1. No category

Guide för referenshantering
APA-manual inom Barn- och ungdomsvetenskap (BUVA)
Ingrid Engdahl
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
PM
Barn- och ungdomsvetenskap
Höstterminen 2015
Reference Guide – An APA manual for Child and Youth Studies
Att referera i text
I en examination eller en uppsats ska det alltid framgå av din text vem som står för den information
som framförs, du själv eller andra. Hänvisar du till andra måste du fundera över varifrån informationen
kommer och det vetenskapliga värdet. Handlar det om hörsägen, åsikter, fördomar, fakta eller
forskningsresultat? För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källan, varifrån
du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok
och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För forskare och författare
är det viktigt att de som använder deras forskning och texter talar om att referaten och tankarna
kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultatet av deras arbete. Den som i ett sådant
sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat.
För din egen text är det viktigt att belägga det man skriver och att beskriva forskningen inom området.
Avsikten med referenser är att visa källan för det som framförs.
Man ska sträva efter att hänvisa till förstahandskällor, det vill säga den ursprungliga texten. Arbeten
som blivit vetenskapligt granskade bör prioriteras framför populärvetenskapliga presentationer.
Vetenskapliga tidskrifter använder sig till exempel av ett system med redaktörer och peer-review, där
särskilt utsedda granskare lämnar synpunkter på insända manus och genom sin granskning garanterar
vetenskaplig kvalitet. Läromedel, populär- och dagspress liksom muntliga källor är inte granskade vad
gäller det vetenskapliga värdet, och är därför inte lika tillförlitliga källor i en uppsats.
Det har utarbetats olika system för att redovisa källor, så kallade referenssystem. Tre system som du
kan ha stött på är APA, Harvard och Oxford. APA refererar till American Psychological Association
och tillämpar liksom Harvard ett parentessystem, Oxford tillämpar ett notsystem. Det är vanligt att
vetenskapliga tidskrifter tillämpar ett av redaktören angivet referenssystem, vilket kan skilja sig från
de ovan nämnda systemen. Det viktigaste är att vara konsekvent och följa ett och samma
referenssystem i sin text.
Alla skriftliga referenser ska samlas i en referenslista, som läggs sist i rapporten/examinationen. En
beskrivning av hur man skriver referenslistor finns längre fram i denna guide.
Man kan lära sig mycket av att läsa referenslistor i redan utgivna verk, kursplaner och
kursbeskrivningar. Eftersom olika slags källor anges på olika sätt kan man läsa ut av referenslistan om
det till exempel refereras till en artikel, en monografi, en antologi samt vilket språk som används.
Därmed kan man göra en bedömning av det vetenskapliga värdet och kvaliteten på de angivna
referenserna. Referenslistan fungerar som din karta för att hitta rätt. En korrekt referenslista utgör
också en kvalitetsmarkör för ditt arbete.
För en komplett guide till APA Style hänvisas till Publication Manual of the American Psychological
Association (Amercian Psychological Association, 2010) eller till hemsidan http://www.apastyle.org,
där det finns tydlig introduktion i ljud och bild till APA Style.
Denna guide behandlar först hur du enligt APA refererar inne i din text och därefter hur man skriver
en referenslista.
Hur man refererar i löpande text
Inom APA systemet skriver man hänvisningarna inom parentes direkt i anslutning till de åberopade
källorna. Nedan följer exempel på hur du refererar till olika sorters källor direkt i din löpande text.
Om man hänvisar till ett resonemang kan det underlätta att hänvisa till kapitel eller sida för att
underlätta för läsaren att hitta relevant avsnitt i ett längre verk. I samband med examinationer krävs
oftast sidhänvisningar, både när det gäller citat och referat: Exempel:
Enligt Meadows (2010, kapitel 1) belyser Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori
på ett klargörande sätt olika faktorers interaktiva påverkan på människan som social
person.
(Obs: Ordet kapitel ska inte förkortas enligt APA.)
Skrivs din text på svenska eller engelska?
APA följer samma system oberoende av vilket språk din text skrivs på. I referenslistan ska man följa
textens språk och använda exempelvis I, m.fl., (Red.), s., Doktorsavhandling när man skriver på
svenska och In, et al., (Ed.) eller (Eds.), p., Doctoral thesis när man skriver på engelska.
Sträva efter förstahandskällor
Referera framför allt till förstahandskällor. Andrahandskällor innebär att man har läst en artikel eller
bok där författaren har beskrivit, refererat eller citerat någon annan persons verk. De betraktas inte
som lika tillförlitliga, eftersom de bygger på en författares presentation eller uppfattning av någon
annans arbete. Om det visar sig svårt att finna originalkällan skriver man: Exempel:
Enligt Fröbel (i Johansson, 1995) är leken barnets naturliga livsform. eller
Leken är barnets naturliga livsform (enligt Fröbel i Johansson, 1995).
Referenser till lag och läroplan
Den 1 november 2012 hade cirka 20 800 barn och unga heldygnsinsats enligt Socialtjänstlagen (SoL,
SFS 2001:435).
Förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskriver att språk och lärande liksom språk och
identitesutveckling hänger oupplösligen samman.
Referenser till verk med en författare (tre olika sätt)
Nihad Bunar anser att det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen (Bunar, 2010). eller
Bunar (2010) anser att det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen. eller
Det fria skolvalet har påverkat elevsammansättningen (Bunar, 2010).
Referens till verk med flera författare (två olika sätt)
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015, kapitel 14) argumenterar för att förskollärare ska arbeta för att
förskolor utvecklas till kulturer av hållbarhet. eller
Författarna argumenterar för att förskollärare ska arbeta för att förskolor utvecklas till kulturer av
hållbarhet (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015, kapitel 14).
Alla författarnamn skrivs ut första gången referensen görs, men vid fler än två författare skrivs
fortsättningsvis m.fl. /et al. efter första författarnamnet: Exempel:
Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski (2007) lyfter utomhuspedagogikens
betydelse för barns allsidiga utveckling och lärande. Närmiljön kan bidra på flera olika
sätt till att vidga det traditionella klassrummet (Dahlgren, m.fl., 2007).
Vid sex författare eller fler skrivs m.fl./et al. redan första gången, alla författare tas upp i
referenslistan.
Referens till ett kapitel i en antologi (bok med flera författare)
I din text och i referenslistan refereras till kapitlets författare. Redaktör och bokens titel anges sist i
referensen i referenslistan: Exempel:
Det framstår att skolan inte tillräckligt förbereder ungdomarna för arbetslivet samtidigt
som många ungdomar uppger att de inte lärt sig det de behöver kunna på sina
nuvarande jobb i skolan (Jonsson, 2001).
Jonsson, B. (2001). Ett sociologiskt perspektiv. I B-E. Andersson (Red.), Ungdomarna, skolan
och livet (ss. 121-183). Stockholm: HLS förlag.
Referenser till elektroniska källor
Man ska alltid referera till källan, vilket innebär att man även vid elektroniskt hämtade uppgifter ska
uppge författaren eller forskaren som källa. Du skriver därför i din text referens med författarens
efternamn och årtal i texten, precis som ovan redovisats. Fullständig referens med datum och
Internetadress ska endast anges i referenslistan. Internetadresser av typen http//www., www eller
liknande) ska alltså normalt inte förekomma inne i din text.
Referenser till föreläsningar eller intervjuer
Muntliga källor bör endast användas i undantagsfall. Föreläsningar och samtal eller intervjuer anges i
din löpande text men tas inte upp i referenslistan. I din text anges Initial. Efternamn
(föreläsning/intervju, dag månad, år): Exempel:
I. Engdahl (föreläsning, 25 februari, 2012) hävdade bestämt att förskolans utveckling
har styrts av …
A. Westberg Broström (intervju, 1 april, 2012) framhöll att ungdomar som är scouter
kan välja särskilda vägar för att sticka ut.
Obs: Detta exempel gäller inte intervjuer som görs inom ramen för en intervjuundersökning. I de
fallen redovisas källorna inom ramen för metodkapitlet.
Att citera eller hänvisa till specifika delar av ett verk
Ibland finner man begrepp, resonemang, figurer eller tabeller som man vill hänvisa till eller citera
ordagrant från en författare. Vid direkta citat ska sidan anges, i tillägg till författarens efternamn och
utgivningsår. Citat bör användas återhållsamt och inte tynga din text. Det är ofta bättre att med egna
ord formulera det man anser vara speciellt intressant och varför. Citatet skrivs av ordagrant och omges
i din löpande text med citationstecken. Texten ska vara normal, inte kursiverad: Exempel:
Westberg skriver avslutningsvis att scouter bekräftas av vuxna men inte alltid av
jämnåriga. ”Scouting kan till och med betraktas som negativt och upproriskt i
ungdomsvärlden” (Westberg, 2007, s. 150).
Längre citat, och alltid från och med 40 ord, ska ges en annan formatering genom att skrivas med
mindre punkter och indrag (bredare marginaler). Inga citationstecken används: Exempel:
I sin forskning har Hörnfeldt (2009) studerat fyraårskontrollen vid
Barnavårdscentralerna och reflekterar bland annat över vad fyraårskontrollerna gör med
barnet:
Miljön, platsen, fyraårskontrollens uppgifter och de olika redskap som
används skapar olika möjligheter för barnen till identifikation, på så sätt att
vissa barn (och föräldrar) alltid kommer att känna sig mer hemma i miljön
och i situationen än andra. (Hörnfeldt, 2009, ss. 91-92)
Att skriva referenser i en referenslista
Alla källor som du hänvisar till i din text ska redovisas i en referenslista. Denna ska organiseras i
löpande alfabetisk ordning efter författarnas efternamn och utan underrubriker.
Referenserna skrivs i bokstavsordning. Om samma författare/myndighet givit ut flera verk skrivs det
äldsta först. Refereras till flera arbeten av samma författare/myndighet där arbetena har samma årtal,
lägg till små bokstäver i alfabetisk ordning (a, b, c) efter årtalet i respektive referens. Referenser anges
oftast i mindre punkter än brödtexten och med ett hängande indrag på rad två och följande rader. I
följande beskrivning anges först principen, därefter ges ett eller flera exempel.
Bok med en författare
Författarens Efternamn, Initial/Initialer i förnamnen. (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.).
Förlagsort: Förlag. Exempel:
Clark, A. (2010). Transforming children’s spaces: Children’s and adults’ participation in
designing learning environments. Abingdon, Oxon: Routledge.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Obs! Versal används endast i första ordet i bokens titel och undertitel. Förkortningar i förlagets namn
(AB, & Co med flera) anges inte.
Examensarbeten identifieras med (Doktorsavhandling), (Mastersuppsats) och så vidare direkt efter
titeln. Serienummer och liknande av böcker skrivs också inom parentes direkt efter titeln (Rapport
231). Exempel:
Johansson, E. (1999). Etik i små barns värld: Om värden och normer bland de yngsta barnen i
förskolan (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 141). Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bok med flera författare
Efternamn, A., Efternamn, B. B., & Efternamn, C. C. (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x
uppl.). Förlagsort: Förlag. Exempel:
Sommer, D., Pramling-Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Child perspectives and
children’s perspectives in theory and practice. Dordrecht; Heidelberg; London; New York:
Springer.
Bok (antologi) med redaktör
Redaktörens Efternamn, A. A. (Red.). (Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.). Förlagsort:
Förlag. Exempel:
Engdahl, I. (Red.). (1990). Barnet saken kallet. Lund: Studentlitteratur.
Kapitel eller artikel i en antologi
Efternamn, A. A. (Utgivningsår). Titel på kapitlet/artikeln. I B. B. Redaktörens Efternamn (Red.),
Antologins titel (ss. XX-YY). Förlagsort: Förlag. Exempel:
Markström, A-M. (2007). Hallen: En plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I G.
Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (ss. 97-118). Stockholm:
Carlssons.
Om din text är på engelska skrivs referensen så här. Exempel:
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2014). Education for sustainability in Swedish preschools:
Stepping forward or out-of-step? In J. Davis & S. Elliott (Eds.), Research in early childhood
education for sustainability: International perspectives and provocations (pp. 208-224).
London: Routledge.
Artikel i vetenskaplig tidskrift
Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens Titel, Vol(Nr), XX-YY. Exempel:
Musatti, T., & Picchio, M. (2010). Early education in Italy: Research and practice. International
Journal of Early Childhood, 42(2), 141-153.
Obs: Ange endast år, inte månad och datum. I en tidskrifts titel används versaler i början av de flesta
orden. När det gäller artiklar ska man inte skriva ut bokstäverna s., ss., vol. eller nr (på engelska p.,
pp., Vol., och Nr.). Om tidskriften använder löpande sidnumrering under hela året anges inte heller
nummer. Exempel:
Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development:
Research perspectives. Developmental Psychology, 22, 723-742.
Doi-nummer
Idag anger de flesta vetenskapliga tidskrifter även ett doi-nummer (digital object identifier), vilket
underlättar att hitta artikeln via nätet. Enligt APA bör man därför, om man har tillgång till doi-numret
lägga till det i referensen. Doi-numret placeras sist enligt formeln:
Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens titel, Vol(Nr), XX-YY. doi:numret Obs: Ingen
punkt efter numret. Exempel:
Engdahl, I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool.
European Early Childhood Education Research Journal, 20, 83-98.
doi:10.1080/1350293X.2012.650013
On-line artikel utan doi-nummer
Om man hämtar en artikel via nätet men det inte finns något doi-nummer angivit följer man den här
formeln: Efternamn, A. A. (År). Artikelns titel. Tidskriftens Titel, Vol(Nr), XX-YY. Hämtad från URL
för tidskriftens hemsida. Obs! Datum när man hämtade artikeln anges inte. Exempel:
Cobb-Moore, C., Danby, S., & Farrell, A. (2009). Young children as rule makers. Journal of
Pragmatics, 41, 1477-1492. Hämtad från http://www.journals.elsevier.com/journal-ofpragmatics
Lag, betänkande och läroplan
Lagens beteckning för författningssamling år:nr. Titel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Exempel:
SFS 2001: 453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Betänkandets serienamn år:nr. Titel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Exempel:
SOU 2011:9. Barnen som samhället svek: Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga
försummelser i samhällsvården. Stockholm: Socialdepartementet.
Läroplaner följer samma regler som bok med en författare: Efternamn, Initial/Initialer i förnamnen.
(Utgivningsår). Bokens titel: Undertitel (x uppl.). Förlagsort: Förlag. Exempel:
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Fastställt dokument/rapport från en organisations/myndighets hemsida
Myndighet. (år). Dokumentets titel. Hämtad från URL adress Obs! Ingen punkt sist. Exempel:
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets skriftserie 2011:1). Hämtad från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Efternamn, A. A. (år). Dokumentets titel. Hämtad från namn på hemsidan: URL adress Obs! Ingen
punkt sist. Exempel:
Hjalmarsson, M. (2011). Fritidshemmet: Lärande i samspel med skolan (Forskning för skolan).
Hämtad från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729
Information från en organisations/myndighets hemsida
Information, som inte är i form av ett fastställt dokument, kan förändras eller plockas bort från en
hemsida. Därför ska även datum för när informationen hämtades anges.
Myndighet. (publiceringsdatum eller senaste uppdateringsdatum år, dag månad om detta finns
angivet). Dokumentets titel. Hämtad dag månad, år, från URL adress Obs! Ingen punkt sist. Exempel:
Skolverket. (2015, 23 november). Nyanlända elevers skolgång. Hämtad 27 november, 2015,
från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande
Artikel i dagstidning, tryckt eller publicerad on-line
Om tidningen är tryckt: Efternamn, A. (år, dag månad). Artikeltitel: Undertitel. Namn på tidning, s. xx. Exempel:
Andersson, M., Bolund, P., & Andersson, U. (2014, 23 oktober). Vi satsar en extra miljard 2015
på förbättrad sjukvård. Dagens Nyheter, s. A4.
Om tidningen läses on-line: Efternamn, A. A. (År, dag månad). Artikelns titel. Tidskriftens Titel.
Hämtad från URL för tidskriftens hemsida Obs! Ingen punkt efter adressen. Exempel:
Grimlund, A. (2012, 2 april). Lärarbrist borde vara en het politisk fråga. Lärarnas Tidning.
Hämtad från http://www.lararnasnyheter.se
Fler exempel finns att hämta från http://www.apastyle.org
Exempel på referenslista
American Psychological Association. (2010). Publication manual of the American Psychological Association (6
uppl.). Hämtad 14 oktober, 2014, från www.apastyle.org
Andersson, M., Bolund, P., & Andersson, U. (2014, 23 oktober). Vi satsar en extra miljard 2015 på förbättrad
sjukvård. Dagens Nyheter, s. A4.
Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development: Research perspectives.
Developmental Psychology, 22, 723-742.
Clark, A. (2010). Transforming children’s spaces: Children’s and adults’ participation in designing learning
environments. Abingdon, Oxon: Routledge.
Cobb-Moore, C., Danby, S., & Farrell, A. (2009). Young children as rule makers. Journal of Pragmatics, 41,
1477-1492. Hämtad från http://www.journals.elsevier.com/journal-of-pragmatics
Dahlgren, L. O., Sjölander, S., Strid, J. P., & Szczepanski, A. (Red.). (2007). Utomhuspedagogik som
kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Engdahl, I. (Red.). (1990). Barnet saken kallet. Lund: Studentlitteratur.
Engdahl, I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool. European Early
Childhood Education Research Journal, 20, 83-98. doi:10.1080/1350293X.2012.650013
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2014). Education for sustainability in Swedish preschools: Stepping
forward or out-of-step? I J. Davis & S. Elliott (Red.), Research in early childhood education for
sustainability: International perspectives and provocations (ss. 208-224). London: Routledge.
Grimlund, A. (2012, 2 april). Lärarbrist borde vara en het politisk fråga. Lärarnas Tidning. Hämtad från
http://www.lararnasnyheter.se
Hjalmarsson, M. (2011). Fritidshemmet: Lärande i samspel med skolan (Forskning för skolan). Hämtad från
Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729
Hörnfeldt, H. (2009). Prima barn, helt u.a.: Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård
1923-2007. Göteborg: Makadam.
Johansson, E. (1999). Etik i små barns värld: Om värden och normer bland de yngsta barnen i förskolan
(Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 141). Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Johansson, J.-E. (Red.). (1995). Människans fostran: Friedrich Fröbel. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, B. (2001). Ett sociologiskt perspektiv. I B-E. Andersson (Red.), Ungdomarna, skolan och livet (ss. 121183). Stockholm: HLS förlag.
Meadows, S. (2010). The child as social person. New York: Routledge.
Musatti, T., & Picchio, M. (2010). Early education in Italy: Research and practice. International Journal of Early
Childhood, 42(2), 141-153.
SFS 2001: 453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015, 23 november). Nyanlända elevers skolgång. Hämtad 27 november, 2015, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande
Sommer, D., Pramling-Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Child perspectives and children’s perspectives in
theory and practice. Dordrecht; Heidelberg; London; New York: Springer.
SOU 2011:9. Barnen som samhället svek: Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i
samhällsvården. Stockholm: Socialdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets skriftserie 2011:1). Hämtad från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Westberg, A. (2007). Den upproriska skötsamheten: Att vara ung och scout (Doktorsavhandling). Stockholm:
Stockholms universitet.
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen