre belägna Svalstamossen avvattnas via Brinkarändelen (även benämnd Backarändeln) till Kilaån. Version 2014-12-16 Sida 77 Backstugor50 och torp på Broby/Åby I skogskanten söder om Kiladalen fanns ett område med backstugor och torp. Vid Kvarnmossen låg backstugorna Eriksberg och Branthäll samt Broby GT nr 59 fram till 1850. Där låg också Lilla Olstorp under Åby gård och Brotorp. Kvarnmossen. I skogskanten till höger låg Eriksberg, Branthäll, Broby GT 59 och Lilla Olstorp. Rotfruktsgrop vid Eriksberg. Här förvarades potatis och andra rotfrukter i en täckt jordgrop. Till höger syns delar av spisröset till backstugan Branthäll som byggdes 1845 då Ulrika Bergström blev änka efter grenadjären Anders Bergström, Broby GT nr 59. Foton Mats Hedblom 50 En backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av person(er) som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar (jämför med torp), i allmänhet på stenig mark som inte dög att bruka, inte sällan i en skogsbacke. Begreppet är känt sedan början av 1600-talet, och ska inte ses alltför bokstavligt. Backstugor beboddes ofta av gamla och/eller fattiga människor. Många tjänstgjorde som undantagsstuga för gamla föräldrar, pensionerade trotjänare eller socknens fattighjon. Dessa personer kallades backstugusittare. Version 2014-12-16 Sida 78 Trappan vid backstugan Brotorp Källargrund vid Eriksberg Äppelträdet blommar vid grunden till Lilla Olstorp. Kvinnan på den högra bilden är Marja-Lisa Kristoffersdotter, född 1833. Bilden är tagen vid hennes 90-årsdag. Hon var bosatt på Lilla Olstorp 1886 – 1890. Samtidigt bodde hennes bror, Kristoffer Kristoffersson, vid Hagstugan som tidigare omnämnts. Hagstugan ligger ca 2 km österut. Syskonen hade flyttat från Yllestad i Västergötland med sina familjer. Foton Mats Hedblom och Bergshammas HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 79 Brink – Åby – Bergshammars kyrkby. På sluttningen mot Kiladalen låg gården Brink som är borta idag. Där delade sig vägen mot gårdarna Backa, Åby, Broby och Ista som ligger nere på slätten. Längst till höger på kartan ligger ”Gatan” som är en urgammal väg som ansluter från skogen. En genväg ner till kyrkan från bl.a. Hagstugan vid Kristofferstäppan. ”Gatan” ansluter till landsvägen genom Bergshammars kyrkby. I korsningen låg förr ett hus om hette Gatstugan. Gården till vänster om landsvägen heter Frälsegården och tillhörde Arnö fideikommiss. Idag är bara boningshuset kvar, en fristående villa. Foto Mats Hedblom Version 2014-12-16 Sida 80 Avsnitt V, vägbyggen Den gamla landsvägen från Nyköping mot Norrköping rätades på 1930-talet och belades med betong. En lite anekdot handlar om att vägarbetarna var organiserade i två fackföreningar vilket utlöste bråk med slagsmål. Detta skedde i höjd med Bergshammars skola. Skolbarnen såg vad som skedde och på rasten lekte de vägarbete genom att slåss! Berättat av Ivan Bratt som gick i skolan och själv var med. Bilden är från 1936. Landsvägen går fortfarande genom Bergshammars kyrkby men den nya vägen är under byggnad. Foto Bergshammars HBF arkiv Betongarbete på nya vägen vid Bergshammar. Foto Dan Samuelsson Version 2014-12-16 Sida 81 V Vägarbete vid torpet Fågelsången i Svärta. Asfalt läggs mellan betongskarvarna. Foto Bergshammars HBF arkiv. Vägbygge pågår vid Sätterta norr om Nyköping 1936 Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 82 Många vägar och broar blev byggda genom AK-arbeten. Det var nödhjälpsarbete med vägbyggen, dikning av våtmarker och skogsarbete. Lönen var ungefär 75 % av den normala för grovarbete. Man bodde i baracker, ofta långt från hemorten och den som vägrade ta ett nödhjälpsarbete blev utan all ersättning. Vägarbete troligen i trakten av Björkvik. Foto Jean Zeschke Oxelösundsvägen belades med gatsten 1934. Från vänster Harry Andersson, 14 år, plockpojke, Lindgren sättare, Ek kärrare och Pettersson kärrare. Foto Bildgruppen Version 2014-12-16 Sida 83 Snöröjning Socknens gårdar var tvungna att efter mantal sköta snöröjning på landsvägarna. Nedan är ett utdrag från plogstadgan som lästes upp från predikstolen i Bergshammars kyrka den 27 maj 1894 av komminister Alfred Bergstedt. Plogstadgan för Krokeksvägen (Norrköpingsvägen) från 1898 (Siffrorna står för gårdens mantal) Nicolai socken Från Lillbro till Kungsholmsbro Stora Kungsladugården 8 Lilla Kungsladugården 4 Ploglaget på Stora torget, 1905. Troligen hade man plogat till Lillbro och anslutit till ploglagen från Stora och Lilla Kungsladugården. Foto från Bildgruppen Bergshammars socken Från Kungsholmsbro till Frälsegården. Västergården ½, Mellangården ½ Östergården 1, Frälsegården ½, Ekeby 2, Vreta 1 Från Bergshammars frälsegård till Svalsta gata Bredgården 1, Backa ½, Ista, ½ Broby 1, Åby 2, Torp ½ Version 2014-12-16 Sida 84 Plogning vid Åby gård i Bergshammar Foto Bergshammars HBF arkiv Avsnitt VI, vägfarare I äldre tider hade kyrkan makt över folket med bl.a. husförhör och kyrktagning av kvinnor. Folket skulle ta sig till kyrkan och för invånarna i Bergshammars skogsrote måste det ha varit mycket besvärligt. Från vägnavet ”Brostubacken” är det 5 km fågelvägen till kyrkan. Vägen över Skillerhult är ca 8 km. Då kan man förstå att hemmansbrukare i Bergshammar klagade över att de skulle få längre kyrkväg när ryttmästare Fredrik Adolf Ulrik Sparre på Arnö 1787 begärde, att den lands- och sockenväg som kommer ifrån Koppartorps gästgivargård och över Kungsbron anslöt till landsvägen mot Kiladalen skulle läggas om till en bro nedanför Arnö. Vid Bergshammars kyrka fanns, enlig sägnen, förr bom som stängde av landsvägen under gudstjänstid. Vägfararna fick vänta till mässan var över. Version 2014-12-16 Sida 85 Bergshammars kyrka är en enhetligt byggd kyrka från 1400-talet och ersatte en gammal kyrka av trä troligen från 1100-talet. Stora delar av 1400-tals- kyrkan är bevade bland annat de slagna valven. Sakristian byggdes 1680. Omkring 1450 målades korvalvet av Peder. Målningen överkalkades senare, men togs fram vid en renovering 1967. Motiven är huvudsakligen bibliska. En romansk dopfunt finns i kyrkan, troligen från 1200-talet. Predikstolen byggdes 1671 av mästaren Lars Olsson. Foto Bergshammars HBF arkiv Erik Dahlberg Erik Dahlberg tog säkert vägen över Kungsbron när han åkte från Vida gård i Bergshammar till Stjärnholm för att träffa sin trolovade Maria Eleonora Drakenhielm! Erik Dahlberg, svensk ingenjörsofficer, som bl.a. var med som teknisk rådgivare, då Karl X Gustav år 1658 gjorde sitt betydelsefulla tåg över Bälten mot den danska huvudstaden. Dahlberg hade för sina förtjänster under danska kriget blivit adlad och fått tjänst som överstelöjtnant vid Södermanlands regemente. Till boställe fick han Vida gård om ca 150 tunnland. Han beskriver gården som ett kaptenshemman, vilket också betyder att fastigheten var av enklare slag. Dahlberg flyttade till Vida 1661. År 1666 förlovade han sig med fröken Drakenheilm på Stjärnholm och då blev utrymmena på Vida för små. Anledningen till att Dahlberg, med sin höga rang, fick en så liten gård som Vida, berodde på att det efter de stora krigen var ont om boställen Version 2014-12-16 Sida 86 Erik Dahlberg Bild från Wikipedia I sin dagbok nämner Erik Dahlberg gården Vida vid flera tillfällen. Den 29 junij (1665) från Wida wedh Nykiöping till Bettna, 3 mihl. Den 30 hölt jag mööte medh regementtett. ”Den 6 till Wida, 7 mihl. Dahlberg flyttar senare till Skenas säteri och då skriver han i dagboken: och jag reda begynt byggia begge Skeenäsgårdarne till säterij, dy boflytte jag medh alla ifrån Wijda och dit. Dahlberg gifter sig med Maria Eleonora Drakenhielm från Stjärnholm. Han skriver i dagboken. Den 8 reste jag medh min k hustru till Wijda. Den 10 reste jag medh min k hustru ifrån Wijda till Stenssöö, 5 mihl. Den 11 kommo wij till Skeenäs, 2,5 mihl. Regementsskrivarbostället Vida Enlig muntlig tradition kan något av uthusen till vänster om vägen vara från Erik Dahlbergs dagar. Till höger syns drängstugan och på kullen i fjärran till vänster ligger Bergshammars kyrka. Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 87 Avslutning Erik Dahlberg hade ridit mycket när han var ute i Europa som spanare för Svenska armén och säkert red han även mellan Stjärnholm och Vida. Det vanligaste färdmedlet för Bergshammars och Nicolai bönder var häst och kärra. Man hade inte råd att hålla ridhästar. Gustaf Lönn från Ekeby gård i Bergshammar på väg till Nyköping efter gamla landsvägen. Foto Bergshammars HBF arkiv Vinertid utnyttjades också särskilda vintervägar, vilket underlättade transporter. Bilden från okänd plats i Tunaberg Foto Bergshammars HBF arkiv Version 2014-12-16 Sida 88 Källor Arne Gustafsson, muntlig berättelse Assar Alexandersson, faktakoll m.m. Bergshammars hembygdsförening Bildgruppen Nyköping med omnejd Bränn-Ekeby hembygdcirkel Bygdeband Börje Järvling, modell av Bränn-Ekeby bolby Historien om Åby gård i Bergshammars socken av Ingmar Hedblom Ivan Bratt, muntlig berättelse Ivar Schnell, häfte om Bergshammars socken Lantmäteriet, historiska kartor Nicolai Socken, utgiven av Nikolai sockens kommunalfullmäktige 1944 Nyköpings kommun, gatunamnens historia Sörmlands museum Wikipedia kkkk Tore Åhlin från Nedre Ista med Svens Hannemarks mjölkbil. Fotot taget på Riksettan (E4) vid Stora Kungsladugården. Lastbilen är en Fargo som importerades och monterade på ANA i Nyköping. Foto från Bergshammars HBF Version 2014-12-16 Sida 89
© Copyright 2024